Stora variationer i höstraps 2017

17 Svensk Frötidning 1/18

Höstrapsen i Skåne hade det motigt 2017 med förnyade insektsangrepp, bomullsmögel som överraskade och kanske klumprotsjuka som lurade i bakgrunden. Det gav stora variationer mellan fält och gårdar. Men avkastningen låg trots detta i snitt bara 170 kilo under 5­årssnittet, så det fi nns ingen anledning till oro eller alarm.

Text: Albin Gunnarson, SFO

Foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning

H

sattes på prov under 2017. Den eviga frågan var vad blygrå raps­ vivlar och skidgallmyggor kommer att ställa till med och om odlingen är hotad på längre sikt.

Tätare mellan fälten

Erfarenheterna av 2016 blev drama­ tiska för många odlare i Skåne med stora skador av skidgallmyggor. Riktigt varför dessa angriper rapsen just nu vet vi fortfarande inte. Det kan vara en konsekvens av en ökad höstrapsodling. De senaste fem åren har höstrapsarealen i Skåne legat kring 45 000 hektar. Kring 2010 låg arealen på knappa 40 000 hektar.

Det är en ökning med blott 12–13 procent, men en större andel raps­ fält har de facto fått avståndet för­ kortat till fj olårets raps. Det gynnar angrepp eft ersom skidgallmyggan är en dålig fl ygare och bara klarar kortare avstånd med bra fl ygväder. Saknas insektsbetning

En annan orsak som nu diskuteras är vilka konsekvenser neonikoti­ noidförbudet egentligen har fått. Det är kanske inte just neoniko­ tinoidförbudet som är problemet utan mer en konsekvens av att insektsbetning nu saknas på olje­ växtutsädet. Det är en situation vi inte har haft i modern tid. Kanske är det så att en ny balans mellan

insektsarter håller på att inställa sig. En balans som inte direkt gynnar oljeväxtodlingen utan riskerar att skada den inhemska produktionen av vegetabilisk olja och vegetabiliskt protein.

Odlare på tå

2017 var dock många odlare på tå och i beredskap för att köra en registrerad och fullt tillåten insek ti­ cid i rapsgrödans blomning. Frågan var bara när den skulle köras och med vad. Bekämpningströsklar fi nns på blygrå rapsvivlar, men även möjligheten för skidgallmyggan att penetrera små skidor har diskuterats. Och så är fallet, skidgallmyggan kan penetrera skidor mindre än 10 mm. 400 kilo i merskörd

Blygrå rapsvivlar dök upp under blomning i vissa fält och under några vindstilla dagar i maj kunde svärmande skidgallmyggor faktiskt observeras i några sydligt belägna rapsfält. Många odlare valde att spruta en insekticid, kanske både en och två gånger. Eff ekterna av dessa behandlingar kan studeras i försöks­

Stora variationer

i höstraps 2017

»

Lönsam insats. Många skånska höstrapsodlare stod på tå 2017 efter att blygrå

rapsvivel och skidgallmygga plundrade fälten 2016. Medelskörden i Skåne blev 170 kilo under 5­årssnittet, så höstrapsen visade sin styrka trots angrepp av både insekter och svamp där bekämpningarna blev lönsamma åtgärder.

18 Svensk Frötidning 1/18 serien L13­810 (fi gur 1). Där kan

man se att trots begränsade eff ekter på skidgallmyggans skador på skidorna noterades skörde höjningar på upp till omkring 400 kilo per hektar. Framförallt var det de lite senare behandlingarna i DC 67 (mitt emellan full blom och avslutad blomning) som tenderade att ha lite bättre eff ekt, samtidigt som det var avgörande att insekterna fanns på plats i grödan. Tidiga förebyggande behandlingar hade sämre eff ekt. Bomullsmögel överraskade Något annat som ställde till det var angreppen av bomullsmögel. Angreppen 2017 blev ganska stora i Skåne, större än normalt. Det fanns egentligen inget som talade för angrepp i början av rapsens blom­ ning, men nederbörd i senare delen och sporfångster i sporfällor visade i

eft erhand att infektionen av bomulls­ mögel skedde sent, alldeles i slutet av blomningen. Skadorna blev i många fall kraft iga i fält. De båda försöken i Skåne är inte entydiga, men de visar också problemens komplexitet. Alla fält blir inte angripna och angrips de så angrips de olika hårt.

En sammanställning av 5 försök i Sverige i serien L13­8450 där 4 visar merskördar indikerar en genom­ snittlig merskörd på 330 kilo per hektar (fi gur 2). Det är lönsamma behandlingar, inte lika lönsamma som insekticidbehandlingen, men lönsamma med marginal. Fler fält med klumprot

En tredje faktor var faktiskt de ökade angreppen av klumprotsjuka. Nu pratar vi inte om ett större antal totalangripna fält eller områden, men antalet angripna fält var större, betydligt större än tidigare. Det kan bero på tidigare synder med växtföljd, jordhygien i samband med sockerbetsupptagning och maskin­ samverkan, men även bero på de extremt gynnsamma betingelserna hösten 2016. Chansen gavs då till tidig sådd, det var varmt i jorden och det kom rikligt med regn. Då hade vi perfekta betingelser för klump­ rotsjuka. Få var fälten som dog eller utvintrade, men om vi antar att ett större antal fält var mer eller mindre angripna påverkar det fältets skördenivå ganska snabbt. Ett lättare angrepp av klumprotsjuka kan

mycket väl medföra skördeförluster på ett par hundra kilo utan att det syns för ögat.

Ingen oro

Adderar vi de genomsnittliga eff ek­ terna av insekticidbehandling och fungicidbehandling fi nner vi mer­ skördar på 630 kilo. Södra Sveriges Frö­ och Oljeväxtodlare har idag en inrapporterad snittskörd på 3570 kilo per hektar. Det är bara 170 kilo sämre än snittet 2012–2016 eller 190 kilo sämre än 10­årssnittet. Alltså ingen anledning till oro. Skördenivån 2017 är ett resultat i mängden av år, om än under medelvärdet för en 5­ eller 10­årsperiod.

Både högt och lågt

Gör man den högst hypotetiska beräkningen och det ovetenskapliga antagandet att om en stor majoritet av odlarna hade svampbehandlat och bekämpat insekter i blom­ ningen, skulle medelskörden varit 630 kilo högre och därmed legat över 4 ton per hektar. Detta är för­ stås inte sant, men kring ett medel­ tal på 3570 kilo fi nns både skördar uppe på 4500 och nere på 2500 kilo per hektar. Antar man att odlarna med lägst medelskörd inte behand­ lat mot något kan man faktiskt våga sig på att lägga till dryga 600 kilo och plötsligt närmar man sig med­ elskörd. En släng av klumprotsjuka, kraft igare än vanligt, kan också ha påverkat medelskörden.

•

God effekt av insektsbekämpning i Skåne 2017

Figur 1. Samman ställning av 4 försök 2017 i serien Bekämp ning av blygrå raps vivel i höstraps, L13­810. Vid gradering av skadorna 14 dagar

efter sista behandling visade alla behandlingar ungefär samma effekt. Samtliga led gav en merskörd, men bara leden med avkastning över 4400 kilo per hektar skilde sig signifi kant från det obehandlade ledet.

Fr öa vk as tn in g, k g/ ha , 9 % v h ₄₄₀₀4500 4300 4200 4100 4000 3900 3800

Obehandlat 0,3 l Fastac 50 0,2 l Mavrik 2F 0,15 kg Mospilan SG 0,17 g Avant & 0,3 Biscaya OD 240 0,15 kg Mospilan SG & 0,2 l Mavrik 2F 0,2 l Mavrik 2F & 0,15 kg Mospilan SG 0,2 l Mavrik 2F Insekter angrep. Merskördar på över 400 kilo per hektar noterades i försök med insektsbekämp­ ningar 2017 trots att graderingarna visade begränsade skador av skidgall­ myggan.

19 Svensk Frötidning 1/18

330 kilo tillbaka för svampbehandling 2017

Figur 2. Sammanställning av 5 försök i serien L9­8450 med jämförelse av olika preparats effekt och skörde ökning vid bekämpning

av svamp i höstraps. Graderingen av bomullsmögel visade lägre skade index för samtliga behandlingar, men skilde sig inte säkert från skadorna i obehandlat led. Däremot ökade avkastningen signifi kant i samtliga led jämfört med avkastningen i obehandlat led. I medeltal ökade skörden med 330 kilo per hektar.

Fr öa vk as tn in g, k g/ ha , 9 % v h 5100 5000 4900 4800 4700 4600 4500 4400

Obehandlat 1 l Amistar Gold 0,5 kg Cantus 2F 1 l Pictor Active 0,7 l Proline 250 EC 1 l Propulse SE 250 0,5 l Proline 250 EC & 0,5 l Azaka

Sammanfattning

av budskapet

1) Fortsatt hopp. Skörden i Skåne 2017 blev i medeltal inte så dålig som många tror. Den blev lägre än normalt, men bara 170 kilo lägre. Samtidigt var medelskörden 570 kilo högre än 2016. Det fi nns alltså fortsatt hopp för skånsk höstrapsodling.

2) Lönsam insektsbekämpning. Försöken visar det man kunde höra på tippgallret inne vid silon under skörden. De som bekämpade insek-ter och svamp fi ck en avsevärt högre skörd än de som inte gjorde något.

3) Analysera klumprot. Fler borde lära känna sin jord bättre genom att analysera förekomsten av klumprotsjuka. Använd medlemsrabatten från SFO.

4) Följ trösklar. Grips inte av panik och spruta inte planmässigt insekter i blommande raps. Besök fälten, följ trösklarna och bekämpa vid behov. Annars är risken stor att vi sprutar oss till värre problem än vi annars skulle ha.

Knäckt stjälk. Bomulls mögel överrumplade höstrapsodlarna när infektionen kom i slutet av blomningen. Stjälkarna blir vita och knäcks i värsta fall. Inuti stjälken bildas vilkroppar (sklerotier) som kan överleva 10 år i marken.