26 Svensk Frötidning 2/11 i återkommer ofta till faktumet
att frömarknad och fröpris är cykliskt. Påståendet gäller fort farande även om det känns idag som att svängningarna blir allt snabbare. Som fröodlare gäller det att försöka uppskat ta marknaden ett par år framåt och inte bara intressera sig för hur den ser ut just vid insåningstillfället. Frövallar som eta bleras i vår kommer inte att skördas för rän 2012 och 2013. Även om vi för skör den 2010 har ett fröpris som stigit en del i jämförelse med året före är det trots allt
ett pris som för flera fröslag har svårt att konkurrera med dagens höga spann målspris. Ett högt spannmålspris ställer givetvis krav på fröpriset och dem som handlar med frö. Ska intresset från frö odlarna kvarstå måste det vara möjligt att räkna hem en frökalkyl i konkurrens med spannmål och oljeväxter. Blickar vi ut på den internationella frömarknaden är det mycket som talar för att det kom mer att ske prishöjningar även för frö un der kommande marknadsår.
Den ekonomiska krisen som drabbade Europa under 2008 fick till följd en kraf tig nedgång i förbrukningen av frö på den internationella marknaden och frölagren växte i takt med denna. Nu tycks vi dock ha kommit ur den djupaste svackan och marknaden har åter kommit igång. Från dansk sida pekar man på föregående års kalla vinter som orsakade vinterskador i Nordeuropa. Detta bidrog till att efter frågan på vallfrö ökade och hjälpte till att normalisera lagersituationen snabbare än väntat. Fortfarande tycks det dock inte vara någon riktigt rusch efter grönytefrö eftersom byggsektorn inte kommit igång efter ett näst intill tvärstopp.
Marknadsbarometern rajgräs Engelskt rajgräs, som är det verkligt sto ra internationella gräset, drabbas ofta av svängningarna i marknaden och det kan snabbt uppkomma stora lager med sänkta priser som följd. Lagret inom EU har varit stort och arealerna har hållits nere. Produktionen 2010 var cirka 57000 ton att jämföra med 74000 ton år 2009. Vinterskadorna efter den kalla vintern 2009/10 medförde att efterfrågan på raj gräs ökade och det tycks fortsätta på
samma linje. Att ökad förbrukning och minskade arealer sammanfaller är givet vis positivt. Detta betyder att rajgräs är ett av fröslagen där priset börjat stiga. I Danmark, som har stor rajgräsproduk tion, ser man att lagren minskar kraftigt och det är till och med risk för en brist situation av vissa sorttyper.
Rödsvingel mot balans
Rödsvingel gav 2010 mycket goda skör deresultat, men trots detta blev den to tala produktionen i EU cirka 6000 ton lägre än föregående år. Arealerna har minskat och i Danmark, som är EUs i särklass största producent av rödsvingel, är arealerna ytterligare reducerade inför skörd 2011. Detta i kombination med en förväntad ökad efterfrågan under inne varande marknadsår kommer förhopp ningsvis få till följd att lagren kommer i god balans. Tron på en ökad efterfrågan på rödsvingel grundar man sig i Dan mark på att det kommer att bli brist på rajgräs och denna kommer att ersättas med rödsvingel.
Importpress på ängsgröe
Ängsgröeskörden i Danmark, med cirka 75 procent av EUs areal, blev 2010 något under normalt vilket anses bero på svaga skördar i förstaårsvallarna. Med en för väntad konsumtion som överstiger pro duktionen med ett par tusen ton kom
Fröodlingen
försiktigt positiv
Frömarknaden har varit hårt pressad en tid. Det finns nu positiva
signaler för flera fröslag vilket är viktigt att ta hänsyn till vid en
långsiktig analys av odlingens konkurrenskraft.
Text: Gunilla Larsson, SFO
Foto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning
V
Ej för evigt. Äldre vallar ser inte ut som på
bilden. Klöverandelen minskar och fodret får en sämre balans. receptet är föryngring av vallen med nytt fräscht vallfröutsäde.
27 Svensk Frötidning 2/11
mer lagren att minska rejält. Marknaden pressas dock ständigt av ett importtryck och detta får till följd att även priserna hålls tillbaka.
Fortsatt press på rörsvingel I rörsvingel har vi sett stora lager och svaga priser. De stora lagren orsakades till stor del av en stor import både 2007 och 2008. Nu har produktionen kraftigt reducerats både 2010 och 2011. Skörden 2010 stannade på 9000 ton vilket är be tydligt under skörden 2009 på 19000 ton och 2011 beräknas produktionen endast bli 6000 ton. Dessutom har även USA minskat sina arealer. Med en konsum tion inom EU som normalt ligger på 1214000 ton förväntas lagren att minska och komma i betydligt bättre balans och härmed kommer förhoppningsvis även priset att stiga.
Hundäxing ett problembarn
Hundäxing är ett av de gräs där det verkli gen har varit enormt stora lager i EU. Fort farande finns det ingen större marknad till hjälp att minska lagren och nå bättre ba lans. I Danmark kommer man därför även fortsättningsvis vara restriktiv med utläg gen. I Sverige odlas en mycket liten areal hundäxing på cirka 100 hektar.
Hopp för ängssvingel & timotej Ängssvingel är en svensk specialitet och
en viktig ingrediens i många svenska vallfröblandningar. Trots detta har frö priset under flera år legat på en låg nivå. Ängssvingel har också varit ett relativt stort frögräs i till exempel Tyskland, men tyvärr har efterfrågan på ängssvingel minskat i många länder. Arealen ängs svingel i EU har minskat sedan 2007, men trots detta har lagren ökat hela ti den. Nu förväntas en mindre ökning i förbrukningen och med små arealer till skörd framöver kommer lagret att nor maliseras alltmer och förhoppningsvis kommer det att bli en bättre balans mel lan tillgång och efterfrågan.
EUs timotejfröareal återfinns till stor del i Finland och Sverige och förbrukas också till största delen här. Lagren mins kar för närvarande och förhoppningsvis ska det innebära att priserna stiger. Rödklöverpriset kan stiga
Vitklöver har 2010 gett höga skördar av god kvalitet. Billigt vitklöverfrö har fun nits i omlopp på den europeiska mark naden och pressat priserna. Arealen till skörd är i år något mindre än tidigare och därmed kan det förhoppningsvis bli en bättre balans med stigande priser till följd.
Rödklöver av våra sorttyper odlas inte mycket ute i Europa. Årets skörd har i många fall tyvärr varit låg och dessutom har det varit problem med grobarheten på framförallt de så kallade norrlands
sorterna. Vi har inga stora lager inom landet av rödklöver utan det mesta talar för att priset kommer att stiga.
Mera vallbrott – mera frö
En förutsättning för att vi ska kunna öka vår svenska fröareal är givetvis att det finns en marknad där fröet kan avsättas till ett vettigt pris. Det troligaste är att vi måste hitta denna marknad utanför landets gränser. Vid slutkonferensen för projekt Vallfrö 10 000 framfördes flera intressanta synpunkter som skulle kun na innebära ökad efterfrågan på vallfrö även inom landet.
Det handlar om åldern på våra svens ka vallar. Även om det skett en stor för ändring i synsättet på hur länge slåtter och betesvallar ligger innan de sås om, finns det fortfarande en stor andel val lar som är 5åriga eller äldre. Det finns flera skäl till att en vall inte ska ligga för länge. Framförallt kvaliteten på val len förändras kraftigt redan efter två år då sammansättningen inte längre är den samma som vid etableringstillfäl let. Klöverandelen minskar och det be tyder att proteininnehållet i vallen inte längre är på den nivå som en väl balan serad vall mycket väl kan producera. När det idag talas om foder och protein försörjning är en välkomponerad vall en mycket god grund för de djurslag som utfodras med hö eller ensilage. «
Fortsatt press på vissa fröslag
EngElSkT RAJgRäS. Stort internationellt frögräs med kraftiga svängningar i pris och areal. Hårt pressat i flera år, men priset börjar stiga.
RöDSVIngEl. Flera år av överskott. går mot balans. Hopp finns att brist på rajgräs medför ökad efterfrågan på rödsvingel.
ängSgRöE. Fortsatt hård importpress.
RöRSVIngEl. Stora lager och svaga priser den senaste tiden. lagren förväntas minska, med förhoppningsvis uppåtgående priser som följd.
HunDäxIng. Sorgebarn med fortsatt stora lager och liten efterfrågan. ängSSVIngEl. Svensk specialitet. Efterfrågan förväntas öka.
TImoTEJ. Stor gröda i Finland. lagren minskar.
VITklöVER. Billigt frö har cirkulerat i Eu. Små arealer ger förhoppningsvis bättre balans och stigande pris.
