6 Svensk Frötidning 4/11 I år odlar SkaberNäs exakt 540,15
hektar höstraps. Det är Sveriges överlägset största höstrapsodling. Varför en så stor odling? Och vil-ken strategi har man för att för att få ett säkert och bra resultat av denna betydan-de odling?
Stort och smått hör ihop
Det handlar om att tänka såväl stort som smått. Två exempel: Etableringen sker storskaligt och högeffektivt med en 600 hästars Challenger 875 B med RTK-auto-styrning som sår 4 till 5 hektar i timmen. Å andra sidan finns små och som man
kanske tror oväsentliga mikronärings-ämnen med i tankarna. Man har sten-koll på grödans tillstånd och har funnit att molybdenbrist är begränsande för tillväxten. Alltså kör man cirka 50 gram per hektar specialimporterat molybden i växande gröda. Litet men ack så viktigt.
Sveriges största
höstrapsodling
– odlas med
millimeterprecision
I
Den är Sveriges största höstrapsodling och drivs
ytterst noggrant efter en tydlig strategi. Med
plöjningsfri etablering och i övrigt ganska intensiva
metoder förfinas tekniken år för år. De dryga 500
hektaren i SkaberNäs regi svarar med en mycket
god växtföljdseffekt och 3,7 ton i genomsnittsskörd.
7 Svensk Frötidning 4/11
Liksom astronomi och kvantfysik hör ihop, finns det således på samma sätt även samband mellan det stora och lilla i lantbruket. En som tydligt ser sambandet är Martin Rosenmejer, vd för SkaberNäs HB. Han är hjärnan bakom driften av gårdarna Skabersjö, Näsbyholm och från och med halvårsskiftet även Börringe Kloster. Under de senaste åren har han utvecklat en tydlig filosofi kring driften:
– Vi satsar på ett systemtänkande med långsiktighet och repeterbarhet.
Martin ger tre förtydligande exempel på innebörden av dessa ledord.
Långsik-tighet bygger på stabilitet med små
över-gripande förändringar, eller som Martin uttrycker det:
– Om man alltid är ute efter det senas-te, så är man alltid efter.
Repeterbarhet. Tanken är att bygga
upp ett väl fungerande och säkert system som löper år efter år. Martin menar att det visst kan vara kul med utmaningar, men man jobbar främst med att förfina befintliga system.
– Att konjunkturodla tror jag inte på. Vi satsar hellre på att långsiktigt hitta ett genomsnittligt optimalt koncept.
Systemtänkandet slutligen knyter
ihop resonemanget. Allt hänger ihop i ett säkert system där alla länkar i kedjan är viktiga och bidrar till den gemensamma styrkan. Och här kan höstrapsen känna sig trygg:
– Vi ser inte höstraps som en speciell gröda utan som en del av ett system som är optimerat och anpassat för Skaber-Näs drift.
Perfekt i systemet I detta system framträder höstraps lite extra. Den tillför mervärde samtidigt som den skapar effektivt utnyttjande av resur-serna. Mervärdet ligger i dess effekt som avbrotts-gröda. SkaberNäs tilläm-par en fyraårig växtföljd med vete/råg → höstraps → vårkorn/havre → höst-vete/råg. Växtföljden hålls strikt men det finns ändå
utrymme för 200 hektar vallfröodling som vandrar runt på fälten. Man odlar röd-svingel och rörröd-svingel som liksom raps är ett välbehövligt avbrott i den spannmåls-dominerade växtföljden.
Både höstraps och vallfröodling bidrar starkt till ett effektivt resursutnyttjande. De mognar tidigt, ger ett bra arbetsflöde
och kolliderar inte med övriga grödor. – När vi börjar med de tunga spann-målsgrödorna, ja då har vi redan klarat av en tredjedel av arealen, konstaterar Martin.
Etableringen är viktigast
Tankarna kring höstrapsodlingen är nu
»
På väg. 600 hästar Challanger framför en sexmeters Horsch Tiger. Bearbetning, myllning, sådd och åter-packning i ett moment. Den klarar av 45 hektar per timme och ska gå i cirka 1314 km/tim. Sprider riskerna. SkaberNäs två 35 fots Claas Lexion 600 spri-der råg och vetehalmen mycket bra. Det är en förutsätt-ning för att den plöjningsfria eta bleringen ska kunna ge en jämn och söker gröda.
Spikrakt, snabbt, effektivt. GPS med autostyrning
används genomgående på SkaberNäs. Det ger optimalt utnyttjande av tid och insatser och traktorföraren, eller ”processoperatören” kan koncentrera sig på det väsentliga. Till exempel att slå på och av mesurolspridaren beroende på jordart och behov.
8 Svensk Frötidning 4/11 förtydligade och uppenbara. Det råder
inget tvivel om att höstrapsodlingen är viktig och det är dags att dra ut i fält och odla de 540 hektaren höstraps. Att det som tidigare sades inte är en speciell grö-da är inte detsamma som att den odlas på en vänster – tvärtom. Den sköts och behandlas med samma varsamma hand som vilken specialgröda som helst.
Martin Rosenmejer lyfter fram etable-ringen som det centrala och viktigaste momentet. Etableringen startar egent-ligen redan i förfrukterna höstvete och råg. På Skabersjös lättare, varma och något kustnära jordar är man fri att väl-ja sort. Mognaden kommer tidigt, men på Näsbyholms tyngre, kallare och lite mer inlandspräglade jordar är sortvalet viktigare.
– I fjol såddes den tidigt mognande höstvetesorten Cubus för att säkerställa en hyfsat tidig höstrapsetablering.
Dags att tröska förfrukten. Man har två 35-fots Claas Lexion 660, vilka tröskar drygt 1000 hektar per säsong och tröska. Enligt Martin har dessa en fantastiskt bra hack som sprider boss, råg- och vetehalm mycket bra. Och det är en förutsättning för att nästa moment ska gå snabbt och säkert. Sådden genomförs med 6-meters Horsch Tiger, med frösålåda.
– Vi driver plogfri, men inte minime-rad bearbetning, betonar Martin!
Med det menar han att det krävs mycket bra kapacitet på dragaren för att Tiger-kultivatorn ska göra sitt jobb or-dentligt. 100 hästar per meter arbets-bredd är ett måste och då finns det inte mycket annat att tillgå än en Challenger 875 B. 13 till 14 kilometer i timmen bör det gå för att strukturen ska bli den rätta. Inte långsammare men inte heller fortare, då slås strukturen sönder för mycket. Tiger jagar Claas
På Skabersjö brukar det vara hyfsat med
tid mellan tröskning och sådd som bör ske kring den 15 augusti. Det kan till och med finnas tid för en körning med 12 meters Horsch Terrano med packare. På Näsbyholm är det mer stressigt. Där vill man även trycka in spridning av kyck-lingsgödsel. När det fungerar som bäst så går det inte mer än ett dygn från vajande höstvete till färdig höstrapssådd.
– Det sitter en man på Tigern och jagar Claaströskorna rejält!
Compass och GPS
Just att bara behöva en (1) man för hela etableringsmomentet är extremt effektivt. Men hur blir det med noggrannhet och resultat?
– Tack vare GPSen med autostyrning så kan föraren koncentrera sig på arbe-tet och vara den processoperatör han gör störst nytta som, konstaterar Martin.
• Består av: skabersjö Gods, Näsby-holm och från och med 1 juli 2011 även Börringe Kloster. Gårdarna ligger som ett pärlband från strax öster om Malmö några mil mot Ystad.
• OMfattar: 3500 hektar odlad mark, varav 540 ha höstraps, cirka 100 hektar av vardera rödsvingel och rörsvingel. Övriga grödor höstvete, råg, havre, vårkorn.
• GruNdfilOsOfi: långsiktighet, repe-terbarhet och systemtänk. att skapa ett effektivt och säkert system som succes-sivt förfinas.
• därfÖr hÖstraps: bra i systemet och växtföljden, bra utnyttjande av maskin-parken, bra arbetsflöde, bra utnyttjande av arbetstiden.
• viKtiGast i hÖstrapseN: etablering, sortval, noggrannhet i samtliga moment. • OdliNGsMetOd: plöjningsfritt, inten-sivt, kontrollerat och noggrant. • specialitet: koll på mikronäring som bor och molybden.
• eKONOMi: medelskörd kring 3,7 ton torkad vara på samtliga hektar. prissäk-ring och försäljning genom mäklare.
SkaberNäs HB
– filosofi och praktik
Martin Rosenmejer, vd SkaberNäs HB. agrarekonom, bördig från västra Själ-land i Danmark. Ville prova lyckan utan-för Danmarks gränser och landade på Näsbyholm 2004. Har kört traktor sedan 6års åldern men rattar idag gärna en av 35fotarna.
– Mitt stora intresse är växtodling men jag tycker att arbetet med att leda ut-vecklingen på SkaberNäs är mycket inspi-rerande och utvecklande.
Före sådd
Efter sådd
Före och efter. Horsch Tigern blandar jorden bra, samtidigt som växtresterna skapar en bra
miljö som tål stora regn m.m.
Klarar skyfall. Höstrapsen på Skabersjö två dagar efter sådd. Trots ett skyfall på över 40 mm regn dagen innan, fanns det inget stående vatten i fältet. Djup bearbetning och inblandning av växtrester gav en god ge-nomsläpplighet för rötter och vatten.
9 Svensk Frötidning 4/11
GPS med autostyrning finns med i samtliga moment och bidrar till den ef-fektiva odlingen. Ett exempel är Mesu-rol-spridaren som styrs från hytten, där föraren läser av fältet och strukturen och behovsanpassar Mesurolen. Gene-rellt blir det nästan inga överlappningar eller mistor i något moment. Tröskföra-ren koncentrerar sig på de 35 foten. Och vid sprutning och gödning går det lätt att räkna hem rejäla vinster med systemet. Enligt Martin minskar överlappningarna vid sprutning tack vare GPSen från 6 till 2 procent och vid gödningsspridning från 10 till 1 procent.
Sådden 2010 skedde den 12 augusti på Skabersjö och en vecka senare på Näsby-holm med sorterna Compass och Visby.
Martin Rosenmejer är mycket intresse-rad av sortvalet som han tycker är viktigt. – Skördesiffror i all ära, men jag skulle önska mycket mer information om de olika sorternas behov av daggrader för den rätta utvecklingen på hösten!
Detta med tydlig adress till forsk-ning och försök inom området. Hans val av sorter är en sammanvägning av de senaste årens resultat i Sverige, Danmark och lite grand norra Tyskland. Två sorter brukar vara lagom och man siktar på 45 till 50 plantor per kvadratmeter. Strå styva sorter prioriteras.
Säker struktur
Den plogfria odlingen har flera syften. Snabb, effektiv, kostnadseffektiv men framför allt är syftet att skapa en bra struktur för rötterna. I höstas fick man kvitto på värdet av den önskvärda struk-turen. Dagen efter sådden på Skabersjö föll det drygt 40 mm i ett intensivt sky-fall. För en finfördelad lite packad såbädd kunde det inneburit katastrof och kanske
omsådd. Men på Skabersjöfältet fanns det inte en enda vattensamling.
Regnandet försenade sådden på Näsby-holm och den styvare leran var inte nådig för Tigern. Tillräckligt med frön lycka-des ändå gro och tack vare två Mesurol-behandlingar nåddes ett acceptabelt be-stånd och utveckling inför vintern. Fox fixar
Ogräsbekämpning och kvävetillförsel är viktig för en bra höstutveckling. Rapsen på Skabersjö fick 2 gånger 30 kilo N som N 27-4 S, fördelat strax efter sådd och månadsskiftet september/okotober. Ti-dig ogräsbekämpning mot örtogräs är inte att tänka på för de grunda fröna utan Fox kördes den 23 september. Dessförin-nan hade spillsäd bekämpats den 11 sep-tember. Systemtänket genomsyrar även ogräsbekämpningen. Gräsogräsen är frekventa på Skabersjö och man kör Kerb på hösten/vintern.
– Det är viktigt att variera sig och vi ser Kerb som en viktig resistensbrytare mot gräsogräsen. Även vårsådden kan ses som en outstanding resistensbrytare, konsta-terar Martin med glimten i ögat. Baggar och kväve
Med våren kommer rapsbaggarna och kvävekörningarna. Inga större konstig-heter, dock var årets inflygning av raps-baggar helt extremt stor.
– Jag har aldrig sett så mycket rapsbag-gar, konstaterar Martin.
På kvävesidan lägger man cirka 140 kilo N per hektar fördelat på två givor. Kvarvarande ogräs, främst baldersbrå och snärjmåra, klipper man med Galera. Inget svamplotteri
Framåt full blom är det dags att behandla mot svampsjukdomar och skidgallmyg-ga. I denna liksom de flesta övriga sprut-ningar ingår bor.
– Vi gör löpande växtsaftanalyser och har kommit fram till att vi har rejäla brister på bor.
På svampsidan har Martin en uttalad strategi.
– Det är för mycket lotteri med anpas-sad svampbekämpning. Det gäller att vara konsekvent och med höga rapspriser och bra skördar väljer vi att behandla. Sista smörjelsen
Dags för skörd. Men innan dess – sista smörjelsen i form av bladdödning med Roundup. Det ger jämn avmognad och inte minst en kanoneffekt på kvickroten. Tidigare stränglade man en hel del.
– Men vi fick rejäla problem med Mal-mös samlade population av duvor som smörjde kråset på vår raps, minns Martin. Och till sist – molybden
Också var det molybdenet. Det kanske inte hör till vanligheterna att stärka rapsen med detta lilla mikronärings-ämne. Men växtsaftanalyser visar på brist och som det står att läsa i upp-slagsböckerna: det rostar inte, höjer styrkan på stål och ingår i många vik-tiga funktioner i levande organismer. Även det lilla kan ge mycket till Sveri-ges största höstrapsodling. «
Klarar kvickroten.
Bladdödning ger en jämn och fin gröda att tröska.
Sam-tidigt får man en suverän ef-fekt på kvick-roten. Speciell specialitet. Växtsaft analyser visar att höstrapsen vill ha moly bden. Det fina vita sal-tet är ett lisal-tet men ändå positivt bidrag till sveriges största höstrapsodling.
Växtkraft. Den styva leran på Näsbyholm var på grund av stora regn besvärlig att få bukt med hösten 2010. Här ser man dock den imponerande växtkraften i rapsplantan.
