SAMHÄLLE KULTUR–IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Samverkan i verkligheten
Om hur studie- och yrkesvägledare upplever föräldrasamverkan
The Realities of Cooperation
Study and career guidance counselor perspectives on parental involvement
Cindi Lundgren
Studie- och yrkesvägledarexamen 180h Datum för uppsatsseminarium: 2020-06-03
Examinator: Elin Ennerberg Handledare: Laid Bouakaz
Sammanfattning
En väl fungerande föräldrasamverkan anses av stor vikt likväl för elevens
studieutveckling och genomtänkta framtidsval, som för studie- och yrkesvägledarnas sociala arbetsmiljö. Forskning visar att vårdnadshavare spelar en viktig roll i elevernas gymnasieval, men att de tyvärr ofta saknar kunskap om gymnasieprogrammen. Omvänt, saknar studie- och yrkesvägledare ibland förståelse för vårdnadshavarnas perspektiv och bakgrund. Kan det vara så att detta påverkar elevernas framtidsval?
Det övergripande syftet med denna studie är att ur ett studie- och
yrkesvägledarperspektiv, klarlägga vilka hämmande och främjande faktorer som påverkar samverkan med elevernas vårdnadshavare.
Jag har valt att använda mig av en kvalitativ forskningsmetod där empirin bygger på sex intervjuer med studie- och yrkesvägledare verksamma på grundskolor. Valet av informanter bygger på ett godtyckligt respondenturval. Intervjuerna analyseras teoretiskt utifrån Berth Danermarks (2000) forskning kring samverkan och Pierre Bourdieus (1986) nyckelbegrepp fält, habitus och kapital.
Samtliga informanter finner föräldrasamverkan viktig. De har en uppfattning om hur en välfungerande samverkan kan uppnås men menar att den kräver hårt arbete. De lyfter tillit, ömsesidigt förtroende och respekt samt öppen kommunikation som förutsättningar för en god samverkan. Faktorer som försvårar samverkan är bland annat olika
förhållningssätt kring uppdrag, motiv och målsättning samt okunskap om varandras värld. Ofta är problemet att man inte förstår eller feltolkar varandra. För att lättare kunna förstå varandras agerande och synsätt är det viktigt att klargöra och kommunicera kring varandras perspektiv och erfarenheter. För att samverkan ska fungera behövs en tydlig struktur och en engagerad skolledning som ansvarar för genomförande och uppföljning samt bidrar med stöd när samverkan blir utmanande eller svår.
Nyckelord
Förord
Jag vill inledningsvis rikta ett stort tack till mina informanter som delat med sig av sina kloka tankar och erfarenheter. Utan er hade denna uppsats inte gått att genomföra. Stort tack också till David Spak för tips och idéer. Sist men inte minst tack till fantastiska Carl Lundgren för uppmuntran, feedback, korrekturläsning och inte minst tålamod med denna uppsats.
Innehållsförteckning
1 Inledning 7
1.1 Bakgrund 7
1.2 Syfte och frågeställning 8
1.3 Disposition 8
1.4 Begrepp och förkortningar 9
2 Tidigare forskning 10
2.1 Hem och skola – samverkan 10
2.1.1 Samverkan i styrdokumenten 10
2.1.2 Partnerskap kontra isärhållande 11
2.2 Samverkan mellan syv och vårdnadshavare 13
2.2.1 Ett europeiskt perspektiv 13
2.2.2 Ett amerikanskt perspektiv 14
2.3 Hämmande och främjande i samverkansprocessen 15
2.3.1 Vårdnadshavares påverkan och bakgrund 15
2.3.2 Skolpersonalens förståelse för andra kulturer 16
Sammanfattning 17
3 Teori 18
3.1 Berth Danermark - Samverkan - himmel eller helvete? 18
3.1.1 Förutsättningar och utmaningar 18
3.1.2 Ledningens ansvar 19 3.1.3 Skilda synsätt 19 3.2 Pierre Bourdieu 20 3.2.1 Habitus 21 3.2.2 Fält 21 3.2.3 Kapital 22 Sammanfattning 23 4. Metod 24 4.1 Metodval 24 4.2 Urval 25 4.4 Genomförande 26
4.5 Bearbetning och analys 27
4.6 Validitet och reliabilitet 27
4.7 Etiska ställningstaganden 28
5. Resultat 29
5.1 Samverkan mellan syv och vårdnadshavare 29
5.1.1 Hårt arbete för framgång 30
5.1.1 Relationsskapande 32
5.2.2 Arbetsmetoder och kommunikation 32
5.3 Hämmande faktorer 33
5.3.1 Bristande förtroende för syvs funktion 33
5.3.2 Svårighet att nå ut till samtliga vårdnadshavare 34
5.4 Främjande faktorer 35
5.4.1 Empati 35
5.4.2 Tydligt syfte 35
5.4.3 Anpassning till individen och tydlig information 36
Sammanfattning 36
6. Analys 38
6.1 Samverkan – positiv men komplex 38
6.1.2 Styrning, struktur och samsyn 38
6.2 Fält, habitus och kapital 39
6.2.1 Skolan som fält 40
6.2.2 Rätt kapital – bekväma med syv 40
6.2.3 Bakgrund och påverkan 41
Sammanfattning 42
7. Diskussion 44
7.1 Resultatdiskussion 44
7.1.1 Gemensamt ansvar mellan hem och skola 44
7.1.2 Medvetna strategier för likvärdig relation 45
7.1.3 Socioekonomiska effekter och kulturella skillnader 45
7.2 Metoddiskussion 46
7.2.1 Urval av informanter 46
7.2.2 Brett perspektiv och validitet 47
7.3 Teoridiskussion 47
7.4 Avslutande reflektioner 48
7.4.1 Ny kunskap och vidare forskning 49
Referenslista 50
Bilaga 1: Intervjuguide 54
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Närmare hälften av tillfrågade ungdomar uppger att vuxna i deras närhet har haft betydande inverkan på deras studieval, men studier pekar också på att vårdnadshavare saknar uppdaterad och relevant information om de olika gymnasieprogrammen (Dresch J. & Lovén A 2010; Epstein J. & Van Voorhis, F. 2018, Spak D. 2019). En rapport från Region Kronoberg går så långt som att rekommendera vägledning – inte bara av
studenterna – utan också av vårdnadshavarna (Region Kronoberg 2015).
Historiskt sett har samverkan mellan hem och skola inte existerat i någon större utsträckning ( Johansson & Wahlberg Orving 1993). Det var först i samband med att den nya Skollagen (2010:800) trädde i kraft, år 2011, som vårdnadshavarens medverkan kom att ses som ett mer naturligt inslag i skolans verksamhet, och vikten av ett nära samarbete mellan hem och skola framhölls. Idag beskriver Skolverket ett väl fungerande samarbete med vårdnadshavare som ett av skolans viktiga uppdrag, och något som visat sig ha positiv effekt på elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling (Skolverket 2014).
Men trots att denna föräldrasamverkan tillskrivs sådan betydelse, visar studier att den ofta brister, krånglar eller lyser med sin frånvaro. I en tidigare forskning, som behandlar samverkan mellan hem och skola, skriver Gunilla Johansson och Karin Wahlberg Orving (1993) att meningsskiljaktigheter och olika former av värdestrukturer kan leda till problem. Författarna talar om parter med olika relation till samma barn och med olika åsikter kring barnets skolgång; parterna vill båda elevernas bästa, men har ibland olika uppfattningar kring vad detta är (Johansson & Wahlberg Orving, 1993).
Forskning identifierar studie- och yrkesvägledare som bärare av en unik kompetens vilken gör dem särskilt lämpade för att lösa dessa problem (Oomen A. 2016; Epstein J. & Van Voorhis, F. 2018). Studie- och yrkesvägledning lyfter elevernas perspektiv och
ger dem möjlighet till bättre beslutsfattande och förstå konsekvenserna av sina val. Val som vårdnadshavarna ofta har ett indirekt eller direkt inflytande över (Svenskt
Näringsliv. 2018).
En välfungerande samverkan mellan studie- och yrkesvägledare och vårdnadshavare – där båda parter är införstådda med elevens komplicerade uppgift – innebär ökade förutsättningar att kommunicera måluppfyllelse och framgångar. Artikeln lyfter hur värdefullt det är att syv samarbetar med vårdnadshavarna i syfte att öka elevernas valkompetens och skapa framtidstro. Skolforskaren Annemarie Oomen (2016) menar vidare att parterna tillsammans kan arbeta med att få eleverna att anamma samhällets grundläggande värderingar och motverka stereotypa val. Ytterligare skäl för syv att engagera vårdnadshavare i deras yrkesuppdrag, är att det kan det leda till ett minskat beroendeförhållande mellan vårdnadshavare och barn. På så vis ökar elevernas identitetsutveckling, självständiga tänkande och personliga ansvar.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med undersökningen är att ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv, klarlägga vilka hämmande och främjande faktorer som påverkar samverkan med elevernas vårdnadshavare i grundskolan. De frågeställningar som formulerats för undersökningen är följande:
● Hur upplever några grudskoleverksamma studie- och yrkesvägledare samverkan med vårdnadshavare?
● Vilka hämmande respektive främjande faktorer för samverkansarbetet beskriver dessa studie- och yrkesvägledare?
Studien inleds med en redogörelse för forskning om interaktionen mellan hem och skola, samt studie- och yrkesvägledare och vårdnadshavare ur olika perspektiv. Samverkan i styrdokumenten avhandlas, följt av en genomgång av samarbetet mellan hem och skola. Vidare undersöks den närmare relationen mellan studie- och yrkesvägledare och vårdnadshavare i två olika perspektiv; ett europeiskt och ett amerikanskt. Hämmande och främjande faktorer i samverkansprocessen beskrivs, inklusive elevernas attityd, vårdnadshavares påverkan och bakgrund, samt skolpersonalens förståelse för andra kulturer. I tredje kapitlet redogörs för de teoretiska perspektiv jag använt mig av; Berth Danermarks (2000) samverkansmodell och Pierre Bourdieus (1984, 1986, 1989, 1990) teoretiska begrepp om det sociala rummet. Fjärde delen redogör för forskningsprocessens steg och förlopp. Den inkluderar motiv kring metodvalet, urvalsbeskrivningar och hur det insamlade materialet bearbetats. Avslutningsvis redovisas studiens tillförlitlighet och tillämpning av forskningsetiska principer. Kapitel fem – resultatdelen – presenterar empiriska data med teman kopplade till syftet med studien. Informanterna presenteras, liksom deras tankar om interaktionen mellan hem och skola, studie- och yrkesvägledare och vårdnadshavare; inklusive syftet med samverkan. Vidare beskrivs relationsskapande och föräldrasamverkan i praktiken samt hämmande och främjande faktorer. Det sjätte kapitlet kopplar resultatet av den insamlade empirin till de valda teoretiska utgångspunkterna. Med hjälp av valda teoretiska perspektiv försöker jag att ge svar på mina frågeställningar. I kapitel sju diskuteras resultat och analys utifrån syfte och frågeställningar. Därefter följer metod-och teoridiskussioner. Avslutningsvis presenteras en diskussion om vilken ny kunskap studien eventuellt genererat samt förslag på fortsatt framtida forskning.
1.4 Begrepp och förkortningar
Orden vårdnadshavare och förälder liksom orden samverkan och samarbete används synonymt. Detta då tidigare forskning, styrdokument och informanter använder orden liktydigt. För att underlätta läsningen kommer ordet studie- och yrkesvägledare i de flesta fall ersättas med förkortningen ‘syv’.
2 Tidigare forskning
Nedan kommer jag att redogöra för tidigare forskning som är av relevans för detta examensarbetes syfte och frågeställningar. För att ge en så bred inblick som möjligt är avsnittet avdelat utifrån faktorer som skildrar interaktion mellan hem och skola, syv och vårdnadshavare ur olika perspektiv, och som kan påverka utvecklingen av en välfungerande samverkan. Inledningsvis kommer rapporter och styrdokument som berör relationen mellan hem och skola presenteras. Därefter redogörs samverkan mellan syv och vårdnadshavare ur ett internationellt perspektiv. Slutligen presenteras en överblick av forskning som inriktar sig på hämmande och främjande faktorer i samverkansprocessen.
2.1 Hem och skola – samverkan
2.1.1 Samverkan i styrdokumenten
Det övergripande syftet i Gunilla Johansson och Karin Wahlberg Orvings (1993) rapport om samarbetet mellan hem och skola är att reda ut den problematik som funnits mellan parterna sedan införandet av en obligatorisk skola. Författarna beskriver skolans kultur och tradition som gränsdragande och att “den politiska styrning med kompromisser som skolan utmärks av leder till konflikter” ( Johansson & Wahlberg Orving 1993, 155).
Enligt författarna var det först på 1940-talet som ett gemensamt ansvar mellan hem och skola kom på tal och inte förrän sent 1960-tal som vårdnadshavarnas delaktighet påtalas i läroplaner. I samband med det får vårdnadshavarna – med skolan som huvudansvarig – rätt att komma med synpunkter gällande verksamheten (ibid s.30; 34; 35). Dock var det först i samband med att den nya Skollagen (2010:800) trädde i kraft,
år 2011, som vårdnadshavarnas medverkan kom att ses som ett mer naturligt inslag i skolans verksamhet och vikten av ett nära samarbete mellan hem och skola framhölls.
Johansson & Wahlberg Orving (1993, 160) skriver att de förändringar som pågått de senaste decennierna har byggt på avreglering och demokratisering. Detta i sin tur har inneburit att ansvarsfördelning och förstärkning av föräldrainflytande uppmärksammats; vårdnadshavarna och skolan kommer närmare varandra. ( Erikson 2004, 29; Skolverket, 2014, 21).
Numera uttrycks krav på kommunikation och samverkan med vårdnadshavare regelbundet i utbildningspolitiska styrdokument; bl.a. återkommer hemmets betydelse i syfte att främja elevernas utveckling och förbättra deras skolprestationer på flera ställen i läro- och kursplaner för grundskolan och i skollagen (Lgr 11; Skollag 2019:801; Lpo 94). Tanken är att vårdnadshavarna måste ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas och krav på forum för samråd med vårdnadshavarna beskrivs (Skollag 2010:800; Skollag 2019:801).
Enligt Skolverket (2019, 6-7) ska elevernas situation i skolan vara ett gemensamt ansvar mellan skola och hem. Dessutom anses en förtroendefull samverkan viktig för elevens bästa. Huvudansvaret för att samverkan verkligen blir av tillskrivs skolan men tanken är att vårdnadshavarna måste bidra till att den ska ske; skolan ska finnas till som stöd för vårdnadshavarna, men ett gemensamt arbete för att utveckla skolans innehåll och verksamhet. Detta i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för eleven (Lgr 11; Skolverket, 2019, 6; 7).
Vidare står skrivet i läroplanen att skolan har en skyldighet att samverka med vårdnadshavarna både genom att fortlöpande delge information och vara tydliga i fråga om mål, innehåll och arbetsformer och inhämta information om den enskilda elevens livssituation (Lgr 11). Skolan har även i uppdrag att föra regelbundna utvecklingssamtal med vårdnadshavarna och att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför de gymnasiala utbildningar som eleverna står inför (Skolverket 2014, 14; Lgr 11; Lpo 94).
2.1.2 Partnerskap kontra isärhållande
Vikten av en fungerande samverkan mellan hem och skola är internationellt sett erkänd (se exempelvis: Epstein 2001; Edwards & Alldered, 2000; Warin 1999).
Den amerikanska utbildningsforskaren Joyce L. Epstein ( 2001, 2010) har genomfört flertalet studier kring samverkan mellan hem och skola. Hon menar att skolans framgång, personalens arbetstillfredsställelse och elevernas skolprestationer är beroende av regelbundna samarbetstillfällen och förtroendefulla relationer mellan parterna ( Epstein 2001, 42).
I anslutning till ovanstående förespråkar Epstein (2010, 1) ett partnerskapsideal mellan vårdnadshavare och skolans personal. Hon talar för en skola som väger in vårdnadshavarens närvaro i sin planering och där personalen anstränger sig för att få till välfungerande, vad hon kallar, partnership programs.
För att underlätta i skolans arbete med att utveckla en god samverkan har Epstein, utifrån en teori om partnerskap, författat en typologi; den så kallade Epstein’s Model for Parental Involvement (Epstein, 2001, 43-44).
I typologin förespråkar Epstein (2001) ett gemensamt ansvar för skola och hem; regelbunden interaktion, rikligt med informationsutbyte, gemensam problemlösning och att fira framgångar. Vidare rekommenderas att vårdnadshavarna deltar i skolstyrningen och gör frivilliga insatser för att stötta eleverna och skolan (Epstein & Van Voorhis, 2010, 3).
Epsteins (2001) studier, liksom annan forskning kring samverkan mellan hem och skola, visar att vårdnadshavare oftast beskriver samverkan som positivt, men anser att skolan borde anstränga sig mer för att involvera dem (se exempelvis Epstein 2001; Oomen 2016; Paulson B. & Edwards M. 1997).
För att vidare reda ut samspelet mellan hem och skola utgår skolforskaren Lars Erikson (2004, 28) i sin avhandling utifrån partnerskapsprincipen som – grundad på tidigare empiri kring ämnet – beskriver argument för att minska avståndet mellan hem och skola. Parterna beskrivs som två institutioner med gemensamma intressen och ambitioner; elevernas uppfostran och utbildning (ibid, 28; 73; 118).
Erikson (2004, 87) menar att litteraturen ofta beskriver relationen hem och skola som ett inkluderande förhållande; ett partnerskap där de inblandade – i ett likvärdigt samarbete och med en tillitsfull kommunikation – är något självklart fördelaktigt ur barnets synvinkel. Att ett minskat avstånd och starkare koppling mellan hem och skola är något som i längden leder till mer jämlika möjligheter för alla barn ( ibid 87, 117).
En annan intressant aspekt som framgår av Eriksons (2004, 73) studie är hur oundvikliga olikheter, avståndstaganden och skiljaktigheter mellan hem och skola leder till komplikationer för att få till ett fungerande partnerskap i praktiken. Han beskriver ett motsatsbegrepp till partnerskapsprincipen: isärhållandets princip; vilken utgår från att det alltid ska finnas ett avstånd mellan hem och skola (ibid).
Skolverket (2014) visar på liknande resultat i ett av sina stödmaterial om forskning som berör relationen mellan skolan och hemmet. Författarna skriver att en bidragande faktor till problematik är att det råder olika förväntningar på skolans personal och vårdnadshavare; hem och skola anses fylla olika funktioner i elevens liv. Enligt studien associeras skolan med en offentlig arena – en plats för social och intellektuell utveckling vars uppdrag är att förbereda eleven inför ett framtida samhällsliv – medan hemmet ska tillgodose trygghet och sörja för barnets omsorgsbehov och fostran (Skolverket 2014, 11; Lgr 62; Lgr 69; Lgr 80).
Ett dilemma uppstår dock när vårdnadshavare och skola inte alltid är överens om vilka ansvarsområden de har. Skolverkets (2014) studie menar att skolpersonal och vårdnadshavare har olika relation till samma barn – och vill elevens bästa fast från olika utgångspunkter – vilket leder till viss spänning och motsättningar mellan parterna. En annan faktor som begränsar möjligheten till samverkan är personal som inte vill överge sin maktposition gentemot vårdnadshavarna (Skolverket 2014, 14; 39).
2.2 Samverkan mellan syv och vårdnadshavare
Att endast se samverkan som en interaktion mellan hem och skola kan ge en något förenklad bild. Det finns även forskning som närmare belyser den direkta relationen mellan studie- och yrkesvägledare och vårdnadshavare.
2.2.1 Ett europeiskt perspektiv
I Annemarie Oomens (2016) artikel Parental involvement in career education and guidance in secondary education – baserad på tidigare studier kring samverkan mellan
hem och skola ur ett europeiskt perspektiv – framkommer att vårdnadshavare ofta anser sig behöva stöd när det kommer till vägledningsfrågor.
Artikeln lyfter hur värdefullt det är att syv samarbetar med vårdnadshavarna i syfte att öka elevernas valkompetens och skapa framtidstro. För att vårdnadshavarna ska känna sig mer kapabla att vägleda sina barn föreslås exempelvis att skolan erbjuder kurser eller små gruppsessioner och en karriärsamtal-handbok om hur vårdnadshavare kan fungera effektivt för att främja karriärutvecklingen för sina barn. (Oomen 2016, 40-42)
Oomen (2016) menar vidare att om vårdnadshavarna kan lära sig mer om karriärvägledning kan det leda till ett minskat beroendeförhållande mellan vårdnadshavare och barn. På så vis ökar elevernas identitetsutveckling, självständiga tänkande och personliga ansvar. Ytterligare skäl för syv att engagera vårdnadshavare i deras yrkesuppdrag, är att de tillsammans kan arbeta med att få eleverna att anamma samhällets grundläggande värderingar och motverka stereotypa val (Oomen 2016, 39).
2.2.2 Ett amerikanskt perspektiv
Ett amerikanskt perspektiv på syv- och föräldrasamverkan finns att läsa i tidigare nämnda Epsteins (2010) artikel – författad tillsammans med och Frances L. van Voorhis –School Counselors´ Role in Developing Partnerships with Families and Communities for Student Success. Framförallt beskriver artikeln svårigheter att nå en fungerande
samarbetsrelation i samband med vårdnadshavare som saknar engagemang i sina barns skolgång. De lägger fram förslag på hur denna utmaning kan mötas i praktiken, och menar bl.a. att 20% av syvs arbete borde fokuseras på att utveckla samarbetet med vårdnadshavare (ibid, 3). Författarna har formulerat en modell innehållande förslag på hur syv kan arbeta för att uppnå en fungerande samverkan med – och ledning av – vårdnadshavarna. Dessa inkluderar bl a workshops med personal och vårdnadshavare, tryckt och digitalt informationsmaterial, välkomnande av vårdnadshavare som volontärer och föreläsare, vägledning kring studiefärdigheter, läxhjälp och frånvaro, riklig digital kommunikation med vårdnadshavarna samt katalogisering av samhällsresurser, sommarjobb-möjligheter, föreningar för studenter, etc.
Dock markerar författarna att det även är viktigt att skolan erbjuder syv kompetensutveckling; exempelvis ökad lärdom om hur de på bästa sätt samarbetar med vårdnadshavarna (ibid, s 11).
2.3 Hämmande och främjande i samverkansprocessen
2.3.1 Vårdnadshavares påverkan och bakgrund
Socialantropologen Annette Lareaus (1987) avhandling Home advantage: social class
and parental intervention in Elementary Education undersöker olika sätt som
vårdnadshavare kan – eller inte kan – påverka barnens skolgång samt huruvida samverkan mellan hem och skola har olika innebörd beroende på familjens bakgrund.
I studien framkommer att hem och skola relationen bygger på samband mellan socioekonomiska förhållanden och vårdnadshavares skolengagemang. Olika inställning identifieras beroende på social klass och utbildningsbakgrund. Uppfattningen om skolan som ett naturligt inslag i vardagen – och något som vårdnadshavarna gärna skulle engagera sig i – tillhörde medelklass-vårdnadshavare; vårdnadshavare som själva haft positiva erfarenheter från skoltiden. Uppfattningen om skolan som separerad från familjen och privatlivet tillhörde lågutbildade vårdnadshavare från arbetarklassen (Lareau 1987, 81-84).
I Sara Högdins (2007) och Laid Bouakaz (2018) studier om etnisk bakgrund i grundskolan och föräldrasamverkan i mångkulturella skolor , framkommer även att etnicitet kan påverka. Studierna visar att vårdnadshavare med utländsk härkomst ibland ser skolan som något separat, något som de inte ska lägga sig i (Högdin 2007, 48; Bouakaz & Taha 2014, 84).
En av Bouakaz (2014, 85) studier, författad tillsammans med forskarkollegan Rehan Taha, påvisar att vårdnadshavare med utländsk härkomst ofta är i behov av kunskap om det svenska skolsystemet. Studien visar att en brist på deltagande i skolan – och avsaknad av vägledning – gör att vissa vårdnadshavare fastnar i tidigare förhållningssätt till syftet med utbildning. Ej sällan har den egna erfarenheten av utbildning varit ett
auktoritärt skolsystem som lagt mycket tyngd på teoretiska ämnen – med tanken att studier ska leda till akademiska framgångar och prestigeyrken som läkare, pilot, journalist, lärare eller advokat. En annan aspekt av vårdnadshavarnas höga förväntningar är, förklarar Bouakaz och Taha (2014, 90), att vårdnadshavarna upplever det som att barnens framgång i Sverige rättfärdigar familjens utvandring. (Bouakaz 2018, 41; Bouakaz & Taha 2018, 84; 90 ; 96).
2.3.2 Skolpersonalens förståelse för andra kulturer
Bouakaz (2018) studie lyfter vidare att en fungerande samverkan mellan hem och skola påverkas av att skolpersonal saknar kunskap om vårdnadshavarnas olika kulturer. Det ställs stora krav på skolans personal i mötet med vårdnadshavare av annan kulturell bakgrund och andra referensramar. En ömsesidig förståelse är en avgörande komponent i skapandet av en fungerande samverkan och en förutsättning för att även barnen ska se relationen mellan hem och skola som positiv (ibid, 41).
Studien betonar särskilt vikten av studie- och yrkesvägledare som känner till omständigheterna till varför vårdnadshavare med en annan nationalitet ibland inte accepterar val av yrkesprogram för sina barn. Bouakaz (2018) menar att vägledare måste ta sitt ansvar för att informera om det svenska skolsystemet; ett system som är uppbyggt på ett sätt där eleverna förbereds att acceptera och respektera alla sorters program och yrken ( ibid, 41-42).
Avslutningsvis tyder forskning på att både skolpersonal och vårdnadshavare med annan kulturell bakgrund gärna arbetar för att utveckla relationen så att en konstruktiv situation uppstår, men att de upplever svårigheter i kontakterna; bl. a. betraktas språket som en komplikationsfaktor. För att förbättra samverkan är det därför angeläget att skolans personal arbetar effektivt med att utveckla strategier för att komma fram till vilken typ av färdigheter som bör erbjudas i syfte att föra vårdnadshavare med andra kulturella och sociala värden närmare skolan (Bouakaz 2018, 48-49; Epstein & Van Voorhis 2010, 2).
Sammanfattning
Tidigare forskning visar att det historiskt sett dröjt innan samverkan mellan hem och skola blivit ett naturligt inslag i skolsystemet. Numera är hemmet och skolans gemensamma ansvar tydligt reglerat i skollagen och i läroplanen. Faktorer som tillitsfull kommunikation och viljan till samarbete anses viktiga för en fungerande samverkan. Vidare visar forskning och rapporter att en välfungerande samverkan är något självklart fördelaktigt för elevernas utveckling och studieframgång. Därmed inte sagt att samverkan är utan komplikationer. Flertal studier tar upp hämmande faktorer som exempelvis avståndstagande och skiljaktigheter; en välfungerande samverkan försvåras i samband med en tendens till gränsdragning som alltid funnits mellan parterna.
Även om problematik kring samverkan mellan skola och hem diskuteras är forskning överens om vikten av att hitta fungerande samverkansformer och att skolan bär det största ansvaret. Studie- och yrkesvägledare är den yrkesgrupp som, enligt Epstein och Van Voorhis (2010), anses mest kapabel att identifiera arbetssätt för måluppfyllelsen.
Tidigare forskning gällande samverkan mellan syv och vårdnadshavare – från syvs perspektiv – upplevde jag som begränsad i min sökning efter litteratur inför denna studie. Den empiri jag hittat fokuserar på samverkan mellan hem och skola – ofta med fokus på samverkan mellan vårdnadshavare och lärare. Övrig empiri fungerar mer som ett stödmaterial för en välfungerande samverkan.
Min förhoppning är att denna studie kan utgöra ett bidrag till forskningen. Genom kvalitativa intervjuer hoppas jag skapa en ny medvetenhet kring studie- och yrkesvägledares perspektiv och ytterligare reda ut hämmande och främjande faktorer. Med hjälp av informanter tillför jag, i bästa fall, en ny syn på området samt ger en antydan till vad svenska skolor kan ta i beaktande för att eventuellt öka möjligheterna för en välfungerande samverkan.
3 Teori
I följande kapitel redogörs för de teorier jag valt att utgå ifrån vid analysen av min empiri. Det teoretiska perspektiv som jag funnit värdefullt vid studier av samverkan är Berth Danermarks (2000) modell som utgår från hans forskning kring samverkan. Pierre Bourdieus (1984, 1986, 1989, 1990,) teoretiska begrepp om det sociala rummet – med särskilt fokus på fält, kapital och habitus – anses relevant då det kan användas för att förklara en individs uppfattningar och handlingar. Bourdieus begrepp är även viktiga i syfte att på djupet förstå relationer mellan individer, omgivning och struktur.
3.1 Berth Danermark -
Samverkan - himmel eller helvete?
Berth Danermark (1951- ) är en professor i sociologi som intresserat sig för samverkan. I min studie lyfter jag hans forskning i boken Samverkan - himmel eller helvete?; en bok särskilt riktad till verksamma inom skola, socialtjänst och sjukvård.
I boken definieras samverkan som målinriktade gemensamma handlingar utförda av en klart definierad grupp – ej sällan bestående av personer med olika utbildning, yrkeskategori eller organisationstillhörighet – som samarbetar mot ett specifikt mål i ett gemensamt syfte. Författaren menar att intentionerna med samverkansprojekt är höga, men att många försök misslyckas (Danermark 2003, 9-10).
3.1.1 Förutsättningar och utmaningar
Danermark (2003, 12; 46) ser inte bara samverkan som en utmaning, utan en möjlighet till utveckling för alla inblandade. Vidare identifierar han tre övergripande faktorer som kan hämma eller främja ett samverkansprojekt:
1. Kunskaps- och förklaringsmodeller (perspektiv) 2. Organisatoriska förhållanden
3. Verksamhetens regelverk
3.1.2 Ledningens ansvar
Danermark (2003) lyfter särskilt fram ledningens tunga ansvar, samt poängterar en tydlig ansvarsfördelning och att alla medverkande vet sin roll i projektet. En orsak till samverkansproblem, menar han, kan vara en fråga om okunskap från ledningen om vad samverkanegentligen handlar om. Enligt Danermark är det viktigt att samverkan har en tydlig och klar ledning samt ett klart uttalat mål och tillräckliga resurser. Vidare att skillnaderna mellan de samverkande – avseende synsätt, organisation och regelverk – har identifierats, och att hämmande skillnader antingen elimineras eller mitigeras. (ibid 10; 15; 19)
Utvärderingar av samverkansprojekt tenderar att visa på brister i ledningsfunktionen – som ofta är otydlig eller i värsta fall obefintlig. När väl en samverkansgrupp är utsedd så anser ledningen typiskt att den gjort sitt och att det hela kan sköta sig självt. Men, enligt Danermark (2003, 18), är ledningen skyldig att skapa goda förhållanden och ansvaret får inte överlåtas till de enskilda medarbetarna .
Vidare menar Danermark (2003,41;43) att chanserna för en välfungerande samverkan ökar om det råder en någorlunda jämlik maktrelation. I samverkansprocesser möts dock ofta personer med olika ansvarsgrad, något som automatiskt leder till ojämlika roller. Ytterligare kompliceras samverkan kring individer av att de inblandade har olika sätt att närma sig problemen och konkurrerar med varandra.
3.1.3 Skilda synsätt
Som nämnts inledningsvis kan samverkansprojekt vara både positiva och negativa upplevelser för inblandade. Medan det å ena sidan ger en chans att utbyta kunskap och perspektiv samt se verksamheten utvecklas, så upplever människor ofta rörelser mot
någonting nytt och okänt som ett hot. Det kan vara svårt att se slutresultatet framför sig. (Danermark 2003, 22-24)
Danermark (2003) belyser att medarbetare av olika yrkeskategori, utbildning och från olika organisationer kan ha väldigt varierande perspektiv – även om de verkar inom samma sektor – vilket ofta leder till problem och konflikter. Han menar att samspelet tenderar att bli mycket komplext, och att det därför finns ett dolt behov av strukturer kring samverkan (ibid .27-28).
Enligt Danermark (2003) är det ovärderligt att alla inblandade delar med sig av sina olika perspektiv samt anstränger sig för att förstå varandras utgångspunkter och förklaringsmodeller. Detta underlättar arbetet med planering och genomförande, och kan också bli väldigt stimulerande. Danermark menar att om skillnaderna i förhållningssätt klargörs kan oenigheten bli en tillgång; en chans för inblandade att lära sig om och av varandra (ibid, 22; 26).
Även språket kan vara ytterst hämmande för samverkan. Varje yrkeskategori har sitt eget språk, som om det används fel kan utestänga och trycka ner. Därför är det viktigt att individer försöker undvika sätt att kommunicera som är specifikt för den egna gruppen, samt att intressera sig för andras begreppsapparat och visa dem den grundläggande respekt som alla förtjänar, menar Danermark. (ibid, 30)
3.2 Pierre Bourdieu
Den franske sociologen och kulturantropologen Pierre Bourdieu (1930–2002) presenterade, genom empiriska studier av det franska samhället, en betydelsefull mängd sociologisk forskning. Detta för att få ökad förståelse för hur människor uppfattar världen och hur de interagerar med varandra. Han har bland annat forskat kring utbildningssystemet och social marginalisering. Genom studierna introducerade Bourdieu (1984, 1986, 1989, 1990) tre särskilt viktiga begrepp; habitus, fält och kapital.
3.2.1 Habitus
Bourdieus (1986) habitusbegrepp visar att vår livshistoria har lika stor betydelse för vårt agerande och tänkande som rationella överväganden; begreppet påverkar våra förmågor, våra vanor och våra uppfattningar. När det kommer till hur vi beter oss i sociala situationer eller fattar beslut, handlar vi ofta efter habitus, enligt Bourdieu (1986, 245).
Med habitus åsyftar Bourdieu (1986) ett system av de tidigare erfarenheter, uppfattningar och värderingar som en individ samlat på sig och bär med sig genom livet. Särskilt uppväxtmiljön spelar en framträdande roll. De tidigare inlärda upplevelserna återspeglas sedan i nutiden och undermedvetet i vårt vardagliga handlingsmönster. Vidare utgör habitus ett slags värderingssystem för vad vi anser rätt eller fel eller vilka i vår omgivning som kan uppfattas som bra eller dåliga. Samtidigt utgör begreppet våra egna möjligheter och begränsningar (Bourdieu 1990, 54-56; Bourdieu, 1984, 70; Bourdieu 1989, 19).
Eftersom förståelsen av omvärlden är konstruerad genom habitus har det som effekt att individer fungerar bättre i vissa sociala miljöer än andra. Helst väljer människor, menar Bourdieu (1989, 17), att interagera med andra som besitter gemensam habitus – det vill säga som de kan identifiera sig med på grund av likartad bakgrund; liknande social och ekonomisk status och liknande värden. På så vis används habitus för att skilja eller förena människor. Bourdieu skriver vidare att habitus ofta är bestående och kan upprätthålla sig under lång tid, men att den samtidigt, efter ihärdigt bemödande, är öppen för förändring. Individen kan alltså påverka strukturen (Bourdieu, 1990, 54-56, 60-64, Bourdieu 1989, 22).
3.2.2 Fält
För att vidare påvisa samband mellan strukturer och relationer – och förklara människors handlande i olika sammanhang – använder Bourdieu begreppet fält.
Dessa fält kan beskrivas som arenor – av varierande slag, storlek, innehåll och otydliga gränser – men med fastställda normer och där det råder samförstånd. Detta innebär att det inom fälten finns uttalade och outtalade värderingar; regler som anger
villkoren för fältmedlemmarnas handlingsval och som påverkar vad som anses önskvärt beteende (Aakvag, 2011, 168-170).
I fälten befinner sig individer och grupper – med olika hierarkiskt ordnade sociala positioner – som samarbetar eller konkurrerar med varandra för att nå fördelar och tillvarata intressen. Bourdieu beskriver det ovanstående som en kamp mellan individer, i syfte att behålla sin position inom fältet och på så vis bevara fältets struktur (Bourdieu, 1989, 20). Enligt författaren agerar människor olika beroende på vilket fält de befinner sig i och beroende på var i hierarkin de befinner sig. Positionen bestäms utifrån ens mängd tillgångar och kapital. Detta betyder att en person kan ha viss social status och uppleva stark dominans i ett fält men befinna sig i en underlägsen position i ett annat. Allt är beroende på situation, omgivning och habitus, och det är fält-medlemmarna som bestämmer vad som är eftersträvansvärt (Bourdieu, 1986, 141; Bourdieu, 1989, 19; 24).
3.2.3 Kapital
Enligt Bourdieu (1986) finns det olika typer av kapital som påverkar maktförhållanden;
ekonomiskt kapital, socialt kapital, kulturellt kapital och symboliskt kapital.
Det ekonomiska kapitalet avser materiella och ekonomiska tillgångar och anses påverka individens frihet och maktförhållanden. Socialt kapital åsyftar en individs sociala nätverk, inflytelserika kontakter, familjeband och relationer. Kulturellt kapital avser det som, i ett visst sammanhang, anses vara god smak. Det kan avse kultiverat språkbruk och utbildning samt ägande av – och förmågan att uppskatta – kulturella föremål. Den återstående formen av kapital, symboliskt kapital, kan förstås som en tillgång – i princip vad som helst – som blivit erkänd som värdefull och betydande av andra i ett visst socialt sammanhang. Det som blivit godkänt och tilldelats symboliskt värde i ett fält kan på så vis uteslutas i ett annat (Bourdieu 1986 243-248; Bourdieu 1989, 22; Bourdieu 1996, 73).
Sammanfattning
En bra samverkan uppstår när alla parter är väl införstådda med vilket målet med samverkan är. Enligt Bourdieu befinner vi oss i fält där vi strider för något gemensamt. I det fält jag valt att studera, strider parterna om hur de ska uppnå elevernas bästa. Därför är det viktigt att de inblandade redan från början är överens om vad elevernas bästa faktiskt är, och har klargjort hur en välfungerande samverkan kan uppnås i praktiken. Samtidigt behöver parterna strukturer för att lära känna varandras habitus. Detta kan öka förståelsen för varför olika synsätt eller handlingar uppstår och öka förutsättningar för en välfungerande samverkan. Danermark lyfter arbete mot gemensamma mål, en tydlig ansvarsfördelning och ledning samt konstruktiv konflikthantering och förståelse för varandras synsätt som framgångsfaktorer för samverkan. Det de teoretiska perspektiven har gemensamt är att de är av sociologisk karaktär och beskriver hur de olika sätt som människor kan organisera sig på, kan påverka samverkan. Båda tillhandahåller, på olika sätt, hämmande och främjande förutsättningar för fungerande samverkan och blir därför användbara vid analysen av studiens insamlade empiriska material.
4. Metod
I detta kapitel kommer jag att presentera forskningsprocessens steg och förlopp. Inledningsvis redogör jag för mina motiv kring metodvalet. Vidare beskrivs urval och hur jag bearbetat det insamlade materialet. Avslutningsvis redovisas studiens tillförlitlighet och hur jag tillämpat forskningsetiska principer.
4.1 Metodval
Kvalitativ undersökning anses vara det bästa metodvalet när man vill förstå hur olika aktörer resonerar och agerar i en social kontext (Larsen 2009, 23; Larsson, 2005, 92).
Eftersom studiens syfte är att undersöka upplevelser av – och påverkansfaktorer kring – syv- och föräldrasamverkan, har en kvalitativ metod valts framför en kvantitativ. Sam Larsson (2005, 92) skriver att en målsättning för den kvalitativa undersökaren är att “uppleva det den andre upplever... se världen med den andras ögon”.
En semistrukturerad intervjumetod bedömdes mest relevant då den tillåter fria resonemang kring öppna frågor, utformade utifrån syfte och frågeställningar. Informanten formar samtalet med viss ledning från intervjuaren, vilket resulterar i en gemensamt framtagen berättelse (Kvale & Brinkmann 2014, 34).
Ann Kristin Larsen (2009) menar att en nackdel med det kvalitativa upplägget, som syftar till att förstå upplevelser, är att det blir mer detaljrikt och därför svårare att jämföra och generalisera än ett mer strukturerat upplägg. En kvantitativ metod, med slutna enkätfrågor, hade bidragit till en ytligare, enklare jämförbar, empiri och varit mindre tidskrävande (Larsen 2009, 27; 37).
Dock krävde mina frågeställningar ett mer flexibelt metodval, det vill säga utrymme för spontana uppföljningsfrågor utifrån hur intervjuerna utvecklas. Stark strukturering innebär begränsat svarsutrymme. Därmed valde jag att jobba med en intervjuguide som grund och med förutbestämda huvudfrågor, baserade på forskning och uppbyggda
utifrån olika teman (se Bilaga 1). Samtliga frågor ställdes till alla informanter men anpassades med hjälp av följdfrågor för att fånga upp intressant data. Detta upplägg var en fördel då det säkrade djupgående svar och klargjorde eventuella missförstånd (ibid 48; 84).
4.2 Urval
Det empiriska materialet består av sex intervjuer med studie- och yrkesvägledare, anställda på grundskolor (se bilaga 2) . För en mer omfattande bild har syv verksamma på skolor i kommuner spridda över Sverige intervjuats. Samtliga har erfarenhet av föräldrasamverkan.
Jag använde mig av ett godtyckligt respondenturval, det vill säga ett antal syv som ansågs relevanta för frågorna valdes medvetet ut. Inledningsvis utgick jag från mitt nätverk och kontaktade tillämpliga syv via mail för att presentera mig och förklara studiens syfte (Larsen, 2012, 78). I nästa steg efterfrågades informanter som var relevanta för urvalsgruppen i chattrummen Syv forum Sverige och Syv i Sverige. Båda
metoderna var effektiva för att få tag i respondenter, vilket gjorde urvalsprocessen mindre tidskrävande.
Eftersom tidigare forskning visat att socioekonomi och etnicitet är faktorer som kan påverka föräldrasamverkan, var målet att undersöka detta vidare. Därför prioriterade jag, med hjälp av offentlig statistik, skolor belägna i bostadsområden med lägre socioekonomisk status (scb.se).
Vidare riktades ett av chattrums-utskicken specifikt till syv som ansåg sig ha erfarenhet av välfungerande föräldrasamverkan, eftersom jag önskade fylla en kunskapslucka kring vad som krävs för att nå en lyckad samverkan
Totalt intervjuades sex personer av olika ålder och yrkeserfarenhet, varav fem anställda på två skolor vardera (se bilaga 2). Samtliga anser sig väl förtrogna med föräldrasamverkan och tre anser sig även ha lyckats extra bra. Fyra säger sig arbeta på skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar och med blandad etnisk sammansättning.
En nackdel med en så liten studie är att resultatet inte är brett representativt. Likväl anser jag att urvalet ger tillräckligt underlag för en fullgod analys och belysning av frågeställningen. Då studiens syfte inte heller är att nå ett generaliserbart resultat, var ett fåtal djupgående intervjuer att föredra framför en stor mängd ytliga.
4.4 Genomförande
För att underlätta för respondenterna att förbereda sig inför intervjun gjordes ett ytterligare mailutskick med en intervjuguide och information om hur bidragen skulle användas. Intervjuerna genomfördes sedan individuellt, över telefon, och pågick mellan 40 och 60 minuter. De spelades in med hjälp av applikationen Tape a Call.
Anledningen till valet av telefonintervju som metod var att de syvare som ansågs mest representativa bodde på långt avstånd från mig. En nackdel med detta var förlusten av mimik och kroppsspråk; för en god helhetsbild är fysiska möten att föredra (Larsen 2009, s.85). Därför var jag extra noga med att försöka tolka intentionerna och känslorna bakom respondenternas ord genom att markera “det som inte blev sagt”, det vill säga röstläge, känslouttryck och pauser (ibid s.103). En annan nackdel kan vara att informanterna ev. känner sig mindre trygga när de inte träffar intervjuaren personligen (Bryman 2008, s. 213). Därför strävade jag efter att skapa en tillitsfull stämning och utstråla ett genuint intresse. För att intervjun skulle upplevas som ett vänligt samtal, snarare än en konfrontativ utfrågning, inledde jag med några lättbesvarade uppvärmningsfrågor, det vill säga bad syvarna berätta lite om sig själva och skolorna de arbetar på (Larsen 2009, s.88).
Något jag fann positivt med telefonintervjuerna var att de satte full fokus på samtalet – vilket var bra eftersom kvalitativ forskning kräver stor uppmärksamhet. En annan fördel var flexibiliteten. Ett telefonsamtal kan utföras nästan var och när som helst, vilket underlättar för respondenterna att finna tid. Detta minimerar bortfall och kortar ner insamlingsperioden.
4.5 Bearbetning och analys
I syfte att göra materialet analyserbart, och identifiera all intressant fakta, transkriberades intervjuerna noggrant med markerade känslouttryck.
Enligt Larsen (2009, 101) handlar bearbetningsfasen om komprimering och systematisering av det insamlade materialet, för att göra empirin analyserbar. Med detta i åtanke bearbetades utskrifterna tematiskt. Inledningsvis sammanställdes informanternas bakgrundsinformation. För att få en klarare helhetsbild av deras erfarenheter och bakgrund fördes informationen in i tabeller (ibid). Därefter insamlades den information och de citat som kändes mest relevanta utifrån studiens syfte och frågeställningar. Vidare sorterades materialet och klassificerades utifrån olika teman, baserade på intervjuguiden (Larsen 2009, 98; 101-102; Bryman 2011, 528). Efter avklarad klassificering samlades materialet i ett eget dokument. Sedan gjordes en djupare analys av ovanstående material med stöd av relevanta teoretiska begrepp (se kapitel 5). De utdrag som ansågs viktiga färgmarkerades och sorterades per informant, samt de teoretiska mönster och tendenser som varje informant kunde relatera till. På så vis kunde jag lättare upptäcka företeelser, likheter och skillnader mellan vägledarnas upplevelser.
4.6 Validitet och reliabilitet
Validitet handlar om att skapa relevans och trovärdighet. För att denna studie ska uppfylla validitet har jag varit noga med att endast använda material och metoder som grundar sig på den aktuella frågeställningen (Larsen 2009, 26; Bryman, 2002, 88; 257). I syfte att ytterligare stärka validiteten har jag försäkrat mig om att det empiriska materialet varit tillräckligt för att uppnå ett fullgott resultat. Att få med så mycket information som möjligt om informanternas upplevelser och åsikter bidrar till högre validitet. Genom att använda en flexibel intervjumetod – med utrymme för följdfrågor och ändringar – hade jag större möjlighet att få med viktiga detaljer. För att vidare
generera mer trovärdig data ställdeskontrollfrågor, det vill säga omformulerade frågor kring samma tema (Larsen, 27; 81).
Ett vanligt problem inom kvalitativ forskning är att datan blir svår att återskapa. Även om intervjuerna genomförs vid ett annat tillfälle är det inte säkert att resultatet blir detsamma eftersom informanten kan påverkas av situationen. Dessutom kan olika forskare fästa bemärkelse vid olika saker (Bryman 2002, 257). För att stärka studiens reliabilitet har jag därför säkerställt en omsorgsfull hantering av intervjuinspelningarna samt kritiskt reflekterat över det insamlade materialets relevans (Larsen 2009, 81).
4.7 Etiska ställningstaganden
Intervjuerna har genomförts i enlighet med Vetenskapsrådets (2002) fyra forskningsetiska principer.
I enlighet med den första principen, informationskravet, fick samtliga respondenter information om frivillighet att delta, studiens syfte, upplägg och användningsområde. Vidare såg jag till att få tillstånd för intervjuernas inspelning.
Andra principen, samtyckeskravet, handlar om respondenternas samtycke, vilket innebar att de försäkrades om att all medverkan var frivillig, att de kunde välja att inte besvara specifika frågor och att deras medverkan kunde avbrytas om så önskades.
Den tredje principen, konfidentialitetskravet, tillämpades genom försäkring om respondenternas anonymitet och konfidentialitet. Jag förklarade att de inte skulle gå att identifiera, samt att allt insamlat intervjumaterial skulle förstöras efter avslutad studie.
I syfte att följa nyttjandekravet redogjorde jag för att all information respondenterna delat med sig av enbart skulle användas i forskningssyfte.
5. Resultat
I detta kapitel presenteras den empiriska data som samlats in utifrån ett tematiskt angreppssätt. Teman är kopplade till syftet med uppsatsen, vilket är att ur ett syv-perspektiv, klarlägga vilka hämmande och främjande faktorer som påverkar samverkan med elevernas vårdnadshavare. Inledningsvis ges en kort presentation av informanterna. Därefter presenteras informanternas tankar om ansvarsfördelning mellan
hem och skola och deras perspektiv på samverkan mellan syv och vårdnadshavare;
inklusive syftet med samverkan. Vidare beskrivs relationsskapande och
föräldrasamverkan i praktiken samt hämmande och främjande faktorer. Slutligen
redovisas en kort sammanfattning.
Informanterna är alla utbildade studie- och yrkesvägledare och jobbar heltid med 1-9, 4-9 eller 7-9-årskurser. Fem av dem delar sin arbetstid mellan två skolor. Hälften har varit verksamma som syv i mer än fem år och hälften i 2-3 år. Majoriteten av skolorna är belägna i landsortskommuner och tre i storstäder. Samtliga, med något undantag, har elever med många olika etniciteter och olika socioekonomiska hemförhållanden. Arbetsklimatet och samverkan mellan olika professioner på skolorna beskrivs som bra av samtliga informanter.
Avidentifiering har skett genom att deltagarna benämns efter tilldelade unisexnamn.
5.1 Samverkan mellan syv och vårdnadshavare
Samtliga syv har en positiv inställning till föräldrainflytande och partnerskap. Engagerade vårdnadshavare som samarbetspartners anses vara av värde för allas välbefinnande, men flera syv upplever ändå relationen som komplex.
En syv påpekar flera gånger under intervjun att det är viktigt för både hen själv och för eleverna med vårdnadshavarnas acceptans och uppskattning: “Det ju är väldigt viktigt
att alla är nöjda och glada och är med på noterna, för att det ska bli så bra som möjligt för alla.. vi vet ju att eleven påverkas av allt möjligt och föräldrarna är en stor del i det.” (Kim) Vidare påpekas att en fungerande samverkan mellan syv och vårdnadshavare ökar elevens förutsättningar och chans till måluppfyllelse:
Alltså, det är ju klart att det är bra för eleven..Och det är ju vårt mål; att det ska bli så bra för eleven som möjligt..I grunden så är det ju väldigt positivt när
vårdnadshavare bryr sig om barnens utbildning.. Och ofta blir vårdnadshavarna jätteglada för servicen..Att få se olika alternativ till utbildningar och hur det funkar. (Alex)
Flera av informanterna uttrycker en stark motivation att arbeta för att uppnå en fungerande föräldrasamverkan. De är överens om att det är viktigt att båda parter upplever ett syfte med samverkan, men några av informanterna framhäver hemmets och skolans olika karaktärer:
Alltså vi har ett gemensamt ansvar i elevernas skolgång, fast på skolan jobbar vi mer utifrån vår profession och våra styrdokument...vi har ansvar för uppdraget så att säga; saker som rör intellektuell utveckling...och sedan är det föräldrarna som har ansvar för barnet med uppfostran och så..
(Kim)
Dock råder det inte samma självklarhet kring ansvarsfördelningen på alla skolor. Sam beskriver stort missnöje med “föräldrar som lämnar över ansvar kring elevens
uppfostran på skolans personal”. Hen upplever det som att flera vårdnadshavare inte tar ansvar för sina barns lärande utan skyller elevernas tillkortakommanden gällande skolprestationer på skolan.
5.1.1 Hårt arbete för framgång
Överlag upplever informanterna att samverkan mellan dem och vårdnadshavarna fungerar bra. Alex väljer att beskriva samverkan som välfungerande, Kim uttrycker sin samverkan med vårdnadshavarna som superbra och Sams föräldrasamverkan anses vara
att vissa vårdnadshavare inledningsvis varit väldigt svårjobbade och att en del möten upplevts som väldigt ansträngande:
Jag har ibland känt att jag varit helt sotslut efter ett samtal med dem, att jag fått jobba så hårt på många olika fronter...Det har ibland varit djävulskt ansträngande och krävt jättemycket fingertoppskänsla, liksom.. Men slutresultatet har varit att samverkan funkat bra..Och det tycker jag är en viktig distinktion i det hela; att resultatet kan bli gott. (Kim)
Enligt flera av informanterna kan det innebära väldigt negativa konsekvenser med vårdnadshavare som saknar kunskap om gymnasievalet, vad olika alternativ innebär och att det är elevens val.
Om man säger så här; i de fall som samarbetet fungerar väldigt väl så är det
jättestora vinster med det hela, absolut!...Och är det någonting med
kommunikationen eller relationen som inte fungerar – där relationen är lite knölig – så får det i regel konsekvenser.
(Kim)
Rey uttrycker att det har stor betydelse att syv och vårdnadshavare samverkar för att “ge samma information.. Det minskar förvirringen och ökar tryggheten om syv, och
vårdnadshavare säger samma saker”. Kim beskriver vidare bristande kunskaper om utbildningssystemet och framtidsval hos eleverna själva som skadligt för dem. Hen utpekar detta som ett viktigt argument för samverkan mellan syv och vårdnadshavare:
“Ja, för att om jag kan jobba med, och utveckla, samverkan med föräldrarna– så de även hemma kan fortsätta jobba med eleverna och visa hur det ser ut – gör det stor skillnad..Det är ju otroligt viktigt att eleverna bygger sina val på rätt information...och det är förstås skolan som ska stå för det. Men, sen om de kan få det hemma också är nåt vi måste fundera på..”(Kim)
En annan syv instämmer om ovanstående och är övertygad om att många
vårdnadshavare säkert håller med, men “de vill nog ha lite hjälp först egentligen.. de behöver lite push och så...” (Rey)
5.2 Samverkan i praktiken
5.1.1 Relationsskapande
Samtliga informanter är överens om betydelsen av att så fort som möjligt skapa en tillitsfull relation med vårdnadshavarna. Det påpekas att det är syvs ansvar att öppna upp för en fungerande relation, men att båda parter sedan måste jobba tillsammans för att upprätthålla den. Ett ömsesidigt förtroende och hänsynstagande ansågs av flera vara grunden i relationsbyggandet. Kim betonar vikten av en öppen kommunikation och att “vara människa” samt att tänka på maktasymmetrin. Hen menar att en ojämn
maktfördelning kan leda till ett minskat förtroende. Även Chris har erfarenheter av en rubbad maktbalans:
Det kan både vara så att föräldrarna känner sig små och maktlösa när det kommer till oss, eftersom vi kanske vet mer och så.. Det är ju vårt område..Men sen händer det faktiskt att vissa vårdnadshavare kan få mig att känna mig liten också..de kan va lite nedtryckande när de tycker att de vet bäst..Och såklart har de rätt på sätt och vis..Det är föräldrarna som känner sitt barn bäst
(Chris)
5.2.2 Arbetsmetoder och kommunikation
Samtliga informanter talar om kontakt med vårdnadshavarna som något som sker kontinuerligt. Däremot är föräldrasamverkan inget som de fått någon introduktion om på arbetsplatsen eller som står omnämnt i deras arbetsbeskrivningar. Överlag arbetar de självständiga i sin yrkesroll. Flera syv beskriver kontakten med vårdnadshavarna som något de fått lära in själva och ta egna initiativ till; de känner att de har ledningens förtroende i hur de utövar uppdraget. En syv menar att: “Även om ledningen inte lägger sig i eller ser vad jag gör, känner jag inte att de inte bryr sig..De är väl bara så säkra på att jag klarar uppgiften” (Rey). Samtliga informanter, med något undantag, beskriver såväl rektor som annan skolpersonal som trogna samarbetspartners som säkert skulle bidra med hjälp i arbetet med vårdnadshavarna om informanterna bad om det.
Oftast handlar föräldrasamverkan i praktiken om föräldramöten, utvecklingssamtal eller möten i samband med informationsutlämning, eller om spontana mailutskick,
telefonsamtal och sms – för att ställa frågor eller boka samtalstid. Samtliga syv menar att de arbetar aktivt med att skapa förutsättningar för en fungerande kommunikation.
Sammantaget betonar informanterna vikten av att vårdnadshavarna får kännedom om deras funktion och arbetsmetoder. De är måna om att vid varje ny terminstart nå ut med information om tillgänglighet. "De måste ju veta att vi finns tillgängliga..Och om vi inte lyckas nå alla eller de inte kan nå oss, då måste det vara feltänk i systemet; då måste vi tänka om vad det gäller innehåll och kontexter och approacher..." (Kim)
5.3 Hämmande faktorer
5.3.1 Bristande förtroende för syvs funktion
Några informanter upplever att vårdnadshavare som saknar förtroende för deras funktion hämmar en fungerande samverkan. En grupp vårdnadshavare som väljer bort samverkan är de som anser sig själva ha kompetensen att vägleda sina barn. Då kan de säga “Är det det det handlar om? Ja, men då kan vi söka på det där själv, och så kan vi
kontakta dem och dem..” (Kim)
En syv menar att vårdnadshavare som lägger sig i elevernas gymnasieval och vårdnadshavare som vägrar lita på syvs kunskap – trots att de själva saknar inblick – är svårkommunicerade:
Alltså, föräldrarnas syn på gymnasieval är ju ganska fossil..De har verkligen noll koll en del..Det värsta är sen inte att de saknar koll utan att de inte vill ha koll heller..Jag är tydlig med att jag finns där om de vill det, men det är en del som hellre hittar på sina egna grejer..eller inte accepterar det man säger..Man berättar om regler, men de tror inte på det..De står över.
(Alex)
Vidare berättar informanter om tillfällen då vårdnadshavare visat stor irritation efter vägledning med eleverna. Lee beskriver en situation där en vårdnadshavare blivit “helt vansinnig” för att han ansett att Lee påverkat hans dotter att välja ett yrkesprogram.
Alex berättar även om vårdnadshavare som blivit arga för att hen “inte ställt upp på att hjälpa dem att övertala deras barn att välja ett visst program”. I många fall, menar Alex, att det handlar om status:
Vissa vårdnadshavare tycker så förfärligt illa om yrkesprogrammen..och statusen är viktigast för framtiden och så..och hur mycket man än försöker förklara vilka konsekvenser det kan få om eleverna väljer ett program de inte är intresserade av, så lyssnar de inte..Men, det där kan nog variera inom olika områden..Vissa grupper har väldigt negativ syn på vissa yrken..de är rädda för att barnen ska göra nån
nedåtgående klassresa. (Alex)
5.3.2 Svårighet att nå ut till samtliga vårdnadshavare
Trots ansträngningar med att nå ut med sin verksamhet och informera om tillgänglighet upplever syv svårigheter med att nå fram till samtliga vårdnadshavare. Kim beskriver att de vårdnadshavare som hen har mest kontakt med, är de som redan är “inne i systemet och som vet vilken hjälp de kan förvänta sig av en syv”. Både Chris och Lee menar att det oftast är de som anser en syvs uppdrag som meningsfullt som “nyttjar syven mest och kommer med frågor och sådär”. (Chris)
Flera informanter upplever att de saknar kunskaper om hur de kan involvera föräldragrupper som inte engagerar sig i skolan. Något som anses frustrerande. Rey berättar att hen ibland behöver “tjata ihjäl sig” för att få respons från vårdnadshavare och Chris menar att det “bara inte går att få kontakt med vissa ibland..då har man funderat faktiskt; hur ska vi göra för att nå alla? “(Chris)
De vårdnadshavare som, enligt en informant, upplevs sämst på att ta kontakt är vårdnadshavare med en annan nationalitet: “Och då handlar det inte om obrydd på något vis, utan att många gånger är det att de upplever att ja, men ni vet ju vad ni gör så att vi
behöver inte komma och lyssna..Vi har inte så mycket att säga utan KÖR PÅ NI!..”
(Sam)
Ibland kan även bristande språkkunskaper innebära att vissa vårdnadshavare med en annan etnisk bakgrund känner sig obekväma med att komma på möten. Dock menar majoriteten av informanter att de har ett välfungerande samarbete med kommunens tolkförmedling.
5.4 Främjande faktorer
5.4.1 Empati
Faktorer som lyfts som viktiga för att uppnå en fungerande samverkan är förmåga att visa respekt, empati, generositet och humor. Vidare anser flera av informanterna att det är av värde att vara ödmjuk och fördomsfri inför uppdraget. I mötet med
vårdnadshavarna är det viktigt att vara lyhörd för vårdnadshavarnas önskan och försöka ringa in vad en som syv kan erbjuda utan att vara påträngande. Kim menar att det “ju ofta går ganska fort att lyssna in vad som behövs.. När det gäller kompetensnivån och färdigheter som föräldrar tar med sig till samtal är jätteolika, och då gäller det att man samverkar.” Hen markerar vikten av att tydliggöra vad som ingår i en syvs uppdrag och vad vårdnadshavarna kan förvänta sig av dem:
Vårdnadshavarna måste kunna lita på att vi vill deras och elevernas bästa, och att vi har skicklighet i vår yrkesutövning...vi måste kunna visa på att ett möte med oss leder till någonting meningsfullt..Att vår mening är att göra ett bra jobb utifrån det uppdrag vi har..All samverkan med vårdnadshavarna måste liksom leda framåt och ge vårdnadshavarna något, det tycker jag...Så försöker jag vara tydlig med att det finns inga dolda agendor med det här; att jag är till för dem, jag är till för eleven. Jag har en stöd- och hjälpfunktion.
(Kim)
5.4.2 Tydligt syfte
En annan gemensam nämnare som uttrycks är vikten av att – inför varje möte – förklara syftet med mötet och hur det är upplagt. Helst redan i kallelsen, enligt Lee, för att “ge föräldrarna en möjlighet att känna att de är med... och är välkomna att diskutera och kan förbereda frågor och så”.
En syv påpekar att detta är särskilt viktigt i samband med möten med vårdnadshavare av annan nationalitet eftersom de i vissa fall saknar kunskap om hur svenska
utbildningssystemet är upplagt och vad som krävs:
Ja, för det är ju inte lätt att komma till Sverige och kanske inte riktigt förstå hur svenska skolan fungerar; alltså systemet liksom..Och, där är ju jag som vägledare – tillsammans med mentorerna – jätteviktiga för att förklara det här med betyg exempelvis..Vad målkriterierna är för att nå vissa betyg i ett speciellt ämne....För
ibland kanske de tänker att deras dotter kan allting när hon kan rabbla upp massa fakta.
(Sam)
5.4.3 Anpassning till individen och tydlig information
Chris uttrycker värdet av att kunna anpassa sig efter individen och anser att: “ det betyder jättemycket att vara tydliga med att det finns alternativ om det är någon som inte kan eller vill ta sig till skolan ..att vi kan träffas någon annanstans eller på något annat sätt”.
I syfte att delge vårdnadshavarna mer regelbunden information använder en av informanterna en digital lärportal, där vårdnadshavarna bl.a. kan ta del av vad hen pratat om vid vägledning i klassrummen. “Ju mer de ser mig i olika sammanhang desto bättre är det ju” (Rey). Vidare lyfter hen värdet av att alltid lämna ifrån sig noga genomtänkta och tilltalande brev och inlägg: “Och jag skriver ju allting som att det varit ett
nyhetsbrev – inga slarviga stavfel och sånt – utan det ska vara snyggt med rubriker och så. Så när det kommer från mig så vet de att det är bra kvalitet på det..och har jag ansträngt mig så är de mer benägna att anstränga sig.” (Rey)
Sammanfattning
Sammantaget lyfter studiens informanter vikten av en välfungerande samverkan mellan syv och skola. Många delar av intervjuerna berör värdet av ett fungerande partnerskap. Exempelvis lägger informanterna stor vikt vid att så tidigt som möjligt skapa en
förtroendefull och jämställd relation med vårdnadshavarna. Vidare betonar de värdet av att tydliggöra vad som ingår i en syvs uppdrag och vad vårdnadshavarna kan förvänta sig av dem. Samtidigt lyfts åsikter som grundar sig i isärhållandets princip.
Informanterna talar om hem och skola som skilda enheter med olika uppdrag; där hemmets främsta roll är uppfostran och skolan ska stå för elevens studieutveckling.
Informanterna visar även på en mångfald av hämmande och främjande faktorer i samband med föräldrasamverkan. Några utmaningar som tas upp är vårdnadshavare
som inte uppskattar deras kunskap och kompetens. Faktorer som lyfts som viktiga för att uppnå en fungerande samverkan var ett värderingsfritt och empatiskt bemötande. Andra viktiga komponenter som nämns är tillgänglighet och förmåga att anpassa sig efter vårdnadshavarnas situation.
6. Analys
I detta kapitel kopplas resultatet av den insamlade empirin till de valda teoretiska utgångspunkterna. Med hjälp av Danermarks (2003) forskning om samverkan och Bourdieus (1984, 1986, 1989. 1990) nyckelbegrepp fält, habitus och kapital tolkar jag svaren från informanterna för att förstå resultatet bättre. Syftet med analysen är att få ökad förståelse för bakomliggande faktorer som hämmar och främjar samverkan mellan syv och vårdnadshavare.
6.1 Samverkan – positiv men komplex
Författaren Danermarks (2003) forskning visar att samverkan ofta leder till en positiv förändring men att den utan rätt förutsättningar kan påverkas till det negativa. Samtliga informanter upplever samverkan med vårdnadshavare som betydelsefull men
komplicerad. Resultatet visar att syv i de flesta fall anser sig ha lyckats med föräldrasamverkan även om vägen dit ibland, enligt en av informanterna, varit “djävulskt ansträngande”.
6.1.2 Styrning, struktur och samsyn
Danermark (2003, 10) beskriver avsaknad av struktur och obefintlig ledning som förorsakande faktorer till problem med samverkan. Resultatet visar att det är syv som enskilt ansvarar för samverkan med vårdnadshavarna; rektorerna har förtroende för att syv själva sköter uppdraget. Det finns inga direkta villkor för hur samverkan ska
utformas. Visserligen uttrycker informanterna att de är nöjda med att ha blivit tilldelade ansvaret, men om förutsättningen för en välfungerande samverkan kräver en tydlig och klar ledningsfunktion kanske rektorn i större utsträckning ska ansvara för en god
struktur och riktlinjer och former för samverkan. Enligt Danermark (2003) är ett klart uttalat mål en viktig komponent i en välfungerande samverkan. För informanterna handlar det gemensamma målet för dem och vårdnadshavarna om elevernas
drömförverkligande och studieutveckling. Dock tolkar jag det som att det ibland råder otydlighet kring vad som anses vara det bästa för elevens studieutveckling; empirin visar att det ofta råder motsatta åsikter kring elevernas framtidsval.
Att det inom en samverkan råder varierande perspektiv som kan leda till meningsskiljaktigheter är inget ovanligt, enligt Danermark (2003). Han menar att förutsättningarna för en välfungerande samverkan ökar om skillnader i perspektiv och förhållningssätt klargörs. Eftersom informanterna upplever att vårdnadshavare ofta saknar kunskap kring gymnasieval och utbildningssystem är det rimligt att tänka att syv tar ansvaret för att förbättra kommunikationen och utbyta perspektiv. För att skapa samverkan krävs en öppen dialog där parterna diskuterar med förståelse och accepterar beslut som gällande. Genom att förtydliga den gemensamma målsättningen och reder ut vad samverkan innebär ökar motiven för samverkan.
En ojämlik maktrelation är enligt Danermark (2003) en bidragande orsak till
samverkansproblem. Olika ansvarsgrad leder till en rubbad maktbalans. Detta är något som informanterna verkar förtrogna med. För att vårdnadshavarna ska känna delaktighet och ha möjlighet att vara med och bestämma ser de till att i förväg informera om
mötesupplägg och innehåll. Den regelbundna informationsutlämning som beskrivs kan vara ett sätt att utjämna maktbalansen eftersom den innebär att syv delar med sig av sin expertis och ökar förutsättningarna för vårdnadshavarna att aktivt skapa idéer och komma med åsikter.
6.2 Fält, habitus och kapital
I en samverkan mellan syv och vårdnadshavare är det olika habitus som möts och samspelar i ett fält; skolan. Det kapital och den fältposition parterna har påverkar deras möjligheter att aktivt delta i samverkan.
