6 Svensk Frötidning 5/07
G
runden för den perfekta hös-trapsgrödan läggs redan på hösten. Till stor del avgörs vilken skördenivå man får re-dan på hösten. I förra numret av Svensk Frötidning beskrevs vikten av optimal såtidpunkt och konsekvensen av att så senare. Sannolikt är tidig sådd mycket viktigt för högt skördeutbyte, men det fi nns andra faktorer som också måste vara de rätta för att skörden ska bli hög.Finjord ger avdunstningsskydd
Rapsfrön gror i fi njord. Den ger skydd mot avdunstning och det är det vikti-gaste. Vägen dit beror på jordarten, så välj etableringsmetod eft er omständig-heterna.
Luckring är också väsentlig. Vissa jordar bör luckras med exempelvis plog eller djupkultivator medan andra mer strukturstarka jordar passar för grun-dare bearbetningar. Allt för att vi skall kunna ge plantan möjligheter till bra rotutveckling.
En bra höstrapsplanta ska uppnå sta-diet 8-8-8 före vintern vilket bland
an-nat innebär en kraft ig rothals på minst 8 mm. Rottillväxten både på djupet och på bredden har visat sig påverkas väl-digt lite av tillgången på kväve om hös-ten. I stället är det temperaturen som avgör den underjordiska tillväxthastig-heten (se fi gur).
Håll rapsen nere
Faktorer som förutom höstklimatet på-verkar tillväxtpunktens placering är bland annat utsädesmängd, spillsäd/ ogräs och kvävetillgång. Alla dessa fak-torer går att påverka som odlare.
Höstraps ska vara tunn men jämn. Tunna bestånd har visat sig avkasta mest så länge som bestånden är jämna utan luckor. Med tunna bestånd me-nas för höstrapshybrider ett plantantal på omkring 40 plantor per m2 på våren. Därför ska en höstrapshybrid aldrig sås med mer än max 50 plantor per m2. En linjesort kan och ska däremot sås lite tjockare. Svenska försök visar att en lin-jesort bör ha ca 80 plantor per m2.
Fler plantor än så riskerar att tillväxt-punkten skjuter på höjden om höstens
temperatursumma blir för hög. Samti-digt försämras det ekonomiska nettot i och med en för hög utsädeskostnad.
Bekämpa ogräs och spillsäd
Ogräs och spillsäd bidrar också till kon-kurrens i bestånden som riskerar att tillväxtpunkten drar uppåt. Ogräs be-handlas bäst tidigt och då med allra bäst eff ekt med Nimbus som har bredast ogräseff ekt och ger bäst ekonomiskt netto. Behandlingen ska ske senast tre dagar eft er sådd.
Ett bevuxet fält är oft a bästa för-frukten till raps. Där kan dock spillsäd av både vår- och höstformer av spann-mål ställa till bekymmer. Värst är för-stås höstsäden. Med lite tur fryser min-dre mängder vårsäd bort, men skadan av mycket spillsäd sker förstås redan på hösten. Spillsäd ska bekämpas med Se-lect eller Focus Ultra och återigen allra bäst på hösten. I sammanhanget kan också nämnas att råg är en oft a under-skattad förfrukt. Tidig skörd gör den till ett bra alternativ så länge som halmen kan hanteras. Halm och boss, såvida den inte bärgas, måste kunna spridas till full tröskbredd för att få en jämn halmför-delning så att den inte på något sätt stör rapsgrödans utveckling.
Försiktigt med kväve
Kväve använder vi i Sverige som en ”boost” eller överväxel för att få rapsen att växa fort nog fram till invintring. Notera att man i exempelvis Frankrike och Tyskland sår nästan samtidigt som vi gör i Sverige dock oft a utan kvävetill-försel. Tidig sådd i Sverige bör kunna gödslas med en mindre kvävegiva kring 25-30 kilo N per hektar, medan en se-nare sådd ska gödslas mer och kanske med kalksalpeter för att få snabb kvä-veeff ekt. Här bör också hänsyn tas till
Du avgör själv
skörden i höst
Redan i höst avgör du med odlingsåtgärderna var skörden av höstraps ska landa nästa år. Tidig sådd, lågt
plantantal och rent från ogräs och spillsäd ger kraftiga och välutvecklade plantor som borgar för en hög
skörd utan att förväxa. Beståndet ska byggas i höst för att säkra en hög avkastning 2008.
Text: Albin Gunnarson, Svensk Raps AB
Bygg beståndet i höst. I varje bladvinkel på höstraps-plantan sitter anlaget till ett sidoskott som kan utvecklas och ge bidrag så att skörden maximeras. Därför är det vik-tigt att rapsen utvecklar minst 8 örtblad redan under hösten. Foto: Jens Blomquist
7 Svensk Frötidning 5/07 12 10 8 6 4 2 0
Källa: Examensarbete vid lantmästarprogrammet av Kristian Sturesson och Henrik Tesch: ”Studier av svaga och kraftiga höstrapsbestånd i Skåne 2006-2007”.
Höstkväve kg N/ha Rothalsdiameter (mm) 12 10 8 6 4 2 0 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000
Höstens temperatur – inte kväve – avgör rothalsens bredd
Höstkvävet påverkar inte rapsrotens tillväxt. I stället är det daggraderna från uppkomst till 1/11 som bestämmer rotens bredd och längd. Daggrader
Rothalsdiameter (mm)
förfrukten. Halmrika förfrukter gödslas lite mer än exempelvis stubbträda. Skul-le sedan situationen inträffa att rapsen slutar växa eller ser klen ut i slutet av september, finns alltid möjligheten att köra ut med 10-20 kilo extra kväve. Allt för att se till att rapsen får ett lagom fro-digt bestånd vid invintring.
Jordar med svaga bor- och manganin-nehåll kan också vara motiverade att fundera kring. Utomlands påstås att övervintringsförmågan stärks på plan-tor med rätt innehåll av bor och man-gan på hösten. Om så är fallet i Sverige vet vi inte än.
Utsädesmängden ska vara låg och
ex-akt och plantorna ska hållas fria från konkurrens. Det är huvudbudskapet. Allt annat ovan nämnt kallas finlir och känsla. Med rätt känsla och sunt förnuft kan vi kanske i höst jobba till oss några extra hundra kilo i skörd i en gröda som snabbt ger många kronor tillbaka på små insatser i rätt tid. «
0 20 40 60 80 100 120 140 R2=0,0117 R2=0,4005
