Hälsa och samhälle
NÄR DET OVÄNTADE
INTRÄFFAR
LITTERATURSTUDIE OM VÅRDPERSONALS
UPPLEVELSER I MÖTET MED ANHÖRIGA VID
PLÖTSLIG DÖD
PHILIP MALMGREN
ANNA RANG
Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
Kurs 9 Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
2
NÄR DET OVÄNTADE
INTRÄFFAR
LITTERATURSTUDIE OM VÅRDPERSONALS
UPPLEVELSER I MÖTET MED ANHÖRIGA VID
PLÖTSLIG DÖD
PHILIP MALMGREN
ANNA RANG
Malmgren, P & Rang, A. När det oväntade inträffar. Litteraturstudie om
vårdpersonals upplevelser i mötet med anhöriga vid plötslig död. Examensarbete i
omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde
omvårdnad, 2009.
Att möta människor i sorg och kris är en del av vårdpersonalens arbete. När patienter dör plötsligt och oväntat behövs extra mycket stöd åt de anhöriga. I många fall leder ett bra omhändertagande i det akuta skedet till att krisreaktionen och sorgeprocessen underlättas för de anhöriga. Det är inte enbart språket som är det centrala i mötet, utan även det kroppsspråk som används för att förmedla något.
Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonals upplevelser i mötet med anhöriga vid plötslig och oväntad död. Studien är en litteraturstudie som bygger på vetenskapliga artiklar, där artiklarna är av både kvantitativ och kvalitativ art. En litteratursökning gjordes för att få fram den forskning som fanns inom det valda området.
Resultatet redovisas under fem teman som skapats utifrån analyserat material. De fem teman är: utbildning, känslor, kommunikation, stödsamtal och resurser. Resultaten från de olika studierna är likartade och tyder på att kunskap och upplevelser kring ämnet oväntad död inom hälso- och sjukvården har förhållit sig på samma sätt under många år. Det framgår tydligt att kunskapen i många fall är begränsad hos vårdpersonalen, när det gäller bemötande med anhöriga vid plötslig och oväntad död.
3
WHEN THE UNEXPECTED
OCCURS
A LITERATURE REVIEW ABOUT THE
EXPERIENCE OF HEALTH STAFF TAKING
CARE OF SUDDENLY BEREAVED FAMILIES.
PHILIP MALMGREN
ANNA RANG
Malmgren, P & Rang, A. When the unexpected occurs. A literature review about the experience of health staff taking care of suddenly bereaved families. Degree
Project, 15 Credits points. Nursing Programme, Malmö University: Health and
Society, Department of Nursing, 2009.
To meet people in grief and crisis is a part of the work of health staff. When patients die suddenly and unexpectedly, the relatives need extra support. In many cases, a good treatment in the acute phase, makes it easier for the family members to handle the crisis and to start the grieving process. It is not just the verbal
communication that matters in the meeting, the message is also conveyed by the non-verbal communication.
The aim of this study was to describe the experience of health professionals taking care of suddenly bereaved relatives. The study is a literature review based on scientific articles, quantitative as well as qualitative ones. A literature search was made to explore the research that existed in the area.
The results of this review are centred around five themes, created from the analyzed material. The five themes are: education, emotions, communication, counseling and support, and resources. The results from the different studies are similar, and suggest that knowledge and experiences on the subject of unexpected death in health care have remained the same for many years. It is clear that in many cases there is a lack of knowledge among health staff taking care of suddenly bereaved families.
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 5 BAKGRUND ... 5 Bemötande ... 5 Samtal ... 6 Kris/Försvarsmekanismer ... 6 Ansvar ... 7 Tidigare forskning ... 8 SYFTE ... 8 METOD ... 8 Databassökning ... 8 Avgränsningar ... 10 Kvalitetsgranskning ... 11 Dataanalys ... 11 RESULTAT ... 12 Utbildning ... 12 Känslor ... 13 Kommunikation ... 14 Stödsamtal ... 15 Resurser ... 16 DISKUSSION ... 16 Metoddiskussion ... 16 Resultatdiskussion ... 17 Slutsats ... 19 REFERENSER ... 21 BILAGOR ... 245
INLEDNING
Inom hälso- och sjukvården och i möten med anhöriga till patienter kan både glädje och sorg upplevas. Att möta närstående i traumatiska och sorgfyllda situationer kan vara tungt och krävande för vårdpersonalen.
För att bättre förstå hur dessa möten kan se ut, och ge ny kunskap om ämnet har intresset av hur vårdpersonal upplever svåra möten växt fram.
BAKGRUND
Att möta människor i sorg och kris är en del av vårdpersonalens arbete. Hur vårdpersonal bemöter den enskilde individen bör anpassas till varje enskilt möte. Alla människor har olika erfarenheter och bakgrund. Personer reagerar olika på psykiska trauman och upplevelsen är beroende av personligheten och hur sårbar personen i fråga är (Ottosson & Ottosson, 2007).
När patienter dör plötsligt och oväntat behövs extra mycket stöd åt de anhöriga. Enligt Kock-Redfors (2002) är ett bra bemötande i första skedet extra viktigt för att undvika psykiska sjukdomar hos anhöriga som oväntat förlorat någon. I känsliga situationer krävs därmed att sjuksköterskan är närvarande på ett sätt som är till fördel för de närstående. Några generella sanningar angående anhörigas reaktioner på plötsliga och oväntade dödsfall är; ju mer oväntad död desto svårare sorgreaktion och bearbetning, anhöriga kommer att utgöra en högriskgrupp vad gäller fysisk och psykisk ohälsa i förloppet efter förlusten, ett bra
omhändertagande i akutskedet underlättar fortsatt krisreaktion (a a).
Begreppet närstående och anhörig flyter ofta ihop. Begreppet närstående är som regel vidare än begreppet anhörig som oftast omfattar den innersta kretsen. I litteraturstudien används dock definition av anhörig/närstående som de personer som närmast delar patientens liv och hälso- och sjukdomsupplevelser. De
anhöriga eller närstående behöver inte vara släkt med patienten (Carnevali, 1996). Plötslig och oväntad död är en naturlig eller onaturlig, död som inträffar utan förvarning men som i enstaka fall kunde ha förutsetts. I begreppet plötslig död inbegrips friska patienter utan symtom och olycksoffer som avlidit inom 24 timmar. Några orsaker till plötslig död kan vara hjärtinfarkt, hjärnblödning, trafikolyckor et cetera (Wright, 1996).
Bemötande
Bemötande handlar bland annat om hur samtal genomförs och utförs. Det är inte enbart språket som är det centrala, utan även det kroppsspråk som används för att förmedla något. För att ett bra bemötande ska äga rum behöver ett antal faktorer tas i beaktning. Ett respektfullt möte är viktigt och kan innebära att vara vänlig och hjälpsam. Vårdpersonalen ska finnas tillgänglig för patienter och anhöriga och eftersträva en god kommunikation och ett gott bemötande (Fossum, 2007).
6
Information som sägs eller fås skriftligt ska vara tydlig och ges kontinuerligt. När närstående förlorar någon oväntat kan hela deras värld rasa samman och de kan ha svårt att ta in information. Ett lugnt bemötande med upprepande information är därför till sin fördel (Cullberg, 2001).
Enligt Fossum (2007) uppfattas ofta bemötande som ett abstrakt begrepp eftersom det innehåller flera dimensioner. Bemötande är därmed svårt att översätta till det engelska språket. Eftersom ingen tydlig och korrekt översättning existerar finns svårigheter att hitta studier utanför Sverige som exakt handlar om bemötande i vården. Olika översättningar kan dock användas som ligger nära begreppet bemötande.
Samtal
I alla möten med anhöriga är samtal av stor vikt. Det är i samtalet vårdpersonalen kommunicerar och kan förmedla information med de anhöriga. Därför är det viktigt att ha bra kunskap om olika samtalstekniker (Carlander & Carlander, 2007).
Att samtala med människor som befinner sig i sorg eller kris kan vara krävande.Det kan vara svårt för de anhöriga att uppfatta det som sägs av
vårdpersonalen och informationen behöver ofta upprepas. Hur samtalet ser ut och på vilken nivå det ska hållas beror på i vilket stadium personen finner sig i
(Ottosson & Ottosson, 2007).
Bara för att ett ämne är komplicerat behöver inte samtalet om det vara det. Att något är svårt att tala om beror oftast inte på att ämnet i sig är svårt utan att personen i fråga försöker kringgå ämnet. Det är viktigt att inte bagatellisera en sjuksköterskas upplevelse av att det är svårt att tala om något. Varför
sjuksköterskan tycker vissa ämnen är svåra att tala om beror ofta på tidigare personliga erfarenheter. Ett vanligt problem är att försöka finna råd för den andre. Detta komplicerar det hela ytterligare. Att ha ett samtal med en närstående handlar många gånger inte om att ge råd, utan finnas där som stöd (Falk, 2005).
I mötet med en anhörig kan tydliga rätta svar knappast ges i samtal som påverkar andras liv, det äkta samtalet är något som sker i kontaktens ögonblick. Eftersom det inte finns något facit till det äkta samtalet finns det inget som alltid är rätt eller fel. Det är dock alltid felaktigt att försöka säga det någon vill höra istället för det spontana och äkta (a a).
Kris/Försvarsmekanismer
En traumatisk kris är en plötslig och oförberedd händelse som hotar individens möjligheter att ha ett tillfredställande liv. Personer som drabbas av traumatiska och oväntade händelser reagerar ofta med det som benämns krisreaktion.
Krisreaktionen kan delas upp i fyra delar; chockfas, reaktionsfas, bearbetningsfas och nyorienteringsfas (Cullberg, 2001). Det som den akuta vården främst möter är personer som befinner sig i chock- och reaktionsfasen. I många fall leder ett bra omhändertagande i det akuta skedet till att krisreaktionen och sorgeprocessen underlättas för de anhöriga (Kock-Redfors, 2002).
7
I chockfasen kan individen använda all sin kraft för att skjuta ifrån sig den traumatiska händelsen och reagera oaktsamt med att skrika och rusa omkring. Individen kan också uppträda lugnt, men bakom denna fasad kan kaos gömma sig vilket är viktigt att inte förbise. Det är i chockfasen svårt att ta till sig och bearbeta ny information som ges av vårdpersonal (Ottosson & Ottoson, 2007).
I reaktionsfasen reagerar individen på det som har hänt och sorgen blir mer påtaglig och kan bidra till kroppsliga reaktioner. Det är vanligt att känna sig nedstämd och uppgiven samtidigt som ångest och depressiva tendenser ökar. Vanligt förekommande i reaktionsfasen är också aggression och självdestruktivitet (a a).
I bearbetningsfasen finns utrymme för konstruktivt arbete och socialt liv. Här är känsla av sammanhang (KASAM) av betydelse, där begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet ingår. Människor kan använda sig av olika copingstrategier för att lösa problem och hantera sina känslor. Dessa strategier framträder ofta i bearbetningsfasen (a a). De kan ge sig till känna genom utagering av känslor eller det motsatta, att bita ihop och hålla inne med känslorna. Många personer tar på sig skulden, blir uppgivna och destruktiva. Att undvika det som hänt och att hela tiden sysselsätta sina tankar med annat kan vara ett sätt att hantera traumat, så kallad undvikande coping (Svedberg, 2007).
I den sista fasen, nyorienteringsfasen, har personen kontroll över det smärtsamma trauma som inträffat. Det finns snarare kvar som ett minne som inte längre styr individens handlande och engagemang i aktiviteter och sociala kontakter. Nyorienteringsfasen fortgår sedan resten av livet (Ottosson & Ottosson, 2007).
Ansvar
Inom hälso- och sjukvården finns det system för att säkerställa kvalitén inom vården. Ett av dessa är Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd:
Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården (SOSFS 1996:24). När det gäller patientens säkerhet, integritet, delaktighet och säkerhet, står det att
”kvalitetssystemet skall säkerställa att patienten och dennes närstående visas omtanke och respekt, att patienten och dennes närstående informeras och görs delaktiga.”
Bemötande, information och undervisning är ett av de kompetensområden som sjuksköterskan bör ha en god förmåga inom. Det innebär bland annat att sjuksköterskan i sin yrkesroll ska kunna kommunicera med närstående på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Hon ska även förvissa sig om att närstående förstår given information (Socialstyrelsen, 2005).
Vem det är som skall lämna beskedet om att en anhörig avlidit till de efterlevande ska avgöras i det enskilda fallet. Det för att de efterlevande ska visas hänsyn och omtanke. Exempel på olika personalkategorier som kan lämna dödsbudet är sjuksköterska, läkare, präst och hemtjänstpersonal. Den läkare som fastställt döden bör ha förvissat sig om att det är en lämplig person som omedelbart underrättar någon närstående (SOSFS 1996:29).
8 Tidigare forskning
Vid svåra möten med anhöriga såsom vid plötslig och oväntad död har tidigare forskning mest berört plötslig spädbarnsdöd och död inom palliativ vård. De sjuksköterskor som har hand om den palliativa vården är ofta väl förberedda för dessa möten. Döden är ofta väntad sedan länge och både personal och
anhöriga har haft tid för att förbereda sig (Payne et al, 1998). Studier som belyser anhörigas erfarenhet av bemötande och information vid oväntad död finns också att finna i tidigare forskning (Brysiewicz, 2008, Merlevde et al, 2004, Warren, 2002).
Att möta anhöriga till patienter som plötsligt och oväntat dött är en svår situation som drabbar flertalet av alla sjuksköterskor någon gång under deras verksamma yrkeskarriär (Llewelyn & Payne, 1995). Sjuksköterskor som är verksamma inom intensivvården och akutvården är de som säkerligen oftare möter anhöriga efter oväntade dödsfall. Men det kan även ske på andra avdelningar och i andra
situationer. Denna kunskap är därför viktig att få fram och sprida till vårdpersonal. Hur dessa möten hanteras och upplevs är viktiga frågeställningar som behöver utredas djupare och belysas för vårdpersonal. Eftersom utbudet av forskning kring ämnet är något begränsad känns det angeläget att studera det mer ingående. Fokus i denna litteraturstudie kommer att läggas på avlidna vuxna på grund av
komplexiteten av att förlora ett barn. Självmord utesluts också, på grund av den försvårade skuldproblematik som ofta ligger bakom (Wright, 1996).
SYFTE
Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonals upplevelser i mötet med anhöriga vid plötslig och oväntad död.
METOD
Studien är en litteraturstudie som bygger på vetenskapliga artiklar, där artiklarna är av både kvantitativ och kvalitativ art (Polit & Beck, 2006). En litteratursökning gjordes för att få fram den forskning som fanns inom det valda området. För att söka fram relevant information var en förutsättning att från början ha ett tydligt syfte och därmed göra en avgränsad litteratursökning. För att få tag i lämplig information genomfördes utförliga sökningar i olika databaser och
bibliotekskataloger. Övrig litteratur som användes till bakgrunden söktes i olika bibliotekskataloger.
Databassökning
Artikelsökningen gjordes i databaserna PubMed, CINAHL, PsycINFO, The Cochrane Library, Science Direct och SweMed+. PubMed och CINAHL är två databaser med inriktning omvårdnadsforskning. PsycINFO är en databas med inriktning psykologi. Cochrane Library innehåller evidensbaserad medicin och även SweMed+ omfattar medicinområdet. Science Direct är en allmän databas.
9
Uppsatsens fokus ligger på omvårdnadsforskning och därmed kändes databaserna PubMed och CINAHL mest aktuella och fick störst uppmärksamhet. Mycket tid spenderades även på sökningar i PsycINFO. Sökord som användes var
bereavement, bad news, experience, family, health personnel, nurses, nursing, nursing staff, relatives, sudden death och truth disclosure. Under sökandets gång utökades antal sökord på grund av för få relevanta träffar och för att inte missa värdefulla artiklar. Antalet sökord var därmed färre vid sökandets start.
De databaser som resulterade i användbara artiklar var PubMed, CINAHL, PsycINFO och Science Direct (se tabell 1). I databaserna Cochrane Library och SweMed+ förekom inga relevanta träffar.
Tabell 1. Sökschema av databassökning och urval av artiklar.
Databas Mesh term Fritext Limits Antal
träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Granskade artiklar Använda artiklar PubMed Nursing and sudden death All adult 19 + 249 249 5 0 0 PubMed Death, sudden and nursing All adult, 19 + 45 45 12 3 3 PubMed Bereavement and nursing All adult 19 + 464 464 9 2 1 PubMed Health personnel and truth disclosure All adult 19 + 237 237 9 2 0 PubMed Bereavement and death, sudden All adult 19 + 122 122 4 0 0
PubMed Family and death, sudden and nursing All adult 19 + 322 322 3 1 0
PubMed Family Bad news All adult 19 + 11 11 1 1 0 PubMed Death, sudden Nursing staff All adult 19 + 4 4 4 0 0 PubMed Sudden bereave-ment and nurses 38 38 8 3 0 PubMed Death, sudden Health personnel and experience 28 28 4 2 1
10 Psyc- INFO Sudden death and nursing Adult-hood 18 yrs and older 134 134 14 0 0 Psyc-INFO Bereave-ment and relatives and health personnel Adult-hood 18 yrs and older 21 21 4 1 1 CINAHL Death, sudden and nursing All adult 152 152 3 1 1 CINAHL Bereave-ment and sudden death All adult 136 136 4 1 0 Science Direct Death, sudden and bereave-ment Nursing and health profes-ssions 221 221 3 1 1
Fler sökningar än de redovisade i sökschemat gjordes men på grund av att antalet lästa abstract var minimalt har de uteslutits från schemat. Sökningarna från databaserna Cochrane Library och SweMed+ gav inga nya artiklar och redovisas därför inte sökschemat. I sökschemat har endast en granskad artikel från
databasen CINAHL presenterats. Det förekom dock fler relevanta artiklar men dessa hade redan påträffats via PubMed.
Avgränsningar
För att specificera och avgränsa sökområdet fastställdes ett antal kriterier som blev utgångspunkt för vad som skulle inkluderas och exkluderas i studiens material. Inklusionskriterierna var; plötslig och oväntad död, vårdpersonals upplevelser och bemötande av anhörig. Exklusionskriterierna var;
spädbarnsdödlighet, människor under 19 år och självmord. Till en början söktes artiklar inom en tio års period, men på grund av för få relevanta träffar utvidgades tidsperspektivet till tjugo år. Artiklarna som användes i litteraturstudien skulle vara publicerade på engelska och finnas tillgängliga i fulltext inom Norden. Vid genomförandet av databassökningen blev granskning av titlar det första steget. Intressanta titlar ledde vidare till läsning av abstract. Abstract som gav information om att studien kunde vara av potentiell grad för arbetet ledde till att artikeln togs fram i fulltext. I vissa fall fanns inte artiklarna tillgängliga i fulltext och fick då uteslutas. I sökningarna förekom några studier utan abstract men på grund av intressanta titlar togs även dessa fram i fulltext om möjligheten fanns. I det första framtagna syftet valdes inriktning på sjuksköterskans upplevelse. Under databassökningens gång fick dock syftet ändras för att få tillgång till bra och innehållsrikt material. Forskningen inom området visade sig vara begränsad vilket gjorde att sjuksköterskans upplevelse ändrades till vårdpersonals
11
De vetenskapliga artiklar som valdes ut lästes igenom för att eventuellt få ytterligare bra tips på relaterande artiklar.
Kvalitetsgranskning
De artiklar som identifierades som passande för studien genomgick en kvalitetsgranskning för att bedömas som lämpliga eller olämpliga.
Kvalitetsgranskningen utfördes med modifierade kvalitetsprotokoll (se bilaga 1 & 2). De modifierade protokollen arbetades fram genom att utgå från två befintliga granskningsprotokoll (Forsberg & Wengström, 2008, Willman m fl, 2006). Dessa framtagna protokoll ansågs bidra till att skapa lätthanterliga kvalitetsprotokoll som på ett tydligt sätt kunde utvärdera artiklarna rättvist. Artiklarna fick bedömningen låg, medel eller hög beroende på antal procent ja- svar som
framkom i granskningen (se bilaga 1 & 2). Artiklarna som var av både kvantitativ och kvalitativ art fick genomgå båda kvalitetsprotokollen. De vetenskapliga artiklar som klarade sig igenom kvalitetsgranskningen och användes till resultatet är presenterade i en matris (se bilaga 3). Kvalitetsbedömningen och beskrivningen av artiklarna i en matris ökar studiens pålitlighet. Det ger även en uppfattning om artiklarnas kvalitet och en möjlighet till att bedöma litteraturstudiens trovärdighet (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008).
Dataanalys
Litteraturstudien följdes av en strukturerad arbetsgång. Ett definierat syfte
efterföljdes av databassökningar för att få fram hanterbart material som bedömdes som lämpligt för studien. De artiklar som klarade sig igenom
kvalitetsgranskningen lästes igenom på nytt. Efter att noggrant ha studerat artiklarna vidare, plockades viktiga delar av resultaten ut från respektive artikel. Det material som tagits fram sammanfattades för att få en bra översikt av de delar som ansågs betydelsefulla. För att skapa en strukturerad uppbyggnad av resultaten plockades olika meningsenheter ut, där meningsenheter beskriver innehållet på ett kortfattat sätt. Resultaten lästes igenom ytterligare 2-3 gånger för att se till att alla meningsenheter inkluderats. Alla meningsenheter blev sedan jämförda och de som låg nära varandra innehållsmässigt blev sammanförda under ett gemensamt tema. (se figur 1). De fem teman som togs fram sammanförde resultaten från studierna på ett överskådligt sätt (Polit & Beck, 2006).
12
Meningsenheter
Tematisering
Teman
Utbildning Kunskap Utbildning
Känslor Utbildning
Kunskap Erfarenhet
Relationer Erfarenhet
Kommunikation Känslor Känslor
Tid Rädsla
Resurser otrygghet
Känslomässigt stöd Närhet
Copingstrategier Rädsla
Otrygghet Information Kommunikation
Kultur Kommunikation Närhet Relationer Information Kultur Behov Känslomässigt stöd Stödsamtal Copingstrategier Resurser Resurser Tid Behov
Figur 1. Redovisning av tematiseringsprocessen.
RESULTAT
Under resultat redovisas de fem teman och dess innehåll som skapats utifrån analyserat material.
Utbildning
I en studie av Tye, 1993 studeras sjuksköterskor på en akutmottagning i England och deras syn på mötet med anhöriga vid plötslig död. Tye, 1993 redovisar i studien att 42 % av deltagarna upplever att de fått otillräcklig utbildning inom död och sorgearbete. Det medför att över hälften (56 %) känner sig oförberedda inför denna situation i deras yrkesroll. Trots att deltagarna var i olika åldrar och hade en bredd av skillnader i erfarenhet, upplever över hälften att de inte fått någon
praktisk träning av att bemöta anhöriga vid plötslig oväntad död. De poängterar även en önskan av mer träning. Hallgrimsdottir, 2000 undersöker i en studie sjuksköterskor på en akutmottagning i Skottland. Resultaten visar att mindre än hälften (33,3 %) av de tillfrågade upplever att de har tillräckligt med kunskap för att bemöta de anhörigas psykosociala behov. I en studie av Hallgrimsdottir, 2004
13
studeras sjuksköterskor i Skottland och på Island. Hallgrimsdottir, 2004 bekräftar i sin studie att endast 27,9 % av de tillfrågade upplever att de har tillräckligt med kunskap för att möta de anhörigas psykosociala behov. Socorro et al, 2001 redovisar i en studie gjord i Spanien akutsjuksköterskors upplevelser av
bemötande av anhöriga. Alla deltagarna berättar att de inte känner sig tillräckligt förberedda att bemöta anhöriga vid plötsliga och oväntade dödsfall. En av sjuksköterskorna uttrycker sig:
” I had just finished the career (training) and had no experience at all. I had no clue about what to say to the family.” (s 565)
I en studie av Flam, 1999 studeras sjuksköterskor och läkare på ett sjukhus i Belgien. Deltagarna upplever att de inte fått någon utbildning i hur de ska ge svåra besked till människor under sin grundutbildning.
I en studie gjord av Brysiewicz & Uys, 2005 i Sydafrika undersöks vårdpersonals upplevelser och erfarenheter av att konfronteras med plötslig död. I studien känner deltagarna att de själva bestämmer hur de ska bemöta de anhöriga på bästa sätt. Deras kunskap är till stor del erfarenhetsbaserad. Under utbildningen fick de bara stora vida teorier om döden som de skulle basera sina åtgärder på. En av
sjuksköterskorna beskriver att hon bättre hanterar situationen/bemötandet nu när hon blivit äldre och har mer livserfarenhet. Att själv ha varit en sörjande anhörig var också till stor hjälp genom det egna mötet med vårdpersonal. Även Socorro et al, 2001 visar i sin studie att sjuksköterskorna upplever att praktisk erfarenhet och exponering av sörjande anhöriga gör det lättare att hantera situationen och att utveckla sin förståelse för de sörjande anhöriga. I Hallgrimsdottir, 2000 uttrycker sig deltagarna att övning ger färdighet i bemötandet med anhöriga. Genom att inhämta kunskap från olika källor om sorgeprocessen och död, skapas en ökad insikt i ämnet och gör det lättare att acceptera och förstå sina och de anhörigas känslor. Tye, 1993 visar att det finns en signifikant skillnad gällande ålder, utbildning och år i yrket.
Känslor
I en studie av Saines, 1997 studeras sjuksköterskor i England. Sjuksköterskorna upplever rädsla inför mötet med sörjande anhöriga om de inte tidigare haft någon form av kontakt med familjen. I Socorro et al, 2001 uttrycker också flertalet deltagare rädsla och osäkerhet inför mötet med de sörjande anhöriga. De känner att det inte alltid har kontroll över situationen och alla nämner att de påverkas känslomässigt. Det obekväma mötet som det innebär kan medföra att de undviker sådana situationer. Hallgrimsdottir, 2004 visar att 68,5 % av deltagarna känner att det är psykiskt påfrestande att ta hand om sörjande familjer.
Majoriteten (72 %) av de medverkande i Hallgrimsdottir, 2000 är bekymrade över att ta hand om upprörda anhöriga. Studien redovisar även att sjuksköterskorna ofta återvänder direkt till andra patienter när de lämnat de sörjande anhöriga. Ofta känner sjuksköterskan en förbindelse med de nyss lämnade och uttrycker starka känslor som måste bli åsidosatta.
I en studie gjord i Kina undersöker Tse et al, 2006 sjuksköterskors och läkares uppfattning av att ta hand om anhöriga. I studien tillfrågas deltagarna om de har självförtroende och eget initiativtagande vid omhändertagandet av de sörjande
14
anhöriga vid plötslig oväntad död. Av de som svarade att de saknar
självförtroende men ändå tar initiativ att starta sorgearbetet med de anhöriga var alla sjuksköterskor. Av läkarna var det ingen som rapporterade att de saknade självförtroende att påbörja sorgearbetet med de anhöriga. En tredjedel av läkarna och sjuksköterskorna svarade att de hade självförtroendet men att de inte ville påbörja sorgearbetet tillsammans med de anhöriga. Den vanligaste anledningen (25 %) till varför de inte ville ta initiativ var att låta familjen lugna sig och få en privat stund tillsammans.
I Brysiewicz & Uys, 2005 upplever en del av sjuksköterskorna läkarna som kalla och okänsliga vid bemötandet av de anhöriga. Men även sjuksköterskorna
upplever varandra emellanåt som kalla och okänsliga. En sjuksköterska berättar:
”I have developed a thick skin. I have to put on that hard front so that I don’t get personally involved with the death of the people in the department.” (s 41) Författarna skriver att en stor del av de intervjuade är väldigt objektiva och distanserade när de beskriver de extremt traumatiska dödsfallen som de varit med om. Användandet av humor noteras också ett antal gånger under intervjuerna när tragiska dödsfall beskrivs (a a).
Tye, 1993 redovisar att det finns en ovillighet bland sjuksköterskorna att uttrycka sina egna känslor i situationen.
Saines, 1997 framhåller att sjuksköterskan ser det som svårt och stressande att ta hand om de anhöriga och att det är en utmaning för dem. Sjuksköterskorna har svårigheter att möta utsatta familjers olika reaktioner, och ibland använder de olika copingstrategier för att klara av situationen. En del av sjuksköterskorna påverkas känslomässigt, de tänker på det som har hänt och på dem som drabbats. Några av sjuksköterskorna känner en djupare intensitet när den avlidna är i ålder med dem själva.
I Tse et al, 2006 beskriver sjuksköterskorna att de känner sig utlämnade när de anhöriga ställer frågor angående den medicinska biten.
I Brysiewicz & Uys, 2005 berättar en av sjuksköterskorna att det verkligen bekymrar henne att behöva störa de sörjande med att behöva be dem skriva under alla dödsformulär. Det som bekymrar henne är att det för familjen verkar som att personalen inte bryr sig om deras förlust utan bara vill färdigställa
dokumentationen.
Kommunikation
I Soccoro et al, 2001 känner sig cirka en tredjedel av studiens deltagare
oförberedda att föra en dialog med de anhöriga. Trots att akutsjuksköterskorna känner sig oförmögna att etablera en adekvat verbal kommunikation med de sörjande anhöriga, kan de ibland använda sig av ansiktsuttryck och även fysisk kontakt. Många upplever att deras egen tro, värderingar och deras egen filosofi påverkar mötet med de anhöriga, vilket även påverkar deras sätt att kommunicera. Flertalet respondenter upplever att språket ska vara klart och tydligt utan
15
på hur de uttrycker sig (Flam, 1999). Hallgrimsdottir, 2000 visar att
sjuksköterskorna upplever det som väldigt viktigt att ge tydlig information till de anhöriga om vad som händer och sker. De betonar även vikten av att ge raka och ärliga svar på frågor från de anhöriga.
I Flam, 1999 upplever vårdpersonalen att det varit till hjälp om det funnits generella riktlinjer för att ta hand om de sörjande anhöriga.
I Tye, 1993 upplever sjuksköterskorna det som mindre viktigt med uppföljande samtal med de anhöriga. Saines, 1997 beskriver dock fördelar med
uppföljningssamtal. Hallgrimsdottir, 2000 redovisar att ingen tillgång finns för uppföljningssamtal med de anhöriga. 56 % av sjuksköterskorna känner dock ett behov av att ha ett uppföljningsprogram.
Socorro et al, 2001 skriver att beroende på hur sjuksköterskorna uppträder och känner sig vid omvårdnaden av sörjande anhöriga är tydligt influerat av de
relationer som skapas mellan dem. Sjuksköterskorna upplever att de har en positiv attityd mot de sörjande anhöriga när de förklarar, stöttar och uppmuntrar.
Sjuksköterskorna upplever ibland att det är viktigare att bara finnas till än att göra saker för de anhöriga. Att få kunna uttrycka sina egna känslor påverkar även relationen positivt.
Stödsamtal
Bristen på resurser, till exempel stödsamtal resulterar ofta i ett otillfredsställande slut för själva händelsen hos sjuksköterskan enligt Socorro et al, 2001. Detta bekräftas också i Saines, 1997 där följande citat finns med:
” Sometimes throughout your whole shift they would come back into your mind, And I think you felt inadequate.” (s 168)
I Saines, 1997 beskriver sjuksköterskorna ett behov av tid för känslomässigt stöd och utlopp för sina känslor efter påfrestande situationer. De behöver tid för reflektion inför de nya svåra möten som de kan komma att ställas inför.
Sjuksköterskorna upplever att det förekommer konflikter med chefen på grund av att det inte ges den extra tid för de behov som de har.
Alla intervjuade upplever ett behov av support i bearbetningsprocessen med den plötsligt inträffade döden. Många tycker att kollegerna inte är bra på att stötta varandra. En av sjuksköterskorna säger:
” But why are we not so good at supporting each other I don’t know?” (s 170) (a a)
I Hallgrimsdottir, 2004 erbjuder mindre än hälften av deltagarnas arbetsplatser tillgång till känslomässigt stöd. Ändå visar studien att 50 % känner att de behöver emotionellt stöd. Hallgrimsdottir, 2000 tar också upp vårdpersonalens behov av personligt stöd gällande deras egna känslor, där 48 % känner ett behov av stöd. Även här finns otillräcklig tillgång till känslobetonat stöd.
Flam, 1999 berättar att vårdpersonalen tycker att det är till fördel att prata ut om det som hänt efter en svår händelse.
16 Resurser
Tid är en aspekt som tas upp på olika sätt i ett flertal artiklar. Hallgrimsdottir, 2000 beskriver tiden som en hindrande faktor för att ta hand om de anhöriga på ett korrekt sätt. I Tse et al, 2006 svarar drygt 15 % av vårdpersonalen att de upplever bristen på tid som ett problem för att möta anhörigas behov. Akutavdelningens miljö betraktas som ofördelaktig med bristfälliga resurser för att möta sörjande anhöriga, enligt Socorro, 2001. Några orsaker som akutsjuksköterskorna nämner är; bristen på avskilda rum, tidsbristen och saknad av informationsbroschyrer. I Tye, 1993 svarar sjuksköterskorna på vad de upplever som viktigast vid
omhändertagandet av anhöriga. Det första är att ta hand om de anhöriga direkt vid ankomst till sjukhuset och därefter att förse de anhöriga med ett eget rum.
Sjuksköterskorna upplever det även som viktig att avsätta tid att lyssna på de sörjande.
De flesta (96 %) av sjuksköterskor i Hallgrimsdottir, 2000 anser att det i
sjuksköterskans uppgifter ingår att ta hand om de anhöriga. Majoriteten tycker att den sjuksköterska som är ansvarig för en patient även är ansvarig för de anhöriga.
DISKUSSION
Under diskussionen reflekteras och diskuteras litteraturstudiens metod och resultat.
Metoddiskussion
Att genomföra och använda sig av en litteraturstudie ökar möjligheten att bedöma resultatens giltighet. Alla artiklar går under kategorin primärkällor, det vill säga att artiklarna är skrivna av samma person som utfört undersökningarna.
Både kvantitativa och kvalitativa artiklar har använts vilket kan anses ge en större bredd på dataunderlaget, dels för att problemet studerats ur olika perspektiv. I studien har endast artiklar som gick att hämta i fulltext inom Norden använts. I databassökningen granskades enbart artiklar publicerade på engelska. Till följd av dessa begränsningar kan värdefulla artiklar ha uteslutits.
Syftet modifierades något under databassökningarna på grund av bristande
forskning. Att utgå från det nya syftet vid databassökningarna genererade i sin tur bra material till studien. Studier på området gjorda de senaste åren var dock få och sökningarna fick därför utvidgas med ett längre tidsperspektiv. Därmed
inkluderades även artiklar publicerade på nittiotalet. Innehållet i artiklarna ansågs dock uppfylla de krav som eftersöktes. I både de äldre och nyare artiklarna var resultaten snarlika vilket kunde styrka lämpligheten att använda äldre artiklar för att besvara syftet.
I några av studierna användes bekvämlighetsurval som urvalsmetod (Tye, 1993 & Hallgrimsdottir, 2000). Enligt Polit & Beck (2006) anses detta som en svag urvalsmetod där risk för bias finns. Fenomenet har dock studerats utifrån en homogen grupp vilket i sin tur bidrar till minimal bias.
17
I alla studier förutom Tye, 1993 förekom flertalet öppna frågor vilket ger deltagarna möjlighet till reflektion. Reflektion kan bidra med att betydlig
information inte går förlorad och i sin tur minimera bias. En nackdel med studien av Hallgrimsdottir, 2000 var det låga deltagarantalet. Författaren har dock insett studiens begränsningar och har i övrigt en välstrukturerad studie.
Ett instrument för att kvalitetsgranska artiklarna togs fram genom modifiering av två redan befintliga granskningsprotokoll. Detta för att skapa lätthanterliga protokoll som innehöll de essentiella delarna. Behovet var även att protokollen skulle vara smidiga att använda när artiklarna innehöll både en kvantitativ och en kvalitativ del.
Innan kvalitetsbedömningen genomfördes bestämdes att de artiklar som fick bedömningen medel eller hög skulle inkluderas i studien. En av artiklarna som blev bedömd som låg togs ändå med (Flam, 1999). Det på grund av att artikeln kunde tillföra nytt material som inte visat sig i någon av de andra studierna. Övriga artiklar med låg bedömning inkluderades ej på grund av de ansågs sänka resultatens tillförlitlighet.
Att ta fram och presentera resultaten under olika teman gav en bra och översiktlig bild av materialet. De teman som skapades inkluderade alla resultat som
betraktades som viktiga för att få tillförlitliga svar på studiens syfte.
Studierna är gjorda i flera länder där arbetsmiljö och utbildning ser olika ut. Trots det dyker samma kärnfrågor upp i de olika studierna. Resultaten anses därför vara generaliserbara och kan appliceras på den svenska sjukvården.
Resultatdiskussion
Studiens syfte var att beskriva vårdpersonals upplevelser i mötet med anhöriga vid plötslig och oväntad död. Det granskade materialet resulterade i fem betydande tema som beskriver resultatinnehållet i de valda artiklarna.
Resultaten från de olika studierna är likartade och tyder på att kunskap och upplevelser kring ämnet oväntad död inom hälso- och sjukvården har förhållit sig på samma sätt under många år. Det framgår tydligt att kunskapen i många fall är begränsad hos vårdpersonalen när det gäller bemötande med anhöriga vid plötslig och oväntad död. En av orsakerna verkar vara att otillräcklig utbildning ges i ämnet. I Flam, 1999 har ingen utbildning alls getts när det gäller att lämna svåra besked vilket därmed också bekräftar att det finns brister. I Hallgrimsdottir, 2000 berättar sjuksköterskorna att desto mer kunskap de hade kring död och
sorgeprocessen desto mer insikt i ämnet skapades.
Vid traumatiska händelser är det viktigt med ett bra bemötande av de anhöriga för att undvika psykiska sjukdomar hos de anhöriga (Kock-Redfors, 2002). Det är en självklar anledning till varför det behövs bra kunskap kring bemötande. Utifrån studiens resultat är det uppenbart att det finns brister. Det behövs mer utbildning och ökad kunskap för att bättre bemöta anhöriga i svåra situationer. I
sjuksköterskans uppgifter ingår att ta hand om de anhöriga vilket de själva bekräftar i Hallgrimsdottir, 2000. Därför borde det från vårdpersonalens sida finnas ett stort intresse att besitta de rätta kunskaperna.
18
Det går inte att enbart teoretiskt lära sig att agera vid bemötande av sörjande anhöriga, utan situationerna måste upplevas. Genom att utbildas och förberedas för den stress som uppstår elimineras en del av svårigheterna. Det finns kanske inget rätt eller fel utan allt bygger på ”trial and error” (Brysiewicz, 2008). Varför det kan vara svårt att förbereda sig själv på en oväntad plötslig död av en anhörig, kan bero på att ämnet ofta undviks, en vanlig kommentar är; om det händer mig, händer det och jag få ta tag i det då (Wright, 1996).
Att möta anhöriga till plötsligt avlidna upplevs i Saines, 1997 som svårt och påfrestande. I Hallgrimsdottir, 2000 är majoriteten bekymrade inför mötet med upprörda anhöriga. En anledning att det kan upplevas som svårt kan vara de komplexa känslor som behöver bli bemötta. De anhöriga utgör en sårbar grupp med speciella behov som behöver bemötas på rätt sätt. Människor reagerar på en mängd olika sätt vilket är viktigt att ha kunskap om (Ottosson & Ottosson, 2007). När det gäller resultat som beskriver behovet av uppföljningssamtal förekommer varierande svar. I Saines, 1997 och Hallgrimsdottir, 2000 såg sjuksköterskorna det som positivt med uppföljningssamtal. I Tye, 1993 anses det dock mindre
betydelsefullt. Enligt Kock-Redfors (2002) är det viktigt med uppföljningssamtal. Det har betydelse både för de anhöriga och för vårdpersonalen. De anhöriga kan få svar på den medicinska delen och andra frågor som de funderat kring. Genom att möta de anhöriga kan vårdpersonalen få en uppfattning om sorgeprocessen fortskrider normalt. Mötet kan även ge återkoppling till vårdpersonalen vilket i sin tur kan hjälpa till att förbättra vården. Fördelarna med efterföljande samtal bevisas även i en studie av Mian, 1990. Resultat i studien visar på att det har betydelse för de anhöriga att få prata igenom det som hänt och möta vårdpersonal som varit närvarande vid tillfället.
Vårdpersonalen har också ett behov att få bearbeta svåra situationer och samtala om det som har hänt. I Socorro et al, 2001, Saines, 1997, Hallgrimsdottir, 2000, Hallgrimsdottir, 2004 och i Flam, 1999 beskrivs behovet av stödsamtal. Det är viktigt att få prata ut, få stöd i sina egna känslor och bearbeta det som har hänt. Delvis för att ha möjligheten att avsluta en jobbig händelse på ett tillfredställande sätt. Men även för att bättra kunna möta nya situationer och nya anhöriga, utan att vårdpersonalen sitter på oarbetade känslor som kan påverka deras nästkommande arbete negativt. Att reflektera över det som hänt kan generera ny kunskap och är därmed viktigt och positivt för lärandet. I bland annat Brysiewicz, 2005 nämns att vårdpersonalen inte vågar prata med sina kollegor om det inträffade. För att lära av varandra och kunna utvecklas borde det vara en självklarhet att prata med arbetskamraterna. Det är lättare att förstå varandra om erfarenheterna av en situation är desamma.
Under sjuksköterskeutbildningen på Malmö Högskola ingår
omvårdnadshandledning som en del i utbildningen. Omvårdnadshandledningen leder till ökad erfarenhet och kunskap, genom att ta del av andras upplevelser och erfarenheter. Upplevelserna diskuteras utifrån begreppen tanke, känsla och handling. Alla sätt som generar ny kunskap borde ses som fördelaktigt och därmed borde någon form av omvårdnadshandledning finns på alla
sjukhusavdelningar.
I Tye, 1993 och Socorro et al, 2001 upplever sjuksköterskorna att de saknar rum till anhöriga, de belyser även att informationsbroschyrerna ibland är gamla och
19
behöver uppdateras. Att kunna dela ut skriftlig information till de anhöriga är viktigt, oftast missar anhöriga stora delar av den muntliga information som ges på grund av deras känslomässiga blockad.
I Tse et al, 2006 och Hallgrimsdottir, 2000 känner sig vårdpersonalen stressade på grund av brist på tid. De anser att de inte hinner ta hand om det anhöriga på ett önskvärt sätt. Wright (1996) skriver att sjuksköterskorna ibland är rädda för att be någon anhörig stanna kvar hos den avlidna, för att de i sin tur ska stanna kvar för länge och inte vilja gå där ifrån. Att anhöriga inte vill gå händer dock sällan. Varför sjuksköterskorna inte vill be dem stanna kvar, är för att de känner att de inte hinner med.
Slutsats
Utvecklingen inom hälso- och sjukvården går hela tiden framåt och kunskapsflödet ökar. I och med detta ställs höga krav på att legitimerade
sjuksköterskor har det yrkeskunnande och den kompetens som behövs för att möta dagens behov.
Bemötande och kommunikation ingår i ett av de kompetensområden som sjuksköterskan bör ha en god förmåga om (Socialstyrelsen, 2005). Att utöka kunskapen inom dessa områden är därför till fördel för sjuksköterskan. Genom att ta in information om hur andra inom vårdpersonalen upplever och hanterar möten med närstående i en krissituation, kan den egna insikten och kunnandet öka. Tillsammans lär vi av varandra och det kan i sin tur skapa en trygghet hos sjuksköterskor med mindre erfarenhet. Det kan även skapa självförtroende att hantera liknande situationer på ett bra sätt.
Utifrån de resultat som studien bidrar med, har vi sammanfattat ett antal punkter som kan vara till hjälp i mötet med sörjande anhöriga;
Döden drabbar oss alla förr eller senare men är ofta något vi ignorerar när vi hör det i ett samtal. Genom att vi uppmärksammar och lär oss att prata om döden blir vi bättre på att hantera samtal om död.
Var medveten om sorgeprocessen och acceptera att människor reagerar olika i krissituationer.
Viktigt att tänka på kroppsspråket, var medveten om dess betydelse och funktion.
Var ärlig mot de anhöriga, våga visa känslor.
Språket ska vara tydligt utan medicinsk jargong, informationen kan behöva upprepas flera gånger.
Se till att de anhöriga följs upp.
Inte finna råd till de anhöriga utan finnas där som stöd. Visa omtanke och respekt.
Hålla sig uppdaterad inom den evidensbaserade omvårdanden. Arbeta för integration/samverkan mellan olika yrkeskategorier för att
förbättra effektiviteten och kvalitén inom vården
Begära stödsamtal på arbetsplatsen, viktigt att få möjlighet att bearbeta sina känslor.
Ta initiativ till omvårdnadshandledning. Det ger ökad kunskap och erfarenhet.
20
Resultaten ger en bild av att det saknas tillräcklig utbildning och kunskap för att möta sörjande anhöriga som oväntat förlorat en närstående. Vårdpersonalen känner sig oförberedda och i vissa fall även rädda inför mötet med de anhöriga. Rädslan består ofta av att inte ha kontroll över situationen vilket i sin tur kan ledda till att det svåra mötet undviks. För att komma förbi svårigheterna krävs mer utbildning och vägledning till vårdpersonalen. Kunskapsnivån bör höjas
ytterligare för att bidra till förbättringar. Det är viktigt att inte förbise de anhöriga utan finnas där som stöd i känsliga situationer.
Sjuksköterskorna upplever brist på tid och personal för att ta hand om de
anhöriga. Är det brist på tid eller skulle tiden räcka till om olika yrkeskategorier hjälps åt? Samverkan mellan olika yrkeskategorier borde vara det optimala inom hälso- och sjukvården. Läkare och sjuksköterskor arbetar oftast var för sig vid bemötande av sörjande anhöriga i svåra situationer (Brysiewicz, 2008).
Effektiviteten skulle dock öka om integrationen mellan läkare och sjuksköterskor kunde förbättras (Huber, 2000). Varför fungerar då inte denna integration? Är det för att män oftast är läkare och kvinnor oftast är sjuksköterskor, eller är det för att begreppen medicin står för botande och omvårdnad för just omvårdnad?
(Brysiewicz, 2008). I Sverige ser vi idag en trend att fler kvinnor legitimeras som läkare (Socialstyrelsen, 2008). Kommer det att påverka möjligheterna till
integration i framtiden?
Forskning inom det berörda området är som tidigare nämnt begränsad. Det vore intressant att få tillgång till mer och nyare forskningsresultat. De studier som används i litteraturstudien är alla gjorda utomlands, det vore därför av intresse att undersöka den svenska sjukvården. Förslag på framtida studier;
att undersöka vårdpersonals upplevelser av svåra möten, att undersöka samverkan mellan olika yrkeskategorier vid svåra möten, finns det? Hur ser uppföljningen ut för anhöriga som drabbats av oväntad förlust?
21
REFERENSER
Brysiewicz, P (2008) The lived experience of losing a loved one to a sudden death in KwaZulu-Natal, South Africa. Journal of Clinical Nursing, 17, 224-231.
Brysiewicz, P & Uys, L R (2005) The lived experience of health professionals confronting the sudden death of clients in Level 1 Emergency Departments in KwaZulu-Natal. Curationis, 28, 37-43.
Carlander, J & Carlander, L (2007) Hur står det till?– Konsten att ställa frågor i
människovårdande yrken. Stockholm: Gothia Förlag.
Carnevali, D (1996) Handbok i omvårdnadsdiagnostik. Falköping: Liber AB. Cullberg, J (2001) Dynamisk psykiatri. Finland: WS Bookwell.
Falk, B (2005) Att vara där du är- samtal med människor i kris. Kristianstad: Kristianstad boktryckeri AB.
Flam, R (1999) Helping the bereaved at the emergency department: a study at the Brussels University hospital. International Journal of Trauma Nursing, 5, 95-98. Forsberg, C & Wengström Y (2008) Att göra systematiska litteraturstudier. Falun: Scandbok AB.
Fossum (2007) Modeller och teorier för kommunikation och bemötande. I: Fossum(red) Kommunikation – samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur, s 23-38.
Granskär, M & Höglund-Nielsen, B (2008) Tillämpad kvalitativ forskning inom
hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Hallgrimsdottir, E M (2000). Accident and emergency nurses´ perceptions and experiences of caring for families. Journal of Clinical Nursing, 9, 611-619. Hallgrimsdottir, E M (2004) Caring for families in A&E departments: Scottish and Icelandic nurses´ opinions and experiences. Accident and Emergency
Nursing, 12, 114-120.
Huber, D (2000) Leadership and Nursing Care Management. Philadelphia: W B Saunders.
Kock-Redfors, M (2002) Plötslig oväntad död- Att ta hand om anhöriga i akut
kris. Göteborg: Warne Förlag.
Llewelyn, S & Payne, S (1995) Caring: the costs to nurses and families. I:
Bromme, A & Llewelyn, S (red) Health Psychology: Process and Application (2nd ed.). London: Chapman & Hall, s 270-276.
22
Merlevde, E et al (2004) Perceptions, needs and mourning reactions of bereaved relatives confronted with a sudden unexpected death. Resuscitation, 61, 341-348. Mian, P (1990) Sudden bereavement: nursing interventions in the E D. Critical
Care Nurse, 10, 30-41.
Ottosson, H & Ottosson, J-O (2007) Psykiatriboken. Stockholm: Liber AB. Payne, S A et al (1998) A comparative study of death anxiety in hospice and emergency nurses. Journal of Advanced Nursing, 28, 700-706.
Polit, D F & Beck, C T (2006) Essentials of nursing research: methods, appraisal
and utilization (6th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Saines, J C (1997) Phenomen of sudden death: Part 1 & Part 2. Accident and
Emergency Nursing, 5, 164-171 & 205-209.
Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, Artikelnr 2005-105-1.
Socialstyrelsen (2008) Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal – officiell statistik om antal legitimerade (2007) och arbetsmarknadsstatus (2006), Artikelnr 2008-125-17.
Socorro, L L et al (2001) Exploring Spanish emergency nurses´ lived experience of the care provided for suddenly bereaved families. Journal of Advanced
Nursing, 35, 562-570.
SOSFS 1996:24, Socialstyrelsens Föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall.
SOSFS 1996:29, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kvalitetssystem i hälso- och sjukvården.
Svedberg, L (2007) Gruppsykologi- om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.
Tse, D M et al (2006) Perception of Doctors and Nurses on the Care and
Bereavement Support for Relatives of Terminally Ill Patients in an Acute Setting.
Hong Kong Journal of Psychiatry, 16, 7-13.
Tye, C (1993) Qualified nurses´ perceptions of the needs of suddenly bereaved family members in the accident and emergency department. Journal of Advanced
Nursing, 18, 948-956.
Warren, N (2002) Critical care family members´ satisfaction with bereavement experience. Critical Care Nursing, 25, 54-60.
Willman, A m fl (2006) Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan forskning
23
Wright, B (1996) Sudden death. A research for practice (2nd ed). London: Churchill Livingstone.
24
BILAGOR
Bilaga 1: Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvantitativa studier Bilaga 2: Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvalitativa studier Bilaga 3: Artikelsammanställning
25 Bilaga 1
Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvantitativa studier Studiens titel:……… Ja Nej Vet ej * Är studiens syfte tydligt formulerat? * Ger introduktionen en samlad bild av ämnet? * Finns det ett etiskt resonemang? * Finns det en tydlig metodbeskrivning? * Redovisas inklusionskriterier? * Redovisas exklusionskriterier?
* Är urvalet beskrivet?
* Är urvalet representativt?
* Är randomiseringsförfarandet beskrivet? * Är deltagargruppen tydligt beskriven? * Är bortfallet tydligt beskrivet? * Redovisas den statistiska metoden tydligt? * Anges var studien genomfördes? * Anges när studien genomfördes? * Anges det hur datainsamlingen genomfördes? * Är analysen tydligt beskriven?
* Besvaras studiens syfte?
* Redovisas resultatet klart och tydligt?
* Är resultatet logiskt?
* Diskuteras studiens validitet och reabilitet? * Beskriver författarna slutsatser som kan dras av resultatet? * Diskuterar författarna studiens kliniska värde? * Är resultatet generaliserbart?
Sammanfattande bedömning av kvalitén
Hög (80-100 % Ja svar) Medel (70-79 % Ja svar) Låg (60-69 % Ja svar)
Modifierad version av granskningsprotokoll för kvalitetsbedömning av kvantitativa studier av Forsberg & Wengström, 2008, Willman m fl, 2006.
26 Bilaga 2
Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvalitativa studier Studiens titel:………. Ja Nej Vet ej * Är studiens syfte tydligt formulerat? * Ger introduktionen en samlad bild av ämnet? * Finns det en tydlig metodbeskrivning? * Finns det ett etiskt resonemang? * Redovisas inklusionskriterier? * Redovisas exklusionskriterier?
* Är urvalet beskrivet?
* Är urvalet representativt?
* Är deltagargruppen tydligt beskriven? * Anges var studien genomfördes? * Anges när studien genomfördes? * Anges det hur datainsamlingen genomfördes? * Är analysen tydligt beskriven?
* Besvaras studiens syfte?
* Redovisas resultatet klart och tydligt?
* Är resultatet logiskt?
* Beskriver författarna slutsatser som kan dras av resultatet? * Diskuterar författarna studiens kliniska värde? * Diskuteras studiens begränsningar? * Är resultatet generaliserbart?
Sammanfattande bedömning av kvalitén
Hög (80-100 % Ja svar) Medel (70-79 % Ja svar) Låg (60-69 % Ja svar)
Modifierad version av granskningsprotokoll för kvalitetsbedömning av kvantitativa studier av Forsberg & Wengström, 2008, Willman m fl, 2006.
27 Bilaga 3
Titel Författare, År, Land
Syfte Metod Resultat Urval,
analys metod Etiska överväganden Kvalitet (1) Exploring Spanish emergency nurses’ lived experience of the care provided for suddenly bereaved families Socorro L L, Tolson D, Fleming, V 2001 Spanien Att undersöka akutsjuk-sköterskans upplevelse att möta/vårda närstående, framförallt efter att information om en anhörigs bortgång delgivits. Kvalitativ med semistruk-turerade intervjuer. Många akutsjuk-sköterskor kände att de inte var tillräckligt förberedda för att möta anhöriga som drabbats av en förlust. Forskarna kom fram till att det är viktigt med utbildning och stödstrategier för personalen, för att ta hand om de anhöriga på bästa sätt. Anställda behöver också ett rum att tillgå för att kunna reflektera och få ta en paus. Akutsjuk sköter-skor N=7 Bortfall= 0 Frivilligt deltag-ande genom intresse-anmälan. Hermen-eutisk fenomen-ologisk analys. Etiskt prövande söktes via ”Department of Ethics Committee at Glasgow Caledonian University” och via “human subjects review committee” på det sjukhus som studien utfördes. Hög
28 Titel Författa
re, År, Land
Syfte Metod Resultat Urval,
analysmetod Etiska överväg-anden Kvalitet (2) Qualified nurses’ perceptions of the needs of suddenly bereaved family members in the accident and emergency department Tye, C 1993 England 1. Ta fram de åtgärder som sjuksköterskorna såg som mest hjälpfulla för de anhöriga. 2. Identifiera om det finns signifikant skillnad mellan ålder, yrkeserfarenhet, utbildning gällande uppfattning av bemötandet med anhöriga vid plötslig oväntad död. 3. Undersöka om sjuksköterskan kände sig adekvat
förberedd att åta sig den stressfulla rollen av att bemöta de anhöriga efter en plötslig död. Kvantitativ med kvalitativa inslag. Strukture-rade fråge-formulär.
Det som ansågs som den viktigaste åtgärden var att ta hand om anhöriga direkt, samt ge dem möjligheten till ett avskilt rum. Endast en del av sjuksköterskorna hade fått utbildning om hantering vid traumatiska dödsfall. Enbart utbildning var inte tillräckligt utan erfarenhet var viktigt, samt ålder. Flertalet av de tillfrågade kände sig oförberedda inför sin specifika roll. Sjuksköterskor på en akutmottagning N=70 Bortfall=18 Prospektiv med ett icke randomiserat bekvämlighets-urval. Analysen gjordes med Mann-Whitneys U-test Ej etisk godkänd. (I tidskriften som artikeln är publicerad i har som krav 2009 att artiklarna ska innehålla ethical considerat ions.) Hög
29
Titel Författare, År,
Land
Syfte Metod Resultat Urval, analys-metod Etiska överväg-anden Kvalitet (3) Accident and emergen-cy nurses percep-tions and experien-ces of caring for families Hallgrimsdottir, E 2000 Skottland Sjuk- sköters-kornas uppfatt-ning av att ta hand om anhöriga vid svårt skadade och plötslig död. Hur väl förbered-da de känner sig inför uppgiften ? Hur de involverar familjen i omvård-naden? Kvantitativ/ deskriptiv med slutna frågor (frågeformul är). Kvalitativ med öppna frågor (frågeformul är). Sjuksköterskan som tog hand om patienten skulle även omhänderta patientens familj. Lugnande samtal, information, stöd var viktiga synpunkter hos närstående. Sjuksköter-skorna upplevde att det inte fanns tillräckligt med tid att ta hand om familjerna. De upplevde också att de saknade kunskap inom området. Sjuksköt-erskor N=108 Bortfall=54 Bekvämlig-hetsurval Kvalitativa analysen genomför-des med en Innehålls-analys. Kvantitativt material analysera-des med hjälp av dator-program (SPSS). Etiskt godkän-nande behövdes ej. Författaren har dock följt etiska riktlinjer enligt litteratur och har även fått sjukhusens tillåtelse. Medel Bedöm-des som hög men sänktes på grund av dess låga svars-frekvens till medel.
30 Titel Författare,
År, Land
Syfte Metod Resultat Urval,
analysmetod Etiska överväg-anden Kvalitet (4) Phenom-enon of sudden death: Part 1 & 2 Saines, J C 1997 England Att undersöka kvalificerade sjuksköter-skors erfarenheter/ upplevelser av plötsliga dödsfall inom akutsjuk-vården. Kvalitativ Ostruktur-erade intervjuer. Intervjuer-na ägde rum hemma hos informan-ten. Fyra teman skapades som beskriver den kvalificerade sjuksköterskans upplevelse av plötsliga dödsfall. Studien visar komplexiteten av att möta
anhöriga vid ett plötsligt dödsfall. Sjuksköterskorna framhäver även vikten av att få utbildning och praktiskt träning. Sjuksköterskor N=6 Bortfall=0 Valdes utifrån deras kunskap i ämnet. (Ändamåls-enligt urval) Den fenomenolog-iska analysen gjordes med hjälp av Hycners (1985) ”Some guidelines for the phenomenol-ogical analysis of interview data”. Formellt samtycke för projektet gavs från den lokala etiska kommit-tén. . Hög (Saknar dock utförlig diskussion kring studiens begräns-ningar.)
31 Titel Författare,
År, Land
Syfte Metod Resultat Urval,
analys Metod Etiska överväg-anden Kvalitet (5) Helping the bereaved at the emergency department: A study at Brussels university hospital. Flam, R 1999 Belgien Att få fram viktiga funktioner som kan användas för att förbättra omsorgen för de sörjande anhöriga och vårdperson-alen. Detta genom att undersöka de interven-tioner som vårdperson-alen använder vid bemötande av anhöriga vid plötslig död. Kvantita-tiv och kvalitativt med fråge-ormulär. Både läkare och sjuksköterskor kommenterade att de saknas utbildning under grundutbild-ningen av mötet med anhöriga vid plötslig död. Det är viktigt att vara tydlig när dödsbeskedet till anhöriga lämnas. Om ordet död skulle användas rådde det delade meningar om. Stor del av de tillfrågade ansåg att anhöriga behöver uppföljning och mer information än det som ges vid första mötet. N=68. Bortfall=16 Av dessa var 71 % sjuksköter-skor och 29 % var läkare. Deltagarnas erfarenhet var 5 år eller mindre på en akutmottag-ning eller IVA avdelning. Ingen tydlig analysmetod beskrivs. Ingen informa-tion ges om etiskt godkän-nande Låg Saknar: * tydlig metod-beskrivning * diskussion kring studiens begräsningar Tillför dock nya resultat.
32
Titel Författare, År,
Land
Syfte Metod Resultat Urval,
analys-metod Etiska överväg-anden Kvalitet (6) Caring for families in A&E depart-ments: Scottish and Icelandic nurses’ opinions and experie-nces. Hallgrimsdottir, E 2004 Island Skottland Sjuksköter-skors erfarenheter och åsikter om omhänder-tagandet av kritiskt sjuka och plötsligt avlidnas anhöriga. Kvantita-tivt och kvalitativt fråge-formulär. Sjuksköter-skorna upplevde brist på personal, tid och utrymme vid omhänder-tagandet av anhöriga. De kände sig stressade av att ta hand om de anhöriga. En stor del upplevde att de saknade utbildning för att möta familjer med psykosociala behov. Ca hälften av sjuksköters-korna kände ett behov av att få personligt emotionellt stöd. N=111 Bortfall=92 Bekvämlig-hetsurval Kvalitativa analysen genomför-des med en Innehålls-analys. Kvantitativt material analysera-des med hjälp av dator-program (SPSS). Tillstånd att utföra studien söktes av sjukhus-ledningen på de berörda sjukhusen. Medel Lågt deltagar-antal. Saknar tydlig analys- beskriv-ning.
33 Titel Författare,
År, Land
Syfte Metod Resultat Urval,
analys-metod Etiska överväg-anden Kvalitet (7) The lived experie-nces of health profess-sionals confron-ting sudden death Brysiewicz, P Uys, L R 2005 Sydafrika Beskriver vård-personalens upplevelser och erfarenheter av att konfronteras med plötslig död. Kvalitativ med Semistruk-turerade djup intervjuer. Deltagarna berättar att de själva oftast bestämmer hur de ska bemöta de anhöriga på bästa sätt. De ansåg att de ej fått någon utbildning i ämnet under sin grundutbild-ning utan deras kunskap är erfarenhets-baserad. Brist på tid och personal påverkar själva bemötandet negativt. N=13 Bortfall=0 Varav: 11 st Registrerade sjuksköter-skor och 2 st Läkare. Fenomeno-logisk analys. Purposive sampling Etiska kommittén på universitet av Kwazu-Natal gav sitt godkänna-nde till studien. Godkän-nande att tillträda avdelning-arna för studien gavs av “The Depart-ment of health, superinten dents of the provincial hospitals,” samt hos “the Board of Mana-gement of the private hospitals”. Hög
34 Titel Författare,
År, Land
Syfte Metod Resultat Urval,
analysmetod Etiska överväganden Kvalitet (8) Percep-tion of Doctors and Nurses on the Care and Bereave-ment Support for Relatives of Terminall Ill Patients in an Acute Setting Tse, DM Wu, KK Suen, MH Ko, FY Young, GL 2006 Kina Att studera läkare och sjuksköter-skors uppfattning angående omvårdnad-en och stödet till anhöriga, till plötsligt avlidna och allvarligt skada samt döende patienter. Fråge-formulär Kvantit-ativ och kvalitativ. En av de svåraste uppgifterna var att möta de förnekande anhöriga. Studien identifierade behovet av mer stöd och utbildning av personalen för att förbättra omvårdnad-en av de anhöriga. N=240 Bortfall=51 Av de 189 som deltog var 169 st sjuksköterskor och 20 st var läkare. Kvalitativ deskriptiv analys. Kvantitativ: Pearson x2-test. Bonferroni, Kappa. Studien godkändes av “The Hospital Management Committee”. Medel Bra kvalitativ del men sämre kvantitativ del. Saknar: * tydlig metod beskriv-ning * tydlig beskriv-ning av deltagar-gruppen
