Mer RME kräver tydlig klimatnytta

Full text

(1)

6 Svensk Frötidning 3/10 rots att klimatmötet i

Köpen-hamn inte ledde till skarpa beslut, finns det ändå en po-litisk vilja att minska utsläp-pen av klimatgaser. EUs mål är att till år 2020 minska utsläppen av klimatga-ser med 20 procent, att 20 procent av den totala energianvändningen ska vara förnybar samt att tio procent av energi-användningen för transporter ska vara förnybar. Den svenska regeringen har även bestämt att 50 procent av den to-tala energianvändningen 2020 ska vara förnybar samt att Sverige till 2030 ska ha en fordonsflotta som ska vara ”obero-ende av fossil energi”.

Diesel och bensin dominerar

Transportsektorn använder i dag endast cirka fem procent biodrivmedel, resten består till ungefär lika delar av bensin och diesel. I dag domineras

biodriv-medlen av väl beprövade produkter, det vill säga det som kallas första genera-tionens biodrivmedel, vilket i huvudsak innebär etanol, biogas och RME (raps-metylester). Det som kallas andra gene-rationens biodrivmedel finns ännu inte i storskalig, kommersiell produktion och mycket tyder på att en sådan introduk-tion dröjer.

RME spelar viktig roll

Transportsektorn i Sverige står med sina drygt 90 TWh för en fjärdedel av svensk energianvändning. Vad gäller fördelningen mellan biodrivmedel var 2008 låginblandning av RME betydligt större än rendrift, för vilken det i dag endast finns en dryg handfull publika tankställen. Kanske ser vi dock en trend mot fler tankställen och ökat intresse bland tung trafik (se artikel om Energi-gårdarna).

Låginblandning av etanol och biodie-sel är det mest kostnadseffektiva sättet att fasa ut oljan. Man behöver då inte bygga upp separata distributionssystem eller ha speciella motorer, vilket oftast är fallet med höginblandade eller rena biodrivmedel. Ska man fasa ut oljan kommer man dock förr eller senare att behöva köra på rena biodrivmedel – och då är till exempel rendrift med etanol eller RME ett mycket bra alternativ.

Ökad efterfrågan för låginblandning

Under 2008 levererades 160 000 m3 RME för låginblanding och 5 000 m3 för rendrift i Sverige. Från kommande års-skifte leder EUs nya

bränslekvalitets-direktiv till att den högsta tillåta låg-inblandningen av t.ex. RME i diesel höjs från fem till sju procent. Detta innebär att efterfrågan kan komma att öka med ungefär 60 000 m3 RME i Sve-rige, vilket motsvarar en ökad efterfrå-gan på rapsfrö med cirka 130 000 ton. Ursprungsland för rapsen för denna produktion avgörs på marknaden, det finns inga styrmedel eller preferen-ser som gör att man väljer svensk raps före importerad hos producenterna av RME. Man ska också ha i åtanke att det finns alternativ till RME, till exem-pel talloljediesel.

Viktigt med rätt styrmedel

Eftersom biodrivmedel före miljöskat-ter än så länge är dyrare än de fossila al-ternativen krävs någon form av politiska styrmedel för att stimulera användning-en. I Sverige är biodrivmedel undantagna från koldioxid- och energiskatt som styr-medel, vilket motiveras av att fossil ener-gi inte betalar sin fulla miljökostnad.

På senare tid har man dock diskute-rat möjligheterna att ersätta de ekono-miska styrmedlen med administrativa styrmedel i form av så kallad kvotplikt. En sådan lösning skulle kunna innebära att man höjer skatten på biodrivmedlen och att man istället ålägger oljebolagen att använda en viss andel biodriv medel. Detta system skulle få en karaktär av planekonomi, jämfört med dagens sys-tem, som är mer marknadsinriktat. Kvotpliktsförslaget har kritiserats av en enig biodrivmedelsbransch och be-döms i nuläget inte som aktuell för

in-Mer RME kräver

tydlig klimatnytta

Nästa år förväntas inblandningen av RME i diesel kunna höjas från 5 till

7 procent. Det kommer att innebära ökad efterfrågan på raps,

motsvarande drygt 40 000 ha. Men den stora utmaningen blir att

legalt kunna bevisa klimatnyttan med

drivmedel på ett adekvat sätt.

Text: alarik Sandrup, näringspolitisk chef, Lantmännen Energi

T

TWh Transportsektorn, totalt 90 Låginblandad RME 1,5 Låginblandad etanol 1,3 Etanol i E85 1,1 Biogas 0,33 Ren RME 0,04

Låginblandat

biobränsle vanligast

Fördelningen mellan biodrivmedlen 2008 i Sve-rige. Transportsektorn i Sverige står med sina drygt 90 TWh för en fjärdedel av svensk energi-användning.

(2)

7 Svensk Frötidning 3/10

förande. Förslaget om kvotplikt bygger till stor del på att man börjar oroa sig för att skattebefrielsen på en ökad andel biodrivmedel innebär minskade skatte-intäkter för staten.

Hållbarhetskriterier en stor utmaning

Debatten om biodrivmedel verkligen minskar utsläppen av klimatgaser och om den ökade odlingen leder till skövla-de regnskogar och miljöproblem har fått EU att anta så kallade hållbarhetskri-terier för biodrivmedel. Dessa krihållbarhetskri-terier måste följas för att biodrivmedlen ska få åtnjuta de styrmedel som finns för att gynna dem, vilket i Sverige innebär be-frielsen från koldioxid- och energiskatt. Klarar man inte hållbarhetskriterierna utestängs man i praktiken från biodriv-medelsmarknaden i EU.

Hållbarhetskriterierna består av tre delar: markskydd, miljöskydd samt kli-matnytta. Markskyddet gäller för natur-skogar och våtmarker och finns främst för att hindra nyodlingar på savanner el-ler i regnskogar, alltså inte så relevant för svensk växtodling. Miljöskydd vid od-lingen gäller endast inom EU och inne-bär att man ska följa kraven i tvärvillko-ren. Så länge man följer miljöbalken bör detta heller inte vara ett problem.

Komplicerad klimatnytta

Det är mer komplicerat när det gäller att legalt bevisa klimatnyttan med biodriv-medlen. Krav finns på att biodrivmedel ska släppa ut minst 35 procent mindre klimatgaser än fossila alternativ. Detta höjs till 50 procent 2017. Man har ock-så lagt in krav på odlingens utsläpp av klimatgaser, vilka beräknas genom en livscykelanalys (LCA). I detta inklude-ras till exempel koldioxid- och lustgas-utsläpp från tillverkningen av handels-gödsel, lustgasutsläpp från marken samt koldioxidutsläpp från driften av lant-bruksmaskinerna. För rapsodlingen är kravet maximalt 29 gram koldioxid-ekvivalenter per megajoule färdig RME (29 g CO2-ekv/MJ). Enligt en SLU-rap-port så klarar den svenska växtodlingen de krav som ställts upp. Beräkningarna är dock komplicerade och det finns fort-farande en del frågetecken.

Den stora utmaningen ligger i att legalt kunna bevisa klimatnyttan med biodriv-medel på ett adekvat sätt. För detta kom-mer det att krävas godkända certifie-ringssystem med oberoende granskning. I dag finns inga sådana system godkän-da, men flera företag och organisationer inom och utom EU arbetar med att få dem klara före årsskiftet, då de behöver vara godkända av EU-kommissionen.

Summa summarum

Sammanfattningsvis kan man kon-statera att klimat- och energipolitiken kommer att leda till ökad efterfrågan på klimat effektiva biodrivmedel och därmed öka efterfrågan på jordbruks-produkter. Samtidigt ställs miljökrav på jordbruksprodukterna och biodriv-medlen. Svensk växtodling kommer högst troligen att klara EUs hållbarhets-kriterier. Utmaningen kommer att ligga i att ta fram enkla certifieringssystem som legalt kan bevisa att jordbrukspro-dukter och biodrivmedel klarar de håll-barhetskriterier som ställs. «

Klimatkrav på transportsektorn ökar

efterfrågan på raps MEN miljökrav på

produktionen blir obligatorisk

EU:s mål är att till år 2020 minska utsläppen av klimatgaser med 20 pro-cent, att 20 procent av den totala ener-gianvändningen ska vara förnybar samt att tio procent av energianvändningen för transporter ska vara förnybar. Från kommande årsskifte förväntas EUs nya bränslekvalitetsdirektiv leda till att den högsta tillåta låginblandningen av till exempel RME i diesel höjs från 5 till 7 procent. Detta innebär att efterfrågan kan komma att öka med ungefär 60 000 m3 RME i Sverige, vilket motsvarar en

ökad efterfrågan på rapsfrö med cirka 130 000 ton, eller cirka 40 000 ha. Debatten om biodrivmedel verkligen minskar utsläppen av klimatgaser och om den ökade odlingen leder till skövlade regnskogar och andra miljöproblem har lett till att EU antagit så kallade hållbarhetskriterier för bio-drivmedel. Dessa kriterier måste följas för att biodrivmedlen ska få åtnjuta de styrmedel som finns för att gynna dem, vilket i Sverige innebär befrielsen från koldioxid- och energiskatt. Klarar man inte hållbarhetskriterierna innebär det-ta i praktiken att man stängs ute från biodrivmedelsmarknaden inom EU. Den stora utmaningen ligger i att legalt kunna bevisa klimatnyttan med biodrivmedel på ett adekvat sätt. För detta kommer det att krävas godkända certifieringssystem med oberoende granskning.

Kort om raps och RME

Minskad klimatpåverkan och minskad oljeimport från transportsektorn är högt prioriterade mål bland politiker och beslutsfattare. Efter flera års politiska diskussioner kommer nu allt fler konkreta mål, styrmedel och regelverk på energi- och klimatområdena. Biodrivmedel, t.ex. RME, är viktiga för att minska transportsektorns klimatpåverkan. Efterfrågan på olika jordbruksprodukter kommer att påverkas av den ökade produktionen av biodrivmedel – och det påverkar förutsättningarna för dig som växtodlare genom både ökad efterfrå-gan och nya miljöregelverk. Foto: Hans Jonsson

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :