• No results found

Resistensproblematik i oljeväxter

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Resistensproblematik i oljeväxter"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SVENSKFRÖTIDNING NR1 FEBRUARI2003

8

Av Anders Bauer HIR-Malmöhus

Under år med gynnsamma

betingelser för rapsbaggar

kan de förorsaka stor

ekono-misk förlust för den enskilda

lantbrukaren. För att undvika

skador av rapsbaggar är

olje-växtodlaren i dagsläget helt

hänvisad till kemiska

bekämpningar. Lite

beroen-de på var i lanberoen-det odlingen

är lokaliserad är det oftast

nödvändigt att utföra

bekämpningar årligen, i

syn-nerhet i de

våroljeväxtodlan-de områvåroljeväxtodlan-dena. Därför är våroljeväxtodlan-det

naturligtvis viktigt att de

kemiska produkter som står

till buds ger förväntade

behandlingseffekter.

Under år 2000 rapporterades att behandling med pyretroider gav dålig effekt mot rapsbaggar i Östergötland. Till en början ansågs detta bero på en ovanligt kraftig inflygning i kombination med en ovanligt stor population. Men trots omslag till kyligare väderlek fort-satte problemen i oljeväxterna. Även efter 5-6 behandlingar kon-staterades kraftiga angrepp både i höst- och våroljeväxter.

Känslighetstester i fält och på laboratorium visade att dödlighe-ten för normala doser var relativt låg. Med stor sannolikhet hade rapsbaggarna i området utvecklat resistens.

Förhöjd tolerans på flera platser

Under 2001 och 2002 har Christer Nilsson på Institutionen för växtve-tenskap vid SLU i Alnarp under-sökt resistenssituationen mot pyretroider hos rapsbaggarna.

Undersökningen visade på att det finns resistenta populationer i framför allt Östergötland. Även om de akuta resistensproblemen i princip är koncentrerade till Öster-götland finns det populationer i andra delar av landet som uppvi-sar en förhöjd tolerans mot pyre-troider. I de områden där popula-tioner med större tolerans mot pyretroider hittas kan det inte ute-slutas att det på sikt utvecklas resistens.

Undersökningen visade också att generellt sett var de rapsbaggar som undersöktes år 2002 känsliga-re för pykänsliga-retroider än de som undersöktes år 2001. Att

känslighe-ten ökat kan bero på att lantbruka-re börjat använda organiska fosfor-föreningar för bekämpning av raps-baggar vilket innebär att även resistenta individer slås ut.

Situationen verka ha förbättrats, men likväl måste det till en väl genomtänkt bekämpningsstrategi för att undvika att resistensproble-men förvärras.

Hur skall då resistensproblemen lösas i framtiden? Det går inte att ge ett entydigt svar, men förhopp-ningsvis kommer resonemanget kring nedanstående frågeställning-ar att öka förståelsen för vfrågeställning-arför resistens har uppkommit och hur man förhindrar att resistensproble-men förvärras.

Hur utvecklas resistens

Resistens är ärftligt och finns naturligt hos ett mycket litet antal individer i populationen, kanske

Resistensproblematiken

i oljeväxter

I detta utvecklingsstadium krävs frekventa besök i fält för att kontrollera rapsbaggeförekomsten. Foto: Anders Olsson

(2)

av populationen för bekämpning, vilket naturligtvis ökar risken för resistens.

Bekämpningströsklar

Den relativt låga kostnaden och goda lönsamheten för en pyre-troidbehandling gör att bekämp-ningströskeln är relativt låg, fram-för allt i vårraps. Följden blir att upprepade behandlingar inte är ovanligt.

Tidpunkt

Bekämpning sker som regel före parning och äggläggning, varför individer som har resistensanlag gynnas.

Bekämpningar som görs nära blomningen har negativ effekt på förekomsten av naturliga fiender, t.ex. parasitsteklar. En bekämpning av naturliga fiender förbättrar de resistenta individernas överlev-nadsbetingelser.

Biologiska faktorer

För att kunna fortplanta sig är rapsbaggen bunden till kors-blomstriga växter med stora knop-par. Till följd av effektiv ogräsbe-kämpning i närliggande fält finns

SVENSKFRÖTIDNING NR1 FEBRUARI2003 9

några på miljonen. Anledningen till att så få individer bär på anla-gen beror på att resistenseanla-genska- resistensegenska-perna ofta är förknippad med någon annan egenskap som är negativ för individens överlevnad. Utan selektion med hjälp av bekämpningsmedel blir de resis-tenta individerna utkonkurrerade av de starkare, icke-resistenta.

Resistens uppträder i regel grad-vis och ökar lite från år till år. I och med att insekterna utsätts för en viss insekticid börjar en urvalspro-cess där resistenta individer gyn-nas. När andelen resistenta indivi-der ökar till en viss nivå blir bekämpningseffekterna så dåliga att resistensen uppdagas.

Att en insekt är resistent beror på olika faktorer. Troligen beror rapsbaggarnas resistens mot pyretroider på en så kallad meta-bolisk förändring, vilket innebär att insekten kan bryta ner bekämpningsmedlet innan det hinner gör skada.

Varför blir rapsbaggar resistenta

Anledningen till att just rapsbag-gar utvecklar resistens mot kemisk bekämpning står att finna i ett

samspel mellan ett antal odlings-tekniska och biologiska faktorer.

Bekämpningsmedlet

En odlingsteknisk faktor som har stor betydelse för uppkomst av resistens är att en grupp av bekämpningsmedel helt domine-rar rapsbaggebekämpningen, näm-ligen pyretroider. Alla pyretroider har samma verkningsmekanism, de påverkar enzymer i nervjonkana-len. Att alternera mellan olika pyretroider löser sålunda inte resi-stensproblematiken.

Pyretroider är relativt billiga och ger en effektiv bekämpning av så väl skadeinsekter som nyttoinsek-ter. Att även nyttoinsekterna bekämpas påskyndar de resistenta rapsbaggarnas uppförökning.

Bekämpningsintensitet

Normalt är bekämpningen inte så intensiv utan att icke-resistenta individer överlever i relativt stort antal. I vissa områden är dock bekämpningen av rapsbaggar mer intensiv, t.ex. i de områden som odlar både vår- och höstoljeväxter. I områden med intensiv bekämp-ning utsätts hela eller stora delar

När rapsen är i tidigt knoppstadium kan rapsbaggarna ställa till stor skada. Foto: Anders Olsson

I sent knoppstadium är bekämpningströskeln 3-5 baggar per planta.

(3)

SVENSKFRÖTIDNING NR1 FEBRUARI2003

10

det få alternativa osprutade plan-tor som rapsbaggarna kan använda för sin fortplantning.

Rapsbaggarna har en generation per år och den är ganska stationär framför allt i en bruten bygd med inte allt för långt till skogspartier. Rapsbaggarna flyger mycket i grö-dan och flertalet individer kommer i kontakt med bekämpningsmedlet.

Dessa faktorer gör att sannolik-heten är stor att hela populationen utsätts för bekämpning och i värsta fall flera gånger.

Hur undviks

resistensproblem i framtiden

I många odlingsområden är en lyckad bekämpning av rapsbaggar helt avgörande för odlingsekono-min. Därför kan inte resistenspro-blematiken negligeras utan måste tas på allvar. Alla måste vidta de åtgärder och följa de

rekommen-• Undvik bekämpningar strax innan blomning – Då gynnas parasitsteklar.

• Byt preparatgrupp om det finns tecken på resistens.

Material för artikeln är hämtat ur informationsskriften ”Pyretroider och insektsresistens”, producerad inom ramen för KULM-programmet som finansieras gemensamt av Sverige och EU. ■

”Liten ordlista” Resistens = motståndskraft, okänslighet Population = artbestånd, befolkning Metabolism = omvandling

dationer som finns tillgängli-ga i dagsläget för att förhin-dra att resistensproblemen förvärras.

För att undvika en ökad förekomst av resistenta raps-baggar bör följande bekämp-ningsstrategi vara ledstjärna för årets bekämpningar. • Följ aktuella tröskelvärden

(tröskelvärdena för höst-raps kan komma att ändras).

• Bekämpa inte innan tröskelvärdet är uppnått. • Undvik försäkringstänkande

- Lita på tröskelvärdena. • Använd rekommenderade

doser - God effekt är viktigt för att undvika upprepade behandlingar.

References

Related documents

tiden utforma en ännu bättre vård för landets

Inom ämnesområdet kemi brukar man också traditionellt behandla den typen av organiska ämnen inom en särskild del av den organiska kemin som kallas för ”biokemi”... En

A) Vi ser att den längsta kolkedjan utgörs av 10 kolatomer. Stamkolvätet är därför ”dekan”. B) Vi numrerar sedan kolatomerna så att substituenterna får så lågt nummer

ü Arener har en ringstruktur med delokaliserade elektroner: Ett elektronpar i varje dubbelbindning är inte bundna till en specifik plats mellan 2 atomer, utan elektronerna är

ü Fenoler liknar till viss del alkoholer eftersom de har minst en OH-grupp, men när OH-gruppen är bunden direkt till en bensenring så får föreningen helt andra egenskaper jämfört

Kirala atomer är atomer som binder 4 olika atomer/atomgrupper vilket möjliggör olika rymdstrukturer beroende på i vilken riktning i rymden atomerna

In earlier investigations (Aune et al. 2002, Darnerud 2001), POPs have been analysed in breast milk from primiparas from Uppsala County, Sweden.. Results from these studies as well

Vygotsky skriver om relationen mellan tänkande och språk och anser att språk utgör en specifik utvecklingsdomän med rötter i det kommunikations språk. Språkutveckling behövs