• No results found

Faktablad: kvalitetskriterier för yrkeshögskolan 2020 - Myndigheten för yrkeshögskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Faktablad: kvalitetskriterier för yrkeshögskolan 2020 - Myndigheten för yrkeshögskolan"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kvalitetskriterier

för yrkeshögskolan

Okt 2019 | Dnr: MYH 2019/3 | ISBN: 978-91-88619-81-5 myh.se

Myndigheten ska granska kvaliteten i yrkeshögskole utbildningarna.

Syftet är kontinuerlig utveckling och kvalitetshöjning i utbildningarna.

Myndigheten har tagit fram kvalitetskriterier som tillsammans beskriver det som anses vara en utbildning med hög kvali-tet. Som utbildningsanordnare kan du reflektera och arbeta utifrån dina egna förutsättningar för att uppfylla utbildningens mål så bra som möjligt. Kvalitetskriterierna är samlade i fyra granskningsområden: Ledningsgrupp, Lärande, Lärande i arbete (LIA) samt Kvalitets- och värdegrundsarbete.

Granskningsområden

Ledningsgrupp

Granskningen inom området ska belysa om utbildningen har en väl fungerande ledningsgrupp som bidrar till att utbildningens syfte uppfylls. Ledningsgruppen ska ha god kunskap om de kompetensbehov som finns inom området och verka effektivt för att säkerställa hög yrkes-relevans i utbildningens alla delar. Ledningsgruppen ska vara insatt i det systematiska kvalitetsarbetet, delta i dess utveckling och svara för att det genomförs.

Kvalitetskriterium: Ledningsgruppens ledamöter har god kunskap om de kompetensbehov som finns inom yrkesområdet

Ledningsgruppens arbetslivsrepresentanter företräder det arbetsliv som berörs av utbildningen. Ledamöternas kun-skap omfattar både yrkesområdet och de krav som ställs på yrkesrollen.

Kvalitetskriterium: Ledningsgruppen säkerställer stark arbetslivsanknytning i utbildningens alla delar

Ledningsgruppen har reellt inflytande över utbildningen i sin helhet och ser till att den motsvarar de krav som ställs på yrkesrollen.

Kvalitetskriterium: Ledningsgruppen arbetar effektivt och tar ansvar för utbildningens utveckling

Arbetet i ledningsgruppen har tydliga förutsättningar och bygger på engagemang och aktivt deltagande. Lednings-gruppen analyserar och diskuterar uppföljningar, utvär-deringar och andra relevanta underlag för att utveckla utbildningens kvalitet och säkerställa att den motsvarar arbetslivets behov.

Kvalitetskriterium: Ledningsgruppen svarar för att sys-tematiskt kvalitetsarbete bedrivs

Ledningsgruppens ledamöter är insatta i hur utbildningens kvalitets- och värdegrundsarbete bedrivs och kan påverka dess inriktning, utformning och genomförande. Dokumen-tation visar på ett rättvisande sätt hur detta genomförs.

Lärande

Granskningen inom området ska belysa om utbildningen har en väl fungerande process som bidrar till att utbildning-ens syfte uppfylls. Utbildningutbildning-ens lärande behöver ge både praktiska och pedagogiska förutsättningar för att

(2)

utbild-Myndigheten för yrkeshögskolan bidrar till att försörja arbetslivet med rätt kompetens i rätt tid. utbild-Myndigheten har fem verksamhetsområden: yrkeshögskolan, konst- och kulturutbildningar, tolkutbildningar inom folkbildningen, validering av utbildning och yrkeskompetens samt EQF (European Qualifications Framework). Läs mer om vår verksamhet på www.myh.se.

Myndigheten för yrkeshögskolan | Box 145, 721 05 Västerås | 010-209 01 00 | info@myh.se | myh.se ningens mål ska kunna nås. Det krävs även att de personer

som anlitas i utbildningen har rätt kompetens.

Kvalitetskriterium: Utbildningens organisation och re-surser ger de studerande förutsättningar att nå utbild-ningens mål

De praktiska förutsättningarna skapas genom god plane-ring, väl fungerande daglig ledning, god studiemiljö samt lokaler och utrustning som är anpassade efter utbildning-ens innehåll och mål. Den undervisande personalen ges förutsättningar för att stödja de studerandes inlärning. Kvalitetskriterium: Utbildningens pedagogik ger de studerande förutsättningar att nå utbildningens mål De pedagogiska förutsättningarna skapas genom tydligt ansvar för utbildningen som pedagogisk helhet, men också genom väl avvägda anpassningar till bland annat kurser-nas innehåll och mål samt de studerandes individuella utveckling mot utbildningens mål. Utbildningens pedagogik integrerar teori, färdighetsträning och reflektion.

Kvalitetskriterium: De personer som anlitas i utbild-ningen för undervisning eller handledning har rätt kompetens

Den undervisande personalen har både kännedom om det yrke som utbildningen förbereder för och den ämnesmässi-ga och pedagogiska kompetens som krävs för uppdraget. Utbildningsanordnaren ser till att undervisande personal får stöd i det pedagogiska genomförandet och att de får kompetensutveckling.

Lärande i arbete (LIA)

Granskningen inom området ska belysa om utbildningen har väl fungerande LIA som bidrar till att utbildningens syfte uppfylls. Väl fungerande LIA är en integrerad del av utbildningen som bygger på god samverkan mellan utbild-ningsanordnaren och den som tillhandahåller LIA-platsen samt LIA-handledare med rätt kompetens.

Kvalitetskriterium: Utbildningsanordnaren har god samverkan med LIA-arbetsplatserna

Utbildningsanordnaren har ett nätverk som erbjuder tillräckligt antal relevanta och kvalificerade LIA-platser. Samverkan sker genom strukturerade samarbetsformer och god kommunikation före, under och efter en LIA-kurs. Kvalitetskriterium: LIA är en väl fungerande del av utbildningen

Utbildningens LIA-kurser är väl integrerade i utbildningen som ett naturligt steg i den studerandes utveckling mot utbildningens mål. Kursmålen för LIA-kursen stämmer överens med utbildningens mål och LIA-platserna är lämp-liga utifrån kurs- och utbildningsmål.

Kvalitetskriterium: De personer som anlitas som LIA-handledare har rätt kompetens

Utbildningsanordnaren har tydliga kompetenskrav och rutiner för hur handledare rekryteras och förbereds för sitt uppdrag. Utbildningsanordnaren har rutiner för att följa upp handledningens kvalitet under LIA-kursen.

Kvalitets- och värdegrundsarbete

Granskningen inom området ska belysa om utbildningen har ett väl fungerande kvalitets- och värdegrundsarbete som bidrar till att utbildningens syfte uppnås. Kvalitets-arbetet ska vara tydligt formulerat och transparent. Det ska omfatta hela utbildningen, inklusive LIA, och täcka planering, genomförande, utvärdering och förbättring av utbildningen. Värdegrundsarbetet ska ge alla lika möjlighet att verka och delta i utbildningen, vara integrerad i utbild-ningens alla delar och förankrad hos dem som är inblanda-de i utbildningen.

Kvalitetskriterium: Det finns ett väl fungerande system för kvalitetsarbete

Kvalitetsarbetet genomförs i återkommande faser av plane-ring, genomförande, utvärdering och förbättring. Uppgifter från uppföljning och utvärdering analyseras och ligger till grund för åtgärder. Kvalitetsarbetet är utformat både för att åtgärda brister och leda till långsiktig förbättring. Kvali-tetsarbetet omfattar hela utbildningens genomförande, men också ledning, resultat- och effektuppföljning samt värdegrundsfrågor. För att göra kvalitetsarbetet transparent och säkerställa kontinuitet dokumenteras arbetet på ett sätt som är tillgängligt för alla berörda.

Kvalitetskriterium: Utbildningsanordnaren har ett vär-degrundsarbete som utgår från mångfald, likabehand-ling och jämställdhet mellan könen

Utbildningsanordnaren ser till att värdegrundsarbetet integreras i utbildningens alla delar och att värdegrunden förankras hos de som är inblandade i utbildningen. Utbild-ningsanordnaren gör insatser utifrån värdegrunden, så att studerande inte utsätts för diskriminering eller kränkande behandling. Utbildningsanordnaren arbetar aktivt för att främja jämställdhet mellan könen och bidrar till att bryta traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och yrkes-val. Utbildningsanordnaren arbetar aktivt med breddad rekrytering, breddat deltagande och breddat mottagande som utgår från mångfald, likabehandling och jämställdhet mellan könen.

References

Related documents

Utnyttjandet av drömmens språk, automatismen, förlitan på slumpens verk (från objets trouvés till de surrealistiska sällskapslekarnas orakelsvar), metoderna för

Stycken som Folkungasagan, Gustav Vasa och några till hör obetingat till mästerverken och borde kunna locka någon av de tallösa drömspel- och

I stället för att betrakta den litterära formen som uttryck för en mänsklig »Seins- und Wesenswahrheit» kunde D uwe ha uppehållit sig vid mer gripbara

Johnston, som sätter dikten mycket högt — om med rätta vill jag efter en genom läsning inte söka avgöra — menar sig i den ha funnit den slutliga

Risken med Linders språkbruk blir under alla förhållanden att det uttunnar Kierkegaards term intill meningslöshet — den minsta gemensamma nämnaren blir bara

D et vore lätt att avfärda Lagercrantz som en litteraturhistorisk dilletant, som en subjek­ tiv essäist utan sinne för historisk metod, men det vore att göra

H an finner näm ­ ligen detta vara ett drag, som är karakteristiskt för de flesta amerikanska fram ställning­ arna i ämnet.. »Diese Grundziige sind vor allem das

Som vi tidigare har funnit sätter Vossius i anslutning till skriften Problemata den poetiska ingivelsen i samband med den svarta gallan och den därmed