Av Nils Jonsson, JTI, Uppsala
Årets besvärliga
skördeför-hållanden aktualiserar
beho-vet av en översyn av rutiner
och utrustningar som
används vid
omhänderta-gande och torkning av våra
sädesslag. Det gäller också
oljeväxt- och vallfrö, vilka
dock även normalt skördas
vid förhållandevis höga
vat-tenhalter.
Hög vattenhalt medför att den skördade varan måste torkas snabbt så att kvalitetsskador orsa-kade av mögelbildning undviks. Om den fuktiga varan inte kan varmluftstorkas skördedagen kan den skadefria lagringstiden för-längas något genom kylning i luft-ningsficka, för att undvika den skadliga värmebildning som annars uppstår. En försämrad hygi-enisk kvalitet leder till att grobar-heten sänks och när det gäller oljeväxter att halten fria fettsyror snabbt ökar och att
livsmedelssä-kerheten försämras på grund av mögelgifter. För att bli lagringssta-bila bör raps och rybs torkas ner till 8 % och vallfrö till 12 %.
Varmluftstorkning
Varmluftstorkning är den vanligas-te metoden som används vid tork-ning av oljeväxtfrö. Metoden är inte lika vanlig när det gäller gräsfrö på grund av att detta mate-rial har sämre flödesegenskaper, speciellt om det innehåller mycket avrens, som gör att det lätt kan “hänga sig” i transportörer och
Att tänka på
vid torkning av
raps- och vallfrö
SV E N S KFR Ö T I D N I N G N R9. DE C E M B E R1998 10
Torkning av raps- och vallfrö
SV E N S KFR Ö T I D N I N G N R9. DE C E M B E R1998 11 tork. Vid torkning av småfröigt
material är det viktigt att torken är tillräckligt tät. Bäst passar balktor-kar med kort avstånd mellan bal-karna. Luftflödet kan dock behöva sänkas för att undvika att frö blå-ses ut via frånluftskanalerna. Viktigt är att torktemperaturen inte är så hög att grobarheten skadas, vilket ökar med ökad vattenhalt. I tabell 1 redovisas en svensk rekommendation för torkluftstem-peratur avseende oljeväxtfrö med upp till 15 % vattenhalt.
Temperaturen bör troligtvis sänkas med 1,5oC för varje procent högre vattenhalt hos fröet. Enligt en eng-elsk studie har grässlagen olika känslighet för höga temperaturer. I tabellen anges maximal tempera-tur för timotej, vilken hade en mel-lanställning. På grund av att det kan finnas sortvariationer är dessa värden dock osäkra.
Småfröigt material torkar snab-bare än spannmål, varför det är viktigt att ha god kontroll på tork-ningsprocessen. Risken för meka-niska skador ökar markant när vat-tenhalten understiger 6-7 % hos oljeväxtfrö, vilket leder till ökad halt av fria fettsyror. Alltför kraftig nedtorkning måste därför undvi-kas. Före inlagring är det viktigt att den torkade frövaran är väl ned-kyld. Frömassan bör inte lagras vid högre temperatur än 15oC.
Planbottentorkning
På grund av vallfröråvarans stora volym och att materialet inte “rin-ner” speciellt bra torkas vallfrö enklast på planbottentork. Den långsamma torkningen gör också att gröna frön hinner eftermogna. Ofta skördas vallfrö vid höga vat-tenhalter, varför torken bör dimen-sioneras för 1600 m3luft per ton och timme enligt danska rekom-mendationer. För att motverka en alltför utdragen torkningstid samt för att kunna sluttorka till lag-ringsstabil vattenhalt måste luften
förvärmas 5o
C flertalet år.
Tillsatsvärme bör dock inte använ-das förrän fröets vattenhalt i topp-skiktet nått 20%, för att undvika ris-ken för kondensbildning. För att få en uppfattning om hur snabbt gro-barhetsförluster kan uppträda redovisas en uppskattning av den skadefria lagringstiden enligt en äldre holländsk studie i tabell 2. Värdena är dock osäkra.
Enligt studien förekom det skill-nader mellan grässlagen när det gällde hur snabbt skador uppstod. Engelskt rajgräs tillhörde de mest motståndskraftiga medan grobar-hetsskadorna kom snabbast hos rödsvingel. För att ha kontroll på torkningsförloppet är det viktigt att följa vattenhaltsförändringarna i översta fröskiktet, som torkar sist.
Det är viktigt att frömassan för-delas jämnt och har samma pack-ningsgrad över torkens yta. Om man tvingas gå i materialet måste man luckra efter sig med en grep. Genom att mäta det statiska tryck-et i torkens huvudkanal kan man kontrollera om fläkten ger tillräck-ligt med luft. Till detta behövs ett flödesdiagram för fläkten i fråga samt en tryckgivare och manome-ter. Dessa är möjliga att hemmatill-verka.
Sänkning av klorofyllhalten
En viktig kvalitetsegenskap hos oljeväxtfrö är halten klorofyll, vil-ken orsakas av omogna frön. För hög halt missfärgar oljan och mins-kar dess lagringsstabilitet. Om man tillåter en eftermognadspro-cess genom att torka oljeväxtfröet med kalluft eller genom luftning innan varmluftstorkning kan halten eventuellt sänkas. Denna hanter-ing kan dock riskera varans hygie-niska kvalitet om luftningen pågår för länge. Troligtvis har metoden effekt först när vattenhalten är över 25%, vilket sannolikt medger max ett par dygns luftning om frö-ets temperatur är under 15o
C.
Vattenhaltsbestämning
Det är viktigt att ha noggrann kon-troll på frövarans vattenhalt. Det gäller framförallt för den färdigtor-kade varan, så att man vet om den är lagringsstabil. Det är också vik-tigt att känna till vattenhalten hos det nyskördade fröet så att man vet hur snabbt det måste omhän-dertas. Bestämning av vattenhal-ten med hjälp av elektrisk mätare fungerar bäst vid låga vattenhalter men kräver årlig kalibrering mot värmeskåpsmetoden, vilket spann-målshandeln bör kunna hjälpa till med. För vått material fungerar metoden med värmelampa bättre. Denna typ av vattenhaltsmätare marknadsförs dock inte i dag. När det gäller gräsfrö fungerar torkning i en vanlig ugn bra enligt danska erfarenheter. Om man har tillgång till en våg med 1 grams noggrann-het skall frömängden vara 100 gram. Fröet hälls i en aluminium-form och torkas under 1 timma vid 130oC innan det åter vägs. ■
Tabell 1. Uppskattning av maximal tork
-ningstemperatur för att bevara grobarhe-ten hos höstraps och timotej. Källa: Cedell (1993),Nellist (1970), egna beräkningar
Maximal temperatur,oC
Vattenhalt,% Höstraps Timotej
15 55
-20 48
-25 40 54
30 32 52
Tabell 2. Uppskattning av maximal ska
-defri lagringstid (dygn) beträffande gr o-barhet för oljeväxtfröoch engelskt rajgräs som luftas. Källa: Kreyger (1972)
Lagrings- Vattenhalt,% temperatur Raps & rybs 10 12 14 17
Eng. rajgräs 14 16,5 19 23
25 oC 35 17 7
-20 oC 70 35 14 3
15 oC 140 70 28 7
