• No results found

HAR FÖRKLARINGARNA TILLVÅLDET NÅGON BETYDELSE? : En forskningsöversikt om mäns våld mot kvinnor

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "HAR FÖRKLARINGARNA TILLVÅLDET NÅGON BETYDELSE? : En forskningsöversikt om mäns våld mot kvinnor"

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete

Examensarbete

Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020

HAR FÖRKLARINGARNA TILL

VÅLDET NÅGON BETYDELSE?

(2)

HAR FÖRKLARINGARNA TILL VÅLDET NÅGON BETYDELSE? En forskningsöversikt om mäns våld mot kvinnor.

Emelie Lindström och Ida Reinholdsson

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete

Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020

Sammanfattning

Syftet med studien är att genom en forskningsöversikt undersöka hur mäns våld mot kvinnor förklaras och hanteras samt söka möjliga förklaringar till varför denna typ av våld tenderar att öka under samhällskriser. Den kunskapsteoretiska ansatsen för studien är det hermeneutiska perspektivet. Forskningen har tolkats med hjälp av den ekologiska modellen, Foucaults

definition av makt och Butlers genusteori. Empirin, bestående av tolv vetenskapligt granskade artiklar, har strukturerats via tematisk analys där centrala teman identifierats. Resultaten från studien visar bland annat att människors socioekonomiska status påverkar förekomsten av mäns våld mot kvinnor. De förklaringar till mäns våld mot kvinnor som hittats i empirin kan tänkas ta ifrån mannen hans personliga ansvar för våldshandlingarna. De samhällsinsatser som erbjuds kvinnorna verkar motstridigt och det verkar vara svårt att göra rätt och därmed svårt att få stöd. Både kvinnans brist på makt i relation till mannen och att kvinnan får ökad makt anges som förklaringar till att kvinnorna blir utsatta för våld. Den makt socialarbetare innehar används både negativt och produktivt, vilket påverkar hur kvinnan kan ta emot stödet. Att samhällskriser leder till att mäns våld mot kvinnor ökar förklaras dels med att människor spenderar mer tid i hemmet eller tvingas lämna sina hem.

Nyckelord: mäns våld mot kvinnor, samhällsinsats, samhällskriser, faktorer, förklaringar, makt.

(3)

WHAT SIGNIFICANCE DO THE EXPLANATIONS OF THE VIOLENCE HAVE? A research overview about men’s violence against women.

Emelie Lindström and Ida Reinholdsson Örebro university,

School of Law,

Psychology and Social Work, Social Work,

Undergraduate Essay 15 credits, Spring 2020.

Abstract

The aim of this study was through a research overview study how men's violence against women is explained and handled and also why this kind of violence tends to increase during social crisis. The theoretical outline of the study is the hermeneutic perspective. The research has been interpreted with the help of the ecological model, Foucault’s definition of power and Butlers concept of gender. Twelve peer reviewed articles have been structured by a

thematic analysis where central themes has been identified. Results from the study shows among other factors that people's socioeconomic status has effect on men's violence against women. We have found that the explanations to men’s violence against women could release the men from their responsibility of the actions. The community support for the women seem contradictory and it seems almost impossible to do the right thing to be able to get support. Both the women's lack of power related to the man and their increase of power are cited as explanations for women being subjected to violence. The power of social workers tends to be used both negative and productive which has an impact in how the women can receive the support. The fact that social crises lead to increased violence against women is partly explained by the fact that people spend more time in their home or are forced to leave their homes.

Keywords: men's violence against women, social support, social crisis, factors, explanations, power.

(4)

Förord

Vi vill börja med att tacka vår handledare Ann-Britt Sand för ditt engagemang och dina inspirerande idéer.

Jag, Emelie, vill tacka Ida för att du stått ut med mig under dessa intensiva veckor och har varit en så bra uppsatspartner. Jag vill också tacka min vän Amanda som hjälpt oss med sina teoretiska kunskaper. Jag vill till sist tacka min sambo för all stöttning och god mat han serverat mig under skrivandets gång.

Sedan vill jag, Ida tacka min uppsatspartner Emelie för att du har varit med mig under denna oerhörda jobbiga och intensiva period. Den har kantats av skratt och frustration men utan dig hade det varit omöjligt. Sedan vill jag tacka min underbara familj för deras tålamod och stöd. Nu är jag anträffbar igen för kaffe och kvalitetstid.

(5)

Innehållsförteckning

Inledning ... 3

Problemformulering ... 4

Syfte och frågeställningar ... 4

Definitioner ... 4 Avgränsningar ... 6 Bakgrund ... 6 Relevanta lagrum ... 7 Metod ... 7 Hermeneutik ... 7 Forskningsdesign ... 7 Inklusionskriterier ... 8 Datainsamling ... 8 Dataanalys ... 9

Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ... 10

Etiska överväganden ... 10

Teoretiska utgångspunkter ... 11

Den ekologiska modellen ... 11

Makt ... 12

Genus... 13

Resultat ... 14

Faktorer som påverkar våldsutövandet ... 15

Faktorer hos utövaren ... 15

Faktorer hos den utsatta... 15

Samhälleliga faktorer ... 15

Stödinsatser ... 16

Maktlöshet ... 17

Risk- och skyddsfaktorer ... 18

Analys ... 19

Förklaringar till mäns våld mot kvinnor ... 19

Motstridiga samhällsinsatser ... 21

Hur mäns ökade våld mot kvinnor vid samhällskriser förklaras ... 22

Slutsatser och diskussion ... 24

(6)

Inledning

Begreppet våld i nära relationer väcker mycket känslor och kanske ilska hos människor som hör de orden tillsammans och Socialstyrelsen (2019) beskriver fenomenet våld i nära

relationer som ett omfattande samhällsproblem. Våld i nära relationer kan beskrivas som ett mönster av handlingar som tar sig uttryck fysiskt, psykiskt, sexuellt, socialt, materiellt, ekonomiskt eller i en kombination av flera av dessa våldstyper. Det våld som är upprepat och mer allvarligt drabbar främst kvinnor, och förövaren är i de allra flesta fall en man, enligt Socialstyrelsen (2019). Under 2017 mördades 87 000 kvinnor runt om i världen, förövaren var i de flesta fall kvinnans partner eller en familjemedlem (UN Women, 2020). Enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ, 2019) polisanmäldes 8 804 fall av misshandel, 1 720 fall av grov kvinnofridskränkning och 2 832 våldtäkter mot kvinnor i Sverige, som begåtts av en närstående i en parrelation. Under år 2019 mördades en kvinna var tredje vecka av en man som hon vid den tidpunkten eller tidigare varit i en nära relation med, oftast sker detta när kvinnan planerar att lämna eller precis har lämnat relationen (Nordborg, 2014). Trots dessa siffror, menar Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) att mörkertalet är stort gällande mäns våld mot kvinnor (NCK, u.å.a).

Socialtjänsten ska riskbedöma och utreda en våldsutsatt kvinnas behov av stöd och hjälp. Det som framkommer i riskbedömningen, utredningen och beskrivningen av den utsattas

livssituation fungerar som grund för bedömningen om vilka behov av stöd den utsatta har på såväl kort som lång sikt. Det är viktigt att bedömningen inkluderar behov av ekonomisk hjälp, boende samt psykologisk och psykiatriskt stöd. Socialnämnden bör kunna erbjuda stöd i form av information och råd, stödsamtal, hjälp att ordna stadigvarande boende, stöd i föräldraskap, förmedling av kontakt med frivilligorganisationer och andra aktörer och hjälp vid kontakt med hälso- och sjukvården och andra myndigheter såsom Polisen och Skatteverket. Vilken typ av stöd den utsatta kan vara i behov av påverkas också av huruvida hon fortfarande lever i relationen eller är i uppbrottsprocessen och i så fall var i denna hon befinner sig. Något som är viktigt att poängtera är att socialtjänsten aldrig får villkora stöd och hjälp mot att den

våldsutsatta ska lämna relationen (Socialstyrelsen, 2016).

Johnsson- Latham (2014) menar att den farligaste platsen för en kvinna är hennes eget hem och samtidigt rapporterar UN Women (2020) att flera länder runt om i världen såsom

Frankrike, Cypern och Argentina larmar om att coronapandemin under våren 2020 bidrar till att våld i nära relationer ökar. Coronaviruset orsakar infektionssjukdomen Covid-19 och var under 2020 en nyupptäckt sjukdom som påminner om en förkylning eller influensa.

Människor uppmanades vid denna tid att stanna hemma vid minsta förkylningssymptom och hålla avstånd till andra människor. De flesta som blir smittade blir inte allvarligt sjuka men en del behöver vård på sjukhus, en del av dem behöver intensivvårdas och i värsta fall ges palliativ vård (1177 Vårdguiden, 2020). I ett pressmeddelande publicerat 2020-03-19 beskriver jämställdhetsminister Åsa Lindhagen att den pågående situationen med

coronaviruset är en prövning för samhället i många avseenden, och ett av dem är att våldet mot kvinnor och barn ökar. Kvinnojourer har slagit larm om att utsattheten och våldet i nära relationer mot kvinnor ökar, eftersom möjligheterna att lämna hemmet begränsas

(Arbetsmarknadsdepartementet, 2020a). Den rådande coronakrisen som vi nu ser runt om i världen är inte den första krisen som har påverkat och lett till en ökning av mäns våld mot kvinnor. I och med den stora lågkonjunkturen som inträffade år 2008–2009 ökade

arbetslösheten, fattigdomen, påverkan på hälsa samt våld i nära relationer. Under

samhällskriser går det att urskönja att även familjebråk och separationer ökar (Chowshury, Islam & Lee, 2013). Arbetslöshet, krig eller att mannen missbrukar alkohol och andra droger beskrivs som orsaker till att mäns våld mot kvinnor ökar (Johnsson-Latham, 2014). En studie

(7)

gjord i Gaza beskriver att det ökade våldet kan ha sin förklaring i att mannen befinner sig i en ekonomisk press och upplever sig själv som mindre manlig, eftersom han är oförmögen att ta hand om sin familj (Müller och Tranchant, 2019).

Unizon (2020) informerar på sin hemsida att ett antal kvinnojourer höjt sin beredskap genom att erbjuda utökade tider för stöd via chatt, som åtgärd till följd av coronaviruset. Detta är något som UN Women (2020) också rapporterar om, larmsamtal och telefonsamtal till kvinnojourer ökar i flera länder. Detta kan tyda på att mäns våld mot kvinnor ökat under denna coronakris och att det tycks finnas ett behov av att extra insatser sätts in under samhällskriser.

Problemformulering

Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt folkhälsoproblem som är världsomfattande (NCK, u.å.c) och det är därför angeläget att forskningen fortskrider och att arbetet med detta problem fortsätter inom det sociala arbetet. Med anledning av den pågående samhällskris som uppstått på grund av coronaviruset väcktes intresset att även undersöka vad den tidigare forskningen vittnar om när det gäller tidigare samhällskriser i relation till mäns våld mot kvinnor. De kvinnor och barn som tidigare är utsatta för våld blir extra utsatta i krissituationer och därför riskerar de att fara särskilt illa under coronakrisen (Arbetsmarknadsdepartementet, 2020a). Vi har inte funnit någon tidigare svensk forskning om samhällskrisers påverkan på mäns våld mot kvinnor. Det finns dock forskningsstudier från andra delar av världen som har undersökt just detta (Chowshury, Islam & Lee, 2013; Müller och Tranchant, 2019; Fisher, 2010; Al-Krenawi, Graham och Sehwail, 2007). För att få en mer täckande bild av det ökade våldet under samhällskriser behövs även en förståelse för mäns våld mot kvinnor när samhället inte befinner sig i kris. I denna studie knyts den tidigare forskningen om förklaringar till och hantering av mäns våld mot kvinnor samman med hur samhällskriser påverkar. Denna

forskningsöversikt skulle kunna ge en överblick och därmed motivera framtida studier om hur samhällskriser påverkar mäns våld mot kvinnor i Sverige.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att via en forskningsöversikt undersöka hur mäns våld mot kvinnor förklaras och hanteras samt söka möjliga förklaringar till varför denna typ av våld tenderar att öka under samhällskriser.

- Hur förklaras mäns våld mot kvinnor i den forskning som finns om bakomliggande faktorer till våldet?

- Hur tar sig de samhällsinsatser som sätts in mot mäns våld mot kvinnor uttryck i praktiken? - Vilka förklaringar finns det till att mäns våld mot kvinnor ökar under samhällskriser? Definitioner

Nära relation

Definitionen av en nära relation är enligt NCK (u.å.b) när den utsatta har en känslomässig relation och band till förövaren, vilket kan handla om kärleksrelationer, relationer mellan syskon eller andra familje- och släktrelationer.

Våld i nära relation

Våld i nära relation innebär att den utsatte kan få utstå ett mönster av handlingar som kan sträcka sig från att vara diskreta till att bli utsatt för grova brott. Det kan innebära att personen blir förlöjligad eller blir utsatt för våldtäkt. Våldet är ofta en blandning av psykiskt, fysiskt

(8)

och sexuellt våld. Det våld som är upprepat och mer allvarligt drabbar dock främst kvinnor, och förövaren är i de allra flesta fall en man, enligt Socialstyrelsen (2019).

Mäns våld mot kvinnor

NCK (u.å.c) refererar till Förenta Nationernas definition av mäns våld mot kvinnor som lyder: "varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i, eller troligen kommer att leda till, fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet."

Sexuellt våld

Sexuellt våld innebär att personen utsätts för beröring som inte är frivillig, tvingas att utföra sexuella handlingar eller att hen ofrivilligt blir fotograferad eller filmad på ett sexuellt sätt (NCK, u.å.b).

Fysiskt våld

Fysiskt våld innebär alltifrån att personen blir knuffad, slagen, sparkad, strypt, utsatt för våldshandlingar där tillhyggen eller vapen är inblandade eller utsatt för kvävningsförsök. Oftast väljer förövaren att utöva våldet på kroppsdelar på offret som inte är synliga för en annan person (NCK, u.å.b).

Psykiskt våld

Psykiskt våld och hot om våld kan innebära att offret utsätts för isolering i hemmet eller från vänner och familj. Verbala kränkningar, att eventuella barn utnyttjas för att få kontroll och makt över offret, skambeläggning eller trakassering är också former av psykiskt våld (NCK, u.å.b).

Materiellt och ekonomiskt våld

Materiellt och ekonomiskt våld innebär att förövaren tar kontroll över ekonomin i ett förhållande för att stärka isoleringen av offret. Detta gör det svårare för offret att lämna den våldsamma relationen. Våldet kan också ta uttryck i form av att förövaren förstör möbler och dylikt i hemmet. Offer som är beroende av andras hjälp kan bli utsatta av våld i form av att de inte tillåts ta sin medicin eller använda medicinska hjälpmedel såsom rullstol (NCK, u.å.b).

Samhällskris

Samhällskris är enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ett ord som kan innehålla flera olika delar. När det pratas om en samhällskris betyder det ofta att en allvarlig händelse, en svår påfrestning eller att en allvarlig störning har inträffat, även krig är en

samhällskris. En samhällskris kan drabba flera delar av ett land eller hela landet (MSB, 2019).

Normaliseringsprocess

Normaliseringsprocessen beskrivs som en av anledningarna till att kvinnan inte förmår sig att lämna en våldsam relation. De betydande delarna för att våldet kan normaliseras är att

mannen växlar mellan våld och värme mot kvinnan samt kontrollerar och isolerar henne från familj och vänner. Kvinnan tar ofta på sig skulden för att ha blivit utsatt för våldet och övertar mannens värderingar. Detta bidrar till att kvinnans självkänsla minskar (Nordborg, 2014).

Uppbrottsprocess

Uppbrottsprocessen beskrivs vara bestående av tre delar: ett fysiskt uppbrott, ett

känslomässigt uppbrott och förståelse för att man har varit utsatt för våld och dessa delar är ofta sammanflätade med varandra. I en uppbrottsprocess finns en tendens att den våldsutsatte

(9)

återgår till relationen efter det fysiska uppbrottet, vilket av utomstående som erbjudit kvinnan hjälp kan upplevas frustrerande. Det är viktigt att poängtera att ett kort uppbrott från

relationen också kan vara värdefullt och det är viktigt att stödpersoner finns kvar för den utsatta när och om hon är redo och låter henne få veta det (Nordborg, 2014).

Avgränsningar

Denna studie fokuserar på förklaringar till mäns våld mot kvinnor i heterosexuella relationer, våld som förekommer i samkönade relationer samt kvinnors våld mot män har således exkluderats. Studien undersöker inte heller våld i relationer som inte definieras som en partnerrelation, inklusive våld mot barn, utan att förminska allvaret i dessa typer av våld. Vi har också valt att inte undersöka vilka konsekvenser som uppkommer av våld i nära

relationer. Bakgrund

NCK (u.å.c) beskriver att mäns våld mot kvinnor är ett problem som förekommer i hela världen och i alla kulturer. De senaste decennierna har synen på fenomenet gått från att betraktas som en privat angelägenhet till ett globalt samhällsproblem, allvarligt

folkhälsoproblem och en kränkning av de mänskliga rättigheterna. NCK (u.å.d) menar att problemet tidigare ansågs tillhöra den privata sfären och betraktades som ett avvikande beteende. Missbruk, psykisk sjukdom och en dåligt fungerande parrelation beskrevs som orsaker till våldet, vilket har dolt den strukturella aspekten av våldet och frågan har inte uppmärksammats i de offentliga samtalen. Hoppstadius (2020) drar dock slutsatsen utifrån hennes studie att utbildningsmaterial från Socialstyrelsen som ska styra det sociala arbetet inte visar att mäns våld mot kvinnor är ett strukturellt problem. Det går istället att tolka materialen som att våldets orsaker utgår från ett individuellt och relationellt perspektiv där mycket av ansvaret för våldet läggs på kvinnorna.

År 2007 publicerades handlingsplanen regeringens skrivelse (skr) 2007/08:39 med nya riktlinjer om hur mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i

samkönade relationer ska arbetas mot. Handlingsplanen resulterade bland annat i en ändring i 5 kap. 11 § socialtjänstlagen (SoL, SFS 2001:453) som stärker skydd och stöd till våldsutsatta kvinnor genom att socialnämndens ansvar framgår tydligare. Socialstyrelsen (2014) menar att för den som blir utsatt för våld av närstående innebär det en stor psykisk och fysisk

påfrestning och de gånger kvinnorna söker hjälp hos socialtjänsten eller vårdcentralen är det oftast på grund av orsaker som uppstått till följd av våldet. Orsakerna kan vara diffusa psykiska och/eller fysiska symtom eller ekonomisk utsatthet, men sällan berättar kvinnorna vad de egentligen har varit med om. En anledning till att kvinnorna inte berättar om våldet kan bero på att kvinnorna befinner sig i en så kallad normaliseringsprocess, vilken innebär att kvinnornas upplevelse av våld till slut blir en del av vardagen och något som är normalt för dem. Det kan under normaliseringsprocessen vara svårt för kvinnorna att inse att de är våldsutsatta. Den 1 april 2020 föreslog regeringen att 100 miljoner kronor ska avsättas till civilsamhällesorganisationer som arbetar med utsatta grupper, däribland våldsutsatta kvinnor. Förslaget grundar sig i den ökade utsatthet som kvinnorna hamnar i under situationen med coronaviruset. Coronaviruset kan leda till isolering, vilket kan försämra tillgången till

stödinsatser och innebära att kvinnorna blir tvungna att tillbringa mer tid utan avbrott med sin förövare. Budgetförändringen kan exempelvis möjliggöra ökad tillgänglighet av stödinsatser till utsatta kvinnor via internet (Arbetsmarknadsdepartementet, 2020b).

(10)

Relevanta lagrum

I SoL 1 kap. 1 § stadgas socialtjänstens främsta mål, nämligen:

Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet,

- jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet.

Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.

Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. I SoL 5 kap. 11 § 2 stycket står det att socialnämnden särskilt ska beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.

I lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap föreskrivs att en extraordinär händelse avser en händelse som “avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller region”.

Metod

Under detta metodavsnitt kommer den valda forskningsdesignen att beskrivas,

tillvägagångssättet vid datainsamlingen samt vilka inklusionskriterier som valts för att systematiskt söka fram artiklar som ska användas för att besvara studiens syfte. Studiens dataanalysmetod presenteras och senare i avsnittet förs även en diskussion kring studiens validitet, reliabilitet och generaliserbarhet samt våra etiska överväganden.

Hermeneutik

Denna studie utgår från ett hermeneutiskt synsätt, vilket är ett av grundperspektiven om hur forskning ska bedrivas, och betyder tolkningslära. Hermeneutiken ämnar åt att förstå fenomen genom att finna mening eller betydelse i materialet, inte att förklara orsakssamband.

Förståelsen och tolkningen av ett fenomen är också subjektiv och kontextberoende

(Andersson, 2014). Ett hermeneutiskt angreppssätt passar denna studie eftersom den syftar till att undersöka tidigare studier, vilka ska besvara studiens syfte och sedan tolkas. Förståelsen och tolkningen av materialet är subjektiv, vilken enligt det hermeneutiska synsättet på

kunskap i någon mån kommer att påverka slutprodukten. I denna studie har vi strävat efter att noggrant presentera resultaten på ett korrekt sätt för att på bästa möjliga sätt undvika att subjektiva tolkningar av fenomenet påverkar studiens kvalitet. Dock vore det orealistiskt att påstå att studien är helt neutralt skriven, eftersom resultaten tolkas av författarna.

Forskningsdesign

Forskningsdesignen för studien är en integrativ forskningsöversikt. En integrativ

forskningsöversikt är den bredaste typen av forskningsöversikt som övergripande studerar befintlig forskning inom det valda området och som resulterar i att finna viktiga mönster och teman i materialet. Fördelarna med forskningsöversikter är att de kan identifiera

kunskapsluckor inom det valda ämnet och att det går att undersöka huruvida resultaten i olika studier bekräftar eller säger emot varandra (Booth, Papaioannou & Sutton, 2016). I början av detta arbete ville vi skapa oss en bred och överskådlig bild av hur forskningsläget såg ut

(11)

gällande ämnet för att senare kunna precisera våra sökningar utifrån studiens syfte och frågeställningar.

Inklusionskriterier

För att möjliggöra ett systematiskt angreppssätt har vi utgått från ett antal kriterier för

inklusion vid våra sökningar av artiklar. Dessa kriterier diskuterades noga av författarna innan sökningarna påbörjades. En inklusion som gjorts vid sökandet är internationella artiklar som är publicerade från år 2007 och framåt, då vi vill återge en nutida bild av hur forskningsfältet ser ut gällande våldsutsatta kvinnor. Artiklar som handlar om förklaringar till och

samhällsinsatser mot mäns våld mot kvinnor, samt samhällskrisers påverkan på människors beteenden har inkluderats. En mer ingående beskrivning av vilka studier som inkluderats redogörs för under avsnittet datainsamling. Socialtjänstens ansvar för våldsutsatta kvinnor i Sverige stärktes 15 november 2006 genom prop. 2006/07:38 där det föreskrivs att

socialtjänsten skall ge stöd till kvinnor som utsatts för våld eller andra övergrepp av närstående. Eftersom effekterna av samhällsförändringar inte syns direkt har vi valt att för svenska studier inkludera forskning som är gjord år 2008 eller senare. Andra

inklusionskriterier vid sökandet är att artiklarna är vetenskapligt granskade, tillgängliga i fulltext och relevanta för det avgränsade området som avses att studeras i denna studie. Vi har även haft som prioritet att studien ska utgå från primärkällor för att undvika flera led av tolkningar. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har inkluderats, eftersom denna studies frågeställningar avses att besvaras utifrån både faktiska statistiska data och djupare

förklaringar av fenomenet. Datainsamling

Artiklarna har sökts fram med hjälp av databaserna ASSIA, IBSS och Social services abstracts. Tillgång till dessa databaser har getts via Örebro universitetsbibliotek. Sökord:

“Domestic violence” AND “factors” “Domestic violence” AND “crisis” “Domestic violence” AND “social crisis” “Men´s violence Sweden”

“Domestic violence” AND “natural disaster” AND “tsunami”

Tabell 1. Förteckning av databassökningar.

Databas Sökord Årtal Antal

träffar Utvalda ASSIA Domestic violence AND social

crisis

År 2007 eller senare.

44 1

IBSS Domestic violence AND social crisis År 2007 eller senare. 133 1 Social services abstracts

Domestic violence AND factors År 2007 eller senare.

1768 6

Social services abstract

Social work AND support AND domestic violence

År 2007 eller senare.

(12)

Social services abstract

Men´s violence sweden År 2008 eller senare

13 1

Social services abstract

Domestic violence AND natural disaster AND tsunami

År 2007 eller senare

2 1

Syftet med studien är att undersöka hur mäns våld mot kvinnor förklaras och hanteras samt söka möjliga förklaringar till varför denna typ av våld tenderar att öka under samhällskriser, vilket har varit utgångspunkten i databassökningen. Utgångspunkten i denna studie har sin grund i den svenska kontexten med rådande svensk lagstiftning och riktlinjer. Dock har även studier som gjorts i olika delar av världen där förutsättningarna skiljer sig åt inkluderats. Detta med anledning av att vi inte enbart velat utgå från ett västerländskt perspektiv, då mäns våld mot kvinnor är ett globalt problem. Under databassökningen har totalt sex sökningar gjorts som resulterat i utvalda artiklar. Titlarna har lästs igenom varav ett antal valdes ut för

genomläsning av varje titels abstract, vilket medförde att vi kunde gallra våra utvalda studier ytterligare. De återstående artiklarna lästes noga igenom under denna del av processen, vilket ledde till att ytterligare några artiklar gallrades bort. Exempel på studier som valts bort handlar om konsekvenser av våld i nära relationer, våld i samkönade relationer och våld mot barn, eftersom dessa inte svarar på studiens syfte och frågeställningar. Flera av de utvalda artiklarna är av olika karaktär, inte enbart eftersom de är gjorda i olika delar av världen utan de skiljer sig också metodologiskt, eftersom vi vill inkludera så olika perspektiv och

förklaringar som möjligt. Fyra av artiklarna handlar om allmänna förklaringar till mäns våld mot kvinnor, fyra handlar om de samhällsinsatser som sätts in mot fenomenet och fyra handlar om samhällskrisers påverkan på människor beteenden, däribland mäns våld mot kvinnor. Vilka länder som artiklarna utgår ifrån presenteras tydligt i tabell 2. De första fem sökningarna genomfördes mellan 2-8 april 2020. Under arbetsprocessen upptäcktes att aspekten samhällskriser blivit något eftersatt, och att vi därför behövde göra ytterligare en sökning, vilken genomfördes den 4 juni 2020 och resulterade i en artikel. Dessa artiklar presenteras i tabell 1. Ytterligare en artikel hittades via en av de tidigare utvalda artiklarna, vilken presenteras i tabell 2 men finns inte med i tabell 1 eftersom den inte söktes fram genom de valda databaserna. Denna fördelning av artiklar bedöms kunna besvara studiens syfte och frågeställningar på ett tillfredsställande sätt.

Dataanalys

För att analysera resultatet har tematisk analys använts som metod. Ett första led när man genomför en tematisk analys är att skapa sig en överblick av sin data och identifiera mönster som är återkommande. De återkommande mönstren kan vara ord som ofta förekommer i texterna och som kan vara relevanta för studiens frågeställningar (Lindgren, 2014). Vid läsningen av vår data identifierades återkommande ord såsom stöd, beteenden, nätverk, arbete och försörjning. Lindgren (2014) beskriver att nästa steg i en tematisk analys är att fundera över hur de utvalda koderna hör ihop. Koderna som har en koppling till varandra bildar ett tema och hur många teman som skapas, är beroende på storleken av den data som samlats in. Detta är en viktig del i analysarbetet eftersom teman förklarar något om vad i studien som är betydelsefullt, dels i relation till studiens syfte och frågeställningar men också i relation till forskarens nya kunskaper utifrån insamlad data. De teman som har identifierats utifrån studiens resultat är stödinsatser, maktlöshet, faktorer hos den utsatta, faktorer hos utövaren samt risk- och skyddsfaktorerna ekonomi, arbetslöshet och makt. Under avsnittet resultat presenteras empirin uppdelad i rubriker döpta efter de identifierade teman. Efter att ha läst all insamlad data har teman identifierats utifrån vad som har ansetts vara centralt och ofta

(13)

förekommande i det insamlade materialet som hjälper oss att besvara studiens

frågeställningar. Efter att materialet tematiserats har det tolkats med hjälp av teorier, vilka presenteras under avsnittet teoretiska utgångspunkter.

Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

Begreppen i detta avsnitt kommer att benämnas som validitet, reliabilitet och

generaliserbarhet, detta trots att studien har en kvalitativ utgångspunkt. I en kvalitativ studie kan begreppen tillförlitlighet, trovärdighet och överförbarhet användas men Kvale och Brinkmann (2014) menar att dessa begrepp står i relation till varandra. Booth, Sutton och Papaioannou (2016) beskriver att begreppet validitet står för om man som forskare undersöker det man avser att undersöka i studien. Vidare förklarar Kvale och Brinkmann (2014) att validiteten påverkas av huruvida forskaren under hela forskningsprocessen kontrollerar och ifrågasätter resultaten av studien. Forskaren behöver även teoretiskt tolka resultaten av studien. Syftet med denna studie är att undersöka hur mäns våld mot kvinnor förklaras och hanteras samt söka möjliga förklaringar till varför denna typ av våld tenderar att öka under samhällskriser. För att på ett korrekt sätt undersöka det som avses att undersökas, har artiklarna sökts fram i databaser där inriktningen har varit socialt arbete. Under studiens process har de utvalda artiklarna granskats ett flertal gånger för att försäkra oss om att vi har förstått dem rätt. Reliabilitet syftar till hur tillförlitlig en studie anses vara och ofta diskuteras frågan om huruvida studien skulle kunna göras om av en annan forskare, vid en annan tidpunkt och förväntas få samma resultat (Kvale & Brinkmann, 2014). I studien redovisas vilka databaser som har använts vid artikelsökningarna. Vilka sökord som har använts

presenteras och de inklusionskriterier som använts vid sökningarna beskrivs. Detta kan tänkas öka reliabiliteten för studien eftersom vi noggrant påvisar hur vi har gått tillväga under under sökprocessen. Dock finns det en medvetenhet hos oss som författare att vår förförståelse kan påverka reliabiliteten av studien. Vår förförståelse kan i någon grad tänkas ha påverkat att vi valde ut just de artiklar som presenteras som empiri. Om någon annan skulle göra om vår studie vid en annan tidpunkt skulle den kunna få andra resultat beroende på dennes förförståelse. En persons förförståelse kommer att påverka blicken denne har vid valet av artiklar. Det kan också tänkas att personens förförståelse kommer att påverka hur studiens resultat tolkas. Generaliserbarheten av en studie innebär att studien kan appliceras på andra kontexter eller situationer (Kvale & Brinkmann, 2014). Studien utgår från att undersöka mäns våld mot kvinnor och som tidigare skrivet är detta ett globalt samhällsproblem. Mäns våld mot kvinnor har pågått oerhört länge och pågår fortfarande idag och utifrån resultatet av studien finns våldet oavsett kontext och situation. Detta innebär att det finns mycket forskning på området och de artiklar som behandlar samma ämne som vår studie tycks visa på liknande resultat. Det skulle därför kunna tänkas att vår studie har en relativt hög generaliserbarhet, för att ha en kvalitativ utgångspunkt.

Etiska överväganden

Eftersom studien är en forskningsöversikt och inga personer deltagit i studien har antalet etiska dilemman avsevärt reducerats. Under studiens gång har ett etiskt förhållningssätt tillämpats vid sammanställning och tolkning av primärstudierna, genom att noga reflektera över vilka konsekvenser den utsatta gruppen som studien handlar om kan tänkas få av hur forskningsresultaten presenteras. Vi har alltså försökt inneha ett förhållningssätt som innebär en så liten risk som möjligt i presentationen av forskningen, för att undvika att framställa resultatet på ett sätt som kan stigmatisera eller kränka den utsatta gruppen som studierna handlar om. Något som inte kan säkerställas är att författarna till de utvalda artiklarna

(14)

läsningen av våra valda artiklar samt vid skrivprocessen. Detta dels för att resultaten av denna studie så lite som möjligt ska komma att förvrängas av vår egen förförståelse, men också för att studiens frågeställningar ska kunna besvaras på ett tillförlitligt sätt.

Teoretiska utgångspunkter

Fenomenet våld i nära relationer kan analyseras utifrån individualpsykologiskt perspektiv, socialpsykologiskt perspektiv, samhällsperspektiv eller strukturellt perspektiv. Den ekologiska modellen, som tar hänsyn till samtliga av dessa nivåer, är passande för att analysera våld i nära relationer just för att problemet sällan kan förklaras utifrån enbart ett perspektiv eller en faktor (Socialstyrelsen 2016). Detta medförde den ekologiska modellen valdes för att tolka och analysera empirin utifrån dessa nivåer. För att möjliggöra djupare resonemang kommer empirin analyseras med hjälp av Michel Foucaults teori om makt samt Judith Butlers teori om genus. Den ekologiska modellen används för att övergripande analysera studiens empiri medan teorier om makt och genus skär igenom den ekologiska modellens olika nivåer. Detta för att skapa en bredare förståelse och djupare analysera mäns våld mot kvinnor. Teorin om genus skär delvis igenom Foucaults teori om makt, då Butlers (2007) tankesätt grundas i Foucaults tankar om subjekt samt inkluderar maktaspekten i stort. Denna studie ämnar undersöka de förklaringar till mäns våld mot kvinnor som finns, där Foucaults maktteori och Butlers genusteori kompletterar varandra som tolkningsramar för hur dessa förklaringar kan förstås.

Den ekologiska modellen

Den ekologiska modellen ger inte fullständiga svar på frågor om mäns våld mot kvinnor men med den i beaktan är det möjligt att en större förståelse för fenomenet kan skapas (Heise, 1998). Den individuella nivån syftar till att identifiera biologiska och personliga faktorer som bidrar till personens beteende samtidigt som den också tar hänsyn till andra faktorer såsom en låg utbildning, alkohol- och drogmissbruk, aggressionsproblem och impulsivitet. Enligt den ekologiska modellen är detta faktorer som kan öka risken för att utsätta någon för våld men också för att själv utsättas för våld (Dahlberg & Krug, 2002). När pojkar bevittnar deras mammor bli våldsutsatta ökar det risken för att pojkarna själva, i vuxen ålder ska utsätta sin kvinnliga partner för våld. Det kan tyda på att de från en tidig ålder skapat en invant beteende gällande våld (Heise, 1998). Den relationella nivån undersöker hur vissa typer av nära

relationer kan öka risken för förekomsten av våld, exempelvis om man bor tillsammans och spenderar mycket tid med varandra. Med nära relationer menas familjemedlemmar,

kärleksrelationer och nära kollegor. Alla personer i en individs omgivning har möjlighet att påverka dennes beteenden. Den tredje nivån, samhällsnivån, utgår från att undersöka hur samhället och institutioner såsom skolor, arbetsplatser och olika stadsdelar påverkar varandra. Denna nivå syftar även till att försöka identifiera drag som ökar risken för att utsätta eller bli utsatt för våld. När människor bor i områden i samhället där det finns hög arbetslöshet, stora problem med missbruk eller socialt utanförskap anses risken kunna öka för att utsätta någon för våld. Om det inte finns möjlighet för människor att kunna söka hjälp och stöd från institutionella myndigheter anses detta också öka risken för att utsättas för våld. Den sista nivån i den ekologiska modellen ser på hur vissa faktorer på en strukturell nivå påverkar våldsanvändandet bland människor. Det kan bland annat vara normer som anser att männens dominans över kvinnor och barn är acceptabelt eller att våld används för att lösa konflikter. Den strukturella nivån tar även sociala och ekonomiska skillnader, skillnad i människors utbildningsnivå och tillgång till hälso-och sjukvård i beaktande för att se hur dessa

ojämlikheter påverkar våldsanvändningen (Dahlberg & Krug, 2002). För att analysera mäns våld mot kvinnor menar Heise (1998) att hänsyn bör tas till hur konstruktionen av könsroller

(15)

ser ut. I alla teorier som används för att analysera våld behöver man även ta hänsyn till männens dominans.

Figur 1. Ett ekologiskt perspektiv som förklarar mäns våld mot kvinnor på olika nivåer (Heise, 1998, s. 210).

Makt

Foucaults beskrivning av begreppet subjekt är att subjektet är handlande och att någon underordnas/underkastas en given ordning och makt. Genom olika självregleringstekniker omvandlar människan sig genom aktiva och frivilliga handlingar. Det finns ett ömsesidigt beroende mellan ett visst slags vetande och makt, vilket påverkar subjektet (Lindgren, 2015). Foucaults syn på makt är att den inte ägs eller innehas av någon, utan snarare utövas,

cirkulerar och närvarar i alla sociala relationer. Makten är relationell och sammankopplad med kunskap. Makten används inte enbart i negativ bemärkelse utan kan även användas utifrån produktiva ändamål. En typ av makt Foucault beskriver är den disciplinära makten, vilken oftast används för att beskriva samhällets makt över individen, exempelvis inne på ett fängelse. Disciplineringen sker genom hierarkisk övervakning, normalisering och

examinering. Genom bedömningar, värderingar, belöning till de som följer normen och korrigeringar och straff till de som avviker sker normaliseringen (Heikkinen, 2014). Disciplinering som teknik för maktutövning innebär att individerna fungerar som både föremål och verktyg. Disciplineringen utövas genom den hierarkiska övervakningen, som innebär att det finns en betvingande blick. På senare tid har klassiska stenmurar och kraftiga portar ersatts av kalkylerade öppningar, passager och inblickar. Sjukhusen anpassas för att öka möjligheten att observera de sjuka patienterna och skolbyggnader fungerar som

(16)

förändras genom att stora företag skapas, sätts tjänstemän in som kan övervaka arbetarna och kontrollera att inte någon tid går förlorad, vilka sedan underrättar ledningen om allt. När skolklasserna växer sätts kontroller in där eleverna får lära sig och de blir också tilldelade tillrättavisningar om de bryter mot reglerna. I det hierarkiska övervakningssystemet är makt inte något en äger eller innehar, utan makten befinner sig överallt och är ständigt på sin vakt, den kontrollerar oavbrutet de som har i uppgift att kontrollera. Disciplinen ser till att det finns en relationell makt, vilket innebär att den upprätthåller sig själv. I alla disciplinära system finns en straffmekanism. Straffen kan handla om subtila åtgärder såsom förlust av fördelar eller små förödmjukelser. Vid korrekt beteende utdelas belöningar, till exempel bra betyg till eleven i skolan. Den disciplinära maktens bestraffningar handlar om att personers handlingar, prestationer och uppföranden jämförs. Personerna differentieras och hierarkeras och då kan också gränsen till var onormal går bestämmas. Differentieringen och hierarkeringen

normaliserar och därmed blir normens makt framträdande. Den övervakande hierarkin och den normaliserande sanktionens tekniker skapar tillsammans det som kallas för examen. Med hjälp av den kan individerna differentieras, belönas och bestraffas och den är central vid disciplineringen och objektiviserar de som är underkastade. I examen återfinns makt och kunskaper samlade. Examen ingår ständigt i inlärningen, inte bara i dess slutskede, utan underbygger lärandet. Examenssystemet förbinder maktutövningen med ett visst sätt att utbilda ett vetande (Foucault, 2017). Den disciplinära makten används oftast för att beskriva samhällets makt över individen, exempelvis inne på ett fängelse. Den disciplinära makten är inte enbart förtryckande utan kan också leda till produktivitet, den resulterar i effektivt och samordnat handlande (Heikkinen, 2014).

De överordnade grupperna i samhället har till följd av sin maktposition företräde att definiera hur världen ska tolkas. Med Foucaults syn på makt är det dessa överordnade grupper som producerar kunskap och vetenskap och vetenskapsproduktionen är en central del av hur synen på normalitet och avvikelse skapas. Den starka relationen mellan makt och kunskap innebär också att den kunskap som produceras kommer gynna maktens intressen (Mattsson, 2015). Den ständigt närvarande och cirkulerande makten påverkar vetenskapen (Foucault, 1980). Den disciplinära makten behöver kunskap om det område där den ska verka, samtidigt som den kunskapen leder till att maktutövningen effektiviseras. Det går dock att tolka att det finns utrymme för motstånd i Foucaults maktbegrepp. Disciplinär makt verkar i det småskaliga och även om motståndet är småskaligt så finns det många olika typer av motstånd. Foucault har utforskat vetandet om, och makttekniker för reglerandet av sexualiteten i samhället. Foucault undersöker hanteringen av sexualiteten med fokus på levnadskonst, vilket åsyftar hur

individen blir sitt etiska ideals moraliska subjekt via genomtänkta och frivilliga handlingar. Moralen består dels av att följa uppföranderegler som regleras i lagar och moraliska

rättesnören. Den består även av så kallad självteknologi, som innefattar att föra sig moraliskt utifrån sina egna ståndpunkter. Detta görs genom att arbeta med sig själv, kontrollera sig själv och omvandla sig. Individen har ett ansvar att utveckla sig själv, lära sig självkontroll och självomsorg och skapar därigenom sig själva som handlande, goda, moraliska subjekt (Heikkinen, 2014).

Genus

I denna studie används genus och kön som synonymer, vilka avser det sociala könet och inte könets biologiska egenskaper. Genussystemet är en påtvingad uppdelning av könen som präglas av ojämlikhet där det ena könet förtrycker det andra. Förtrycket tar sin utgångspunkt i sociala och kulturella förtryckande normer och förklarar maktrelationen mellan kvinnor och män. Olikheterna mellan de sociala könen är socialt konstruerade och innehåller många fler än mellan de biologiska könen. Inom genussystemet upprätthåller och reproduceras

(17)

könsordningen via maktmekanismer, där kvinnan ständigt befinner sig i en underordnad position. Grunderna i genussystemet är särskiljandet mellan mannen och kvinnan samt hierarkin som finns mellan dem, vilken innebär att mannen utgör normen (Ljung, 2015). Könsmaktsstrukturer kan vara svåra att upptäcka på individnivå men blir tydliga vid betraktandet av den strukturella nivån. När kvinnor exempelvis talar i samma utsträckning som män upplevs de ta över och dominera (Mattsson, 2015).

En av de centrala gestalterna för synen på kön som en konstruktion är Judith Butler. Butler menar att det som uppfattas som biologiskt kön har konstruerats genom det sätt vi talar och tänker om de biologiska kropparna. Feminitet görs när kvinnor använder kläder som enligt normen är feminina, talar på ett visst sätt samt förhåller sig till män på det sätt kvinnor förväntas göra. Maskulinitet görs när män agerar på motsvarande sätt utifrån maskulina normer. På detta sätt lever människor upp till föreställningarna om kön och konstruktionen kan fortsätta. Detta sker inte enbart genom handlingar utan också när kön uppmärksammas eller synliggörs på ett okritiskt sätt i det sociala arbetet, exempelvis när det talas om att kvinnor har behov av särskilda behandlingsformer för sina missbruksproblem. Butler

uppmärksammar att kön alltid görs i olika sammanhang och på olika nivåer (Mattsson, 2015). Foucault har tidigare har påpekat att maktsystem skapar subjekt, vilket innebär att

feminismens subjekt kvinnor skapas och begränsas av maktstrukturer. Ett centralt problem med feminismen är att det antas att termen kvinnor har en gemensam identitet. När subjektet förväntas vara en homogen kvinnokategori innebär det att många exkluderas och det får tvingande och reglerande konsekvenser, när feminismens syfte egentligen är att frigöra (Butler, 2007).

Synen på vad som är maskulint eller feminint är föränderlig men den är dock beroende av upprepning, vilket är en viktig beståndsdel av genus. Genusdiskriminering och genusrelaterat våld angriper inte längre bara kategorin kvinnor utan trakasserier pågår även mot personer som utifrån avläses som trans. Ett exempel som kan manifestera hur viktiga binära

könskategorier anses vara är det faktum att spädbarn som föds med intersex blir utsatta för tvång genom att deras kroppar korrigeras på ett sätt som skändar dem och leder till begränsad sexuell funktion och njutning. Runt om i världen utsätts de vars genus inte följer normerna för våld. Den som hotar med våld utgår från tron att upplevelsen av världen och jaget skulle förstöras om den varelse som inte är möjlig att kategorisera tilläts leva i den sociala världen. Detta är ett försök att återställa ordningen och behålla den binära genusordningen. Normer är oftast outtalade och svåra att uppfatta men märks som tydligast i de stora effekter som skapas av dem. Handlingars sociala begriplighet styrs av normen, att en individ inte skulle vara tillräckligt maskulin eller feminin grundas i vad det innebär att vara maskulin eller feminin på riktigt. Genus ska dock inte ses som begränsat till att definieras av det maskulina eller

feminina utan finns även i former som inte passar in i binariteten. Det händer att ordningen präglas av uteslutning eller våld, och det finns tillfällen då detta är oundvikligt, såsom när brottslingar vid dömandet underkastas en normaliserande process. Men normer begränsar också på ett sätt som får etiska betydelser och påverkar möjligheten till social förändring (Butler, 2004).

Resultat

I detta avsnitt presenteras de utvalda delarna av artiklarna ingående under rubriker som är utformade efter de teman som har identifierats i materialet. De teman som vägleder avsnittet och presenteras nedan är stödinsatser, maktlöshet, faktorer hos den utsatta, faktorer hos utövaren samt risk- och skyddsfaktorerna ekonomi, arbetslöshet och makt. Den fullständiga

(18)

förteckningen av studiernas syfte, urval, design och slutsatser finns i tabellform som bilaga, se bilaga 1.

Faktorer som påverkar våldsutövandet

Faktorer hos utövaren

Studier utförda i Palestina respektive Indien visar att en grundläggande faktor till att mäns våld mot kvinnor ökar är mannens låga socioekonomiska status eftersom denna bidrar till att mannens får minskad självkänsla och han kan därför uppleva sig själv som mindre manlig (Müller och Tranchant, 2019; Pandey, Dutt & Banerjee, 2009). Låg självkänsla och osäkerhet som uppstår hos män till följd av den låga socioekonomisk statusen kan också uttryckas i andra avvikande beteenden såsom alkoholism, utomäktenskapliga förhållanden och att utsätta kvinnor i prostitution (Pandey, Dutt & Banerjee, 2009). I alla Müller och Tranchants (2019) intervjuer som gjorts i fokusgrupper med våldsutsatta kvinnor diskuteras dåliga traditioner, normer, fattigdom och arbetslöshet som faktorer till männens våldsutövande. De utövande männen förklarar våldets uppkomst med sin problematiska barndom och dåliga relationer. Männens förklaringar till varför våldet uppstod i specifika situationer menar författarna tyder på att männen inte har tagit åt sig rollen fullt ut som förövare och anser sig själva vara offer i situationen (Edin & Nilssons, 2014). De som utövar våldet mot kvinnor är oftast män som står dem nära, såsom makar, bröder eller andra nära familjemedlemmar (Bonkoungou och

Sathiya, 2018). Risk- och skyddsfaktorer för att utsättas för våld i nära relation varierar beroende på var i livet den utsatte befinner sig. Att ha vänner till exempel är en viktigare skyddsfaktor för gifta kvinnor än ogifta kvinnor. Det faktum att en kvinna har många vänner kan tyda på att hennes man är mer liberal och därmed också mindre benägen att använda våld (Müller & Tranchant, 2019). Från utövarens perspektiv beskrivs anledningen till våldet som att “allt exploderade” och att våldet inträffade när mannen hade druckit alkohol och var full. Det anses vara tabubelagt och skamfyllt att utsätta en kvinna för våld och när männen upplevde att de själva var offer lyckades de rädda sina ansikten (Edin & Nilsson 2014).

Faktorer hos den utsatta

En förklaring till mannens våldsutövande från hans perspektiv är att den kvinnliga partnern slutar respektera honom och låter bli att trösta honom när han är ledsen. Ett annat exempel på förklaring från mannens perspektiv är att han tar till våld när kommunikationen inom

relationen blir sämre, när den kvinnliga partnern tappar intresse för mannen och de glider isär (Edin & Nilsson, 2014). En annan studie visar att den utsattas utbildningsnivå är en viktig faktor som påverkar risken att utsättas för psykologiskt och fysiskt våld. Deltagarna i studien som inte hade någon utbildning löpte sex gånger högre risk att utsättas för våld jämfört med de kvinnor som genomfört tio år i skolan. En annan riskfaktor för våldsutsatthet i nära relation för kvinnor på landsbygden är äktenskap vid ung ålder. Av de kvinnorna som deltog i

intervjuerna verkade 80 procent som hemmafruar och enbart 19,8 procent av kvinnorna hade en anställning (Zakar, Zakar & Abbas, 2016).

Samhälleliga faktorer

Det finns lite forskning som undersöker sambanden mellan våldsamma konflikter och våld i nära relationer. Det beror på att det kan innebära en risk för forskaren och de inblandade eftersom konflikterna kan vara pågående vid studietiden (Müller & Tranchants 2019). Samtidigt menar Al-Krenawi, Graham och Sehwail (2007) att när människor befinner sig i sammanhang där det förekommer krig kan det leda till stora negativa konsekvenser.

Konsekvenserna kan innebära att stabiliteten i familjer försvinner och de förlorar förmågan att kunna ta hand om sig själva. När normen blir förlust och krig rubbas individers men också

(19)

samhällens balans. Müller och Tranchants (2019) studie grundar sig i material från Gaza, där de flesta invånarna är flyktingar och staden har varit utsatt för en långvarig humanitär kris till följd av blockader och militära operationer. Detta ledde till att förekomsten av våld i nära relationer ökade. Författarna poängterar att det ökade våldet i nära relationer inte enbart kan förklaras med militära operationer, men att de spelar en betydande roll. Resultaten från studien indikerar att framförallt gifta kvinnor som inte tidigare varit utsatta för våld, blev utsatta efter de militära operationerna. Studien konstaterade att det fanns ett starkt samband mellan samhällskrisen och ökningar av våldstyperna psykologiskt våld och kontrollerande beteende mot gifta kvinnor i de stadsdelar som drabbats hårdast. Det finns dock inget starkt samband mellan samhällskrisen och ökat våld mot ogifta kvinnor. Författarna beskriver att de flesta ogifta kvinnorna inte har flyttat hemifrån, eller är frånskilda och har flyttat tillbaka till sin ursprungsfamilj.

Den stora finanskrisen år 2008-2009 ledde till negativa konsekvenser för folkhälsan i form av ökad arbetslöshet, undernäring och hunger, självmord, våld i nära relationer och

barnmisshandel. Även tidigare finanskriser såsom den stora finanskrisen som skedde på 1930 talet samt finanskrisen i Asien vilken inträffade år 1997-1998 påverkade folkhälsan, dock menar författarna att effekten av kriserna oftast blir tydliga en lång tid efter de har inträffat och det gäller särskilt folkhälsan och utbildning. Till följd av dessa finanskriser försämrades människors ekonomi vilket ledde till en ökning av självmord, speciellt bland männen. Samtalen till The national domestic violence hotline i USA ökade med nästan 20 procent under en tolvmånadersperiod från september 2008. Ökningar av våld i nära relationer till följd av finanskrisen har även rapporterats i bland annat Curaçao, Indien, Demokratiska

folkrepubliken Laos och Storbritannien. Ekonomisk stress, menar författarna är en huvudkälla till spänningar inom familjer (Chowdhury, Islam & Lee, 2013). Ytterligare en samhällskris som har lett till en ökning av våld i nära relationer är tsunamikatastrofen som inträffade år 2004. Timmar efter katastrofen inträffade rapporterades det om att kvinnor blivit våldtagna när de precis hade blivit uppspolade på stranden. I de temporära skyddslägren ökade

våldtäkter och sexuella övergrepp mest men även våld i nära relationer ökade, vilket kan bero på att våldet blev synligare när människor bodde tillsammans i lägren. En vanlig ursäkt som användes vid våldshändelserna var att männen ansåg att det var kvinnornas fel att deras gemensamma barn inte gick att rädda. Våldet utövades också vid diskussioner om ekonomi för att kunna ta kontroll över kvinnan och utöva dominans. Slutsatserna av studien visar att stress på grund av katastrofen, alkoholmissbruk och att männen utövade våld mot kvinnorna som ett sätt att ventilera deras eget känslomässiga lidande var faktorer som ledde till att våld i nära relationer ökade under tsunamin i Sri Lanka (Fisher, 2010).

Stödinsatser

Socialarbetare erbjuder i vissa fall de utsatta kvinnorna stöd i form av rådgivning och praktisk vägledning, men dessa typer av stöd är varken en del av den formella utredningen eller kan erbjudas som stödinsats efter utredningen. Med andra ord är det svårt att avgöra vad som räknas som en stödinsats och inte. Vidare finns beskrivningar av socialsekreterare att de, som utredare, i vissa fall inte är insatta i vilken typ av stöd som utförarna faktiskt erbjuder, vilket innebär att de hänvisar kvinnorna till stödinsatser utan att veta hur de är utformade. Det nuvarande systemet leder till att klienterna riskerar att falla mellan stolarna och

socialarbetarna uttrycker en önskan om bättre samverkan med andra aktörer. De socialarbetare som utför stödinsatser kan uppleva att utredarna på socialtjänsten saknar expertis och förståelse för de våldsutsatta kvinnorna. I vissa fall finns det också indikationer på att olika delar av socialtjänsten har olika åsikter kring hur våld i nära relation ska bemötas.

(20)

svår att inkludera i de befintliga enheterna inom socialtjänsten. Många behov som uppstår hos målgruppen tillgodoses redan genom befintliga avdelningar, exempelvis ekonomiskt bistånd. Socialarbetarna har uppmärksammat att det finns både för- och nackdelar med att handlägga de våldsutsatta kvinnorna separat, exempelvis minskar risken för ett ensidigt barnperspektiv om den våldsutsatta kvinnan får en egen socialsekreterare medan hennes barns behov av skydd utreds separat (Ekström, 2018). En studie som, med utgångspunkt i att undersöka ansvarsfrågan, liknar Ekström (2018) är Hoppstadius (2019). Studien undersöker hur våldsutsatta kvinnor förstås, vilken diskurs denna förståelse resulterar i och vilka

konsekvenser det får för det praktiska sociala arbetet genom att studera olika riktlinjer för socialarbetare som återfinns i handlingsplanen skr 2007/08:39. De olika diskurserna som identifieras i handlingsplanen kan leda till att det görs skillnad mellan kvinnor som ses som kapabla att hantera sin situation och kvinnor som inte anses vara det. Författaren understryker att det är oklart hur socialarbetare tolkar och förstår dessa diskurser och att det därför behövs fler studier för att ta reda på hur offentliga diskurser påverkar vilka insatser som ges och hur de stödjer de våldsutsatta kvinnorna. Witt och Diaz (2019) uppmärksammar att socialarbetare uttrycker frustration över att de behöver ställa ultimatum till den våldsutsatta kvinnan att lämna sin partner, eftersom det går emot värderingarna i socialt arbete som bygger på att stärka individer genom empowerment. Genom att ställa ultimatum läggs allt ansvar för att bryta upp våldsrelationen enbart hos modern. I Ulmestig och Erikssons (2016) studie

framkommer att en kvinna som nyligen lämnat sin våldsamma man blivit tvungen att redovisa alla sina räkningar till socialsekreteraren och fick inte ha några besparingar alls. Samtidigt hade hon blivit rekommenderad av polisen att hon alltid skulle ha en väska packad och pengar sparade för att snabbt kunna fly om hennes exman skulle hitta dem. Handlingsplanen blev omöjligt för henne att följa, för om kvinnan hade lyckats få ihop någon besparing hade hon blivit tvungen att leva på dessa innan hon har rätt att få ekonomiskt bistånd. Denna typen av kontroll liknar den kontroll som många av kvinnorna blivit utsatta för av sina föredetta våldsamma män, vilket i den kontexten beskrivs som ekonomiskt våld. Witt och Diaz (2019) menar att partnervåld främst betraktas som ett problem där skyddande insatser behövs, dock behöver kvinnor med barn även få hjälp med att uppmärksamma sina styrkor, för att nå empowerment till att själva kunna skydda sina barn från våldet. Ulmestig och Eriksson (2016) menar att flera av de kvinnor som lämnat en våldsam relation och sökte ekonomiskt bistånd har uppgett att deras socialsekreterare blev viktiga personer för dem. Socialsekreterarna uppmärksammade inte bara deras ekonomiska behov utan gav dem också stöd på andra sätt och behandlade dem som kapabla individer. Vidare uppmärksammar författarna att om kvinnorna ska kunna fortsätta sina liv utan att behöva utsättas för våld behöver socialarbetare se kvinnornas ekonomiska utsatthet, eftersom det ökar deras möjligheter att bli självständiga. Socialarbetare behöver bygga goda relationer och använda sin makt för att visa de tidigare våldsutsatta kvinnorna att de är de är samhällsmedborgare som alla andra och att deras behov är legitima och blir tagna på allvar. Kvinnans sociala nätverk spelar en avgörande roll för att kvinnan ska få stöd till att hantera sin situation, de kvinnor som saknar stöd från vänner och familj blir ännu mer beroende av sociala myndigheter och kvinnojourer. Författarna betonar hur viktigt välfärdssystemet är för de utsatta kvinnorna. Om existensminimum skulle göras till en rättighet och inte vara behovsprövat, skulle våldsutsatta kvinnor och andra utsatta grupper inkluderas i samhället som vem som helst.

Maktlöshet

I skr 2007/08:39 identifieras en diskurs som påtalar de utsatta kvinnornas maktlöshet. Denna diskurs betraktar de utsatta som bräckliga, passiva och i behov av hjälp och stöd utifrån. Konsekvenserna av detta kan leda till att kvinnor pressas till att passa i rollen som det

(21)

och stöd (Hoppstadius, 2019). Det finns exempel som tyder på att det är vanligt

förekommande att våldsutsatta kvinnor behandlas respektlöst inom ekonomiskt bistånd. Många av kvinnorna vittnar om att de inte kände sig sedda under möten med socialsekreterare utan istället kände sig kontrollerade, framförallt var detta förekommande i mindre kommuner. Ett exempel är en kvinna som kände sig kontrollerad när socialsekreteraren ville titta på vad hon hade spenderat sina pengar på, trots att hon bara hade handlat i mataffärer. En annan tidigare våldsutsatt kvinna beskriver att hennes familj kom med mat till henne eftersom hennes pengar inte räcker till efter att hon lämnat sin våldsamma partner. När

socialsekreterare kontrollerar kvinnan som nyligen lämnat en våldsam man, samtidigt som denne inte ger något emotionellt stöd skadas klientens självkänsla, eftersom de mönster av handlingar som kvinnan blivit utsatt för av sin tidigare partner, upprepas av professionella (Ulmestig & Eriksson, 2016). Det våld som män utövar mot kvinnorna på landsbygden i Pakistan är en produkt av den patriarkala strukturen i samhället som sätter kvinnor i en underordnad maktrelation. Det finns ett behov av strategier för att kvinnorna ska stärkas genom att förbättra tillgången till utbildning och kapacitet att höja sin socioekonomiska status (Zakar, Zakar & Abbas, 2019). Risken för att bli våldsutsatt ökar ju längre tid kvinnorna har befunnit sig i äktenskapet. En trolig förklaring till detta är att äldre våldsutsatta kvinnor inte bryr sig lika mycket om socialt stigma och i större grad accepterar fysiskt våld (Pandey, Dutt & Banerjee, 2009). Hoppstadius (2019) identifierar en diskurs i skr 2007/08:39 som ser på våldsutsatta kvinnor som delvis ansvariga över sin egen situation, då de anses ha egna brister eller problem som de behöver ta itu med för att våldet ska upphöra. Diskurserna som

identifieras i studien förbiser männens roll och ansvar för våldet. I Müller och Tranchants (2019) delades en enkät ut, där patriarkala könsnormer och relationen mellan könen synliggjordes. I enkätsvaren är det endast 42 procent av kvinnorna som inte håller med om påståendet att en kvinnas mening med livet enbart kan uppfyllas om hon föder en son. Endast 33,9 procent av kvinnorna håller inte med om att det är mannen som bör ha sista talan i hemmet, 32 procent håller inte med om att kvinnans viktigaste roll är att ta hand om hemmet och laga mat åt familjen. 77,8 procent av kvinnorna håller inte med om att det är okej om en man slår sin fru för att hon vägrar serva honom, däremot håller 26 procent av kvinnorna helt med om att det är okej om en man slår sin fru på grund av att han är arg på den politiska situationen. Bonkoungou och Sathiyas (2018) studie visar att kvinnor som inte tror att de har några rättigheter löper tre gånger så stor risk att utsättas för våld än de kvinnor som tror att de har rättigheter.

Risk- och skyddsfaktorer Ekonomi och arbetslöshet

Det finns ett starkt samband mellan fattigdom och ökat våld i nära relationer gentemot kvinnor bosatta på landsbygden (Zakar, Zakar & Abbas, 2016). Om någon form av

yrkesutbildning skulle erbjudas till både män och kvinnor skulle dels deras inkomst kunna öka men det motverkar också våld i hemmet eftersom kvinnorna når ekonomisk

empowerment. När männen inte kan bidra till försörjning av hushållet ökar också risken för att de ska utsätta kvinnan i hemmet för våld (Pandey, Dutt & Banerjee, 2009). Tre av fyra tillfrågade kvinnojourer uppgav att ekonomiska problem var en viktig faktor till det ökade våldet. Kvinnors arbetslöshet ökar också risken för förekomst av fysiskt våld, däremot inte när det gäller psykologiskt eller sexuellt våld (Zakar, Zakar & Abbas, 2016). Under

finanskrisen år 2008-2009 uppgav hälften av de tillfrågade kvinnojourerna att förlust av arbete var en viktig faktor till ökad våldsutsatthet i nära relationer (Chowdhury, Islam & Lee, 2013).

(22)

Makt

En förklaring till att kvinnor med många vänner är mer skyddade kan vara att mannen inte lyckas försörja familjen. Detta har lett till att kvinnorna behöver bidra till ekonomin genom att lämna hemmet, vilket minskar beroendet av deras män och skyddar dem från partnervåld. Det är också möjligt att kvinnor med fler vänner har lättare att lyckas hitta försörjning. Kvinnor i större hushåll har en ökad risk att utsättas för våld i nära relation, vilket kan förklaras med att större hushåll kan tänkas skapa mer stress och ha en högre förekomst av konflikter. Hushållets storlek spelar dock bara roll när det handlar om ogifta kvinnor. Kvinnor som har makt att ta beslut som rör hushållet och som har ett stöttande socialt nätverk är mer skyddade mot att utsättas för våld. Författarna uppmärksammar att den militära operationen hade signifikanta negativa effekter på gifta kvinnors förmåga till att fatta beslut i hushållet och storleken på deras sociala nätverk (Müller & Tranchant, 2019). Pandey, Dutt och Banerjee (2009) menar däremot att när en kvinna lever i en tät sammansvetsad familj minskar risken för att hon ska bli utsatt för våld. Författarna menar att det går att anta att när familjer är sammansvetsade och umgås mycket med varandra så minskar arbetsbördan i hemmet eftersom alla i familjen då hjälper till med hushållet. Pandey, Dutt och Banerjee (2009) menar avslutningsvis att mäns våld mot deras fruar verkar vara ett kompensationsbeteende för att uppväga den makt de inte innehar i andra delar av äktenskapet.

Analys

Under dataanalysen identifierades empirins centrala teman, vilka presenteras som rubriker under resultatet. Detta avsnitt är dock upplagt efter de frågeställningar som ska besvaras, vilka är förklaringar till mäns våld mot kvinnor, motstridiga samhällsinsatser och hur mäns ökade våld mot kvinnor under samhällskriser förklaras.

Förklaringar till mäns våld mot kvinnor

En förklaring som finns till ökningen av mäns våld mot kvinnor är mannens minskade självkänsla och hans upplevelse av sig själv som mindre manlig, till följd av en låg socioekonomisk status (Müller & Tranchant, 2019; Pandey, Dutt & Banerjee, 2009). Den finanskris som pågick under år 2008-2009 beskrivs ha lett till bland annat ökad arbetslöshet, vilket leder till en lägre socioekonomisk status för de drabbade individerna (Chowdhury, Islam & Lee, 2013). Den individuella nivån i den ekologiska modellen identifierar personliga och andra faktorer som påverkar individens beteende såsom utbildning eller dålig

impulskontroll (Dahlberg & Krug, 2002). Vad som anses vara maskulint alternativt feminint förändras med tiden, men synen på vilka egenskaper dessa omfattar är en viktig beståndsdel av genus (Butler, 2004). Maktsystem skapar subjekt, vilket innebär att subjektet kvinnor skapas och förväntas vara en homogen kategori, vilket exkluderar många. Subjektet kvinnor förväntas vara en homogen kategori och därmed exkluderar många skulle kunna tänkas appliceras även på hur subjektet män förväntas vara (Butler, 2007). Ovan förklaras det ökade våldet utifrån ett individualpsykologiskt perspektiv, mannens våldsanvändning tycks bero på hans brist på självkänsla. Beskrivningarna om att männens upplevelse av sig själva som manliga är en förklaring till det ökade våldet tyder på att de upplever att det är behövligt att uppleva sig själva som manliga. Förklaringen till det ökade våldet kan tänkas bidra till befrielse av ansvar för mannen, eftersom han till följd av en finanskris och minskad

socioekonomisk status gått miste om sin självkänsla och därmed behövliga manlighet, vilket har drivit honom till att utöva våld mot sin fru.

En låg socioekonomisk status, låg självkänsla och känsla av brist på manlighet hos mannen bidrar till ökat våld i nära relationer (Müller & Tranchant, 2019; Pandey, Dutt & Banerjee,

(23)

2009). Det relationella perspektivet i den ekologiska modellen förklarar hur människors nära relationer påverkar förekomsten av våld (Dahlberg & Krug, 2002). Könen man och kvinna konstruerats som motpoler till varandra (Ljung, 2015) och det går att anta, utifrån den

relationella nivån, att ju mindre manlig mannen känner sig, desto mindre avstånd finns mellan honom och kvinnan som han lever med. Ljung (2015) menar att hierarkin mellan könen, där mannen utgör normen och där kvinnan befinner sig i en underordnad position gentemot mannen, är en av grunderna i genussystemet. Det minskade avståndet mellan mannen och kvinnan kan alltså tänkas innebära att maktobalansen dem emellan minskar. Ljung (2015) menar att olikheterna mellan de sociala könen man och kvinna är en konstruktion, vilken skapar större skillnader mellan dem än mellan de biologiska könen. Att mannens låga socioekonomiska status, låga självkänsla och känsla av brist på manlighet används som en förklaring till våldsanvändning tyder på att konstruktionen av mannen och betydelsen av att vara manlig är mycket starkt befäst i individen. Det tycks läggas så stor vikt vid att vara manlig att det anges som en anledning till att bruka våld mot livspartnern. En möjlig tolkning av empirin, utifrån ett relationellt perspektiv med genus som utgångspunkt, är att mannen med våldshandlingar tar tillbaka den makt som han förlorat genom att inte leva upp till den

stereotypa bilden av mannen som familjens försörjare. Det ökade våldet utifrån mannens minskade självkänsla och upplevelse av sig själv som mindre manlig kan också betraktas utifrån en strukturell nivå. På den strukturella nivån är normer en förklaring till mäns våld, som innebär att männens dominans över kvinnor är acceptabelt (Dahlberg & Krug, 2002). Aspekten av kön och makt kan förklara ovanstående situation både utifrån ett relationellt perspektiv men också utifrån ett strukturellt perspektiv, eftersom maktobalansen som uppstår i relationen utifrån deras kön bygger på samhällsnormer. Som förklaringen ovan visar, flätas flera nivåer samman och samverkar på ett sätt som gör att samma förklaring till våldet är möjlig att tolka utifrån flera olika nivåer samtidigt.

Edin och Nilsson (2014) visar att mäns förklaringar till att de utövade våld är bristen på respekt från den kvinnliga partnern, när kommunikationen i deras relation försämrades och när kvinnan tappade intresse samt inte tröstade mannen på ett tillfredsställande sätt. Det anses vara tabubelagt och skamfyllt att utsätta en kvinna för våld, men när männen upplevde att de själva var offer lyckades de rädda sina ansikten. Foucaults definition av makt är att den är relationell, föränderlig och inkluderar möjligheten att utöva motstånd (Heikkinen, 2014). En möjlig förklaring till männens förmåga att rättfärdiga våldet, trots att det anses vara skamfyllt och tabubelagt, kan finnas i Foucaults syn på makt och motstånd. En tolkning av kvinnornas ändrade beteende, som kan betraktas som avståndstagande, är att de prioriterar sina egna behov framför männens, vilket kan betraktas som ett slags motstånd. Ljung (2015) menar att hierarkin mellan könen, där mannen utgör normen och där kvinnan befinner sig i en

underordnad position gentemot mannen är en av grunderna i genussystemet. Ett förhållande som finns i samhället är alltså att mannen har maktövertag över kvinnan. Eftersom männens maktövertag är normaliserat och invant skulle männens tolkning av kvinnans motstånd och försök till maktutjämning kunna vara att han själv har hamnat i ett maktunderläge. Männens upplevda maktutsatthet och upplevelse av kvinnans beteende som respektlöst eller

avståndstagande gör att männen upplever sig som offer i situationen. Männens upplevelser kan tänkas bidra till att de anser att de själva utövar motstånd. När mannen utövar våld mot kvinnan tar han makten tillbaka och håller henne i den underordnade positionen. Butler (2004) beskriver att de vars genus inte följer normerna utsätts för våld och att den som hotar med våld utgör försök att återställa ordningen och behålla den binära genusordningen. Om mannen upplever att kvinnan förändrar sitt beteende och förhållningssätt till mannen på ett sätt som inte passar den underordnade position hon enligt genussystemet bör befinna sig i är det möjligt att hon inte upplevs följa normerna och bryter den binära genusordningen.

References

Related documents

Vi analyserar också skillnader i förutsättningar mellan de olika länsstyrelserna samt på vilket sätt kommunernas och regionernas kapacitet att ta hand om ny kunskap, information

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kontaktförbud med hjälp av elektronisk övervakning av gärningsmän dömda för vålds- och sexualbrott och tillkännager

Det framgår tydligt av informanternas berättelser att de tror att den bristfälliga hjälpen från samhället i grunden beror på att hjälparen inte har någon kunskap om våldet och

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som an- förs i motionen om att regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att göra en samlad översyn av

För att belysa denna problematik och förstå varför en våldsutsatt kvinna stannar kvar med sin våldsutövare samt vilka orsaker det finns till våldet används ett teoretiskt

Genom att informera kvinnan vid första kontakt med socialsekreteraren hur verksamheten arbetar med våld i nära relation samt vilken hjälp som kvinnan kan få bidrar detta till

Den slutsats som vi kommit fram till är att projekt Utväg inte längre ska vara ett projekt utan bli ett program som blir en permanent samarbetspartner där man får utökade

Slutsatsen blir att om mannen inte använt fysiskt våld i period 3 är risken för milt våld efter separation liten och för grovt våld efter separation mycket liten, men om mannen