Fysioterapeuters hälsofrämjande insatser inom elevhälsan : En kvalitativ intervjustudie

Fysioterapeuters hälsofrämjande insatser

inom elevhälsan

En kvalitativ intervjustudie

Ronja Brewitz

Lisa Åkerlund

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET

Institutionen för hälsovetenskap Fysioterapeutprogrammet, 180 hp Examensarbete, 15 hp

Fysioterapeuters hälsofrämjande insatser inom

elevhälsan

– En kvalitativ intervjustudie

Physiotherapists' health-promoting initiatives in

school health service

– A qualitative interview study

Författare: Ronja Brewitz & Lisa Åkerlund Termin: HT 2020

Handledare: Tommy Calner Universitetslektor

Abstrakt

Bakgrund: Sveriges skolor ska kontinuerligt arbeta med elevhälsan och det finns lagar som kräver att ett elevhälsoteam ska innefatta olika professioner. Fysioterapeuter är en profession som ej anses självklar inom elevhälsan i Sverige. Norge har sedan 1998 valt att främja elevhälsan och tillsatt fysioterapeuter i varje skola då det visat sig vara gynnsamt för både elever och övrig personal. Detta då fysioterapeuter besitter stor kunskap och har i uppgift att arbeta förebyggande. Trots detta, väljer regeringen inte att prioritera professionen i skolan och idag finns det en knappt handfull mängd fysioterapeuter verksamma inom elevhälsan.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur fysioterapeuter arbetar med hälsofrämjande insatser och hur professionen verkar inom elevhälsan.

Metod: Två fysioterapeuter verksamma inom skolhälsan inkluderades i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes individuellt med informanterna online via Zoom. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: De två huvudkategorierna som bildades var fysioterapeuters väg in till skolan och

fysioterapeuters hållbara insatser i skola. Dessa bestod sedan av sju underkategorier: ledningens betydelse, bristande kunskap om fysioterapeuter, utmaningar att bli anställd,

fysioterapeuters komplexa arbetsuppgifter, fysioterapeuters olika förutsättningar,

teambaserad verksamhet och fysioterapeuters roll i skolan.

Konklusion: Studien visar att fysioterapeuter kan tillföra mycket kompetens och arbetar hälsofrämjande inom elevhälsan genom att fylla den funktion som skolan ej klarar av själv. Engagerad ledning och teambaserad verksamhet är av stor betydelse för att fysioterapeuter ska kunna etablera sig vidare inom elevhälsan. Mer omfattande studier behövs dock för att kunna påvisa fysioterapeuters betydelse av elever inom elevhälsan.

Innehållsförteckning

Bakgrund 1

Elevhälsan 1

Brister med elevhälsan 1

Fysioterapeuters arbete mot hållbarhet 2

Norges arbete med elevhälsan 3

Fysioterapeuter i Sveriges skolor 3

Syfte 4

Material & metod 4

Vetenskapligansats 4 Design 4 Informanter 5 Procedur 5 Datainsamling 6 Författarnas förförståelse 7 Dataanalys 7 Etiska överväganden 9 Resultat 10

1. Fysioterapeuters väg in till skolan 10

1.1 Ledningens betydelse 10

1.2 Bristande kunskap om fysioterapeuter 11

1.3 Utmaningar att bli anställd 11

2. Fysioterapeuters hälsofrämjande insatser 12

2.1 Fysioterapeuters komplexa arbetsuppgifter 12

2.2 Fysioterapeuters olika förutsättningar 13

2.3 Teambaserad verksamhet 14

2.4 Fysioterapeuters roll i skolan 15

Resultatdiskussion 16

Metoddiskussion 19

Konklusion 20

Referenslista 21

Bilaga 1: Informationsbrev 24

Bilaga 2: Skriftligt samtycke 25

Bilaga 3: Intervjuguide 26

1

Bakgrund

Skolor i Sverige ska ständigt arbeta med elevhälsa och därmed ha tillgångar till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Detta inkluderar alla åldrar från förskola till gymnasiet. Detta innebär att elevhälsan ska främja och stötta elevers utveckling och förebygga ohälsa. I och med att elevhälsan är ett brett begrepp innebär det också att olika professioner samverkar med varandra (Skolverket, 2020). I andra kapitlet, paragraf 25, i skollagen framgår det att tillgången av skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens skall finnas på varje skola (SFS 2020:605). Det är dock alltid upp till kommunen att avgöra hur stor tillgången av dessa professioner ska vara till eleverna. Målet är dock detsamma oavsett kommun eller skola; att tillgången måste möta den efterfrågan som finns (Skolverket, 2020).

Elevhälsan omfattar allt från arbetsmiljö, skolans värdegrund, arbete mot kränkande behandling och jämställdhet, till undervisning om sex- och samlevnad, tobak och droger. Likaså hjälpa elever med lärandet och utvecklingen (Skolverket, 2020).

Skolverket (2020) fortsätter beskriva att samtliga elever ska ha tillgång till hälsobesök och enkla sjukvårdsinsatser under skoltiden minst tre gånger. Skolan är med andra ord i stort behov av samverkan mellan kompetenser för att uppnå en god elevhälsa (Skolverket, 2016).

Brister med elevhälsan

Den psykiska ohälsan har ökat bland ungdomar och idag upplever en av fem världen över psykisk ohälsa (Bor, Dean, Najman & Hayatbakhsh, 2014; Reiss, 2013). Depression, ångest, missbruk, ätstörningar och självskadebeteende är några av de faktorer som bidrar till den ökade psykiska ohälsan. Detta resulterar i att närmare 50 ungdomar som är yngre än 20 år tar sina liv. Den psykiska ohälsan har ett samband med sämre skolprestationer och ökar risken för utanförskap och svårigheter med att ta sig in på arbetsmarknaden (Elevhälsoportalen, 2020).

I rapporten “Psykisk ohälsa bland unga” av Socialstyrelsen (2013) uppmärksammas betydelsen av att identifiera den psykiska ohälsan i ett tidigt skede. Ett stort ansvar ligger således på elevhälsan och dess professioner (Skolvärlden, 2019). Ansvaret har ökat i takt med den nya skollagen som trädde i kraft 2011 som syftar till ett hälsofrämjande och förebyggande

2

arbete för elevers hälsa (Skolvärlden, 2019). I och med att skolinspektionen har tagit emot anmälningar om brister i särskilt stöd och kränkande behandling, finns det fortfarande en lång väg kvar att gå för att skolan skall fungera enligt lagens innehåll. Fortsättningsvis skriver Skolvärlden (2019) att elevhälsan har svårt att uppnå lagens krav då det saknas resurser och rätt kompetenser. Markkula & Hellström (2013) belyser också detta då skolsköterskans tid och resurs är begränsad som i sin tur bidrar till en känsla av otillgänglighet bland eleverna. En hög tillgänglighet och samarbete med andra aktörer har visat sig vara positivt för att tidigt upptäcka ohälsa bland elever (Clausson, Köhler och Berg, 2008). Genom att identifiera riskfaktorer i ett tidigt skede och därigenom sätta in tidiga insatser minskar risken att eleverna drabbas av skolsvårigheter (Guvå, 2009; Partanen, 2012).

Folkhälsomyndigheten (2020) belyser betydelsen av att elever får det stöd dem behöver från skolpersonalen för att minska den psykiska ohälsan. Om eleverna lär sig förstå psykisk ohälsa och hur den kan hanteras kan dem psykiska problemen minska (Folkhälsomyndigheten, 2020). I en intervju med Ulrika Wallbing, från Fysioterapi (2019) betonas det att fysioterapeuter kan fånga upp fler elever med psykisk ohälsa i tidigt skede genom att professionen lär eleverna hur kroppsliga symtom, tankar och känslor hänger ihop. En fördel med professionens kompetens är att den har metoder för att skapa en kroppsmedvetenhet hos eleverna och därmed kan tilliten till kroppen och sig själv öka, likaså medvetenheten över att de själva kan påverka sitt liv och mående. Wallbing (2019) fortsätter beskriva att när elever erbjuds mer kunskap om hur människan fungerar fysiologiskt ökar också möjligheten att avdramatisera kroppsliga symtom som rädsla och oro hos eleverna.

Fysioterapeuters arbete mot hållbarhet

Agenda 2030 syftar till hållbar utveckling och innebär social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet för att minska fattigdom, orättvisa, ojämlikheter samt bidra till ett förbättrat klimat (Regeringen, 2020). Agendan innefattas av 17 globala mål där det tredje målet särskilt syftar till god hälsa och välbefinnande för att säkerställa hälsosamma liv för individer i alla åldrar (Globala målen, 2020). Den globala hälsan har under åren gjort framsteg i samverkan med förebyggande insatser såsom effektiv vård och detta gynnar samhället i stort då det ökar förutsättningarna för att människan ska känna välbefinnande. Hållbar utveckling är en av världens viktigaste frågor idag för att uppnå hållbar hälsa och välfärd (Globala målen, 2020).

3

Den hållbara utvecklingen bör hanteras tillsammans och fysioterapeuter borde ha en större roll i både sjukvården och samhället i stort (Fysioterapi, 2013).

En fysioterapeut arbetar med allt från rörelse och träning till rehabilitering och psykisk ohälsa. Dem arbetar med människor i alla åldrar och har som främsta uppgift att visa sambandet mellan rörelse och hur den kan användas för att uppnå god hälsa (Fysioterapeuterna, 2015). En god hälsa främjas av flera faktorer men det gemensamma för dessa är fysisk aktivitet. Den är nödvändig oberoende av individ, omgivning, social eller ekonomisk status (Fysioterapi, 2013). Den låga fysiska aktiviteten är idag ett problem som ständigt växer inom den globala hälsan och här kan fysioterapeuter bidra till den globala utvecklingen (Fysioterapi, 2019).

Norges arbete med elevhälsan

I Norge har de valt ett annat tillvägagångssätt för att arbeta med elevhälsan genom att tillsätta ytterligare en profession, nämligen fysioterapeuter. Fysioterapeuter i Norge har varit en självklarhet på skolor sedan 1998 vilket gör att de idag har ungefär 245 fysioterapeuter aktiva inom skolverksamheten för att fortsätta arbetet med elevhälsa (Fysioterapi, 2018). Detta till skillnad från Sverige som idag har en knappt handfull mängd fysioterapeuter inom elevhälsan (Jutterdal, 2020). Arbetsuppgifterna för fysioterapeuter i Norge innefattar undervisning i hur kroppen fungerar, fysisk aktivitet, ergonomi och sensomotorisk träning för elever med särskilda behov. Det finns också fysioterapeuter som tar egna initiativ med kurser i exempelvis självförsvar eller avslappning men även rehabilitering i gym för elever med skador, sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Detta är ett tillvägagångssätt som visat sig vara uppskattat både bland eleverna och övriga professioner (Fysioterapi, 2018).

Fysioterapeuter i Sveriges skolor

Stefan Jutterdal (2020), förbundsordförande för Fysioterapeuterna, beskriver att förbundet ett flertal gånger påpekat bristen på fysioterapeuter inom skolor i Sverige men att inga konkreta förändringar har skett än via regeringen. I rapporten “Tre lyft för Sverige-Fysioterapeuternas initiativ för ett hälsosammare Sverige för alla” (2017) belyser fysioterapeuters manifestation till att skollagen bör breddas så att yrket blir obligatoriskt inom elevhälsan. Det bör därav finnas minst en fysioterapeut kopplad till varje elevhälsoteam (Fysioterapi, 2017).

Det finns några få kommuner i Sverige som valt att satsa på fysioterapeuter i arbetet med elevhälsan men problemet dem ofta stöter på är avsaknad av riktlinjer (Jutterdal, 2020). I en

4

intervju som gjordes av Fysioterapi (2020) framkommer det att rektorn var intresserad av att utveckla elevhälsan och använda sig av fysioterapeuters kunskaper, därav anställdes en fysioterapeut i deras team. I intervjun sågs fysioterapeuten som en resurs tillsammans med de övriga professionerna och därmed kunde elevhälsan och den psykiska ohälsan utvecklas. På grund av fysioterapeuter kunde ungdomar med ohälsa fångas upp i tidigt skede och därmed förbättrades elevers hälsa och välbefinnande.

Syfte

Syftet med studien var att beskriva hur fysioterapeuter arbetar med hälsofrämjande insatser och hur professionen verkar inom elevhälsan.

Material & Metod

För att besvara uppsatsens syfte valdes en kvalitativ kunskapsansats. Denna ansats syftade till att skapa ett helhetsperspektiv där speciella förhållanden studeras för att få en fullständig bild över en viss situation (Olsson & Sörensen, 2011). Studien behandlade en specifik miljö och på få antal individer vilket låg till grund för studiens resultat.

Hermeneutik är en vetenskaplig kunskapsinriktning som användes i denna kvalitativa studie. Denna kunskapsinriktning implementerades genom att författarna tolkade hur individer uppfattar situationer och därigenom försöker förstå sammanhanget och tydliggör detta (Olsson & Sörensen, 2011). En kvalitativ ansats valdes då syftet med studien var att beskriva hur fysioterapeuter arbetar med hälsofrämjande insatser och hur professionen verkar inom elevhälsan.

Design

Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer där författarna använde sig av huvudfrågor med utrymme för eventuella följdfrågor vid varje intervju. Detta för att informanterna skulle få möjlighet att associera och svara öppet kring frågorna som ställdes (Davidsson Bremborg, 2011).

McCracken (1988) beskriver att kvalitativa studier ofta inriktar sig till ett mindre antal personer men som i gengäld undersöks desto mer. Författarna var subjektiva och hade en

5

långvarig kontakt med bägge informanterna under studiens gång där datan som insamlades grundades på ett stort antal kvaliteter, det vill säga ord och beskrivningar från informanterna (Olsson & Sörensen, 2011).

Studien byggde även på en explorativ ansats. Explorativ ansats, enligt Kvale & Brinkmann (2014), innebär att intervjuerna är av öppen karaktär och inte präglas av någon hypotes som föranledde en redan fastslagen teori.

I och med kombinationen av en kvalitativ studie med en explorativ ansats besvarades studiens syfte men ökade också förståelsen gällande informanternas synvinkel (Olsson & Sörensen, 2011).

Informanter

Författarna valde ett subjektivt urval istället för ett slumpmässigt på grund av ett begränsat utbud av frivilliga informanter (Olsson & Sörensen, 2011). Då det enbart fanns två stycken fysioterapeuter i Sverige som arbetade inom elevhälsan blev det heller inte aktuellt att vidareutveckla exklusionskriterier.

Inklusionskriterierna var legitimerade fysioterapeuter eller legitimerade sjukgymnaster som arbetade inom elevhälsan.

Procedur

Planen för urvalet var att hitta fysioterapeuter verksamma inom elevhälsan och som ville delta i en intervju. Studien lyckades rekrytera två informanter där dessa således utgjorde ett totalurval som innebär att studien undersöker alla i populationen (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2008). För att hitta dessa personer använde författarna sig av tidigare studier och intervjuer med fysioterapeuter och där tidningen Fysioterapi (2020) kunde förse författarna med två namn på relevanta informanter. Dessa två kontaktades via mail och fick en förfrågan om deltagande via informationsbrev och ett informerat samtycke (Bilaga 1). Informanterna fick därefter skriva under samtyckesformulären (Bilaga 2) och skicka tillbaka dessa till författarna.

6

Datainsamling

Datainsamlingen ägde rum genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer varindividuella för att på så sätt fånga upp varje informants upplevelse. Intervjuerna hade en låg grad av standardisering och en hög grad av strukturering som innebar förutbestämda huvudfrågor med tydligt anpassade följdfrågor (Bilaga 3). Ett tillvägagångssätt som lämpade sig väl då frågorna höll sig inom ramarna för besvarandet av studiens syfte.

Efter att det skriftliga samtycket mailats till författarna bokades intervjuerna in med varje enskild informant. Informanterna befann sig på olika platser i Sverige och därav valdes Zoom som verktyg. I och med att Zoom möjliggör att individer kan använda både kamera och ljud simultant bidrog detta till en känsla av ett fysisk möte fast på distans (Zoom, 2020). Två mobiltelefoner med röstmemon/diktafoner användes även då Zoom ej möjliggör inspelade samtal. Innan första intervjun testade författarna plattformen för att kontrollera ljud och internetuppkoppling, detta för att undvika eventuella problem eller missförstånd när första intervjun senare skulle äga rum. Efter detta justerades intervjuguiden och kompletterades sedan med följdfrågor för att försäkra sig om att syftet till studien kunde besvaras.

För att säkerställa trovärdigheten i studien var det viktigt med utformningen av huvudfrågorna och att dessa gjordes på ett korrekt sätt, med frågor som enbart besvarar studiens syfte (Olsson & Sörensen, 2011). Författarna intervjuade informanterna tillsammans men där den ena hade huvudansvaret för intervjuns gång medan den andre kompletterade med eventuella följdfrågor. Innan intervjuns start gick författarna igenom syftet med studien och svarade på eventuella frågor som informanten hade. Röstmemon/diktafonerna startades sedan direkt när informanten var redo att påbörja intervjun.

Frågorna under intervjun ställdes till bägge informanter i samma följd och beroende på vad informanten berättade kunde följdfrågorna anpassas. Frågorna var av öppen karaktär och gav informanterna utrymme att reflektera och utveckla sina svar (Agestam & Molander, 2008). Efter första intervjun tydliggjordes eventuella brister med följdfrågorna som sedan kompletterades inför intervju nummer två.

7

Författarnas förförståelse

Författarna till studien hade en förförståelse utifrån teoretisk kunskap inom elevhälsa som inhämtats från relevanta artiklar samt egna erfarenheter inom området. I och med detta och att det finns en svårighet som fysioterapeut att etablera sig inom elevhälsan finns det en risk att detta påverkat utformningen av intervjuguiden samt hur intervjuerna tolkats. Genom att medvetandegöra varandra om detta har författarna försökt ha ett öppet sinne och använt förförståelsen som ett stöd och ej en grund för arbetet. Förförståelse innebär i detta fall den kunskap, eventuella fördomar och förväntningar som författarna har innan studiens start. Detta kan påverka tolkningen av resultatet omedvetet samtidigt som det medvetet också kan ge en fördjupad kunskap (Graneheim och Lundman, 2009).

Dataanalys

Författarna identifierade meningsbärande enheter som efter upprepad läsning kodades och kategoriserades utifrån likheter och skillnader (Graneheim & Lundman, 2004). Några exempel på meningsbärande enheter och kodning presenteras i tabell 1 nedan:

Tabell 1: Meningsbärande enheter, kondensering, kod och kategori

Meningsbärande enheter Kondensering Kod Kategori

“...och just vår rektor då valde liksom att man ville satsa lite mer på

elevhälsan och se hur vi kunde fylla upp, kanske de tomrum som har funnits.”

“...då vi jobbar mycket förebyggande och hälsofrämjande sådär och jag tror det är där många kanske tappar det och kanske sätter in andra åtgärder eller så, än just en fysioterapeut där vi har väldigt bra kompetens.”

Rektorn ville satsa på elevhälsan och se om det tomrum som fanns kunde fyllas.

Kan vara så att de sätter in andra åtgärder istället än just en fysioterapeut trots fysioterapeuters kompetens.

Rektorn insåg att det behövdes ytterligare kompetens. Andra åtgärder än fysioterapeuter tillsätts, trots fysioterapeuters kompetens. Fysioterapeuters väg in till skolan

8

“...jag träffar enskilt elever för träning eller för delvis också en del samtal bara vad händer i kroppen när jag rör på mig, man kanske har lite rörelserädsla eeh träning kring motorik, träning kring nån skada i rörelse-stödjeorganen...”

“...och hela tiden om man som fysioterapeut jobbar i skolans värld måste man kunna koppla tillbaka det man gör, det gagnar eleven och elevens, i förhållande till läroplanen helt enkelt så det är väl det som man kan tillägga att man, eh, att man måste fylla en lucka som saknas liksom.”

Fysioterapeuten träffar elever enskilt och samtalar kring

rörelserädsla, skador och träning.

Som fysioterapeut måste man koppla tillbaka det man gör till det som gagnar eleven. Man måste fylla en lucka som saknas. Fysioterapeuten samtalar kring rörelserädsla, skador och träning. Fysioterapeutens uppgift är att fylla den lucka som saknas i skolan.

Fysioterapeuters hälsofrämjande insatser i skolan

Efter intervjuerna påbörjades transkriberingen där intervjumaterialet lästes igenom och granskades av författarna samt av handledare. Detta för att få en helhetsbild över innehållet där meningsbärande enheter lyftes fram, det vill säga meningar eller fraser som är betydelsefulla för studiens syfte. Därefter gjordes en kondensering av de meningsbärande enheterna som innebar att de kortades ner till sammanfattade meningar. Dessa meningar utgjorde sedan koder som bildade två kategorier samt sju underkategorier och återspeglade de viktigaste budskapen som lyfts fram av informanterna. Dessa som slutligen bildade resultatet (Graneheim & Lundman, 2014).

Efter att intervjumaterialet hade bearbetats skickades resultatet till informanterna för att säkerhetsställa att författarnas tolkning av intervjun överensstämde med deras. Detta för att också låta informanterna komplettera resultaten med synpunkter ifall något av betydande karaktär missats. Resultaten i denna studie korrigerades dock i liten grad efter informanternas önskemål.

9

Etiska överväganden

Författarna tog hänsyn till de etiska principer som Olsson och Sörensen (2011) beskriver: informationskravet, begriplighetskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Detta innebar att informanterna fick ett informationsbrev innan intervjun (Bilaga 2) som beskrev syfte och upplägg med studien och erbjöds även rätten till att avböja sin medverkan. Samma information gavs därefter igen muntligt via Zoom vid intervjuns start för att säkerställa att informanten tolkat studiens syfte korrekt där samma möjlighet om att avböja sin medverkan fanns.

Författarna prioriterade således deltagarnas autonomi och rätten till självbestämmande (Henriksen & Vetlesen, 2011). Likväl rättvise- och godhetsprincipen som innefattar att alla behandlas rättvist och att ingen ska fara illa under deltagandet. Dessa principer ligger till grund för att undvika etiska dilemman och möjliggöra ett gott samarbete (Olsson & Sörensen, 2011). Riskerna med studien och dess intervjuer var även frågornas utformning och om dessa inte var av rätt karaktär kunde informanterna påverkas negativt av författarnas egna värderingar och därmed känna sig styrda i en viss riktning.

De uppgifter som framgick i intervjuerna bevarades i datorer som var lösenordsskyddade och därmed ej utgjorde en risk för utomstående att ta del av.

10

Resultat

Dataanalysen resulterade i totalt två kategorier: Fysioterapeuters väg in till skolan och

Fysioterapeuters hälsofrämjande insatser i skolan. Två kategorier som i sin tur bestod av sju

underkategorier (tabell 2). Kategorierna och underkategorierna beskrivs nedan där citaten är presenterade för att tydliggöra varje underkategori.

Tabell 2: Kategorier och underkategorier av resultat

Kategori

Underkategori

Fysioterapeuters väg in till skolan

Ledningens betydelse

Bristande kunskap om fysioterapeuter Utmaningar att bli anställd

Fysioterapeutens hälsofrämjande insatser i skolan

Fysioterapeuters komplexa arbetsuppgifter

Fysioterapeuters olika förutsättningar Teambaserad verksamhet

Fysioterapeuters roll i skolan

1. Fysioterapeuters väg in till skolan

Båda informanterna diskuterade vilka svårigheter och utmaningar det finns som fysioterapeut inom elevhälsan samt hur dem går tillväga för att ta sig in i skolans värld. Detta genererade i sin tur tre underkategorier: Ledningens betydelse, bristande kunskap om fysioterapeuter och utmaningarna i att bli anställd:

“Det finns idag ingen lag som kräver att skolor måste ha en fysioterapeut.”

1.1 Ledningens betydelse

Båda informanter uppgav att ledningens intresse för elevhälsan och att man vågar satsa är av betydelse för hur fysioterapeuter anställs inom elevhälsan. Då det inte finns någon lagstiftning som stödjer fysioterapeuter i skolan är det av stor vikt hur ledningen ser på professionen i samband med elevhälsan. Det krävs även att rektorn är öppen för att samtala om den kunskap

11

som fysioterapeuten besitter och förstår på vilket sätt professionen är en fördel för skolan ur ett långsiktigt perspektiv. En av informanterna beskrev det på följande sätt:

“Att en fysioterapeut finns i skolan beror på vilken syn cheferna har och hur de vågar satsa på elevhälsan.”

1.2 Bristande kunskap om fysioterapeuter

Båda informanterna ansåg att det saknas kunskap om vad en fysioterapeut kan tillföra i elevhälsan. En av informanterna poängterade vikten av att ha kunskap om skollagen och hur elevhälsan fungerar för att därigenom kunna argumentera för fysioterapeutens betydande roll i elevhälsan utifrån den evidens som finns. Det framkommer även att en av rektorerna var påläst om fysioterapeuter i Norges skolor och på det viset valde att anställa en fysioterapeut till elevhälsan. Båda informanterna uppgav att det krävs ett långsiktigt perspektiv från ledningen där fysioterapeuten behöver argumentera för och delge sin kunskap om vilken lucka som professionen kan fylla. En av informanterna beskrev detta på följande sätt:

”För att anställa en fysioterapeut måste de långsiktiga perspektivet fylla en lucka som anses finnas och sedan lyftas upp till skolverket och riksdagen”

1:3 Utmaningar att bli anställd

Skolans snäva ekonomi och avsaknad av lagstiftning var två faktorer som båda informanter upplevde var en svårighet för att ta sig in i elevhälsan. I en av intervjuerna uppgav informanten att dessa två faktorer bidrar till att skolan är väldigt styrd och har svårt att se utanför boxen. En av informanterna beskrev att det saknas tydliga riktlinjer att utgå efter då professionen inom skolan är så pass ny att synen på vad fysioterapeutens arbetsuppgifter innefattar skiljer sig åt. Detta var en utmaning då informanten emellanåt inte visste vilka arbetsuppgifter som tillhörde denne och vad som borde prioriteras därav. Båda informanterna kände sig otillräckliga och önskade fler kollegor inom samma profession:

“Då det bara är en fysioterapeut i skolan blir det inte likvärdig hälsa inom kommunen. Fler kollegor behövs”

12

2. Fysioterapeuters hälsofrämjande insatser i skolan

Resultatet av intervjuerna konstaterade att arbetsuppgifterna för fysioterapeuter inom elevhälsan var komplexa och innefattade olika tillvägagångssätt. Likaså att informanterna hade olika förutsättningar och att deras roll i skolan var viktig. Detta gör att fyra subkategorier utformades enligt följande; Fysioterapeuternas komplexa arbetsuppgifter, fysioterapeuters olika förutsättningar, teambaserad verksamhet och fysioterapeuters roll i skolan:

“Min främsta uppgift är att fylla den lucka som saknas i skolans värld”

2.1 Fysioterapeuters komplexa arbetsuppgifter

Båda intervjuerna kunde påvisa att informanterna arbetar likartat på skolorna i Sverige. Informanterna beskrev sina arbetsdagar som varierande och övergripande. Dagarna kunde innefatta allt från motoriska bedömningar och kartläggningar av psykosociala aspekter till möten med övrig skolpersonal, elev eller målsman. Vid samtal med eleverna kunde informanterna samtala kring rörelserädsla, skador och träning men även skapa en helhetsbild över elevens situation och upplevelse.

En informant beskrev en förutfattad mening som råder om att fysioterapeuter enbart arbetar med skador från rörelseapparaten. Informanten menar att fysioterapeuter har många olika arbetsuppgifter i skolan där skador i rörelseapparaten är en av dem. Enligt informanten kan professionen bidra med mycket mer när det kommer till exempelvis psykisk ohälsa och där det är viktigt att fånga upp elever med motoriska svårigheter. Detta då de enligt informanten ofta löper större risk att utveckla psykisk ohälsa.

Bägge informanterna var också inkluderade när det kom till ergonomi och arbetsmiljö. Likaså inom elevhälsan och möten med övrig skolpersonal. Informanterna använde sig också av screening-verktyget MUGI (motorisk utveckling som grund för inlärning) för att bedöma elevers motoriska utveckling i början av varje termin (Mugi, 2020).

Ytterligare en aspekt som tydliggjordes i intervjuerna var att informanterna hade många arbetsuppgifter men saknade tid för att hinna med allt:

13

“Jag har övergripande och varierande arbetsuppgifter som är förebyggande och hälsofrämjande”

“Jag saknar tid för att hinna med mer arbetsuppgifter”

2.2 Fysioterapeuters olika förutsättningar

Trots att många av arbetsuppgifterna var lika för informanterna fanns det några olikheter som var viktiga att belysa i denna studie. En informant i denna studie arbetade heltid med sin profession medan den andre arbetade halvtid. Likväl att den ena hade kontor på plats och arbetade i en skola medan den andre hade kontor på annan plats och kunde därav vara tillgänglig till fler än bara en skola. Informanterna hade med andra ord olika förutsättningar för sitt arbete.

Informanten med kontor på skolan ansåg att det var en stor fördel då tiden kunde disponeras till arbetsuppgifterna istället för att pendla mellan mottagning och skola. Likaså att informanten av denna anledning kunde arbeta brett och lära känna eleverna och skolpersonalen bättre där uppföljningar kunde ske regelbundet på plats och vid behov.

Informanten utförde screenings på elever vid terminens start. De elever som behövde motorisk stöttning träffade informanten sedan en gång i veckan för motorisk träning. Informanten valde också att erbjuda elever “dans för hälsa” som gruppträning för att stärka den psykiska hälsan och som informanten själv höll i. Eleverna som denna informant träffade kunde antingen komma i kontakt med denne i skolans korridorer, via en digital plattform eller via hänvisning från övrig skolpersonal. Utöver detta hade även informanten drop-in tider där eleverna själva kunde besöka detsamma.

Informanten med kontor utanför skolan upplevde däremot det som en stor fördel att eleven besökte mottagningen, i en miljö utanför skolans väggar, då det var lättare att undvika distraktioner. En fördel var även att eleven lättare kunde förbise känslan av att missa något i skolan. Informanten hade regelbundna individuella uppföljningar på skolan med elever och utförde nya motoriska bedömningar en gång i veckan. Eleverna som besökte informanten hade remisser av skolläkare eller skolsköterska och efter varje screening erbjöds elever med

14

motoriska svårigheter en extra idrottstimme per vecka i skolan för att träna. Denna extrainsatta idrottstimme ansvarade idrottsläraren för:

“Det är fördel att vara på plats på skolan då jag kan arbeta brett”

“Jag gör en motorisk bedömning av barnet i en miljö som är borta från skolan för det är ganska lugnt, persiennerna är alltid nere, man ser inga som går förbi man hör inga barn på en skolgård så barnet börjar fundera “vad missar jag nu”?”

2.3 Teambaserad verksamhet

För att prioritera hälsa och välmående var samarbeten en mycket viktig punkt som präglades regelbundet i intervjuerna där båda informanterna arbetade tillsammans med elevhälsoteamet på skolorna. I detta forum kunde informanterna samtala kring en enskild elev och handleda övrig skolpersonal för att skapa förståelse kring problemet för att säkerställa att samtliga arbetade mot ett gemensamt mål. Tillsammans kunde professionerna då arbeta ur ett bredare perspektiv och utforma handlingsplaner till eleverna.

Informanterna kunde även samarbeta med professioner utanför skolans väggar som exempelvis regionen, BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) eller habiliteringen. Likväl att informanterna kunde bli kontaktad av andra professioner eller vårdnadshavare om behovet fanns. Då riktlinjerna för informanterna inte finns i arbetet inom skolan blev det också extra viktigt med samarbete. Detta för att veta vilken arbetsuppgift som informanterna skulle ansvara för och vilken arbetsuppgift som de inte behövde engagera sig i. Sammanfattningsvis betonade intervjuerna också att fler fysioterapeuter behövs i skolan för att utveckla samarbetet ytterligare:

“Den centrala elevhälsan innefattas av många professioner där

15

2.4 Fysioterapeuters roll i skolan

Resultatet av intervjuerna kunde påvisa att informanternas arbetsuppgifter var att identifiera elevernas behov och där skolans uppgift var att driva detta framåt. Genom en tidig identifiering av elever kan informanterna ge dem samma förutsättningar att klara av skolan då kraven ökar i takt med åldern. Med andra ord så går informanternas arbetsuppgifter ut på att fylla den funktion som skolan ej klarar av själv. Detta med långtidsperspektivet att en elev inte kan prestera bra om den inte mår bra.

En av informanterna i studien påpekade problemet med att andra professioner tillsätts i skolan trots att informanterna har bra kompetens att tillföra. Informanterna kan skräddarsy handlingsplaner utefter elevens förutsättningar och därigenom stärka självförtroendet hos eleven utan att öka kraven eller pressen på eleven.

Ytterligare en viktig faktor som framkom i intervjun var att informanten ansåg att alla elever bör ha tillgång till att träffa en fysioterapeut/sjukgymnast. Med hjälp av professionen kan förståelsen för elevens situation öka och skolpersonalen kan därefter anpassa undervisningen till eleven i fråga. Informanten tydliggör elevens upplevelse av situationer och kan därefter upprätta handlingsplaner med fokus att främja just denne elevs hälsa:

“Vi måste ju fylla en funktion som skolan själv inte klarar av. Var blir det fel i skolan? Vilka barn kan dem inte tillmötesgå?”

16

Resultatdiskussion

Denna studie belyser att förutsättningen till att en fysioterapeut kan verka inom elevhälsan grundas i ledningens intresse och befintliga kunskap inom området. För att anställa fysioterapeuter i elevhälsan krävs det att ledningen är villig att satsa och kan se fördelarna ur ett långsiktigt perspektiv. Detta lyfter Agneta Persson (2020) i tidningen Fysioterapi och som fortsatt skriver att ekonomi givetvis är en betydande faktor men det gäller att se hur det kan gynnas i de långa loppet. Skollagen (SFS 2020:605) kräver inte fysioterapeuter inom elevhälsan, vilket skapar en begränsning i ledningens tillvägagångssätt för elevhälsan. Mer studier behövs för att påvisa vad fysioterapeuter kan bidra med i skolan och vilken betydelse det har för eleverna. Det är först när forskning kan påvisa effekten av fysioterapeutens arbete inom elevhälsa som förändring kan skapas och fler fysioterapeuter kan anställas.

Studien kunde tydliggöra att det saknades kunskap kring professionen och vad den kunde bidra med. Ett problem som i sin tur kan resultera i att fysioterapeuter inte inkluderas mer i Sveriges skolor. Denna studie belyser att fysioterapeuterna ofta får förklara vad yrket innefattar till både skolpersonal, elever och vårdnadshavare och kanske är det först när förståelsen för yrket ökar som fysioterapeuter blir en självklar del i Sveriges skolor. Fysioterapi (2018) betonar även att en förutsättning till fler fysioterapeuter inom elevhälsan är att tydliggöra vad professionen kan bidra med.

Trots att fysioterapeuter saknar riktlinjer i Sveriges skolor kan denna studie påvisa att det finns likheter kring fysioterapeuternas tillvägagångssätt för att främja hälsan i stort. Fysioterapeuterna arbetar hälsofrämjande likaså förebyggande med elever och övrig personal vilket belyser yrkets bredd och betydelse. En förutfattad mening som en av informanterna i denna studie belyste var att många individer tror att professionen enbart ägnar sig åt rörelseapparaten och skador vilket absolut är en del av arbetet. Fysioterapeuter besitter mer omfattande kunskap än så då professionen ser på människan ur ett helhetsperspektiv där de psykiska, fysiska, sociala och existentiella faktorerna interagerar med varandra. Rörelse anses som ett medel för att människan skall ha en god funktion och därigenom uppnå en god hälsa. Fysioterapeuter medvetandegör individer om kroppens funktion vilket sin tur medför en ökad tilltro till sin egen förmåga och själv kunna påverka sin hälsa (Fysioterapeuterna, 2019).

17

Resultaten belyser även olika tillvägagångssätt i arbetsuppgifterna där informanterna använt sig av innovativa lösningar för att främja hälsan. “Dans för hälsa” och extra idrottstimmar för elever med särskilda behov var två aspekter som informanterna lyfte upp i intervjuerna. Detta är idag ingenting som alla skolor i Sverige kan erbjuda eleverna, vilket utgör ett problem. Ett problem som resulterar i att hälsan inte är jämbördig mellan skolorna i Sverige. Likt de globala mål som presenterats tidigare i studien är det av stor betydelse att främja hälsosamma livsvanor och välbefinnandet där målet är att hälsan ska bli jämlik för alla individer (Globala målen, 2020). Liksom den nya skollagen som trädde i kraft 2011 där hälsofrämjande och förebyggande arbete med elever ska prioriteras (Skolvärlden, 2019). Författarna anser således att fler innovativa förslag bör prioriteras likt “dans för hälsan” och extra idrottstimmar för att elevernas hälsa ska bli bättre, vilket denna studie också påvisar att fysioterapeuter kan bidra med.

Utbildningsministern Anna Ekström (2020) beskriver att det inte är acceptabelt att begränsa resurserna när det kommer till elevhälsan och ännu mindre arbeta vinstdrivet inom detsamma (Regeringskansliet, 2020). Informanterna belyser skolans snäva budget och dess problematik vilken också medför att prioriteringarna inom skolans verksamhet ser olika ut där vissa skolor kan fokusera mer på elevhälsan än andra. Likaså vad gällande rekryteringen av redan befintlig skolpersonal eller andra professioner som också utgör också ett problem. I takt med den ökade psykiska ohälsan (Lindström & Lundstedt, 2018) anser författarna att elevhälsan måste prioriteras mer och i större grad. Skolvärlden (2019) beskriver att kombinationen av bristfällig elevhälsa och den låga tillgången till personal medför att elevernas välmående och lärande försämras. I takt med detta blir det därav aktuellt att se över skolors acceptabla lägstanivå för elevhälsan och förtydliga detta för en förbättrad enhetlighet mellan skolorna i Sverige (Regeringskansliet, 2020).

Studien påvisar att det idag råder stora problem för fysioterapeuter att etablera sig inom elevhälsan och därigenom underlätta arbetsuppgifterna för övrig skolpersonal. Det är ingen nyhet att skolpersonalen upplever bristande resurser som vanligt förekommande idag och det debatteras i huruvida detta ska kunna underlättas (Skolvärlden, 2019). En del menar att staten bör ta över finansieringen och styrningen medan andra vill införa nya resurser (Skolvärlden, 2019). Författarna till denna studie står bakom det senare alternativet då det enligt studiens resultat också framkommer att fysioterapeuter bidrar i det hälsofrämjande arbetet och fångar upp de elever som annars faller mellan stolarna. Idag finns det många motioner som lämnats

18

till regeringen om att fysioterapeuter ska inkluderas i elevhälsan men alla dessa har dock fått avslag i både kammaren och utskottet (Sveriges Riksdag, 2017). Detta gäller även för andra professioner, som exempelvis arbetsterapeuter, där även dem fått avslag inom detsamma (Sveriges Riksdag, 2017). För att elevhälsan ska främjas och följa den nya skollagen skulle det således behöva vidtas extra åtgärder där fysioterapeuter anställs till större grad och bidrar med mer kompetens. Till detta hör att Skolvärlden också (2019) rapporterade om 1 120 anmälningar om brister i särskilt stöd och ytterligare 1 970 anmälningar om kränkande behandling i skolan som inkom via Skolinspektionen under 2017. Detta kan tydliggöra brister med elevhälsan och att den varit ett problem länge, kanske till och med för länge?

Agneta Persson (2018) belyser i sin artikel i Fysioterapi att förbundet Fysioterapeuterna har presenterat konkreta åtgärder inom skolan. De anser att skollagen bör breddas och där fysioterapeuter bör vara obligatoriska inom varje elevhälsoteam. Likaså att eleverna ska ha tillgång till en timmes fysisk aktivitet dagligen och att detta bör falla inom ramen för en skoldag. Skolgårdarna bör också bli mer anpassade till barn med funktionsnedsättningar och bör stimulera rörelse och lek (Fysioterapi, 2018). Detta för att möjliggöra att hälsan blir likvärdig genom hela landet.

Resultaten av denna studie belyste även faktorer som professionen kunde förbättra i elevhälsan. Individuellt anpassad fysisk aktivitet, motoriska bedömningar, screenings, utformning av handlingsplaner och uppföljningar som var det essentiella i fysioterapeuters arbetsuppgifter. Professionen har också möjligheter att skapa förutsättningar för barnen utefter deras egna önskemål. Likaså att fysioterapeuter inte bara hjälper elever med psykisk och fysisk hälsa, de handleder också övrig skolpersonal genom att instruera och diskutera individuella elever och när skolpersonalen förstod problemet kunde de också justera undervisningen. Detta förbättrar inte bara arbetsmiljön och det kollegiala lärandet utan skapar också bättre förutsättningar för elever. När elever sedan mår bättre kan de också lära sig mer (Regeringen, 2020). Samarbete är med andra ord nyckeln till ett lyckat koncept. Inte bara för skolan i helhet utan också för professionerna inom den. Informanterna i denna studie belyste även betydelsen av samarbete med andra för att få fungerande riktlinjer där möten och samtal tillsammans med skolsköterskor och kuratorer också möjliggjorde upprättandet av konkreta handlingsplaner.

19

Metoddiskussion

Syftet med studien var att ta reda på hur fysioterapeuter arbetar med hälsofrämjande insatser inom elevhälsan och hur fysioterapi utvecklats inom området. Den kvalitativa metod som valdes ansågs därför vara lämplig då informanterna fick möjlighet att uttrycka sina berättelser med egna ord vilket möjliggjorde en djupare förståelse inom det studerade området (Olsson & Sörensen, 2007).

En intervjuguide skickades i förväg ut till informanterna för att de skulle få en chans att förbereda sina svar inför intervjuerna. Detta påvisades under intervjuerna där svaren var adekvata, välformulerade och höll sig inom det studerade ämnet. Nackdelen med att skicka ut intervjuguiden i förväg kan vara att informanterna svarar det som förväntas vara “korrekt” där förberedda svar enbart ges. I och med att författarna dock hade förberett följdfrågor som kunde användas beroende på informanternas svar så minimerades denna eventuella problematik. Davidsson Bremborg (2011) beskriver att semistrukturerade intervjuer är svåra att planera då informanterna samtalar på olika sätt och det blev därav naturligt att författarna bestämde följdfrågornas omfattning utefter informanternas svar.

Erfarenhet är något som Kvale & Brinkmann (2014) anser förbättrar intervjutekniken och som kan utvecklas med hjälp av rollspel. Då endast en av författarna hade erfarenhet inom kvalitativa studier valde författarna därför att förbättra sina kunskaper genom en provintervju mellan författarna, vilket gav lärdom i att hantera följdfrågor inför de kommande intervjuerna. Diktafon testades innan och under intervjuerna användes två diktafoner för att säkerställa att inget material skulle gå förlorat.

Olsson & Sörensen (2007) menar att felaktiga antaganden är ett vanligt utfall vid intervjustudier. För att undvika missförstånd av författarnas tolkning skickades därför en sammanfattning av resultaten till informanterna som i sin tur bekräftade eller reviderade dessa, vilket ytterligare skänkte trovärdighet till resultaten.

Enligt Kvale & Brinkmann (2014) blir resultatet mer trovärdigt desto fler personer som analyserar materialet. Författarna valde därför att transkribera, granska och koda materialet var för sig för att därefter se om resultaten stämde överens. Handledaren tog också del av materialet och analyserade detsamma. Trovärdigheten ökade även genom de valda meningsbärande enheterna som varken var för långa eller för korta. Om de anses vara för

20

långa kan de bli svårhanterliga och är de för korta kan det leda till dissociation (Graneheim & Lundman, 2004).

Med tanke på att det endast finns två verksamma fysioterapeuter i Sveriges elevhälsa fanns en svårighet dock med att behålla informanternas anonymitet, vilket enligt Kvale & Brinkmann (2014) är etiskt riktigt att vidmakthålla. Författarna var därför noga med att bevara informanternas anonymitet i studien genom att inte nämna varken namn, kön eller städer informanterna befann sig i.

Konklusion

Studien visar att fysioterapeuter kan tillföra mycket kompetens och arbetar hälsofrämjande inom elevhälsan genom att fylla den funktion som skolan ej klarar av själv. Engagerad ledning och teambaserad verksamhet är av stor betydelse för att fysioterapeuter ska kunna etablera sig vidare inom elevhälsan. Mer omfattande studier behövs dock för att kunna påvisa fysioterapeuters betydelse av elever inom elevhälsan.

21

Referenslista

Agestam, P., & Molander, P., (2008) En outnyttjad guldgruva: En studie om hur fyra företag

motiverar sin kontaktpersonal att lyssna på kunderna. Kandidatuppsats.

Bor, W., Dean, A.J., Najman, J., & Hayatbakhsh, R. (2014). Are child and adolescent mental

health problems increasing in the 21st century? A systematic review. Australian & New

Zealand Journal of Psychiatry, 48(7), 606-616. doi: 10.1177/30004867414533834 Clausson, E K., Köhler, L., & Berg, A., (2008). Ethical challenges for school nurses in

documenting schoolchildren´s health. Nursing Ethics, 15(1), 40-51. doi:

10.1177/0969733007083933

Davidsson Bremborg, A., (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Djurfeldt, G., Larsson R., & Stjärnhagen, O. (2008). Statistisk verktygslåda. (7:e Uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Elevhälsoportalen (2020) Psykisk hälsa Hämtad: 2020-11-24 Länk: https://elevhalsoportalen.se/skola/psykisk-halsa.

Folkhälsomyndigheten (2020) Elever som lär sig om psykisk hälsa mår bättre. Hämtad: 2020-11-24. Länk:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/februari/elever-som-lar-sig-om-psykisk-halsa-mar-battre/. Fysioterapeuterna (2019) “Fysioterapi- Profession och vetenskap” Hämtad: 2021-01-04 Länk: fysioterapi-webb-navigering-20190220.pdf (fysioterapeuterna.se)

Fysioterapeuterna (2017) Tre lyft för Sverige- Fysioterapeuternas initiativ för ett

hälsosammare Sverige för alla. Hämtad: 2020-11-24. Länk:

https://www.fysioterapeuterna.se/Om-forbundet/nyheter/2017/2017/tre-lyft-for-sverige/. Fysioterapeuterna (2015) Vad gör en fysioterapeut? Hämtad: 2020-09-24. Länk:

https://www.fysioterapeuterna.se/globalassets/professionsutveckling/om-professionen/broschyrer-nytt-2014/vad-gor-en-fysioterapeut-2015.pdf.

Fysioterapi (2013) Att möta globala hälsobehov i låginkomstländer Hämtad 2020-09-29 Länk: https://fysioterapi.se/wp-content/uploads/forskningpagar_fysioterapi_nr9_13.pdf Fysioterapi (2018) Fysioterapeuter är självklara i Norges skolor. Hämtad 2020-02-26. Länk: http://fysioterapi.se/fysioterapeuter-ar-sjalvklara-norges-skolor/.

Fysioterapi (2019) Hållbar utveckling är möjlig Hämtad: 2020-11-24. Länk:

https://fysioterapi.se/wp-content/uploads/Konferensreferat_Fysioterapi-2019_Fysioterapi_6-19.pdf.

Fysioterapi (2019)”Vi kan fånga upp unga med psykisk ohälsa tidigare”.Hämtad: 2020-12-12 Länk: https://fysioterapi.se/vi-kan-fanga-upp-unga-med-psykisk-ohalsa-tidigare/.

Fysioterapi (2020) Hon bygger skolans fysioterapi från grunden. Hämtad: 2020-09-29. Länk: https://fysioterapi.se/hon-bygger-skolans-fysioterapi-fran-grunden/.

22

Globala målen (2020) Mål 3: God hälsa och välbefinnande. Hämtad: 2020-09-29. Länk: https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-3-halsa-och-valbefinnande/.

Graneheim, U. H., & Lundman, B., (2004). Qualitative content analysis in nursing research:

concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, 24(2),

105-112.

Guvå, G., (2009). Professionellas föreställningar om elevhälsans retorik och praktik

[Elektronisk resurs]. Linköping: Linköping University Electronic Press.

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1121136/FULLTEXT01.pdf.

Henriksen, J-O., & Vetlesen, A.J., (2011) Etik i arbete med människor. Lund:Studentlitteratur.

Jutterdal. S., (2020) Råd till utredning om elevhälsa-det behövs fler fysioterapeuter!. Hämtad 2020-09-14. Länk:

http://stefanjutterdal.se/2020/02/25/varfor-blundar-regeringen-for-levnadsvanesjukdomarna-fysioterapeuter-behovs-i-elevhalsan/.

Kvale, S., & Brinkmann, S., (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lindström, K., & Lundstedt, A., (2018) Skolsköterskors erfarenheter av psykisk ohälsa hos

ungdomar: En intervjustudie. Studentuppsats, Examensarbete. Luleå tekniska universitet,

Institutionen för hälsovetenskap.

Markkula, V., & Hellström, U., (2013). Diskursen om den svenska skolsköterskans

hälsostödjande arbete i kvalitativ forskning: En kvalitativ metasyntes. Vård i Norden, 108

(33), 22-27.

Mc Cracken G., (1988) The long interview. Qualitative Research Methods 13. London: Sage Publications.

Mugi (2020) MUGI-Motorisk utveckling som grund för inlärning. Hämtad: 2020-12-13. Länk:https://www.mugi.se.

Olsson, H., & Sörensen, S., (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa

perspektiv. (3. uppl.) Stockholm: Liber.

Partanen, P., (2012). Att utveckla elevhälsa. (1. uppl.) Östersund: Skolutvecklarna Sverige. Reiss, F., (2013). Socioeconomic inequalities and mental health problems in children and

adolescents: A systematic review. Social Science of Medicine, 90, 24-31.

http://dx.doi.org./10.1016/j.socscimed.2013.04.026

Regeringskansliet (2020) Agenda 2030 och globala målen. Hämtad 2020-11-24. Länk: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/.

Regeringskansliet (2020) Elevhälsan ska bli mer tillgänglig. Hämtad: 2020-11-11. Länk: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/02/elevhalsan-ska-bli-mer-tillganglig/.

23

SFS 2020:605 Sveriges Riksdag (2020) Skollag 2010:800. Hämtad 2020-09-24. Länk: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800.

Skolverket (2016). Elevhälsa. Hämtad: 2020-02-26. Länk:

https://www.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning/elevhalsa-1.126285.

Skolverket (2020) Elevhälsa. Hämtad: 2020-09-24. Länk: https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/elevhalsa.

Skolvärlden (2019) Så skall skolorna få en starkare elevhälsa. Hämtad: 2020-09-24. Länk: https://skolvarlden.se/artiklar/sa-ska-skolorna-fa-en-starkare-elevhalsa.

Socialstyrelsen (2013) Psykisk ohälsa bland unga-Underlagsrapport till barn och ungas

hälsa, vård och omsorg. Hämtad: 2020-02-26. Länk:

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2013-5-43.pdf.

Sveriges Riksdag (2017) Arbetsterapeuter i elevhälsan i skolan. Hämtad: 2020-11-11. Länk: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/arbetsterapeuter-i-elevhalsan-i-skolan_H5022505.

Sveriges Riksdag (2017) Fysioterpaeuter behövs i skolan. Hämtad: 2020-11-11. Länk: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/fysioterapeuter-behovs-i-skolan_H5022172.

24

Bilaga 1: Informationsbrev

Information och förfrågan om medverkan i examensarbete

Vi är två fysioterapeuter som går sjätte terminen på fysioterapeutprogrammet vid Luleå Tekniska Universitet. Vi har under hösten en sista uppgift att genomföra vårt examensarbete och vi är väldigt nyfikna på att fördjupa vår förståelse över fysioterapeuters arbete med elevhälsan i skolan. Tittar vi på vårt grannland Norge så ser vi att fysioterapeuter mer eller mindre är självklara att arbeta med elever och dess hälsa, medan i Sverige finns det bara en handfull mängd fysioterapeuter inom elevhälsan.

Vi tillfrågar därför dig, då du har en god överblick hur dina rutiner och arbetsuppgifter ser ut samt hur dessa fungerar. Likaså en ökad förståelse över elevhälsa och kan tillföra studien information som kan vara av stor betydelse för studiens resultat avseende din erfarenhet och upplevelse. Vi har fått vetskap om dig via kommunens hemsida, där det framgick hur vi kommer i kontakt med dig under dina arbetstider.

Deltagandet för dig innebär att du får svara på våra huvudfrågor och eventuella följdfrågor under en tidsåtgång på maximalt 60 minuter.

Studien kommer att publiceras januari 2021 och kommer finnas tillgänglig via Luleå Tekniska Universitets hemsida; http://ltu.diva-portal.org/smash/search.jsf?dswid=7214.

Vid eventuella frågor kan ni ta kontakt med undertecknade:

Ronja Brewitz, Fysioterapeutstudent termin 6 Mail: Ronja_Brewitz@hotmail.com Lisa Åkerlund, Fysioterapeutstudent termin 6 Mail: Lisker-2@student.ltu.se Tommy Calner, Handledare, Mail: Tommy.Calner@ltu.se

25

Bilaga 2: Skriftligt samtycke

Förfrågan om medverkan i examensarbete/forskningsprojekt

Svarstalong

Jag accepterar att du kontaktar mig för mer information om forskningsprojektet Jag godkänner medverkan i forskningsprojekt

Namn……… Adress……… Telefonnummer………

26

Bilaga 3: Intervjuguide

1. Hur länge har du arbetat som fysioterapeut inom elevhälsan?

–När tog du examen och hur länge har du arbetat som fysioterapeut.

2. Hur kom du in i elevhälsan, med tanke på att det finns väldigt få fysioterapeuter i skolan idag?

–Vilken väg gick du?

–Beskriv tillvägagångssättet?

–Vad fick dig att vilja gå denna väg? Mot elevhälsan?

–Arbetar du mot en skola eller fler?

3. Mot vilken bakgrund har Kommunen valt att anställa dig?

–Fick du promota fysioterapi? Vad vi kan bidra med etc.

–Hade dem kunskap om vad en fysioterapeut arbetar med? Gör?

4. Vilka är dina arbetsuppgifter idag?

–Utför du fysiska behandlingar, samtal?

5. Hur ser en normal dag ut för dig?

–Åker du mellan arbetsplats och kontor?

–När börjar du? Slutar?

6. Hur upplever du elevhälsan på din arbetsplats?

–Vilka riktlinjer har du att gå efter? Då vi läst att det saknas riktlinjer för en

fysioterapeut i skolan undrar vi vilka riktlinjer du går efter?

–Arbetar du/ni efter specifika mål?

–Berätta mer/Utveckla gärna!

7. Hur tillgodoser du elevernas behov av fysioterapi i skolan?

–Vad är behoven för eleverna?

–Berätta mer!

8. Vilka frågor är högst aktuella att arbeta med för dig inom skolan? 9. Hur många elever besöker dig?

–per vecka/månad?

–besvär, skador, sjukdomar, psykiska problem?

10. Vilka resurser känner du att du har att ge dessa individer? 11. Vilka resurser känner du att du saknar?

12. Hur ser samarbetet ut med andra professioner inom elevhälsan?

–Finns det specifikt samarbete för den psykiska ohälsan?

–Skulle ytterligare samarbete med samma/andra professioner vara en hjälp för att

motverka den psykiska ohälsan?

13. Hur inkluderar fysioterapeuter hållbarhetsperspektivet (Globalt mål nr 3) i sitt arbete inom skolan?

27

15. Finns det något annat du skulle vilja tillägga till studien?