Munhälsovård: Vårdpersonals attityder och kunskaper

MUNHÄLSOVÅRD

Vårdpersonals attityder och kunskaper

ORAL HEALTH CARE

Attitudes and knowledge of health care

professionals

Examensarbete inom huvudområdet omvårdnad Grundnivå

15 Högskolepoäng Vårtermin 2021

Författare: Bengtsson, Carl Rensberg, Anders

SAMMANFATTNING

Titel: Munhälsovård – Vårdpersonals attityder och kunskaper Författare: Bengtsson, Carl; Rensberg, Anders

Institution: Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde

Program/kurs: Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad, OM525G, 15 hp Handledare: Snögren, Maria

Examinator: Hallgren, Jenny

Sidor: 23

Nyckelord: Attityder, Kunskaper, Munhälsa, Munvård, Vårdpersonal

___________________________________________________________________________

Bakgrund: En god munhälsa är av stor vikt för att uppehålla en adekvat näringstillförsel samt förebyggandet av eventuella sjukdomar till följd av förändringar i munnen. Patienten kan eventuellt drabbas av smärta, parodontit, påverkan av smak och aptit samt sjukdomar som exempelvis lunginflammation om munhälsan bortses av vårdpersonal. Syfte: Syftet är att beskriva vårdpersonals attityd till och kunskap om munhälsa vid den kirurgiska akutvårdsavdelningen (KAVA) i Skaraborgs sjukhus Skövde. Metod - En enkätstudie med mixad metod. Resultat: I resultatet framkom tidsbrist, ansvarsfördelning, möjligheten att med klinisk blick bedöma en patients munhälsa samt aspekten om resursfördelning. Konklusion - Studien visar att kunskap om tidsbrist, ansvarsfördelning och material kan generera en bättre munvård för KAVAS patienter.

ABSTRACT

Title: Oral Health Care – Attitudes and knowledge of health care professionals Author: Bengtsson, Carl; Rensberg, Anders

Department: School of Health and Education, University of Skövde

Course: Degree of Bachelor of Science in Nursing, Thesis in Nursing Care, 15 ECTS

Supervisor: Snögren, Maria Examiner: Hallgren, Jenny

Pages: 23

Keywords: Attitudes, Health care workers, Knowledge, Oral care, Oral health ___________________________________________________________________________

Background: A good health of the mouth is essential for nutrition status and the prevention of possible diseases due to changes in the mouth. The patient can suffer pain, periodontitis, change of taste and appetite, and pneumonia if the health care workers neglect mouth care. Aim: This study investigates the attitudes and knowledge of the health care workers at the emergency surgical ward (KAVA) at Skaraborg hospital. Method: a mixed-method survey study. Result: In the result, the findings of lack of time, division of responsibilities, the nurse's clinical eye to assess a patient's mouth status, and the allocation of resources. Conclusion: The study shows that knowledge about lack of time, division of responsibilities, and the knowledge about materials can generate better mouth care for the patients of KAVA.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Omvårdnadsteori och begrepp ... 3

Personcentrerad Vård ... 4 PROBLEMFORMULERING ... 5 SYFTE ... 5 METOD ... 6 Urval ... 6 Datainsamling ... 6 Analys ... 7 Etiska överväganden ... 7 KVANTITATIVTRESULTAT ... 9 Kunskap ... 14 Attityder ... 15 KVALITATIVTRESULTAT ... 16

Använda tillgängliga resurser ... 16

Hitta lämpliga tidpunkter ... 17

Inställning till munvårdsansvar påverkar ... 18

METODDISKUSSION ... 19

RESULTATDISKUSSION ... 20

KONKLUSION ... 22

KLINISKAIMPLIKATIONEROCHFÖRSLAGTILLUTVECKLINGAVÄMNET ... 22

REFERENSER ... 24

BILAGOR ... 28

Enkät ... 28

1

INLEDNING

Munnen är en central del av kroppen, trots detta är munhälsa och munvård något som oftast åsidosätts. Attityder och kunskaper om munvård är betydelsefulla begrepp för att närma sig området. Vårdpersonalen som möter patienterna under alla tider på dygnet har det främsta ansvaret för patientens vård. Missförstås eller förbises patientens munhälsa kan det bli förödande för patienten. En försämrad munhälsa har visat sig ligga bakom vårdrelaterad lunginflammation men den har också en social funktion som kan vara påverkande under möten med andra människor. För att få en inblick om attityder och kunskaper kring munhälsa har författarna av uppsatsen valt att göra en enkätundersökning riktad mot vårdpersonal. I uppsatsens benämning av vårdpersonal ingår undersköterskor och sjuksköterskor.

BAKGRUND

Munnen

Munnen spelar en viktig roll i matspjälkningen som matens första stopp där den bearbetas med hjälp av tungan, tänderna och saliven. Förutom detta är munnen betydelsefull för kommunikationen, både verbal och icke verbal kommunikation, det vill säga, tal, ansiktsuttryck och minspel (Öhrn & Andersson, 2006). En god munhälsa är av stor vikt för att uppehålla en adekvat näringstillförsel samt förebyggandet av eventuella sjukdomar. Patienten kan eventuellt drabbas av smärta, parodontit (tandlossning), påverkan av smak och aptit samt sjukdomar som exempelvis lunginflammation om munhälsan bortses av vårdpersonal. Blir inte munhälsan uppmärksammad i det första mötet, kan det leda till ytterligare kostnader och vårdlidande för patienten (Costello & Coyne, 2008). Förutom sin praktiska funktion, är munnen även betydelsefull för hur människan ser sig själv som individ och hur omvärlden uppfattar hen som person (Del Palma, 2008). Munhälsan påverkar signifikant flera förhållanden i en människas liv och flera beståndsdelar ingår i dess definition.

FDI World Dental Federation, en organisation som representerar tandläkaryrket världen över, definierar munhälsa enligt följande: Möjligheten att prata, lukta, le, smaka, tugga, känna, svälja och att visa känslor via ansiktsuttryck med självförtroende utan smärta och obehag. Munhälsa är en viktig del av både fysiskt som mentalt välmående då den är sammanhängande med det vardagliga mötet med andra och deras attityder till människan. Munhälsan är därmed bidragande till livskvalitén, den är påverkad av personens erfarenheter, förväntningar och förmåga att anpassa sig till omständigheter (Glick et.al, 2016, s.2).

2

Munvård

Costello och Coyne (2008) beskriver att det finns flera faktorer som påverkar varför en patients munvård bortprioriteras eller glöms bort. Dels är det för att sjuksköterskans kunskaper om munhälsa är otillräcklig även om de förstår vikten i bibehållandet av en god sådan. Enligt Costello och Coyne (2008), har sjuksköterskan fått en bredare administrativ roll vilket är bidragande till bortprioritering. Vad som också påverkar är en sjukhusavdelnings inriktning och personalresurser. En aspekt att bortprioritering av munhälsan sker, menar van Noort (2019) är att bedömningsinstrument och material för munvård inte finns tillgängliga, eller personalens bristande kunskaper i användandet av dem. En annan orsak kan vara rädsla för att kränka patientens integritet, då munnen trots allt är intim (Öhrn & Andersson, 2006). En tredje orsak kan vara att munhälsa bara tillskrivs aktivt i upprättandet av en ny omvårdnadsplan först när problemen är uppenbara (Wårdh et al, 1999). I en studie om distriktsjuksköterskors syn på äldres munhälsa, framkommer en uppfattning om att hemvård och tandvård är två skilda områden och att det upplevs att patienterna känner likadant (Andersson et al, 2007). Wårdh och Sörensen (2005) påpekar att nästa generation av äldre patienter är mer vana vid att upprätthålla sin munhälsa, och därför är förinställda om att de kommer att få hjälp med detta när de är oförmögna.

Livskvalitet och social samvaro påverkas negativt då nedsatt munhälsa medför förändringar av tal, smak, tuggande och sväljande (Martin, Johnston & Archer, 2020). Avsaknad av hörntänder kan inverka på hur patienten ser på sin sociala förmåga och sitt utseende. Avsaknad av framtänder kan påverka talförmågan och saknas tänder i käkarnas sidopartier kan det inverka på hur patienten tuggar och äter sin mat (SBU 2010:204). Det finns korrelation mellan nedsatt munhälsa och lunginflammation, speciellt hos äldre patienter och patienter försvagade av sjukdom. Bristande munvård inom slutenvård kan leda till vårdrelaterad lunginflammation (VRL). Riskfaktorer för VRL är muntorrhet och nedsatt salivproduktion, försämrad hostreflex och sväljsvårigheter. Inom intensivvård på patienter som är intuberade över 48 timmar är risken för VRL särskilt stor (Sjögren, 2009).

Den svåra akuta respiratoriska sjukdomen coronavirus 2 (SARSCoV-2), upptäcktes i Wuhan, Kina den 20 januari 2020. Namnet Covid-19 kommer ifrån Corona Virussjukdom 19 pandemi. Sedan utbrottet är sjukdomen spridd runt om i världen med 4 806 299 smittade och mer än 318 599 dödsfall. Symptomen på Covid-19 påminner om symptomen vid influensa, det vill säga, halsont, huvudvärk, feber, andningsbesvär, snuva, nästäppa, illamående, kräkningar, diarréer och värk i muskler och leder. I svåra fall utvecklas lunginflammation med akut andningssviktsyndrom (Ciotti et. al, 2020).

Ytterligare restriktioner för sjukvården, främst tandvården och deras patienter innebär åtsidoläggningar av icke-akuta behandlingar av munnen, då spridningen av COVID-19 främst sker via aerosoler, små partiklar i luften innehållande viruset, kan bli särskilt påtaglig vid munvård (Marchini & Ettinger, 2020).

Då smittorisken för COVID-19 är hög, utgör detta ytterligare hinder för vårdpersonal att hjälpa patienten med sin munvård och att uppnå munhälsa. Hur vårdarbetet kommer att gå

3

till under tiden blir en prövning för varje organisation, och bortprioritering av munvård kan anses vara motiverat.

Sjuksköterskans kärnkompetenser

Sjuksköterskans sex kärnkompetenser.

“Personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap och kvalitetsutveckling, säker vård och informatik, samt för ledarskap och pedagogiska insatser i omvårdnadsarbetet” (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).

Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska, ska sjuksköterskan leda och ta ansvar för omvårdnaden av patienten. Sjuksköterskan ska självständigt, i teamsamverkan och i relation med patienten och dess närstående ansvara för bedömning, diagnostisera, planera, genomföra och utvärdera omvårdnaden (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Omvårdnaden omfattar hela individen, men trots detta kan vård av munnen glömmas eller prioriteras bort på grund av okunskap, tidsbrist samt otillräckliga utvärderingsverktyg (Costello & Coyne, 2008).

Omvårdnadsteori och begrepp

Joyce Travelbee var en omvårdnadsteoretiker som inriktade sig på mötet mellan människor och den mellanmänskliga dimensionen. Enligt Travelbee, måste sjuksköterskan förstå mötet mellan en människa och en annan, för att få en fördjupad förståelse, det vill säga ha en djupare förståelse av mötet. Ska vårdrelationen utformas ifrån möjligheten att skapa ett möte mellan sjuksköterska och patient, måste sjuksköterskan vara den som möter (Kirkevold, 2000). Är sjuksköterskan tydlig som person kan patienten behålla sin identitet, sin integritet och sitt människovärde (Eriksson, 2015). Att verkligen se patienten som en kärleks-behövande människa, innebär för sjuksköterskan att ta personen på allvar och att inte vara ifrågasättande eller avslöjande (Lindström, 1994). Med respekt för patientens personliga sfär i en god vårdrelation skapar sjuksköterskan en möjlighet att göra en bedömning av patientens munhälsa.

Ordet integritet kommer ifrån det latinska ordet integer, som betyder orörd (NE, 2020) vilket innebär rätten att få sin personliga sfär respekterad. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete innebär i princip alltid ett steg in i den personliga sfären. Sjuksköterskan handhar information om patienten såsom tankar och vanor, som hen troligtvis inte skulle dela med sig lika frikostigt i andra sammanhang. Det ställs dock stora krav på sjuksköterskan att vara lyhörd och duktig på att läsa av var patienten sätter sina gränser (Sandman & Kjellström, 2013).

Vid mötet med en patient gäller det för vårdpersonalen att se hela patienten och inte enbart anledningen till sjukhusvistelsen eller sjukdomen. Etiska antaganden handlar om mötet med

4

patienten, vårdpersonalens ansvar och handlande utefter de etiska frågeställningar som kan yttra sig. Människan är, enligt sjuksköterskans etiska antaganden, sårbar och i behov av andra människor, men samtidigt oberoende och ansvarig för sig själv. När en människa blir patient skall den ha ett ansvar över sig själv, men samtidigt också vara beroende av att vårdpersonalen tar sitt ansvar och handlar rätt (svensk sjuksköterskeförening, 2016). Bortprioriteringar av patientens munvård bryter mot sjuksköterskans etiska ansvarstagande och synen på den hela människan. En person i patientroll skall förlita sig på att vårdgivaren handlar korrekt med ett gynnsamt etiskt förhållningssätt (Sandman & Kjellström, 2013). För att sjuksköterskan ska få den information som behövs för att ge en god omvårdnad och utforma den i partnerskap med patienten, krävs att sjuksköterskan är intresserad, accepterande och villig att lyssna på vad patienten säger. Det kan i de flesta fall uppnås genom att sjuksköterskan sänder ut tydliga och klara signaler att denne uppfattar vad patienten försöker förmedla (Eide & Eide 2009). Närheten som detta kräver är grundad på kärlek till människan, en närvaro, och förbindelse till den lidande människan (Eriksson, 1994).

Personcentrerad Vård

Personcentrerad vård utgår ifrån att omvårdnaden är baserad på en humanistisk människosyn, det vill säga att alla människor är likvärdiga och att individen är unik med individuella behov. Sjuksköterskeyrket omfattar en respekt för den unika individens sårbarhet, integritet och värdighet, vilket bidrar till att lindra den lidande människan. Ett av omvårdnadens mål är att förebygga ett maktskapande mellan sjuksköterskan och patienten och därav skapa omtanke och ett samarbete mellan de två parterna. En sjuksköterskas ansvar omfattar även att informera patienter om risker över dess rådande status och även risker som skulle kunna uppenbara sig (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Ett tidigt igenkännande av en möjlig risk för en persons munhälsa kan vara avgörande för att förebygga VRL och andra infektioner (Sjögren, 2009). Dock krävs, att det från början finns ett förtroende mellan sjuksköterskan och patienten och en öppen kommunikation (International Council Of Nurses, 2012).

5

PROBLEMFORMULERING

Munhälsan hos patienter är av lika stort värde som övriga omvårdnadsåtgärder, varav omvårdnadsåtgärder i syfte att förbättra eller bibehålla munhälsa, bör prioriteras lika mycket. Nedsatt munhälsa är ett stigma, ett dolt lidande som skadar patientens självbild, sociala samvaro och födointag. Detta kan ha negativ inverkan på patientens livskvalitet och även deras hälsa och sjukdomsförlopp. Sjuksköterskors och undersköterskors kunskaper om munhälsa, bedömningsinstrument och hjälpmedel kan vara anledningen till att patienters munhälsa bortprioriteras, men också tidsaspekten som är en del av vårdyrket.

SYFTE

Syftet är att beskriva vårdpersonals attityd till och kunskap om munhälsa vid den kirurgiska akutvårdsavdelningen (KAVA) i Skaraborgs sjukhus Skövde.

6

METOD

En blandning av kvalitativ och kvantitativ metod, så kallad mixad metod, användes. Mixad metod använder sig av blandningen för att hitta det mest tillfredsställande resultatet som kan svara på syftet (Borglin, 2017). Resultatet bygger på en enkät besvarad av personalen på KAVA, där svaren belyser deras kunskap om och attityd till munhälsa. Enkäten är av empirisk karaktär och har analyserats kvantitativt och kvalitativt. Empiri är information och kunskap från verkligheten och med en kvantitativ analys kan resultatet mätas strukturerat för att se eventuella samband mellan olika variabler eller genomgå en jämförelse. De svarande fick i en fråga möjligheten att svara i fritext, där svaren genomgick en kvalitativ innehållsanalys som därefter kategoriserades.

Urval

Val av ämne skedde via internetsidan ”Idébanken”, där Skaraborgs sjukhus och deras avdelningar ger förslag på frågeställningar och idéer till examensarbeten. Ett samarbete mellan författarna och vald avdelning färgar både metod, syfte och resultat varav det skapas en ömsesidig vinst mellan de som arbetar på sitt examensarbete och avdelningen, som drar nytta av ny kunskap. På KAVA vårdas kirurgi- och traumapatienter. De tar även emot ortopedi, urologi- samt öron, näs- och hals patienter vid behov. KAVA fungerar även som katastrofavdelning samt innehar ett koordinerings uppdrag, vilket innebär att de har överblick av vårdplatser inom sjukhusets kirurgiska verksamheter. Den första kontakten med KAVAs enhetschef skedde via mejl, för att på så sätt få ytterligare information om problemet. Enkäten gavs sedan ut till de N=55 anställda på KAVA, som ingår i personalkategorierna sjuksköterska och undersköterska. Enkäten återlämnades av n=29 personer där n=28 hade svarat på frågorna. N=26 personer lämnade inte in enkäten.

Efter samråd med avdelningens enhetschef, skulle enkätens inklusionskriterier omfattas av fast anställda sjuksköterskor och undersköterskor. De som exkluderades var övrig personal som arbetar på avdelningen eller i nära anslutning, såsom vikarier och läkare, detta på grund av att få så sanningsenlig syn på KAVAs arbetsrutiner som de fastanställda har.

Datainsamling

Frågorna som låg till grund för enkäten programmerades in i EvaSys, ett program för datainsamling, därefter skapades en enkät för personalgruppen på KAVA. En länk till enkäten skickades till enhetschefen, Åsa Lastra som delade den med sin personalgrupp. Vid skapandet av en egengjord enkät finns både nackdelar och fördelar enligt Billhult (2017). Det finns risk för missuppfattning av frågor, tolkningssvårigheter och att författarna för med en egen förförståelse i frågorna. Fördelarna med en egengjord enkät är möjligheten att kunna styra över frågorna och därmed få ett mer exakt svar som svarar an till syftet. Den egengjorda konstruktionen möjliggör också längden på enkäten. För att undvika riskerna är enkäten inspirerad av Paulsson (1998) med smärre förändringar för att möta studiens syfte. Enkäten använder sig av en modifierad Likertskala, som bygger på frågor som minskar eller ökar i

7

intensitet eller styrka. Syftet är att försöka mäta den svarandes tolkning (Söderlund, 2005). Två femgradiga skalor användes där de svarande kunde ge passande svar för att visa sin attityd och kunskap i enlighet med frågan.

Analys

Den data som samlades in från enkäten genomgick en deskriptiv statistisk analys via programmet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). I programmet genomgick svaren på frågorna beskrivande statistisk analys och korstabellsanalys. För att göra det enklare för läsaren av en vetenskaplig avhandling eller examensarbete, förmedlas deskriptiv statistik över data som samlats in. Detta i syfte att ge en samlad bild. I deskriptiv statistik används begrepp som spridningsmått och centralmått. Med hjälp av centralmått går det att se betoningen från en grupps svar, de svar som främst har valts. Spridningsmått visar hur individernas svar i var grupp förhåller sig till centralmåttet (Billhult, 2017).

En fråga inspirerad av en likertskala. Där deltagarna kan värdera sina svar från inte alls till i högsta grad.

Begrepp som används i en kvantitativ analys och skapandet av ett analysshcema är: Meningsenhet, kondenserad meningsenhet och Kod. Meningsenhet är en samling av ord och meningar vars perspektiv förhåller sig till varandra i sitt innehåll. Kondenserad meningsenhet är en förkortning av Meningsenheten utan påverkan av innehållet. Den kondenserade Meningsenheten får sedan en Kod och med hjälp av en sådan kan den som analyserar förstå innehållet utifrån ett annat perspektiv (Graneheim och Lundman 2004). De svar som tillhandahölls av enkäten lästes igenom ett flertal gånger för att få en förståelse till innehållet och lades under begreppet Meningsenhet. Texterna kondenserades sedan för att få en tydligare bild utan att påverka innehållet. Texterna fick sedan en kod där de kunde grupperas.

Grupper som har utvalts för studien är sjuksköterskor och undersköterskor. Det som har analyserats är gruppernas attityd till munvård, om sjuksköterskor och undersköterskor svarar enhetligt inom yrkeskategorierna, om och hur personalens kunskaper om munhälsa och munvård skiljer sig mellan varandra, och om personalen har uppfattning om hjälpmedel som kan användas i munvårdsarbetet.

Etiska överväganden

Enkäten utgår ifrån de riktlinjer som fastställs av Helsingforsdeklarationen. Denna deklaration är utarbetad av World Medical Association, som beskriver dessa som en central forskningsetisk riktlinje primärt för läkare, men även för andra forskningsgrupper. De fyra grundläggande kriterierna är: Informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav samt nyttjandekrav (WMA, 2018). Studien uppnår dessa krav via ett deltagarbrev som förklarade

8

att delaktigheten var frivillig och att de när som helst kunde avsluta. Konfidentialitetskravet uppfylldes genom att deltagarna var anonyma när de svarade på enkäten. Nyttjandekravet uppfylldes genom att arbetet kommer att användas i verksamhetens kvalitetsutvecklingsarbete om munhälsa. Författarna har förförståelse i omvårdnadsarbete som utbildade undersköterskor och tidigare praktikplacering på KAVA. Med detta i åtanke användes inte en egengjord enkät där risken annars finns att ställa ledande frågor.

9

KVANTITATIVT RESULTAT

Av de som erhöll enkäten svarade N=28 personer av 55 som är fulla arbetsstyrkan, 15 sjuksköterskor och 13 undersköterskor (diagram 1). Av de svarande, vilka har en varierarande arbetstid och yrkeserfarenhet (diagram 2). Av de svarande var fördelningen 26 kvinnor och 2 män (diagram 3). Nedan presenteras tre diagram som bland annat visar fördelning mellan yrken, kön, yrkeserfarenhet och ålder.

Figur 1. Yrkeskategori, ålder, kön samt arbetslivserfarenhet

10

Figur 3. Könsfördelning

Tabell 1. Tabell över enkät med svar

Frågor N=28 Sjuksköterskor n=15 Undersköterskor n=13 Kön (kvinna) n(%) 26 (92) 13 (87) 13 (100) Kön (man) n(%) 2 (8) 2 (13) 0 (0) Befattning (sjuksköterska) n(%) 15 (53) 15 (100) 0 (0) Befattning (undersköterska) n(%) 13 (47) 0 (0) 13 (100) VIlken tid på dygnet arbetar du?

(Dag) n(%)

1 (4) 0 (0) 1 (8)

Vilken tid på dygnet arbetar du? (Natt) n(%)

1 (4) 1 (7) 0 (0)

Vilken tid på dygnet arbetar du? (Skiljer sig mellan dag och natt) n (%)

26 (92) 14 (93) 12 (92) Ingick undervisning om munhälsa i

din grundutbildning? (Ja) n (%)

26 (92) 14 (93) 12 (92) Ingick undervisning om munhälsa i

din grundutbildning? (Nej) n (%)

11

Om ja, gav utbildningen dig

nödvändig förutsättning för att sköta munvård? medel (sd)

N=26 Medel=3 std.av=0,8

14 (93) 12 (92)

Ingick undervisning om munhälsa i

din specialistutbildning? (Ja) n(%) 4 (14) 0 (0) 4 (31) Ingick undervisning om munhälsa i

din specialistutbildning? (Nej) n(%)

10 (36) 4 (27) 6 (46) Om ja, gav utbildningen dig

nödvändig förutsättning för att sköta munvård? medel (sd)

N=8 Medel=3.3 Std.av=1.7

1 (7) 7 (54)

Har du fått någon fortbildning om munhälsa? (Ja) n(%)

7 (25) 1 (7) 6 (46) Har du fått någon fortbildning om

munhälsa? (Nej) n(%)

21 (75) 14 (93) 7 (54) Om ja, gav utbildningen dig

nödvändig förutsättning för att sköta munvård? medel (sd)

N=11 Medel=3.5 Std.av=1.5

2 (13) 9 (69)

Jag tycker att munvård ingår i mina uppgifter. (Ja) n (%)

28 (100) 15 (100) 13 (100) Jag tycker att munvård ingår i mina

uppgifter. (Nej) n (%) 0 (0) 0 (0) 0 (0) Jag tycker att det är otäckt att sköta

andras munnar. (Ja) n(%)

3 (11) 3 (20) 0 (0) Jag tycker att det känns otäckt att

sköta andras munnar. (Nej) n(%)

25 (89) 12 (80) 13 (100) Jag tycker att det känns praktiskt

svårt att genomföra munvård. medel (sd) N=27 Medel=2.3 Std.av=1 15 (100) 12 (92) Öppen fråga N=17 (61) 10 (67) 7 (54)

Jag kan ta mig den tid som krävs för att ge munvård. (Ja) n(%)

18 (64) 6 (40) 12 (92) Jag kan ta mig den tid som krävs för

att ge munvård. (Nej) n(%)

10 (36) 9 (60) 1 (8) Jag har den kunskap som krävs för

att genomföra munvård. medel (sd)

N=28 Medel=4 Std.av=0.8

12

Jag har lämpliga hjälpmedel för genomförande av munvård. medel (sd)

N=28 Medel=4 Std.av=0.8

15 (100) 13 (100)

Till patienter som vill sköta sin munvård själv kan jag ge lämpliga munvårdsråd. medel (sd)

N=28 Medel=4.3 Std.av=0.8

15 (100) 13 (100)

Jag tycker att det är viktigt med kunskap om hjälpmedel för munvård för att genomföra god munvård. medel (sd)

N=28 Medel=4.6 Std.av=0.6

15 (100) 13 (100)

Jag tycker det är viktigt med kunskap om sjukdomar som drabbar

munhålan för att genomföra munvård. medel (sd)

N=28 Medel=4.6 Std.av=0,6

15 (100) 13 (100)

Jag tycker det är viktigt med kunskap om hur den friska munhålan ser ut för att genomföra munvård. medel (sd)

N=27 Medel=4.7 Std.av=0.5

15 (100) 12 (92)

jag tycker det är viktigt med kunskap om munhålans fysiologiska funktion (tex. tuggning, svälj, tal) för att genomföra munvård. medel (sd)

N=27 Medel=4 Std.av=0.8

15 (100) 12 (92)

jag tycker det är viktigt med kunskap om munhålans psykosociala funktion (tex. utseende, tal) för att genomföra munvård. medel (sd)

N=28 Medel=3.9 Std.av=0.9

15 (100) 13 (100)

Hur tycker du att man på KAVA klarar att ge munvård? medel (sd)

N=28 Medel=3.5 Std.av=1

15 (100) 13 (100)

Anser du att munvård och munhälsa är viktigt? medel (sd) n=27 Medel=4.9 Std.av = 0.3 14 (93) 13 (100)

Vem är enligt dig ansvarig för patientens munhälsa? (patient) n(%)

13 (46) 7 (47) 6 (46) Vem är enligt dig ansvarig för

patientens munhälsa? (sjukvårdspersonal) n(%)

27 (96) 14 (93) 13 (100)

Vem är enligt dig ansvarig för patientens munhälsa?

(tandvårdspersonal) n(%)

13

Om du svarar sjukvårdspersonal, vems ansvarsområde tycker du att det är? (undersköterska) n(%)

5 (18) 3 (20) 2 (15)

Om du svarar sjukvårdspersonal, vems ansvarsområde tycker du att det är? (sjuksköterska) n(%)

0 (0) 0 (0) 0 (0)

Om du svarar sjukvårdspersonal, vems ansvarsområde tycker du att det är? (undersköterska och sjuksköterska) n(%)

23 (82) 12 (80) 11 (85)

Om du svarar sjukvårdspersonal, vems ansvarsområde tycker du att det är? (Läkare) n(%)

1 (4) 0 (0) 1 (8)

Hade dina svar sett annorlunda ut om det inte hade pågått en pandemi? (Ja) n(%)

2 (7) 1 (7) 1 (8)

Hade dina svar sett annorlunda ut om det inte hade pågått en pandemi? (Nej) n(%)

26 (93) 14 (93) 12 (92)

14

Tabell 2. Exempel, korstabellsanalys i SPSS. Fråga: Ingick undervisning om munhälsa i din grundutbildning?

Kunskap

Av de svarande var det 80% som kände att de fått erforderlig kunskap om munhälsa i sin grundutbildning samt 20% som inte kände att de fått någon kunskap om munhälsa i sin grundutbildning vilket framgår av tabell 1. Fördelningen mellan yrkeskategorierna såg ut som följande. 93% av sjuksköterskorna som ansåg de erhållit kunskap i sin grundutbildning vilket framgår av tabell 1. Bland undersköterskorna var det 92% som ansåg att de erhållit erforderlig utbildning om munhälsa i sin grundutbildning vilket framgår av tabell 1. De som svarade ja fick på följdfrågan gradera om de fått nödvändiga förutsättningar för att sköta munvård. 7% av sjuksköterskorna svarade inte alls och 7% svarade tveksamt, 64% svarade godtagbart och 22% svarade i högsta grad. I kontrast till detta svarade 17% av undersköterskorna inte alls och tveksamt, 58% svarade godtagbart samt 25% svarade i högsta grad vilket framgår av tabell 1.

Ingen av sjuksköterskorna hade specialistutbildning, motsvarande hos undersköterskorna svarade 70% att de inte hade någon specialistutbildning och 30% hade en specialistutbildning. De som svarade ja fick gradera om de fått nödvändig förutsättning för att sköta munvård. 28,5% kände inte att de fått någon nödvändig förutsättning och 28,5% kände att de fått nödvändig förutsättning samt 43% som kände att de i högsta grad fått nödvändig förutsättning vilket framgår av tabell 1.

På frågan om de fått någon fortbildning om munhälsa svarade större delen av sjuksköterskorna att de inte att de fått någon fortbildning om munhälsa endast 7% hade fått fortbildning. Av undersköterskorna svarade 54% att de fått fortbildning och 46% svarade att de inte hade fått någon fortbildning om munhälsa vilket framgår av tabell 1. De båda grupperna fick gradera om de hade den kunskap som krävdes för att genomföra munvård. Av de svarande sjuksköterskorna var det 27% som ansåg att de i högsta grad hade den kunskap som krävdes. 33% svarade att deras kunskap var tillfredsställande och 40% svarade godtagbar. Motsvarande hos undersköterskorna var det 39% som ansåg att de i högsta grad hade den kunskap som krävdes. 38% svarade att deras kunskap var tillfredsställande och 23% svarade godtagbar vilket framgår av tabell 1.

Befattning: Sjuksköterska

,00 (Nej)

Ja

Total

,00 (undersköterska)

1

12

13

Sjuksköterska

1

14

15

15

Grupperna graderade sedan om de kunde ge lämpliga munvårdsråd till de patienter som ville sköta sin egen munvård. Hos sjuksköterskorna var det 33% som i högsta grad kunde ge lämpliga råd och 53% svarade att de kunde ge tillfredsställande råd. 7% tyckte att de kunde ge godtagbara råd och 7% tyckte att de var tveksamt om de kunde ge några råd om munhälsa. I kontrast hos undersköterskorna var det 54% som ansåg sig i högsta grad kunna ge råd om munvård och 31% som ansåg sig kunna ge tillfredsställande råd samt 15% som ansåg sig kunna ge godtagbara råd till patienterna vilket framgår av tabell 1.

Attityder

Båda yrkeskategorier kände att det ingick i deras arbetsuppgifter att ge munvård. Skillnad uppenbarades i frågan om de kände sig ha tid för utförandet av munvård där 60% av sjuksköterskorna svarade att de inte hade tid och alla undersköterskorna svarade att de hade tid. I likhet var det ingen undersköterska som kände att det var otäckt med att sköta en annan persons mun med en skillnad på sjuksköterskesidan där 20% svarade att det var otäckt. En viss likhet fanns i frågan om den praktiska svårigheten att utföra munvård, där 33% av sjuksköterskorna och 30% av undersköterskorna höll med om att det fanns svårigheter. De övriga svaren var till viss del jämnt fördelade mellan de övriga svarsalternativen med 8% av undersköterskorna som inte svarade. Yrkeskategorierna var överens om att munvård och munhälsa var viktigt vilket framgår av tabell 1.

På frågan om de hade lämpliga hjälpmedel för genomförandet av munvård var det 20% av sjuksköterskorna respektive 38% av undersköterskorna som höll med frågan till högsta grad, med en högre procentandel som valde det underliggande alternativet. Att ha kunskap om de hjälpmedel som fanns till hands var det på båda yrkeskategorierna höga procentandelar som höll med frågan i högsta grad med 15% av undersköterskorna som svarade i det underliggande svarsalternativet vilket framgår av tabell 1.

Attityder om kunskap kring sjukdomar som kan drabba munhålan samt hur den friska munhålan ser ut hade likvärdiga svar bland yrkeskategorierna där över hälften ansåg det vara av vikt för att genomföra munvård vilket framgår av tabell 1.

Sjuksköterskorna och undersköterskorna fick frågan om munhålans fysiologiska funktion samt den psykosociala funktionen och hur viktigt det är med kunskap om dessa två faktorer. Av de båda yrkeskategorierna var det över hälften som kände att det var av vikt att känna till den fysiologiska funktionen. Av sjuksköterskorna var det över hälften som ansåg att det var viktigt att ha kunskap om den psykosociala funktionen. Fördelningen bland undersköterskorna var inte lika hög med 31% som svarade att det var i högsta grad viktigt vilket framgår av tabell 1.

På frågan vem det är som har ansvaret över patientens munhälsa var svaren på båda yrkeskategorierna att ansvaret låg på vårdpersonalen och patienten. I följdfrågan vems ansvarsområde det var bland vårdpersonal var svaren att det främst låg på undersköterskans ansvarsområde vilket framgår av tabell 1.

16

På vilken nivå KAVA klarade av att ge munvård svarade 6% av sjuksköterskorna att avdelningen låg på högsta nivå, 7% kände att det inte var tillräckligt. I motsats var det 31% av undersköterskorna som ansåg att KAVA klarade av att ge munvård på mycket bra nivå vilket framgår av tabell 1.

Till sist svarade 7% av sjuksköterskorna och 8% av undersköterskorna att deras svar hade sett annorlunda ut ifall det inte hade varit en rådande pandemi vilket framgår av tabell 1.

KVALITATIVT RESULTAT

Vilka möjligheter tycker du att du har när det gäller att erbjuda munvård till patienter var frågan som analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Tre koder framkom: Använda tillgängliga resurser, hitta lämpliga tidpunkter och inställning till munvårdsansvar påverkar. Tabellen är skapad utefter Graneheim & Lundman (2004).

Tabell 3. Kvalitativ metod

Använda tillgängliga resurser

I enkäten gav båda yrkeskategorierna flera exempel som visade på att de anser att materialet för att tillgodose patientens munvård, finns tillgängliga på KAVA som tandborstar, tandkräm, salivstimulerande produkter.

“[...]. Vi har allt från munsvabb på pinne till munskölj och tandborstar.” (Sjuksköterska 6)

“[...]. Vi kan erbjuda tandborste, tandkräm, munolja, salivstimulerande torkar, läppsyl.” (Undersköterska 6)

Meningsenhet

Kondenserad

meningsenhet

Kod

De flesta saker finns. De som inte klara av det själv erbjuder vi hjälp.

Tillräckligt goda möjligheter, och material. Erbjuder hjälp om det behövs.

Använda tillgängliga

resurser

I samband med omvårdnad morgon och kväll, vid b la vändningar och även när jag "bara" tittar till patienten

Möjligheterna uppenbarar sig vid basal omvårdnad, och när personal tittar till patienten under dagen.

Hitta lämpliga tidpunkter

Inte alltid man som ssk är med i omvårdnaden vilket försvårar möjligheten. Brukar dock höra med min usk om det är gjort.

Svårt för sjuksköterska att få möjlighet. Frågar

undersköterskan.

Inställning till

17

Två undersköterskor i kontrast ansåg att det finns brister i utbudet av material på KAVA för att tillgodose patientens munvård.

“[...]. Begränsat med tandvårdsmaterial.” (Undersköterska 1)

“[...].”Kunna finnas mer exempelvis mun skölj på avdelningen.” (Undersköterska 7)

Att KAVA är en akutvårdsavdelning återspeglas främst i undersköterskornas svar, det vill säga, resurserna finns men ibland prioriteras det akuta över munvård. Sjuksköterskorna anser sig inte ha samma problematik.

“[...]. Finns gott om olika produkter (tandborste, muntork etc) på avdelningen. Dock upplevs att tiden inte alltid finns för att stötta i så stor utsträckning som vore önskvärt.” (Sjuksköterska 9)

“[...]. Att jobba på en akutavdelning kan ibland göra att just detta ämne hamnar lite åt sidan. Snabba möten. Ofta dåliga patienter där fokus hamnar på annat.” (Undersköterska 6)

Hitta lämpliga tidpunkter

I enkäten gav yrkeskategorierna flera exempel som visade på goda möjligheter till att erbjuda munvård. En undersköterska gav svaret att möjligheten framkom då basal omvårdnad erbjöds patienten, då patienten behövde vändas på eller då undersköterskan såg till patienten under dagen. Då en patient äter var en annan möjlighet för en annan undersköterska, det kunde då bli uppenbart ifall patienten hade svårigheter med kostintaget. I och med detta blev det också uppenbart ifall patienten hade sjukdom som hämmade möjligheten till egenvård av munnen. Undersköterska 6 berättade om svårigheterna som kan uppkomma på en akutvårdsavdelning.

”[…]. Att jobba på en akutavdelning kan ibland göra att just detta ämne hamnar lite åt sidan. Snabba möten. Ofta dåliga patienter där fokus hamnar på annat” (Undersköterska 6)

Förutsättningarna kände undersköterskan var goda för att erbjuda munvård till patienterna men patientens situation samt avdelningens arbetsbörda kunde orsaka att munvård blev åsidosatt.

En möjlighet till att erbjuda munvård skrev en sjuksköterska var då patienten skrevs in. Det var viktigt att börja prata om munvård och att kontrollera patientens mun. En annan sjuksköterska skrev att den hade möjligheten att informera patienten om vikten av god munvård och att därefter erbjuda enkla medel för uppehållandet av munhälsan.

18

Inställning till munvårdsansvar påverkar

En sjuksköterska menade att erbjudandet av munvård var en naturlig del av omvårdnadsarbetet dock menade en annan att det inte var självklart för en sjuksköterska att medverka i omvårdnadsarbetet på samma sätt som undersköterskan på grund av tidsbrist. Undersköterskan i teamet hade då ansvaret att genomföra munvård och sedan rapportera tillbaka till sjuksköterskan.

”Inte alltid man som ssk är med i omvårdnaden vilket försvårar möjligheten. Brukar dock höra med min usk om det är gjort” (Sjuksköterska 2)

“Tycker det är en naturlig del i det dagliga omvårdnads arbetet” (Sjuksköterska 5)

En sjuksköterska ansåg det vara svårt att medverka i omvårdnadsarbetet, något som visar på skillnaderna i de olika yrkerskategoriernas dagliga ansvar då en undersköterska ansåg sig ha stora möjligheter till erbjudandet av munvård.

”[…]. Dock upplevs att tiden inte alltid finns för att stötta i så stor utsträckning som vore önskvärt” (Sjuksköterska 9)

19

METODDISKUSSION

Metoden i studien var en mixad metod. Vid mixad metod förenas det kvantitativa och kvalitativa angreppssättet. Sammansmältningen av metoderna kan ske när som helst under forskningsprocessen, det vill säga, under insamling av data, analys av data eller när resultatet tolkas (Borglin, 2017). Kvalitativ metod används för att få förståelse över en persons upplevelser och tolkningar över ett fenomen, i metoden finns inget rätt eller fel svar, för att kunna mäta attityder och kunskap ansågs inte kvalitativ metod uteslutande ge ett rättvist svar. Kvantitativ metod är en organiserad mätning för att se eventuella samband mellan olika variabler eller genomgå en jämförelse. Då resultatet ansågs gynnas av fler valda metoder användes mixad metod för att få en bredare förståelse över vårdpersonalens kunskaper och attityder om munvård och munhälsa (Billhult, 2017). Något som studien har lidit av var omöjligheten att ställa följdfrågor. För att kunna möta detta hade en intervjustudie varit gynnsam dock med anledning till den pågående Covid-19 pandemin var detta inget givet alternativ att överväga. Även om intervjuer via Zoom eller Skype kunnat genomföras, kräver en god intervju en ostörd miljö med bra atmosfär som skapar trygghet enligt Danielson (2017). Vilket vi författare känner att under rådande omständigheter skulle vara väldigt svårt att skapa. Förvisso hade resultatet innehållit mer detaljrika skildringar om en intervjustudie genomförts. En intervjustudie hade dock inneburit en begränsning av urvalet av personer intervjuade, då både för få eller för många deltagare kan skapa problem. Intervjuer, transkribering och analys är tidskrävande, och inte att förglömma aspekten på forskarens objektivitet. Vid intervjuer kan forskaren ses som en medförfattare av texten, förförståelse om det som studeras kan influera resultatet. Med en enkät kan risken minimeras att forskarens åsikter eller förförståelse influerar resultatet (Danielson, 2017).

Enligt Borglin (2017) är svagheten och styrkan med mixad metod relaterad till hur bevandrad forskaren är i kvalitativ och kvantitativ metod och metodologi. Författarnas bristande erfarenheter inverkade både på gott och ont i valet av metod. Dels var en svaghet mängden av frågor som analyserades med kvalitativ metod, vilket det bara var en. För att få större användning av mixad metod hade användandet av flera frågor varit rättfärdigat, dock fanns inte möjligheten med anledning av den tid som är given för en kandidatuppsats. En annan tänkbar svaghet var deltagandet i enkätstudien. Enligt Billhult (2017) anses en svarsfrekvens på 70-75% acceptabel, svarsfrekvensen i studien var dock 50%, vilket måste anses vara dåligt. En annan svaghet var författarnas bristande erfarenheter av skapandet av enkäter i EvaSys. Författarna begick ett klassiskt misstag när de konstruerade enkäten, vilket var att de skulle använt en “testpilot” för enkäten. Enligt Billhult (2017) används “testpiloter” för att avgöra om frågorna går att besvara på ett rimligt sätt. Vilket författarna missade på grund av bristande erfarenhet av både enkätstudier och skapandet av enkäter i EvaSys. En pilotstudie hade kunnat genomförts genom att författarna gav enkäten till familj, vänner och kollegor. En ytterligare svaghet, men även en styrka i enkäten var måttenheten på skalorna som kunde ha uttrycks på ett annorlunda sätt. En styrka enligt Billhult (2017) med fastställda skalor är reliabiliteten, det vill säga, att resultatet blir detsamma vid varje mätning. Syftet med studien gynnades med hjälp av användandet av kvalitativ innehållsanalys då resultatet fick en bredare blick över de svarandes attityder och kunskaper gällande området. Efter insamlingen av resultatet ansåg författarna att användandet av enbart kvantitativ metod hade inneburit ett otillräckligt resultat. De svarandes attityder hade varit påverkade av enkäten

20

som enbart gav dem möjlighet att svara med hjälp av skalor. Ytterligare kan det anses vara en svaghet att inte kunna ställa följdfrågor i en enkätundersökning. Detta kunde delvis bemötas av den öppna frågan då den besvarade vissa otydligheter som hade uppstått av de andra frågorna. Den kunde också komplettera med information till de kvantitativa svaren. Resultatets validitet och reliabilitet är av stor vikt för att ge trovärdighet och tillförlitlighet. Några faktorer som stärker studiens validitet är att författarna använde godkända program för att både utveckla enkäten och bearbeta datan. Programmen som författarna nyttjade var EvaSys och SPSS som Högskolan i Skövde använder för att utvärdera kurser och analysera statistik. Vidare har studien diskuterats på handledartillfällen med kurskamrater och handledare, där konstruktiv feedback genom dialog och kommentarer på studien fört den framåt. Henricson & Lönn (2017) kallar detta för partnerskaphandledning där studenterna guidas genom dialog och konstruktiv kritik på sina utkast till studien. Studiens resultat anses av författarna vara reliabelt då mätningen genomfördes på yrkeskategorier som återfinns på kirurgiska akutvårdsavdelningar. En liknande studie utifrån samma premiss återfår samma resultat om den genomförs någon annanstans i landet. Det är dock av värde att poängtera att den låga svarsfrekvensen kan ge påverkan på resultatet.

RESULTATDISKUSSION

Resultatet av studien visar att undersköterskor och sjuksköterskor för det mesta svarar enhetligt, få frågor har varierande svar. Något iögonfallande var svaret på frågan om de kände sig ha tid att ge munvård, där 60% av sjuksköterskorna erkände sig ha otillräcklig tid. Ansvaret läggs på undersköterskorna för utförandet av munvård, en aspekt som yrkeskategorierna är överens om. Sjuksköterskan har det övergripandet ansvaret av patientens omvårdnad och behöver använda sig av undersköterskan för att få informationen om munvård har blivit utfört. Den liknande studien av Southern (2007) utfördes på allmänsjuksköterskor och onkologisjuksköterskor, där 11% svarade att de hade otillräcklig tid för utförandet av munvård. Vidare visade studien att de som erkände sig ha tillräcklig tid hade mer kunskap om munhälsa än de som inte hade tid. Överförbarheten av detta fynd kan diskuteras då de deltagande av denna studie mätte sina kunskaper till relativt höga värden. De 60% som erkänner inte ha tillräcklig tid har ingen särskild fördjupning i sin sjuksköterskeprofession och att göra ställningstagandet att det föreligger en okunskap kan därför vara svår. Resultatet i studien av Ek et.al (2018) visar att sjuksköterskor som inte underhåller sina kunskaper om munvård riskerar att glömma dem. De medverkande i studien kände att det krävdes fortsatt utbildning i området, något som kan appliceras på KAVA. Fortsättningsvis har denna studien undersökt sjuksköterskor och undersköterskor där det föreligger vissa skillnader över kunskapen vad för munvårdsmaterial som kan finnas på avdelningen. Som exempel är det en sjuksköterska som i sin uppräkning av munvårdsmaterial nämner munskölj samtidigt är det en undersköterska som i sitt svar nämner att munskölj inte finns på avdelningen. Detta visar på en bristfällig orientering över avdelningens förråd. Ett intressant fynd gällande kunskapen om att ge lämpliga munvårdsråd uppenbarade sig i enkätstudien. Bland de svarande sjuksköterskorna var det 7% som inte kände sig kunna ge råd till patienten. Dock är 7% i studien enbart representativt för en

21

sjuksköterska men visar ändå på en skillnad mellan yrkeskategorierna då undersköterskorna visade en stark självkänsla över kunskapen att ge munvårdsråd.

Som tidigare har visats i studiens resultat är deltagarna mestadels överens om att munvård faller på undersköterskans ansvar men vart kan då sjuksköterskans ansvar återfinnas. I studiens bakgrund nämns av Costello och Coyne (2008) sjuksköterskans bredare roll i form av administrativt arbete är påverkande faktorer till bortprioriteringar av munvård och munhälsa. Liknande fynd gör Andersson et.al (2007) där tillfrågade distriktssjuksköterskor kände sig kluvna över sitt ansvarsområde. Dessa upplevde att i mån av mycket måste göra bortprioriteringar för att få tid för medicindelning och kontakt med läkare. Enligt 3§, kap. 3 SFS 2008:355 är personer med legitimation eller särskilt förordnade skyldiga att föra patientjournal. Med detta i åtanke kan perspektivet om otillräcklig tid för sjuksköterskan vara försvarbart, och samverkan i team vara av yttersta vikt. Dock påverkar detta sjuksköterskans värderingar.

Egenskapen som definierar sjuksköterskans värderingar enligt Schmidt och McArthur (2017) är begreppet omtänksamhet. Förandet av journal och liknande arbetsuppgifter kan bli ett hinder för sjuksköterskan och att en sjuksköterska måste jobba emot sina övertygelser och värderingar leder till etiska dilemman (Dreyer et al, 2019). Ek et al (2018) nämner i sin artikel ett exempel på etiskt dilemma. Patienter som inte vill ha hjälp med att sköta sin munhälsa. Att sköta munhälsa hos någon som inte vill ha hjälp upplever sjuksköterskor som ett övergrepp. Men vetskapen om att den patienten kan utveckla ett vårdlidande om den inte sköter sin munhälsa skapar ett etiskt dilemma hos sjuksköterskan. Vad som styr en människas handlande, är de uppfattningar hos oss alla om vad som är rätt och fel respektive gott och ont. Moral och etik används ofta som ekvivalenta uttryck, men bör särskiljas. Etik omfattar den teoretiska reflektionen över normer och värden och moral är individens sanna respons till dem (Sandman & Kjellström, 2013).

Vidare var det 20% av sjuksköterskorna som upplevde att det var otäckt att sköta en annan människas mun, och ingen av undersköterskorna. I en studie av Ek et al (2018) drar de slutsatsen att sjuksköterskans egna attityder och värderingar om munvård väger in i skötseln av patientens mun. Hos de sjuksköterskor som upplevde den egna munhälsan som viktig, tyckte även att munhälsa hos sina patienter var viktig. Kan de sjuksköterskor som upplever olust, relatera detta till olust de själva känner för vård hos tandläkaren? Vidare skriver Ek et al (2018) att många sjuksköterskor upplever sig själva som en mellanhand mellan patienter, undersköterskor och tandvårdspersonal, inte att de är aktiva själva i omvårdnaden runt patientens mun. Sjuksköterskor och undersköterskor möter patienten under alla tider på dygnet och har därmed den främsta möjligheten att kunna se förbättringar eller försämringar. Joyce Travelbee menar i teorin om den mellanmänskliga dimensionen att sjuksköterskan behöver möta patienten på alla plan i omvårdnaden (Kirkevold, 2000). I sammanhanget kan 20% anses vara lite, då det knappt var hälften av de anställda som svarade. Dessa 20% svarade även nej på frågan “Jag kan ta mig den tid som krävs för munvård”. 13% av dessa sjuksköterskor hade även uppfattningen att det var undersköterskans ansvarsområde att sköta patientens munhälsa. Det kan diskuteras om andra svar i enkäten kan förtydliga förståelsen till varför de känner att munvård är otäckt. Tidigare erfarenheter av munvård kanske också kan vägas in i ekvationen.

22

Något som enkäten inte frågade, men som hade varit intressant, var vårdpersonalens uppfattning av innebörden och definitionen om munhälsa och munvård. Haresaku et.al (2020) undersöker detta där vårdpersonalen visar olika uppfattningar av munhälsa och munvård. Olikheterna existerar mellan vårdprofessionerna och resultatet menar Haresaku et.al (2020) kan förekomma i andra länder. Med detta i åtanke kan det vara av intresse att det finns en enhetlig och väl utarbetat definition som kan användas av alla inom vårdyrket. Definitionen av munhälsa av FDI World Dental Federation, som förekommer i studiens bakgrund, ansågs av författarna vara av värde då den på en djup och enkel nivå förklarade vad munhälsa innebär. Skall studien av Haresaku et.al (2020) tas på allvar bör det diskuteras om de svarande har en enhetlig definition i arbetsgruppen, detta är dock inget studien kan avgöra.

KONKLUSION

Tidsbrist för munvård är en av slutsatserna studien kom fram till. Detta var mer prominent i sjuksköterskornas svar där 60 % erkände bristen. Även hos Southern (2007) och Ek et.al (2018) är tidsbrist ett framträdande fynd. Troligtvis beror detta på att sjuksköterskeyrket gjort en resa från ett praktiskt yrke till ett mer akademiskt yrke såsom läkaryrket (Forsberg, 2016). Sjuksköterskor är även styrda av lagar och förordningar som kräver att all omvårdnad runt patienten dokumenteras, vilket faller på att sjuksköterskan uppehåller en legitimation utfärdad av socialstyrelsen. Undersköterskor som inte uppehåller en legitimation är inte bundna på samma sätt som sjuksköterskor är, vilket kan förklara att undersköterskorna inte upplever en tidsbrist på samma sätt.

Kunskaperna mellan yrkeskategorierna förhåller sig till viss del olika och det som studien har valt att lyfta fram är bland annat de 7% av sjuksköterskorna som kände sig enbart kunna ge tveksamma munvårdsråd. I samma anda var det 20% av sjuksköterskorna som kände att det var otäckt att hjälpa en annan person med munvård, något som kanske kan kopplas till den nämnda studien av Ek et.al (2018). Okunskapen menar Ek et.al (2018) kan kopplas till att sjuksköterskan inte aktivt tillämpar sin kunskap och därför riskerar att glömma den. Med detta i åtanke riskerar dessa 20%, i likhet till de medverkande i studien av Ek et.al (2018), bli av med sina kunskaper. Den person som utgör 7% kan vara en sjuksköterska som har mist sina kunskaper. Samtidigt verkar det som om arbetsgruppen inte är enade om vad för munvårdsmaterial det finns på avdelningen. Med detta i åtanke kan frågan ställas om arbetsgruppen vet vart munvårdsmaterial kan påträffas. Undersköterskan som praktisk ansvarig över patientens munvård påvisades i studiens resultat. Undersköterskan som senare rapporterar tillbaka till sjuksköterskan vilket enligt svensk sjuksköterskeförening ska leda och organisera arbetet över patientens vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

KLINISKA IMPLIKATIONER OCH FÖRSLAG TILL

UTVECKLING AV ÄMNET

Den praktiska betydelsen som erhålles av studien är att vårdpersonalens kunskap behöver underhållas, de behöver också möta detta genom att praktiskt genomföra munvård. Den möjliga tillämpningen för detta är att en av personalen är ansvarig för munvård på avdelningen för att göra efterforskningar och ta fram lämpliga bedömningsinstrument

23

avdelningen kan använda. Vad författarna erfor var avsaknaden om frågan ifall de på KAVA använde någon form av bedömningsinstrument i sitt arbete med en patientens munhälsa. Detta kunde inte avläsas i svaren till enkäten och möjligheten att få en ännu klarare bild över avdelningens munvårdsarbete gick förlorat. Dock som förslag för att få ett fördelaktigare munvårdsarbete föreslås, av författarna, ett användande av ett bedömningsinstrument som är gynnande avdelningens villkor. Förslag till bedömningsinstrument är ROAG (Andersson, Hallberg & Renvert, 2002). För ämnets utveckling är studien betydelsefull för vårdpersonal som sällan arbetar praktiskt med munvård och munhälsa. Med hänvisning till studiens resultat kan det vara av vikt att göra efterforskningar på definitionen av munhälsa och arbeta för en enhetlig sådan på arbetsplatsen. För framtida studier kan det vara av värde att undersöka yrkeskategoriernas kännedom om bedömningsinstrument och hur dessa kliniskt implementerars. För ett mer enhetligt resultat kan en större studie göras där personal från olika avdelningar medverkar för att se korrelationer eller motsägelser. Detta kan resultera i ytterligare förståelse kring vårdpersonals attityder och kunskaper samt hur olika avdelningar arbetar med munvård och munhälsa.

24

REFERENSER

Andersson, K., Nordenram, G., Wårdh, I & Berglund, B. (2007). The district nurse’s perceptions of elderly patients’ oral health: A qualitative interview study. Acta Odontologica Scandinavia. vol. (65), 177-182. DOI:

https://doi.org/10.1080/00016350701278898

Andersson, P., Hallberg, I., & Renvert, R. (2002). Inter-rater reliability of an oral assessment guide for elderly patients residing in a rehabilitation ward. Special Care in Dentistry, 22(5), 181-186.

Billhult, A. (2017). Bortfallsanalys och beskrivande statistik. Henricson, M. (Red.) Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (uppl.2., s. 265– 273). Studentlitteratur AB

Billhult, A. (2017). Enkäter. Henricson, M. (Red) Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (uppl.2., s.121–132). Studentlitteratur AB

Billhult, A. (2017). Kvantitativ metod och stickprov. Henricson, M. (Red.) Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (uppl.2., s. 99– 110). Studentlitteratur AB

Borglin, G. (2017). Mixad metod - en introduktion. Henricson, M. (Red.) Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (uppl.2., s. 233–250). Studentlitteratur AB

Ciotti, M., Massimo ,C., Alessandroi, T., Wen-Can, J., Cheng-Bin, W.,Sergio, B. (2020). The COVID-19 pandemic, Critical Reviews in Clinical Laboratory Sciences, 57:6, 365-388, DOI: 10.1080/10408363.2020.1783198

Costello,T. & Coyne, I. (2008). Nurses’ knowledge of mouth care practices. British journal of nursing, vol. (17), 264-268. DOI: DOI: https://10.12968/bjon.2008.17.4.28716

Danielsson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. Henricson, M. (Red.) Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (uppl.2., s. 143– 154). Studentlitteratur AB

Del Palma, P. (2008). Tänder som klassmärke. Socialmedicinsk Tidskrift, vol. (85), 31–36. Dreyer, P., Haahr, A., Norlyk, A., Martinsen, B. (2019). Nurses experiences of ethical dilemmas: A review. Nursing Ethics, 27(1), 258-272, doi:

https://doi.org/10.1177/0969733019832941

Eide, E & Eide, T. (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation: Relationsetik, samarbete och konfliktlösning. (uppl. 2). Studentlitteratur AB, Lund.

25

Ek, K., Browall, M., Eriksson, M & Eriksson, I. (2018). Healthcare providers’ experiences of assessing and performing oral care in older adults. International Journal of Older People Nursing, vol. 13. DOI: https://doi.org/10.1111/opn.12189

Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Liber Utbildning. Eriksson, K. (2015). Vårdandets idé. Liber AB

Glick, M., Williams, D., D, Kleinman., M, Vujicic., R,Watt. & R, Weyant. (2016). A new definition for oral health developed by the FDI World Dental Federation opens the door to a universal definition of oral health. International Dental Journal, 66(6), 322 -324.

doi:https://doi.org/10.1111/idj.12294

Graneheim U.H & B, Lundman. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24 (2), 105-112. DOI: 10.1016/j.nedt.2003.10.001

Haresaku, S., Aoki, H., Kubota, K., Monji, M., Miyoshi, M., Machishima, K., Nakashima, F & Naito,T. (2020). Comparison of perceptions, attitudes and performance regarding collaborative oral health care among health-care workers. International Dental Journal, 70(6), 462-468. DOI: 10.1111/idj.12581

Henricson, M & Lönn, A. (2017). Handledningsprocessen. Henricson, M (Red.) Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (459-473). (uppl.2). Studentlitteratur AB

Henricson, M. (2017). Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (uppl.2). Studentlitteratur AB, Lund.

International Council of Nurses, (2012). Patient Safety.

https://www.icn.ch/sites/default/files/inline-files/D05_Patient_Safety_0.pdf Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: Analys och utvärdering. (uppl. 2). Studentlitteratur Lund.

Lindström, U. (1994). The dilemma of caring science. Scandinavian Journal of Caring Sciences, vol. 8. 129-130. DOI: 10.1111/j.1471-6712.1994.tb00008.x

Marchini,L, & Ettinger, R. (2020). COVID-19 pandemics and oral health care for older adults. Special care in dentistry, vol. 40. 329-331. DOI: https://doi.org/10.1111/scd.12465 Martin, K., Johnston, L & Archer, N. (2020). Oral condition in the community patient: part 2 - Systemic complications of poor oral health. British Journal of Community Nursing, vol. 25. 532-536. DOI: 10.12968/bjcn.2020.25.11.532

Nationalencyklopedin. Integritet. Hämtad 2020-11-26 från

26

Paulsson, G., Fridlund, B., Holmén, A & Nederfors, T. (1988). Evaluation of an oral health education program for nursing personnel in special housing facilities för the elderly. SCD Special Care in Dentistry. Vol 18, 6, 234-242. DOI: 10.1111/j.1754-4505.1998.tb01640.x Sandman, S & Kjellström, L. (2013). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Studentlitteratur AB, Lund.

Schmidt, B & McArthur, E. (2017). Professional nursing values: A concept analysis. Nursing forum: an independent voice for nursing. Vol. 53. 69-75. DOI:

https://doi.org/10.1111/nuf.12211

Southern, H. (2007). Oral care in cancer nursing: nurses’ knowledge and education. Journal of Advanced Nursing. Vol 57 (6), 631-638. DOI: 10.1111/j.1365-2648.2006.04159.x SFS 2008:355. Patientdatalag. Socialdepartementet. Hämtad 26 februari, 2021, från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientdatalag-2008355_sfs-2008-355

Statens Beredning för medicinsk utvärdering. (2010). Tandförluster (204). SBU.

https://www.sbu.se/contentassets/92aa175e9369403894843b59b2e4fce5/tandforluster_fullt ext.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. https://www.swenurse.se/publikationer/kompetensbeskrivning-for-legitimerad-sjukskoterska

Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad.

https://swenurse.se/download/18.9f73344170c003062314be/1584005152878/v%C3%A4rd egrund%20f%C3%B6r%20omv%C3%A5rdnad%20reviderad%202016.pdf

Sjögren, P. (2009). Förbättra munhygienen inom äldrevården. Tandläkartidningen, nr. (12), 2009. https://www.tandlakartidningen.se/media/880443/64_67.pdf

Söderlund, M. (2005). Mätningar och mått: i marknadsundersökarens värld. Liber Ekonomi, Malmö.

Van Noort, H., Witteman , B., den Hertog-Voortman, R., Everaars, B., Vermeulen, H & Huisman-de Waal, G. (2019). A context analysis on how oral care is delivered in hospitalised patients: A mixed-methods study. Journal of Clinical Nursing, vol. (29), 1991-2003. DOI: 10.1111/jocn.15130

World Medical association (2018). WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

27

Wårdh, I., Hallberg, L., Bergren, U., Andersson, L & Sörensen, S. (1999). Oral Health Care - A Low Priority in Nursing - In-depth Interviews with Nursing Staff. Scandinavian Journal of Caring, Vol. (14), 137-142. DOI: 10.1080/02839310050162370

Wårdh, I & Sörensen, S. (2005). Development of an index to measure oral health care priority among nursing staff. Gerodontology. vol 22, 84-90. DOI:

https://doi.org/10.1111/j.1741-2358.2005.00063.x

28

Bilagor

Enkät

Undersökning av kunskaper om munvård 1. Kön

Kvinna man 2. Ålder [Textruta] 3. Befattning

Sjuksköterska Undersköterska Specialistsjuksköterska

Annat

4. Vilken tid på dygnet arbetar du?

Dag Natt Det kan skifta mellan dag och natt 5. Ingick undervisning om munhälsa i din grundutbildning?

Ja Nej

6. Om ja, gav utbildningen nödvändig förutsättning för att sköta munvård

Inte alls 1 2 3 4 I högsta grad

7. Ingick undervisning om munhälsa i din specialistutbildning

Ja Nej

8. Om ja, gav utbildningen nödvändig förutsättning för att sköta munvård?

Inte alls 1 2 3 4 I högsta grad

29

Ja Nej

10. Om ja, gav utbildningen nödvändig förutsättning för att sköta munvård?

Inte alls 1 2 3 4 I högsta grad

11. Jag tycker att munvård ingår i mina arbetsuppgifter

Ja Nej

Attityder till munvård

1. Jag tycker att det är otäckt att sköta andras munnar

Ja Nej

2. Jag tycker att det är praktiskt svårt att genomföra munvård

Inte alls 1 2 3 4 5 I högsta grad

3. Vilka möjligheter tycker du att du har när det gäller att erbjuda munvård till patienter? [Textruta]

4. Jag kan ta mig den tid som krävs för att ge munvård

Ja Nej

5. Jag har den kunskap som krävs för att genomföra munvård

Inte alls 1 2 3 4 5 I högsta grad

6. Jag har lämpliga hjälpmedel för att genomföra munvård

Inte alls 1 2 3 4 5 I högsta grad

7. Till patienter som själva vill sköta sin munvård kan jag ge lämpliga munvårdsråd

30

8. Jag tycker det är viktigt med kunskap om kunskap om hjälpmedel för munvård för att genomföra munvård

Inte alls 1 2 3 4 5 I högsta grad

9. Jag tycker det är viktigt med kunskap om sjukdomar som drabbar munhålan för att genomföra munvård

Inte alls 1 2 3 4 5 I högsta grad

10. Jag tycker det är viktigt med kunskap om hur den friska munhålan ser ut för att genomföra munvård

Inte alls 1 2 3 4 5 I högsta grad

11. Jag tycker det är viktigt medkunskap om munhålans fysiologiska funktion (tex, tuggning, svälj, tal) för att genomföra munvård

Inte alls 1 2 3 4 5 I högsta grad

12. Jag tycker det är viktigt med kunskap om munhålans psykosociala funktion (tex. Utseende, tal) för att genomföra munvård

Inte alls 1 2 3 4 5 I högsta grad

13. Hur tycker du att man på KAVA klarar att ge munvård?

Mycket dåligt 1 2 3 4 5 Mycket bra

14. Anser du munvård och munhälsa viktigt?

Inte alls 1 2 3 4 5 I högsta grad

15. Vem är enligt dig ansvarig för patienters munhälsa på KAVA Patient Sjukvårdspersonal Tandvårdspersonal

16. Om du svarar sjukvårdspersonal, vems ansvarsområde tycker du att det är?

Undersköterska Sjuksköterska Undersköterska och

31

17. Hade dina svar sett annorlunda ut om det inte hade pågått en pandemi?

Deltagarbrev

M U N V Å R D – E N B O R T P R I O RI T E R A D A S P E KT A V O M V Å R DN A D

Du tillfrågas om deltagande i ovanstående studie. Din enhetschef Åsa Lastra har givit sitt godkännande till att du tillfrågas om deltagande i studien.

Studien syftar till att belysa personalens erfarenheter av munhygien och munvård på KAVA. Vi skulle vilja be dig göra en enkätundersökning Den beräknas ta ca 10–15 minuter och genomförs webbaserat i ett system kallat EvaSys.

Deltagandet är frivilligt och du kan avbryta när som helst utan att du behöver ange varför. Den information du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt, dvs. så att ingen obehörig får tillgång till den. Allt material kommer att avidentifieras, så att enskilda individer inte kan urskiljas. Resultat kommer att presenteras på gruppnivå, vilket innebär att uppgifter om enskilda personers inte kommer att redovisas för sig. Om du är intresserad kan vi delge dig resultatet av studien.

Om du vill delta ber vi dig att tala med din enhetschef Åsa Lastra som har blivit given länken till EvaSys. I och med att du svarar på enkäten lämnar du ditt samtycke.

Studien ingår som ett examensarbete i sjuksköterskeprogrammet.

Om du har några frågor eller vill veta mer, kontakta gärna oss eller vår handledare.

Med vänliga hälsningar

Sjuksköterskestudent Sjuksköterskestudent Handledare Carl Bengtsson Anders Rensberg Maria Snögren

Högskolan i Skövde Högskolan i Skövde Högskolan i Skövde Tfn: xxxxxx Tfn: xxxxxxx Tfn: xxxxxxx