• No results found

Barn i behov av särskilt stöd - vems beslut?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Barn i behov av särskilt stöd - vems beslut?"

Copied!
33
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1 BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Barn i behov av särskilt stöd – vems

beslut?

Children in need of special support –

whose decision?

Eleonor Lindgren

Förskollärarexamen 210hp

Datum för slutseminarium: 2018-08-30

Examinator: Mats Lundström Handledare: Elaine Kotte

(2)

2

Abstract

Syftet med studien är att undersöka förskolechefers uppfattningar av hur ett beslut fattas, samarbete under beslutsprocessen och uppföljning av ett beslut kring barn som är i behov av särskilt stöd. Studien tar avstamp utifrån de kategoriska och relationella perspektiven samt ifrån dilemmaperspektivet. Fem förskolechefer deltar i en kvalitativ metodstudie, i semi-strukturerade intervjuer. Studien belyser att förskolechefer är de som fattar beslut men att specialpedagogen som finns på förskolan är av stor betydelse för hur arbetet med barn i behov av särskilt stöd fungerar eller inte. Resultatet visar också att en dialog mellan pedagog, specialpedagog och förskolechef är grunden för ett välfungerande arbete, genom hela processen, från det att ett beslut tas till det att beslutet utvärderas.

Nyckelord: Barn i behov av särskilt stöd, förskolechef, pedagog, specialpedagog, specialpedagogik

(3)

3

Innehållsförteckning

1. Inledning ...4

1.2 Syfte och frågeställningar... 5

1.3 Centrala begrepp………... 6

1.3.1 Barn i behov av särskilt stöd ………...6

1.3.2 Specialpedagogik...6

1.3.3 Förskolechefens uppdrag………...7

2 Tidigare forskning...8

2.1 Arbete med barn i behov av särskilt stöd……...8

2.2 Handledning av förskolechef……….………...9 2.3 Kompetens………..…10 2.3 Specialpedagog……….………..10 3. Teori………...………..12 3.1 Kategoriskt perspektiv………12 3.2 Relationellt perspektiv………12

3.3 I förhållande till varandra………..…….13

3.4 Dilemmaperspektivet………..…14 4. Metod………...16 4.1 Metodval………...16 4.2 Urval………...17 4.3 Genomförande……….…17 4.4 Etiska övervägande……….…18

5. Resultat och analys………..………...19

5.1 Uppfattning av specialpedagogik………19

5.2 Specialpedagogens roll i verksamheten………..…20

5.3 Ett beslut fattas………....22

5.4 Samarbete och uppföljning……….23

5.5 Förskolechefens utmaningar i verksamheten…….……….24

5.6 Sammanfattning……….……….25 6. Diskussion………...……….27 6.1 Resultatdiskussion………...…27 6.2 Metoddiskussion……….28 6.3 Vidare forskning……….29 Referenslista……….….30 Bilaga 1……….…32 Bilaga 2……….33

(4)

4

1. Inledning

Enligt en rapport från Skolinspektionen (2017) förekommer det stora kvalitetsskillnader förskolor emellan där exempelvis flera förskolor brister i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Detta är en slutsats som strider mot skollagen 8: onde kap. 9 § vars direktiv menar att barn i behov av särskilt stöd ska få det stöd de behöver utifrån sina speciella behov.

Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver (SFS 2010:800 kap 8, 9 §)

Även i läroplanen formuleras det att barns egna behov och förutsättningar bör tillgodoses:

Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt. (Skolverket, 2016, s. 5)

Sjöman (2018) presenterar en studie från förskolan som visar att 63 % av barn som är i behov av särskilt stöd inte får det. Författaren menar dessutom att stöd sätts in för sent, precis innan övergången till förskoleklass eller i skolan, vilket kan skapa koncentrations- och inlärningssvårigheter senare i skolgången.

Under utbildningen har jag dels haft praktik men också arbetat i förskola vid sidan av och jag har märkt en skillnad på hur det arbetas med specialpedagogiska insatser i förskolan. Förskolechefen förefaller ha en betydande roll i de beslut som tas och i läroplanen beskrivs förskolechefens uppdrag på följande sätt:

Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att: verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och de utmaningar de behöver. (Skolverket, 2016, s.16)

(5)

5 Bedömningen utifrån skolinspektionens rapport (2017) uttrycker att:

Förskolecheferna behöver ge personalen förutsättningar att genomföra uppdraget på ett professionellt sätt, bland annat genom att se till att personalen får relevant kompetensutveckling och stöd i form av till exempel konsultation och handledning. Förskolecheferna behöver därmed kontinuerligt analysera personalens behov av kompetenshöjande insatser samt utvärdera samverkan med stödfunktioner. (Skolinspektionen, 2017)

Utifrån Skolinspektionens rapport (2017) och läroplanen (Lpfö, 98, rev 2016), kan således en slutsats vara, att förskolechefen besitter en avgörande position för hur en förskola bedriver arbetet kring barn i behov av särskilt stöd.

Under min verksamhetsförlagda praktikperiod har mitt intresse väckts på vad som styr de beslut som tas kring specialpedagogik och hur dessa beslut sedan följs upp och utvärderas. I denna studie kommer jag fokusera på förskolechefens roll för att undersöka hur barn i behov av särskilt stöd och andra specialpedagogiska insatser genomförs i förskolan.

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet är att undersöka förskolechefers uppfattningar angående den beslutsfattande processen kring barn i behov av särskilt stöd och hur barnens rätt till specialpedagogiska insatser genomförs i förskolan.

• Vilka är förskolechefernas uppfattningar av hur ett beslut kring barn i behov av särskilt stöd ska fattas?

• Vilket samarbete finns mellan förskolechef, pedagog och specialpedagog beträffande besluten?

(6)

6

1.3 Centrala begrepp

I detta kapitel kommer de centrala begreppen för studien att definieras. Barn i behov särskilt stöd, specialpedagogik och förskolechefens uppdrag i förskolan är väsentliga begrepp för att kunna svara på studiens frågeställningar och syfte. Som ett samlingsnamn för de personer som arbetar inom förskolan kommer begreppet pedagoger att användas i studien.

1.3.1 Barn i behov av särskilt stöd

Sandberg och Norling (2014) nämner att vissa barn är formellt berättigade till särskilt stöd, det kan till exempel bero på en funktionsnedsättning eller problem där sociala myndigheter är inkopplade. Andra barn som inte är formellt berättigade som ett barn i behov av särskilt stöd men trots det faktiskt kan behöva stöd i förskolan förklarar Sandberg och Norling (2014), som barn i “gråzon”. De nämner också att det främst är förskolepersonalen som först avgör när ett barn är i behov av särskilt stöd, vilka specifika kriterier som används för att identifiera ett barn som är i behov av särskilt stöd av förskolepersonalen är delvis dock oklart menar Sandberg och Norling (2014).

1.3.2 Specialpedagogik

Specialpedagogiken handlar om att skapa optimala förutsättningar för lärande för alla barn. För att tillgodose alla barns rätt till utbildning krävs särskilt stöd för utveckling och lärande utöver den generella pedagogiken för vissa barn och här kommer specialpedagogiken in. (Sandberg, 2009, s. 22)

Specialpedagogiska skolmyndigheten förklarar specialpedagogik där en främjande, stödjande och förbyggande verksamhet är i fokus. Kunskap och förhållningssätt, där människor är lika värda och inkluderande i verksamheten beskrivs också. Nilholm (2007) menar att specialpedagogik kan användas när ”den vanliga” pedagogiken inte räcker till. Palla (2011) menar vidare att specialpedagogik är svårdefinierat och brett område.

(7)

7 Specialpedagogik innefattar många teorier och perspektiv, där forskning fortgår, både nationellt och internationellt (Palla, 2011).

1.3.3 Förskolechefens uppdrag

Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. (Skolverket, 2016, s.16)

Förskolechefens uppdrag specificeras vidare i läroplanen, förskolechefen har ansvar för bland annat planera, följa upp och utvärdera verksamheten, se till att personalen får kompetensutveckling, vara en länk mellan förskola och skolan och en länk mellan vårdnadshavare och förskola om det behövs.

(8)

8

2. Tidigare forskning

Här presenteras relevant tidigare forskning i relation till syfte och frågeställningar.

2.1 Arbete med barn i behov av särskilt stöd

I en studie av Sjöman (2018) har förskolepersonal från sex kommuner fått svara på enkäter i två år om barn och deras sociala samspel, deras engagemang, om barnen befinner sig i svårigheter, om och hur barnen fått något stöd. Syftet med studien är att få se vad och hur som påverkar barns engagemang som är i behov av särskilt stöd och vilket stöd barnet får.

Resultatet av studien visar att ca 63 % av barnen som personalen ansåg vara i behov av särskilt stöd inte fick det stöd som behövdes. Resultatet visar även att det är främst barn som har ett annat språk än svenska och tillbakadragna barn som inte får det stöd som de behöver. Vidare menar Sjöman att barn som har beteendesvårigheter och är högljudda kan upplevas som “störiga” gentemot resten av barngruppen uppmärksammas mer av personalen och därmed får mer stöd.

Eftersom studien har pågått under två år har författaren fått chansen att följa pedagogernas arbete under en längre tid och kunde således hitta samband under de olika perioderna hon varit ute. Författaren menar att barn som vid under den första tiden av studien visade ett stort engagemang socialt ökade vid den andra perioden för studien. I den tredje perioden av studien ökade engagemanget hos barnen ytterligare och en lyhördhet fanns hos pedagogerna inför barnen. Författaren diskuterar vidare att barn som är i behov av särskilt stöd inte lika ofta får den stimulans i deras engagemang i aktiviteter och sociala sammanhang. Fokus hamnar istället ofta på att förhindra och minska barnets beteendesvårigheteri barngruppen. Författaren menar att samtal och reflektion mellan personalen, gör det lättare att uppmärksamma och arbeta vidare för att få alla barn delaktiga samt uppmuntra barnen i aktiviteter i förskolans dagliga verksamhet i förskolan. Det framkommer i studien att specialpedagoger anses som en betydelsefull person i arbetet med barn i behov av särskilt stöd, genom samtal och reflektion tillsammans med pedagogerna kan stöd finnas för barnet. Författaren menar att om barn som befinner sig i

(9)

9 svårigheter inte uppmärksammas och får den hjälp som behövs redan i förskolan kan tiden i skolan bli lidande.

2.2 Handledning av förskolechef

I en studie av Renblad och Brodin (2012) intervjuas fyra förskolechefer beträffande den reviderade läroplanen från 2010 och kvalitetsarbetet i förskolan. Tre områden har lyfts av förskolecheferna som viktiga för utvecklingen inom förskolan, införandet av läroplanen, systematiskt kvalitetsarbete och förskolechefernas roll och ansvar. Resultatet i studien visar att förskolecheferna anser att den reviderade läroplanen som infördes 2010 förändrade utvecklingen och statusen av förskolan, främst i form av att förskolan är mer målstyrd än tidigare. ”Förskolecheferna menar att det har blivit mer fokus på kvalitetsarbete, dokumentation, synliggörande av verksamheten och synliggörande av barnens lärande” (s. 422). Renblad och Brodin (2012) tar upp att förskolecheferna i studien lyfter kompetens inom personalen som en viktig faktor för att kunna främja alla barns behov både utvecklingen i deras lärande och barnens behov av omsorg i förskolan.

Renblad och Brodin (2012) nämner i studien att förskolecheferna belyser att det inte är det enskilda barnet som ska bedömas utan verksamheten. Renblad och Brodin (2012) tar upp problematiken med att enbart bedöma verksamheten och inte det enskilda barnet och menar vidare att för att kunna främja och stötta barn som till exempel är i behov av särskilt stöd är det en nödvändighet att barnet förmågor synliggörs för att kunna sätta in det stöd som krävs.

Skolinspektionen genomförde en kvalitetsgranskning 2017 där 35 slumpvis utvalda förskolor deltog. Syftet med studien var att inspektera om förskolan har beredskap att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd samt att undersöka hur det arbetas med det i förskolan så att barnen utvecklas socialt och i sitt lärande. Granskningen har främst bestått av intervjuer, observationer och dokumenterande studier både med personal, specialpedagog och förskolechef. Granskningens resultat visade att det finns stora kvalitetsskillnader mellan förskolorna och även hur förskolorna bedriver sin verksamhet beträffande barn som är i behov av särskilt stöd. Att

(10)

10 personalen på förskolan har kompetens och ett bra förhållningssätt gentemot barn som är i behov av särskilt stöd visar granskningens resultat vara en betydande faktor. Det är förskolechefen, menar Skolinspektionen som har det främsta ansvaret för att pedagogerna har den kunskap som behövs i verksamheten. Det är förskolechefens ansvar att se till så att uppföljning och utvärdering kring arbetet med barn i behov av särskilt stöd fungerar i verksamheten, är Skolinspektionens utlåtande.

Resultatet visar också att i de förskolor där arbetet med barn i behov av särskilt stöd fungerar bra finns en gemensam nämnare, vilken innebär att förskolechefen är medveten och delaktig i arbetet med dessa barn. Förskolechefen medverkar när beslut fattas och kan ha kopplat in en specialpedagog för ytterligare stöd och kompetens till pedagogerna, visar Skolinspektionen.

2.3 Kompetens

En studie som har gjorts i Turkiet intervjuas förskollärare kring barn i behov av särskilt stöd och hur förskollärarna arbetar för att kunna hjälpa, främja och inkludera de barn som är i behov av stöd i förskolan (Akalin m.fl. 2014). Resultatet av studien visar att förskollärarna anser att barn i behov av särskilt stöd ska vara inkluderade i barngruppen och inte exkluderas från den. Resultaten visar dessutom på att förskollärarna vill ha mer stöd för att kunna arbeta inkluderade och stötta de barn som är i behov av särskilt stöd. Mer kunskap om barn i behov av särskilt stöd menar förskollärarna är en av dessa faktorer som behöver utvecklas för att förskollärarna ska kunna skapa en inkluderande verksamhet. I Turkiet ingår ingen utbildning om specialpedagogik vid förskollärarutbildningen, något som förskollärarna lyfter i studien och önskar mer av. Att redan under utbildningen få kunskap om barn i behov av särskilt stöd skulle främja förskollärarnas arbete och således skulle de ha en annan attityd till inkludering i verksamheten menar Akalin m.fl. (2014). Saknaden av en specialpedagog, resursteam eller liknande nämner förskollärarna i studien är något som försvårar deras arbete med att stötta de barn som behöver hjälp.

(11)

11 Renblad och Brodin (2014) har gjort en studie där de har undersökt vilken typ av stöttning barn som är i behov av särskilt stöd får, i studien har tre specialpedagoger intervjuats som fått svara på åtta frågor skriftligt angående barn i behov av särskilt stöd. Resultatet av studien visar att pedagogerna i stor utsträckning behöver stöttning av specialpedagog med barn i behov av särskilt stöd (Renblad och Brodin, 2014). Det kan vara i form av handledning till pedagogerna och även som en sorts rådgivare, där pedagogerna kan vända sig till specialpedagogen och få stöttning (Renblad och Brodin, 2014). Det framkommer i studien att specialpedagogerna upplever att pedagogerna stundtals inte tycker om att bedöma barnen och vid föräldrarnas frågor om barnet utveckling ger pedagogerna inte alltid rätt bild. Detta menar författarna kan försvåra för barnet i förskolan, om barnet befinner sig i en svårighet måste barnet uppmärksammas för att kunna få den stöttning som de behöver. Specialpedagogerna uppger i sina svar att de är med och upprättar en handlingsplan tillsammans med pedagogerna och har kontakt med föräldrarna. Författarna menar slutligen att specialpedagoger är nödvändiga och behövs i verksamheten för att kunna möta barn i behov av särskilt stöd.

(12)

12

3. Teori

I detta kapitel redogörs för de teorier och perspektiv jag har valt att använda för att analysera resultaten i studien. Jag har valt att använda mig av det kategoriska och relationella perspektivet för att få uppfattning hur förskolecheferna ser på verksamheten med barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Nilholms dilemmaperspektiv kommer jag också att använda mig utav för att undersöka empirin.

3.1 Kategoriskt perspektiv

Det kategoriska perspektivet växte fram som en medicinsk/psykologisk “förståelsemodell” och var under 1950-talet det perspektiv som hade övertag inom specialpedagogiken (Emanuelsson, Persson och Rosenqvist, 2001). Inom det kategoriska perspektivet är det ofta något skiljer sig från mängden och ett normalitetsperspektiv är centralt (Nilholm, 2007). När ett barn är i behov av stöd ligger således fokus på svårigheten främst hos barnet och det som avviker. Enligt Emanuelsson m fl. (2001), försöks ofta en diagnos ställas på de barn som har en svårighet för att därefter kunna jobba vidare med barnets behov.

Emanuelsson m fl. (2001) nämner en förklaring på det kategoriska perspektivet som “ett barn med svårigheter”. Genom att undersöka om vilken typ av svårighet som ett barn har, blir det lättare att stötta det enskilda barnet att orientera sig och passa in i verksamheten. Stödinsatserna i förskolan och skolan riktar sig till individnivå som till exempel specialundervisning eller små i barngrupper där barnen behöver stöd (Nilholm, 2007). Enligt Emanuelsson m fl. (2001) är “lösningarna” kortsiktiga inom det kategoriska perspektivet, vilka fungerar här och nu.

3.2 Relationellt perspektiv

I motsats till det kategoriska perspektivet är benämningen ett barn med svårigheter är benämningen ett barn i svårigheter inom det relationella perspektivet (Lutz, 2013). Lutz (2013) förklarar att det relationella perspektivet som började växa fram inom specialpedagogiken hade inflytande över den förändrande benämningen. Lutz (2013) menar att blicken snarare skulle riktas mot barnet och dess sammanhang istället för att “problemet” enbart finns hos barnet utan

(13)

13 även studera miljön runt omkring barnet. Tanken med det relationella perspektivet är enligt Emanuelsson m fl. (2001), för att kunna främja barns utveckling och lärande, är ändringar i miljön som omringar barnet viktigt. Barnet är i en svårighet som kan ha uppkommit i samband med miljön som barnet befinner sig i och gemensamt tas ett arbetssätt fram, ett långsiktigt arbetssätt.

3.3 I förhållande till varandra

Enligt Emanuelsson m fl. (2001), skiljer sig det kategoriska och det relationella perspektivet på vilka förutsättningar barnet ges i förskolan och skolan. Båda diskuteras flitigt och det kategoriska perspektivet lever fortfarande kvar trots att det relationella övertagit större del av specialpedagogiken. Emanuelsson m fl (2001) menar att det kategoriska synsättet kan vara mer förekommande i dagens skola än i förskolan, och förklarar att skolan förr hade ett tydligt kategoriskt synsätt som än idag kan finnas kvar. En modell utformad av Persson (1998) hämtad från Östlund (2018) där det kategoriska och relationella perspektivet förklaras utifrån olika kategorier. Utifrån modellen går det att se hur det relationella och kategoriska förhåller sig inom olika område och hur konsekvenserna blir för eleven/barnet beroende på vilken av perspektiven som används.

Jag har valt det relationella och kategoriska perspektivet som utgångspunkt i mitt arbete eftersom dessa två perspektiv främst kan ge en förståelse för hur respondenterna ser på sitt arbete kring barn i behov av särskilt stöd.

(14)

14

Relationella och kategoriska perspektivet tolkad av Östlund (2018)

3.4 Dilemmaperspektivet

Kopplas ordet dilemma alltid till konkreta omständigheter och miljöer eller kan det finnas yttre påverkan som gör situationer svårare att hantera? (Nilholm, 2007). Utifrån dilemmaperspektivet uppstår ett dilemma när det finns ett problem som inte kan lösas och där flera tycker olika. Det kan gälla dilemman som uppstår inom utbildningssystemet och som inte riktigt går att lösas. I utbildningssystemen finns olika aktörer, till exempel barn, lärare, skola eller förskola, rektor eller förskolechef, kommun och även politisk aktör (Nilholm, 2007). Dilemman kan även uppstå i form av frågeställningar och huruvida dessa går att uppnå eller ej. Det finns en aspekt i hur saker och ting skall tolkas och en del frågeställningar inom skolvärlden

(15)

15 kan vara att svåra att definiera. Ahlberg (2013) nämner ett exempel utifrån Nilholms (2007) beskrivning av dilemmaperspektivet, “ett centralt dilemma i ett utbildningssystem är att alla elever i någon mening ska uppnå liknande kunskaper och färdigheter, samtidigt som utbildningssystemet ska anpassas till att alla elever är olika” (sid. 52). Enligt Nilholm (2007) är detta ett typiskt dilemma, eleverna ska i viss mån uppnå samma färdigheter och kunskaper men skolan ska också anpassas till att elever är olika. Skolan ska samtidigt vara både inkluderande och inte exkluderande, detta menar Nilholm (2007) är ett problem som är svårt att lösa. Att anpassa utbildningen till en hel grupp blir problematiskt när samma utbildning också skall stimulera individens lärande samtidigt som den också ska vara gynnsam för barn med särskilda behov (Nilholm 2007). Dilemmaperspektivet är främst avsett för frågor inom skolrelaterade kontexter men kan med fördel även användas i analysen av studiens frågeställningar, vilka kan innehålla olika dilemman inom förskolans och förskolechefers verksamhetsområden.

(16)

16

4. Metod

I metodavsnittet kommer metodval, urval, genomförande och etiska övervägande att presenteras.

4.1 Metodval

I studien har jag velat undersöka hur förskolechefer uppfattar sitt arbete med de beslut som tas och den beslutsfattande processen kring barn i behov av särskilt stöd i förskolan. För att jag skulle få en djupare förståelse för hur arbetet fungerar har jag valde jag därför att använda mig av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Enligt Bryman (2011) ger kvalitativ metod en djupare inblick av något eftersom respondenterna ger sin insyn och uppfattningar av det specifika.

Eftersom studien handlar om hur förskolechefer ser på och arbetar med barn i behov av särskilt stöd har valde jag att använda mig av semi-strukturerade intervjuer. Jag förstår att arbetet kan se olika ut på olika förskolor och semi-strukturerade intervjuer öppnar upp frågor och ger respondenten möjlighet att förklara hur arbetet går tillväga med egna reflektioner (Alvehus, 2013). Bryman (2011) menar vidare att vid semistrukturerade intervjuer ges respondenten tillfälle att ge mer personliga resonemang.

Enligt Alvehus (2013) och Bryman (2011) finns det olika typer av intervju, den strukturerade, den semistrukturerade och den ostrukturerade. Enligt Bryman (2011) används den strukturerade på det sätt att samma frågor ställs till alla deltagande, det ges inte vidare utrymme att öppna upp frågorna mer. Det ger en intervjumetod som är enklare att applicera ett generaliserbart resultat, det vill säga det går att förvänta liknande resultat. Eftersom jag vill uppnå en tydlig förståelse för hur respondenternas arbete ser ut anser jag att denna intervjumetod inte hade gett ett rättvist resultat. Den ostrukturerade intervjumetoden menar Bryman (2011) inte har några specifika intervjufrågor utan det är mer ett samtal där olika frågor kommer upp efterhand, dit samtalet går.

(17)

17

4.2 Urval

För att få fram den empiri som jag sökte efter är det viktigt enligt Alvehus (2013) att rätt personer intervjuas, i detta fallet förskolechefer. Jag valde att avgränsa mig till endast förskolechefer för att få uppfattning i deras arbete och därför ansåg jag att det var relevant att hålla sig till endast förskolechefer och på det vis får jag fram den empiri jag sökte efter. Intervjuerna genomfördes med fem förskolechefer på fem olika förskolor, i tre olika kommuner i södra Sverige.

4.3 Genomförande

Förskolecheferna valdes slumpmässigt ut, jag mejlade ett 10-tal förskolechefer från olika kommuner i södra Sverige med en lite kortare information om studien. Fem stycken förskolechefer var intresserade att deltaga i studien och till dessa mejlade jag ut en mer specifik information om studien samt intervjufrågorna (se bilaga 1 och 2). I informationsbrevet står det bland annat att intervjuerna skulle spelas in så att respondenterna skulle vara medvetna om detta i förväg samt att respondenterna kan avbryta sin medverkan när som helst under studiens gång. Var förskolechef intervjuades för sig, och dessa möte planerades in under en två veckors period då jag besökte förskolorna och intervjuade förskolecheferna. Intervjuerna varade mellan 20–40 minuter. Alvehus (2013) tar upp både för- och nackdelar med att spela in intervjun, fördelen är att jag som forskare får allt material utan att det bli några missförstånd, än om materialet endast hade samlats in genom anteckningar. Nackdelen som Alvehus (2013) tar upp är att respondenten kan känna sig obekväm med att bli inspelad och vilja svara “rätt” på frågorna.

Alvehus (2013) nämner vidare att tillförlitligheten vid studien ökar vid en inspelning, det ger forskaren möjlighet att kunna analysera materialet flera gånger och granska så att rätt sak har förståtts. Eftersom jag mejlat ut till förskolecheferna på förhand om att jag hade tänkt spela in intervjuerna var de förberedda och upplevdes inte som obekväma i situationen. Det kändes som ett bra alternativ för jag kunde själv vara naturligt delaktig i samtalet utan att behöva anteckna allt som sades.

(18)

18 Kort efter varje intervju lyssnades materialet igenom för att sedan transkriberas. Jag valde att göra detta kort efter intervjun medan den fortfarande var färskt i minnet. Utifrån intervjufrågorna och frågeställningarna strukturerade och kategoriserade jag svaren.

4.4 Etiska övervägande

För att uppnå ett bra forskningsetiskt förhållningssätt menar Larsen (2009) att Vetenskapsrådets riktlinjer bör följas. Vetenskapsrådet (2002) består av fyra riktlinjer:

Informationskravet - Det innebär att forskaren gör de berörda medvetna om syftet för studien och även medger villkoren för studien. Till exempel att den respondenten kan avbryta sin medverkan när som och har även rätt att få mer information om studien.

Samtyckeskravet - Deltagaren väljer själv om sitt deltagande i studien och samtycke kan behövas.

Konfidentialitetskravet - Uppgifter som finns över de deltagande skall behandlas med största konfidentialitet. Eventuella personuppgifter över de deltagande skall göras anonyma och så att ingen obehörig kan komma över det.

Nyttjandekravet - De uppgifter som samlas in under den berördes deltagande får endast användas till forskning ändamålet.

Jag informerade samtliga respondenter kring syftet med studien via informationsbrevet (se bilaga 1). Alla respondenter har deltagit frivilligt och har haft rätt till att avbryta sin medverkan när som helst under studiens gång. Det insamlade materialet har anonymiserats, detta för att ingen enskild individ ska kunna identifieras i studien. Allt insamlat material har endast använts till studiens syfte och kommer att därför förstöras efter avslutad studie.

(19)

19

5. Resultat och analys

I analysavsnittet kommer resultaten av intervjuerna redovisas, där svaren utifrån intervjuerna har sammanställts och sedan kategoriserats. Fem förskolechefer, har intervjuats och benämns i kapitlet som F1, F2, F3, F4 och F5.

I resultat och analysen kommer förskolechefernas svar att presenteras, först presenteras förskolechefernas tidigare erfarenhet och uppfattning av specialpedagogik. Specialpedagogens roll i verksamheten lyfts och förskolecheferna är eniga om att specialpedagogen besitter en stor roll i arbetet med ban i behov av särskilt stöd i förskolan. Samarbete och uppföljning samt utmaningar för förskolechefen presenteras efter och relationella/kategoriska och dilemmaperspektivet synliggörs.

5.1 Uppfattning av specialpedagogik

Respondenterna har fått svara på frågan om vad specialpedagogik innebär för dem och deras tidigare erfarenhet av specialpedagogik. De flesta har arbetat som förskollärare tidigare och nämner att det är då de har kommit i kontakt med specialpedagogik och specialpedagoger.

Specialpedagogik för mig är två olika inriktningar, både med tanke på barn som är i behov av särskilt stöd men också en handledarfunktion. Att leda lärare i förskolan, att möta barn som utmanar, tänker jag om specialpedagogik. (F4)

När jag tidigare arbetade som förskollärare på en förskola hade vår barngrupp stöttning från specialpedagog som vi fick mycket kunskap ifrån och jag tror att jag har tagit med mig mycket

av den kunskap till det arbete jag har nu. (F2)

En del har erfarenheter utav specialpedagogik där stöd och stöttning ges till pedagoger exempelvis från en specialpedagog. Flera respondenter nämner begreppen inkludering och exkludering som en del av specialpedagogiken och förklarar att strävan efter ett inkluderande arbetssätt är stor. Alla barn ska ha rätt till den hjälp och stöd som de behöver menar

(20)

20 Vi försöker arbeta utifrån ett relationellt perspektiv där vi inte bara ser på barnet utan var barnet befinner sig, se i vår miljö, och på oss själva. Det tror jag är viktigt och att vi ser på barnet som är i en svårighet och hjälpa därefter. (F1)

Emanuelsson m.fl. (2001) tar upp det relationella perspektivet och menar att det växt fram allt mer under åren, och utifrån respondentens citat går det att urskilja en eftersträvan efter ett relationellt förhållningssätt i verksamheten.

5.2 Specialpedagogens roll i verksamheten

I alla intervjuer nämns specialpedagogen som en betydande person i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Där det finns en specialpedagog är denne alltid med och upprättar exempelvis en handlingsplan. På en av förskolorna finns ingen specialpedagog kopplad till den specifika förskolan utan förskolechefen är den som både får agera som specialpedagog och fatta besluten ensam.

Om vi vill finns det resursteam och psykolog att tillgå inom kommunen men jag upplever att pedagogerna saknar någon som är med kopplad till den här förskolan som de kan vända sig till och få stöttning oftare i vardagssituationer i verksamheten. (F5)

Här förklarar respondenten att saknaden av en specialpedagog blir påtaglig när pedagogerna känner att de vill ha mer stöttning i verksamheten i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Utifrån Nilholms (2007) tankar om dilemmaperspektivet uppstår här ett dilemma. Respondenten menar att det inte finns resurser inom kommunen, för att tillsätta en specialpedagog placerad till förskolan men pedagogerna menar att det är nödvändigt med en specialpedagog för att således kunna möta alla barn. Respondenten hamnar i ett ställningstagande och dilemmat är svårt att lösa men förklarar att hen istället försöker hitta andra sätt att möta pedagogerna.

Jag försöker satsa på kompetensutveckling och föreläsningar om specialpedagogik och barn i behov av särskilt stöd för pedagogerna. (F5)

(21)

21 Genom kompetensutvecklingen och föreläsningarna förklarar respondenten att både pedagogerna och förskolechefen själv får mer kunskap och detta ökar i sin tur intresse och engagemang för specialpedagogik.

Dock förklarar respondenten att pedagogerna efterfrågar “andra ögon” att se vissa situationer med, “hur ska vi göra här i denna situationen för att detta inte skall hända igen?”(F5). Respondenten menar att hen inte alltid har den kompetens eller tid som finns att hitta andra arbetssätt för pedagogerna och ofta prioriteras barn eller verksamheter där det finns ett problem ochbehov av en snabb insats för förändring. Enligt den modell som Östlund (2018) tolkat av Persson (1998) beskrivs det kategoriska och relationella perspektivet och det går att se vilka konsekvenser som ges i verksamheten beroende på vilket perspektiv somförskolan förhåller sig till i verksamheten. Att förskolechefen sätter in stöd när situationen är ohållbar och specifikt kopplar det till ett barn i behov av särskilt stöd, tolkar jag, som ett synsätt utifrån det kategoriska perspektivet. Tiden för insatsen är kortsiktig inom det kategoriska, vilket jag anser att förskolechefen förklarar att själva beslutet också är.

I samtliga intervjuer där det fanns en specialpedagog att rådfråga, beskrev respondenterna detta som en stor tillgång, dels i de beslut som förskolecheferna ska ta men även för hela verksamheten, personal och barn. Ett resonemang som, i detta avseende, tar avstamp i det relationella perspektivet.“Specialpedagogen fungerar som en länk mellan pedagoger och mig som förskolechef”. (F4) Vidare berättar en förskolechef betydelsen av att ha en specialpedagog:

Vikten av specialpedagogen är dels att säkra barnens rätt, att vi får den extra kompetensen som behövs när vi har barn som vi känner att det är frågor kring. Men också när det väcker tankar och bekymmer. Samtidigt blir det en fortbildning, kompetensutbildning för pedagogerna hela tiden när de får, ur dilemmafrågor som de möter i sin vardag, handledning och stöd av specialpedagog. (F3)

Specialpedagogen fungerar således som en kontakt mellan pedagoger och förskolechef och förskolechefen grundar frekvent sina antagande efter specialpedagogens utlåtande.

(22)

22

5.3 Ett beslut fattas

I de intervjuer med respondenterna där specialpedagog finns att tillgå berättar respondenterna att de har en ständig kontakt med specialpedagogen och att förskolechefer grundar sina beslut på specialpedagogens rekommendationer och observationer. Några förskolechefer nämner att det är främst pedagogerna i barngruppen som först uppmärksammar när ett barn är i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen blir sedan inkopplad och observerar barnet i fråga.

Först är det ju pedagogerna som upptäcker att här når vi inte fram på ett eller annat sätt sen signalerar det till specialpedagogen som går in och observerar för att få en egen uppfattning om hur det är. (F1)

Ofta är det barn som avviker i sitt samspel på något sätt, kommunikation och samspel där det faktiskt krävs en förändring där man tittar på verksamheten, organisationen, tittar på arbetslaget och tittar på vad är det vi erbjuder. (F2)

Här förklarar respondenterna att det är specialpedagogen som kopplas in och observerar. F2 beskriver att blicken inte endast vänds mot barnet utan att andra faktorer också behöver undersökas. Ett annat exempel på att det inte bara är barnet som observeras är: “man observerar barnet i sitt sammanhang för att se om det är kopplat till det” (F4). Enligt den modell som Östlund (2018) har tolkat går det utifrån respondenternas svar se att ett relationellt perspektiv appliceras. Miljön och det som är runt omkring barnet studeras för att se var det brister och kunna stötta barnet därefter. Det finns olika metoder för att hjälpa barn som är i behov av särskilt stöd förklarar flera respondenter. Ibland kan det sättas in åtgärder som gäller ett eller flera barn, i hela barngruppen. Ett exempel är:

Det kan vara att ett barn behöver hjälp med språket för att kommunicera och då kan vi tillsammans komma överens om att sätta in bildstöd i hela barngruppen. Det är inget som påverkar de andra barnen negativt utan det kan snarare bli positivt om vi får med alla barn och barnet som är i behov av stöd känner sig inkluderad i verksamheten. (F3)

Bildstöd nämner två respondenter som ett exempel där stödet inte specificeras till ett barn utan som ett verktyg att arbeta med. Ett annat exempel där åtgärder satts in i hela barngruppen är ett veckoschema. Pedagogerna har tillsammans med specialpedagogen arbetat fram ett

(23)

23 veckoschema som används i hela barngruppen men åtgärden har genomförts för att ta hänsyn till ett specifikt barns behov.

Samtliga respondenter förklarar att om en resurs ska tillsättas i barngruppen är det förskolechefen som fattar beslutet. Specialpedagog och pedagoger i barngruppen kan ha önskemål om resurs men i slutändan är det förskolechefen som bestämmer. Ofta förekommande är att det är en ekonomisk fråga som förskolechefen får lyfta vidare högre upp för att få igenom beslutet. En av respondenterna vill poängtera att en resurs skall ses som en tillgång för hela barngruppen trots att beslutet om resurs grundar sig i att just ett barn behöver stöd. “När en resurs är kopplad till ett barn känner barnet det och kan bli obekväm”(F4). Istället menar respondenten att alla pedagoger ska vara involverade i arbetet med barnet och skiftas om att ha ansvaret och således ge barnet möjlighet till kontakt med alla pedagoger. Respondenten poängterar att kommunikation mellan pedagoger är viktigt och vid arbetslagsträffar är specialpedagog närvarande för att kunna stötta de andra pedagogerna. Modellen tolkad av Östlund (2018) visar att utifrån det relationella perspektivet skall, precis som förskolechefen förklarar, insatsen kring barnet ses utifrån fler aspekter. Dessutom ska det inte enbart vara specialpedagog eller en resursperson som har hand om barnet utan i det relationella perspektivet ligger ansvaret gemensamt på all personal det vill säga pedagoger, specialpedagog och förskolechef.

5.4 Samarbete och uppföljning

Av de beslut som fattas menar samtliga respondenter att uppföljningen och utvärderingen varierar beroende på vad det är för beslut det handlar om. När en handlingsplan upprättas skrivs också datum för uppföljning. “Vissa beslut utvärderas kortsiktigt och vissa långsiktigt” (F4). “Det handlar till stor del om vad det är för typ av beslut och insats som tagits men det är viktigt att det följs upp” (F1). Alla beslut som tas är inte handlingsplaner utan ett beslut kan vara en liten åtgärd som sätts in i gruppen för barnets och barngruppens bästa. Det är inte säkert att datum för uppföljning sätts vid en mindre åtgärd utan det kan tas upp på arbetslagsmöte allt eftersom för att se vad som fungerar och inte. En respondent förklarar att uppföljningar för det

(24)

24 mesta görs av arbetslaget, och med specialpedagogen närvarande. Om det är något som inte fungerat i det beslut som tagits är det viktigt att detta reds ut förklarar respondenten.

Vi måste titta på vad det är som inte har lyckats, har pedagogerna arbetat på det sätt som vi bestämde? Har vi till exempel ändrat miljön i lekhallen för att undvika spring och en stressig miljö som bestämdes? Det kan vara små grejer som gör att insatsen inte blir som tänkt och att vi inte kommer framåt (F3).

Utifrån citatet från respondenten tolkar jag det som att ett samarbete mellan pedagog, specialpedagog och förskolechef är väsentligt för att kunna uppfölja och utvärdera. Alla olika resonemang måste lyftas. Har gruppen förhållit sig till det som bestämdes? Har saker och ting förändrats? Förskolechefernas intention med de olika besluten och utvärderingar kan således uppfattas både utifrån ett kategoriskt perspektiv (där hänsyn tas till enskilda barns behov av specialpedagogiska stöd) och utifrån ett relationellt perspektiv där intentionerna med insatserna är till nytta både för enskilda barn och hela barngruppen.

5.5 Förskolechefens utmaningar i verksamheten

En respondent förklarar ett dilemma där förskolechefen hamnar mellan pedagog och föräldrar. Föräldrarna ansöker om utökad tid för sitt barns vistelse i förskolan men är noga med att förklara för förskolechefen att anledningen till varför de ansöker om utökad tid inte får delges till någon annan. Förskolechefen måste i detta fall ta ett beslut som pedagogerna inte får veta anledningen till.

Jag vill ha en öppenhet gentemot pedagogerna och ibland finns där såklart saker som jag inte får berätta, att jag har tystnadsplikt och vissa beslut kan jag alltså inte förklara anledningen till utan att det är bara såhär det är. Och ibland kan jag känna att pedagogerna gärna hade velat veta för att få bättre acceptans av beslutet (F4).

Här uppstår ett dilemma, förskolechefen sitter i en roll där hen har tystnadsplikt och således har svårt att diskutera anledningen som ligger bakom beslutet. Förskolechefen förklarar att det kan gälla alla olika beslut, det kan vara så att förskolechefen har tystnadsplikt och inte får delge pedagogerna. Pedagogerna är å andra sidan de som träffar barnet dagligen och som ska arbeta

(25)

25 med det beslutet som fattats gällande barnet. Berörda aktörer enligt Nilholms modell är här barn, lärare och förskolechef (Nilholm, 2007). Jag anser att dilemmat i det här fallet gäller sambandet mellan dessa tre aktörer, barn, pedagoger och förskolechef. Det kan skapas en nyfikenhet hos pedagogerna kring varför just det här barnet har givits speciella förhållanden. Den psykologiska faktorn kring nyfikenhet kan skapa irritation i bland personalen där de börjar bortse från vad barnets bästa är och istället lägger fokus kring att ta reda på varför det här beslutet har tagits. Problematiken kan, i sådant fall, även bidra till ett mer kategoriskt synsätt.

En annan respondent beskriver ett hinder som hen har upplevt i sin roll som förskolechef och det handlar om att få pedagoger engagerade i arbetet med barn i behov av särskilt stöd:

Ett hinder kan ofta vara att hitta de rätta personerna för det kan ju vara väldigt utmanande och krävande om man har barn som ställer till det. Vi har 1-5 års avdelningar och vi får dem som små 1 åringar och när de är 3-4 år så kan det ha utvecklats och hen är “jobbig”. Och det är inte alla pedagoger som har tänkt sig det och inte har orken och engagemanget att ta tag i det. (F3) Ytterligare en respondent ger detta resonemang, att det ibland kan vara svårt att motivera pedagogerna att arbeta med barn som är i behov av särskilt stöd. En faktor menar respondenterna kan vara bristen på kunskap och att det behövs fler metoder för att kunna möta dessa barn. “Om vi märker att besluten som fattas inte har följts brukar anledningen vara att pedagogerna inte har gjort det som bestämdes, det kan vara att det har varit personalbrist eller annat som försvårar arbetet” (F2). En respondent lyfter även personalbrist som ett exempel och menar att trots personalbrist ska alla i arbetslaget vara medvetna och kunna arbeta utifrån det som bestämts men nämner att hen är medveten om att det i praktiken ibland finns svårigheter. Även detta resonemang kan kopplas till dilemmaperspektivet.

5.6 Sammanfattning

Resultatet i studien visar att respondenterna har viss tidigare erfarenhet av specialpedagogik, genom att de har arbetat i förskolan och stött på specialpedagogiken där. En del förklarar att de har fått handledning av specialpedagog under den tid då de arbetade i förskolan och att den kunskapen är något som än idag används i arbetet som förskolechef. När förskolechefen ska fatta ett beslut kring barn som är i behov av stöd, är detta nästan alltid i samråd med

(26)

26 specialpedagog. Specialpedagogen i sig har en dialog med pedagogerna och det är oftast pedagogerna som uppmärksammat något och därefter kallas specialpedagogen in. Beträffande det fall där det inte finns en specialpedagog att tillgå upplever förskolechefen att det är svårt att hinna med sitt arbete, pedagogerna vill ha någon att rådfråga och förskolechefen känner att hen dessutom inte har den kunskapen som efterfrågas. Fort- och kompetensutveckling nämner samtliga respondenter, oavsett om specialpedagog finns att tillgå eller inte, som betydelsefullt för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Utifrån dilemmaperspektivet framkommer att förskolecheferna i intervjuerna ibland ställs inför vissa dilemman, ett centralt dilemma som är svårt att styra över är personalbristen. De beslut som har fattats kring ett barn kan bli

svårarbetade när det exempelvis är personalbrist. En del respondenter arbetar utifrån ett relationellt perspektiv där insatser görs i miljön omkring barnet eller att en resurs sätts in men att resursen inte är bunden till barnet utan fungerar som en resurs till barngruppen.

(27)

27

6. Diskussion

I diskussionsavsnittet kommer resultatdiskussionen där jag ger mina tolkningar i jämförelse till syfte och frågeställningar samt till tidigare forskning. Sedan kommer metoddiskussion att analyseras utifrån de metodval jag gjort i arbetet. Vidare forskning presenteras slutligen och baseras på förslag utifrån de resultat som är relevant för studien.

6.1 Resultatdiskussion

Syftet med studien är att undersöka förskolechefers uppfattningar av hur ett beslut kring barn i behov av särskilt behov fattas, följs upp och utvärderas i förskolan. Dessutom hur samarbetet mellan förskolechef, specialpedagog och pedagoger gestaltas i verksamheten. Min tolkning av empirin är att förskolechefers uppfattningar av hur ett beslut behandlas i förskolan utförs till stor del av en specialpedagog. Beträffande empirin framkommer att specialpedagogen spelar stor roll för förskolechefens besluttagande kring barn i behov av särskilt stöd samt att specialpedagogen fungerar som ett stöd till övriga pedagoger i verksamheten.

På den förskola där en specialpedagog inte finns att tillgå på liknande sätt som de andra förskolorna märks skillnad i hur arbetet kring barn i behov av särskilt stöd fungerar. På förskolorna med specialpedagog närvarande fungerar arbetet på ett “förebyggande” sätt, det vill säga att pedagogerna har chans att lyfta frågor och funderingar i samråd med specialpedagog och därefter fatta beslut om en åtgärd ska göras. På förskolan utan specialpedagog sätts istället åtgärderna in när situationen är ohållbar och oftast med en kortsiktig lösning. Förskolechefen är medveten om situationen och vill ändra på den, något jag anser är positivt, att kunna ha självinsikt och viljan att ändra på något som inte känns bra. I studien av Akalin m.fl. (2014) framkommer det att pedagogerna känner att de vill ha mer stöttning och kunskap om barn i behov av särskilt stöd, precis som förskolechefen i min studie känner att pedagogerna på den förskolan också efterfrågar. Akalin m.fl (2014) menar att genom att få stöttning och kunskap bidrar det också till en mer positiv inställning, vilket jag tolkar utifrån respondenten i min studie också menar. Precis som Akalin m.fl. (2014) tar upp i studien, att det behövs mer kompetens

(28)

28 för att möta barn i behov av särskilt stöd tar förskolecheferna i Renblad och Brodins (2012) studie också upp att pedagogernas kompetens är viktigt för förskolans kvalitet.

I Renblad och Brodins (2014) och Sjömans (2018) studie framkommer att specialpedagoger är betydelsefulla för arbetet med specialpedagogik i förskolan, vilket empirin i denna studie också belyser. Renblad och Brodin (2014) skriver att specialpedagogen fungerar som en handledare och rådgivare till pedagogerna och i min undersökning synliggörs det att även förskolecheferna är i beroendeställning av en specialpedagog när det gäller att fatta beslut om barn i behov av särskilt stöd.

I empirin går det att uppfatta ett relationellt och kategoriskt perspektiv, en del respondenter förespråkar det relationella perspektivet utifrån sina svar. Det är främst när specialpedagog kopplas in och ska observera barnet. Respondenterna menar att barnet ska observeras i sitt sammanhang och även att pedagogerna och miljön ska studeras. I studien av Renblad och Brodin (2012) lyfter förskolecheferna att barnen inte ska bedömas utan att det är verksamheten som ska bedömas, vilket kan tolkas utifrån ett relationellt synsätt. Dock menar Renblad och Brodin (2012), för att kunna främja barnets utveckling måste barnet förmågor synliggöras. I min studie har det framkommit att barnen som är i behov av särskilt stöd uppmärksammas, främst av en pedagog, sedan sätts ett stöd in för barnet. Stödet i sig behöver inte vara kopplat till det enskilda barnet utan det kan vara i verksamheten där förändringarna görs.

I Skolinspektionens studie (2017) visar resultatet på att förskolechefens intresse och närvarande spelar roll för hur arbetet med barn i behov av särskilt stöd uppfattas. En del av respondenterna i min undersökning är väl medvetna om att ge personal fort- och kompetensutveckling och visar stort engagemang för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Dock är det svårt för mig att få en helhetsbild av hur verkligheten ser ut på de förskolor jag har besökt då jag endast har intervjuat förskolechefer. Beträffande svaren från förskolecheferna har jag tagit del av hur rutinerna och arbetet ser ut med barn i behov av särskilt stöd men det är svårt för mig att veta att handlingen i sig ser ut som den beskrivs i verkligheten.

(29)

29 I denna studie har jag använt mig av kvalitativ studie med semi-strukturerad intervju och till undersökningens syfte och frågeställningar ville jag ge utrymme för respondenten att uttrycka sina egna tolkningar och åsikter. Jag anser att det jag sökte efter kom fram i intervjuerna men kände efterhand att jag hade velat få en större helhetsbild av hur arbetet ser ut på förskolorna där jag varit. Då hade en metod till kunnat vara relevant, främst tänker jag på ytterligare intervju med specialpedagog och pedagoger för att lyfta deras uppfattningar i arbetet kring barn i behov av särskilt stöd på förskolorna.

Eftersom jag endast intervjuat fem förskolechefer är detta inte generaliserbart för hur det ser ut överallt.

6.3 Vidare forskning

Under studiens gång har det framkommit att den litteratur och tidigare forskning har stor relevans för skolan också, det gör mig nyfiken på att vidare studera hur arbetet kring barn i behov av särskilt stöd gestaltar sig i skolan. Eftersom att mycket av den litteratur och teori som finns kring barn i behov av särskilt stöd är det därför intressant att se om det finns skillnader och likheter i hur förskolan och skolan lägger upp arbetet kring barn i behov av särskilt stöd.

(30)

30

Referenser

• Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. 1. uppl. Stockholm: Liber

• Akalin, Selma, Demir, Şeyda, Sucuoğlu, Bülbin, Bakkaloğlu, Hatice och Işcen, Fadime (2014). The Needs of Inclusive Preschool Teachers about Inclusive Practices. Eurasian Journal of Educational Research, vol.54, ss. 39-60.

• Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

• Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

• Emanuelsson, Ingemar (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området: en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk

• Förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd. [Elektronisk resurs] (2017) Skolinspektionen: Tillgängling:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/k

valitetsgranskningar/2017/forskolans-arbete-med-barn-i-behov-av-sarskilt-stod/forskolans-arbete-med-barn-i-behov-av-sarskilt-stod-2017.pdf (2018-05-15)

• Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

• Lutz, Kristian (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: möte med det som inte anses lagom. 1. uppl. Stockholm: Liber

(31)

31 • Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. 2., [omarb.] uppl. Lund:

Studentlitteratur

• Renblad, Karin & Brodin, Jane. (2014). Behövs specialpedagoger i förskolan? Socialmedicinsk tidskrift, vol 91, Nr (4), S. 384 – 390. Tillgänglig:

http://socialmedicinsktidskrift.se/smt/index.php/smt/article/view/1048/1027 (2018-08-10)

• Renblad, Karin & Brodin, Jane. (2012) Kvalitén i förskolan påverkar barns välbefinnande. Några förskolechefers syn på den nya läroplanen och kvalitet i förskolan. Socialmedicinsk tidskrift vol 89, Nr (4-5). Tillgänglig:

http://socialmedicinsktidskrift.se/smt/index.php/smt/article/view/900 (2018-08-30)

• Sandberg, Anette (red.) (2014). Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

• Sjöman, Madeleine (2018). Peer interaction in preschool: Necessary, but not

sufficient: The influence of social interaction on the link between behavior difficulties and engagement among children with and without need of special support. Diss. (sammanfattning) Jönköping : Högskolan i Jönköping, 2018

• Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:800) kap. 8 §9 . Stockholm: Norstedts juridik

• Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Tillgänglig på Internet:

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf (2018-05-20)

(32)

32

Bilaga 1 – informationsbrev

Hej

Jag heter Eleonor Lindgren, läser till förskollärare på Malmö universitet. Jag går sjätte terminen och skriver nu examensarbetet.

Mitt syfte för studien är förskolechefers uppfattningar angående den beslutsfattande processen kring barns behov av särskilt stöd och hur barnens rätt till specialpedagogiska insatser

genomförs i förskolan. Jag har tänkt använda mig av intervjuer med förskolechefer. För att få ett så brett perspektiv som möjligt kommer jag intervjua minst fyra förskolechefer på olika förskolor.

Det kan vara bra att känna till att intervjuerna kommer att spelas in för att jag inte ska missa eller glömma bort något från intervjun. I studien är ni helt anonyma och jag har tystnadsplikt och det är endast jag och min handledare på Malmö universitet som har tillgång till

intervjuerna och de förstörs efter avslutad studie. Deltagandet är frivilligt och du har rätt att avbryta din medverkan när som helst under studiens gång utan att ange orsak.

Tack för visat intresse! Med vänlig hälsning Eleonor Lindgren

(33)

33

Bilaga 2 - intervjufrågor

• Vad innebär specialpedagogik för dig? Och vilken är din tidigare erfarenhet av specialpedagogik?

• Hur ser rutiner ut för barn i behov av särskilt stöd?

• Vilka är dina förutsättningar att kunna ta ett beslut beträffande specialpedagogiska åtgärder kring barn i behov av särskilt stöd?

• Vilka hinder kring specialpedagogiska frågor upplever du i din roll som förskolechef?

• Hur prioriteras eller används specialpedagogisk kunskap på din förskola?

• Hur sker samarbetet under processen mellan pedagoger, specialpedagoger och förskolechef?

References

Related documents

Dock skall grundsärskolans elever enbart uppnå den första delen av punkten (Läroplan för grundsärskolan, 2011, s. Medicinskt kontra pedagogiskt/psykosocialt perspektiv

Följande förslag finns på innehåll till kommande möten: Forts arbete med 10 frågor om elevhälsa; Specialpedagogiska institutet; Ingela Andreasson; Strategier för samverkan

Dessa gör att pedagogerna kan ta tillvara på arbetet och göra pedagogiken och lärandet mer spännande samt att barn får ett bredare perspektiv på hur samhället ser ut

Juul och Jensen (2003, s.118f) påtalar hur betydelsefull relationskompetensen är hos förskollärare i kontakten med barn, kollegor och föräldrar. Att ha ett öppet

Det finns inget i resultatet som tyder på att diagnos skulle vara av betydelse för om ett barn ska bedömas vara i behov av särskilt stöd eller inte?. Snarare upplever fritidslärare

Eleven får ständigt höra att den är slarvig, glömmer saker överallt, klassrumssituationen exponerar eleven för andra elevers och lärarens kommentarer. Den

svårdefinierat begrepp. Däremot definierar förskollärarna barn i behov av särskilt stöd som barn som kan behöva hjälp och stöd i olika situationer och perioder. Barn i behov

Svaren från enkäten (se figur 3) visar att majoriteten av förskollärarna i Uppsala Kommun använder multimodalt pedagogiskt stödmaterial tillsammans med