V
ad gör studenterna rent konkret när de använder IKT, informations- och kommunikationsteknik, på den nya lärarutbildningen i Malmö? Varför använder studenterna IKT? Utifrån dessa två grundfrågor har Bosse Müller, projektledare på lärarutbildningen vid Malmö högskola, via en enkät till lärarna försökt ta reda på om, hur och varför IKT används i den nya lärarutbildningen. Resultaten tolkar han sedan i förhållande till målen för lärarutbildningen.Vill du veta vad han kommit fram till och hur han resonerat kan du läsa denna rapport. Bosse Müller blickar även framåt och lägger fram förslag för att IKT-användningen ska bli bättre.
rapporter om utbildning
8/2004
IKT i den nya lärarutbildningen
Studenternas användning av IKT
vid lärarutbildningen, Malmö högskola
Bosse Müller
D e nna r a p p o rt in g å r i e n s e rie s o m gr anskar n y l ä ra ru tb ildnin g i Ma lm ö
IKT i den
nya lärarutbildningen
Studenternas användning av IKT vid
Lärarutbild-ningen, Malmö högskola
Bosse Müller
IKT och lärande, SOL
Layout: Fikon Design (www.fikondesign.se) Omslag: Ewa Berg.
Denna rapport publiceras av Lärarutbildningen vid Malmö högskola. Rapporten ingår som nummer 8/2004 i lärarutbildningens serie
Rapporter om utbildning.
Den ingår även i en specialserie som granskar ny lärarutbildning i Malmö.
© Copyright 2004 Författaren och Malmö högskola Tryck: Prinfo Team Offset & Media, Malmö 2004
Innehållsförteckning
Förord______________________________________________4 IKT i den nya lärarutbildningen _________________________7 Examensordningen _________________________________________ 7 Fem användningsområden ___________________________________ 7 Bakgrund och genomförande __________________________9 Besvarade enkäter ________________________________________ 10 Resultatsammanställning_____________________________11 Vad arbetar studenterna med? _______________________________ 11 Studenternas användning av IKT _____________________________ 12 Varför används IKT? _______________________________________ 13 Lärarnas avsikt med att använda IKT __________________________ 14 Produktion _________________________________________18 …vänja studenterna vid att använda olika medier _________________ 18 Reception _______________________________________________ 19 De vidgade text- och språkbegreppen__________________________ 20 Utbildningsplattformar… _____________________________22 …som resurs för kollaborativt lärande __________________________ 22 …som filarkiv ____________________________________________ 23 …som projektarbetsplatser __________________________________ 23 …som möjliggörare av nätbaserad utbildning ____________________ 23 Informationssökning, kritiskt tänkande och källkritik ______25 Att söka information _______________________________________ 25 Att behandla information ____________________________________ 25 Ämnes- eller områdesspecifik användning_______________27 Avslutande funderingar ______________________________29
Förord
Lärarutbildningen vid Malmö högskola har genomgått en mycket ge-nomgripande förnyelse. I ett flerårigt förändringsprojekt har grundut-bildningen fått en ny struktur med huvudämnen och sidoämnen, där huvudämnena representerar lärarutbildningens integrerade yrkesämnen. Samtidigt har samarbetet med skolor och kommuner fördjupats och vidgats inom ramen för det s.k. partnerskolesystemet. Lärarutbildning-ens inre kunskapsorganisation har byggts om; de tidigare institutionerna har lagts ner och ersatts med enheter baserade på kunskapsfält. Dessa förändringar sammantagna har dessutom skapat nya betingelser för forskning och forskarutbildning.
Detta har varit – och är – ett stort, engagerande och mycket arbetskrä-vande projekt. Vi är mitt uppe i det fortfarande. Och det finns risker med det man är mitt uppe i. Man kan bli både närsynt och glömsk. Mängden av detaljer och vardagsproblem kan skugga helheten. Det är nödvändigt att skapa distans för att riktigt få syn på vad man har gjort och varför. Därför har Lärarutbildningen i Malmö engagerat ett stort antal kloka personer som var och en kommer att ge sitt perspektiv på det arbete som genomförts. Vi får på det här sättet hjälp med distansen.
Men det är inte bara i omtanke om vår egen självförståelse som vi bett om synpunkter. Under 2004 kommer Högskoleverket att utvärdera alla lärarutbildningar i landet och granska vad som skett efter riksdagens beslut om ny lärarutbildning. De värderande texter vi nu publicerar är därför också tänkta att ingå i våra förberedelser inför Högskoleverkets besök.
Bosse Müller arbetar med frågor som rör IKT och lärande på Lärarut-bildningen i Malmö. Han har i sin rapport kartlagt och värderat använd-ningen av IKT i den nya lärarutbildanvänd-ningen. Han har identifierat fem centrala användningsområden: produktion, utbildningsplattformar, in-formationssökning, ämnesspecifik användning och portfolio. I en enkät till all personal vid Lärarutbildningen har han ställt två frågor: ”Vad är det studenterna konkret gör när de använder IKT?” och ”Varför används
IKT i det arbete som ska göras?”. Med de insamlade svaren som under-lag problematiseras IKT-användningen i lärarutbildningen.
Malmö den 15 januari 2004
Olle Holmberg
IKT i den nya lärarutbildningen
IKT och lärande vid enheten Skolutveckling och ledarskap vid Lärarut-bildningen, Malmö högskola, har av områdeschef Olle Holmberg fått i uppdrag att kartlägga och värdera användningen av IKT i den nya lärar-utbildningen som startade hösten 2001. Detta uppdrag har nu slutförts och presenteras i följande rapport.
Examensordningen
I bilaga 2 till examensordning finns angivet de mål för lärarexamen som gäller utöver de allmänna målen i 1 kap.9 § högskolelagen. Enligt bilagan skall studenten kunna ”använda informationsteknik i den pedagogiska utvecklingen och inse betydelsen av massmediers roll för denna”. Under hösten 2003 har en självvärdering genomförts vid Lärarutbildningen (LUT) vid Malmö högskola. Avsikten har dels varit att få en bild av vad studenterna gör, vilken typ av uppgifter de arbetar med när de använder IKT i utbildningen, dels ge svar på frågan varför de använder IKT för att göra detta. Den bild som växt fram behö-ver ytterligare förtydligas och tolkas i ett fortsatt gemensamt utveck-lingsarbete vid LUT. Den centrala uppgiften blir att beskriva det som görs vid LUT i skenet av högskoleförordningens krav. Förhoppnings-vis kan de beskrivningar som rapporten presenterar fungera som inspiration för fördjupade diskussioner bland personalen vid LUT med syfte att dels tolka hur det som görs kan kopplas till det krav som examensordningen ställer, dels att finna vägar till hur målet kan nås. Bilden ska också utgöra en del av underlaget för Högskoleverket utvärdering av hur riksdagens beslut om ny lärarutbildning har imple-menterats vid landets lärosäten.
Fem användningsområden
I det insamlade materialet går det att identifiera fem mer framträdande användningsområden för IKT: produktion, utbildningsplattformar, in-formationssökning, ämnesspecifik användning och portfolio. Alla dessa områden är inte tydliga i alla delar av lärarutbildningen, men har så stark
ställning inom vissa delar av vissa enheter att de bör uppmärksammas. Områdena är också av sådan generell karaktär att de bör vara goda ut-gångspunkter för en fortsatt diskussion.
Sammantaget kan konstateras att studenterna vid Lärarutbildningen använder IKT i flera olika sammanhang, vilket innebär att det finns ett reellt underlag för att diskutera hur IKT kan användas för att nå olika mål. När det gäller frågan om varför studenterna ska använda IKT, alltså vilket syftet med användningen är, blir bilden mer problematisk utifrån ett pedagogiskt perspektiv. På frågan om varför IKT används anger 37% att det är praktiskt och underlättar arbetet medan endast 15% kopplar användandet till målen/kraven. Detta kan bero på att lärare faktiskt är omedvetna om vilka mål som finns eller inte kan koppla ihop det som görs med målen. Men det kan också bero på frågans formulering. Om frågan i stället hade formulerats ”Vilket är syftet med att IKT an-vänds?”, så hade antagligen utfallet blivit ett annat eftersom ordet syfte i denna kontext förknippas med mål. För det tredje så finns det en risk att lärarna kopplar frågorna mer till teknik än pedagogik eftersom ”IKT och lärande”, som har fått uppdraget att genomföra självvärderingen, tradi-tionellt förknippas mer med IKT än med lärande.
Rapporten inleds med en beskrivning av genomförandet följt av en re-sultatredovisning. Därefter kommer de ovan identifierade områdena att beskrivas och diskuteras utifrån frågor om hur det som görs inom de olika områdena kan kopplas till kravet i examensordningen. Rapporten avslutas med en diskussion där några tankar väcks kring det fort-satta utvecklingsarbetet vad gäller IKT och lärande vid LUT.
Bakgrund och genomförande
LUT är organiserad i fem kunskapsfält som samtidigt utgör organisato-riska enheter. Dessa är:
• Individ och samhälle (IS) • Kultur – språk – medier (KSM) • Lek – fritid – hälsa (LFH) • Natur – miljö – samhälle (NMS) • Skolutveckling och ledarskap (SOL).
IKT och lärande har kartlagt användningen av IKT i den nya lärarutbild-ningen med hjälp av en webbaserad enkät (bilaga 1). Enkäten har gått ut till all personal vid LUT. Det har varit besvärligt att få en klar bild över vilka som varit berörda och därmed hur många svar som kunde förvän-tas. 121 svar har inkommit och av dessa har 12 lärare svarat mer än en gång p.g.a. att de har beskrivit olika typer av användning separat. Tre svar har kommit från lärare som inte har studenter i den nya lärarutbild-ningen och fem lärare anger att de inte använder IKT. En lärare anger ”vet ej” och en anser enkäten omöjlig att besvara. Detta sammantaget innebär att det är 102 lärare som besvarat enkäten och som använder IKT i den nya lärarutbildningen. Utgående från de namnlistor som re-spektive enhetsledning har presenterat över lärare som har studenter i den nya lärarutbildningen har sju lärare inte besvarat enkäten. Detta innebär en svarsfrekvens på 94%. En sammanställning över fördelning-en av svar från de olika fördelning-enheterna presfördelning-enteras i figur 1 nedan. Det är således mycket stora skillnader mellan hur många lärare som använder IKT vid de olika enheterna, skillnader som är svåra att förklara endast utifrån antalet studenter vid de olika enheterna. SOL har få egna kurser i den nya lärarutbildningen jämfört med övriga enheter och några av de lärare som är anställda vid SOL och som har besvarat enkäten undervi-sar studenter vid någon av de andra enheterna.
Besvarade enkäter
Besvarade enkäter 0 10 20 30 40 IS KSM LFH NMS SOL Enhet Antal lärare Figur 1De två huvudfrågorna i enkäten har varit Vad och Varför alltså ”Vad är det studenterna gör när de använder IKT” och ”Varför använder de IKT för detta”. I instruktionen beskrivs detta enligt följande:
Avsikten med enkäten är att få en bild av vad studenterna använder IKT till i utbildningen och vilket syftet är med denna användning. Om studenterna använder IKT för olika typer av arbeten och
ar-betsuppgifter vill vi att du skickar in en enkät för varje typ.
De allra flesta lärare har skickat in endast en enkät och det innebär att det ibland har varit svårt att koppla ihop syftet med det arbete som genomförs.
Det har varit svårt att få in svar från lärarna och svaren är ofta mycket korta och beskriver inte särskilt väl vad studenterna gör eller varför. Utifrån hur enkäten har hanterats av enheterna och lärarna verkar det som om området ”IKT och lärande” inte är ett prioriterat område vid LUT. Detta hindrar inte att det inom delar av LUT bedrivs ett intensivt forsknings- och utvecklingsarbete inom området.
Resultatsammanställning
Vad arbetar studenterna med?
I figur 2 presenteras en sammanställning av svaren på frågan ”Vad gör studenterna rent konkret när de använder IKT i utbildningen?”. Det mest överraskande resultatet är att var tredje lärare anger att studenterna ar-betar med olika typer av utbildningsplattformar. Mindre överraskande är att studenterna skriver texter, använder e-post och söker information med hjälp av IKT. Om man slår samman de fem första kategorierna (rapporter/loggar, presentationer, film, bild/ljud och hemsidor) och be-traktar dessa som olika typer av produktioner som görs med hjälp av IKT så visar detta att det pågår en del ”görande” som kan användas för olika pedagogiska syften. Det måste samtidigt konstateras att inte något av de angivna användningssätten når upp till en användningsgrad på mer än 40%.
Studenternas användning av IKT
Studenternas användning av IKT
0% 10% 20% 30% 40% 50% Rapporter/loggar Presentationer Film Bild/ljud Hemsidor Portfolio E-post Kommunikation m läraren
Kommunikation m andra studenter
Ta del av information Informationssökning Värdera info/källkritik Ämnesspecifik användning Utbildningsplattformar Diskussionsforum Kursutvärdering Användningsområde Lärarsvar Figur 1
• Rapporter och loggar av olika slag är textproduktioner som
fö-rekommer inom alla enheter. Vid några delar av LUT arbetar man också med andra typer av produktioner. Alla NMS-studenter t.ex. gör filmproduktioner och tidningar av olika slag (traditionell tidning, webbtidning, väggtidning) redan under de första veckorna av sin utbildning. Vid KSM och i något fall vid LFH är film-, bild- och ljudproduktioner inslag i några av de kurser/utbildningar som ges. Vid dessa produktioner används olika typer av IKT.
• E-posten har blivit ett viktigt verktyg för kommunikation och
information, men lärarna anger att kommunikationen med hjälp av IKT framför allt sker mellan student och lärare och mindre mellan studenter.
• Mest av allt arbetar studenterna med att söka information med
hjälp av IKT. Studenterna söker information och använder då framför allt sökverktygen på Internet, men man använder också
ämnesspecifika databaser. Däremot arbetar studenterna betyd-ligt mindre med att värdera information.
• Utbildningsplattformarna används i relativt stor utsträckning
och för flera olika syften. Vid NMS finns det en tydlig kopp-ling mellan att använda en utbildningsplattform, ALHE, för att ge studenterna möjlighet att kommunicera med varandra, bl.a. med hjälp av diskussionsforum och rollspel, och där är samar-betslärande ett begrepp som håller på att etableras.
• Några lärare vid KSM, LFH och NMS anger att studenterna
ar-betar med digitala portfolios/webbfolios. Detta är kopplat till arbete med utbildningsplattformar eller produktion av hemsi-dor.
• Vid NMS anger 10 av de 35 lärare som besvarat enkäten att de
använder och/eller utvärderar ämnesspecifika program. Denna typ av ämnesanknuten användning finns inte lika tydligt uttalad vid de andra enheterna om man undantar den ovan nämnda me-dieproduktionen inom vissa kurser/utbildningar vid KSM och LFH.
• Några enstaka lärare anger att de använder IKT för att göra
kursutvärderingar.
Varför används IKT?
Den andra frågan i enkäten handlade om varför IKT används, alltså vilket syftet med användningen är. En sammanställning av lärarnas svar på frågan presenteras i figur 3. Här kan konstateras att den vanligaste anledningen till att IKT används är att den betraktas som ett redskap som underlättar arbetet. Ofta anger lärarna också att det är snabbt. Några typiska svar:
Det underlättar, är snabbare och mer praktiskt; – snabbt, billigt, enkelt, effektivt – stimulerande, roligt och utmanande – aktuellt- in-går i kurskraven; Det underlättar, snabbt och enkelt när det funge-rar. Studenterna sparar onödiga resor, tidsoberoende. Det ska så vara (ingår i vårt uppdrag).
Dessa tre svar, som är kompletta d.v.s. lärarna har inte angivit ytterligare anledningar till varför man använder IKT, exemplifierar det vanligaste sättet att svara på frågan.
Lärarnas avsikt med att använda IKT
Lärarnas avsikt med att använda IKT0% 10% 20% 30% 40% Praktiskt underlättar
Koppling till kraven/målen
Lära sig tekniken
Mediekunskaper Kommunikation lärande Annat Syfte Lärarsvar Figur 2
Lärarna anger i betydligt mindre omfattning att IKT används för att uppnå de mål som är fastställda. I några fall anges syftet endast som en bisats, enligt exemplen ovan, medan andra lärare utförligt redogör för hur arbetet är kopplat till målen. En lärare vid KSM beskriver det enligt följande:
Enligt utbildningsplanen ska våra studenter kunna förstå IKTs be-tydelse i undervisning och lärande. De ska förhoppningsvis vänja
sig vid att använda IKT som en vanlig del i undervisning. Genom egen informationssökning via internet ska de förstå vilka resurser som är tillgängliga (inte bara world wide web men också databa-ser) men också bekanta sig med problem som uppstår i samband med IKT-användning – t.ex. behov av källkritik osv. De ska också uppleva att de kan samarbeta med varandra utan att alltid behöva träffa – t.ex. för att skriva texter tillsammans.
En fjärdedel av lärarna anger att IKT används för att den erbjuder möj-ligheter till kommunikation med syfte att stärka studenternas lärande. Här framhålls ofta kommunikationen mellan studenter och de möjlighe-ter som utbildningsplattformarna erbjuder. En kursledare vid LFH be-skriver det så här:
Ett av kursmålen är att studenterna ska ha kunskaper om informa-tionssökning med en internationell utblick. I samarbete med medio-teket (Bibi E. och Lotta W.) har vi utformat utbildningsmomentet som är kopplat till en uppgift i kursen där en del handlar om lärar-yrke och utbildningssystem i ett internationellt perspektiv. Vidare berör kursmålen utvecklingssamtal och utformning av en pedago-gisk yrkesdeklaration där datoranvändning och videoinspelning (registrering av samtalen) är en förutsättning för att uppnå målen. Studenterna uppmanas att använda IKT-redskap när de presenterar sin pedagogiska grundsyn inför vald målgrupp. Vidare underlättar IKT kommunikation både mellan studenter och mellan lärare och studenter, inte minst under VFT.
Några lärare anger att syftet är att studenterna ska få mediekunskaper. Problematiken kring medier och mediers roll kopplat till frågor om lärande utvecklas nedan under rubriken Produktioner. Av lärarna anger 15% att syftet med att använda IKT är att lära sig använda IKT, att lära sig tekniken. Dessa svar är ibland kopplade till frågor om lärande och undervisning:
För att de bör lära sig använda IKT och för att det passar in i un-dervisningen.
Av lärarna anger 14% andra syften för användandet. Dessa svar har varit svåra att kategorisera. Flera har hänvisat till föregående fråga, alltså att det man gör också är syftet med det man gör. Några exempel ges nedan.
Se fråga 3; ??; Statistik är lämpligt område för Excel; Dom använ-der förmodligen inte IKT fullt ut eftersom jag också kompletterar både med muntlig information och ett och annat utdelat A4-papper; ett redskap bland alla andra.
Sammantaget kan man konstatera att nästan alla lärare som undervisar i den nya lärarutbildningen på ett eller annat sätt använder IKT. I vilken omfattning IKT används är inte direkt mätbart men det verkar som om den totalt sett är låg. Dessutom pekar ovanstående sammanställning på att det finns en mycket svag koppling mellan vad som görs och hur detta förhåller sig till det mål som finns angivet i examensordningen.
I flera rapporter som presenterats under hösten 2003 har kritik riktats mot hur lärarutbildningarna arbetar med frågor om IKT och lärande. KK-stiftelsen konstaterar i rapporten IT i skolan 1 att:
Av de lärare som avslutat sina lärarstudier år 1998 eller senare är det bara en dryg femtedel (22 %) som är nöjda (ganska eller myck-et) med de kunskaper de fått om IT i undervisningen under utbild-ningen. Hela 45 % är inte alls nöjda och 29 % är inte riktigt nöjda, dvs. hela 74 % är i någon grad missnöjda. Det finns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan lärare som tagit examen från lärarut-bildningen 1998-2000 och dem som tagit examen 2001-2003, när det gäller hur nöjda de är med de kunskaper om IT i undervisningen som de fått. (sid. 46)
När det gäller lärares användning av IT i undervisningen visar rapporten att:
Det finns en skillnad mellan lärare som tagit sin examen från lärar-utbildningen 1998 och senare och lärare som tagit sin examen 1997 eller tidigare. Lärare som examinerats 1998 eller senare använder mer sällan datorn under lektionstid i skolan än lärare som avslutat sin utbildning tidigare år. (sid. 46)
Detta är en trend som behöver brytas och vid LUT i Malmö finns det förutsättningar att åstadkomma detta genom att utveckla de
ningsområden som identifierats ovan. En förutsättning för ett sådant utvecklingsarbete är att frågor om IKT på ett tydligare sätt än nu kopplas till frågor om lärande och pedagogisk utveckling. I det följande diskute-ras några möjliga vägar för en sådan utveckling.
Produktion
Sammanställningen ovan visar att den vanligaste användningen av IKT är att skriva text i form av rapporter och loggar. Detta stämmer väl med tidigare erfarenheter. Om man ser på IKT-användningen i skolan ur ett historiskt perspektiv, kan man identifiera tre skeden. I det första var framför allt matematiklärare och lärare i de naturvetenskapliga ämnena aktiva och datorerna användes för programmering. I det andra skedet, i samband med att PC:n och ordbehandlingsprogrammen dök upp, blev det svensklärarna som tog till sig redskapet och processkrivandet kunde utvecklas ytterligare tack vare det tekniska hjälpmedlet. Det tredje ske-det, som vi nu befinner oss i, domineras av informationssökning på Internet och i detta arbete är alla kategorier av pedagoger aktiva. Fortfa-rande är det så att det som framför allt skapas/produceras är texter och så här i efterhand kan man konstatera att programmering helt har försvun-nit förutom inom några speciella utbildningsinriktningar. Detta gäller också för LUT.
…vänja studenterna vid att använda olika medier
Men det man kan se i denna sammanställning är att det också görs andra typer av produktioner: presentationer, film, bild/ljud och hemsidor. Vid NMS t.ex. inleder studenterna sina studier med att göra tidningar av olika slag. En lärare beskriver det så här:
Nya NMS-studenter delas i fyra grupper om cirka 50 i varje. En grupp börjar under introveckan (sju arbetsdagar), första terminen med att bilda tidningsredaktioner och producera två tidningar som trycks i 2000 ex av Skånska Dagbladet. Detta sker i samarbete med en journalist och en konsulent från tidningen i skolan. Datorer och digitalkameror används från första dagen. Innehållet speglar ut-bildning och lärande. Tidningarna delas ut på Lut. En annan grupp gör väggtidningar som sätts upp på Lut. En tredje grupp gör hemsi-dor och en fjärde grupp producerar film. Oavsett medieinriktning, så rör innehållet utbildning och lärande.
Det är dock ingen självklarhet att görandet automatiskt leder till att stu-denterna kan använda IKT i den pedagogiska utvecklingen. Valet av innehåll, hur mycket det än är kopplat till pedagogik och pedagogiska frågeställningar, är inte heller någon garanti för detta. Det som krävs är en medveten hållning till vad som görs och varför det görs. För NMS del anger samma lärare som ovan följande syfte:
Arbetet syftar till att tidigt i utbildningen vänja studenterna vid att använda olika medier. Det de själva använder kan de lära sina framtida elever att använda. De sätts i en situation där de direkt får ta ansvar för innehållsfrågor, uppläggning och genomförande. Det hela blir ett praktiskt demokratiprojekt. Allas ansvar och engage-mang krävs för att projektet ska gå att genomföra. Medieanvänd-ningen ska vara ett naturligt inslag i all undervisning och ständigt problematiseras i förhållande till innehållsfrågorna.
Reception
Frågan är hur detta kan åstadkommas. På KSM har några lärare prövat att vid redovisning av produktioner ge stort utrymme för receptionenen, mottagandet av produktionen. En typisk redovisning inleds med att produktionen visas. Visningen följs av en genomgång av det som visats där ”publiken” tillsammans beskriver vad de sett för att därigenom skaf-fa sig en gemensam referens för vad som verkligen har visats. I nästa steg tillfrågas publiken om vad man har förstått av det som har visats, vilket syftet kan ha varit, och utifrån detta föds en diskussion byggd på tolkningar av det som visats. Det handlar alltså inte om att bedöma om det har varit en bra eller dålig produktion. Frågan är i stället hur man kan tolka och förstå produktionen. Sist kommer producenterna till tals och får dels beskriva vad de har lärt sig av de reaktioner som publiken fram-fört, dels redogöra för sina avsikter och syften med produktionen. Hela processen går alltså ut på att skapa förståelse för vad som har visats. Denna typ av reception tar tid, mycket tid, och det innebär att man måste fundera över antalet produktioner som görs. En lärare vid KSM som arbetar med film/digital video beskriver det så här:
Alltså skulle man kunna sammanfatta det hela med att jag har gett pedagogiska uppgifter där studenterna har behövt IKT för att kunna ge svaren och lösa uppgifterna. Ibland har studenterna behövt handledning, men oftast har det skett handledning/stöd mellan
stu-denterna i de olika grupperna. Alltså ett stort lärande, men utan min inblandning.
De vidgade text- och språkbegreppen
Något som har framkommit när studenterna har fått använda olika medi-er är att de själva tydligt uppfattar att olika studentmedi-er trädmedi-er fram bmedi-eroen- beroen-de på vilket medium som används. Detta är intressant ur ett läranberoen-deper- lärandeper-spektiv i en tradition som så starkt domineras av skriven text. Att använ-da olika uttryck innebär också att samma problemområde kommer att beskrivas med/i olika medier och detta ger upphov till diskussioner om t.ex. mediets betydelse för förståelsen av problemområdet som ska bely-sas. Användning av IKT innebär dels utökade möjligheter att välja me-dium för produktioner, dels möjligheter att kombinera medier i olika typer av multimediaproduktioner.
Ovanstående tankar bör kopplas till den diskussion som i olika samman-hang förs om ett vidgat textbegrepp. I Att läsa och skriva2 skriver Caro-line Liberg:
I de vidgade text- och språkbegreppen måste vi nu också inkludera nya medier – TV, video, datorer etc. – och olika yttringar av popu-lärkultur. För skolans del har det inte alltid varit självklart. Nya medier och populärkultur har tvärtom utgjort något som av olika
skäl har motarbetats.Att på allvar föra in medier och
populärkultu-ren i diskussionerna om läs- och skrivkunnighet ställer stora krav på skolan vad gäller kunskaper och förändrade attityder. I skol-världen finns djupt cementerade föreställningar som måste luckras upp. Till dessa hör att medierna och populärkulturen utgör ett hot mot traditionellt skrivande och läsande. I skolans värld har de nya medierna ofta analyserats kritiskt i syfte att avslöja deras manipu-lativa, förvrängande och ideologiska funktioner. Det kan ibland vara befogat, men medierna och populärkulturen måste också be-traktas som resurser som kan och bör användas i undervisningen. De utgör en integrerad och allt viktigare del av alla barns och ung-domars livsvärldar i senmoderna samhällen. (sid 18)
2 Att läsa och skriva - En kunskapsöversikt baserad på forskning och dokumente-rad erfarenhet, Myndigheten för skolutveckling (2003)
Kan vi vid LUT genom att använda nya medier för produktion och kombinera detta med en fördjupad reception nå examensordningens mål om att ”använda informationsteknik i den pedagogiska utvecklingen och inse betydelsen av massmediers roll för denna”? LUT har gjort en satsning på mediepedagogik tillsammans med Dramatiska Institutet (DI) och i diskussioner med Malmö stad, som avser att starta ett mediepedagogiskt program3. Det nätverk av lärare vid LUT, DI och Malmö stad som håller på att byggas upp bör kunna fungera som ett nav i det fortsatta utvecklingsarbetet.
Utbildningsplattformar…
I takt med att webben har vuxit och blivit mer tillgänglig använder många utbildningsanordnare webben för att ge utbildningar av olika slag. Dessa utbildningar benämns på många olika sätt t.ex. distansut-bildning, e-learning eller nätburen utbildning. För att kunna erbjuda utbildning via webben har det utvecklats plattformar/virtuella platser där de studerande utför alla eller delar av de aktiviteter som krävs för att genomföra utbildningen. En tredjedel av lärarna vid LUT anger att stu-denterna arbetar med olika utbildningsplattformar, men de används för flera olika syften.
…som resurs för kollaborativt lärande
Flera lärare vid NMS beskriver hur studenterna använder framför allt ALHE-plattformen i lärandesituationer där begreppet samarbetslärande eller kollaborativt lärande är centralt. En lärare beskriver syftet med att studenterna använder IKT enligt följande:
Kollaborativt lärande – lärandeprocessen stimuleras genom grupparbetena via forum i ALHE
Studenterna använder både forum och olika typer av rollspel för att tillsammans skapa en djupare förståelse för olika typer av problem. Det kan t.ex. handla om att utifrån vissa givna premisser diskutera och ta ställning till olika miljöproblem som frågan om var det kan vara lämp-ligt att placera en soptipp. Det gemensamma samtalet står i fokus och plattformen erbjuder möjligheter att följa hur diskussionerna har ut-vecklats men också vilka typer av bidrag som den enskilde studenten har bidragit med och hur dessa har utvecklats över tid. Den bild som på detta sätt växer fram kan användas dels av studenten för att se och bli medvetna om sitt eget agerande och därmed lärande, dels av läraren för att få en bild av studenternas aktiviteter och därmed som ett bedöm-ningsunderlag.
…som filarkiv
Andra lärare, framför allt de som använder Webzone, anger att studen-terna utnyttjar plattformen för att skapa digitala portfolios, som i sin enklaste form är en mapp där studenterna kan spara olika typer av filer. Vanligast är skrivna texter men också bilder och ljudproduktioner före-kommer. Det finns också en relativt utbredd användning av plattformar-na som ett alterplattformar-nativ till att skicka in rapporter via e-post d.v.s. plattfor-men används som ett filarkiv som är öppet för den enskilde studenten och läraren/arbetslaget. I stället för att få ett antal rapporter via e-post så kan läraren på ett enkelt sätt gå in i filarkivet och där finna alla de rap-porter som skickats in.
Att använda plattformen som ett filarkiv kan låta teknikcentrerat men kan alltså rymma allt från att utifrån pedagogiska diskussioner bestäm-ma sig för att skapa digitala portfolios till att för sin egen bekvämlighets skull spara sina filer på en plats som är möjlig att nå från vilken plats som helst som har en internetanslutning. Tekniken är densamma, att ladda upp en fil från den egna datorn till en webbplats, men syftena är radikalt skilda och detta pekar återigen på vikten av att identifiera vad som avses med ”att använda informationsteknik i den pedagogiska ut-vecklingen”.
…som projektarbetsplatser
De studenter som använder Webzone kan skapa egna projektplatser där de kan arbeta tillsammans. I december 2003 fanns det ca 60 projekt på Webzone som enskilda studenter eller studentgrupper vid LUT har ska-pat för olika syften. Det innebär att ett par hundra studenter, ibland rela-tivt oberoende av sina lärare, prövar att arbeta på/med en utbildnings-plattform. Vanligast är att projektplatserna används för basgruppsarbete.
…som möjliggörare av nätbaserad utbildning
Några av svaren som kommit in handlar om nätbaserade utbildningar och finns inte med i denna redovisning eftersom de inte ingår i den nya
lärarutbildningen4, men det är svårt att helt gå förbi frågan. Ofta
fram-hålls de möjligheter som nätbaserade utbildningar ger. Framför allt gäll-er det flexibilitet i tid och rum. Det har också funnits en diskussion med mer ekonomiska förtecken, där åsikter har förts fram om möjligheten att spara både på personal och på lokaler när utbildningen ges via nätet. För att stå bättre rustade i den diskussion som pågår borde alla studenter vid LUT under sin utbildning få erfarenheter av att delta i minst en kurs, som helt eller delvis använder en webbaserad utbildningsplattform. Utbildningsplattformarna används således för flera olika syften. Alla dessa olika syften behöver beskrivas och utvärderas för att tydliggöra hur användandet är kopplat till frågan om att ”använda informationstek-nik i den pedagogiska utvecklingen”. I detta arbete skulle den grupp vid NMS som arbetar/har arbetat inom projektet ALHE, (Accessibility and Learning in Higher Education) under ledning av professor Gunilla Svingby, kunna spela en viktig roll.
4 Vid NMS genomförs en del av utbildningen via ALHE och redovisas under rubri-ken …som resurs för kollaborativt lärande.
Informationssökning,
kritiskt tänkande och källkritik
Att söka information
40% av lärarna anger att studenterna arbetar med informationssökning med hjälp av IKT. Däremot är det endast 6% som explicit anger att de arbetar med att värdera information/källkritik. Enligt den tidigare refere-rade rapporten från KK-stiftelsen anger 91% av lärarna i skolan, på frågan om vilka de största fördelarna med att använda IT i undervisning-en är, att det underlättar elevernas informationssökning. 45% anser att det stimulerar elevernas kritiska tänkande. Det verkar alltså som om studenterna vid LUT och eleverna i skolan lägger ner mycket tid på att söka information men mindre tid till att arbeta med informationen.
Att behandla information
Om mer tid användes till att behandla information skulle flera problem-områden kunna belysas. För det första skulle den helt avgörande frågan om vad som skiljer information från kunskap komma i fokus. Bodil Jönsson har skapat två intressanta akronymer, TTT och ITIT, där TTT står för tankar tar tid och ITIT betyder information tar inte tid. Denna skillnad håller idag på att suddas ut och får t.ex. till effekt att Internet kallas för en kunskapsbank. Att kunskap är högst personlig och inte går att hämta ut på en bank är en självklarhet för pedagoger men det finns en uppenbar risk att elever som ägnar alltför mycket tid åt sökande och ”klipp och klistra” inte blir medvetna om detta och inte förstår skillna-den.
För det andra skulle det växande problemet med att studenter/elever redovisar arbeten som de helt eller delvis har kopierat från nätet eventu-ellt kunna undanröjas eller i alla fall försvåras. På en del skolor och högskolor försöker man komma åt problemet med hjälp av programvara som jämför den inlämnade texten med texter som finns på Internet. Där likheten är alltför uppenbar betraktas arbetet som varande fusk. En an-nan möjlig väg skulle kunna vara att göra hela bearbetningsprocessen
synlig och därmed möjlig att följa. IKT är ett utmärkt hjälpmedel för att synliggöra processer eftersom datorn erbjuder goda möjligheter att or-ganisera information. Om man väljer ett sådant arbetssätt innebär det att studenterna inte kan genomföra lika många arbetsuppgifter som idag eftersom arbetssättet är tidskrävande. En begränsning av antalet arbets-uppgifter skulle vara av godo dels för att studenterna ska kunna få en rimlig respons på utförda prestationer, dels för att tankar tar tid.
För det tredje kan informationsbehandling bli ett verktyg för att utveckla ett kritiskt tänkande. IKT erbjuder verktyg för informations- eller data-behandling. I datorns barndom betecknades området ADB, Automatisk DataBehandling. Den automatiska databehandlingen erbjuder möjlighe-ter att bearbeta stora mängder data snabbt och enkelt. Ett insamlat mate-rial kan stöpas om genom att det organiseras, sorteras eller struktureras på olika sätt. Detta ger olika bilder av det insamlade materialet och där-med av den verklighet som ska beskrivas. Materialet som ska bearbetas kan vara radikalt olika. Det kan handla om att behandla data av olika slag med de metoder som finns tillgängliga i ett kalkylprogram som Excel. Men det kan också handla om ett material som är filmat och där-efter redigeras med hjälp av ett redigeringsprogram för digital video. I båda fallen är det fråga om ett avancerat undersökande arbetssätt. Denna typ av IKT-användning behöver utvecklas inom alla områden.
Ämnes- eller områdesspecifik
användning
Den ämnesspecifika användningen karakteriseras av att man använder IKT på ett sätt som överensstämmer med praxis inom området. Ekono-mer bygger modeller i kalkylprogram, naturvetare använder simulering-ar av olika slag och musiker använder ljudredigeringsprogram. Ovan hsimulering-ar olika typer av produktioner diskuterats och vid sådana produktioner kommer dessa typer av program till användning. Avgörande för om användningen ska betraktas som ämnesspecifik eller av mer generell karaktär är vilket som är det huvudsakliga syftet med användandet. Om det är att mer på djupet förstå ett område och lära sig att hantera de pro-fessionella verktygen så handlar det om ämnesspecifik användning. Den ämnesspecifika användningen syns tydligast i svaren från lärare vid KSM och NMS. Vid NMS besvarar två lärare frågan om vad och varför enligt följande:
Kommunicerar med elektronisk utrustning. Datalogger, kalkylpro-gram, mätgivare. Datorprogram för animeringar av fysikaliska förlopp, t.ex. vågor, relativitetsteori. Kunna orientera sig bland den utrustning som finns t.ex. på gymnasieskolor. Kunna jämföra verk-ligheten med fysikens modeller av den.
Använder matematikprogram typ Maple för att rita kurvor och ytor, samt att lösa ekvationer o.d. För att åskådliggöra relativt abstrakta begrepp, samt att slippa göra tidsödande saker "för hand".
En lärare på KSM:
Digital portfolio i Dreamweaver, Flash. Webbpublisering genom Dreamweaver, Transmit, WS-FTP, digital bildhantering i Photo-shop, ljudeditering i Cubase, ljudskapande i Cubase, redigering av röliga bilder på Mac i I-movie, animering i Flash, bildspel i Power point, Flash, I-photoScanning av bilder, olika överföringar mellan digitala och analoga medier. Studenterna använder dessa digitala
medier för att kommunicera, gestalta och dokumentera stora delar av kursernas innehåll
Här finns en intressant brytpunkt som behöver diskuteras. Dels måste vi, enligt Caroline Lidberg, utveckla och utvidga text- och språkbegreppen och detta är då inte kopplat till ett specifikt ämnesområde (medier) även om det i stor utsträckning handlar om att använda, för högskola/skola, nya medier. Dels handlar det om att inom vissa områden användandet av dessa medier måste fördjupas därför att de fungerar som ämnesspecifika, professionella, verktyg inom området. I sammanställningen ovan över varför IKT används, kan mediekunskaper betraktas som ett uttryck för en sådan ämnesspecifik användning.
Det är alltså skillnad på att berätta en historia med film och att berätta en historia med film. Detta ska inte tolkas så att det är kvalitetsskillnad i det som berättas, att det ena är mer yta och det andra mer djup. Utifrån det vidgade text- och språkbegreppet kan vi i stället från olika håll när-ma oss möjligheten att berätta en historia med film vilket skulle betyda att innehållet och formen blir mer jämbördiga.
Den ämnesspecifika användningen borde vara synlig inom alla äm-nen/ämnesområden vid alla enheter. Den ger en bild av hur man inom det aktuella området samlar in och bearbetar information alltså söker och granskar enligt ovan. Det är i princip ingen skillnad mellan att an-vända ett program för att redigera digital video jämfört med ett kalkyl-program, förutsatt att det är förståelsen av det insamlade materialet som står i centrum. I båda fallen gäller det att ordna och presentera informa-tionen på ett, i någon mening, begripligt sätt. Hur ser ett sådant arbets-sätt ut för en historiker eller litteraturvetare? Vilka program kan komma till användning och på vilka olika sätt kan de användas? Denna typ av frågor är det rimligt att arbeta vidare med genom att identifiera och utveckla den ämnesspecifika användningen inom alla våra områden. Ovan har den ämnesspecifika användningen fokuserat på traditionella ämnen eller ämnesområden. Stora delar av lärarutbildningen vid LUT bygger på en annan tradition än den som bygger på ämnen. Denna tradi-tion är bäst representerad bland lärare som arbetar med yngre barn. Hur ser den ämnesspecifika eller hellre områdesspecifika användningen ut i denna tradition? Lärarnas svar ger inga svar på denna fråga.
Avslutande funderingar
I en undersökning från Institutet för tillväxtpolitiska studier5 kon-stateras att användningen av IT i lärarutbildningen behöver utveck-las och man föreslår att:
”det bör övervägas om inte examenskraven vad gäller lärarstuden-ternas IT-kunskaper i Högskoleförordningen behöver utvecklas och förtydligas.” (sid 24)
Genom ett intensifierat och strukturerat utvecklingsarbete vid LUT skulle vi kunna skapa en djupare förståelse för vad nuvarande examens-krav kan betyda, så att vi inom olika områden kan tolka förordningen och översätta den till tydliga mål i våra kursplaner. Detta borde vara ett bättre scenario än att nya och mer preciserade krav skrivs in i förord-ningen. Det handlar för det första om att förstå och beskriva vad vi me-nar med ”att använda informationsteknik i den pedagogiska utveckling-en”. Men det handlar också om att förhålla sig till skrivningen om massmediers roll. Om vi vid LUT vidareutvecklar arbetet med att pro-ducera med olika typer av digitala medier kommer detta att leda till en fördjupad förståelse för massmediers roll men också till en diskussion om den lite problematiska beteckningen massmedier i en tid då vem som helst kan publicera sig och sina idéer via webben. I dagsläget finns det inget stöd för ett sådant utvecklingsarbete i gällande utbildningsplan eller i kursplanerna. Utbildningsplanen innehåller endast en upprepning av förordningstexten och i många kursplaner berörs överhuvudtaget inte frågor om IKT och lärande. De kursplaner som berör frågeställningen gör det under rubriken mål, däremot saknas nästan helt beskrivningar, under rubrikerna innehåll, arbetsformer och kurslitteratur, av hur målet ska uppnås.
Enligt Sunet6 används Internet genomgående mindre inom humaniora,
lärar- och vårdutbildningarna än inom samhällsvetenskapliga,
5 IT vid universitet och högskolor, Delrapport till ITPS utvärdering av den svenska IT-politiken, A2003:015
tenskapliga och tekniska utbildningar. Ingenting i ovanstående redovis-ning pekar på att LUT skulle avvika från denna generella tendens. I stället pekar resultatet på att förekomsten av olika typer av IKT-användning är relativt svag inom stora delar av utbildningen. Samman-taget pekar detta på att vi behöver intensifiera användandet och samti-digt koppla detta till de mål som finns angivna. Frågor om IKT och lärande måste få ett fokus på lärande enligt de tankar och idéer som presenteras ovan, men det handlar också om teknik. Trots att den teknis-ka utvecklingen går rasande snabbt så handlar det fortfarande om en relativt omogen teknik som kräver en del av användaren. För att IKT ska kunna bli ett tydligt inslag i och integrerad del av lärarutbildningen kommer det att krävas resurser i form av teknik och support av olika slag. Om alla studenter ska ges möjligheter att arbeta på ett sätt som skisserats ovan innebär det en radikal förändring av utbildningen som inte kan genomföras utan ett aktivt stöd från LUT:s ledning. I dag finns det ingen uttalad vision, strategi eller plan för en sådan förändring. Framför allt saknas det en strategi för hur lärarna ska skaffa sig tillräck-liga kunskaper så att de kan använda informationsteknik i den pedago-giska utvecklingen, vilket måste anses som en förutsättning för att stu-denterna ska kunna nå detta mål.
Bilaga 1
IKT i Lärarutbildningen
SOL har av Olle Holmberg fått i uppdrag att kartlägga och värdera an-vändningen av IKT i den nya lärarutbildningen inför Högskoleverkets besök under 2004. Förutom att bilda underlag för detta besök kommer värderingen att användas i det fortsatta utvecklingsarbetet vid LUT. För att kunna genomföra detta uppdrag vill vi att du som undervisar i den nya lärarutbildningen besvarar följande enkät. Avsikten med enkä-ten är att få en bild av vad studenterna använder IKT till i utbildningen och vilket syftet är med denna användning. Om studenterna använder IKT för olika typer av arbeten och arbetsuppgifter vill vi att du skickar in en enkät för varje typ.
OBS! Glöm inte att klicka på Skicka längst ned i enkäten.
Om du undrar något kan du ta kontakt med Bosse Müller, IKT och lärande.
1 Namn:
2 Enhet:
3 Vad gör studenterna
rent konkret när de använder IKT i ut-bildningen?
4 Varför använder
studenterna IKT för att lösa uppgifterna i fråga 3?
V
ad gör studenterna rent konkret när de använder IKT, informations- och kommunikationsteknik, på den nya lärarutbildningen i Malmö? Varför använder studenterna IKT? Utifrån dessa två grundfrågor har Bosse Müller, projektledare på lärarutbildningen vid Malmö högskola, via en enkät till lärarna försökt ta reda på om, hur och varför IKT används i den nya lärarutbildningen. Resultaten tolkar han sedan i förhållande till målen för lärarutbildningen.Vill du veta vad han kommit fram till och hur han resonerat kan du läsa denna rapport. Bosse Müller blickar även framåt och lägger fram förslag för att IKT-användningen ska bli bättre.
rapporter om utbildning
8/2004
IKT i den nya lärarutbildningen
Studenternas användning av IKT
vid lärarutbildningen, Malmö högskola
Bosse Müller
