Svensk Frötidning nr 2 mars 2005 6
Av Johan Biärsjö, Svensk Raps AB
Förra året fick många en rekord-skörd av höstraps. En bidragande orsak var att vi hade små eller inga svampangrepp. Det var inte resul-tatet av att alla odlare hade satt in en bekämpning, utan att vi hade ett år som inte gynnade svamparna. Inte självklart lönsamt
Låt oss säga det på en gång. Att svampbekämpa oljeväxterna inne-bär inte någon självklar netto-vinst. Det är i första hand fråga om att försäkra sig mot stora skörde-sänkningar de år då angreppen är stora. Det är svårt att helt behovs-anpassa bekämpningen, prog-nosmetoden är för osäker för det. De år vi får starka angrepp kan vi tappa uppåt ett ton per hektar och det skapar en stor osäkerhet i od-lingen.
Vi har i dag tre olika preparat att välja mellan: Rovral WG, Sportak och Amistar. Preparatkostnaden beror på vilken dos som rekom-menderas. Men jag antar att man ofta inte kör riktigt full dos och
kanske väljer att blanda t ex Spor-tak och Amistar så är en realistisk preparatkostand runt 350 kronor per hektar. Till denna skall vi lägga en kostnad på 200-250 kronor per hektar för körning och en viss kör-skada. Det ger sammanlagt en be-handlingskostnad på 450-600 kro-nor per hektar. Med ett rapspris på 1,80 kräver detta en skördeök-ning på 250-330 kilo per hektar för att betala insatsen.
Tre likvärdiga medel
De två senaste åren har vi kun-nat jämföra Rovral, Sportak och Amistar i försök (tabell 1). I Skåne hade vi små angrepp både 2003 och 2004. I Öster- och Västergöt-land var det inga svampangrepp 2004, men på flera ställen starka angrepp 2003. Följdriktigt var det bara försöken i Öster- och Väster-götland 2003 som i medeltal vi-sade på en tydlig skördeökning.
Svampbekämpning i oljeväxter ger
odlingssäkerhet
I oljeväxter gersvampbekämp-ning stora utslag ett år av fyra eller fem, så satsade pengar är främst en försäkringspremie för att hålla uppe skörden år med starka angrepp. Tillgängliga preparat är jämbördiga, men nya finns som kan öka odlings-säkerheten. De nya har dessvärre fastnat i Kemikalieinspektionens granskning trots att preparaten får användas av oljeväxtodlande grannar runt om i EU.
Blomväder avgör. Väderleken före och under blomning avgör behovet av
svampbekämp-ning. En välutvecklad gröda med stor potential får ofta bekämpas förebyggande. Kostnaden för svampbekämpning i oljeväxter är en försäkringspremie. Foto: Jens Blomquist
7 Svensk Frötidning nr 2 mars 2005
I dessa tre försök var Amistar det bästa preparatet.
För att försöka göra en tydligare jämförelse mellan marknadens tre svampmedel väljer jag i tabell 2 enbart ut försök som gav utslag för bekämpning. Men dessa sex försök ger heller ingen tydlig vägledning att det ena preparatet är bättre än det andra, även om Rovral var det bästa preparatet i flest försök. Det verkar alltså som om produkterna i stort sett är likvärdiga.
Rysk roulett vart 4:e år
Man kan mycket väl välja som för-stahandsalternativ att inte be-kämpa. De flesta år gör man inga stora förluster. Men man ska vara klar över att ett år av fyra eller fem kan skördeförlusten bli betydande, både 1 000 och 1 500 kilo per hek-tar. En liten vägledning för när vi kan förutsäga dessa år kan vara:
Om vi har en regnig period, upp till två veckor före blom och därtill ganska varmt väder så kan vi vara säkra på att bomullsmögelsvampens fruktkroppar som finns i jorden gror. Då är risken för an-grepp hög. Om det därtill regnar under blomningen kan vi vara ganska säkra på att vi får ett kraftigt angrepp.
Kraftiga plantor ideal
De år vi har goda betingelser för bomullsmögel får vi angrepp hur vi än gör. Då hjälper varken många år mellan oljeväxtgrödorna eller luftiga bestånd. Men de år då vi har måttliga angrepp kan säkert grödans utseende spela roll. Fuk-ten i beståndet är viktig som re-dan är nämnt. Det gäller alltså att undvika en tät gröda. Sådd med breda radavstånd är en modell. Men även om vi sår med varje bill är en låg utsädesmängd som ska-par färre men kraftiga plantor ock-så en fördel.
Bättre produkter finns
I svensk oljeväxtodling använder vi produkter som har 10-20 år på nacken medan nya och effektivare
medel finns sedan länge i grann-länderna. Hittills har vår svenska Kemikalieinspektion haft en an-nan syn på dessa nya medel än vad man har i Tyskland, Danmark och flertalet övriga EU-länder. Vi har därför ännu inte fått någon ny produkt godkänd. Det är ett bekymmer för svensk odling ef-tersom moderna bredare svam-bekämpningsmedel ökar odlings-säkerheten. Det leder i sin tur till att fler odlar oljeväxter och får bättre växtföljder. En sund växt-följd är ett av de bästa sätten att minska svampangreppen och
be-kämpningen i spannmål. Kemi-kalieinspektionen måste alltså inse att effektiva preparat i olje-växterna kan leda till totalt min-dre behov av svampbekämpning i svenskt lantbruk. Från Svensk Raps sida efterlyser vi en helhets-syn när man avslår eller godkän-ner preparat. Att år efter år avslå nya svampprodukter till oljeväxter leder till minskad odling och där-med ökade problem där-med svam-pangrepp i spannmålen när växt-följderna försämras. Vi hoppas att Kemikalieinspektionen lyfter blicken och ser sambanden. ■
Tydligaste utslagen i Öster-
och Västergötland 2003-2004
Skåne 2003 Öster/Väster-götland 2003 Skåne 2004 Västergötland 2004 5 försök 3 försök 3 försök 2 försök Obehandlat 3910 2510 5410 4770 Rovral 75 WG + 120 + 780 + 50 +/- 0 Amistar + 170 + 950 - 50 Sportak + 780 - 130 - 20Tabell 1. Under de senaste två åren var det bara försöken 2003 i Öster- och Västergötland som visade en tydlig skördeökning. Amistar var i dessa försök bästa preparat. Resultat av 4 för-söksserier under 2003 och 2004
Gislöv,
Skåne Klagstorp, Skåne Ö.götlandFlistad, Hyttringe, Ö.götland V.götlandHasslösa,
Staffans-torp, Skåne 2003 2003 2003 2003 2003 2004 Obe-handlat 3820 4320 2130 2610 2510 3980 Rovral 75 WG + 360 + 340 + 1440 +30 + 780 + 120 Amistar + 300 + 220 + 1330 + 510 + 650 + 100 Sportak + 970 + 420 + 780 + 50
Tabell 2. Av de redovisade sex försöken 2003–2004 med utslag för bekämpning finns alla tre
produkterna med i fyra försök. I ett försök var Amistar bäst, i två var Rovral bäst och i ett var Rovral och Sportak lika bra. Ingen hänsyn har tagits till hur stora skördeskillnaderna är utan bara vilket preparat som är bäst. Men denna osäkra vägledning är faktiskt ett besked i sig.