1 (40
)
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåTRYGGHET OCH STUDIERO
EN UPPSATS OM SKOLANS DICIPLINÄRA REGLER I NYA SKOLLAGENOCH HUR DE SKALL TILLÄMPAS I PRAKTIKEN
Safety and Tranquillity in Studies
Tobias Englund
VAL 90 hp
Lärarutbildning 90hp 2011-06-17
Examinator: Jan Härdig Handledare: Björn Lundgren Lärarutbildningen
2 (40
)
Abstract
Uppsatsen handlar om den nya skollagen som börjat gälla 2010-08-01. Syftet har varit att konstruera en lathund så jag som lärare vet vad som gäller angående trygghet och studiero i denna lag. I lathunden kan jag snabbt få en överblick över vad lagen säger i olika disciplinära situationer och hur jag som lärare ska agera och när rektor ska agera.
Förutom att jag studerat den nya skollagen, dess tillkomst och innehåll har jag även jämfört den med den gamla skollagen.
För att analysera och vikta de olika juridiska dokumenten har jag använt mig av en rättsdogmatisk metod
Ska den nya lagens intentioner uppnås krävs dock att de som arbetar inom skolan får ordentlig kunskap om den nya lagens innehåll. Föräldrar och elever bör givetvis också informeras. En lathund där man snabbt kan få en överblick av den nya lagens innehåll och hur man ska agera i olika situationer kan underlätta detta.
Nyckelord: Lathund SFS 2010:800, Rättsdogmatisk metod, SFS 2010:800, Skola, Skollagen, Studiero, Trygghet
3 (40
)
Innehåll
1. Sammanfattning ... 5 2 Inledning ... 6 3. Syfte ... 7 4. Metod ... 7 4.1 Rättsdogmatisk metod ... 7 4.2 Rättskälleläran ... 7 4.3 Lagtolkning ... 7 4.4 Rättsfallstolkning ... 8 4.5 Källkritik ... 8 4.6 Mitt metodval ... 9 5. Arbetsmiljön i skolan ... 106. Bakgrunden till den nya skollagen ... 11
7. Den politiska debatten ... 12
8. Lärarnas och elevernas uppfattning om tryggheten och studieron innan den nya skollagen ... 13
9. Den nya skollagen ... 13
10. Utgångspunkterna för den nya skollagen ... 14
11. Redogörelse för de disciplinära reglerna i den nya skollagen och hur de ska tillämpas i praktiken16 11.1 Tillämpningsområde ... 16
11.2 Arbetsmiljö ... 16
11.3 Ordningsregler ... 16
11.4 Disciplinära och andra särskilda åtgärder ... 17
11.4.1 Allmänna befogenheter för rektor och lärare ... 17
11.4.2 Utvisning från undervisningslokalen ... 18
11.4.3 Kvarsittning ... 19
11.4.4 Utredning ... 19
4 (40
)
11.4.6 Tillfällig omplacering ... 20
11.4.7 Tillfällig placering vid en annan skolenhet ... 20
11.4.8 Avstängning i vissa obligatoriska skolformer ... 21
11.4.9 Avstängning i de frivilliga skolformerna ... 22
11.4.10 Avstängning från viss utbildning med praktiska inslag ... 23
11.4.11 Omhändertagande av föremål ... 24 11.4.12 Dokumentation ... 26 12. Överklagande... 27 13. Lathund ... 28 14. Diskussion ... 31 Förkortningar ... 32 Litteraturförteckning ... 32 Bilaga ... 34
5 (40
)
1. Sammanfattning
Arbetsmiljön i skolan är av största vikt för att skolan ska kunna leva upp till sina mål att utbilda eleverna. De ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Trygghet och studiero för eleverna är nödvändiga element för att uppnå detta.
Tidigare har de regler om de verktyg som stått skolans huvudmän, rektor och lärare till buds för att uppnå elevernas trygghet och studiero funnits utspridda i flera olika lagar.
Riksdagen har nu antagit en ny skollag att börja gälla från och med 2010-08-01. Man har med den nya skollagen strävat efter att samla allt som rör tryggheten och studieron i en enda lag och inte som tidigare i flera olika lagar. Man har även haft ambitionen att reglerna ska vara desamma för alla skolformer och oberoende av vem som är huvudman för skolan.
Jag har konstruerat en lathund för att få en överblick av vad som sägs i den nya lagen. I min lathund kan man utläsa vad som gäller vid olika disciplinära situationer i skolan. Man kan snabbt se vilka åtgärder som som kan vidtas och av vem. Tidsgränser, nödvändiga utredningar och vilka
lagparagrafer som gäller finns också med i lathunden. Nyheter i nya skollagen är bl.a.
Reglerna om rektors och lärares allmänna befogenheter att ingripa mot elever som stör andra elevers trygghet och studiero har införts i en ny generalklausul.
Kvarsittningsregler har införts även för gymnasieskolan.
Eleverna i grundskolan ska kunna erhålla skriftlig varning precis som tidigare gällde för gymnasieeleverna.
Elever ska tillfälligt kunna omplaceras både vid den egna skolan eller vid en annan skolenhet.
Även grundskoleelever ska kunna stängas av från skolan.
Regler om dokumentation rörande vidtagna åtgärder införs.
Till detta kommer att redan tidigare gällande regler på det disciplinära området överförts till den nya skollagen. I uppsatsen redogörs för den nya skollagens regler om trygghet och studiero. Jag tycker reglerna har blivit tydligare och de åtgärder som nu kan vidtas mot elever som stör andra elevers trygghet och studiero har blivit fler.
Den största förändringen är rektors och lärares möjlighet och skyldighet att ingripa vid moment som stör elevernas trygghet och studiero. Rättspraxis kommer att utvecklas och ange hur den praktiska tillämpningen i eventuellt oklara situationer ska lösas.
Anledningen till att man införde en ny skollag beskrivs samt den politiska debatten i samband med denna. Den gamla lagen hade ändrats ca 50 gånger, barnomsorgen hade flyttats från
socialtjänstlagen till skollagen och ansvarsfördelningen mellan stat och kommun hade ändrats år 1991 så att skolan blivit kommunal.
6 (40
)
2 Inledning
Skolan är Sveriges största arbetsplats med 235 000 anställda och 1,4 miljoner elever1.
Reglerna för skolans verksamhet finns framförallt i skollagen2. Från och med 2010-08-01 gäller en ny skollag3. Den nya skollagen antogs av riksdagen 2010-06-214. Den nya skollagen innehåller 29 kapitel. En av lagstiftarens, dvs regeringens och riksdagens, grundtankar bakom den nya skollagen är att skapa en tydlig och enkel struktur, som i så stor utsträckning som möjligt är gemensam för alla skol- och verksamhetsformer och alla huvudmän.
"Syftet med skolan är att utbilda eleverna. Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på5."
För att nå syftet måste det finnas regler som anger hur man når dit. Uppsatsen innehåller därför en kort beskrivning av innehållet i den nya skollagen i p 4 nedan.
Det måste också finnas regler för arbetsmiljön i skolan. För skolans verksamhet liksom för alla andra arbetsplatser gäller ett omfattande regelverk för arbetsmiljön. En kort beskrivning av
arbetsmiljöreglerna ges i p 3 nedan.
Även den nya skollagen innehåller regler om arbetsmiljön, där huvuddelen av arbetet ska inriktas på att genom förebyggande arbete se till att eleverna får en god skolmiljö. Det sker bland annat genom att skolorna i samråd med eleverna skapar sina egna ordningsregler.
För att uppnå skolans syften måste de anställda och eleverna ha trygghet och studiero. Detta är också en viktig del av arbetsmiljön.
1
Se Arbetsmiljöverkets hemsida www.av.se under rubriken Temasidor, välj branschen ”skola”.
2
Se SFS 1985:1100 och från och med 2010-08-01 nya skollagen SFS 2010:800
3 Den nya skollagen tillämpas på utbildning för barn och ungdomar från och med den 1 juli 2011 och från och
med den 1 juli 2012 när det gäller vuxenutbildning.
4
Skollagen bygger på Regeringens proposition 2009/10:165. Den nya skollagen har i Svensk Författningssamling, SFS, fått beteckningen SFS 2010:800.
5
7 (40
)
3. Syfte
Den här uppsatsen har som syfte att skapa en lathund för vilka disciplinära åtgärder som jag som lärare kan använda mig av och hur de ska tillämpas. I lathunden vill jag även visa på vem det är som ska ta besluten. För att kunna göra denna lathund måste jag ha svar på följande frågor:
Vilka regler har den nya skollagen för att skapa trygghet och studiero?
Vad skiljer den nya skollagens regler från de som tidigare gällde?
Hur ska reglerna tillämpas i praktiken?
4. Metod
I kapitlen 4.1 - 4.5 beskriver jag olika vetenskapliga metoder, för att i kapitel 4:6 beskriva varför och på vilket sätt jag använt mig av dessa.
4.1 Rättsdogmatisk metod
Inom rättsvetenskapen är den huvudmetod som används rättsdogmatiken, vars uppgift är att tolka och systematisera gällande rätt6. För att ta reda på vad som gäller görs en omfattande analys av lagregler, förarbeten, domstolsavgöranden och annat material som beskriver lagarnas innehåll och tillämpning7.
4.2 Rättskälleläran
En viktig del av rättsdogmatiken är rättskälleläran. Rättskälleläran används för att fastställa gällande rätt. Normalt studeras inom rättsdogmatismen rättskällor såsom lagtexten, förarbeten,
prejudikat/praxis och doktriner. Alla dessa har olika auktoritet inom juridiken.
De rättskällor som ska beaktas i den juridiska argumentationen är: Lagar, förordningar och föreskrifter
De rättskällor som bör beaktas i den juridiska argumentationen är: Prejudikat/praxis och doktriner Exempel på rättskällor som får beaktas inom den juridiska argumentationen är: Skolverkets rekommendationer och rättsvetenskaplig litteratur8.
4.3 Lagtolkning
Oftast är rättstillämpning ganska enkelt. Man har en rättsregel som kan appliceras baserad på klara och tydliga fakta.
I vissa fall är det inte lika enkelt att applicera en regel. Tex kan det vara svårt veta om en regel ska tillämpas eller ej, det kanske inte finns någon rättspraxis från tidigare domar att jämföra med etc. När
6
Peczenik, A, Juridikens teori och metod, s.33.
7
Strömholm, S, Allmän rättslära, s.9.
8
8 (40
)
fallen blir komplicerade måste man ofta tillföra ytterligare en aspekt, lagtolkningsmetoder. Devanligaste lagtolkningsmetoderna är objektiv eller subjektiv lagtolkning 9.
Objektiv lagtolkning är när man tolkar efter lagtextens ordalydelse. Viktigast här är den språkliga innebörden. Ur rättssäkerhetssynpunkt är det en säker tolkning då lagtexten är den rättskälla med högst dignitet som ska följas. I vissa fall är lagen lite otydlig eller så uppstår en situation som inte är lagreglerad och då får domaren problem att döma.
Subjektiv lagtolkning lägger störst vikt på lagstiftaren syfte med lagen. För att ta reda på syftet till en lag kan man leta i lagens förarbeten och lagkommentarer. När man stiftar en lag är det ofta svårt att uttrycka sig på ett sådant sätt att hela syftet kommer med i lagen då lagtexten ska vara så kortfattad som möjligt. Den subjektiva metoden används ganska mycket i Sverige. I en del andra länder har man tagit avstånd från subjektiv tolkning helt och där är lagtexten helt styrande.10
Det finns även en del andra lagtolkningsmetoder, bland annat teleologisk lagtolkning och restriktiv tolkning.
4.4 Rättsfallstolkning
Praxis är en rättskälla som bör följas och är inte lika stark som lagtexten. När ett fall avgjorts i en nations högsta instans blir det ett prejudikat som blir ledande för framtida domar. Prejudikaten är av stor betydelse för rättsvetenskapen.
De högsta nationella instanserna (i Sverige Högsta Domstolen, Arbetsdomstolen, Högsta
Förvaltningsdomstolen etc) främsta uppgift är att vara prejudikatsinstanser som ska vägleda lägre instanser. Problemet med ett prejudikat är att dessa gäller specifika fall. I och med detta så sker rättstolkningen i tre steg: Fastställa vad domen innebär, generalisera avgörandet till en rättssats och passa in dem i sitt rättsliga sammanhang. Det svåraste brukar vara att generalisera rättsfallet så det blir giltigt för andra fall.
Vid rättsfallstolkning använder man sig antingen av objektiv eller subjektiv tolkning. Vid objektiv tolkning utgår man från texten i prejudikatet och sätter in den i sitt rättsliga sammanhang. När man försöker tolka utifrån varför den högre instansen dömde som den gjorde kallas det subjektiv tolkning.11
4.5 Källkritik
När man ska bedöma källkritik är det dessa tre faktorer som är viktiga: källans äkthet, kvalitet och tyngd. När det gäller lagar, förarbeten och rättspraxis är dessa inte påhittade och har därmed en hög äkthet som källa12.
9
Peczenik, A, Juridisk argumentation - en lärobok i allmän rättslära s.181.
10
Lehrberg, B, Praktisk juridisk metod, s.223 f.
11
Lehrberg, B, Praktisk juridisk metod, s.148 ff.
12
9 (40
)
4.6 Mitt metodval
Syftena med uppsatsen är att analysera skollagen och dess tillämpning. För detta behöver jag
använda mig av rättsdogmatiken. Hierarki för de olika rättsliga källorna jag använt mig av är följande: 1. Lagar
2. Förarbeten 3. Praxis/Prejudikat 4. Doktrin
Till lagar hör lagtext av olika slag som i sin tur är hierarkiskt uppbyggd med grundlagarna högst upp. I och med att vi i Sverige använder oss mycket av subjektiv lagtolkning har jag valt att studera förarbetena noggrant. Till förarbeten hör utredningar som legat till grund för lagen t ex publicerad som Statens offentliga utredningar, vanligen förkortat som SOU. Det viktigaste förarbetet till en lag brukar vara regeringens proposition till den nya lagen bl a för att den departementschef som handlagt framtagandet av lagen där ger sina synpunkter på hur han tänkt sig att lagen ska tillämpas. I de fall då det finns lämplig praxis har jag valt att ta med dessa i uppsatsen då de ger en bra bild av hur lagarna tillämpas i praktiken. Till praxis hör domstolsutslag och andra beslut av myndigheter som har rätt att avgöra hur lagen ska tillämpas.
Med doktrin avses de skrifter i ämnet som publicerats av olika rättsvetenskapsmän.
Jag utgår från lagtexten i den nya skollagens 5 kap som handlar om ”Trygghet och studiero”, Jag beskriver innehållet i de enskilda paragraferna och i de fall där den tidigare skollagen hade en motsvarande bestämmelse redovisas skillnaden mellan den nya och den gamla skollagen. Genom att studera propositionen till den nya skollagen får jag också en uppfattning om hur regeringen och riksdagen tänkt att lagen ska användas och jag redogör för detta. Någon domstolspraxis rörande den nya skollagen finns av naturliga skäl ännu inte. Vissa bestämmelser är dock oförändrade eller mycket snarlika de som fanns i den gamla skollagen. I de fall sådana bestämmelser varit föremål för
domstolsbehandling lämnar jag redogörelse för detta.
Skolmyndigheternas tillämpning av skollagen blir även föremål för kontroll, bland annat av Justitieombudsmannen, och jag redogör även för en del sådana yttranden.
10 (40
)
5. Arbetsmiljön i skolan
De huvudsakliga reglerna beträffande arbetsmiljön finns i arbetsmiljölagen13. I arbetsmiljölagens portalparagraf i 3 kap 2 § anges att arbetsgivaren har ett ansvar att vidta alla de åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. Denna lagen gäller även inom skolan. Med ohälsa menas både den psykiska och fysiska hälsan. Värt att notera är att elever också är att betrakta som arbetstagare.
Portalparagrafen innebär, att arbetsgivaren systematiskt ska planera, leda och kontrollera
verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på god arbetsmiljö. Den som bryter mot arbetsmiljöreglerna riskerar straffansvar. Regler om straffansvar finns i
brottsbalken14, arbetsmiljölagen och vissa av Arbetsmiljöverkets föreskrifter, vilka publiceras i Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS).
En del arbetsmiljöregler som t.ex arbetsmiljölagen är generella och gäller alla arbetsplatser, en del regler, exempelvis många av Arbetsmiljöverkets föreskrifter, är speciellt riktade till en viss typ av arbetsplats. För skolans del finns förutom generella regler i arbetsmiljölagen ett stort antal
specialregler beroende på att huvuddelen av de som vistas i skolmiljö är underåriga elever. Reglerna om trygghet och studiero i 5 kap nya skollagen är en del av reglerna för arbetsmiljön i skolan
Arbetsmiljöverket har med stöd av arbetsmiljöförordningen utfärdat cirka 120 föreskrifter. De flesta föreskrifterna tar sikte på den fysiska arbetsmiljön som t. ex ljud, ljus och luft, men det finns även föreskrifter som tar sikte på arbetsplatsens psykiska miljö. Då kränkande särbehandling och mobbning under senare tid fått stor uppmärksamhet såvitt gäller den psykiska hälsan kan nämnas, att en av föreskrifterna som kom redan 1993 handlar om, kränkande särbehandling, se AFS 1993:17. I nämnda föreskrift definieras kränkande särbehandling som återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot en enskild person på ett kränkande sätt och som kan leda till att denne ställs utanför skolans gemenskap. Till kränkande särbehandling hör mobbning, psykiskt våld, social utstötning och trakasserier (även sexuella trakasserier).
Härutöver finns liknande bestämmelser i 6 kap nya skollagen och i 2 kap 7 § i diskrimineringslagen15.
Samtliga bestämmelser om kränkande särbehandling ställer krav på att arbetsgivaren ska planera och organisera verksamheten så att kränkande särbehandling förebyggs. Den som utsätts för kränkande särbehandling ska snabbt få stöd och hjälp.
Våld och hot på en arbetsplats är också en del av arbetsmiljön. I AFS 1993:2 behandlas våld och hot i arbetslivet. Förutom själva föreskriften har Arbetsmiljöverket gett ut ett häfte som hjälp för att kartlägga riskerna för våld och hot om våld i bl a skolan16.
13 Se SFS !977:1160 14 Se SFS 1962:700 15 Se SFS 2008:567 16
Arbetsmiljöverkets häfte ”Kartläggning av risker för våld och hot” är ett frågeformulär avsett som ett hjälpmedel för att kartlägga riskerna för våld och hot. Det är avsett för arbetsplatser inom omsorgsverksamhet och skola.
11 (40
)
När det gäller trygghet och studiero i skolan var reglerna spridda. De återfanns bl. a i skollagen, grundskoleförordningen17 och gymnasieförordningen18.Osäkerhet rådde i praktiken om hur reglerna skulle tillämpas. Kritik har också riktats mot att de inte var tillräckliga. Enligt en undersökning som lärarfacken presenterade 2005 använde 4 av 20 lärare betydande lektionstid varje dag åt att skapa trygghet och studiero. 6 av 10 lärare visste inte vilka befogenheter som gavs dem för att ingripa vid bråk eller ingripa för att beslagta störande föremål19. Reglerna om de disciplinära bestämmelserna för skolan i lagstiftningen och kunskapen om dem spelar därför en stor roll i det praktiska skolarbetet och för genomförandet av god pedagogik i skolan utan störande inslag.
Kritik har också uttalats för att det fanns olika regler för olika skolformer och olika huvudmän.
6. Bakgrunden till den nya skollagen
I ett samhälle behövs en skolverksamhet. Det har sedan århundraden ansetts vara en uppgift för samhället att sörja för utbildningen av framförallt barn och ungdomar. Skolan blev härigenom en myndighetsutövning och sådan verksamhet måste regleras i lag.
Den övergripande lagen som kom 1985 var skollagen. Varje skolform fick efterhand sina egna regler. Grundskolan reglerades i grundskoleförordningen, SFS 1994:1194, och gymnasieskolan i
gymnasieförordningen, SFS 1991:394. Förskolan tillhörde inte skolan. Härutöver har det funnits speciella lagar för speciella skolformer.
Utbildningsdepartementet tillsatte 1999 en parlamentariskt sammansatt kommitté för att göra en översyn av skollagstiftningen20. Bakgrunden till tillsättandet av kommittén var att skollagen SFS 1985:1100, trädde i kraft den 1 juni 1986. Sedan dess hade skollagen ändrats cirka 50 gånger. Bestämmelserna om barnomsorg hade förts över från socialtjänstlagen till skollagen. Omfattande förändringar hade också gjort i de olika skolformsförordningarna. År 1991 ändrades
ansvarsfördelningen för skolan mellan staten och kommunerna.
Kommittén skulle föreslå hur skollagen kunde moderniseras genom att förenklas och förtydligas genom lagstiftningens struktur och bättre anpassas till ett målstyrt skolväsende samt till den ansvarsfördelning som råder mellan stat och kommun. Kommittén skulle också överväga hur skollagen borde utformas för att tydliggöra det kommunala ansvaret för utbildningens kvalitet och likvärdighet.
Direktiven anger ett stort antal punkter som kommittén ska utreda. Såvitt gäller frågor som berör tryggheten och studieron i skolan säger direktiven följande: Kommittén ska göra en översyn, och vid behov föreslå förändringar av gällande regler för att stärka barns, ungdomars och vuxnas säkerhet, skydd och trygghet i barnomsorgs- och skolverksamheten, särskilt avseende arbetsmiljö- samt hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Undersökningen ska även omfatta frågor kring kränkande behandling. 17 Se SFS 1994:1194 18 Se SFS 1992:394 19
Riksdagsledamoten Margareta Pålsson i artikeln ”Rödgröna utan enad skolpolitik” i Svenska Dagbladet 2010-06-21.
20
12 (40
)
Ett sort antal utredningar på skolans område har därefter publicerats både i Statens offentliga utredningar, SOU, och som departementspromemorior, Ds. En av utredningarna handlar särkilt om arbetsmiljön i skolan21.7. Den politiska debatten
I december 2005 kunde man se följande rubrik i Svenska Dagbladet, SvD: ”Lärarfack oroas av
skollagshaveriet”. Moderaterna hade efter sammanbrott om ny skollag bjudit in övriga allianspartier och Miljöpartiet till diskussioner om en gemensam skolpolitik.
Alliansen enades därefter om ett skolprogram som dåvarande skolminister Ibrahim Baylan menade att den borgerliga alliansen slog in öppna dörrar med. De borgerligas förslag att grundskoleelever ska kunna stängas av från undervisningen är ”inhumant”22.
Efter maktskiftet 2006 genomfördes en snabb lagändring, som gav lärare rätt att beslagta störande föremål. Dessutom kunde bråkiga elever tvingas byta skola.
Ordföranden i LR välkomnade de nya sanktionerna, men tyckte inte att åtgärderna lämpade sig för de yngsta barnen i grundskolan.
När förslaget till den nya skollagen debatterades i riksdagen fanns det ett brett stöd för förslaget23.
Socialdemokraterna såg dock segregationen i skolan som ett hot mot en livskraftig demokrati. Kunskapsresultaten sjunker och kamrateffekterna spelar en tydlig och positiv roll. Därför vill de ha ett nytt övergripande mål för skolan. Varje skola, oavsett huvudman, ska arbeta för en socialt och kulturellt blandad sammansättning av elever. När det gällde trygghet och studiero ville
socialdemokraterna ha ett bredare synsätt än regeringen – förebyggande åtgärder skulle ha större vikt än disciplinära åtgärder24.
Miljöpartiet tyckte att regeringens förslag gick i rätt riktning, men de ansåg inte att möjligheterna till kvarsittning var ett acceptabelt förslag. De menade att kvarsittning var en bestraffning och det skulle skolan inte syssla med. Miljöpartiet ville att rektor och lärare mera undersöker orsakerna till en elevs beteende och åtgärdar missförhållanden25.
21
Statens offentliga utredningar 2006:44. Bättre arbetsmiljöregler 1 Samverkan, utbildning, avtal mm.
22
SvD 2006-02-12
23
DN 2010-03-21
24
Motion 2009/10 Ub 15 med anledning av prop 2009/10:165
25
13 (40
)
8. Lärarnas och elevernas uppfattning om tryggheten och studieron
innan den nya skollagen
Lärarnas Riksförbund presenterade, LR, 2008 en arbetsmiljöundersökning som visade att mer än var tionde lärare trakasserades i skolan samt att var tjugonde utsatts för våld. Liknande resultat hade tidigare presenterats26. Orsakerna till missförhållandena 2008 ansåg LR berodde på nedskärningarna som gjorts i skolan varigenom arbetsmiljön blivit eftersatt. Andra slutsatser på samma problem har varit det ökande våldet och bristen på tydliga befogenheter. För stora klasser, för få lärare, rektorer som inte anmäler och otillräckliga juridiska kunskaper hos lärare är andra möjliga förklaringar. Förmodligen stämmer allihop; olika skolor har olika problem.
Skolverket presenterade 2009 en undersökning: Attityder till skolan 2009, rapport nr 344. Så tyckte eleverna om arbetsron:
33% i åk 4-6 tyckte att de alltid eller nästan alltid hade arbetsro på lektionerna
55% i åk 4-6 tyckte att de bara hade arbetsro ibland
10% i åk 4-6 tyckte att de sällan hade arbetsro
65% i åk 7-9 tyckte att de hade arbetsro på nästan alla lektioner eller de flesta lektioner
21% i åk 7-9 tyckte att de hade arbetsro på ungefär hälften av lektionerna
14% i åk 7-9 tyckte att de hade arbetsro på nästan inga eller några få lektioner
I åk 4-6 togs 160 skolor ut och där besvarades en enkät i klassrummet av 2422 elever (svarsfrekvens 92%).
I åk 7-9 blev varje elev, 1897 stycken, telefonintervjuade och fick svara spontant på samma frågor som de i åk 4-6, men de fick inga givna svarsalternativ till skillnad från eleverna i åk 4-6. Bortfallet var större här – svarsprocenten var 72%.
Resultaten skiljer sig ju åt. Åk 7-9 uppgav att de hade betydligt större arbetsro än åk 4-6. I verkligheten kan skillnaderna bero på att Skolverket använt sig av olika undersökningsmetoder. Elevernas attityder till arbetsron blir därför svårbedömda och att jämföra årskurserna blir inte så meningsfullt27.
9. Den nya skollagen
Skolverket pekar ut följande som de viktigaste förändringarna i den nya skollagen:
"Förskolan blir en egen skolform.
Samma regler ska gälla för fristående och offentliga skolor. Det innebär bland annat att
friskolorna, med vissa begränsade undantag, ska följa kurs- och läroplaner och sätta betyg.
I dag finns ett individuellt program för elever som inte är behöriga till något nationellt
gymnasieprogram. Detta program ersätt med fem introduktionsprogram;
preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion.
26
SvD ledarredaktion 2008-04-29.
27
14 (40
)
Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan
och också studie- och yrkesvägledning. Alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även för fristående skolor.
Fler beslut än i dag ska kunna överklagas. Det ökar rättssäkerheten för elever och
vårdnadshavare. Den som nekats plats vid en särskild skola med anledning av ”betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter” får ökad rättssäkerhet.
Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas. Fler disciplinära åtgärder ska
kunna användas mot elever som stör andra elevers trygghet och studiero. Skriftlig varning och tillfällig avstängning även i grundskolan är några nya åtgärder.
Skolinspektionen får möjlighet till skarpare sanktioner mot de skolor som missköter sig."28
utöver dessa punkter tycker jag att två andra viktiga förändringar är:
Det blir tillåtet att ordna antagningstester för särskilda profilklasser i högstadiet för elever med speciella färdigheter i ett ämne.
Bara behöriga lärare ska få tillsvidareanställas som lärare eller förskollärare, med vissa undantag.
10. Utgångspunkterna för den nya skollagen
1985 års skollags åtgärder på det disciplinära området i skolan syftade till att upprätthålla ordning och bidra till att eleverna fick en trygg skolgång. Skolverket liknade åtgärderna vid en trappa29 av disciplinära åtgärder i gymnasieskolan. Reglerna för gymnasieskolan var de mest omfattande, men likheter fanns med de regler som gällde för grundskolan. I grundskolan som är en obligatorisk skolform blev bara stegen ett, två och tre nedan tillämpliga. Stegen som modell för de disciplinära åtgärderna har sin aktualitet även enligt den nya skollagen.
De disciplinära stegen enligt 1985 års skollag
Steg ett - uppmaning till eleven att ändra beteende vid mindre förseelse.
Om en elev har begått en mindre förseelse eller uppträtt olämpligt, ska läraren på lämpligt sätt uppmana eleven att ändra sitt uppförande.
Steg två – utredning av läraren och utvisning från pågående lektion.
Om eleven inte bättrar sig efter att ha uppmanats till detta ska läraren försöka utreda orsaken till beteendet. Läraren får visa ut eleven från undervisningslokalen för högst återstoden av pågående undervisningspass30.
Steg tre
Rektor ordnar en utredning vid upprepade förseelser.
Har en elev gjort sig skyldig till upprepade förseelser eller en allvarlig förseelse, ska rektorn försöka utreda orsaken till beteendet. Skoläkare eller annan företrädare för elevvården ska vid behov medverka vid utredningen31.
28
http://www.skolverket.se/sb/d/3885
29
Se Skolverkets PM 2006-12-20 från Avdelningen för utbildningsfrågor.
30
Se 6 kap 21 § Gymnasieförordningen.
31
15 (40
)
Rektor får utdela skriftlig varning.
Med anledning av vad som framkommit vid utredningen ska rektor försöka få eleven att bättra sig. Rektorn får då ge eleven en skriftlig varning32.
Information till vårdnadshavare.
Utdelas en varning ska elevens vårdnadshavare underrättas, om eleven inte har fyllt arton år eller ingått äktenskap.
Steg fyra
Avstängning om uppförandet kan antas inverka skadligt på andra elever eller om andra särskilda skäl finns.
Om syftet med åtgärderna i de tidigare stegen inte har uppnåtts, eller om elevens uppförande kan antas inverka skadligt på andra elever, får eleven stängas av från undervisningen helt eller delvis högst två veckor av terminen. Avstängning får också ske om det finns särskilda skäl33.
Förvisning om uppförandet kan antas inverka skadligt på andra elever eller andra särskilda skäl finns.
Det fanns även en möjlighet att förvisa en elev från kommunens eller landstingets gymnasieskola för en viss tid, dock högst tre terminer utöver den termin när beslutet meddelades. Förvisning fick också ske om det finns särskilda skäl34.
I allvarligare fall kunde avstängning och förvisning tillgripas direkt.
Utöver ovanstående disciplinära åtgärder, kunde rektor och lärare under vissa omständigheter omhänderta föremål som tillhörde eleven35.
Som nämnts tidigare har ovanstående regler kritiserats och det har rått osäkerhet om hur
bestämmelserna har kunnat användas. Regering och riksdag har för att råda bot på detta samlat alla regler i den nya skollagen och gjort vissa tillägg och förtydliganden.
Det ansvariga statsrådet har i propositionen till den nya skollagen lämnat följande motivering till ändringarna36:
”Regeringen anser att dagens bestämmelser om disciplinära åtgärder bör förändras och förtydligas. För att alla elevers rätt till trygghet och studiero ska kunna säkerställas behövs ett tydligt regelverk som ger skolan
förutsättningar att tillhandahålla en god studiemiljö. Disciplinära åtgärder som riktar sig mot enskilda elever bör också kompletteras med eller åtföljas av åtgärder med syfte att komma åt brister på system- och
verksamhetsnivå. De kortsiktiga disciplinära åtgärderna bör också följas av långsiktiga åtgärder med fokus på övriga behov av stöd som eleven kan ha. Självklart måste de bestämmelser som reglerar disciplinära åtgärder tillämpas med beaktande av bestämmelsen om särskild hänsyn till barnets bästa (1kap 10 §). ---Som ovan nämnts har dagens reglering skapat en osäkerhet bland skolans personal vad man får och inte får göra. Regleringen är samtidigt i vissa avseenden närmast övertydlig. En för olika skolformer mer enhetlig
32 Se 6 kap 22 § Gymnasieförordningen. 33 Se 6 kap 23 § Gymnasieförordningen. 34 Se 6 kap 23 § Gymnasieförordningen. 35 Se 1 kap 19-22 §§ Skollagen. 36
16 (40
)
reglering skapar en ökad tydlighet på området. En så långt som möjligt gemensam reglering oavsett skolform är en av de grundläggande utgångspunkterna i den nya skollagen.”
11. Redogörelse för de disciplinära reglerna i den nya skollagen och
hur de ska tillämpas i praktiken
11.1 Tillämpningsområde
Den nya skollagens bestämmelser gäller alla skolformer. Vissa undantag finns men då framgår det av lagtexten. De flesta undantag gäller för fritidshem, förskoleklasser och vuxenutbildning.
11.2 Arbetsmiljö
37Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Paragraferna om arbetsmiljö i nya skollagen saknar motsvarighet i 1985 års skollag. Man påminns om att det finns bestämmelser om arbetsmiljön i Arbetsmiljölagen, men att också den nya skollagen innehåller sådana bestämmelser. De bestämmelser man då särskilt tänkt på är
bestämmelserna i 5 kap om Trygghet och studiero och 6 kap om Åtgärder mot kränkande behandling. När det gäller kränkande behandling hänvisas i propositionen också till Diskrimineringslagens bestämmelser38.
Genom en lagändring utvidgades arbetsmiljölagens tillämpningsområde till att avse grundskolan redan från första klass. När sedan förskoleklassen kom till har man i tillsynspraxis ansett att lagen är tillämplig även på förskoleklassen. Nu kommer sannolikt arbetsmiljölagens bestämmelser att vidgas ytterligare, då förskoleklassen kommer att kunna omfatta även elever som är yngre än sex år. Beslut som fattas i arbetsmiljöfrågor måste vara sådana, att de både står i enlighet med bestämmelserna i arbetsmiljölagen och bestämmelserna i skollagen.
11.3 Ordningsregler
39För varje skolenhet ska det finnas ordningsregler. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. Undantagna från denna regel är kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare. En motsvarighet till denna bestämmelse fanns redan i 1985 års skollag. Regeln har ansetts ha betydelse inte bara för ordningen och miljön på skolan, utan kan också vara ett bra instrument för eleverna att lära sig demokratiska regler och hur man påverkar sin egen miljö. Det är rektorn som fattar beslutet om ordningsreglerna. Många skolors ordningsregler finns utlagda på nätet.
37
Se 5 kap 3 och 4 § § den nya skollagen
38
Se proposition 2009/10:165 s 679.
39
17 (40
)
11.4 Disciplinära och andra särskilda åtgärder
11.4.1 Allmänna befogenheter för rektor och lärare40
I den nya skollagen införs en generalklausul för rektors och lärares rätt att vidta omedelbara och tillfälliga åtgärder som är nödvändiga för att ge eleverna trygghet och studiero eller för att komma tillrätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i 1985 års skollag.
Ett stort antal åtgärder är lagreglerade och framgår av 7-23 §§ som kommer att kommenteras senare i uppsatsen. Åtgärderna enligt dessa paragrafer är enligt regeringen så ingripande för eleven att de bör regleras särskilt.
Utöver bestämmelserna i 7-23 §§ kan det emellertid tänkas många andra typer av åtgärder som kan bli aktuella att utföra, då med stöd av generalklausulen. De enda inskränkningarna är att åtgärderna ska vara omedelbara och tillfälliga och att syftet ska vara att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller komma tillrätta med ordningsstörande uppträdande.
En ytterligare inskränkning som gäller både för åtgärder enligt första stycket och enligt andra stycket i paragrafen är att åtgärden står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.
När blir denna paragraf tillämplig? Något egentligt svar på frågan finns inte. Som exempel på
åtgärder som kan vidtas med stöd av bestämmelsen anges tillrättavisningar, omflyttningar av elever i klassrummet och att sära på elever som bråkar, eller hindra skadegörelse.
Även om paragrafen är ny så har det i rättspraxis funnits en typ av motsvarighet. Det finns två fall som innan propositionen skrevs varit uppe för bedömning i Högsta domstolen41 Båda rättsfallen gäller situationer, där lärare ingripit fysiskt. Detta kan enligt Högsta domstolen motiveras med skolpersonals tillsynsplikt i förhållande till eleverna. I allvarliga situationer kan det också bli aktuellt att åberopa Brottsbalkens regler om nödvärnsrätt.
Högsta domstolen har beträffande tillsynsplikten uttalat, att en lärare i inte obetydlig utsträckning intar en slags garantställning i förhållande till eleverna med inte endast en rätt utan också en
skyldighet att ingripa för att förhindra att elever skadar andra personer eller egendom eller själva blir utsatta för skada.
Högsta domstolens uttalande kan tolkas som att läraren har en tämligen långtgående plikt att ingripa för att förhindra skador på person och egendom. Det måste också rimligen innebära att det kommer att finnas en tolerans för felbedömningar i de åtgärder som vidtas. Denna slutsats bestyrks av rättsfallet i nedanstående stycke.
Efter det att propositionen skrevs och ett par dagar efter det att den nya skollagen antogs av riksdagen, men innan den trädde i kraft, har Hovrätten för nedre Norrland42 funnit att lärares tillrättavisning av elev inte var misshandel. Läraren var åtalad för misshandel bestående i att han
40
Se 5 kap 6 § i den nya skollagen.
41
Se NJA 1988 s 586 och HD:s dom 19 november 2009 i mål nr B 1354-07.
42
18 (40
)
tagit grepp runt en elevs arm, hals och nacke och hållit hans tröja i ett hårt grepp vid halsen. Lärarens motiv till ingripandet var att eleven uppfört sig illa och att han vänt eleven genom att ta tag strax nedanför hans nacke och trycka. Elevens mamma dokumenterade skador på eleven genom att fotografera honom. Tingsrätten dömde läraren för misshandel, varvid man åberopade att även om läraren hade ett tillsynsansvar så måste han ha insett att eleven kunde komma till skada. Eleven hade inte lytt lärarens tillsägelse, men det var inte fråga om någon allvarlig ordningsstörning ochagerandet var därför inte försvarligt. Hovrätten kommer fram till att läraren i den rådande situationen var skyldig att ingripa i uppfostrande och pedagogiskt syfte. Vid utövandet av denna tillsynsplikt var läraren inte avskuren från varje möjlighet till kroppsligt ingrepp mot eleven, men förfaranden som utgör misshandel är i princip aldrig försvarliga. Hovrätten kommer härefter till slutsatsen, att lärarens kroppsliga ingrepp inte är misshandel, men eventuellt olaga tvång eller ofredande. "Hovrätten anser att lärarens agerande inte bara varit tillåtet, han har också varit skyldig
att med alla tillåtna medel förmå eleven att upphöra med sitt oacceptabla beteende och friar läraren."43
Det framhålls i lagtexten att åtgärden ska vara rimlig med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter, med vilket avses bl a elevens ålder och beteende. Åtgärder får inte inskränka en elevs rätt till utbildning. När det gäller underåriga elever är utgångspunkten att åtgärden ska vidtas med hänsyn till barnets bästa. Åtgärden får inte heller utgöra kroppslig bestraffning.
I kapitlets 25 § finns en dokumentationsskyldighet som kommer att kommenteras senare. Åtgärder enligt denna paragraf omfattas inte av dokumentationsskyldigheten i 25 §. Trots det är det klokt ändå att dokumentera genom anteckningar vilka åtgärder som rektorn/läraren vidtagit med stöd av denna paragraf, eftersom det kan ha betydelse för bedömningen av beslut om andra åtgärder i detta kapitel.
Får någon mer än rektor och lärare göra ingripanden med stöd av paragrafens första stycke? Svaret är att lagtextens begränsning till rektor och lärare är den som gäller, dock att rektor har rätt att delegera sin befogenhet med stöd av bestämmelserna i 2 kap 10 § andra stycket. För annan skolpersonal gäller de allmänna reglerna om nöd och nödvärn i brottbalken. Det är att märka, att rektors och lärares befogenheter enligt denna paragraf inte är begränsade till pågående undervisning eller andra situationer då eleverna står under lärarens ledning.
11.4.2 Utvisning från undervisningslokalen44
En lärare i grundskolan och gymnasieskolan och olika varianter av dessa skolformer får enligt 5 kap 7 § i den nya skollagen visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av ett
undervisningspass, om eleven
1. stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt, och 2. eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren.
En motsvarighet till denna bestämmelse fanns i den gamla lagstiftningen. Att bestämmelsen ska tillämpas om eleven stör undervisningen framgår tydligt, men vad menas med uttrycket på annat sätt uppträder olämpligt? Som exempel på detta nämns i propositionen att eleven vägrar att överlämna
43
Se Hovrätten för Nedre Norrlands dom 2010-06-23 i mål B 560-09, rörande misshandel ringa brott.
44
19 (40
)
ett föremål som läraren enligt 22 § har rätt att omhänderta45. En förutsättning för tillämpning av bestämmelsen är att läraren utan framgång uppmanat eleven att ändra sitt uppförande.Bestämmelsen är inte helt lätt att tillämpa, då skolan har tillsynsplikt över eleven under den tid som eleven är utvisad. Detta innebär, att skolan har skyldighet, att se till att någon i skolpersonalen utövar viss uppsikt över den utvisade eleven under den tid eleven är utvisad.
Bestämmelsen tar sikte på sådana fall där undervisningen äger rum i ett klassrum. Men hur gör man då vid undervisning på andra ställen? Ja, enligt propositionen blir då i stället de allmänna reglerna i § 6 tillämpliga.
11.4.3 Kvarsittning
Bestämmelsen om utvisning av elev kompletteras i 8 § med regler om kvarsittning. Under samma förutsättningar som i 7 § får nämligen en lärare eller rektor i grundskolan och gymnasieskolan besluta om en elev ska stanna kvar i skolan under uppsikt högst en timme efter att skoldagens undervisning har avslutats eller infinna sig högst en timme innan undervisningen börjar. En motsvarighet till denna bestämmelse fanns i grundskoleförordningen, men saknades för
gymnasieskolan. Nytt är också att rektor nu får en befogenhet att besluta om kvarsittning. Man utgår dock från att det även i fortsättningen är läraren som i de flesta fall beslutar om kvarsittning. Skälet till detta är att det normalt är läraren som uppmärksammat elevens störande beteende och som uppmanat eleven att sluta med det. I vissa fall t. ex om eleven stört undervisningen eller uppträtt olämpligt på lektioner som leds av olika lärare, kan det vara lämpligt att rektor gör en sammanvägd bedömning och beslutar om kvarsittningen.
Får man fatta beslut om kvarsittning först efter det att beslut fattats om utvisning? Denna fråga har inte uttryckligen klargjorts, men i praktiken blir det troligen så att kvarsittning blir en åtgärd som tillgrips efter det att utvisning visat sig vara verkningslös.
Flera remissinstanser hade kritik mot kvarsittning, då det kunde uppfattas som en bestraffning. Regeringen anger därför särskilt i propositionen att åtgärden kvarsittning ska betraktas som att eleven tar igen förlorad tid.
11.4.4 Utredning
Om en elev i grundskolan eller gymnasieskolan vid upprepade tillfällen stört ordningen eller gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse ska rektorn se till att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap 8 § i den nya skollagen är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas46.
Med utgångspunkt i vad som framkommit vid en utredning enligt § 9 ska rektorn se till att åtgärder vidtas för att förmå eleven att ändra sitt beteende47. Bestämmelserna hade sin motsvarighet i tidigare lagstiftning.
45
Se sid 682 i prop 2009/10:165
46
Se 5 kap 9 § i den nya skollagen.
47
20 (40
)
11.4.5 Skriftlig varning
Sedan en utredning enligt gjorts enligt 9 § kan rektorn besluta tilldela eleven en skriftlig varning48. Varningen ska innehålla vilka åtgärder som kan komma att vidtas om eleven inte ändrar sitt beteende. Det är tänkt att det i praktiken ska vara en skriftlig dokumentation över det som framkommit och bestämts i samtal med eleven om vilka konsekvenser som elevens
uppträdande kan få, om han eller hon inte ändrar sitt beteende. Avsikten är också att peka på det oacceptabla i elevens uppförande49. I de fall som skriftlig varning utfärdas ska enligt lagtexten vårdnadshavarna informeras om rektors beslut om inte eleven är myndig.
Bestämmelsen om skriftlig varning gäller för alla skolformer utom förskolan. En motsvarighet till bestämmelsen har tidigare funnits för gymnasieskolans olika skolformer, men är ny såvitt gäller övriga skolformer.
11.4.6 Tillfällig omplacering
Efter det att en utredning enligt 9 § gjorts och åtgärderna som föreslagits där inte varit
verkningsfulla, eller om det behövs en akut åtgärd efter en allvarligare händelse för att ge de andra eleverna trygghet och studiero kan rektor besluta, att en elev ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den eleven annars hör till eller undervisas på annan plats inom samma skolenhet50. Regeln är tillämplig i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Denna bestämmelse saknade motsvarighet i 1985 års skollag.
Det är att märka, att det i akuta situationer inte behöver ha gjorts någon utredning enligt 9 §. Rektor stödjer sig då på bestämmelsen om rektors och lärares allmänna befogenheter51.
Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektors beslut. En tillfällig omplacering får bara avse en begränsad tid och bara undantagsvis överstiga två veckor och aldrig vara längre än fyra veckor. Bestämmelsen om tillfällig omplacering kompletteras av reglerna i 2 kap 10 §. Av denna bestämmelse följer, att det är rektor som fattar beslut om skolenhetens organisation och har det ansvar som följer av skollagen och andra författningar. Detta innebär, att det är rektor som delar in skolenheterna i klasser och grupper. Med rektors ansvar följer en rätt att göra omplaceringar av elever till andra klasser och grupper även under pågående termin.
11.4.7 Tillfällig placering vid en annan skolenhet
Det kan hända, att en tillfällig omplacering enligt 12 § ovan inte är tillräckligt ingripande eller på grund av andra omständigheter inte är möjliga att genomföra. Elevens rektor och rektorn vid den mottagande skolenheten kan då gemensamt besluta att eleven tillfälligt ska följa undervisningen vid den andra skolenheten52. Förutsättningarna för bestämmelsens tillämpning är desamma som de som
48
Se 5 kap 11 § i den nya skollagen.
49
Se prop 2009/10:165, sid 684.
50
Se 5 kap 12 § i den nya skollagen.
51
Se prop 2009/10:165 sid 326.
52
21 (40
)
gäller i 12 §. Som omständigheter som gör att 12 § inte kan tillämpas nämns i propositionen att elevens ordinarie skola saknar annan klass eller undervisningsgrupp att placera eleven i53.Elevens vårdnadshavare ska vid tillfällig placering vid en annan skolenhet informeras om rektorernas beslut med det viktiga tillägget, att placeringen inte får genomföras innan vårdnadshavaren
informerats. Tillfällig omplacering till annan skolenhet får bara ske om det föreligger synnerliga skäl och får ej vara längre tid än två veckor och aldrig vara under längre tid än fyra veckor. Dessa bestämmelse saknade motsvarighet i 1985 års skollag.
Om det är nödvändigt med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero finns det såvitt gäller de obligatoriska skolformerna möjlighet att med stöd av bestämmelser i 10 kap skollagen göra en permanent omplacering av en elev54.
11.4.8 Avstängning i vissa obligatoriska skolformer
Att stänga av en elev i en obligatorisk skolform är ett stort ingripande i elevens rätt till undervisning. Det fanns ingen bestämmelse i 1985 års skollag som möjliggjorde en sådan åtgärd från skolans sida. I den nya skollagen har man emellertid i 5 kap 14 § lagt in en sådan möjlighet. En rektor i grundskolan, specialskolan och sameskolan, dock inte grundsärskolan, får besluta att helt eller delvis stänga av en elev om
1. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero,
2. syftet med åtgärder enligt 7, 8 och 11 §§ inte uppnåtts eller om det finns andra särskilda skäl med hänsyn till elevens beteende, och
3. eleven erbjuds kompensation för den undervisning som han eller hon går miste om på grund av avstängningen.
Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut om avstängning enligt paragrafen.
Ett beslut om avstängning gäller omedelbart om inte annat beslutas. Beslutet om avstängning kan överklagas enligt 28 kap i skollagen. Alla kriterierna under 1-3 ovan måste vara uppfyllda för att en elev i de obligatoriska skolformerna ska kunna stängas av. Rektor måste därför först finna att en avstängning behövs för att garantera övriga elevers trygghet och studiero. Därefter måste rektor konstatera, att åtgärderna utvisning ur klassrummet, 7 §, kvarsittning, 8 §, och skriftlig varning, 11 §, inte haft avsedd effekt på elevens uppförande. Det krävs dock inte att eleven ska ha tillfälligt
placerats i en annan undervisningsgrupp eller vid en annan skolenhet för att rektorn ska kunna besluta om avstängning. Ingenting hindrar naturligtvis att rektorn först fattar beslut om tillfällig omplacering innan han beslutar om avstängning.
Om det finns särskilda skäl kan dock avstängning tillgripas utan att bestämmelserna i 7, 8 och 11 §§ tillämpats. Sådana särskilda skäl kan vara att eleven begått allvarliga brott mot annan elev eller en lärare55. Slutligen ska eleven ifråga erbjudas kompensation för den undervisning han eller hon går miste om. Det kan ske genom utbildning i särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning.
53 Se prop 2009/10:165 sid 685. 54 Se prop 2009/10:165 sid 685. 55 Se prop 2009/10:165, sid 686.
22 (40
)
Avstängningen får bara vara under den tid som behövs för att göra en skyndsam utredning av vilka andra åtgärder som kan behövas. Avstängningsperioden får vara högst en vecka. Avstängning av en elev får inte göras vid fler tillfällen än två gånger per kalenderhalvår56. Innan rektorn fattar sitt beslut om avstängning ska både eleven och elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig. När rektorn fattat sitt beslut om avstängning ska rektorn informera huvudmannen. Är eleven under 18 år ska även socialnämnden informeras om beslutet57.11.4.9 Avstängning i de frivilliga skolformerna
Även i de frivilliga skolformerna i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare finns möjlighet att stänga av en elev. Avstängning av sådana elever görs normalt av huvudmannen, men i vissa situationer fattar rektorn beslutet.
För de frivilliga skolformerna finns det tidsbegränsad avstängning på grund av fusk mm och avstängning utan tidsbegränsning om det är uppenbart olämpligt att eleven deltar i praktisk tjänstgöring. I 1985 års skollag fanns för de frivilliga skolformerna förutom regler om avstängning också regler om förvisning och skiljande från utbildning. Dess begrepp används inte i den nya skollagen58.
Reglerna om avstängning av elever i de frivilliga skolformerna finns i 5 kap 17 och 18 §§ i den nya skollagen. Innehållet i paragraferna är följande:
Huvudmannen får besluta att helt eller delvis stänga av en elev om
1. eleven med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid bedömningen av elevens måluppfyllelse och kunskaper,
2. eleven stör eller hindrar utbildningens bedrivande,
3. eleven utsätter någon annan elev eller av utbildningen berörd person för kränkande behandling, eller
4. elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på övriga elevers trygghet och studiero.
Huvudmannen får besluta, att beslut om avstängning ska gälla omedelbart.
Om något av kriterierna i punkterna 2-4 ovan är uppfyllda och beslutet är nödvändigt med hänsyn till elevernas trygghet och studiero får rektor besluta om omedelbar avstängning. Rektor kan inte delegera denna beslutsrätt till någon annan.Huvudmannens beslut enligt ovan får inte avse avstängning under längre tid än två veckor under ett kalenderhalvår. Det kan dock förlängas om syftet med en kortare avstängningstid inte har uppnåtts eller om det av annan anledning bedöms som nödvändigt med hänsyn till elevens uppträdande. Beslutet om avstängning får dock aldrig vara längre än återstoden av pågående kalenderhalvår och tre ytterligare kalenderhalvår. Rektors beslut om omedelbar avstängning gäller tills huvudmannen har prövat saken och får inte avse längre tid än en vecka. Om huvudmannens beslut inte kan avvaktas med hänsyn till andra personers säkerhet, får
56 Det som anges i detta stycke återfinns i 5 kap 15 § i den nya skollagen. Paragrafen saknar motsvarighet i 1985
års skollag.
57
Det som anges i detta stycke återfinns i 5 kap 16 § i den nya skollagen. Paragrafen saknar motsvarighet i 1985 års skollag.
58
Åtgärderna enligt dessa båda begrepp har arbetats in i de nya reglerna om Avstängning i de frivilliga skolformerna och Avstängning från viss utbildning med praktiska inslag.
23 (40
)
beslutet förlängas med ytterligare en vecka. Det ligger i sakens natur, att i de fall som avses ipunkterna 2-4 ovan ska uppförandet ha varit påtagligt störande för övriga elever. En avstängning är inte den första disciplinära åtgärden som ska vidtas mot en elev och ska tillgripas först när andra möjligheter att komma tillrätta med elevens beteende är uttömda59.
Bestämmelserna i 5 kap 17 och 18 §§ hade viss motsvarighet i 6 kap gymnasieförordningen. Innan huvudmannen eller rektorn fattar beslut om avstängning ska eleven och elevens
vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig. Innan huvudmannen fattar beslut ska, om eleven är under 18 år, samråd ske även med socialnämnden. Bestämmelser om överklagande av beslut om avstängning finns i 28 kapitlet i den nya skollagen.
11.4.10 Avstängning från viss utbildning med praktiska inslag
I den nya skollagen införs speciella regler om avstängning av elev från viss utbildning med praktiska inslag. Reglerna hade viss motsvarighet i 1985 års skollag.
Enligt propositionen till den nya skollagen60 är förutsättningarna för avstängning enligt dessa regler, att det i utbildningen ingår praktik eller att delar av utbildningen är arbetsplatsförlagd och att eleven har visat sig uppenbart olämplig för den praktiska tjänstgöringen61. Föreligger en sådan situation får huvudmannen besluta att helt eller delvis stänga av en elev från en viss utbildning i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare.
Med hänsyn till att olämpligheten ska vara uppenbar blir bestämmelsen bara tillämplig i
undantagsfall. Som exempel nämns t ex att en narkotikamissbrukare inte bör få praktisera på ett sjukhus inom ramen för en vårdutbildning, eller att någon som är dömd för uppsåtliga våldsbrott inte bör få genomföra ett praktiskt moment som påminner om det där brottet begicks. Huvudmannen får besluta, att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart. Om förutsättningarna för avstängning finns och om det är nödvändigt att fatta ett snabbt beslut kan rektor göra detta med omedelbar verkan. Det är endast i undantagsfall som rektor får fatta dessa beslut och bestämmelsen om rektors befogenhet ska tillämpas restriktivt62. Rektors rätt att fatta beslut om avstängning från viss utbildning med praktiska inslag kan inte delegeras. Ett beslut om avstängning enligt 5 kap 19 § ska avse viss tid eller gälla utan tidsbegränsning63. Rektors beslut enligt 5 kap 19 § gäller till dess att huvudmannen har prövat saken och får inte avse längre tid än en vecka. Om huvudmannens beslut inte kan
avvaktas med hänsyn till andra personers säkerhet, får beslutet om omedelbar avstängning förlängas med ytterligare en vecka.
Det som sägs i de båda sista styckena i 6.4.9 ovan beträffande elevens och elevens vårdnadshavares rätt att yttra sig, samråd med socialnämnden, information till huvudmannen och information till 59 Se prop 2009/10:165 sid 688. 60 Prop 2009/10:165 sid 689. 61
Se 5 kap 19 § i den nya skollagen.
62
Se prop 2009/10:165 sid 690.
63
Bestämmelserna om avstängningstider för beslut enligt 5 kap 19 § i den nya skollagen finns i 5 kap 20 § i den nya skollagen.
24 (40
)
socialnämnden är tillämpligt också på beslut om avstängning från viss utbildning med praktiska inslag64. Bestämmelser om överklagande av beslut om avstängning från viss utbildning med praktiska inslag finns i 28 kapitlet i den nya skollagen.11.4.11 Omhändertagande av föremål
Reglerna i 5 kap 22 och 23 §§ i den nya skollagen handlar om omhändertagande av föremål.
Innehållet är detsamma som i 1 kap 20, 21 och 22 §§ i 1986 års lag . Reglerna infördes i skollagen från och med 1 augusti 2007 och tog vid införandet särskilt sikte bland annat på elevernas användande av mobiltelefoner under lektionstid. Reglerna som återfinns nedan är som vi ska se något komplicerade att tillämpa i praktiken65.
Rektorn eller en lärare får från en elev omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta sådant beslut. Bestämmelsen gäller inte för kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare66.
Om rektorn eller en lärare omhändertagit ett föremål från en elev ska det återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är slut för eleven. Har eleven vid upprepade tillfällen haft med sig föremål som kan omhändertas eller om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte återlämna det, behöver dock föremålet inte lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare har informerats om omhändertagandet. Ett föremål får inte omhändertas mer än fyra dagar67.
Om ett föremål som omhändertagits från en elev kan antas bli förverkat enligt reglerna i
brottsbalken, narkotikastrafflagen, lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, lagen om förbud mot vissa dopningsmedel, vapenlagen eller lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor ska rektorn eller den rektorn har bestämt skyndsamt anmäla omhändertagandet till
polismyndigheten. Omhändertagandet får i dessa fall bestå tills frågan om föremålet ska tas i beslag har prövats. 68
I propositionen till reglerna betonas att förebyggande åtgärder och lagliga möjligheter att kraftfullt ingripa vid ordningsstörningar måste vara centrala delar i arbetet med att säkerställa en god studiemiljö. Det poängteras i propositionen, att det förebyggande arbetet ska genomsyra hela skolans arbete, där huvudmännen har ett stort ansvar för att skolans värdegrund är väl förankrad hos såväl rektorer, lärare och övrig skolpersonal samt hos eleverna. I läroplanen har denna värdegrund angivits med människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. Med hänvisning till kristen tradition och västerländsk humanism anges detta ske genom fostran till rättskänsla,
generositet, tolerans och ansvarstagande. Skolan ska således inte vara värdeneutral, utan tydligt ta ställning för dessa grundläggande humanistiska och demokratiska värderingar. Ovanstående
64
Se 5 kap 21 § den nya skollagen.
65 Lagtexten återfinns i SFS 2007:378. Hur reglerna ska tillämpas i praktiken framgår av proposition 2006/07:69,
Förbättrad ordning, trygghet och studiero i skolan.
66
Se 5 kap 22 § i den nya skollagen.
67
Se 5 kap 23 § första stycket i den nya skollagen.
68
25 (40
)
förebyggande åtgärder med dess värderingar blir en viktig del i skolans pedagogik och en skyldighet för lärarna att förmedla till eleverna.69När inte de förebyggande åtgärderna är tillräckliga måste det finnas tydliga befogenheter för rektor och lärare att ingripa i enskilda fall. Därför beslutade riksdagen att rektor och lärare ska kunna omhänderta föremål som används på ett störande sätt eller som kan utgöra en fara för säkerheten i skolverksamheten.
Regeln är ingalunda självklar. De flesta remissinstanserna var visserligen positiva, men flera
remissinstanser varnade för att införa ”polisiära åtgärder” i skolan och man påpekade också de redan på den tiden befintliga möjligheterna med tillsägelser och utvisning ur klassrummet70. För allvarliga situationer finns bestämmelser i Brottsbalkens71 nödvärnsregler.
Med lärare avses enligt propositionen också förskollärare och fritidspedagoger som bedriver
undervisning inom grundskolans ram. I propositionen till den nya skollagen påtalade lagrådet, att det kan uppstå akuta situationer där rektor och lärare inte är på plats och annan personal inte har
befogenhet att omhänderta t ex en kniv eller en sprayburk och ifrågasatt om detta är
tillfredsställande med hänsyn till ändamålet med bestämmelsen. Regeringen konstaterar att man inte är beredd att utvidga kretsen av behöriga beslutsfattare, men framhåller att med stöd av straffrättsliga regler om nöd och nödvärn finns det en möjlighet för all skolpersonal att ingripa t ex vid pågående skadegörelse i skolan. Bestämmelserna om omhändertagande av föremål i skollagen är tänkt att tillämpas i sådana fall då det inte finns förutsättningar för ett ingripande med stöd av nöd och nödvärnsrätten.72
Bestämmelsen är tillämplig vid inslag som är en del av utbildningen men som bedrivs utanför skolområdet. Saken som ska beslagtas ska alldeles nyligen ha använts på ett för utbildningen störande sätt. Det är således inte föremålet i sig utan sättet på vilket det använts som utgör grunden för omhändertagandet. Exempel på föremål är mobiltelefoner eller en leksak. Störningsmomenten kan variera, exempelvis genom ett telefonsamtal, fotografering eller dylikt. Det andra fallet avser kategorin föremål som redan i sig utgör en fara för säkerheten i skolverksamheten, exempelvis pyrotekniska attiraljer eller kemikalier. Andra exempel är en kniv eller annat verktyg eller berusningsmedel.73
Hur ska omhändertagandet av saken ske? Det är knappast några problem med föremål som ligger på bänkar, hyllor, stolar etc. Även sådant som eleven håller i handen bör läraren kunna ta från eleven. Det får dock inte förekomma något rättsstridigt tvång, vilket innebär att om eleven fysiskt motsätter sig ett omhändertagande måste det avbrytas. Regeln ger inte någon möjlighet att företa
kroppsvisitation, vilket innebär att föremål som finns i klädesplagg eller en väska inte kan
omhändertas av rektor eller en lärare. Däremot kan elevskåp genomsökas om föremål enligt någon av de båda nämnda kategorierna kan misstänkas finnas där. Eleverna ska dock i sådana fall på ett tydligt sätt ha fått klart för sig vilka regler som gäller för användningen av skåpen och att
69 Se prop 2009/10:165 sid 320 70 Se prop 2006/07:69 sid 10 71 Se 24 kap 1 § Brottsbalken SFS 1962:700. 72 Se prop 2009/10:165 sid 1313 73 Se prop 2006/07:69 sid 11
26 (40
)
skolledningen förfogar över dubblettnycklar74. Eventuella väskor som finns i skåpen får dock inte öppnas.Råder det osäkerhet beträffande vem som äger ett föremål som rektor eller lärare vill omhänderta, kan det inte ske med stöd av denna bestämmelse. I själva verket kan ett sådant omhändertagande både strida mot regeringsformens eller brottsbalkens bestämmelser. När ett föremål omhändertagits av rektor eller lärare har skolan en vårdplikt av föremålet, vilket innebär att om föremålet kommer bort eller skadas under tiden som det är omhändertaget har ägaren rätt till skadestånd enligt bestämmelserna i skadeståndslagen75.
I 5 kap 23 § anges reglerna för återlämnande av omhändertaget föremål. Det ska ske senast vid skoldagens slut för eleven, vilket kan vara när dagens lektioner är slut eller om det förekommer gemensamt läxläsande när detta är slut eller när en eventuell kvarsittning är slut osv. Meningen är dock att återlämnande ska ske så snart under dagen som omhändertagandet inte längre behövs. I vissa fall som framgår av lagtexten kan omhändertagandetidpunkten utsträckas till och med fjärde dagen efter verkställandet av omhändertagandet. Tiden kan dock i realiteten vara kortare eftersom det kan komma in helgdagar under tiden. Skolan måste då se till att det finns ett bevakningssystem som gör att återlämnandet sker före långhelger etc.
Underrättande av målsman bör ske snarast. Dock behövs inte anmälan till målsman i de fall eleven är myndig.
Vissa farliga föremål som omhändertagits ska överlämnas till polismyndigheten av rektor eller den som rektor delegerat uppgiften till. En sådan delegering kan vara generell eller gälla för ett visst speciellt ärende.
I 5 kap 24 § andra meningen finns bestämmelser om dokumentation av omhändertagandet. Detta behöver dock inte göras om det omhändertagna föremålet lämnas tillbaka senast vid lektionens slut. Då omhändertagande i de flesta fall avses bli så kortvariga att föremålet återlämnas vid lektionens slut blir det i normalfallet ingen betungande administration av omhändertagandena. Vid
friluftsdagar, studiebesök etc får lektionsbegreppet en utökad betydelse och avser hela den pågående aktiviteten.
11.4.12 Dokumentation
I den nya skollagen införs helt nya regler i 5 kap 24 § första meningen rörande skriftlig
dokumentation av vidtagna disciplinära åtgärder. Den som genomför åtgärden ansvarar för att dokumentationen upprättas. De åtgärder som ska dokumenteras enligt denna regel är
Utvisning ur undervisningslokalen
Kvarsittning
Tillfällig omplacering
Tillfällig omplacering vid en annan skolenhet
Avstängning i alla former
74
27 (40
)
Avstängningstid
Inhämtande av yttrande och information till berörda
Omhändertagande av föremål.
12. Överklagande
En viktig rättssäkerhetsgaranti är att beslut som fattas vid myndighetsutövning och som innebär ett allvarligt ingrepp mot en enskild medborgare kan överklagas.
Som nämnts ovan kan rektors beslut om avstängning av en elev enligt bestämmelserna i 5 kap 14 §, 5 kap 17 § tredje stycket och 5 kap 19 § tredje stycket i den nya skollagen överklagas. Överklagande görs till allmän förvaltningsdomstol. Att överklagande i dessa fall kan ske framgår av 28 kap 9 §. Kommuns beslut och enskild huvudmans beslut om avstängning av en elev enligt bestämmelserna i 5 kap 17 och 5 kap 19 § kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol enligt bestämmelser i 28 kap 5 respektive 6 §.
Att ett beslut som fattats kan överklagas innebär, att ett antal bestämmelser i Förvaltningslagen, SFS 1986:223 ska tillämpas både av den som meddelar beslutet och den som vill överklaga beslutet. Justitieombudsmannen, JO, har i in ämbetsskrivelse 2007/08 sid 455-458 noggrant redogjort för vad som ska iakttas av beslutsfattaren. Sammanfattningsvis innebär det följande.
Beslut om avstängning måste följas av besked om hur man överklagar beslutet. Av beskedet ska framgå, att överklagandet ska ställas till länsrätten och ges in till den myndighet som fattat beslutet, att överklagande sker skriftligt, vilket beslut som överklagas och den ändring som klaganden begär samt att överklagandet ska ges in till den myndighet som meddelat beslutet inom tre veckor från den dag klaganden fick del av beslutet. För att veta när klaganden fått del av beslutet är det därför klokt att skicka meddelandet rekommenderat med mottagningsbevis. Bakom förfaringssättet ligger den tankegången att den beslutande myndigheten kan se om överklagandet kommit in i rätt tid. Om så är fallet kontrollerar beslutsmyndigheten skälen till överklagandet. Finner beslutsmyndigheten att klaganden har rätt i sak ändrar man sitt beslut och meddelar detta till klaganden. Om
beslutsmyndigheten fortfarande tycket att beslutet är korrekt skickar man överklagandet till länsrätten tillsammans med alla handlingar i akten så att överinstansen får tillgång till allt material i målet. Om den beslutande myndigheten gör ändring i sitt beslut, men beslutet inte innebär att det första beslutet ändras som klagande vill ska beslutsmyndighetens båda avgöranden skickas till överinstansen för deras prövning.76
Det kan nämnas, att JO i ovan nämnda ämbetsskrivelse lämnar intressanta synpunkter på rätten att anlita ombud eller biträde. Skillnaden mellan ett ombud och ett biträde är att ett ombud har fullmakt att tala för den som är part i målet och kan självständigt underteckna handling varigenom
överklagande görs m m. Ofta är parten inte närvarande själv när han har ett ombud. Biträdets roll är av rådgivande karaktär, men biträdet kan inte agera på egen hand. Huvudregeln är att elev alltid har rätt att ha med sig ett ombud eller ett biträde när eleven ska höras i något sammanhang.
76
