KULTUR–SPRÅK–MEDIER
Examensarbete i fördjupningsämnet svenska och
lärande
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Estetiska uttrycksformer- i
svenskundervisning och som främjande för
språkutveckling
Aesthetic forms of expression – in teaching the subject of Swedish
and for language development
Nathalie Pilbåge
Grundlärarexamen, 240 hp Examinator: Anna-Lena Godhe Handledare: Eva Wennås Brante Handledare: Eva Wennås Brante Datum för slutseminarium 2020-03-24
1
Förord
Om några månader kommer jag att börja arbeta som lärare och jag har inte tillräckligt med erfarenhet för att känna mig säker på att använda mig av estetiska uttrycksformer i min undervisning, jag behöver inspiration och kunskap inom området. Därför har jag med detta arbete för avsikt att undersöka hur lärare i f-3 kan använda sig/ använder sig av estetiska uttrycksformer för att främja elevers språkutveckling. Jag vill tacka de lärare och lärarutbildare som ställde upp i mina intervjuer. Jag vill också ägna ett stort tack till min handledare Eva Wennås Brante för bra och tydlig handledning genom hela processen, då hon alltid varit tillgänglig och besvarat mina funderingar inte bara under handledningstillfällena. Jag är tacksam för den positivitet och stöttning som hon givit mig.
2
Sammandrag
Syftet med min studie är att undersöka hur lärare upplever att estetiska uttrycksformer kan främja elevers språkutveckling och vilket utrymme estetiska uttrycksformer har i svenskundervisning. De teorier och den tidigare forskning som ligger till grund för arbetet berör sociokulturellt perspektiv och multimodal teoribildning. Den undersökning jag genomfört bygger på kvalitativa undersökningsmetoder i form av intervjuer. Dessa genomfördes med tre verksamma lärare i grundskolan, f-3 och tre lärarutbildare som är specialiserad inom olika estetiska ämnen. Intervjuerna genomfördes på två skolor i olika kommuner och på lärarutbildarnas arbetsplats. I analys av mitt resultat har jag använt mig av en tematisk analysmodell där jag kategoriserat och kodat insamlade data. I resultatet redogör jag för hur verksamma lärare och lärarutbildare ser på estetiska uttrycksformer, språkutveckling och dess plats i svenskundervisningen. I resultat et har jag fått fram att estetiska uttrycksformer ses som språkutvecklande, inte minst av
lärarutbildarna. Huruvida arbetet med det blir synligt i svenskundervisning eller ej beror på enskilda lärares intresse och kompetens.
Nyckelord: Estetiska uttrycksformer, meningsskapande, multimodalt förhållningssätt,
3
Innehållsförteckning
1. Inledni ng ... 4
1.2 Bakgrund i läroplaner ... 5
1.2 Begreppet estetiska uttrycksformer ... 6
2. Syfte och frågeställning ... 8
2.1 Syfte ... 8
2.2 Frågeställningar... 8
3. Teoretiska perspe ktiv ... 9
3.1 Kommunikation och kreativitet ur ett sociokulturellt perspektiv ... 9
3.2 Multimodal teoribildning och meningsskapande...10
4. Tidigare forskning ...11
4.1 Musik och språk...11
4.2 Drama och texter...12
4.3 Bild som stöd...13
4.4 Lärares syn på estetiska uttrycksformer i undervisning ...14
4.5 Kritisk diskussion ...15
5. Metod ...Fel! Bokmä rket ä r inte definiera t. 5.1 Metodval ...16 5.2 Intervjuer ...16 5.3 Intervjupersoner ...17 5.4 Genomförande ...18 5.5 Metoddiskussion ...18 5.6 Forskningsetiska principer ...18 5.7 Analys ...19 6. Resultat...20
6.1 Generalisterna kontra specialisterna ...20
6.2 Fokus värdegrund istället för språkutveckling ...23
6.3 Estetiska uttrycksformers plats i svenskundervisning ...24
7. Slutsats och diskussion ...29
7.1 Slutsats ...29
7.2 Diskussion ...29
7.3 Fortsatt forskning...32
8. Referenser ...33
4
1. Inledning
Under hela min skoltid har jag tillägnat mig kunskap som bäst i sammanhang jag
upplevt som roligt, engagerande och meningsfulla. När mitt intresse för musik, sång och dans har tagits tillvara, vilket det främst gjorde när jag gick en på en skola där vi
arbetade mycket estetiskt, var jag som mest motiverad och engagerad. Jag tror på en undervisning där vi ser alla individer och tar till vara på deras lust, den livslånga lusten jag som blivande lärare i enlighet med läroplanen ska lyckas främja. Undervisningen ska också anpassas efter varje individs intresse, behov och förutsättningar och stödja elevers lärande utifrån elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Det innebär att vi i ett klassrum har en stor variation av personligheter, intressen och bakgrunder och då alla människor tar till sig kunskap på olika vis, ställs ett stort krav på variation av undervisningsformer. Alla elever skapar motivation och lust till att lära på olika sätt, en del genom idrott, en del genom att räkna. Detta arbete syftar dock endast till att undersöka hur de estetiska uttrycksformerna kan ta sig uttryck undervisning och därav främst musik, bild och drama. En medvetenhet finns kring att alla inte tillägnar sig kunskap bäst genom estetiska uttrycksformer, istället kan det ses som en möjlighet till att lära.
Det är formulerat i läroplanen (Skolverket, 2019) under skolans uppdrag att eleverna ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer: till exempel ska; drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form utgöra inslag i skolans verksamhet. I kursplanen för svenska är det specificerat till att eleverna ska ges möjlighet att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Eleverna ska i svenskämnet möta olika former av kommunikation såsom teater, film, drama och rörelse och få utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser och erfarenheter genom dessa uttrycksformer (Skolverket, 2019).
Ett sätt att arbeta med estetiska uttrycksformer är genom multimodalitet. Liberg (2007) framhåller att människor är multimodala och dialogiska i lärandet, vi lär oss i sociala sammanhang och genom att använda olika sinnen, känslor och uttryck. Vi
kommunicerar med andra människor för att skapa mening i tillvaron och detta kan göras på olika sätt; till exempel genom samtal, litteratur, bild, musik, drama, dans och
5
rörelse. Hon påpekar att det är viktigt att det finns en rik och varierad lärmiljö som ger möjlighet till att skapa kunskap på många olika sätt. Dels på grund av att individer har olika sätt att lära, dels på grund av att människor utvecklar olika former av tänkande och kunskap beroende på hur de får uttrycka sig. En rik lärmiljö, menar Liberg, stödjer utvecklandet av förmågan att diskutera och se saker ur olika perspektiv, något som är viktigt i vårt samhälle (Liberg 2007).
I kommentarmaterialet till kursplanen i svenska (Skolverket 2017) så beskrivs hur studier av scenkonst och estetiskt berättande som exempelvis teater, film och måleri ska ingå i svenskundervisningen; de berättande delarna av dessa uttryck ingår i
svenskämnet. Vidare framhålls i kommentarmaterialet att eleverna ska få möta en bredd av texter som innehåller ett samspel mellan olika medier, exempelvis
teaterföreställningar. Tanken är att eleverna ska få studera hur budskap byggs upp och berättelser drivs i sammansatta uttrycksformer. Kursplanen tar fasta på att eleverna möter en mängd olika typer av text i sin vardag och det är viktigt att de lär sig om dessa i undervisningen. Syftet är bland annat att skapa en större språklig säkerhet hos
eleverna, vilket som kan leda till att de blir mer kreativa och utvecklar sin identitet genom språket (Skolverket 2017).
1.2 Bakgrund i läroplaner
Svenskämnets traditioner har sett olika ut genom tiderna. Hur det estetiska perspektivet uppträder i läroplaner från Lgr 69 till Lgr 11 har undersökts av Dahlbäck och Lyngfelt i en artikel från 2017. De beskriver att i Lgr 69 framstod svenska i det centrala innehållet som ett färdighetsämne med språk och litteratur. I kursplanen framhölls de estetiska aspekterna av ämnet genom ord som fri skapande dramatisk verksamhet och fritt skriftligt berättande. Författarna ser ett estetiskt förhållningssätt i Lgr 69, att det skapande barnet självständigt ska forma och skapa något eget genom språket. I Lgr 80 skrivs svenskämnet, enligt Dahlbäck och Lyngfelt, fram som ett
identitetsskapande, erfarenhetsbaserat och skapande ämne. Skönlitteratur, drama och elevernas egna erfarenheter är centrala kunskapsområden där estetiska uttrycksformer har en stark position. Lärande i estetiska uttrycksformer är inte avskilt från annat
lärande, utan ska integreras i andra ämnen. Det beskrivs att eleverna ska få leka med ord och betydelser och i skapande arbete använda alla sina uttrycksmedel. Skriftspråket
6
vidgas till att innefatta bild, rörelse, musik och dramatik. När Dahlbäck och Lyngfelt (2018) granskade svenskämnet i den ursprungliga Lpo 94 fann de att svenskämnet lyfts fram som ett färdighetsämne där läsningen är främsta resursen för lärande, medan de estetiska uttrycksformerna är frånvarande i kursplanen. Språket betonas som
kulturbärande och eleven ska utveckla sin lust att skapa med hjälp av språket, men hur det ska ske är inte formulerat. I den reviderade upplagan synliggörs estetiska
uttrycksformer återigen, i form av att eleverna ska få möjlighet att få uppleva och lära av olika medier som skönlitteratur, film och teater. Det skrivs om ett vidgat textbegrepp där även bilder får plats och genomgående knyts skönlitteratur samman med film och teater för att ge upplevelser, elevens lust att lära ska dock främst utvecklas i
litteraturläsandet. Det är först i Lgr 11 som begreppet estetiska uttrycksformer tar form. Detta tyder på att begreppet är tämligen nytt (Dahlbäck och Lyngfelt, 2017).
Aulin-Gråhamn (2007) beskriver att de estetiska ämnena tidigare har benämnts som ”övningsämnen” men hon själv lyfter fram dem som praktisk-estetiska ämnen. Vidare menar hon att det är dags att börja tala om det estetiska i skolan på ett nytt vis samt formulera ett nytt uppdrag för skolan där det estetiska rör all undervisning.
1.3 Begreppet estetiska uttrycksformer
I detta arbete är begreppet estetiska uttrycksformer centralt. Jag tar stöd i Häikiös (2012) förklaring av vad estetiska uttrycksformer är och har för betydelse. Häikiös framhåller att genom egna upplevelser och erfarenheter utvecklas kunskap; detta är en process som kräver tid. Upplevelser blir till möten mellan våra sinnen, tankarna och känslan. I bearbetning av sinnesupplevelser med kropp, tanke och känsla sker en kategorisering av intryck och därmed bildas kunskapsformer. Det estetiska lärandet ger barnet en frihet att bearbeta, ta till sig och använda information och tankar utifrån sig själv och sina
erfarenheter. I arbetet med estetiska uttrycksformer berörs ofta etiska frågor, vilket utmanar lärandet som helhet utifrån intellektuella, känslomässiga, praktiska och sinnliga aspekter. Möjligheter att se samband mellan olika delar i lärandet gör att vi skapar förståelse och på så sätt leder meningsskapande till lärande ur ett holistiskt perspektiv (Häikiö 2012). Estetiska arbetsmetoder erbjuder sätt att bjuda in barnens perspektiv och kan skapa motivation och engagemang genom den egna aktiviteten och eget skapande. Häikiö (2012) hävdar att genom att integrera estetiska uttrycksformer med andra skolämnen kan nya tankesätt och metoder skapas för exempelvis läs och
7
skrivinlärningen. Hon talar om att i en skapande process arbetar man med att göra inre upplevelser konkreta. Genom att gå in sitt inre och testa sina möjligheter och
begränsningar ges barnet en ökad självkännedom och bättre uppfattning om sitt kunnande samt hur deras kunskaper ska användas (Häikiö 2012).
Detta arbete kommer främst att undersöka de tre estetiska ämnena musik, bild och drama men också nämna estetiska uttrycksformer i allmänhet.
8
2. Syfte och frågeställning
På lärarutbildningen har vi fått lära oss att vi ska utgå från varje individs intressen och erfarenheter, samt varje individs olika sätt att lära och ta till vara på detta genom att ha en varierad undervisning. Ett sätt att variera undervisningen är att arbeta med estetiska uttrycksformer, vilket också skrivs fram i läroplanen. Dock har undervisning i att arbeta med estetiska uttrycksformer varit begränsad under utbildningen till F-3 lärare. Under praktik och vikarierande har jag upplevt att estetiska uttrycksformer används sparsamt i verksamheten ute på skolor. Syftet med detta arbete är därför att undersöka vilket utrymme estetiska uttrycksformer har i verksamheten och speciellt i svenskundervisning där det enligt skrivningar i läroplanen ska vara synligt. Syftet är även att undersöka hur estetiska uttrycksformer används/kan användas i svenskundervisningen samt ifall det kan ha inverkan på elevers språkutveckling.
För att belysa detta har jag valt att intervjua både verksamma lärare i f -3 och lärarutbildare som arbetar med att undervisa i estetiska ämnen.
2.1 Frågeställningar
Hur upplever lärare och lärarutbildare att estetiska uttrycksformer kan främja elevers språkutveckling?
Vilket utrymme menar lärare och lärarutbildare att estetiska uttrycksformer har i svenskundervisning?
9
3. Teoretiska perspektiv
I detta avsnitt kommer de teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien att presenteras. Dessa har använts för att analysera och diskutera studiens resultat.
3.1 Kommunikation och kreativitet ur ett
sociokulturellt perspektiv
Detta arbete utgår från ett sociokulturellt perspektiv på språk och lärande. Genom kommunikation med andra människor kan vi uttrycka oss och med hjälp av språket kan vi skapa oss en förståelse för våra medmänniskor och omvärlden. Ett grundläggande antagande i den sociokulturella traditionen är att språket är i ständig utveckling. När vi kommunicerar samverkar exempelvis kroppsspråk, bild, samt talat och skrivet språk. I samspel med andra människor formas vårt tänkand e och fantasi (Säljö, 2012).
Kreativitet är en aspekt vid arbete med estetiska uttrycksformer. Vygotskij (1995) skriver om mänsklig aktivitet genom vilken något nytt skapas; det kan vara ting man kan ta på eller en konstruktion av intellekt eller känsla i människans inre. Han framhåller att vid betraktande av människans beteende och handlingar kan två
grundläggande handlingar påvisas: återskapande och kreativitet. Det återskapande syftar till att människan reproducerar tidigare skapade handlingsmönster som bygger på mer eller mindre upprepning av något som tidigare hänt. Det är med den kreativa aktiviteten som människan kan skapa något nytt. Den kreativa förmågan ses som fantasi, och genom fantasin tolkar vi erfarenheter och känslor. Vygotskij (1995) ansåg att alla människor är kreativa varelser, även det lilla barnet. Han hävdade att grunden för barnets skapande finns i leken; där tolkar hen sina upplevelser och föreställer sig. Barn härmar mycket men det är aldrig en exakt kopia av verkligheten då deras erfarenheter kombineras med fantasin och bildar en ny meningsfull verklighet för dem. Ju fler erfarenheter barnet ges, desto rikare kreativ förmåga och större möjlighet att samla på sig nya erfarenheter (Vygotskij, 1995).
10
3.2 Multimodal teoribildning och meningsskapande
Estetiska uttrycksformer är multimodala till sin natur (Liberg 2007). Multimodalitet tar utgångspunkt i de resurser som finns för att tolka världen och skapa mening. Föremål, gester, ord och symboler får betydelse och mening i de sociala sammanhang som de skapas och används. Selander och Kress (2010) framhåller att de teckenvärldar som människan utvecklar kan ta sig uttryck i målningar, musikaliska noter, film med mera men även i böcker och digitala medier. Med nutidens tekniska utveckling och ett helt annat informationsflöde än tidigare, möter och använder elever en stor variation av texter och kommunikationsmedel. Det innebär bland annat att elever via digitala verktyg har möjlighet att uttrycka sig på olika sätt och deras kommunikation har därmed blivit mer multimodal (Edvardsson, Godhe & Magnusson, 2018). I multimodal teoribildning är begreppet mening centralt; i olika modaliteter skapas mening och förståelsen för omvärlden genom användning av resurser på olika sätt. Edvarsson et al. (2018) refererar till Kress och hans sätt att se på lärande som förändring. Individen engagerar sig i något som ligger i hens intresse och engagemanget leder till förändring hos individen vad gäller att uttrycka sig och förstå (Edvardsson et al., 2018). Selanders och Kress (2010) argumenterar för att informationskällor som ljud och bild, både ska tillåtas och
integreras i undervisning. Allt som kan stödja eleven i dens inlärningsprocess ska inkluderas och genom ett multimodalt perspektiv kan fler individer ges möjlighet att utvecklas från sina egna förutsättningar. I en variation av metoder, verktyg och
lärmiljöer anpassas undervisningen bättre till elevens inlärningsstil, enligt Selander och Kress (2010).
Det här arbetet har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet som beskrevs i avsnitt 3.1 och ett multimodalt förhållningssätt med meningsskapande i fokus. Utifrån dessa teorier kommer jag att analysera och resonera kring resultatet i min studie.
11
4. Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer tidigare studier om estetiska uttrycksformer och språkutveckling att tas upp. Studierna har valts ut eftersom de alla är gjorda i grundskolans tidiga år och behandlar de estetiska uttrycksformerna musik, drama och bild . De behandlar även lärares syn på estetiska uttrycksformer i svenskundervisningen. Som en sammanfattning av den tidigare forskningen kommer en kritisk diskussion föras i slutet av avsnittet.
4.1 Musik och språk
Gemensamt för musik och språk är deras beståndsdelar rytm, melodi och syntax. Att förena musik och språk i tidig läsundervisning visade sig i Dahlbäcks
aktionsforskningsstudie (2011) bidra till att elever i årskurs 1 fick bättre flyt i läsning, större delaktighet och stärkt förmåga att lyssna efter ljud och rytm i båd e språk och musik. Dahlbäck framhåller att språkets ljudstruktur behöver tydliggöras när elever lär sig läsa och skriva. I studien användes musikens ljudstruktur och sånger när så väl musikaliska som verbalspråkliga ljud repeterades och varierades. Ett exempel var att de arbetade med betoningsmönster genom att gå eller klappa enligt rytmen i ord och meningar, ett sätt att hitta struktur och mönster för att bilda en stödstruktur i det språkliga lärandet. Det växlades mellan att öva på en fras, lyssna på ett språkljud och sjunga en hel text. Dessutom varierade arbetet mellan att fokusera på enskilda bokstäver och ord så det fanns hela tiden utmaningar för alla barn oavsett hur långt de kommit i sin språkutveckling. Transformationerna mellan olika uttryckssätt, som exempelvis att kunna omvandla en visuell symbol till ett musikaliskt eller språkligt uttryck, visade elevernas förmågor att använda olika kommunikationsformer och teckensystem. Efter de gemensamma lektionerna arbetade eleverna vidare med olika språk- och
musikaktiviteter där de skrev egna sånger, skapade egna symboler och skrev egna ljudkompositioner.
Ett annat sätt att arbeta med språkutveckling och musik är att låta elever skapa egna låttexter. Detta gjordes i en studie gjord i förskoleklass och årskurs 1, på skolor i USA (Meacham, Meacham, Thompson, Graves 2019). På dessa skolor gick elever som befann sig i en hip hop kultur. Det togs tillvara i undervisningen genom att lyssna till och dansa till hip hop-musik. Läraren startade med att hitta på text till musiken, sedan
12
fick eleverna fylla i. Via en gemensam diskussion mynnade arbetet ut i en gemensam text. Efter gemensamma workshoppar fick eleverna sedan skriva egna texter i par, för att kunna stötta varandra i skrivandet. Projektet visade sig vara meningsskapande och skapade stort engagemang hos eleverna då fritid och skolan kopplades samman. Eleverna utvecklade sitt språk i ett autentiskt sammanhang (Meacham et.al, 2019). I en artikel (Davis, 2016) där granskning av 32 studier genomförts för att undersöka kopplingen mellan musik och läsinlärning, visas att användning av musik i form av sång, instrument, bearbetning av rytm vid arbete med elevers läsinlärning kan verka främjande. Detta inte minst för elever som kämpar med läsandet och elever med annat modersmål. Enligt Davis (2016) resultat är användningen av musik i
språkundervisningen lika effektiva som mer traditionella metoder för att förbättra kunskapsförmågan.
4.2 Drama och texter
Drama kan stärka elevens kommunikativa förmåga (Jaquet, 2011). I sin avhandling visar Jaquet just att genom användning av drama som uttryckssätt stimuleras elever till att använda ett verbalt och gestaltande språk som de annars inte skulle använda. Genom dramatisering ges utrymme för interaktion och barnens kreativitet och intresse tas tillvara. Författarens studie gjorde i årskurs fyra visar att det finns en sammankoppling mellan skrivflyt och rollekar samt att dramatiseringen hjälper eleverna till att använda sig av olika sinnesintryck. Det resulterade i att texterna fick ett större djup och rikare innehåll. Studien visar också på, enligt Jaquet, att eleverna blev entusiastiska och fick större skaparglädje som de kunde använda i sitt skrivande.
Att arbeta multimodalt med berättande anses också i Anderssons (2014) studie vara utvecklande för elevers texter. Studien gjordes i årskurs 1–5 och innehöll arbete med drama, bild, musik och sång. Med hjälp av dessa estetiska uttrycksformer skapades egna sagor med inspiration från elevernas intressen och erfarenheter. I slutet av projektet visade sig att framförallt sagornas handling blivit längre, fylligare och innehöll mer detaljerad karaktärs- och miljöbeskrivningar. Andersson skriver att multimodalt berättande också kan ge eleverna en större möjlighet till att skapa mening och
sammanhang. Eleverna möter dagligen en stor variation av olika multimodala texter och genom att ta in dessa i undervisningen där eleverna förde in kunskapen i sina berättelser skapades en meningsfullhet och engagemang hos dem.
13
4.3 Bild som stöd
Elevernas bilder till deras texter i Anderssons studie (2014) visade exempel på hur bild och text kan samverka med varandra för att förstärka kommunikation. Eleverna
använder olika resurser och i deras bilder framträder deras egna föreställningsvärldar. Att bildskapandet kan användas för att kommunicera sina inre tankar och känslor är något som lyfts fram även i en australiensk intervjustudie med lärare och elever, och granskning av elevers bilder, gjord av Latham och Ewing (2018). Resultatet visar att bilderna ger möjlighet till elevernas fantasi och att skapa förståelse för deras inre och den yttre världen. De lyfter fram vikten av att lärare ger möjligheter till att eleverna får uttrycka sina idéer och tankar. Vidare utvecklar eleverna sitt språk genom att använda olika kognitiva och känslosamma register i bildskapandet. Det ger också lärare och föräldrar en inblick i elevernas tänkande, drömmar och rädslor (Latham & Ewing 2018). Talking drawings är en strategi där elever får illustrera sin kunskap i bilder inom olika ämnen, som ett sätt att synliggöra sina förkunskaper. Strategin kan också användas vid avslutning av ett kunskapsområde där eleverna får skapa en till bild som förmedlar vad de lärt sig. Paquette m.fl (2007) beskriver det som en värdefull undervisningsstrategi för att bedöma elevers läs- och lyssningsfärdigheter. Hon menar att det ligger i barnens natur att skapa bilder och i detta fall används konsten som ett medel för att uttrycka kunskap. Eleverna kan använda denna strategi för att vidga tänkandet, genom självreflektion och analys av före- och efter bilderna. Hon hävdar också att Talking drawings metoden är tillräckligt flexibel för att tillgodose olika behov (Paquette, Fello och Renck Jalongo, 2007).
14
4.4 Lärares syn på estetiska uttrycksformer i
undervisning.
I en intervjustudie med elva lärare i grundskolan har Fredriksson (2013) undersökt hur och i vilket syfte de använder sig av drama i sin undervisning. Intervjuerna visade att drama användes i olika syfte, varav det vanligaste var som medel för sociala projekt och för värdegrundsarbete. Men det fanns också några lärare som såg det som ett verktyg för att gynna språkutvecklingen. Det kunde till exempel användas för att skapa förståelse för uppbyggnaden av berättelser. Genom att dramatisera en påhittad berättelse gav det enligt en lärare, en tydligare bild av genren och förbättrade därmed elevernas skrivande som tidigare bestått av mycket upprepande. Resultatet av intervjuerna visade att när drama används på ett prövande och experimenterande sätt i undervisningen kan det bidra till meningsskapande, nya perspektiv och ökad förståelse i skolans kunskap och värdegrundsarbete. Lärarna visar på en positiv inställning till drama, samtidigt
framkommer det att deras kunskaper om användandet av drama i undervisningen hos de flesta är bristfälliga. Många kände att de hade för lite erfarenhet och kompetens i drama som pedagogiskt verktyg. Fler faktorer för om och hur drama användes var huruvida samarbete fanns i arbetslag, stöd från ledning och tidsbegränsning, enligt Fredriksson (2013).
Slutligen lyfter Fredrikssons studie fram att intentionen i läroplanen inte stämmer överens med hur undervisningen bedrivs, det finns en motsättning mellan teoretiska och estetiska ämnen. Eftersom drama inte finns som ett enskilt ämne i läroplanen saknas också tydliga riktlinjer i hur ämnet ska praktiseras och skapar en känsla av att estetiska ämnen anses vara mindre viktiga (Fredriksson 2013).
Lärares syn på estetiska uttrycksformer i svenskundervisningen har även undersökts av Dahlbäck (2016) i form av intervjuer med sex lärare i årskurs 1–3. Några av lärarna förespråkade multimodala arbetssätt och påpekade att en varierad lärmiljö kan vara inkluderande och anpassas så att elevers olika kunskaper, erfarenheter och förmågor tas tillvara. Estetiska uttrycksformer sågs som didaktiska verktyg, som kan användas för vägar in i skriftspråket. De intervjuade lärarna uttryckte även att de organiserade sin undervisning så att estetiska uttrycksformer integrerades i svenskundervisningen, för att ge eleverna möjlighet att uttrycka sig genom olika modaliteter. De lärarna som hade ett
15
stort antal flerspråkiga elever uttryckte att bild och musik var viktiga didaktiska verktyg i arbetet med elevernas språkutveckling.
Två lärare ansåg att estetiska ämnen handlar om begåvning och det till skillnad från verbalspråket inte är möjligt för alla att lära och utveckla. De hänvisar också till att de själv inte är begåvade i musik, dans och att arbete med detta tar tid ifrån det viktiga skolarbetet. En komplikation som lyfts fram är den obefintliga utbildningen av estetiska ämnen i dagens lärarutbildning och att det kan påverka huruvida lärare använder sig av det i undervisningen. Några lärare inkluderar trots bristande utbildning, estetiska ämnen i svenskundervisningen, så som storylines, dikt- och musikskrivande där klassläraren samarbetar med exempelvis befintlig musiklärare på skolan. Samarbetet vilade på en lång tradition av att skriva dikter och musik samt att arbeta med Storyline (Dahlbäck 2016).
Att lärare inte har tillräckligt med utbildning i estetiska ämnen framkommer även i intervjuer av lärare i Anderssons (2014) studie. Den visar också på andra förklaring som att det upplevs en stress i att hinna planera och samarbeta med lärare med kompetens i estetiska ämnen. Genom att lärarna upplever sig ha bristande kunskaper i de estetiska ämnena blir följden att de anser det vara svårbedömt. I en tid där skolan bygger på bedömning håller de sig hellre till tydligare arbetsformer som skrivande av texter, skriftliga prov och muntliga redovisningar där de känner sig säkrare. Resultatet visar också att det oftast är fritidspedagogerna som ansvarar för de estetiska ämnena (Andersson 2014).
4.5 Kritisk diskussion
Det är inte helt lätt att hitta studier som kritiserar estetiska uttrycksformer, eftersom de forskare som genomför sådana studier ofta har en positiv inställning till arbetsformen. Studierna mäter inte lärandet, då inget för- eller eftertest har gjorts i någon av dem. Det finns därmed egentligen ingen säkerhet att det är just den estetiska uttrycksformen som varit den avgörande faktorn till att studiernas positiva resultat.
16
5. Metod
I detta kapitel presenteras de metoder som använts för genomförandet av undersökningen.
5.1 Metodval
För att besvara forskningsfrågan valde jag att inhämta information från både lärare och lärarutbildare. Eftersom mina forskningsfrågor är formulerade utifrån att ta reda på deras uppfattningar, valde jag av den anledningen att arbeta utifrån en kvalitativ metod, något som enligt Alvehus (2013) fokuserar på innehåll och personers erfarenheter av verkligheten. Jag har utfört min undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer med lärare för att få fram deras egna uppfattningar och synsätt på estetiska uttrycksformer. Bryman (2018) hävdar att den kvalitativa metoden bidrar till att forskaren får en närhet till studien och att deltagarna är de som styr. Vidare är det användbart med kvalitativ metod när något otydligt och personligt ska undersökas, som exempelvis upplevelser och känslor. Genom kvalitativ metod anser jag att man närmre kan komma åt lärarnas upplevelser av estetiska uttrycksformer i undervisningen.
5.2 Intervjuer
Metoden som jag valde att utgå ifrån är semistrukturerade intervjuer, där forskaren har en lista över specifika teman som ska beröras och ställer öppna frågor. Detta ger informatören en stor frihet att utforma svaren, dessutom kan icke planerade följdfrågor ställas för att anknyta till det som sagts (Bryman, 2018). Det är viktigt att intervjuaren lyssnar aktivt och är beredd att följa upp intressanta spår, kanske be informatören att utveckla sitt resonemang eller ge exempel (Alvehus, 2013). Nackdelen med
semistrukturerade intervjuer är att det är lätt att sväva ut och hamna utanför sitt
forskningsområde. Alvehus (2013) påpekar vikten av att intervjuaren är fokuserad och ställer rätt följdfrågor till informatören så att intervjun inte fastnar i något spår som inte har relevans för studien. För att undvika det så skapade jag, med de två
forskningsfrågorna som utgångspunkt, en intervjuguide. Eftersom jag intervjuat både lärare och lärarutbildare hade jag delvis lite olika inriktning på frågorna och alltså två versioner av intervjuguiden.
17
5.3 Intervjupersoner
Jag fann det av hög relevans att intervjua lärarutbildare som hade erfarenheter av de olika estetiska uttrycksformerna men också av att utbilda lärare. För att värna om deltagarnas anonymitet har jag valt att inte skriva ut i vilka ämnen lärarutbildarna undervisar eller är utbildade i. Mejl skickades ut till ett flertal skolor i Malmö, i ett försök att finna fler informanter men inget svar har mottagits. Jag gick då vidare i processen att finna lärare utifrån ett bekvämlighetsurval, där jag har kontaktat personer som jag känner till eller som jag blivit tipsad om. Jag fann på så vis först tre
verksamma lärare i f-3
som
ville och kunde ställa upp på intervjuer. Lärarna i f-3 arbetar på två olika skolor i olika kommuner belägna i södra Sverige. Vad det gäller
lärarutbildare så skickade jag förfrågan till sex lärarutbildare varav tre svarade och kunde medverka.
Lärare Ålder Kön Antal år Grundutbildning
Lärare 1 31 Kvinna 6 Idrottslärare grundskollärare f-9
Lärare 2 63 Kvinna 38 Förskollärare Lärare 3 65 Kvinna 31 Grundskola
Fritidsledare
Lärarutbildare
Lärarutbildare 1 43 Kvinna 5 Ämneslärare f-9 Lärarutbildare 2 48 Kvinna 20 Ämneslärare f-9 Lärarutbildare 3 58 Kvinna 20 Ämneslärare
18
5.4 Genomförande
Intervjuerna genomfördes på deltagarnas arbetsplats och varade mellan 20–50 min. De flesta utfördes i en lugn och avslappnad miljö, med undantag för en intervju med en av lärarna där vi satt i lärarens klassrum och elever kom in med jämna mellanrum.
Intervjuerna spelades in med diktafon och jag informerade om informanternas rätt att avbryta när som helst. Jag ställde följdfrågor för att få ett djupare resultat och gav utrymme för svar.
5.5 Metoddiskussion
Att endast använda en metod för datainsamling, gör att resultatet förmodligen är smalare än om exempelvis observationer också hade genomförts. Då frågeställningen syftar till att undersöka lärares upplevelser, anser jag dock att intervjuer kan räcka som ensam metod. Observationer ger inte svar på lärares upplevelser på samma sätt som i samtal. Vid observation av en lektion där läraren använder sig av estetiska
uttrycksformer, finns en risk att det inte blir autentiskt då det är en förberedd lektion där läraren vet som ska undersökas och kanske därför utformar lektionen i den formen. En svårighet har varit att jämföra de två gruppernas svar, då deras olika intresse och kompetens inom de estetiska ämnena ligger till grund för deras svar. I allmänhet har lärarutbildarnas svar varit mer omfattande, beskrivande och förankrade i teorier.
5.6 Forskningsetiska principer
Jag utgår i detta arbete utifrån Vetenskapsrådet (2002) fyra huvudkrav som är till för att skydda deltagarna vid en studie. Dessa krav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.Informationskravet innebär att forskaren ska informera deltagarna om syftet med studien och deras medverkan. Detta följdes genom att mejla deltagarna angående förfrågan om att vara med och därmed studiens syfte.
Samtyckeskravet syftar till att alla deltagare har rätt till att själva bestämma över sin medverkan och kan när som helst välja att avsluta. Jag informerade om detta och samtliga valde att vara med. Konfidentialitetskravet har uppnåtts genom att all insamlade data anonymiserats, vilket skett genom att inte använda deltagarnas namn. Nyttjandekravet säger att deltagarna i studien ska få ta del av information kring vad som
19
kommer ske med det insamlade materialet. Exempelvis att de inspelade intervjuerna endast får lov att användas i forskningssammanhang. Deltagare i min studie har
informerats om att intervjuerna kommer att spelas in och enbart användas i detta arbete. Det inspelade materialet har förvarats enligt GDPR.
5.7 Analys
Efter att samtliga intervjuer var genomförda sammanställdes det insamlade materialet. Den metod som använts för att tolka och bearbeta datan utgår från Brauns och Clarkes (2008) tematiska analysmodell i sex steg. Det första steget är att bekanta sig med och eventuellt transkribera data, vilket jag gjort med samtliga intervjuer. Därefter lästes materialet igenom ett flertal gånger och idèer skrevs ner kring vad som var av intresse för forskningsfrågorna. I nästa steg görs en initial kodning av datan, för att hitta
liknande mönster i de olika intervjuerna. Dessa delas in i färgkoder för att sedan i nästa steg plockas ut och sorteras in i olika teman. Koderna analyseras och ett övervägande görs kring hur olika koder kan kombineras för att bilda ett övergripande tema. I ett fjärde steg granskas de teman som framkommit, eventuell ändring görs sedan slutförs de. Därefter definieras, namnges och analyseras de. Förutom att identifiera det resultat som varje tema berättar, görs en övervägning hur den passar in i arbetet och besvarar forskningsfrågorna. Det sjätte och sista steget startar när en full uppsättning utarbetade teman är klara och själva skrivandet tar fart (Braun och Clarke, 2008). De teman jag fann och kommer presentera i mitt resultat är; Generalister kontra specialister; Fokus värdegrund istället för språkutveckling och Estetiska uttrycksformers utrymme i svenskundervisning.
20
6. Resultat
I detta kapitel kommer resultatet av den kvalitativa intervjustudien att presenteras, utifrån de tre teman jag fann vid analys av insamlat material. Resultatet kommer att kopplas till de teoretiska perspektiven och tidigare forskning.
6.1 Generalister kontra specialister
Generalisterna i detta tema står för de intervjuade lärarna och med specialisterna syftar jag till lärarutbildarna. Hur de båda parterna pratar om estetiska uttrycksformer har en del gemensamma nämnare men skiljer sig också åt. Nästan alla intervjupersoner har ett stort intresse för olika estetiska uttrycksformer och lärarna har en vilja att integrera det i svenskundervisningen. Intresset och kunskapen för och inom estetiska ämnen hos lärare ses som de huvudsakliga faktorerna till huruvida det blir synligt i
svenskundervisningen. Lärarutbildarnas svar under intervjuerna är mycket mer omfattande och beskrivande samt att kopplingar görs till teorier om lärande och då främst Vygotskijs (1995) syn på fantasi och kreativitet. Detta tyder på att lärarutbildarna är utbildade inom ämnet men kanske även att de är mer vana vid att tala om lärande på ett annat sätt, utifrån teorier. När lärarutbildarna har använts sig eller varit del av projekt där användning av estetiska uttrycksformer förekommit i undervisning på grundskolor, har det främst varit där lärare är utbildade i ämnena, vilket förstärker bilden av att kompetensen i det estetiska ämnet kan ses som avgörande.
Samtliga lärare beskriver hur de använder sig mest av den eller de estetiska uttrycken som de känner sig bekväma med och har mest kompetens inom. Drivkraften beskriver de vara deras eget intresse för ämnet och det påverkar också inom vad de eventuellt vidareutbildar sig i. Lärarna undervisar i alla skolämnen, förutom musik och idrott, och tiden för att planera räcker inte alltid till. Två av lärarna påpekar också att de inte har någon som vill samplanera estetiskt arbete med dem, vilket inte underlättar då de själva får organisera arbetssättet. Lärare 3 påpekar att hon har ett stort intresse för estetiska uttrycksformer och främst bild, att hon gått kurser och själv letar reda på mycket material att arbeta med. Hon spekulerar kring att många inte har erfarenhet i estetiska ämnen och därför inte använder det och diskuterar kring om det kan vara att man inte får tillräckligt utbildning i det på lärarutbildningen.
21
Jag har ett intresse för det, många har nog ingen erfarenhet och drar sig för att använda det, att det är jobbigt. Jag vet inte om det är att man inte får så mycket av det på sin utbildning (Lärare 3)
Detta uttalande kan kopplas till resultatet av intervjuer med lärare i Fredrikssons (2013) studie där flertalet respondenter kände att de hade för lite erfarenhet och kompetens i framförallt drama som pedagogiskt verktyg. Även Dahlbäcks (2016) studie belyser en komplikation i att estetiska ämnen i stort sett är obefintliga i dagens lärarutbildning och att det kan påverka huruvida lärare använder det i undervisningen.
Denna bild förstärks av specialisterna, lärarutbildare är eniga om att det är en stor brist att estetiska uttrycksformer har en minimal plats på nuvarande lärarutbildning och att det i förlängningen gör att det inte används så mycket i svenskundervisning.
Lärarutbildare 3 beskriver att det resursmässigt är svårt att ge studenterna så mycket utbildning som hon, hennes kollegor och chefer skulle vilja. Hon har förståelse för att lärarstudenter som aldrig tidigare stött på exempelvis drama i sin egen skolgång eller ägnat sig åt det på fritiden inte går ut och integrerar det i sin undervisning.
Lärarutbildare 1 påpekar däremot att med den didaktiska kompetensen du erhåller på utbildningen ska du kunna göra välavvägda didaktiska val hela tiden, som går att
applicera även vid användning av estetiska uttrycksformer. Vidare beskriver hon att den estetiska lärprocessen inte alltid är styrbar och kan vingla sig fram på olika sätt och inte alltid gå från punkt A till B, vilket sätter krav på lärarens förmåga att släppa kontrollen. I följande citat beskrivs den kompetens som läraren behöver och som kan vara
utmanande med pedagogiskt drama.
Pedagogiskt drama är väldigt utmanande på många sätt då du tar plats och använder din kropp på ett helt annat sätt än i ett traditionellt klassrum, om vi ska generalisera. Där har du din bänk, din stol, din plats liksom. Där kanske du känner dig trygg och när du jobbar med drama så tar du bort det där och då händer något med din trygga sfär. Det kan vara förödande om det används på fel sätt, om det inte är en pedagog som är kompetent nog att ta saker i mindre steg eller känna av gruppen och dess behov (Lärarutbildare 1)
Här lyfts en aspekt fram i form av att pedagogiskt drama kan vara utmanande och förödande om det inte används på rätt sett. Det krävs att läraren är kompetent nog att känna av gruppens behov. I Jaquets (2011) och Anderssons (2014) studier inom drama, är detta inget som framhålls.
22
I drama handlar det mycket om att eleverna är delaktiga och aktiva, att de får utforska saker, prova olika roller, fantisera, och det krockar en del med hur man arbetar på skolor, att eleverna är mer passiva och tar emot lärarens undervisning. Det kan bli en kulturkrock både för elever och lärare om man bestämmer sig för att använda sig av drama i undervisningen. Eleverna är vana vid att det är strikt, förutsägbart, kontrollerat och det kan bli kaotiskt till en början (Lärarutbildare 3)
Här lyfts återigen aspekten av att undervisning i drama är annorlunda i jämförelse med det som brukar ske i ett traditionellt klassrum. Enligt Vygotskij (1995) är människan kreativ och fantasifull i sin natur och utifrån hans perspektiv är det viktigt att läraren ger eleverna olika erfarenheter för att få utveckla fantasin och skapa mening.
Samtliga lärarutbildare framhåller att det går att prova sig fram och börja i små delar, även utan en ämnesutbildning i bagaget. Lärarutbildare 2 anser att ett samarbete mellan klassläraren och musik/bild-lärare som eventuellt finns tillgängliga på skolan är de bästa verktygen om klassläraren har bristande kompetens. Hon kan se att det kan uppstå en problematik om läraren inte vet hur man ska lyfta in de estetiska uttrycksformerna i undervisningen, om man inte äger kunskapen tillräckligt mycket eller arbetar
tillsammans med någon som gör. Att läraren inte vet hur hen ska använda de estet iska uttrycken och samtidigt hinna med det centrala innehållet i läroplanen. Lärarutbildare 3 ser på konst, kultur och estetiska uttryck som en viktig del av livet och samhället och anser därför att det måste vara en del av skola och utbildning. Att det är det enda argument vi behöver för att integrera estetiska uttrycksformer i undervisningen.
Om vi tänker oss ett samhälle eller våra personliga liv, där vi tar bort musik, film, bilder och liknande. Det blir ju ett fruktansvärt tråkigt liv. Det är en viktig del av livet, måste vara en del av skolan. Alla årskurser, inte bara för de yngre barnen. Det är en stor brist i vårt samhälle att det inte har större plats (lärarutbildare 3).
Detta uttalande kan relateras till att lärandet ska vara lustfyllt, och den livslånga lusten som läraren i enlighet med läroplanen (Skolverket, 2019) ska lyckas främja och motivationen eleverna behöver för att kunna utvecklas. Samhällsperspektivet som lärarutbildare 3 lyfter kan kopplas till multimodalitet, där samhällets tekniska
utveckling gör att elever möter en stor variation av texter och kommunikationsmedel (Edvardsson, Godhe & Magnusson, 2018).
23
6.2 Fokus värdegrund istället för språkutveckling
Precis som i Fredrikssons (2013) studie, lyfts i samtliga intervjuer i min studie en upplevelse fram av att estetiska uttrycksformer främst ses som ett medel för att arbeta med värdegrunden. Alla beskriver det som ett bra sätt att behandla värdegrundsfrågor och gruppdynamiska övningar. Lärarna beskriver olika sätt som de arbetar med estetiska uttrycksämnen och värdegrunden; genom bild för att skissa hur de känner sig inuti och samtala kring det, genom lära känna övningar vid varje ny klass, som ett sätt att bygga relationer. Genom dramatisering av olika händelser och konflikter för att få ett annat perspektiv på ett problem. Lärare 2 beskriver sitt arbete med värdegrunden:
Jag brukar använda äppelvisan och andra sånger för att arbeta med värdegrunden, samtala kring hur en bra kompis ska vara. Ibland har eleverna fått skriva egna låttexter om det. Jag upplever att eleverna tycker det är väldigt roligt och det är ett bra sätt att även arbeta upp deras
självkänsla (Lärare 2)
Häikiö (2012) beskriver att i arbete med estetiska uttrycksformer berörs ofta etiska frågor. Att dessa frågor är användbara att diskutera i värdegrundsarbete belyser även lärare 3:
Jag använder mycket estetiska uttrycksformer i värdegrundsarbete. Vi gör samarbetsövningar och mycket bildskapande, därigenom kan olika frågor diskuteras (Lärare 3).
Lärarutbildare 1 beskriver en tro om att det finns en föreställning, framförallt om pedagogiskt drama som något lärare ska använda till just värdegrundsarbete. Hon hade dock önskat att de estetiska ämnena och deras möjligheter blev mer synliga i skolan, att estetiken och fantasin används i olika ämnen. Hon tror också att det handlar om att drama inte har en egen kursplan i grundskolan och att det bidrar till att det inte ses på samma sätt som andra ämnen som har en kursplan gör, vilket hon menar är förståeligt.
24
6.3 Estetiska uttrycksformers utrymme i
svenskundervisning
Samtliga medverkande informanter har en positiv syn på användandet av estetiska uttrycksformer i undervisningen och för att främja språket. De upplever att eleverna tycker att det är väldigt roligt och motiverande. Lärarna framhåller att det du gör i kroppen fastnar i knoppen och använder av den anledningen estetiska uttrycksformer både i matematik och svenskundervisning. De arbetar med rytm, takt och ramsor. Lärare 1 beskriver hur hon arbetar:
Jag brukar använda mig mycket av dans, lekar och charader i
svenskundervisningen, för att förstärka elevers kunskap och utveckla ordförrådet. Genom kroppen som redskap förstärks förståelsen. Arbete med estetiska
uttrycksformer sker ofta i integration med varandra. Jag tror att integration överlag mellan elever ökar språkförståelsen, jag tjatar om samarbete och det får man även in i exempelvis drama och rörelse.
En koppling utifrån detta uttalande kan dras till det sociokulturella perspektivet ; i kommunikation och integration med andra människor samverkar kroppsspråk med talat och skrivet språk. I samspel med andra formas vårt tänkande och fantasi (Säljö, 2012). Lärare 3 använder främst bild i sin undervisning och framhåller att genom skapandet av bilder och i samtalet kring dem främjas språkutvecklingen.
Arbete med bild och form är konkret och bekant för eleverna att uttrycka sig i. Vissa barn lyfts av att få göra något de brinner för, alla älskar inte att exempelvis sitta och skriva bokstäver. Det ger möjlighet för eleverna att framhäva sina tankar som annars kan vara svårt att komma åt. (Lärare 3).
Att eleverna är bekanta med att uttrycka sig genom bild är något som framhävs av Paquette et al. (2007); det ligger i barnens natur att skapa bilder och använda konsten som medel för att uttrycka kunskap. Att bildskapandet kan bidra till att eleverna får uttrycka sina tankar och idéer framhävs i Latham & Ewings (2018) studie och att genom bilderna skapas fantasi och förståelse för den inre och yttre världen. Detta kan också kopplas till multimodal teoribildning, att förståelse för omvärlden och meningsskapande sker genom olika multimodaliteter som till exempel bild (Selander & Kress, 2010). Att ha en varierad undervisning lyfts fram av lärare 1, som anser att genom att använda olika uttrycksformer fångas en större massa av elever in. Meningsskapandet sker när
25
eleverna får rita bilder, dramatisera olika händelser och för att förstärka ord . Lärare 2 beskriver att med estetiska uttrycksformer integrerat i svenskundervisningen kan elever få större möjlighet till att utveckla sitt språk i ett meningsfullt sammanhang där
elevernas intresse får plats.
Jag använder mycket med drama och musik i svenskundervisningen, eleverna tycker att det är jätteroligt och det ger en helhetsbild, ett sammanhang. Eleverna får ta större plats och deras intresse får styra. Jag tror på att vi har 100 olika språk som vi behöver tillgodose (Lärare 2).
Även detta uttalande kan relateras till Kress syn på meningsskapande och multimodalitet. Individen engagerar sig i något som ligger i hens intresse och
engagemanget leder till förändring hos individen vad gäller att uttrycka sig och förstå (Edvardsson et al., 2018). Lärare två framför även att arbete med estetiska
uttrycksformer i svenskundervisning bidrar till att eleverna ges en helhetsbild. Vilket kan kopplas till det holistiska perspektivet som Häikiö (2012) lyfter fram, eleverna ges möjlighet att se samband mellan olika delar i lärand et och skapa en större förståelse för det som behandlas. En helhetssyn leder till meningsskapande (Häikiö 2012).
Fördelarna med att använda estetiska uttrycksformer i svenskundervisningen påpekar lärarutbildare 1 är att eleverna får ta plats på ett helt annat sätt. Hon pratar om att det ges möjlighet till att använda egna erfarenheter och eget innehåll, kanske i relat ion till ett annat innehåll som läraren kommer med, så får de två mötas.
Inom estetiken kan vi inte heller prata om rätt eller fel kanske som på samma sätt i matemiken där ett plus ett blir två, vid gestaltning i drama eller bild kan inte någon annan säga vad den har för betydelse, utan det är upp till betraktaren och att det möjliggörs är en stor fördel (lärarutbildare 1).
Lärarutbildare 1 berättar också om användning av drama och framförallt muntligt
berättande som ett språkutvecklande koncept. Att tillsammans med barnen berätta och ta sig till olika fiktiva platser, där barnen får bygga vidare och bli en del av berättelsen gör att något större sker än vid endast högläsning av en bok. Distansen tas bort och det skapas en större närhet och framförallt så rycks eleverna med i storyn. I både Jaquets (2011) och Anderssons (2014) studie finns ett sammanhang mellan drama och skrivutveckling. Genom att eleverna får uppleva olika sinnesintryck utifrån dramatisering av berättelserna, precis som lärarutbildare 1 beskriver så skapas
26
entusiasm och meningsfullhet. Detta har i båda studierna gett elevernas texter ett djup och rikare innehåll.
Jag tänker att estetiska uttrycksformer handlar mycket om att förstå sin verklighet, precis som all kunskap gör. Och sedan beroende på hur man ges möjlighet att gå in och förstå sin omvärld ger det olika möjligheter till den förståelsen, att greppa, ställa frågor och möta världen. Och jag tror att när man jobbar med estetiska uttrycksformer, med hela sin kropp, så skiljer det skiljer sig den förståelsen som man får när vi lyssnar eller pratar enbart. När vi får lov att använda vår kropp, gå in i fantasin, vara olika karaktärer eller se ett fiktivt rum som finns i fantasin men inte i verkligheten, att det främjar kreativiteten vilket främjar språket (lärarutbildare 1)
Här talar lärarutbildare 1 om kreativiteten och fantasin som Vygotskij (1995)
framhåller. Genom fantasin tolkas erfarenheter och bildar en meningsfull verklighet för barnen. Vidare beskriver hon:
Du kan prova att vara någon annan med ett annat typ av språk och plötsligt kan det komma ord och tankar som inte kommer när jag är mig men som sker när jag är en annan karaktär. När vi gör saker med kroppen kan vi förstå det på ett annat sätt.
Kreativiteten och fantasin är något som lärarutbildare 3 också beskriver sig ha upplevt som främjande för språkutvecklingen. Hon beskriver olika projekt som hon arbetat med där de byggt upp olika miljöer från berättelser som eleverna fick fantisera kring. Vidare anser hon att det finns en stor vinst i att låta elever fantisera om något som händer utanför en saga och tar Alfons Åberg som exempel, vad hände med Alfons mamma? Då kan eleverna få fantisera, dramatisera och skriva om det, på så vi menar hon att man använder en berättelse och eleverna får både använda sin fantasi och öva sig på språket genom att prata, skriva, titta och lyssna på varandra något som hon hävdar är väldigt stimulerande för språkutvecklingen. Hon påpekar att en funktionaliserad svenskundervisning, där drama och svenskundervisningen var integrerad, gjorde att lärandet blev en del av en kontext. Vidare konstaterar hon att estetiska uttrycksformer är språkutvecklande, inte minst för andraspråkselever:
Det fanns barn som inte kunde ett ord svenska men som ändå kunde vara med och delta i lekar, övningar och dramatisering fast de inte kunde språket. De kunde förstå sammanhanget och känslan av delaktighet var stark. Tröskeln till att
27
våga prata blev lägre, lärarna i projektet upplevde överlag att tröskeln till alla elever att börja skriva var mycket lägre när de arbetade på detta vis. Eleverna upplevde det inte som att ”nu ska vi träna på att skriva” när de sedan skrev berättelser utan var fulla med idèer och fantasier (Lärarutbildare 3).
Att andraspråkselever kan gynnas av estetiska uttrycksformer är något som även lärarutbildare 2 uttrycker. Hon framhåller också att musik är användbart när ett nytt språk ska läras. Utifrån hennes erfarenheter är det vanligt med musik i engelskundervisning, där man lär sig satsmelodi och uttaland e av språk, till och med engelska läroböckerna innehåller sånger. Vidare anser lärarutbildare 2 att sång och musik kan vara gynnsamt för alla elevers språkutveckling. Hon påpekar att det finns forskning som visar att rytm och taktförståelse hänger ihop med läs- och skrivförståelse, vilket stämmer överens med Davis (2016) studie. Vidare påpekar hon att vid arbete med små barn och språkutveckling handlar det också om skrivande och en typ av skrivande är notskrift som används i musiken, precis som med bokstäver så är det ett abstrakt system innan man får tag i det. Detta kan relateras till Selander och Kress (2010) syn på att de teckenvärldar som människan utvecklar i sitt meningsskapande kan ta sig uttryck i exempelvis musikaliska noter. Att det är viktigt för språkutvecklingen att skapa sammanhang är något som även lärarutbildare 2 framhåller:
En kul grej, när jag jobbar med noter på högstadiet så tycker de det är måttligt kul men när jag sätter noter i handen på ettor och tvåor så är det bland det
roligaste de vet. Min egen tolkning av det är att de precis knäckt läskoden och här får det de läser komma ut i ljud, något så konkret. Jag börjar med att de skriver en not, kommer till pianot och så spelar jag vad de har skrivit. Sen går vi vidare till att exempelvis skriva deras namn i noter och spela hur det låter. Göra en låt på det är också läs- och skrivutveckling, mina bokstäver betyder något i ett sammanhang (Lärarutbildare 2).
Hon påpekar att inom musiken sker mycket textarbete, med engelska och svenska texter som analyseras och att musiken därmed gör de båda språken en tjänst.
Hon berättar om ett samarbete som hon skapade som hon beskriver som magiskt, där svenska, bild och musik integrerades i arbete med Bellman och Taube. Där gjordes textanalyser på svenskan, då många texter är svåra att förstå. På musiken spelades låtarna, först originalen och sedan covers i hårdrock-, hip hop, och balladversioner samt på bilden skapades bilder av elevernas tolkningar av låttexterna. Arbete med låttexter i
28
språkutvecklande syfte gjordes också i Meacham et al (2019) studie och visade sig vara ett meningsskapande projekt där eleverna utvecklade sitt språk i ett autentiskt
29
7. Slutsats och diskussion
Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur estetiska uttrycksformer används eller kan användas i svenskundervisningen samt ifall det kan ha inverkan på elevers språkutveckling. Det här avsnittet kommer diskutera de slutsatser som gjorts utifrån resultatet av studierna och utifrån de två forskningsfrågorna: Hur upplever lärare och lärarutbildare att estetiska uttrycksformer kan främja elevers språkutveckling? och Vilket utrymme menar lärare och lärarutbildare att estetiska uttrycksformer har i svenskundervisning? Resultatet kommer ställas i relation till tidigare forskning och de teoretiska begrepp som ligger till grund för arbetet.
7.1 Slutsats
Utifrån min insamlade empiri kan slutsatsen dras att estetiska uttrycksformer kan vara ett språkutvecklande arbetssätt men att det beror på hur läraren använder det i
undervisningen samt att det grundar sig i hens kompetens och intresse. De två teoretiska perspektiven genomsyrar resultatet: meningsskapande, kreativitet och fantasi står i fokus i hur estetiska uttrycksformer kan fungera som språkutvecklande. Drama är den estetiska uttrycksform som använts mest och samtalas mest kring av majoriteten av respondenterna. Genom dramatisering får elever utveckla sin kommunikativa förmåga och ta andra perspektiv. I drama får egna erfarenheter knytas till nya och elever ges möjlighet till meningsskapande för sin egen värld och omvärlden. Användning av musik utifrån arbete med rytm, takt och melodier samt elevers skrivande av låttexter anses vara främjande för elevers läs- och skrivutveckling. Bildskapandet ses som medel för
eleverna att kommunicera sina inre tankar och anses vara en naturlig och konkret uttrycksform. Vilket utrymme estetiska uttrycksformer har i svenskundervisningen verkar återigen bero på om läraren äger kompetensen och har intresset för att integrera det.
7.2 Diskussion
Samtliga lärare i denna studie är eniga i att estetiska uttrycksformer kan användas för att främja elevers språkutveckling. Mycket grundar sig i att skapa ett meningsfullt
30
sammanhang, där elevernas erfarenheter och intresse tas tillvara. Detta kan relateras till en multimodal teoribildning. Individen engagerar sig i något som ligger i hens intresse och engagemanget leder till förändring hos individen vad gäller att uttrycka sig och förstå (Edvardsson, Godhe & Magnusson, 2018). I både Anderssons (2014) och Jaquets (2011) studie undersöks meningsskapandet och visar att arbete med dramatisering, bild, musik och sång gav eleverna en större entusiasm och djup i deras skrivande.
Det som också lyfts fram som en betydande anledning till språkutveckling i min studie är att estetiska uttrycksformer främjar kreativitet och fantasi. Eleverna får koppla egna erfarenheter till nya vilket enligt Vygotskij (1995) bildar en meningsfull verklighet. Dessa synsätt kan direkt kopplas till skrivningarna i läroplanen som säger att vi ska ta tillvara elevers intresse och erfarenheter (Skolverket 2019). Barnet är en skapande varelse; genom att ta tillvara på den kreativitet som de besitter och integrera estetiska uttrycksformer med svenskämnen kan nya tankesätt och metoder skapas för läs och skrivutvecklingen, något som Häikiö (2012) lyfter fram.
Precis som i Fredrikssons (2013) intervjustudie så fann jag att lärarna har en positiv syn till estetiska uttrycksformer som språkutvecklande. Flera lärare förespråkade
multimodala arbetssätt och en varierad undervisning, som innefattar estetiska uttrycksformer. Jag är medveten om att risken finns att lärarnas positiva inställning grundar sig i deras eget intresse och personliga åsikter och det därmed är viktigt at t ha ett kritiskt förhållningssätt. Alla arbetsmetoder har för och nackdelar, och det finns inte ett koncept som passar alla elever. Men med en stor bredd av undervisningsformer finns en större chans att nå flertalet elever.
Estetiska uttrycksformer tycks ha en naturlig plats i värdegrundsarbete, där framförallt drama kan användas för att kunna ta olika perspektiv i viktiga frågor. Detta är något som samtliga informanter lyfter fram att de jobbar eller har jobbat med i sin yrkesroll. Arbete med värdegrunden är ack så viktigt för gruppsammanhållning, för att skapa goda relationer och klassrumsmiljön. Det är trots det synd att det inte har en lika naturlig plats i alla skolämnen.
Tidsbrist är något som lyfts fram i tidigare forskning (Fredriksson, 2013) som orsak till att estetiska uttrycksformer inte används i svenskundervisningen. Detta är inget som
31
informanterna i min studie framhåller. Istället framhålls en önskan om att fler vill samplanera och att det hade förenklat organisationen av en multimodal undervisning. Ett förslag som framkommit är att lärarutbildare förordade samarbete mellan klasslärare och ämneslärare.
Huruvida estetiska uttrycksformer är synliga i svenskundervisningen tycks bero på lärarens kompetens och intresse för att inkludera estetiska uttrycksformer. Eftersom det inte finns någon tydlig formulering i dagens läroplan kring hur lärare ska använda de estetiska uttrycksformerna i svenskämnet lämnas detta till den enskilde läraren, om det inte är något som skolan organiserat. Att lärare inte har tillräckligt med utbildning i estetiska ämnen framkommer både av lärarna och lärarutbildarna i min studie. Denna bild förstärks av intervjuade lärare i både Fredrikssons (2013), Dahlbäcks (2016) och Anderssons (2014) studier. Lärarutbildarna, specialisterna, har en bred kompetens inom estetiska ämnen och ett stort intresse för det. Det leder till att de kan ge mer beskrivande svar i intervjuerna än generalisterna. Mer utbildning behövs i estetiska ämnen och den bristande kunskapen grundar sig i att det är en brist i lärarutbildningen.
Denna studie är inte generaliserbar då den är i liten skala. Jag anser dock att studierna har gett mig en inblick i hur man kan arbeta med estetiska uttrycksformer i
svenskundervisning och på vilka sätt det kan verka positivt för elevers språkutveckling. Det är intressant för yrkesrollen att sätta sig in i hur arbete med estetiska uttrycksformer kan integreras i undervisningen, med läroplanens skrivningar i fokus. Att det är upp till varje enskild lärare att omsätta skrivningarna i praktiken, och att det då endast blir synligt om läraren har intresse och kunskap i ämnena anser jag vara lite skrämmande. Det bör bestämmas på organisationsnivå och samplaneras i arbetslagen. Men för att estetiska uttrycksformer ska få ett större utrymme i undervisning, i skolor och på lärarutbildning, behövs det kanske även finnas bestämmelser på nationell nivå. Omformuleringar i läroplanen, där estetiska uttrycksformers funktion i olika ämnen specificeras, hade kunnat bidra till att estetiska uttrycksformer ges större utrymme generellt i grundskolan. Om estetiska uttrycksformer får genomsyra lärarutbildningen, kommer det bidra till att fler lärare äger kompetensen, vilket i denna studie visats vara en av de främsta faktorerna till vilket utrymme det får i undervisning.
32
7.3 Fortsatt forskning
Den forskning som jag bekantat mig med grund as i en positiv inställning till estetiska uttrycksformer och jag ställer mig kritiskt till om det endast finns fördelar med att använda det i undervisningen. Eftersom det finns begränsat med forskning kring estetiska uttrycksformer och språkutveckling sett ur ett andraspråksperspektiv är det något jag efterfrågar. Det hade varit intressant att läsa forskning kring om alla elever gynnas av att arbeta med estetiska uttrycksformer och om/hur det kan vara främjande med elever med svenska som andraspråk.
33
8. Referenser
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Andersson, M. (2014). Berättandets möjligheter [Elektronisk resurs] Multimodala
berättelser och estetiska lärprocesser. Diss. (sammanfattning), 2014.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Clarke, V., & Braun, V. (2013). Teaching thematic analysis: Overcoming challenges and developing strategies for effective learning. The psychologist, 26(2)
Dahlbäck, K. (2011). Musik och språk i samverkan [Elektronisk resurs] en
aktionsforskningsstudie i åk 1. Licentiatavhandling Göteborg : Göteborgs universitet,
2011. Göteborg.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/27887/1/gupea_2077_27887_1.pdf
Dahlbäck, K. (2017). Svenskämnets estetiska dimensioner: i klassrum, kursplaner och
lärares uppfattningar. Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2017.
Göteborg
Davis, E. (2016). Using music in literacy instruction and literacy
development (Doctoral dissertation, State University of New York College at Fredonia).
Fredriksson, K. (2013). Drama som pedagogisk möjlighet: en intervjustudie med lärare
i grundskolan. Licentiatavhandling Linköping : Linköpings universitet, 2013.
Linköping.
Jacquet, E. (2011). Att ta avstamp i gestaltande: pedagogiskt drama som resurs för
skrivande. Licentiatavhandling Stockholm : Stockholms universitet, 2011. Stockholm.
Klerfelt, A. & Qvarsell, B. (red.) (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. (1. uppl.) Malmö: Gleerups. Stockholm
34
Latham, G., & Ewing, R. (2018). Children's images of imagination: The language of drawings. Australian Journal of Language and Literacy, The, 41(2), 71.
Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2017). Lärande, skola, bildning. (Fjärde utgåvan, reviderad). Stockholm: Natur & Kultur.
Meacham, S. J., Meacham, S., Thompson, M., & Graves, H. (2019). Hip‐Hop Early Literacy in K–1 Classrooms. The Reading Teacher, 73(1), 29-37.
Liberg, Caroline, Hyltenstam, Kenneth, Myrberg, Mats, Frykholm, Clas-Uno, Hjort, Madeleine, Nordström, Gert Z, Wiklund, Ulla & Persson, Magnus (red.), Att läsa och
skriva: forskning och beprövad erfarenhet, [Rev. uppl.], Myndigheten för
skolutveckling, Stockholm, 2007
Paquette, K. R., Fello, S. E., & Jalongo, M. R. (2007). The talking drawings strategy: Using primary children’s illustrations and oral language to improve comprehension of expository text. Early childhood education journal, 35(1), 65-73.
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (Sjätte reviderade upplagan). Stockholm: Skolverket.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, Stockholm. Tillgänglig på Internet:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
35
Bilaga- intervjufrågor
Intervjufrågor till lärarutbildareVad får du för tankar när jag säger estetiska uttrycksformer? Erfarenheter? Har du själv arbetat med yngre barn?
Vad har du upplevt?
Om du har undervisat små barn och använt dig av estetiska uttrycksformer, hur gick det till?
Hur togs det emot av eleverna?
Har du sett arbete med estetiska uttrycksformer i undervisning när du varit på VFU-besök?
Hur gick det till?
Har du andra erfarenheter än de du nyss berättade om av skolor/lärare som använder sig av estetiska uttrycksformer i undervisningen? Iså fall på vilka sätt?
Har du några tankar kring hur estetiska uttrycksformer kan främja elevers
språkutveckling? Finns det någon forskning som du brukar referera till som stöder det? Vad ser du för fördelar och nackdelar till att använda bild, musik, drama etc. i
svenskundervisningen?
Intervjufrågor till lärare f-3
Vad får du för tankar när jag säger estetiska uttrycksformer?
Kan du ge exempel på en eller flera lektioner där du använde det? Hur gick det till? Hur togs det emot av eleverna?
Vad har du för utbildning i ämnena?
Vad anser du att du kan/inte kan? Hur påverkar det din undervisning? Vad kan du se för vinster med att använda estetiska uttrycksformer? Vad har du för inställning till det?
Vad ser du för fördelar och nackdelar med att använda bild, musik, drama integrerat i svenskundervisningen?
Har du några tankar kring hur estetiska uttrycksformer kan främja elevers språkutveckling?
