Fokus på äldre och alkohol

Nordens Välfärdscenter

Utgitt av

Nordens Välfärdscenter www.nordicwelfare.org Desember 2010

Ansvarlig redaktør og utgiver: Direktør Tone Mørk

Redaktør: Nino Simic Redaksjon: Magnus Gudnason Martina Harrikari Matilda Hellman Louise Hertzberg Nina Karlsson Helena Lagercrantz Gerd Vidje

Lasse Winther Wehner ISBN: 978-87-7919-050-4 Opplag: 1000

Grafisk design: Aase Bie Forsidefoto: iStockphoto Trykk: EO Grafiska AB Nordens Välfärdscenter Sverige Box 22028 104 22 Stockholm Sverige Besöksadress: Hantverkargatan 29 Tel: +46 8 545 536 00 info@nordicwelfare.org Nordens Välfärdscenter Finland Annegatan 29 A 23 FIN-00100 Helsingfors Finland Tel: +358 9 694 8082 nvcfi@nordicwelfare.org Nordens Velfærdscenter Danmark Slotsgade 8 DK-9330 Dronninglund Danmark Tel: +45 96 47 16 00 nvcdk@nordicwelfare.org

Forord

Andelen eldre øker både i Norden og i resten av verden. Når færre skal forsørge flere, øker også utforingene for velferds-systemet vårt. Forandringen er likevel ikke bare kvantitativ. De store årsklassene som nå nærmer seg pensjonsalderen, bærer med seg andre livsstiler og konsumentvaner enn det som er vanlig blant dagens eldre.

Nordens Välfärdscenter setter i dette temaheftet fokus på eldre, deres forhold til alkohol og samfunnets syn på utviklingen. Temaet «Fokus på alkohol og eldre» åpner for resonnement rundt flere sammensatte problemstillinger som krever så vel medisinske og etiske som økonomiske og sosiale vurderinger. Det kan dreie seg om alkoholens påvirkning på den aldrende kroppen og om kulturelle resonnement rundt endrede livsstiler og konsekvensene av det.

Et av de grunnleggende spørsmålene handler om problemati-seringen av: I hvilket omfang er de eldres drikkevaner et problem og for hvem? Utviklingen tvinger velferdssamfunnet til å finne metoder for å påvirke en befolkningsgruppe med stor livserfaring og som har brukt et langt liv på å etablere livsmønsteret sitt.

Denne typen utviklingsarbeid er en forutsetning for at velferdssamfunnets tjenester skal oppfattes som humane og adekvate av folk flest. Vi håper at dette temahefte er nyttig – både som kilde til inspirasjon og for å belyse forskjellige aspekter ved den økende andelen eldre.

Tone Mørk Direktør

I

N

N

H

O

L

D

1

NVC anbefaler

Nordens Välfärdscenter anbefaler ... 4

2

Fakta Nya livsmönster, nya utmaningar ... 7

8

Sammendrag/Summary Sammendrag på engelsk, islandsk og finsk ... 59

7

Tips Litteratur og lenker ... 57

3

Fra virkeligheten Vin og velvære ... 15

- En bevisst livsnyter ... 16

- Liker å nippe til vin ... 17

- Ingen helg uten vin ... 18

- En arbeidsglad 78-åring ... 19

At blande sig i privatlivets fred ... 21

Alkohol og ældre i Island ... 25

Hearthuntad personal gör skillnaden ... 29

4

Politikk «De äldre är en resurs för samhället» ... 33

Regeringen utreder alkohol på äldreboenden ... 35

Framtida äldreomsorg måste ta hänsyn till olikheter ... 37

6

Internasjonalt blikk Kulturskillnader i drickandet: Finland vs Italien ... 51

Vintage ska öka kunskapen ... 54

5

Forskning og framtidens kunskapsbehov Att vårda är makt ... 39

Efterlyses: information om äldres alkoholvanor ... 41

Hemtjänsten behöver stöd och kunskap ... 46

1

K

A

P

I

T

T

E

L

Nordens Välfärdscenter anbefaler

Nordens Välfärdscenter sätter i detta temahäfte fokus på den ökande alkoholkonsumtionen bland äldre. Frågan är ett exempel på hur de-mografiska förändringar och förän-dringar i levnadsvanor kan ställla nya krav på den nordiska välfärds-modellen. Förändringar i alkohol-konsumtionen bland äldre aktua-liserar klassiska välfärdspolitiska fråge ställ ningar, som exempelvis förhållandet mellan individ och stat. De berör också alkoholpolitiken samt äldreom sorgens uppbyggnad och ansvarsfördelning.

I detta temahäfte belyser vi bland annat en förändrad verklighet för åldersgruppen över 65 år. Vi pekar på de ibland motstridiga krav som åldrande personer möter idag: å ena sidan förväntas de ha god fysik, vara aktiva och glada, å andra sidan kan åldrandet innebära stora psykologiska påfrestningar, ensam-het och tilltagande isolering. De äldre utgör en heterogen grupp individer med olika prioriteringar och livssitu-ationer.

NVC uppmanar de nordiska länderna att inte behandla äldre som en homogen grupp, utan beakta heterogeniteten i den stora gruppen av äldre med­ borgare. Detta förutsätter kun­ skap om befolkningsgruppens sammansättning, dess resurser och problem.

Forskning visar att alkohol-konsumtionen är på klar uppgång åtminstone inom den yngre gruppen äldre, mellan ca 65 och 70 år. För att olika alkoholrelaterade sjukdomar och riskfyllda situationer skall kunna förebyggas, är det viktigt att studera de äldres alkoholvanor ur vardags-perspektiv. I en artikel i temahäftet efterlyser den finländska forskaren Anni Vilkko bättre kunskap om äldres levnadsförhållanden och

om situationer som orsakar problem för individen och hennes närmaste omgivning.

NVC uppmanar till satsning på utveckling av flexibla metoder för att få fram relevant kunskap om dryckesvanor och om

dryckes kultur bland äldre.

Alkoholpolitiska insatser bör anpassas så att de når även de äldre. Det är viktigt att hålla i minnet att denna målgrupp består av

myndiga, självständiga individer, som har rätt att bestämma över sitt eget liv. Korttidsinterventioner – d.v.s korta samtal där vårdpersonal hör sig för om klientens alkoholbruk och tipsar om tumregler för konsum-tionsmängder – omfattar i dag i huvudsak människor i yrkesaktiv ålder. Insatserna kan utökas även till äldreboenden och den allmänna hälsovården.

Upplysnings- och informationsar-bete behövs också utanför utpräg-lade vårdsituationer. Information om hur alkoholkonsumtion påverkar äldre bör spridas även via allmänna kanaler, exempelvis TV, tidningar och andra medier.

NVC uppmanar de nordiska länderna att anamma insatser för att motverka problematiskt alkoholbruk bland äldre. I sam­ band med olika insatser bör hänsyn tas till individernas integritet och livssituation.

Det är bra om alla parter, de äldre, deras närstående och de som arbetar med äldre, engageras i planering och beslutsfattande när systemen anpassas till nya krav. I en intervju konstaterar Barbro Westerholm, svensk politiker och tidigare ord-förande för regeringens Äldreboende-delegation, att många av dagens boenden för äldre sannolikt inte kommer att accepteras av

kom-8

Sammendrag Summary

4

Politikk

3

Fra virkeligheten

2

Fakta

1

NVC anbefaler

6

Internasjonalt blikk

5

Fra forskning

7

Tips

1

NVC anbefaler

Nordens Välfärdscenter anbefaler

mande generationer. Levnadsvan-orna har förändrats liksom förhåll-ningssättet till alkohol, som i dag är en allt naturligare del av de äldres liv. Alla parter, inte minst de äldre själva, bör vara delaktiga i beslut-ande- och planeringsprocesser som rör äldre personers välfärd och vardag. Detta poängteras också av Tove Harnett, som skrivit en avhand-ling om äldres makt och inflytande i äldreomsorgen. Harnett, som inter-vjuas på sid39, poängterar hur viktigt det är att fokusera på konk-reta frågeställningar och ändra vårt förhållningssätt till äldres inflytande.

NVC anser att olika politik­ områden skall engageras för att säkra en holistisk syn på ålderdomen och därmed säkra livskvaliteten för de äldre.

Generationerna i åldrarna 65+ utgör en köpstark och frisk grupp individer jämfört med tidigare generationer. Många är aktiva och kan påverka sin egen livskvalitet. Nordens Välfärdscenter har inter-vjuat norska pensionärer som representerar den breda och väl-mående gruppen som inte längre jobbar, men likväl deltar i sociala sammanhang och engagerar sig i sin närmiljö, familj, vänner och intressen.

De nordiska länderna bör

uttrycka nolltolerans beträffande diskriminering av äldre. Det be­ hövs modeller för insatser som respekterar beslutanderätten över det egna livet.

Insatserna skall kunna anpassas efter behov, också till nya livssitu-ationer, som exempelvis när andra personer har huvudansvaret för den äldres välbefinnande. Redan nu är detaljerade vårdönskemål rutin vid många äldreboenden. Det är viktigt att motverka åldersdiskriminering

(ageism), d.v.s diskriminering och förlöjligande av personer för att de är äldre. Negativa attityder till äldre kan till och med vara en av orsakerna till att en del dricker för mycket, speku-lerar Gunvor Brettschneider, stads-politiker i Helsingfors i en intervju i detta temahäfte.

Med åldrandets ökade isolering och ensamhet kan rusmedel få större plats i individens liv. I Silkeborgs kommun i Danmark pågår ett projekt dä hem-tjänstpersonal skolas i att bemöta alkoholmissbruk bland sina klienter. Personalen fungerar som ett slags nyckelpersoner i projektet: de infor-merar om alkohol i samma anda som de informerar om mindre tabu belagda ämnen såsom motion, kost och rökning.

NVC uppmanar kommuner i Norden att utbyta kunskap om effektiva preventiva åtgärder och tidig intervention.

Många omständigheter kring frågan om äldre och alkohol, gör den svår att angripa. En grundläggande konflikt ligger i balansgången mellan den autonoma individen och hennes rätt att bestämma över sitt eget liv å ena sidan, samt samhällets målsättning att systematisera tjänster för att garantera en trygg ålderdom för alla, å andra sidan. En annan försvårande omständighet kan ses som en kvar-leva från förbuds tiden: de som är motståndare till att alkohol blir en naturlig del av allt fler vardagssitu-ationer, betraktas som moralister och trista nykterister. Problemet kom-pliceras ytterligare eftersom det krävs flexibla lösningar som utvecklas ur målgruppens perspektiv. I motsats till exempelvis ungdomar – som av tradition har varit en viktig målgrupp för alkoholpolitiken – arbetar vi här med problem hos personer som är myndiga, kompetenta och dessutom har livserfarenhet.

2

K

A

P

I

T

T

E

L

Fakta

8

Sammendrag Summary

4

Politikk

3

Fra virkeligheten

2

Fakta

1

NVC anbefaler

6

Internasjonalt blikk

5

Fra forskning

7

Tips

2

Fakta

Den här förändringen, som be-skrivits som ett demografiskt brytningsskede, är inte bara kvantitativ. De åldersklasser som närmar sig pensionsåldern och blir en del av den äldre befolkningen representerar ofta levnadssätt,

Liksom på många andra håll i världen sker även i

Norden en kraftig ökning av antalet äldre personer och

deras andel av befolkningen. Mellan 15 och 17 procent

av befolkningen är i dag över 65 år men andelen ökar

och kan om några decennier närma sig 30 procent.

TEKST : Matilda Hellman FOTO : Bjørn E. Årtun

livsstilar och konsumtionsvanor som skiljer sig från tidigare generationers. Man har i många sammanhang pekat på att den demografiska förändringen kom-mer att ha en dramatisk effekt på arbetsdelningen i samhället, på

behovet av ny arbetskraft och på omfördelningen av resurser och service.

Den stigande alkoholkonsumtio-nen bland äldre är ett tema som aktualiserar flera olika dimensioner av äldreomsorgen. Utvecklingen är bland annat ett resultat av att de stora åldersklasserna, födda på 1940-talet, går i pension och tar med sig sina alkoholvanor in i ålderdomen. De stora årskullarna bedöms höja totalkonsumtionen för åldersgrupperna 60+ i samtliga nordiska länder. Vi kan granska frågeställningen ur flera olika perspektiv. Vilken betydelse har alkoholkonsumtionen i de äldres liv och hur kommer den att se ut i framtiden? Hur påverkar alkoholen den äldre personens hälsa? Vi kan även granska alkoholbruk bland äldre ur ett kulturellt perspektiv: vilka är de kulturella regler, upp-fattningar och seder som berör åldrande och alkoholbruk och hur har de förändrats? Vi kan till exempel ställa frågan vad en ökad vinkonsumtion bland äldre betyder i en kultur, där vinkonsumtionen redan under en längre tid varit stigande. Ett fjärde perspektiv undersöker de äldres vardag och situationer där alkohol ingår. På vilket sett hör alkoholen ihop med nya livsstilar bland en åldrande befolkning? Det femte perspektivet berör vår uppfattning om alkohol-bruk bland de äldre: står vi i begrepp att konstruera ett problem av drickandet bland äldre? Hur, ur vems synvinkel, samt för vem antar vi att detta utgör ett pro-blem? För samhället? För individen och hennes närstående?1

I denna skrift vill Nordens Välfärdscenter ta fasta på frågan om äldres alkoholkonsumtion och några problemställningar som uppstår när de nordiska

välfärdssystemen möter en ny och allt större grupp pensionärer. Vilka är de nya äldre, hur ser deras

levnadsvanor ut? Vilken typ av resurs- och ansvarsfördelning krävs i och med ökad alkohol-konsumtion i denna grupp? Hur balansera individens behov och perspektiv med de resurser och verktyg som står till buds?

Temahäftet riktar sig till beslutsfat-tare och ämbetsmän, men också den nordiska allmänheten, vars vardag blir belyst på olika sätt.

Med uttrycket «den åldrande befolkningen» avser vi främst den stora skara personer som fyllt 65 år, speciellt dem som lämnat arbetslivet. Spännvidden är alltså stor, även om det är viktigt att poängtera att nedsatt funktionell verksamhetsförmåga numera främst gäller åldern 75–80 år och uppåt.

Alkoholkonsumtion bland äldre

Alkoholkonsumtion och relaterade problem i olika åldersgrupper aktualiserar frågan i vilken ut-sträckning konsumtionsbeteendet påverkas av kollektiva samhälleliga förändringar. De levnadssätt, livsstilar och konsumtionsvanor som en 65-åring idag represente-rar skiljer sig en hel del från den verklighet som var aktuell för en person som 1980 var 65 år. Den senare gruppen var i 20-årsåldern under 1930-talet, medan dagens 65-åring var ung under 1960-talet, ett årtionde som i historieskrivnin-gen delvis präglats av student-revolter och ökat drogbruk bland unga.

Även om man i den nordiska alkoholkonsumtionsstatistiken i princip kan utläsa en generellt avtagande alkoholkonsumtion med ökande ålder, är det delvis redan nu möjligt att ur siffrorna läsa pågående och framtida föränd-ringar i äldres alkoholbruk. I en norsk studie som följer generation över tid, ser man att alkoholkon-sumtionen inom den grupp män som är födda åren 1944–1948 är 1. Jyrkämä &

2

Fakta

högre än motsvarande kohorter i tidigare mätningar2_{. En svensk}

forskningsrapport3_{, som undersökt}

alkoholvanor bland äldre åren 2002 och 2007, presenterar relevanta och talande resultat med tanke på den ökande alkoholkonsumtionen bland äldre. För det första dricker 50–64 åringar alkohol i minst lika stor utsträckning eller t.o.m. oftare än yngre personer. Personer i åldern 65–80-år dricker alkohol endast marginellt mindre än yngre personer. Allt fler äldre har börjat dricka öl och vin regelbundet varje vecka. En intressant omständighet, som kallats «wine in box»-fenome-net, är att kvinnor i åldern 50–64 år numera dricker mer i genom-snitt än kvinnor i åldern 30–49 år.

Begränsat alkoholbruk är inte av ondo; ska man tro forskning på populationsnivå kan det till och med vara bättre än att helt avstå från alkohol. Enligt en undersök-ning bland 65–79-åriga finländare försämras funktionsförmågan rejält, främst när alkoholkonsum-tionen ökar från sparsam och måttfull konsumtion (d.v.s enstaka glas i veckan) till riklig4_{. Jämför}

man åldersgrupper födda på 1940-talet med tidigare pension-ärer är en sådan förskjutning en realitet med tanke på de nya pensionärernas rikligare alkohol-bruk.

Ansvarsfördelningen

Den nordiska lagstiftningen om äldreomsorg sträcker sig långt

tillbaka i historien. I Sverige stiftades exempelvis på 1300-talet ett påbud om att ålderdomens problem skulle lösas privat inom familj och släkt. Alltsedan dess kan man se två stora trender som går igen i vågor inom äldreom-sorgsfrågan5_{. För det första har}

ansvarsfördelningen fluktuerat mellan stat, familj, kyrka, län, kommun etc. För det andra har det skett en fortgående differentiering mellan frågans tre delkomponenter försörjning, boende och omsorg: från att de äldres problem åtgärdas genom vad som kan kallas för paketlösningar, utkristalliseras olika hjälpformer som riktar sig mot specifika sidor av äldres problem. Dessa två trender speglar en grundfråga och en följdfråga som båda utgör en polemisk kärna inom äldreomsorgsfrågan. För det första: vem har grundansvaret? För det andra: vem har huvud-ansvaret inom de olika delom-rådena försörjning, boende och omsorg)? När det gäller frågan om en stigande alkoholkonsumtion bland äldre, kan frågorna besvaras lite olika beroende på vilken region vi avser, eller vems talan vi för.

Av tradition ligger rusmedels-arbete och äldreomsorg långt från varandra. Inom rusmedelsoms-orgen tar man hand om alkohol-problem, som berör unga och arbetsföra – de äldres problem är av en helt annan art. Under senare år har det blivit uppenbart att alkoholbruket ökat och att alkohol

2. Horverak & Bye, 2007

3. Ramstedt, 2009 4. Sulander, 2009 5. Antman, 1996

används i allt flera situationer och sammanhang. Detta innebär att alkoholproblem även ökat bland de äldre. Proportionellt sett har alkoholproblemen under 2000-talet ökat mest bland äldre kvinnor6_.

Forskning har visat att social aktivitet och en stark uppfattning om meningen med det egna livet, i kombination med motion och hälsosamma kostvanor, är de viktigaste ingredienserna för en bra ålderdom7_{. Förutom social- och}

hälsopolitiken berör åldrandets utmaningar utbildnings-, kultur- och idrotts- samt boende- och miljöpolitiska frågeställningar8_.

Det finns idag en omfattande, empiriskt grundad och vetenskap-ligt prövad nordisk kunskapsbas om äldreomsorgen som praxisfält9_.

En viktig grundtanke är att de som utför arbetet involveras i plane-rings- och beslutsprocesser10_;

det är en grundprincip t.ex. inom hemhjälpssektorn11 _{i Norden.}

Hemhjälpssektorn är även

be-tydelsefull för diskussionen om ansvaret för en åldrande befolk-nings alkoholintag.

Inom alkoholpolitiken har argumentet om tredje part vunnit allmänt gehör. Det rör sig om personer som drabbas av alkohol-intag utan att själva förtära alkohol (släkt, vänner, det ofödda barnet, medtrafikanten, grannen etc.). När det gäller äldre personers alkohol-vanor kan grundprincipen om planerings- och beslutsinvolvering av dem som utför arbetet passa bra in i ett dylikt tredjepartsargu-ment. De som drabbas bör även engageras: de som dagligen möter problemen har en bättre förståelse för hur omfattande problemen är och i vilken mån olika lösnings-modeller kan tänkas fungera.

Det har vid många tillfällen påpekats att det råder en allmän individualiserings- och privatise-ringstrend i välfärdsstaten. Tanken att individen har såväl rättigheter som skyldigheter att sörja för sitt

Förändringar och gerontologiskt socialarbete

inom tjänster som riktar sig till de äldre

Servicesystem Struktur Verksamhetskultur Värden Klientnära arbete Behov Individualitet Valfrihet Mångfald Ett människovärdigt och självständigt liv

Multidisciplinärt arbete Delaktighet Aktörskap Resursnära arbete Funktionsförmåga

Finns det plats och resurser för ett hälsofrämjande och preventivt arbete? Bild 1

Källa: Hannu-Jama, Marjo 2010: Ikääntymisen monitieteen tarkastelu [Ett tvärvetenskaplig granskning av åldrandet]

6. Ahlström & Mäkelä, 2010 7. Statens Folkhälso-institut, 2010 8. Helander, 2006 9. Szebehely, 2005 10. Szebehely, 2005 med hänvisning till Vabø, 2004 11. Undersökningar och kartläggningar om hemtjänsten är underrepresen-ter ade i den nordiska kunskaps-basen, se Szebehely (2005).

2

Fakta

eget liv och reglera sitt beteende i enlighet med rådande uppfattning-ar om rätt och fel huppfattning-ar till stor del slagit igenom. Vi har en allt akti-vare och friskare äldre befolkning, som i allt högre grad bor hemma och klarar sig själv under långa tider av sin tid som pensionär. I det läget räknar man ofta med att det är den åldrande individen själv som ansvarar för sin hälsa och sitt beteende. Om problem uppstår görs mer individ- och situations-baserade omdömen.

I bild 1 illustreras olika sätt att se på den åldrande individen i servicesystemet. Där illustreras också hur det gerontologiska socialarbetet är beroende av resurser, strukturer, värderingar och verksamhetskultur och hur dessa element formar tjänsterna och i slutänden de äldres liv. Bilden illustrerar vikten av att det finns tillräckligt utrymme och resurser för hälsofrämjande och individ-anpassat preventivt arbete.

Generella trender och särintressen

Det finns många omständigheter som gör den äldre befolkningen till en fysiologiskt sett svag grupp alkoholkonsumenter. Ökningen av alkoholkonsumtionen bland äldre sammanfaller med att allt fler äldre drabbas av olika alkoholskador: fler alkoholrelaterade dödsfall och inskrivningar på sjukhus har observerats, inte minst bland äldre kvinnor12_{. En äldre persons kropp}

tål i sig själv mindre alkohol. Till detta kan vi tillägga typiska omständigheter och sjukdoms-tillstånd som gör alkoholbruk ytterligare mer riskabelt, som t.ex. medicinering, diabetes, demens osv. Över trettio procent av boende i Sverige som är äldre än 75 år har fått recept på ett sömnmedel. Enligt uppgifter från äldreboenden i Sverige har hälften av de boende sömnmedel och mer än var tredje

ett lugnande preparat. Alkoholbruk bland äldre aktualiserar med andra ord också den omdiskuterade frågan om slentrianmässig psyko-farmakabehandling av äldre.

Trots att alkoholbruk kan inne bära flera fysiologiska konse-kvenser för de äldre, utgör alkohol också en källa till trivsel och glädje bland personer vars liv ofta inte är fyllt av stimulerande intryck jämfört med den arbetsföra beningens. I Sverige tillsatte folk-hälsoministern år 2009 en utred-ning för att ta reda på om landets äldreboenden ska få servera vin till maten. «Onödig utredning!», var nykterhetsrörelsen IOGT-NTOs snabba reaktion i ett pressmedde-lande. Denna reaktion speglar ytterligare en aspekt av frågan som är viktig att lyfta fram: den berör olika särintressen. Förutom de självskrivna direkt drabbade, samt folkhälsoaktörer, finns det en växande industri av ekonomiska intressen som ser en nisch i den konsumtionsiver som kan tänkas uppstå i en ny stor och köpstark befolkningsgrupp med mycket fritid. Personer som pensioneras idag aktiverar sig i föreningar, klubbar och genom att resa; de är konsumtions- och kunskapsori-enterade. Här vill alkoholindustrin och läkemedelsindustrin inte sällan föra fram sina produkter som livskvalitetshöjande – en bild som inte alltid överensstämmer med verkligheten.

Det finns många omständigheter som gör frågan om äldre och alkohol svår att hantera. Äldre personer är en alltmer heterogen befolkningsgrupp, i vilken åldern utgör den enda säkra gemensam-ma nämnaren. I de nordiska länderna ligger förbudstiden och en tidigare moraliserande syn på alkoholbruk som en skugga över frågor som berör reglering av alkoholintag. En liberal och öppen

som befriande och ett mer ’mod-ernt’ och ’europeiskt’ sätt att förstå problematiken. Onekligen förmår alkohol höja livskvaliteten för många, men det finns även en grupp äldre storkonsumenter, vars alkoholkonsumtion förstört deras sociala relationer och alla förut-sättningar för ett normalt liv. Redan år 2006 påpekades det att hemtjänsten måste fungera som en del av missbruksvården i relation till klienter med riklig alkoholkonsumtion. Inom hem-vårdssektorn har man redan länge upplevt en stor maktlöshet när det gäller missbruk bland äldre. I en finländsk evalueringsrapport från år 2010 skriver en vårdare:

«Det råder ett enormt behov av kunskap inom hemtjänsten, det finns ännu väldigt olika upp-fattningar om tjänstens roll. Att stödja den enskilda människan ses inte ännu helt som hemtjänstens uppgift. Snarare ses klientens rusmedelsproblem som ett störande moment i arbetet. Det är ett stort attitydproblem»13_.

När tvåsamheten förbyts till ensamhet är det många som dövar sorgen med alkohol och lugnande medel. I studier om sorg bland äldre har det exempelvis visat sig att en tredjedel av alla änkor

använder alkohol14_{. Med}

alkohol-intaget följer en rad risker: det finns t.ex. en tydlig korrelation mellan självmord bland äldre och alkoholmissbruk15_{. Många personer}

som tidigare haft ett normalt socialt drickande, börjar som pensionärer dricka i sådan utsträck ning att drickandet påverkar deras livsföring i alltför stor utsträckning. I takt med att tillgängligheten till alkohol ökar, ökar även missbruket bland äldre.

Frågan om äldres alkoholbruk är aktuell i alla nordiska länder, men har också i flera omgångar diskuterats på internationell nivå, t.ex. europeisk16_{. Vid ett möte}

våren 2010, som samlade tjänste-mannarepresentanter från hela Östersjöområdet samt Kanada, nämnde alla deltagare frågan som en aktuell angelägenhet på det egna landets agenda. Gruppen drog sammanfattningsvis slut-satsen att frågeställningen utgör en utmaning på grund av dess mångfacetterade karaktär. Alla mötesdeltagare poängterade behovet av tydliga regler och riktlinjer för hur frågan skall tacklas. Med detta temahäfte önskar NVC uppmana till insatser och mer tydlighet på området. 13. Tuokkola, 2010 14. Grimsby, 2002 15. Bl.a. Wærn, 2000 16. Se Hallgren m.fl., 2009). EU27 53,5 % EU27 25,4 % 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% BE BG CZ DK DE EE IE EL ES FX IT CY LV LT LU HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK NO CH 2008 2008–2060 Diagram 1. Försörjningskvot i befolkningen: prognos 2008–2060 i jämförelse med år 2008. Källa: Eurostat 2010

2

Fakta

Framtida utmaningar

De samhälleliga utmaningar som den åldrande befolkningen leder till, uppskattas statistiskt ofta med hjälp av livslängdsprognoser i förhållande till förändringar i befolkningens försörjningskvot. Försörjningskvoten räknas fram genom att man dividerar antalet arbetslösa och personer utanför arbetslivet med antalet arbetande i en befolkning. I diagram 1 illustreras förväntade förändringar i försörjningskvoten i europeiska länder år 2008 i jämförelse med perioden 2008–2060. Även om de nordiska länderna befinner sig under det europeiska medeltalet i båda fallen, kan man ändå för Danmarks, Finlands, Sveriges och Norges del (Island är inte repre-senterat) utläsa en framtida fördubbling i fråga om försörjnings-kvot. Denna fördubbling är till en stor del ett resultat av en större andel äldre.

Den nordiska välfärden för-väntas sörja för trygghet, vård och välbefinnande för äldre med-borgare. Fördubblingen av försörjnings kvoten kräver anpass-ning och modernisering av det nordiska välfärdssystemet.

De utmaningar som en åldrande befolkning utgör har traditionellt betraktats ur ett befolkningsveten-skapligt och statistiskt perspektiv, samt setts som socialpolitiska och medicinska fenomen. Hälsovården för äldre och äldreomsorgen i Norden står inför flera stora utmaningar. Det behövs ett tillgängligt servicesystem, tillräck-ligt med resurser och kunskap samt satsningar på målinriktning och kvalitet för att sörja för en åldrande befolkning. Framförallt måste man utreda servicebehovet, behovet av skräddarsydd vård, samt förutsättningarna för ett fungerande servicesystem.

LÄS VIDARE

• Äldreomsorg i Norden Szebehely, M. (red.) (2005). Äldreomsorgsforskning i Norden. En kunskapsöversikt. Publikationsserie TemaNord 2005:508. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet. • Åldrande och alkohol Jyrkämä, J. & Haapamäki, L

(2008). Åldrande och alkohol. Nordisk forskning och diskus-sion. NAD publikation 52. Helsingfors: Hakapaino.

• Alkoholkonsumtion bland äldre i EU-regionen

Hallgren, M., Högberg, Pi & Andréasson, S. (2009). Alcohol among elderly European Union citizens. Helath effects, con-sumption trends and related issues. Swedish national institute of public health.

ALKOHOL

• Etanol (även kallat etylalkohol) utgör den rusframkallande komponenten i drycker som öl, vin och sprit, och har en giftverkan.

• Redan ett litet intag kan höja kraftigt blodkoncentrationen, beroende på individens kön, kroppsstorlek, kroppsbyggnad och ålder.

• Ett rikligt alkoholbruk har många negativa konsekvenser, såsom försämrad rörlighet, kranskärlssjukdomar, vissa former av cancer, cirros, bukspottskörtelinflammation, fall. Och andra olyckor, samt dödsfall.

• Storkonsumenter av alkohol utgör en belastning för hälso- och sjukvården, men också för den sociala sektorn och konsumentens närmiljö.

3

K

A

P

I

T

T

E

L

Fra virkeligheten

Vin og velvære

Vin og velvære henger sammen for mange mennesker.

I all fall for de fire seniorene som vi har intervjuet i

Oslo. De ser på vin som en viktig trivselsfaktor, men

er påpasselig med mengden. Bevisste livsnytere som

samtidig er opptatte av aktivitet og å holde seg i form.

8

Sammendrag Summary

4

Politikk

2

Fakta

1

NVC anbefaler

6

Internasjonalt blikk

5

Fra forskning

7

Tips

3

Fra virkeligheten

Eldre nordboere har mer å rutte med enn tidligere generasjoner. Les om noen nordmenn som forteller om sitt eget forhold til alkohol.

En bevisst livsnyter

Nytelsen av vin og den lett animerende effekten åpner

for et rikt og interessant univers. Maten smaker bedre,

måltidet blir mer givende og livet blir skjønnere, sier

Dag Bredal (62), redaktør av magasinet Senior og

infosjef i Seniorsaken.

Dag Bredal jobber i Seniorsaken tre dager i uken. Han har lang erfaring fra PR-byrå og som redaktør og forfatter. Han er opptatt av kunst og kultur, og synes det gode kollegiale felles-skapet i Seniorsaken gjør mye for livskvaliteten. I tillegg til gode middager og vin med kone og venner.

– Maten eller mer presist mål-tidet, er ikke like vellykket uten vin. Når vinnytelsen blir borte, taper nok mye av livet sin mening. Da er livet forbi, da har de andre sansene allerede kapitulert, mener han.

Teller alkoholekvivalenter

Mannen er nå likevel en svært

bevisst livsnyter. Der i gården er det alltid to–tre dager i uken hvor det ikke nytes alkohol. Han drikker aldri mer enn fem alkoholekviva-lenter (70 ml rødvin inneholder seks ekvivalenter) på en dag og drikker aldri alkohol etter klokken 23 om kvelden. – Jeg sørger alltid for å få i meg dobbelt så mye vann som vin. Jeg holder meg til de samme reglene også når jeg er i selskap, sier Bredal. Han teller også antall alkoholekvivalenter i uken. – De skal ikke overstige 16, kanskje opp til 21 i ferier.

Måtehold er viktig selv for livsnyteren og han er opptatt av å folde seg i form. Han og kona går lange tur sommer og vinter.

– Jeg synes at alle seniorer bør – For oss er

det å nyte vin situa sjonsbestemt, vi tar et glass vin i hyggelig lag, ikke som trøst! Sier Dag Bredal og Audhild Freberg Iversen, begge aktive i Seniorsaken. TEKST OG FOTO : Gerd Vidje

3

Fra virkeligheten

tenke gjennom sin egen livsstil og hva som kan gjøres for å forbedre den. Det gjelder å organisere livet best mulig og satse på sunt kost hold, god kvalitet og nytelse! Og ikke minst å utveksle tanker med andre.

For Bredal er det å nekte eldre som er på sykehjem et glass vin til maten en absurd tanke. Han hen viser til Platon som mente at de eldste bør ha ubegrenset tilgang til vin.

– Alkohol og en lett rus er en del av en urgammel kultur. Matrettene våre er utviklet sammen med alkoholholdige drikkevarer, det er to sider av samme sak. Gi de eldre på sykehjem vin i stedet for medisiner! I dag er jeg ganske sorgløs med tanke på fremtiden, det er bortkastet å engste seg for noe som for håpentligvis aldri inntreffer, sier Bredal.

Liker å nippe til vin

– Jeg er glad i å lage mat og liker å nippe til vin når

mannen min og jeg forbereder middagen på kjøkkenet.

Ukedag spiller ingen rolle, det er menyen som avgjør

om vinglasset kommer på bordet, sier Audhild Freberg

Iversen (73).

Audhild Freberg Iversen er jurist og gikk av med pensjon da hun var 68 år.

– Livskvalitet handler om å være aktiv, så jeg meldte meg raskt som frivillig i Seniorsaken, forteller hun. Meningen var at hun skulle være Seniorsakens juridiske rådgiver én dag i uken. Det varte bare ett halvt år, enden på visa er hun jobber som frivillig to dager i uken, og tre dager som ansatt. – Det er frem-deles interessant å være jurist. Det innebærer at jeg må skjerpe meg og en runde i rettssalen får adrena linet til å bruse – og det liker jeg. Ellers liker jeg å reise, jeg er nysgjerrig og det er fantastisk å oppleve fjerne himmelstrøk. Ellers koser jeg meg sammen med ektemann, barn og barnebarn.

Handler om trivsel

– Da ungene var små drakk vi aldri vin i hverdagslaget, kun på lørdag. Jeg drikker vin oftere nå. Jeg kjører mindre bil og må ikke ta så mye hensyn til andre.

Hun synes ikke vin virker anner-ledes på kroppen nå enn før. – Jeg er den typen som er glad i smaken av vin, ikke rusen – og når det gjelder øl, drikker jeg like gjerne Clausthaler. Freberg Iversen kjenner ikke til venner og bekjente som har problemer med alkohol. – Blant mine venner er vin en viktig trivselsfaktor og hjem går vi på egne ben, sier hun.

Den aktive damen er opptatt av å holde seg i form.

– Jeg er heldig som har god helse, skjønt god helse kommer ikke av seg selv. Jeg prøver å begynne dagen på trimrommet i kjelleren hjemme hos med selv. Jeg liker å gå tur med bikkja og jeg spiller golf – det er så sosialt! Jeg har også en hyggelig vennekrets som jeg blant annet sykler sam-men med.

Freberg Iversen ser lyst på framtiden. – Jeg trøster meg med at mine forfedre levde lenge og hadde god helse, så jeg håper at jeg har arvet noen gode gener.

– Jeg har et like innholdsrikt bar skap nå som jeg alltid har hatt, legger Unni Hagen til. Hun gikk av med avtalefestet pensjon for halv annet år siden. Da var hun klar for pen-sjonisttilværelsen etter 40 år som rådgiver i norsk utenrikstjeneste, de siste årene i Asmara i Eritrea.

– Jeg kom hjem til Norge som en ydmyk pensjonist, utrolig glad over vår velferd og rikdom etter å ha sett så mye fattigdom og elendighet ute i verden, sier hun.

– I mine yngre år var det langt mer alkohol enn i dag. I 1972, som 28-åring, var jeg stasjonert i Peking i tre år. Der var det på den tiden lite å ta seg til, så det var nesten party med alkohol hver dag. Jeg hadde jo ikke råd til det da jeg kom tilbake til Norge. Jeg husker at jeg påla meg selv en hvit måned for å se om jeg skalv på hånden. Det er eneste gang i livet jeg har vært redd for at jeg var blitt alkoholiker. Det var jeg ikke, jeg har et greit forhold til alkohol.

Hun mener at kroppen reagerer annerledes på alkohol nå enn før. – Jeg blir fortere trett etter et glass vin og må faktisk velge mellom et glass vin eller en hyggelig TV-kveld. Det er ikke morsomt å sovne foran fjernsynet!

Vil bety noe for andre

Hagen startet pensjonisttilværelsen som besøksvenn i Røde Kors. Hun er aktiv i Seniorsaken hvor hun én dag i uken gjør forefallende arbeid, hun tar imot i resepsjonen og svarer folk – God livskvalitet handler om å ha det

materielt godt, bety noe for andre og få være sammen med Klara, dverg-schnauzeren på halvannet år, sier Unni Hagen. Foto: Tore Henning Larsen, Seniorsaken

Ingen helg uten vin

– Det forekommer at jeg tar et glass vin i uken også,

men regelen er at vin nytes i helgen – og den begynner

på fredag, sier Unni Hagen (67). – Det er verken på

grunn av dårlig helse eller lite penger, men fordi hverdag

og helg skal være forskjellige, da smaker vinen bedre.

3

Fra virkeligheten

En arbeidsglad 78-åring

Odd Grann kaller seg en arbeidende pensjonist. Han

reiser rundt i hele landet og holder foredrag,

hoved-sakelig rettet mot pensjonister, om helse, humor og

hvordan man skal få et godt liv som senior. Han

følger lystprinsippet når det gjelder alkohol, skjønt

mye er viktigere enn nettopp det.

Odd Grann er på vei til et møte i Oslo kommune. Denne gangen som brukerrep-resentant i en komité som jobber med om-legging av hjem-metjenesten i Oslo, i et pro-sjekt som heter «Hjemme best». som ringer SOS-telefonen.

I SOS-telefonen ringer folk om saker som de ønsker at Senior-saken skal ta opp. Det kan for eksempel være fortvilte folk som tar kontakt fordi ektefelle eller foreldre ikke får plass på syke-hjem. Seniorsaken har tatt opp mange saker i magasinet, Senior.

– Vi kontakter sykehjem, kom-mune eller andre berørte instanser og tar opp saken. I grove tilfeller informerer vi også politikere og kontakter media. Enkelte saker er fulgt opp i TV, i posten TV2 tar saken. Nå er det nesten nok at vi tar saken – så ordner det seg med sykehjemsplassen, forteller Hagen.

Det hender også at innringere vil at Seniorsaken skal ta opp alkohol-problemer i magasinet. Hagen tror

at alkoholproblemer blant eldre henger sammen med en kjedelig tilværelse. – Det gjelder å plan-legge pensjonistlivet, mener hun.

Unni Hagen har mange aktive år foran seg som pensjonist og redd for framtiden er hun ikke.

– Jeg kan ikke si at jeg er redd for noe. Jeg har skrevet testament, og Klara, hunden min, skal tilbake til oppdretteren dersom jeg dør før henne. Jeg går ikke rundt og bekymrer meg for å havne på sykehjem, det er tross alt bare ti prosent av de eldre som ender livet sitt der. Jeg jobber aktivt for å bedre tilbudet slik at alle som trenger det, skal få en plass på sykehjem. Skulle det bli aktuelt for meg, så får jeg sikkert en plass.

Odd Grann har alltid arbeidet mye. Han har vært generalsekretær i Norges Røde Kors, generalsekretær i Norges Varemesse og senior-rådgiver i FNs utviklingsprogram med oppgaver knyttet til funk-sjons hemmede og eldre. Han er aktiv på de samme områdene i dag.

– Jeg er mest opptatt av de medmenneskelige aspektene og jeg liker å snakke om hvordan vi kan styrke vår egen livskvalitet. Vi må nemlig gjøre det selv – samfunnet har verken penger eller hender nok til andre enn dem som er alvorligst syke, mener Grann.

Han foredrar litt for meg også. Grann tar fram 12-kanten sin med 12 faktorer han mener er vesent-lige for livskvaliteten. Det er helse, økonomi, aktivitet, sosialt miljø, trygghet, venner og familie, kosthold, kunnskap, hverdagen, humør, opplevelse og omsorg.

– For meg er det å være i aktivitet viktig, fordi aktivitet gir glede. Godt humør er fore-byggende og helsebringende. Drivkraften min til daglig er aktivi-teter og gleden over å bruke hodet og kroppen. Noen øvelser hver morgen og en times rask tur hver kveld gjør susen. De fleste

fore-dragene mine har jeg holdt mange ganger, men jeg liker utfordringer og ønsker meg alltid nye temaer som krever at jeg må grave litt og sette meg inn i nye ting.

Godt forhold til alkohol

– Jeg har et godt forhold til alko-hol, jeg tar meg et glass vin eller to etter lystprinsippet og har ingen regler jeg følger. Alkoholvanene mine har ikke forandret seg med årene og jeg merker liten forskjell på hvordan kroppen tåler alkohol. Men jeg passer på at jeg aldri går til sengs på stigende rus. Med årene blir man generelt mer vár på hvordan kroppen reagerer. Det er viktig å lytte til kroppens signaler, kroppen endrer seg jo som følge av den naturlige aldringsprosessen, sier han.

Grann klarer ikke å hisse seg opp over alkoholnekt på sykehjem.

– Jeg hadde tatt det til etter-retning, og ikke brydd meg om det. Jeg er den typen som når jeg bestemmer meg for å trives, så gjør jeg det. Hippokrates sa at du blir hva du tenker, så jeg ville tenkt at her skal jeg trives – alkohol eller ikke! Når det er sagt – jeg er for at eldre på sykehjem skal få velge!

3

Fra virkeligheten

Hvordan skal de, der arbejder med ældre, opføre sig i konkrete situationer, hvor de er tvunget til at tage et stand

-punkt – også til problematisk alkohol

-forbrug? Silkeborg Kommune har iværksat et projekt, der henvender sig til både personale og borgere.

I Silkeborg Kommune har Rus-middelcentret i samarbejde med hjemmeplejen besluttet sig for at arbejde med dette gennem et fireårigt projekt, som løber fra 2009 til 2013. Finansieringen kommer direkte fra Velfærds-ministeriet.

Til at lede projektet har man ansat antropolog Christina Kudsk

Nielsen, der selv tidligere har arbejdet som sygeplejerske i hjemmeplejen. Baggrunden for projektet er primært, at der er kommet flere henvendelser fra hjemmeplejen – fra hjælpere men også fra hjemme-sygeplejersker. Det, de oplever, er typisk isolation og ensomhed samt en dårlig fysisk tilstand, borgere,

At blande sig i privatlivets fred

Ældre borgere med et problematisk alkoholforbrug, som

modtager hjemmeplejeydelser, er et område, hvor der

ikke eksisterer nogen målrettet, samlet indsats. Hvis

man betragter prognoserne for befolkningens levetid,

der viser, at ældregruppen kun kommer til at vokse

de næste mange år og samtidig tager højde for, hvor

mange danskere, der overskrider de anbefalede

maksimumgrænser for alkoholindtag, så tegner der

sig et behov for en stor indsats.

TEKST OG FOTO

:

Lasse Winther W

der falder og også ofte er i

ernærings mæssig dårlig situation. – Der er situationer, hvor per-sonalet står i et hjem ude hos en borger, hvor der er en problematik, som handler om alkohol. En af de første undersøgelser, jeg har foretaget inden for projektets rammer, viser, at 90 procent af hjemmehjælperne i Silkeborg har eller har haft kontakt med en borger med et problematisk alkoholforbrug. ’Problematisk’ defineret ud fra at alkoholforbruget skal have negative fysiske,

psykiske eller sociale konsekven-ser, hvilket vi mener, at en hjem-mehjælper godt kan vurdere. For

nogle hjemmehjælpere er det hverdagen, for andre er det ugentligt eller månedligt, men næsten alle oplever det på et tidspunkt,siger Christina Kudsk.

Alkoholmisbrug er svært at håndtere, hvis man ikke er udstyret med de fornødne redskaber

– Der er jo helt enkelt en stor målgruppe derude, hvortil der ikke er noget tilbud. Det er så det, vi arbejder på at skrue sammen. For at ruste hjemmehjælperne bedre til mødet med ældre med et alkoholmisbrug, er vi i gang med at etablere en efteruddannelse, hvorpå vi i første omgang vil uddanne 50 hjemmehjælpere til at kunne være en slags nøgleperso-ner. De skal lære at blive gode til at spotte alkoholproblemer og vide, hvad man gør. Det handler rigtig meget om kommunikation og at blive klædt på til at tage det, der hedder den motiverende samtale. Det er der evidens for virker. Det fungerer at have en tilgang, der er meget mere undersøgende end konfronterende. At man prøver at være nysgerrig og sige «Hvordan har du det?» i stedet for «Du er godt klar over, at hvis du drikker den der flaske whisky, så falder du sandsynligvis ned ad trappen og kommer til skade».

Man kan se i flere undersøgelser, at der er enormt stor berørings-angst i forhold til at tale om emnet. Meget plejepersonale finder det ubehageligt at tale om alkohol-vaner og især misbrug med ældre, men omvendt viser en under-søgelse, at det er de lavtud-dannede og primært kvinder, der har lettest ved at tage samtalen.

– I hjemmeplejen er lavtud-dannede den primære målgruppe, vi henvender os til, og der arbejder procentvis mange kvinder, så derfor har jeg gode forhåbninger. I hvert fald ville det nok være endnu

Det er et problem, også for min

faglighed som sygeplejerske,

når jeg skal ud til en borger for at

give to liter hvidvin intravenøst.

Anonym sygeplejerske i Silkeborg Kommune

95 procent af danskerne

drikker alkohol, så der er stor

sandsynlig hed for, at det gør

du også.

3

Fra virkeligheten

sværere, hvis vi skulle have fat i en gruppe mandlige overlæger.

I Norden er Danmark berømt eller måske endda berygtet for at have relativt høje offi­ cielle grænser for, hvor mange genstande, man maksimalt bør indtage på en uge

– Det er jo vigtigt at understrege, at der er tale om anbefalet

maksimalt forbrug, men det er

også vigtigt at være bevidst om, at en 70-årig ikke kan tåle samme mængde alkohol som en 30-årig. I USA og England skelner man allerede, og noget tyder på, at det samme er på vej i

Danmark,siger Christina Kudsk. Når man bliver ældre, så får man procentvis mere fedt i kroppen og mindre vand. Da alkohol kun fordeles i vandet og ikke fedtdepoterne, får man en højere promille i forhold til, da man var yngre. Det er egentlig ganske enkelt, men det viser sig alligevel, at det ikke er udbredt viden, så der ligger et stort informationsarbejde foran.

– Det interessante her er, fort sætter Christina, at vi er ikke så interesserede i genstands-grænserne. Vores mission er mere på individuelt niveau at sørge for at spørge ind til «Hvor dan tåler DU det så? Kan du mærke det i forhold til, at du også får medicin? Kan det hænge sammen med, at du rent faktisk er svimmel?»

Gruppen af ældre i hjemme-plejen er ofte medicinerede. I Silkeborg anvender omtrent 25 procent af respondenterne i en spørgeundersøgelse, Christina Kudsk har foretaget, sovemedicin. Man ved, at kombinationen af alkohol og sovemedicin er en kraftig cocktail, der øger risikoen for bl.a. fald og skader. Blandin-gen af alkohol og medicin er også et emne, man håber at kunne sætte fokus på i projektperioden.

Elin Sonne

–

Socialudvalgs-formand i Silkeborg

Jeg kender sygeplejersker fra hjemmeplejen, der er meget glade for, at der er kommet det her projekt, fordi de synes, de har stået over for nogle rigtig store vanskeligheder. I forbindelse med kommunalreformen – og jeg ved ikke, hvorfor man er blevet mere opmærksom på det i den forbind-else – har man haft nogle for-ventninger til, at vores alkohol-rådgivning skulle løfte en indsats i forhold til ældre borgere i hjemmeplejen med alkohol-problemer. Det har man ikke kunnet, for der har helt enkelt ikke været ressourcer til det, før dette projekt er blevet sat i værk.

Der er positiv forventning til det her projekt fra flere kanaler, fordi det er et reelt problem. Alkoholproblemer stopper jo ikke med alderen.

Projekter af denne type er rigtig gode, fordi de i en periode går ind og målrettet belyser et emne. Omvendt kan det også være frustrerende, når de for-svinder igen, fordi der kan ligge en forventning om, at kommunen så går ind og overtager. Der tænker jeg, at sådan et projekt her handler om at videreuddanne personale, som så via deres nyerhvervede kvalificering qua den uddannelse, de får, kan formidle det videre i deres organisation. Og det er netop hvad projektet faciliterer, når de uddanner de såkaldte nøglepersoner.

To målgrupper for projektet

Projektet retter sig både mod ansatte i hjemmeplejen og de ældre, der modtager tjenesten. Der er allerede både udgivet en pjece med information til borgerne og en med oplysninger til hjemme-hjælpere om, hvad de kan gøre. Der ligger en stor opgave i at blive gode til at formidle helt grundlæggende information om alkohol.

– Målet er, at man kan informere om alkohol på linie med kost, motion og rygning, der ikke er så tabubelagt. Man må få dialogen i gang på en ordentlig måde, og man kan eksempelvis introducere emnet i stil med: «95 procent af danskerne drikker alkohol, så der er stor sandsynlighed for, at det gør du også. Hvordan har du det med det, og hvordan mærker du, at du måske ikke tåler det så godt længere».

Hvilke udfordringer står man over for, når man skal arbejde med ældres alkoholvaner?

Projektet tager et vanskeligt emne

op og kommer uvægerligt til at træde ind i privatsfæren hos folk. Det oplevede Christina Kudsk i forbindelse med spørgeskema-undersøgelsen til ældregruppen. Der kom en hel del tilbage-meldinger, der sagde, at det her skulle man blande sig uden om. I første omgang til hjemmehjælpe-ren, der kom med skemaet, men Rusmiddelcentret blev også ringet op og nogle sendte breve, hvor de skrev, at det her var simpelthen at gå for vidt. Men 40 procent besvarede alligevel skemaet.

– Det er den store udfordring: At prøve at bringe ældres alkohol-forbrug frem i lyset, uden at der en nogen, der føler, at de bliver invaderet. Det er en balancegang. Forbrug og misbrug af alkohol skal bredes ud til at det bliver noget, der er et normalt fænomen i stedet for at generere skyld og skam, hvad det ofte gør, ikke mindst i denne aldersgruppe. Medierne har heldigvis givet meget opmærksom-hed. Der er stor bevågenhed, og vi er optimistiske i forhold til at kunne gøre en forskel.

MAST-spørgeskemaet

Til spørgeskemaet Christina Kudsk Nielsen, fik distribueret til en gruppe på 500 ældre i Silkeborg, tog hun udgangspunkt i et spørgeskema udviklet i Michigan i 1971, og som stadig er branchestandard. Der er tale om det såkaldte MAST-spørgeskema (Michigan Alcoholism Screening Test (MAST). Varianten MAST-G (hvor g’et står for geriatric) er specielt tilpasset ældre, og det var en let revideret version af netop denne variant, der blev brugt.

3

Fra virkeligheten

Der findes blot få tal om og under -søgelser af alkoholforbruget blandt ældre i Island. Rafn Jónsson på Folkehelseinstituttet i Island (Lýðheilsustöð) præsenterer en oversigt baseret på det, vi ved i dag.

Alkohol og ældre i Island

Ældres alkoholforbrug har været stigende i løbet af de

seneste år i Island, indtil krisen indtraf, hvis man tager

bestik af forbrugsundersøgelser og antal indlæggelser

på behandlingshjem. Ældres alkoholforbrug er ellers

godt skjult, når man ser bort fra disse fakta. Der findes

for eksempel ikke nogen statistik over ældre og alkohol

på islandske plejehjem, men det er et af de felter, man

er interesseret i at kigge lidt nærmere på.

TEKST

:

Magnus Gudnason FOTO

:

Ifølge en rapport fra 2009, fra behandlingshjemmet Vogur, for gruppen af 50–54-årige, så er der 54 kvinder i gruppen og 103 mænd. For gruppen 55–59-årige er der 24 kvinder og 67 mænd. Udbredelsen af alkoholproblemer er lidt af et definitionsspørgsmål. Når man for eksempel tager som udgangspunkt en forbrugsgrænse på 5 genstande ad gangen en gang om ugen eller oftere i løbet af de seneste 12 måneder, hvilket betragtes som et skadeligt for-brugsmønster, så er der tale om, ifølge en spørgeskemaundersøgelse fra 2004, cirka 6 procent blandt mænd og 4,6 procent blandt kvinder, men der var tale om et meget lille udsnit. I virkeligheden var procenttallet måske lavere for kvinder, idet undersøgelser fra 2001 og 2007 viste 3 procent for kvinder. I 2009 er krisen begyndt at have indvirk ning, idet tallet da er kommet ned på knap 2 procent for kvindernes vedkommende. Mændenes forbrug ligger tæt på 10 procent i 2009.

Fokus på de unge

Fokus i alkoholpolitikken på Island har hovedsageligt været på de unge, især på præventiv indsats.

– Der er dog et helt klart behov for at se nærmere på ældres forbrug, også deres skjulte forbrug

og forbrugsmønstret hos ældre-gruppen generelt, siger Jónsson.

Det er et bevidst valg at satse på det præventive arbejde, idet det er nemmere at forebygge end råde bod på et opstået alkoholproblem.

Behandlingstilbud og terapiformer

Der er hovedsageligt tilbud fra behandlingshjemmene Vogur og Vík, som er drevet af SÁÁ (Interes-seorganisation mod alkohol- og stofmisbrug), og behandlingshjem-met Hlaðgerðarkot. Så er der ellers ambulant behandling hos Von og Teigur (hospitalsdrevet). Der findes et enkelt behandlingstilbud til ældre mænd, men det er ikke specifikt rettet mod ældre kvinder. Et behandlingstilbud til kvinder er placeret. i behandlings hjemmet Vík i Kjalarnes og er rettet mod kvinder generelt og ældre mænd.

Der er forholdsvis nem adgang til behandlingstilbuddene, men der har tidligere været lange vente-lister for behandling på både Vogur og Hlaðgerðarkot. Der har ikke været aldersdiskrimination på disse ventelister. Ventelisterne er blevet kortere her i 2009 og 2010. Man mener, at det dels skyldes faldende alkoholforbrug i kølvandet på tre prisstigninger med forholdsvis korte mellemrum i Monopolet, samt det faktum, at folk har færre penge mellem hænderne på grund af finanskrisen. Man kan derfor sige, at finanskrisen har en uventet positiv sideeffekt hvad dette angår. – Man kan også se en udvikling i antal indlæggelser på behandlings-hjemmene. I årene 2004 til 2005, under det økonomiske opsving, var der en stor stigning i antal ind-læggelser hos 50+ gruppen. Man har kunnet se et fald i antallet nu under den økonomiske nedtur.

Der er almindeligvis tale om gruppeterapi efter et indledende interview med en læge eller en

3

Fra virkeligheten

alkoholkonsulent. Der er et inter-view med en læge en gang om ugen. Behandlingsformen er nogenlunde ens for de forskellige aldersgrupper.

– På grund af den gode tilgængelighed til behandling, så ser man ikke længerevarende negative helbredseffekter af alkoholisme i samme grad som i de øvrige nordiske lande. Det fremgår blandt andet af Hildigunnur Ólafs-dóttirs artikel «Trends in alcohol consumption and related harm in Iceland» i NAT English supple-ment/07.

Velstandsfænomen

Stigningen i alkoholforbruget igennem de seneste to årtier skyldes delvis stigende velstand og faldende alkoholpriser, dvs. alkoholpriserne har ikke fulgt den almindelige prisudvikling i samfun-det. Man så det især i årene 2003–2005, hvor købekraften var stor og prisen var lav.

– Vi så en klar stigning i årene 2001–2004, folk drak vin til maden i højere grad end tidligere og op til flere gange om ugen. Denne udvikling fandt sted i de fleste aldersgrupper.

Noget af det samme var tilfæl-det, da man indførte øl i Island. Man importerede også andre landes kulturskikke med hensyn til forbruget.

Der ser ud til at være ved at ske et generationsskifte ifølge Rafn Jónsson. 60+ generationen holder sig stort set udelukkende til alkohol, mens man mere ser et blandingsmisbrug hos de yngste grupper.

Magtforholdet mellem individ og stat

Ingen bliver på grund af alkohol-problemer tvunget ind i et behand-lingstilbud i Island, med mindre der er tale om de få tilfælde, hvor der er tale om umyndiggørelse af

personen på foranledning af vedkommendes pårørende. Valget skal altid til syvende og sidst komme fra det enkelte individ.

Der har ikke været den store opmærksomhed på magtforholdet mellem staten og ældre med alkoholproblemer, idet gruppen har været lille og ikke særlig synlig i den offentlige debat. Man havde dog lagt mærke til stigningen i antal indlæggelser op til den økonomiske krise, men med det fald i antal indlæggelser, der fulgte i kølvandet på krisen, var der andre mere presserende sager at tage sig af.

En del af ældres alkoholforbrug er skjult og ikke synligt udadtil, både inde på institutioner og i ældreboliger, fx serviceboliger til ældre og tilsvarende botilbud.

– Der findes en del oplysninger fra to store spørgeskemaunder-søgelser om folkesundheden i Island i 2007 og 2009, hvor man har mulighed for at se på folks sundhedsoplysninger ud fra alder, køn, alkoholforbrug, boligforhold, arbejdsforhold og så videre. Man er i gang med at sammenligne resultaterne fra disse to store undersøgelser.

Kampagner

– Folkehelseinstituttet i Island (Lýðheilsustöð) har udgivet en brochure om sundhedsfremme på arbejdspladserne, hvor man lægger vægt på, at de enkelte virksomheder har en klar alkohol-politisk strategi. Noget tilsvarende kunne man vælge at indføre på pleje- og omsorgshjem. Jeg tror ikke, at noget af den slags findes. Man kunne vælge at se på, hvor vidt man tillader alkoholforbrug, både privat og i fælles regi, slutter Jónsson af.

Fokus i Island har hovedsageligt været på unge, men man er i høj grad bevidst om behovet for at se på ældregruppen også.

Rafn Jónsson er projektleder for den fore byggende alkohol og narkotika-indsats på Folkehelse-instituttet i Island

Thyra Frank har alltid tid för att byta några ord med de boende på Lotte. Byråkrati får komma i andra hand.

3

Fra virkeligheten TEKST : Nino Simic FOTO : Jenn y Leyman

Dörren öppnas och i stället för den förväntade lukten, karaktäristisk för sjukhus, sprider sig en ange-näm matdoft i hela huset. Vi kommer till lunchen, sätter oss i matsalen tillsammans med de boende och väntar en stund på Thyra Frank, Lottes karismatiska och humoristiska ledare, kvinnan som förvandlade Lotte från en traditionell institution till ett riktigt hem och som därför korades till Årets Alletiders Kvinde år 2008 och samma år tilldelades ordenstecknet Ridder af Dannebrog.

Det här roar henne oerhört, visar det sig senare, när vi närmar oss slutet av vårt samtal. Vackra ord och hedersbetygelser är något som tillkommit bara under senare år och står i skarp kontrast till några av de strider som hon fått utkämpa får att få igenom sin vilja. I dag är hon känd, eftertraktad som före-dragshållare, både när hon berät-tar för äldreomsorgspersonal om Lottes principer och inför andra ledare, när hon berättar om gott ledarskap.

Det började för ett 15-tal år

Hearthuntad personal

gör skillnaden

Gången upp mot den gamla patriciervillan i centrala

Köpenhamn är oerhört vackert omgiven av doftande

och färgglada rosor. Vi är på väg till äldreboendet Lotte

som låtit tala om sig i hela Norden för sitt unika sätt att

erbjuda ett tryggt och ombonat hem för de gamla.

Det går att individualisera vård och omsorg även på ett äldreboende. Plejehjemmet Lotte i Köpenhamn är ett exempel på det. Äldreboedet Lotte är inrymt i ett vackert gammalt hus i Köpenhamn.

sedan när Thyra Frank och perso-nalen bestämde sig för att skapa ett äldreboende där de kunde tänka sig att bo själva. Hon bad personalen ta av sig uniformerna, gå hem och fundera över vad som är kärnan i en trygg och önskad tillvaro. Svaret ser vi idag:

– Vi har en kärnuppgift – att skapa ett hem där man vill bo, där man känner sig sedd och älskad, säger Thyra Frank. Atmosfären präglas av vänlighet och närhet, och vi har alltid god mat som vi lagar själva, vilket är oerhört viktigt. Genomsnittstiden för vistelse på ett äldreboende i Danmark är 2,5 år, hos oss är det 5 år.

Samma regler

Här är det på sin plats att säga att Lotte tar emot gäster på samma premisser som andra äldreboenden i Danmark – de kan inte välja de minst vårdkrävande personerna. Inte heller skiljer sig de ekonomis-ka villkoren från andra

äldreboendes. Det handlar inte om trolleri, utan om god hushållning med resurser – och med personal. Sjukfrånvaron är minimal – nästan all den guldkant på tillvaron som Lotte kan bjuda sina gäster på, är ett resultat av att man slipper ta in vikarier. En annan viktig faktor är den låga hyran – i stället för

hypermoderna och dyra lokaler prioriterar man annorlunda – man satsar på människor. Det är lite obekvämare, korridorerna är smalare, men de hjälpmedel som personalen behöver, dem får man. – Jag har en känsla att jurister och ekonomer är på väg att ta över makten. De jobbar på kontor och tycker att vi också ska sitta på kontor framför våra dataskärmar och göra detaljerade redovisningar av allt mellan himmel och jord, säger Thyra Frank. Vi gör det som vi måste göra, vi uppfyller kraven och har kommunen som tillsyns-myndighet, men vi sitter inte på kontor utan är tillsammans med de boende, vi har alltid tid att prata, skoja eller säga ett par tröstande ord.

I många artiklar om Lotte, lyfter man fram fester och alkohol. Och visst, det serveras vin och öl till maten när vi är där, helt naturligt. Vill man ha en fest och sitta uppe länge, är det en självklarhet och de rutiner som finns fullföljs alltid på de boendes villkor. Skulle någon vara på väg att få i sig ett glas för mycket, är personalen erfaren. Situationer går alltid att hantera.

Leva som de önskar

– Jag älskar olikhet. Vi föds som original men av någon anledning förväntar sig samhället att vi ska

3

Fra virkeligheten

dö som kopior av varandra, säger Thyra Frank. Vi har här 23 olika människor med 23 olika behov. Vår uppgift är att hjälpa dem att leva så som de önskar och så som de levde innan de kom hit.

Samtalet närmar sig sitt slut och jag funderar på hur jag ska få dig, läsare, att förstå att detta äldreboende är ett hem, så fjärran från en institution som det är möjligt att komma och ändå vara det.

Visst, huset har en charm som bara gamla hus kan ha, rummen är trevligt inredda med de boendes egna möbler men så är det på många ställen. Vari ligger

egent-ligen svårigheten som gör att det inte är så här på alla institutioner för äldre, varför är det självklara inte självklart överallt?

– Det frågar jag mig också, säger Thyra Frank. Jag tror inte att det är en fråga om personal-utbildning utan om inställning. Man måste ha hjärtat på rätta stället för att arbeta på det här sättet, alltid behandla andra människor med respekt, i verklig mening se sin medmänniska, förstå vad de förstår, inte överföra sin förståelse på dem.

– När vi söker personal till Lotte headhuntar vi dem inte – vi hearthuntar dem.

4

K

A

P

I

T

T

E

L

Politikk

8

Sammendrag Summary

3

Fra virkeligheten

2

Fakta

1

NVC anbefaler

6

Internasjonalt blikk

5

Fra forskning

7

Tips

4

Politikk TEKST OG FOTO : Martina Harrikari

«De äldre är

en resurs för samhället»

De negativa attityderna mot äldre människor kan vara

en bidragande orsak till att många äldre dricker för

mycket, anser Gunvor Brettschneider, stadspolitiker

i Helsingfors.

En del politiker har gjort de äldres fråga till sin. Vi har intervjuat Gunvor Brettschnei

-der, lokalpolitiker i Helsing

-fors, som har funderat på de äldres förändrade situation.

– Helsingfors har många pensio-närer. De flesta äldre mår bra, är aktiva, sköter om sin hälsa och lever ett sunt liv. De åldringar som har svårt att röra sig har det sämre ställt och blir därför lätt isolerade. Samhället har inte tillräckligt med resurser att aktivera dessa

åldrin-gar – de frivilliga organisationerna och de anhöriga bör bära ett ansvar, säger Gunvor Brettschnei-der som representerar Svenska folkpartiet i Helsingfors stads socialnämnd.

Gunvor är själv en aktiv 76-åring som sitter i olika styrelser och

Gunvor Brettschneider är finsk politiker och djupt en-gagerad i frågor som rör äldre.

organisationer inom handikapp-, pensionärs- och patientrörelsen. Hon blev politiskt aktiv som pensionär och är nu inne på sin andra period som ledamot i social-nämnden.

Helsingfors stad erbjuder olika stödtjänster för de äldre, exempel-vis färdtjänst, servicesedlar för städhjälp, äldreboende, anstalts-vård och dagverksamhet. Staden har också service- och rekreations-centraler. Utöver det erbjuder hälsovårdsstationerna regelrätta läkar- och hälsovårdstjänster. Någon speciell service för äldre personer med alkoholproblem erbjuds däremot inte, trots att behov föreligger, konstaterar Brettschneider.

– Alkoholkonsumtionen bland de äldre har ökat, vilket inte noterats tillräckligt av samhället, menar hon. Alkoholbruket har ökat speciellt bland ensamma äldre män men förekommer också i allt högre grad bland kvinnor.

Orsaker till drickande

Tidigare drack man sitt vin ur flaskan och hade koll med ögon-mått hur mycket man hade druckit. Idag fylls glaset ur ett kartong-paket som inte ger samma insyn. Det kan lätt bli ett eller två glas för mycket, resonerar Gunvor:

– Känslan av meningslöshet, att man inte längre är uppskattad, att man inte längre är en fullvärdig medlem av samhället, kan vara en av orsakerna till en ökad alkohol-konsumtion bland äldre. Tidnin-garna skriver om den ekonomiska barlast som åldringarna utgör och om den vård och omsorg den åldrande befolkningen behöver. Dessa attityder påverkar männi-skors egenvärde, vilket i sin tur kan leda till depression. I stället för att dämpa ångesten med läke medel, borde de äldres depressioner och eventuella

alkoholproblem hanteras med hjälp av terapi. Attityderna gentemot de äldre är en stor utmaning. I stället för de negativa aspekterna, borde man lyfta fram vilken resurs de utgör för samhället, menar Brettschneider.

En del av de äldre jobbar fort-farande, trots att de har nått pensionsåldern. Många är aktiva i frivilliga organisationer, vilket är deras sätt att bidra till det gemen-samma bästa. Många sköter också om sina barnbarn eller hjälper sina vänner och släktingar i vardagen. Alla betalar skatt, oberoende av om de förvärvsarbetar eller inte. De äldre är också konsumenter och bidrar genom sin konsumtion till att hålla igång ekonomin.

Drickande på äldreboenden

I Sverige har regeringen tillsatt en grupp för att utreda om det är möjligt att servera alkoholdrycker på äldreboende. Debatten har gått het. I Finland har en dylik fråga aldrig blivit aktuell. På frågan om farmor skall få sin whisky, svarar Gunvor:

– Farmor skall få sin whisky, konjak eller rödvin, åtminstone hoppas jag att få det om jag en dag flyttas på äldreboende. Generellt sett finns det nog inget förbud mot förtärning av alkohol. Till vardags serveras ingen alkohol inom åldringsvården men alkohol-drycker serveras ibland vid speciella tillställningar.

På frågan om hemtjänsten får köpa alkoholdrycker svarar Gunvor, att hemvården överhuvudtaget inte får göra inköp, vare sig det är frågan om mat eller vin. Sedan några år tillbaka ingår det här inte längre i servicen.