ÖREBRO UNIVERSITET Handelshögskolan
Nationalekonomi, kandidatuppsats, NA300G, 15HP Handledare: Fredrik Andersson
Examinator: Magnus Lodefalk VT 2019
E-handelns utveckling och dess effekt på
förvärvsarbetare i fysisk handel
En studie om bokbranschen
Författare
Carl Lundin 19950518 Adis Sabic 19951019
Sammanfattning
Denna studie fokuserar på att undersöka om det finns ett samband mellan tillväxt i e-handeln med böcker och minskandet av förvärvsarbetare i fysiska bokhandlar. Med utgångspunkt i transaktionskostnadsteorin förklaras fördelarna med e-handeln mot fysiska butiker ur ett nat-ionalekonomiskt perspektiv. Med hjälp av empirisk data undersöks det om stöd kan finnas för att e-handelns spridning bidragit till den minskade mängden förvärvsarbetare i fysiska bok-handlar. Studien har ett resultat som visar på att det råder ett negativt samband mellan utveckl-ingen av e-handel och antal förvärvsarbetare i fysiska bokhandlar men då resultatet inte är sig-nifikant kan studiens nollhypotes ej förkastas.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte och relevans ... 2
1.2 Frågeställning ... 2
1.3 Avgränsningar ... 2
1.4 Tidigare studier ... 2
1.5 Metod och resultat ... 3
1.5 Disposition ... 3
2. Institutionell Bakgrund ... 4
3. Teoretisk Bakgrund ... 5
4. Transaktionskostnader inom e-handel av böcker ... 7
5. Data ... 10 5.1 Deskriptiv statistik ... 12 5.2 Förvärvsarbetare ... 13 5.3 Köp via internet ... 14 5.4 Befolkning... 15 5.5 Utbildning... 16 5.6 Ålder ... 16 6. Metod ... 17 6.1 Metodval ... 17 6.2 Modelltransformation ... 19 6.3 Modellspecifikation ... 20 6.3.1 Modellspecifikation för Sverige ... 21 6.3.2 Modellspecifikation för Europa ... 21 7. Resultat ... 21
7.1 Förändring i Sverige mellan år 2007 och 2017 ... 21
7.2 Resultat i Sverige ... 26 7.3 Resultat i Europa ... 28 8. Diskussion ... 30 9. Slutsats ... 32 10. Referenser ... 33 Bilagor. ... 38
1
1 Inledning
I Sverige var butikssäljare det näst vanligaste yrket år 2017 (SCB 2019). Trots detta läser vi allt oftare i nyhetstidningar om den så kallade butiksdöden (SVT 2010). Svensk Handel släppte år 2018 en rapport om just detta ämne med namnet “Det stora detaljhandelsskiftet” (Svensk Han-del 2018). I rapporten har de gjort en prognos fram till år 2025 där de estimerar att antalet förvärvsarbetare inom fysiska butiker i detaljhandeln kommer att minska med mellan 19 000 och 41 000, vilket skulle motsvara en procentuell nedgång mellan 18,5 och 40 procent från år 2017. Svensk Handel (2018) tar upp två huvudskäl till detta, dels de höga lokalhyrorna, dels faktumet att e-handeln har fått spridning i samtliga branscher inom detaljhandeln.
Enligt Svensk Handel (2018) sker skiftet från fysiska butiker till e-handel när e-handeln når försäljningsandelar på 15 procent av den totala försäljningen inom en bransch. Detta baseras på en analys gjord av Jacob Wall, direktör affärsutveckling vid Axel Johnson AB. Wall menar att vid denna brytpunkt får de fysiska aktörerna stora lönsamhetsproblem och måste då antingen vinna marknadsandelar från konkurrenter eller kapa egna kostnader. Redan under 2000-talets första årtionde skedde detta skifte i bokbranschen, vilket gjort att bokbranschen har banat vägen för handelns digitalisering.
År 1997 grundades de två första e-bokhandlarna i Sverige, Adlibris och Bokus. Under 2000-talets första årtionde tog dessa två företag snabbt marknadsandelar från de fysiska butikerna, vilket ledde till prispress och minskande lönsamhet bland fysiska butiker (Svensk Handel 2018). Även Konkurrensverket har uppmärksammat skiftet från fysiska butiker till e-handel. I rapporten “Konkurrens och tillväxt på digitala marknader” skriver de: “I mogna e-handels-branscher som handel med böcker och hemelektronik har tillväxten av e-handel medfört att antalet butiker minskat” (Konkurrensverket 2017, s22).
Mellan år 2003 och 2007 ökade e-handel med böcker och andra mediavaror omsättningen från 823 miljoner kronor till 3 299 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning på drygt 300 pro-cent.1 Under samma period minskade de fysiska bokhandlarnas omsättning från 4 478 miljoner kronor till 4 146 miljoner kronor, vilket är en minskning på cirka 7,5 procent.2 År 2012 var
1 Baserat på omsättningssiffror från SNI-kod 47913 “Postorderhandel och detaljhandel på Internet med böcker
och andra mediavaror”.
2
första året då e-handeln med böcker och andra mediavaror omsatte mer än de fysiska butikerna. E-handeln med böcker och andra mediavaror omsatte då 3 516 miljoner kronor mot 3 495 mil-joner kronor för de fysiska butikerna. Sedan dess har skillnaden blivit större och år 2018 satte e-handeln med böcker och andra mediavaror 4 388 miljoner kronor medan de fysiska om-satte 2 679 miljoner kronor (SCB 2019).
1.1 Syfte och relevans
Syftet med denna uppsats är att undersöka om e-handeln med böcker har haft en effekt på den negativa utvecklingen av förvärvsarbetare inom fysisk bokhandel. Genom att analysera vilka fördelar e-handeln med böcker har gentemot fysisk bokhandlar med hjälp av den nationaleko-nomiska teorin transaktionskostnadsteorin tas en empirisk modell fram för att testa sambandet. Detta är relevant då efter vi studerat området inte funnit tidigare studier som undersökt sam-bandet mellan e-handel och minskandet av förvärvsarbetare i fysiska butiker med avstamp i empirisk data.
1.2 Frågeställning
Har e-handelns utveckling haft en negativ effekt på antalet förvärvsarbetare inom fysisk bok-handel?
1.3 Avgränsningar
Studien är avgränsad till att enbart undersöka utvecklingen av förvärvsarbetare inom bokbran-schen och tar därför inte hänsyn till förvärvsarbetare i andra branscher inom detaljhandeln. An-ledningen till detta är att bokbranschen har nått högst digital mognadsgrad av branscher inom detaljhandel (Svensk Handel 2018) och har därför mest intressant att studera. Vidare har fler avgränsningar gjorts i valet av dataset till de empiriska modellerna. Selekteringen av variabler har skett efter tillgängligheten av data, mer om detta i kapitlen Data och Diskussion.
1.4 Tidigare studier
I samband med sökning3 av tidigare studier har universitetets söktjänst Primo och Google Scho-lar använts. Vad som då upptäcktes var att det inte finns mycket forskning inom detta område. Den forskning som finns tillgänglig är främst från sent 90-tal och tidigt 00-tal med syftet att
3 Våra sökord har varit “transaction cost theory”, “transaction cost theory innovation” och “transaction cost
3
förklara, genom teori, de potentiella fördelarna med e-handel. En stor del av dessa studier valde att förklara dessa potentiella fördelar med transaktionskostnadsteorin. Vad som finns från se-nare år är rapporter från Svensk handel och konkurrensverket som förklarar vilka faktorer som bidragit till varför e-handeln har fått en sådan spridning. Dessa rapporter var överens om att bokbranschen är den bransch inom detaljhandeln som har nått högst mognadsgrad inom digita-liseringen (Svensk Handel 2018; Konkurrensverket 2017). Vad vi har kunnat hitta har inga tidigare akademiska studier gjorts med syftet att undersöka påverkan av e-handelns spridning med hjälp av data. En orsak till detta skulle kunna vara den bristfälliga data inom området samt den snabba utvecklingen.
1.5 Metod och resultat
En litteraturgenomgång har utförts för att undersöka de potentiella fördelar av e-handel med böcker gentemot fysiska bokhandlar. Detta för att få en förståelse till varför e-handeln med böcker kan konkurrera ut fysiska bokhandlar och där igenom minska antalet förvärvsarbetare i de fysiska butikerna. Sedan presenteras två paneldataset, ett dataset för åtta regioner i Sverige och ett för tio europeiska länder, med antal förvärvsarbetare inom fysisk bokhandel som bero-ende variabel för att besvara studiens frågeställning. Modellerna är testade i statistikbearbet-ningsprogrammet Stata genom kommandot xtreg4 med fixa effekter och klustrade- och robusta standardfel, där de fixa effekterna tar hänsyn till tid och plats5. I modellerna (modell (4) i tabell 7 och 8, se kapitel 6 Resultat) med samtliga förklarande variabler kan sambandet mellan e-handelns tillväxt och minskandet av förvärvsarbetare i fysisk bokhandel ej stärkas empiriskt.
1.5 Disposition
Vidare disponeras studien följande. Kapitel två tar upp den institutionella bakgrunden vilket är en genomgång av e-handelns utveckling och hur den har fått spridning bland köpare och säljare. Kapitel tre förklarar den teoretiska bakgrunden där transaktionskostnadsteorin introduceras. Vi-dare i kapitel fyra görs en litteraturgenomgång av vad tidigare studier skrivit om potentiella fördelar med e-handel. Fortsättningsvis kopplas dessa fördelar till olika faktorer som av branschmänniskor beskrivits ha påverkat e-handelns spridning. I det femte kapitlet introduce-ras studiens data. I kapitlet beskrivs vilka variabler som använts och hur dessa är uppmätta. I
4 Xtreg är ett kommando i Stata för att passa paneldata till en regressionsmodell med fixa eller slumpmässiga
effekter (Stata 2019).
5 När hänsyn tas till tid och plats i statistikbearbetningsprogrammet Stata, används kommandot xtset id year,
4
kapitel sex sker en genomgång av studiens metodval samt utformningen av den empiriska mo-dellen. I kapitel sju presenteras resultatet, där figurer och parameterskattningar för valda vari-abler tolkas. I kapitel åtta analyseras resultatet. Efter detta följer en diskussion kring studiens frågeställning, samt brister i resultatet. I det nionde och sista kapitlet avslutas studien med en slutsats. Studien ger även i det sista kapitlet förslag på vidare forskning på området.
2. Institutionell Bakgrund
Enligt Rogers (1995), måste en eller flera individer kunna dra nytta av en uppfinning för att det ska kunna klassas som en innovation. Med denna definition i åtanke klassas internet in bland vad som idag kan definieras som en innovation. År 1992 slog ”World Wide Web” igenom som den nya produkten där inte bara företag, utan även privatpersoner kunde kommunicera mellan varandra (Wikner 2018). Denna innovation slog igenom och har kommit att bli en kanal för företag att marknadsföra sig själva på ett snabbare och mer effektivt sätt. Det blev enklare att söka information, vilket kommer förklaras mer utförligt i kapitel 3 och 4.
Under mitten av 1990-talet började konsumenter handla allt mer via internet. Enligt Raatamaa och Lundh (2012) var e-handelsföretaget Amazon starten på e-handelns genombrott. Jeff Be-zos, grundaren av Amazon, startade företaget som en e-bokhandel med planen att bli den största bokhandeln i världen. Under den tiden investeras mycket i handel, där lagerlokaler för e-handelsföretag köptes upp. Sedan under IT-kraschen år 2000 till 2001, beskriver Raatamaa och Lundh (2012), att internet och IT marknaden gick sämre än investerarna förväntade sig och många företag gick i konkurs. Efter IT-kraschen återinvesterades det i internet och IT och har sedan haft en stark tillväxt (Raatamaa & Lundh 2012).
Enligt Raatamaa och Lundh (2012), drivs e-handelns utveckling av tre faktorer; en ökad
mog-nad hos köparna, en ökad mogmog-nad hos säljarna och en teknisk mogmog-nad för både konsumenter och företag. Den första faktorn representerar den kunskap konsumenterna har i internet och
e-handel. Initialt fanns det en viss risk att handla via internet, då köpare inte litade på betalnings-metoder. Köpare visste inte om produkten skulle levereras överhuvudtaget, om produkten skulle levereras hel eller inte och om det var en sida köpare kunde lita på, med andra ord rådde det asymmetrisk information mellan köpare och säljare. Denna faktor är en mognadsfas där en köpare efter ett köp via internet tenderar att handla igen. Den andra faktorn representerar säl-jarna. Då allt var nytt och leverantörerna inte än gått in i mognadsfasen, fanns en press på att leveransen skulle komma i utlovad tid och hantering av logistiken skulle vara nästintill perfekt
5
(för att konsumenten skulle köpa igen av dem). Vidare beskriver Raatamaa och Lundh (2012) den sista faktorn som handlar om den tekniska mognaden. I och med den snabba tillväxten e-handeln har haft, blir det svårt att följa med i utvecklingen. Enligt Raatamaa och Lundh (2012), sätter detta press på både företagen och konsumenterna. Vidare nämner författarna att detta är ett steg i rätt riktning, då både företag och konsumenter utvecklas inom e-handeln.
Bokbranschen är den bransch som kommit längst i mognadsfasen. Enligt E-barometern (2018), har böcker en låg ”kläm-och-känn” faktor samt en ”du-vet-vad-du får” faktor och ett stort utbud, vilket gör att böcker blir den idealiska varan att köpa via internet (E-barometern 2018). Enligt Raatamaa och Lundh (2012), har fysiska butiker inom bokbranschen mer eller mindre gått över till internethandel, vilket kommer diskuteras vidare i uppsatsen.
3. Teoretisk Bakgrund
Transactions cost theory (transaktionskostnadsteorin på svenska) är en ekonomisk teori som skapades av Oliver Williamson (1971) baserad på forskning gjord av Ronald Coase i artikeln “The nature of the firm” (Coase 1937). I denna artikel menar Coase (1937) att det uppstår kost-nader när en transaktion sker mellan två parter (utöver kostnad för produkten eller tjänsten), något han kallar “the cost of organizing a transaction” (Coase 1937). Dessa kostnader delade sedan Williamson (1979) upp i tre klasser; sökkostnader, förhandlingskostnader och kontroll-kostnader.
Teorin blev uppmärksammad i början av 1970-talet och användes då främst för analysen av när ett företag bör producera eller använda sig av utkontraktering och när två handelspartners kan gynnas av att vertikalt sammanslås för att minska transaktionskostnader (Williamson, 1971). Dyer (1997) skrev om hur teorin även kan appliceras på e-handel (då kallat internethandel) då även detta har potentialen att minska transaktionskostnader, framförallt inom klassen sökkost-nader. Nedan följer en kort genomgång av Williamssons (1979) tre klasserna inom transakt-ionskostnader. I denna studie ligger fokus främst på klassen ”sökkostnad” då denna är de e-handeln främst påverkar.
Sökkostnader är den fas i transaktionskostnadsteorin som tar hänsyn till kostnader som upp-kommer vid sökandet av information (information som kan vara priser, kvalitet etc.) i samband med handel mellan två parter (Butter & Mosch 2003). Butter och Mosch (2003) kallar denna process för kontaktfasen. Denna fas förklarar skedet då en potentiell köpare söker information
6
om produkten de vill handla. Det vanligaste informationen en köpare söker efter är kvalitet och pris på produkten eller tjänsten. Vidare nämner Butter och Mosch (2003) att det uppkommer ytterligare kostnader vid handel mellan internationella företag, där språket skiljer, hur man sö-ker information är annorlunda och tillgång till internet är inte givet i alla länder. Det är både kostsamt och tidskrävande att söka efter information. Av denna anledning måste handlande parter investera i sökkostnader, därav blir det en transaktionskostnad (Butter & Mosch 2003).
Förhandlingskostnader är den andra fasen i transaktionskostnadsteorin och sker när två parter bestämt sig för att skriva kontrakt. Butter och Musch (2003), nämner att kostnaderna som upp-kommer är själva förhandlingen om vad man ska komma överens om. Detta kan ta tid och är därför kostsamt. Likväl som i första fasen uppkommer hinder vid internationell handel. Butter och Musch (2003), förklarar att parterna måste ha kunskap om rådande lagar vid kontraktskriv-ning. Kulturskillnader mellan länderna kan också bli ett kostsamt hinder, där normerna hur man agerar i ett sådant sammanhang skiljer mellan länder.
Den sista fasen i transaktionskostnadsteorin handlar om att kontrollera att kontraktet fullföljs av båda parterna. Enligt Butter och Mosch (2003), krävs det kostsamma resurser att kontrollera detta. I denna fas är det viktigt att allt stämmer, om detta inte skulle vara fallet, startas en rättslig process.
Coase (1937) menar att det finns en möjlighet att minska transaktionskostnader genom att ad-optera en ny innovation. Coase (1937) syftar då till telefonen och faxen men detta kan även appliceras på innovationen internet (Dyer 1997). Detta bygger David Teece (2010) vidare på i artikeln “Forward integration and innovation: Transaction costs and beyond”. Genom att ha innovation i åtanke breddas transaktionskostnadsteorins ramverk och adderar även nya perspek-tiv och insikter (Teece 2010). Teece (2010) menar att värdet på en innovation kan öka när en kompletterande tillgång till innovationen ökar i värde. En kompletterande tillgång är en produkt eller tjänst som har egenskaper vilket den nya innovationen bygger på. En teknologisk innovat-ion kräver en viss kompletterande tillgång för att kunna producera (Teece 1997). Med detta i åtanke kan internet ses som en kompletterande tillgång till e-handel vars värde ses som högre genom att den kompletterande tillgången (internet) har fått en större spridning och högre värde bland användare.
7
Vad som bör tilläggas om transaktionskostnadsteorin är att det ännu inte finns en teoretisk kon-sensus om vad exakt transaktionskostnader är (Wang 2003). Coase (1937) hade som utgångs-punkt vad kostnaden blir av att använda sig av marknaden i förhållande till att producera själv. I empiriska studier har forskare försökt mäta kostnader för att lokalisera en handelspartner och utföra transaktionen (Wang 2003). Ett annat vanligt mått för att mäta transaktionskostnader är att studera skillnaden mellan vad köparen spenderar och vad säljaren får (Wang 2003). Willi-amson (1981) fokuserade mer på de sekundära kostnaderna av transaktionen. Kostnaderna för att förhandla transaktioner och kostnaderna för att kontrollera transaktionen. Clemons och Row (1992) bryter ned begreppet transaktionskostnader till samordningskostnader och transaktions-riskskostnader. Under begreppet samordningskostnader menar de kostnader som uppstår i sam-band med att koordinera beslut och utföranden av ekonomiska aktiviteter med syfte att öka effektivitet. Detta inkluderar kostnader för att etablera och sköta informationskanaler och be-slutsprocesser.
Utöver detta har även forskare valt att lägga fokus på de psykologiska transaktionskostnaderna där utgångspunkten är att en köpare väger priset på produkten mot tillfredsställelsen av att köpa från en specifik säljare (Chircu & Mahajan 2006).
4. Transaktionskostnader inom e-handel av böcker
Syftet med detta kapitel är att undersöka vad tidigare studier säger angående transaktionskost-nadsteorin när den appliceras mot e-handel och om detta kan ge en förklaring till varför företag och konsumenter valt att tillämpa denna innovation.
Amit och Zott (2001) undersöker värdeskapande källor i samband med e-handel. En av de källor de undersöker är effektivisering och minskandet av transaktionskostnader både för företag och köpare. Enligt Williamson (1975 se Amit & Zott 2001, s. 499) är transaktionseffektivisering ett sätt att skapa värde. Värdeskapandet kommer från minskandet av osäkerhet, komplexitet och asymmetrisk information. Dyer (1997) skrev tidigt om möjligheterna att minska transakt-ionskostnader genom e-handel och ska ses som en av huvudeffekterna av att använda e-handel. I och med detta menar Amit och Zott (2001) att transaktionskostnadsteorin ger oss förståelsen av värdeskapandet genom e-handel och varför det finns incitament för företag att använda sig av e-handel för att genomföra transaktioner.
8
Lucking-Reiley och Spulber (2001) skriver om e-handel inom business-to-business men detta går även att applicera på e-handeln inom bokbranschen. Lucking-Reiley och Spuler (2001) fann att e-handel minskar transaktionskostnader för företag jämfört med fysisk handel genom att undvika kostnader som resekostnader, kostnader för en fysisk plats att genomföra transaktionen och framtagandet av fysisk dokumentation i samband med en transaktion. Vidare menar även Lucking-Reiley och Spuler (2001) att informationen genererad via en transaktion genom e-handel kan användas för att överse inventarier och använda program för att automatiskt bokföra sälj- och inköpsuppgifter i redovisningsprogram. De potentiella kostnadsinsparningarna på detta området är stora. Genom att minska kostnaderna av transaktioner kommer e-handel inte enbart minska driftskostnader utan även karaktärsdragen och möjligheterna av potentiella trans-aktioner (Lucking-Reiley & Spuler 2001).
Chircu och Mahajan (2006) menar att när en jämförelse mellan en fysikbutik och en e-butik görs måste även den psykologiska transaktionskostnader räknas in. De menar att eftersom trans-aktionen av en produkt skiljer sig om den handlas på nätet eller i en fysisk butik måste även dessa variabler spela en roll. Värde för köparen är en ”tradeoff” mellan kvalitet under köppro-cessen och priset för produkten. Den främsta fördelen för en köpare att handla via e-handel är informationseffektiviseringen (Chircu & Mahajan 2006). Det går både snabbare för köparna att finna vad de söker och minskar asymmetrisk information bland köpare. Köpare får även möj-ligheten att dela information med varandra på ett snabbt och smidigt sätt (Varadarajan & Yadav 2002)
Chircu & Mahajan (2006) kommer fram till att transaktionskostnaderna för e-handel skiljer sig beroende på produkten. Exempel de tar upp är Amazon.com, som då sålde böcker, filmer och musik, och Furniture.com, som sålde diverse möbler. Vad de upptäckte var att Amazon.com hade lyckats sänka de psykologiska transaktionskostnader som köpare fann viktiga, exempel sök, utvärdering, urval och upplevelse. Detta lyckades de med genom att ha funktioner på sin hemsida som beskrev produkten på ett tillfredsställande sätt. Furniture.com lyckades inte med att på ett tillfredställande sätt beskriva och presentera produkten tillräckligt bra för att väga fördelarna för e-handel större än en fysikbutik. Detta menade Chircu & Mahajan (2006) be-rodde på att företagen sålde produkter med olika karaktärsdrag som krävde olika förutsättningar för att köparen skulle känna sig tillräckligt tillfredsställd och informerad för att köpa.
9
År 2018 släppte Svensk Handel sin rapport ”Det stora detaljhandelsskiftet” (2018). Där konsta-terar svensk handel att bokbranschen är den bransch inom detaljhandeln som har den största digitala mognaden. Svensk handel (2018) hävdar att branscherna med få naturliga barriärer för e-handel är de som kommer digitaliserats först. Dessa naturliga barriärer liknar de transaktions-kostnader som Williamson (1979) myntade och de psykologiska transaktionstransaktions-kostnader som Chircu & Mahajan nämnde i sin undersökning från år 2006. Svensk handel (2018) tar upp tre faktorer med barriärer som påverkar utvecklingen av e-handel i en bransch. Första faktorn de tar upp är att olika produkter kräver olika förkunskaper och möjligheter att testa produkten innan köp. Detta går väl ihop med vad Chircu & Mahajan (2006) säger förklarar framgången av Amazon.com och misslyckandet av Furniture.com där böcker har en låg psykologisk trans-aktionskostnad eller låga naturliga barriärer.
Den andra faktorn Svensk Handel (2018) nämner är möjligheten till prisjämförelse. Konkur-rensen i e-handel är ofta driven av priset, vilket gör att varor som är homogena gynnas. I och med de utbredda prisjämförelsehemsidorna (som agerar som tvåsidiga plattformar) har denna prisjämförelse underlättats ytterligare. Detta går att koppla till Williamsoms (1979) teori om sökkostnader. Som vi nämnde i den teoretiska bakgrunden är sökkostnader de kostnader som uppstår i samband med sökandet efter information när handel mellan två parter ska ske. E-handel tillsammans med prisjämförelsehemsidorna har minskat dessa avsevärt. En sökning via Google på Alex Schulmans senaste bok “Bränn alla mina brev” gav 4 olika priser från 5 olika återförsäljare direkt på första sidan av Google, se bilaga (bild. 1).
Den tredje faktorn Svensk Handel (2018) tar upp är om produkterna är lätta att frakta hem till kund eller utlämningsplats. Detta är något som Chircu och Mahajan (2006) inte väljer att koppla som en transaktionskostnad utan något de väljer att kalla ”Fundamental objectives related to internet commerce” vilket kan översättas till grundläggande aktiviteter kopplade till e-handel.
Vad Svensk Handel (2018) konstaterar är att bokbranschen har låga barriärer på samtliga av dessa tre faktorer vilket därför ger därför en förklaring varför e-handel lyckats få spridning i bokbranschen.
I Konkurrensverkets (2017) rapport ”Konkurrens och tillväxt på digitala marknader” skriver de, som nämnts i inledningen, att “I mogna e-handelsbranscher som handel med böcker och
10
hemelektronik har tillväxten av e-handel medfört att antalet butiker minskat” (Konkurrensver-ket 2017, s.22). Konkurrensver(Konkurrensver-ket menar på att en konsekvens av detta kommer bli en högre marknadskoncentration inom bokbranschen då mindre handlare har svårare att konkurrera med pris och i och med e-handelns spridning tappar de även sin geografiska konkurrensfördel. Även detta går att koppla till Williamsons (1979) teori om transaktionskostnader. Då sökkostnaderna var väldigt höga för konsumenter som bor i glesbygd ledde detta till att de enbart kunde handla från den lokala bokhandlaren. Nu med e-handeln har de ett större urval av säljare och kan därför välja säljare efter pris och tillfredsställelse vid köp.
Med dessa praktiska faktorer i åtanke ges en koppling från teori till empiri. I och med att e-handel med böcker har fördelar ur ett nationalekonomiskt perspektiv, genom att ha lägre trans-aktionskostnader än fysiska butiker, bör således e-bokhandlarna vinna marknadsandelar och skapa lönsamhetsproblem för de fysiska butikerna, likt vad både Svensk Handel (2018) och Konkurrensverket (2017) tidigare skrivit. En konsekvens av dessa lönsamhetsproblem är vad Konkurrensverket (2017) skrivit om att utvecklingen av e-handel har medfört att antal butiker minskat. Vad konkurrensverket inte nämner är om denna utveckling enbart har lett till en högre marknadskoncentration bland fysiska butiker, med andra ord färre bokhandlar men större och bättre bokhandlar med fler förvärvsarbetare per butik, eller om utfallet även blivit färre för-värvsarbetare i fysiska bokhandlar. Detta är vad denna studie kommer gå igenom i resterande kapitel. Har det nya handel sättet, e-handel, med lägre transaktionskostnader än fysisk handel påverkat mängden förvärvsarbetare i fysiska bokhandlar.
5. Data
För att undersöka om spridningen av e-handel med böcker har haft en påverkan på antalet för-värvsarbetare inom fysiska bokhandlar har två paneldataset använts för att skapa två tabeller som innehåller parameterskattningar för fyra modeller vardera. Med hjälp av regionsuppdel-ning får modellerna fler observationer och får därmed en högre mängd frihetsgrader än om modellerna enbart hade avsett nationell nivå. I de europeiska modellerna är länderna och tids-perioden vald baserat på tillgängligheten av data på nationell nivå. Valet av två dataset är gjord för att undersöka om utvecklingen varit densamma i både Sverige och Europa. En liknande utveckling på de båda områdena som observerats skulle stärka studiens tes om att e-handeln med böcker har haft en negativ effekt på antalet förvärvsarbetare i fysiska bokhandlar. Data som använts är hämtad från SCB, Eurostat och Gapminder.
11
På regional nivå i Sverige undersöks åtta regioner indelade enligt NUTS 26. Regionerna som observerats enligt indelning av NUTS 2 är Stockholm, Västsverige, övre Norrland, östra Mel-lansverige, Småland med öarna, norra MelMel-lansverige, mellersta Norrland och Sydsverige (SCB 2019). Variablerna som kontrolleras för är befolkning, medelutbildning, medelålder och köp via internet. Dessa variabler har valts till testerna baserat på deras potentiella effekt på den observerade utvecklingen och tillgängligheten av data.
I den europeiska modellen har samma variabler valts. De europeiska länder som valts till mo-dellen är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Sverige, Storbritan-nien, Tyskland och Österrike. Dessa länder valdes baserat på att de är snarlika Sverige i aspekterna av teknologisk utveckling och välstånd (World Economic Forum 2019; OECD Bet-ter life index 2019) och på tillgängligheten av data för de variabler som valts till modellerna. Vidare följer en förklaring om varje variabel som används i modellerna och hur dessa variabler har uppmätts.
12
5.1 Deskriptiv statistik
Undersökningen för Sverige är genomförd med observationer från de åtta regionerna enligt NUTS 2 mellan åren 2007 och 2017. Antalet observationer blir då 88 för samtliga variabler, vilket gör datasetet till ett balanserat paneldataset (Kiviet 2009). Nedan i tabell 1 visas deskrip-tiv statistik med variabelnamn och hur variabeln är uppmätt, antalet observationer, medelvärde för samtliga observationer under den observerade tidsperioden för samtliga regioner, standard-avvikelse och min-. maxvärden.
Tabell 1. Deskriptiv statistik för Sverige
Källa: SCB (2019), Eurostat (2019)
Not: Samtliga variabler är skattade mellan åren 2007–2017.
Undersökningen för Europa är genomförd med observationer med tio OECD länder i Europa mellan åren 2008 och 2016. I detta dataset skiljer antalet observationer i förvärvsarbetare från resterande variabler. Detta är på grund ut av att Frankrike och Belgien saknar observationer för år 2008 (för Frankrike) respektive år 2008 och 2009 (för Belgien). Detta gör att datasetet är obalanserat (Kiviet 2009). Även här visas deskriptiv statistik med variabelnamn och hur varia-beln är uppmätt, antalet observationer, medelvärde för samtliga observationer under den obser-verade tidsperioden för samtliga regioner, standardavvikelse och min- och maxvärden i tabellen nedan, vilket är tabell 2.
Variabler Antal Observationer Medelvärde Std. avvikelse min max
Förvärvsarbetare (Antal) 88 286,4 237,1 38 918 Befolkning (Antal) 88 686 696 369 733 212 899 1 458 755 Utbildning (Medelvärde) 88 3,9 0,2 3,5 4,3 Köp via internet (%) 88 68,7 8,8 53 81 Ålder (Medelvärde) 88 42,8 1,0 40.7 44,8
13
Tabell 2. Deskriptiv statistik för Europa
Variabler Antal Observationer Medelvärde Std. avvikelse min max
Förvärvsarbetare (Antal) 87 7 091,3 8 099,1 951 31 022 Befolkning (Antal) 90 27 169 925 28 733 345 4 737 171 82 217 837 Utbildning (%) 90 29,1 5 15 38,4 Köp via internet (%) 90 62,9 12,3 21 83 Ålder (Median) 90 41,3 1,6 38,4 46 Källa: SCB (2019), Eurostat (2019)
Not: Det fattas observationer för antal förvärvsarbetare i Frankrike år 2008, samt i Belgien år 2008 och 2009. Utöver dessa har samtliga vari-abler fullständig data mellan åren 2008 och 2016.
Vidare tolkas variablernas värden från tabell 1 och 2 var för sig i kapitel 5.2 till 5.6.
5.2 Förvärvsarbetare
Data för förvärvsarbetare inom fysisk bokhandel och e-handel med böcker i Sverige är hämtad från SCB (2019) via SNI koderna 47610 “Specialiserad butikshandel med böcker” och 47913 “Postorderhandel och detaljhandel på Internet med böcker och andra mediavaror”. Studiens avgränsning till SNI koderna följer samma mått som Svenska Förläggarföreningen (2018) an-vänt när de undersökt Bokförsäljningsstatistik (Svenska Förläggarföreningen 2018). Antal för-värvsarbetare inom e-handel har inte använts som en variabel i regressionerna då den inte svarar till en specifik region, av anledningen att e-bokhandlarnas kunder inte är bundna till en specifik plats. Istället får den förklarande variabeln “Köp via internet”, som presenteras i 5.3, svara för den variabel som representerar effekten av e-handeln med böcker på antal förvärvsarbetare i fysiska bokhandlar. Denna effekt bottnar i, enligt det teoretiska ramverket, att e-bokhandlarna kan erbjuda sina kunder lägre transaktionskostnaderna än de fysiska butikerna och förmodas därför ha en negativ effekt påantalet förvärvsarbetare i fysisk bokhandel. I tabell 1, Deskriptiv
statistik för Sverige, presenteras inte data för förvärvsarbetare inom e-handel utan enbart data
över förvärvsarbetare i fysisk bokhandel. Detta då, som nämnt ovan, förvärvsarbetare inom e-handel inte är med i regressionerna som presenteras i tabell 6 och 7. I tabell 1 kan det avläsas att medelvärdet av förvärvsarbetare inom fysisk bokhandel i regionerna, under den observerade tiden, är cirka 286 förvärvsarbetare med ett min- och maxvärde som varierar mycket från 38
14
till 918 förvärvsarbetare. Denna variation beror på den stora skillnaden mellan den största reg-ionen till antal förvärvsarbetare, Stockholm och den minsta regreg-ionen till antal förvärvsarbetare, mellersta Norrland.
Förvärvsarbetare i e-handeln presenteras i figur 1 genom en tidsserie mellan åren 2007 och 2017 tillsammans med tidsserier mellan samma år för antal förvärvsarbetare inom fysiska bok-handlar i hela Sverige och variabeln köp via internet (procentuell andel som e-handlat de sen-aste tolv månaderna).
På europeisk nivå använder studien den europeiska klassifikationen för ekonomisk aktivitet, NACE 2 (Eurostat 2008). Data är hämtad från Eurostat och består av observationer mellan åren 2008 och 2016. Data för förvärvsarbetare inom e-handel med böcker kommer inte presenteras då en sådan avgränsning ej finns med i NACE 2. I tabell 2, Deskriptiv statistik för Europa, framgår det att medelvärdet av förvärvsarbetare i fysisk bokhandel mellan länderna över de nio observerade åren är cirka 7 091 förvärvsarbetare med min- och maxvärde på 951 respektive 31 022 förvärvsarbetare. Noterbart är att i kolumnen för antal observationer framgår det att tre observationer saknas, vilket är för Belgien år 2008 och 2009 samt Frankrike år 2008. Detta då data för åren saknas för dessa två länder vilket gör datasetet obalanserat (Kiviet 2009).
5.3 Köp via internet
Variabeln “Köp via internet” som använts i modellerna för regional nivå i Sverige är hämtad från Eurostat. Denna variabel är inte uppmätt på regional nivå utan är ett mått för hur procen-tuellt stor andel av hela den svenska befolkningen som gjort minst ett köp via internet de senaste tolv månaderna. Med andra ord kommer denna variabel inte skilja sig mellan de olika region-erna men har en förändring över tid. Data som är använd är uppmätt mellan åren 2007 och 2017. I tabell 1, Deskriptiv statistik för Sverige, framgår det att medelvärdet för hur stor andel av den svenska befolkningen som handlat via internet är 68,7 procent över de elva observerade åren. Min- och maxvärdet är år 2007 respektive 2017.
Anledningen till varför variabeln köp via internet inte varierar mellan regionerna är på grund av att data för regional nivå enbart var tillgänglig från år 2014. Detta hade gett modellerna ett för kort tidsspann och valdes därför bort.
15
Variabeln köp via internet tar inte hänsyn till hur många köp varje individ har gjort, utan enbart om en individ gjort minst ett köp eller inte. Denna variabel är inte direkt kopplad till e-handel av böcker men ett rimligt antagande är att när andelen som har e-handlat ökat har andelen som e-handlat böcker ökat, detta antagande baseras utveckling som skett i omsättning för företag under SNI-kod 47913, “Postorderhandel och detaljhandel på Internet med böcker och andra
mediavaror”, mellan åren 2007 och 2017 vilket varit en ökning på drygt 35 procent (SCB 2019).
För Europa är data hämtad från samma databas i Eurostat. Data för variabeln är uppmätt på samma sätt som i den svenska modellen och fanns då tillgänglig för varje land. Variabelns värde skiljer sig därför mellan de olika observerade länderna. I tabell 2, Deskriptiv statistik för
Europa, framgår det att medelvärdet av hur stor andel som handlat via internet för samtliga
europeiska länder i modellen är 62,9 procent för de nio observerade åren. Min- och maxvärde är 21 och 83 procent vilket är observationerna för Belgien år 2008 respektive Storbritannien år 2016.
5.4 Befolkning
Variabeln befolkning är den totala befolkningen i varje region för varje år. Detta innebär att variabelns värde varierar mycket mellan de olika regionerna. Data är inhämtad från SCB och är fullständig för samtliga regioner under de elva observerade åren. I tabell 1, Deskriptiv
sta-tistik för Sverige, presenteras medelvärdet för samtliga regioner över den observerade
tidspe-rioden. Medelvärdet är 686 696 invånare med min- och maxvärde på 212 899 respektive 1 458 755 invånare.
För Europa är data hämtad från eurostat och avser den total befolkningen per land för varje år, vilket betyder att även på europeisk nivå kommer variabeln variera mycket mellan länderna. I tabell 2, Deskriptiv statistik för Europa, framgår det att medelvärdet för variabeln är 27 169 925 invånare med min- och maxvärde på 4 737 171 respektive 82 217 837 invånare.
Variabelns koefficient förväntas ha en positiv korrelation med antal förvärvsarbetare i fysisk bokhandel då en större befolkning bör ge en större efterfråga på böcker.
16
5.5 Utbildning
Variabeln utbildning till modellerna för de svenska regionerna är hämtad från SCB och avser en genomsnittlig utbildningsnivå på den sjugradiga skalan “SUN 2000” vilket sträcker sig mel-lan 1: “Förgymnasial utbildning kortare än 9 år” och 7: “Forskarutbildning” per region (SCB 2016). I tabell 1, Deskriptiv statistik för Sverige, presenteras ett medelvärde av samtliga reg-ioner och år för Sverige. Där framgår det att genomsnittet för Sverige över den observerade elvaårsperioden är 3,9 vilket motsvarar ett värde nära 4: “Gymnasial utbildning längre än 2 år men max 3 år”. Det lägsta värdet uppmätt var under år 2007 i regionen Småland med öarna vilket var 3,5 och det högsta under år 2017 i Stockholm vilket var 4,3. Dessa värden kan avläsas från min- och max i tabell 1, Deskriptiva statistik för Sverige.
För Europa används måttet procentuell andel i landet som har en treårig universitetsexamen eller högre. Detta då liknande skala som användes för Sverige inte finns på europeisk nivå. Medelvärdet för denna variabel är 29,1 procent med ett min- och maxvärde på 15 respektive 38,4 procent, vilket kan avläsas i tabell 2, Deskriptiv statistik för Europa.
Variabelns koefficient förväntas ha en positiv korrelation med antal förvärvsarbetare i fysisk bokhandel då högutbildade läser böcker i högre utsträckning (Mediebarometern 2017).
5.6 Ålder
Variabeln ålder för Sverige är hämtad från SCB och avser medelålder i de åtta olika regionerna under de elva observerade åren. I tabell 1, Deskriptiva statistik för Sverige, framgår det att me-delvärdet mellan regionerna under de observerade åren är 42,8 år med ett min- och maxvärde 40,7 respektive 44,8 år.
I den europeiska modellen valdes medianålder som förklarande variabel då medelålder för län-derna inte var tillgänglig under den observerade tidsperioden. I tabell 2, Deskriptiv statistik för
Europa, kan det avläsas att medelvärdet mellan länderna under de observerade åren är 41,3 år
med ett min- och maxvärde på 38,4 respektive 46 år.
Variabelns koefficient förväntas ha en positiv korrelation till förvärvsarbetare inom fysisk bo-khandel då unga i större utsträckning handlar via internet (Internetstiftelsen 2018).
17
6. Metod
Detta kapitel redogör för vilken metod som har valts i studien. Kapitlet redogör även för var-för vissa val har gjorts och vilka antaganden som krävs var-för att kunna utvar-föra ett estimat på stu-diens variabler. Detta för att undersöka sambandet mellan e-handel med böcker och förvärvs-arbetare inom fysisk bokhandel.
6.1 Metodval
För säkerställa vilket estimat som bör användas i studien har en OLS7 regression estimerats för
både Sverige och Europa, se tabell 3 och 4 i bilagor. Regressionerna innehåller fyra modeller vardera med förvärvsarbetare som beroende variabel och köp via internet, befolkning,
utbild-ning och medelålder som förklarande variabler. I tabell 3, modell 4, är de förklarande
variab-lerna för köp via internet, befolkning samt medelutbildning statistiskt signifikanta på en 0,1 procentig nivå med en förklaringsgrad på 92 procent. Parameterskattningen för medelålder är inte signifikant på en femprocentig nivå. Vidare skattas variablerna för Europa med en OLS regression i tabell 4 (se bilaga). I tabell 4, modell 4, är köp via internet statistiskt signifikant på en 1 procentig nivå och befolkning, utbildning och medianålder är statistiskt signifikanta på en 0,1 procentig nivå, med en förklaringsgrad på 90,4 procent.
Vid utförandet av en OLS regression i statistikbearbetningsprogrammet Stata, kontrollerar en OLS ej för icke-observerade effekter som är konstanta över tid. Ekvation 1 redogör för hur en OLS regression är utformad.
𝑦 = 𝛽0+ 𝛽1𝑥1+ ⋯ + 𝛽𝑘𝑥𝑘+ 𝑢
Enligt Wooldridge (2016), bör en skattning av modeller med paneldata kontrollerar för icke- observerade effekter som är konstanta över tid och det bör därför undersökas om det går att använda ett estimat med fixa effekter eller slumpmässiga effekter. Med en estimation som an-vänder fixa effekter förväntas de individuella 𝑎𝑖 vara korrelerad med de förklarande
variab-lerna. Vid ett estimat med slumpmässiga effekter förväntas de individuella 𝑎𝑖 ej vara korrelerad med de förklarande variablerna. För att avgöra om modellen skall undersökas med fixa effekter
7 OLS är en estimeringsmetod för att skapa ett linjärt samband mellan den beroende- och de oberoende
vari-ablerna genom minsta kvadratmetoden (Wooldridge 2016).
18
eller slumpmässiga effekter utförs ett Hausman-test som visar om det finns en korrelation mel-lan de förklarande variablerna och de individuella 𝑎𝑖. Nollhypotesen för Hausman testet är som följande:
𝐻𝑜: 𝐶𝑜𝑟𝑟(𝑎𝑖, 𝑥𝑖) = 0 𝐻𝐴: 𝐶𝑜𝑟𝑟(𝑎𝑖, 𝑥𝑖) ≠ 0
Vid utfört Hausman-test ges ett p-värde på 0,0000 för både Sverige och Europa vilket betyder att nollhypotesen förkastas och modellerna utförs därför med fixa effekter (Wooldridge 2016).
Trots att Hausman-testet indikerar på att modellerna bör utföras med fixa effekter, krävs det att vissa antaganden uppfylls för att modellen ska vara korrekt (Wooldridge 2016). Det första an-tagandet8 är att den icke-observerade effekten 𝑎
𝑖 inte har en tidskomponent. Med andra ord, att
𝛽𝑗 är parametrarna som ska estimeras och att 𝑎𝑖 hålls som en icke-observerande effekt (se ek-vation (5)). Det andra antagandet9 är att data för variablerna i tvärsnittet ska vara slumpmässigt utvalda. Det tredje antagandet10 är att de förklarande variablerna ändras över tid och att det inte finns en direkt korrelation mellan de förklarande variablerna. I tabell 511 och 612 (se bilagor) presenteras två korrelationsmatriser mellan variablerna för Sverige respektive Europa där det indikerar på att det finns korrelation mellan variablerna, men ingen direkt korrelation, vilket innebär att det tredje antagandet följs (Wooldridge 2016).
Det fjärde antagandet13 är att väntevärdet för 𝑢𝑖𝑡 (feltermen) ska vara noll. Givet att:
𝐸(𝑢𝑖𝑡|𝑋𝑖, 𝑎𝑖)
Vidare följer det femte antagandet14 att 𝑢𝑖𝑡 (feltermen) är homoskedastiskt:
𝑉𝑎𝑟(𝑢𝑖𝑡|𝑋𝑖, 𝑎𝑖) = 𝑉𝑎𝑟(𝑢𝑖𝑡) = 𝜎𝑢2, t = 1, …, T.
8 Antagande FE.1 (Wooldridge 2016, s. 457). 9 Antagande FE.2 (Wooldridge 2016, s. 458). 10 Antagande FE.3 (Wooldridge 2016, s. 458).
11 Korrelationsmatris mellan samtliga variabler för Sverige.
12 Korrelationsmatris mellan samtliga variabler för OECD länder i Europa. 13 Antagande FE.4 (Wooldridge 2016, s. 458).
14 Antagande FE.5 (Wooldridge 2016, s. 458).
(2)
19
För att kontrollera för heteroskedasticitet har ett modifierat Wald-test gjorts. I detta test är noll-hypotesen att det råder homoskedasticitet. Vid utförandet av ett modifierat Wald-test får samt-liga modeller i tabell 7 och 8 (se kapitel 6.2 och 6.3) ett p-värde lägre än 0,05 vilket betyder att nollhypotesen förkastas på en femprocentig nivå och regressionerna utförs därför med robusta standardfel (Torres-Reyna 2007).
Det sjätte antagandet15 avser att för alla 𝑡 ≠ 𝑠, ska det inte finnas någon autokorrelation
mel-lan feltermerna:
𝐶𝑜𝑣(𝑢𝑖𝑡, 𝑢𝑖𝑠|𝑋𝑖, 𝑎𝑖) = 𝑜
För att se om det råder autokorrelation mellan feltermerna genomförs ett Wooldridge-test (Tor-res-Reyna 2007) där nolhypotesen förkastas om p-värdet < 0,05. Vid utfört Wooldridge-test redovisas ett värde lägre än 0,05 för samtliga modeller i tabell 7 och 8. Detta indikerar på att det råder autokorrelation mellan feltermerna och nollhypotesen förkastas. För att ta hänsyn till detta används klustrade standardfel i samtliga modeller i tabell 7 och 8.
Då studien tar hänsyn till samtliga antaganden som krävs för att utföra ett estimat med fixa effekter (Wooldridge 2016), redovisas en modelltransformation för att tydligare visa hur trans-formationen med fixa effekter går till.
6.2 Modelltransformation
För att illustrera hur transformationen av en modell med fixa effekter ser ut, presenteras en enklare ekvation med 𝑥𝑖𝑡 som förklarande variabel och 𝑦𝑖𝑡 som beroende variabel där i står för plats och t står för tid:
𝑦𝑖𝑡 = 𝛽1𝑥𝑖𝑡+ 𝑎𝑖 + 𝑢𝑖𝑡, t = 1, 2, …, T.
Viktigt att notera är att 𝑎𝑖, som är den icke-observerade effekten, saknar en tidskomponent.
Detta är det första antagandet16 som görs för att kunna utföra ett estimat med fixa effekter (Wooldridge 2016). Vidare tas ett medelvärde för varje i över tid.
15 Antagande FE.6 (Wooldridge 2016, s. 458). 16 Antagande FE.1 (Wooldridge 2016, s. 457).
(4)
20
𝑦̅𝑖 = 𝛽1𝑥̅𝑖 + 𝑎𝑖 + 𝑢̅𝑖,
där 𝑦̅𝑖 = 𝑇−1∑ 𝑡=1
𝑇 𝑦
𝑖𝑡 och så vidare. Noterbart är att den icke-observerade effekten 𝑎𝑖 är
kon-stant över tid och förekommer i både ekvation (4) och ekvation (5). Vidare subtraheras ekvat-ion (5) med ekvatekvat-ion (6) för varje år, t:
𝑦𝑖𝑡− 𝑦̅𝑖 = 𝛽1(𝑥𝑖𝑡− 𝑥̅𝑖) + (𝑎𝑖− 𝑎𝑖) + (𝑢𝑖𝑡− 𝑢̅𝑖), t = 1, 2, …, T.
eller
𝑦̈𝑖𝑡 = 𝛽1𝑥̈𝑖𝑡+ 𝑢̈𝑖𝑡, t = 1, 2, …, T,
där 𝑦̈𝑖𝑡 = 𝑦𝑖𝑡− 𝑦̅𝑖, 𝑥̈𝑖𝑡 = 𝑥𝑖𝑡 − 𝑥̅𝑖 och 𝑢̈𝑖𝑡 = 𝑢𝑖𝑡− 𝑢̅𝑖. Noterbart i ekvation (7) är att 𝑎𝑖
sub-traheras bort från modellen. Vidare kan ekvation (8) utökas med fler förklarande variabler för en mer passande ekvation till studien:
𝑦̈𝑖𝑡 = 𝛽1𝑥̈𝑖𝑡1+ 𝛽2𝑥̈𝑖𝑡2+ ⋯ + 𝛽𝑘𝑥̈𝑖𝑡𝑘+ 𝑢̈𝑖𝑡, t = 1, 2, …, T,
6.3 Modellspecifikation
Vidare bygger studiens modell på ekvation (9), med en mer specifik förklaring för hur den beroende samt de förklarande variablerna tolkas i studien. Med grund för antaganden om att använda fixa effekter och de teoretiska fördelar e-handel med böcker har mot fysisk handel med böcker skapas modellerna nedan för att undersöka om tillväxten i e-handel med böcker har en negativ effekt på förvärvsarbetare i fysiska bokhandlar.
(6)
(7)
(8)
21
6.3.1 Modellspecifikation för Sverige
Not: Förvärvsarbetare FB = Förvärvsarbetare inom den fysiska bokhandeln. i = regionsuppdelning i Sverige. T.ex. Stock-holm = 1, norra Mellansverige = 2 osv.: t = år. T.ex. 2007, 2008, …, 2017.
6.3.2 Modellspecifikation för Europa
Not: Förvärvsarbetare FB = Förvärvsarbetare inom den fysiska bokhandeln. i = Land, t.ex. T.ex. Sverige = 1, Norge = 2 osv.: t = år. T.ex. 2008, 2009, …, 2016.
Med detta i åtanke blir studiens hypotes följande:
H0 = “Köp via internet” har inte en effekt på antal förvärvsarbetare i fysisk bokhandel. H1 = “Köp via internet” har en effekt på antal förvärvsarbetare i fysisk bokhandel.
7. Resultat
Resultatet omfattar hur förändringen har sett ut över den tidsperiod som undersökts i studien för både Sverige, uppdelat per region samt de valda OECD länderna i Europa. Vidare present-eras modellerna för valda variablers koefficient.
7.1 Förändring i Sverige mellan år 2007 och 2017
Figur 1 presenterar hur förändringen i Sverige har sett ut för förvärvsarbetare inom fysisk bok-handel, förvärvsarbetare inom e-handel för böcker och mediavaror samt hur stor andel av be-folkningen som e-handlat mellan åren 2007 och 2017.
(10)
(11) Förvärvsarbetare FBit = β1(Köp via internet)it + β2(Befolkning)it + β3(Utbildning)it
+ β4(Ålder)it + 𝑎𝑖 + 𝑢𝑖𝑡 i= 1,2…8. t = 2007, 2008 …, 2017.
Förvärvsarbetare FBit = β1(Köp via internet)it + β2(Befolkning)it + β3(Utbildning)it
22
Figur 1. Utveckling av förvärvsarbetare och e-handel i Sverige, åren 2007–2017
Källa: SCB (2019), Eurostat (2019)
Not: Redovisar utvecklingen av antal förvärvsarbetare inom SNI-kod 47610 ”specialiserad butikshandel med böcker”, förvärvsarbetare inom SNI-kod 47913 ”postorderhandel och detaljhandel på internet med böcker och andra mediavaror” samt köp via internet, åren 2007–2017. De blåa och orangea linjerna svarar till primäraxeln (den vänstra) där det visas förvärvsarbetare i absoluta tal medan den grå till sekundäraxeln (den högra) där det visas köp via internet (e-handel i procent av befolkningen).
Figur 1 visar att både förvärvsarbetare inom e-handel och andel av befolkningen som e-handlat har ökat över den observerade tioårsperioden. Inom SNI kod 47610 var det totalt 2 762 för-värvsarbetare år 2007. År 2017 var det 1 937 förför-värvsarbetare som jobbade inom den fysiska bokhandeln, vilket är en minskning på cirka 30 procent (motsvarande 825 förvärvsarbetare) över elva år (SCB 2019).
Antal förvärvsarbetare inom SNI-kod 47913 var totalt 841 förvärvsarbetare år 2007. Enligt data hämtad från SCB (2019) har antalet förvärvsarbetare inom e-handel för böcker och mediavaror ökat med cirka 40 procent över elva år vilket motsvarar en ökning på totalt 339 förvärvsarbe-tare. Andel av befolkningen som e-handlat i Sverige var totalt 53 procent år 2007 och har ökat med cirka 53 procent fram till år 2017. Då hade andelen stigit till totalt 81 procent av den svenska befolkningen (Eurostat 2019).
Andelen av befolkningen som e-handlat har fluktuerat över den observerade tidsperioden. Detta kan tolkas som missvisande då denna variabel gäller för den andel av befolkning som gjort minst ett köp via internet. Variabeln tar inte hänsyn till hur mycket som handlats av varje indi-vid.
23
Nedan presenteras figur 2 som visar hur den regionala trenden för förvärvsarbetare inom fysisk bokhandel har sett ut i Sverige mellan år 2007 och 2017.
Figur 2. Antal förvärvsarbetare i fysisk bokhandel per region, åren 2007–2017
Källa: SCB (2019), Eurostat (2019)
Not: Redovisar utvecklingen av antal förvärvsarbetare i fysisk bokhandel, åren 2007–2017
Figur 2 visar på att utvecklingen har varit liknande i samtliga regioner i Sverige. Stockholm har haft flest antal förvärvsarbetare inom fysiska butiker över alla regioner och hade år 2007 totalt 856 arbetare. Intressant att notera är att antal förvärvsarbetare ökade fram till år 2010 med 62 arbetare, vilket motsvarar en ökning på cirka sju procent. År 2017 var det 696 arbetare inom den fysiska bokhandeln. Detta är en minskning på 19 procent över elva år vilket motsvarar minskning med 160 förvärvsarbetare.
Mellersta Norrland har haft minst antal förvärvsarbetare inom den fysiska bokhandeln år 2007, med totalt 88 arbetare. Noterbart är att de har haft de procentuellt största minskningarna av antal förvärvsarbetare, med en minskning på 57 procent fram till år 2017. I övre Norrland har antalet förvärvsarbetare minskat från 99 år 2007 till 52 år 2017. Detta är en minskning på 47 procent. Denna minskning är procentuellt större än i de folktätare regionerna, vilket gör en viktig observation eftersom det visar att den negativa utvecklingen inte enbart är fokuserad till de stora regionerna utan är utbredd över hela landet.
Nedan presenteras figur 3 och figur 4 som visar utvecklingen av förvärvsarbetare och e-handeln i Europa. Figur 3 visar hur förändringen i antal förvärvsarbetare har sett ut mellan åren 2008
24
2016 för de valda OECD länderna. Figur 4 visar samma OECD länder för hur stor förändring i andelen av befolkningen som köper varor och tjänster via internet har sett ut över tid.
Tyskland, Frankrike och Storbritannien är de största av de valda länderna och har därför lagts i separata figurer för att lättare kunna tolkas. År 2008 var det 28 611 förvärvsarbetare inom den fysiska bokhandeln i Tyskland. Trenden har varit något volatil där antalet förvärvsarbetare ökade med 2 411 stycken mellan år 2008 och 2009. År 2016 var det 25 742 förvärvsarbetare inom den fysiska bokhandeln, vilket är en minskning på 10 procent över den observerade tids-perioden. Andelen av befolkning som har e-handlat minst en gång de senaste tolv månaderna var 53 procent under år 2008 och har ökat med 40 procent över den observerade tidsperioden till 74 procent år 2016.
Intressant att notera är att Storbritannien har haft den största andelen av befolkningen som e-handlat av alla de tio observerade länderna. År 2016 var det 83 procent av befolkningen vilket är en ökning på 46 procent från år 2008, då det var 57 procent av befolkningen. Detta går emot Konkurrensverkets uttalande om att tillväxten av e-handel medfört att antalet butiker minskat (Konkurrensverket 2017), då antal förvärvsarbetare inom fysisk bokhandel enbart minskat med 18 arbetare över den observerade tidsperioden, vilket motsvarar en minskning med 0,14 pro-cent.
Källa: SCB (2019), Eurostat (2019)
Not: Redovisar utvecklingen av köp via internet, åren 2008–2016
Källa: SCB (2019), Eurostat (2019)
Not: Redovisar utvecklingen av antal förvärvsarbetare i fysisk bokhandel åren 2008–2016
Figur 3. Utvecklingen av antal förvärvs-arbetare i fysisk bokhandel i större OECD länder, åren 2008–2016
Figur 4. Utvecklingen av köp via in-ternet i större OECD länder, åren 2008–2016
25
Vidare är även Frankrike ett intressant empiriskt exempel som går emot vad Konkurrensverket (2017) tidigare skrivit. År 2016 var det 66 procent av befolkningen som e-handlat vilket är en tillväxt på 65 procent från år 2008 då andelen var 40 procent. Under samma tidsperiod har antalet förvärvsarbetare ökat med 74 förvärvsarbetare, vilket är en ökning på 0,66 procent från år 2009. Som nämnt tidigare är data från år 2008 avseende antal förvärvsarbetare i Frankrike inte tillgänglig.
I figur 5 och figur 6 presenteras de mindre OECD länderna, där Sverige, Danmark, Nederlän-derna, Österrike, Finland, Belgien och Norge ingår.
Noterbart är att i samtliga länder, bortsett från Belgien, har antalen förvärvsarbetare inom bok-handeln minskat och andel av befolkningen som e-handlat ökat. Den minsta förändringen i an-talet förvärvsarbetare har skett i Norge, där förändring varit en minskning med tio procent me-dan den största har skett i Nederländerna där det minskade med 50 procent. Ökningen i andel av befolkningen som e-handlat har varit minst i Norge medan den största ökningen skett i Ös-terrike med ökningar på 24 respektive 57 procent.
Belgien har däremot ökat antalet förvärvsarbetare från 951 arbetare år 2010 (data för Belgien har enbart funnits från 2010) till 1 282 arbetare år 2016, vilket är en ökning på 35 procent. Det intressanta blir om denna utveckling sätts i relation till hur utvecklingen av andel av befolkning
Källa: SCB (2019), Eurostat (2019)
Not: Redovisar utvecklingen av antal förvärvsarbetare i fysisk bokhandel åren 2008–2016
Källa: SCB (2019), Eurostat (2019) Not: Redovisar utvecklingen av köp via internet, åren 2008–2016
Figur 5. Utveckling av förvärvsarbetare i fy-sisk bokhandlar i mindre OECD länder mel-lan åren 2008 till 2016
Figur 6. Utveckling av köp via internet i mindre OECD länder mellan åren 2008 till 2016
26
som e-handlat sett ut. Där har det skett en ökning på 171 procent över den observerade tidspe-rioden. År 2008 var det 21 procent som e-handlat och år 2016 var det 57 procent, vilket går emot vad Konkurrensverket (2017) skrivit om att tillväxten av e-handel medfört att antalet bu-tiker minskat.
7.2 Resultat i Sverige
Tabell 7 redovisar den modell som presenterats i kapitlet Modellspecifikation för Sverige. Ta-bellen innehåller fyra modeller för att visa hur variablernas koefficienter förändras när en mer förklarande variabel läggs till. Samtliga regressioner har genomförts med robusta och klust-rade standardfel för att ta hänsyn till den rådande heteroskedasticiteten och autokorrelationen. Genom att använda detta i regressionerna uppfylls samtliga krav för fixa effekter (Wooldridge 2016). I tabellerna presenteras även resultatet från Wald och Wooldridge-testerna.
Tabell 7. Resultat i Sverige per region, samtliga modeller
Not:Robusta och klustrade standardfel i parenteser. Asterisk anger signifikans på * 5 procent, ** 1 procent, *** 0,1 procent. Källa: SCB (2019), Eurostat (2019)
Modell (1), (tabell 7), tar hänsyn till hur mycket köp via internet påverkar den beroende varia-beln. Enligt vår skattning har köp via internet en negativ påverkan på förvärvsarbetare, med ett koefficientvärde på -3,902. Det betyder att med en procentenhets ökning i köp via internet,
Förvärvsarbetare (1) (2) (3) (4) Köp via internet -3,902** -2,292** -0,994 -1,300 (0,895) (0,532) (0,849) (0,954) Befolkning -0,000781*** -0,000771*** -0,000743*** (0,0000845) (0,0000755) (0,0000643) Medelutbildning -125,9 -255,1** (67,97) (58,39) Medelålder 41,53 (18,73) Konstant 554,5*** 980,2*** 1 378,0*** 108,3 (61,49) (64,19) (237,5) (715,8) N 88 88 88 88 R-sq 0,542 0,762 0,770 0,783 adj. R-sq 0,537 0,756 0,762 0,772 Wald. Chi2 0,0000 0,0000 0,0000 0,0000 Wooldr. Autokorr. 0,0002 0,0001 0,0009 0,0003
27
minskar förvärvsarbetare med 3,902 arbetare, ceteris paribus. Variabeln är statistiskt signifi-kant på en 1 procentig nivå.
I modell (2), (tabell 7), inkluderas en ny variabel, befolkning. Enligt vår parameterskattning visar sig befolkning ha en negativ påverkan på förvärvsarbetare, med en koefficient på -0,000781. Variabeln är statistiskt signifikant på en 0,1 nivå, vilket gäller för alla skattade mo-deller, ceteris paribus. Detta går emot vad som skrevs i kapitel 5.4 Befolkning där den förvän-tades ha en positiv effekt på antal förvärvsarbetare i fysisk bokhandel.
I modell (3), (tabell 7), inkluderas medelutbildning och är enligt parameterskattningen inte sig-nifikant på en femprocentig nivå och har en negativ koefficient på -125,9. Detta betyder att med en enhets ökning i medelvärdet av utbildningsskalan, minskar antalet förvärvsarbetare med 125,9 arbetare.
I den sista modellen, modell (4), (tabell 7), inkluderas medelåldern av befolkningen. Parame-tern har en positiv påverkan på förvärvsarbetare och har en koefficient på 41,53. Det betyder att om medelåldern ökar med ett år, ökar antalet arbetare inom fysisk bokhandlar med 41,53 stycken. Parametern är inte statistiskt signifikant på en femprocentig nivå.
Den fjärde och sista modellen tar hänsyn till alla variabler. Parametern för Köp via internet har fortfarande en negativ påverkan på den beroende variabeln, men är samtidigt inte statistiskt signifikant på en femprocentig nivå. Parameterskattningen för medelutbildning är statistiskt signifikant på en 1 nivå och har en negativ påverkan på den beroende variabeln, med en koef-ficient på -255,1.
Även om samtliga modeller visar på en effekt av köp vi internet i linje med studiens alternativ-hypotes är parameterskattningen i modell 4 inte statistiskt signifikant. Resultatet av detta blir att nollhypotesen inte kan förkastas på en femprocentig nivå.
28
7.3 Resultat i Europa
Tabell 8 redovisar modellen som presenterats i kapitlet Modellspecifikation för Europa. Som i tabell 7 innehåller den fyra modeller och dessa har genomförts med robusta och klustrade standardfel.
Tabell 8. Resultat i Europa, samtliga modeller
Not:Robusta och klustrade standardfel i parenteser. Asterisk anger signifikans på * 5 procent, ** 1 procent, *** 0,1 procent. Källa: SCB (2019), Eurostat (2019), Gapminder (2019)
Modell (1), (i tabell 8), visar parametarskattningen för Köp via internet. Koefficienten för Köp
via internet visar enligt vår parameterskattning en negativ påverkan på den beroende variabeln
med en koefficient på -71,53 och är statistiskt signifikant på en femprocentig nivå, ceteris pari-bus.
I modell (2), (i tabell 8), inkluderas variabeln för befolkning, där den har ett positivt utslag med en koefficient på 0,000276. Parametern är inte statistiskt signifikant på en femprocentig nivå. När befolknings variabeln inkluderas får parameterskattningen för köp via internet en större negativ påverkan på den beroende variabeln med en koefficient på -82,74 och är statistiskt sig-nifikant på en femprocentig nivå.
Förvärvsarbetare (1) (2) (3) (4) Köp via internet -71,53* -82,74* -92,13 10,28 (26,49) (34,19) (52,50) (30,07) Befolkning 0,000276 0,000256 0,0000258 (0,000337) (0,000302) (0,000190) Medelutbildning 31,98 96,85* (65,70) (41,98) Medianålder -1692,9** (471,2) Konstant 11 668,4*** 4 888,1 5 097,2 72 832,9** (1 695,2) (7 475,4) (7 147,5) (18 034,3) N 87 87 87 87 R-sq 0,226 0,243 0,246 0,445 adj. R-sq 0,217 0,225 0,219 0,418 Wald. Chi2 0,0000 0,0000 0,0000 0,0000 Wooldr. Autokorr. 0,0003 0,0002 0,0005 0,0004
29
I modell (3), (i tabell 8), inkluderas variabeln för utbildning. Parameterskattningen har en posi-tiv effekt på den beroende variabeln med en koefficient på 31,98, men är samtidigt inte signifi-kant på en femprocentig nivå. När utbildning inkluderas får parametern köp via internet en större negativ påverkan på den beroende variabeln med en koefficient på -92,13 men är samti-digt inte signifikant på en femprocentig nivå.
I modell (4), (i tabell 8), inkluderas variabeln för medianåldern och är den sista modellen i regressionen. I denna modell blir både medelutbildning och medianålder signifikanta till en fem- respektive enprocentig nivå. Värt att notera är att parameterskattningarna för dessa vari-abler visar en motsatt effekt gentemot vad de visar i modell (4), tabell 7. Förklaringen till detta kan vi enbart spekulera i. En förklaring kan vara att det råder kulturella skillnader mellan län-derna, så som att unga och högutbildade i högre utsträckning väljer att handla sina böcker i fysiska butiker i länder som Belgien där både köp via internet och förvärvsarbetare i fysisk bokhandel har ökat. Ännu en förklaring skulle kunna vara att i länder som Belgien är tillgången till fysiska bokhandlar större och har därför inte påverkats av e-handelns tillväxt.
30
8. Diskussion
Figur 1–6 visar att utvecklingen för förvärvsarbetare inom fysiska bokhandlar har varit negativ under perioden som observerats medan köp via internet och förvärvsarbetare inom e-handeln har varit positiv, bortsett from Belgien och Frankrike där förvärvsarbetare inom fysisk bokhan-del har ökat. Samtliga paneldatamobokhan-deller, bortsett från mobokhan-dell (4) i tabell 8, visar på att det finns ett negativt samband mellan högre andel av befolkningen som använder e-handel och förvärvsarbetare inom fysiska bokhandlar. Detta stämmer överens med studiens hypotes men då koefficienterna i resultatet inte är statistiskt signifikant på en femprocentig nivå kan nollhy-potes inte förkastas (Wooldridge 2016).
En anledning till att modellerna inte kan förklara den negativa utvecklingen av förvärvsarbetare inom fysiska bokhandlar kan vara att de variabler som valts till modellerna inte är tillräckligt starkt kopplade till transaktionskostnadsteorin. Av de variabler som använts i studien har bara
köp via internet en koppling till transaktionskostnadsteorin, genom att representera ett
handels-sätt med lägre transaktionskostnader än fysisk handel. Vidare presenteras och diskuteras tre variabler som, av olika anledningar, skulle kunna ha en bättre förklaringsgrad. Den första och potentiellt viktigaste variabeln som skulle kunnat användas är variabeln tillgänglighet som har en stark koppling till transaktionskostnadsteorin.
Variabeln tillgänglighet skulle fungera som ett mått på hur höga sökkostnader regionerna har. Variabeln skulle kunna mätas genom antal fysiska bokhandlar per kvadratkilometer. Enligt Butter och Musch (2003) är sökkostnader de kostnader som uppstår i samband med sökandet av information kring produkten, såsom kvalitet och pris. Då böcker är homogena är priset den primära drivkraften för köparen i val av säljare. Ett antagande värt att undersöka är då om sök-kostnaderna är högre för invånare i mer glesbebyggda områden då urvalet av bokhandlar är lägre.
Vid studerande av den data som används i studien framgår det att regionen mellersta Norrland är den region med lägst antal innevånare och den största procentuella minskningen i antal för-värvsarbetare i fysiska bokhandlar. Variabeln tillgänglighet skulle även ge en inblick i huruvida e-handel med böcker är ett komplement eller substitut till fysiska bokhandlar. Ett rimligt anta-gande skulle vara, efter att den använda data studerats, att på platser med högre sökkostnader i samband med handel i fysiska bokhandlar blir e-handel med böcker ett substitut medan på plat-ser med lägre sökkostnader blir det ett komplement. Detta är dock att hårdra sambandet, en
