• No results found

Historiska museets komparativa samling : dess tillkomsthistoria och utveckling

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Historiska museets komparativa samling : dess tillkomsthistoria och utveckling"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Historiska museets komparativa samling : dess tillkomsthistoria och

utveckling

Lamm, Jan Peder

Fornvännen 2007(101):1, s. [41]-43 : ill.

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2007_041

Ingår i: samla.raa.se

(2)

41

Fornvännen 102 (2007)

Att Statens historiska museum (SHM) äger en ganska stor komparativ samling är det alltför få som känner till. Här finns mycket värdefullt att studera för dem som intresserar sig för föremål, främst fornsaker men också medeltida ting med utländsk proveniens. Paletten är mångfärgad, här finns smakprov på det mesta, från de närmaste grannländerna till Burkina Faso i Västafrika. Nu -mera domineras samlingen av fynd från Östeu-ropa. Tidigare har den varit betydligt större och mera besökt av forskarna, men allt efter som nya specialmuseer uppstått eller avknoppats från SHM har relevanta delar av samlingen gått vidare till dem. Särskilt kan nämnas de stora depositioner som gjorts till Medelhavsmuseet (inkl. f.d. Egyp tiska museet och Cypernsamlingen) samt Öst -asiatiska museet. Senaste avknoppningen skedde 2005 då över 1000 föremål återfördes till Norge i samband med 100-årsminnet av unionsupplös-ningen (Lamm 2005, s. 13–24).

Innan museet flyttade in i sin nuvarande bygg nad var det inhyst i bottenvåningen på Natio -nalmuseum. En gemensam nämnare för de två systermuseerna var att de sina namn till trots inte var inskränkt nationella i sin insamlings verksamhet utan hade betydligt högre ambitio ner. Liksom Nationalmusei samlingar i stor ut -sträckning omfattade internationell konst så hade SHM sin komparativa samling. Arkeolog -en Ture J. Arne pres-enterade 1925 och 1936 d-en- den-na i ett par artiklar i Fornvännen. Han ivrade starkt för samlingen som han ville se som emb -ryot till något mycket större – ett svenskt

Anti-quarium. För att nå det målet borde SHMsända ut egna expeditioner till främmande länder med syftet att skaffa sig ett vidsträckt arkeologiskt jämförelsematerial. Därmed kunde det bli en in -s titution jämförbar med utländska förebilder som British Museum och Glyptoteket i Köpen-hamn. Med samma syfte borde museet skaffa fram eget bytesmaterial genom att utföra rikta -de arkeologiska un-dersökningar inom -det egna landet. Visionärt skriver han, kanske »skulle de

komparativa samlingarna förenade med övriga statssamlingar av utländskt ursprung en gång kunna utställas i en särskild byggnad», alltså bli ett eget självständigt museum.

Arne verkade själv kraftfullt för förverk li gan -det av -detta mål, t.ex. genom att 1932–33 delta i Sven Hedins centralasiatiska forskningsfärder och därvid utföra arkeologiska undersökningar, var igenom bl.a. ett betydande fyndmaterial från Iran kunde tillföras SHM(nu i Medelhavsmu seet). Samlingens tillkomst

Av ovanstående kan man sluta sig till att synen på och politiken med den komparativa samling -en över tid-en påverkats både av c-entralistiska och centrifugala krafter. Detta både utom och inom museet. Oavsett vilken ståndpunkt man sympatiserar med kan väl ingen tycka att det är helt ointressant att få reda på hur det hela bör-jade, varför och när samlingen skapades. Efter-som jag nyligen i samband med studium av dess litauiska del tittat i protokollen och liksom av en slump fått reda på detta vill jag gärna dela med mig av min upptäckt.

Den komparativa delen av SHM:s samling tillkom enligt Vitterhetsakademiens protokoll den 2 juni 1880 då Akademien beslutade att in -köpa en fornsakssamling som Oscar Montelius införskaffat under en mer än årslång utländsk resa som Letterstedtsk stipendiat. Stipendiet hade beviljats den 14 december 1875 (då Mon-telius var 32 år gammal) och uppgick till 4500 kr.

Inköpet föranleddes av att Montelius i sin stipendiatberättelse den 21 augusti 1879 erbju-dit akademien att till hans eget förvärvspris inlösa samlingen, detta sedan han beskrivit den-samma och argumenterat för skapandet av en komparativ samling.

I berättelsen räknas alla de museisamlingar upp och nämns alla de kongresser och möten som Montelius under resans gång fått tillfälle att delta i. Det framgår att han inte enbart ägnat sig

Korta meddelanden

Historiska museets komparativa samling

– dess tillkomsthistoria och utveckling

(3)

42

Fornvännen 102 (2007)

åt arkeologiska studier utan även bedrivit en aktiv insamlingsverksamhet. Han skriver:

»Så vidt möjligt varit har jag äfven sökt att på ort och ställe taga en fullständigare kän ne -dom om de olika ländernas arkeologiska lit-teratur än man i allmänhet på annat sätt kan ernå, samt att förvärfva åtskilliga större och smärre arkeologiska skrifter, af hvilka många endast med stor svårighet och några alldeles icke kunna genom bokhandeln erhållas». Han berättar också att han

»… som material för närmare studier hem-för jag dels anteckningar om några tiotusen-tal i de särskilda samlingarna förvarade forn-saker, dels omkring 2000 af mig eller för mig utförda teckningar och fotografier af dessa saker. Derjemte har jag lyckats att genom köp, och ehuru i mindre grad såsom gåfvor, förvärfva åtskilliga fornsaker i original eller afbildningar, de sednare vanligen utförda i gips eller stanniol. De flesta af dessa fornsak-er äro funna i Lithauen – dfornsak-er jag i Kowno köpte en hel, jämförelsevis betydande sam-ling, hvilkens egare kort derföre aflidit. De flesta gipsafgjutningarna förskrifva sig från museerna i Kjöbenhavn, Mainz, München och Budapest. Emedan dessa gipsafgjutning -ar äro, oftast med stor skicklighet, färglagda, hafva de äfven på ett obetydligt afstånd sed-da så stor likhet med originalen, att de för studier fullt kunna ersätta de senare». Reseberättelsen avslutas med följande erbju-dande till Akademien:

»Då det en gång blir möjligt att i förening med Statens Historiska Museum anordna ett museum för jemförande fornforskning, eger Akademien, om så önskas, att för den sum-ma, hvartill samlingen då står mig, öfvertaga alla de original och kopior jag nu samlat eller som jag möjligen till dess kan komma att ytterligare erhålla».

Av det fortsatta händelseförloppet framgår att de av Montelius gjorda inköpen snart skulle

komma att bilda grundstommen till Statens his-toriska museums komparativa samling. Härom berättar nämligen Akademiens protokoll 2 juni 1880, § 223 på följande sätt:

»Undertecknad [riksantikvarie Hans Hilde-brand] framhöll behofvet af att vid sidan af Statens Historiska Museum bilda en kom-parativ arkeologisk samling hvarförutan det-ta museum icke kan för den som i detsamma vill studera de svenska fornlemningarna, erbjuda alla de hjelpmedel som ett grundligt vetenskapligt studium kräfver. Hr. Monte -lius, som under en längre utländsk resa haft tillfälle bilda en synnerligen värderik sam-ling af utländska fornsaker dels original dels kopior, hade i sin vid resans afslutande in -lemnade stipendiatberättelse anmält att han vore villig att till Akademien öfverlåta denna samling mot ersättning af de utgifter som han för densamma fått vidkännas. Som den ersättning som sålunda ifrågakommit, upe går till 1015 kronor för mer än 200 original föremål och 410 kronor til afgjutningar, sam -manlagt 1.425 kronor, hvarjämte ett för sam-lingen gjordt skåp kunde förvärfvas för en summa af 165 kr, tllstyrkte undertecknad, så mycket hellre Hr. Montelius förklarat sig villig medgifva en fördelning på tre år af löse -summan 1.590 kronor så att 590 kr. utbeta-las i år, 500 kr. år 1881 och 500 kr. år 1882.» Sedan Hans Hildebrands far och föregångare som riksantikvarie, Bror Emil Hildebrand, vidi -merat kvaliteten hos den av Montelius erbjudna kollektionen beslöt Akademien att köpa den och grundade därigenom sin komparativa samling. Detta första förvärv till samlingen fick inven-tarienummer 6565 – senare tillskott har fått egna nummer. Man avskiljde alltså aldrig den komparativa samlingen från den ordinarie gen om att för den reservera ett löpande inventa -rienummer. Därför är det inte helt lätt att fast-ställa samlingens totala omfattning.

Som framgår av stipendiatberättelsen utgörs det egentliga embryot till den komparativa sam-lingen av det förvärv som Montelius gjorde då han i Kowno (Kaunas) inköpte den 1876 avlidne fornforskaren Carl von Schmiths

fornsakssam-Korta meddelanden

(4)

43

Fornvännen 102 (2007)

ling jämte dess katalog. Den senare ingår i ett längre manuskript till von Schmiths förnämliga atlasarbete Necrolithuanica. Om detta och hur det gick till då samlingen inköptes kan man när-mare informera sig i min anmälan av den faksimilupplaga av Necrolithuanica som nyligen ut -kommit i Litauen, likaledes publicerad i detta häfte av Fornvännen.

Referenser

Arne, T.J., 1925. De komparativa fornsakssamlingar-na i Statens Historiska Museum. Fornvännen 20. – 1936. De komparativa samlingarna i Statens

His-toriska Museum 1926–1935. Fornvännen 31. Lamm, J.P., 2005. Norge – Sverige tur och retur. Om

Artur Hazelius norska fornsakssamling och dess återbördande till Norge i samband med 100års -minnet av unionsupplösningen. Viking 68. Oslo. von Schmith, C., 2006. Necrolithuanica. Vilnius.

Jan Peder Lamm Korta meddelanden

References

Related documents

Som ett annat kuriosum kan nämnas, att metallen vanadin i andra ämnen än kopparvanadat påträffades i låga halter i en del färgprover, exempelvis i ett rosafärgat prov i

Att bilder förekomma på båda sidorna af ett kors är ingenting ovanligt, det ser man under föregående tider ganska ofta exempel på, men att på ena sidan finna Kristus korsfäst

snitt, båda skadade; ämnen till 2 dylika sten- yxor; skafthålsyxa, banedel, med plan undersida; ämne till troligen rombisk skafthålsyxa, mittfragment; allt f.. Rangvalds,

värd på grund av sin form. Landberg, Pekalongan, Java, har genom hr Blomberg skänkt en bambukorg, som användes för förvaring av fisk och skaldjur. Ingenjör Åke Kistner har

I debatten liksom internt på Historiska museet framstår tre olika aspekter av demokrati i relation till barn: 1 barns rätt till kvalitativ, välgrundad fackkunskap, 2 alla barns

Till museer går besökare inte enbart för att få kunskap utan även att få en upplevelse.. Lekrum och barnutställningar är platser på museer som är direkt riktade

Jahrhunderts, was schon dadurch ausgoschlosson ist, dass in ihm Re- liquionraonstranzon (moiistrantiir) aufgefiihrt worden, sondern erst aus der Zeit nach 1523. Das bcweist der in

Genom byte med Toriin i Polen har erhållits föremål av ben, sten och lera från sten- åldern, ett 20-tal Lausitzkärl och slavisk keramik (inv.-nr 19084)... Förutom ett fragment av