• No results found

Sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningen"

Copied!
35
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, Grundnivå (G2E) Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Godkänt och examinerat: 2021-06-23

Sjuksköterskors upplevelser av hot och

våld på akutmottagningen

Nurses’ experiences of threats and

violence in the Emergency Department

Författare: Joanna Edsman Linuz Hultgren

Handledare: Anna Stålberg, Fil. Dr, lektor i omvårdnad Charlotta Arwidson, Fil. Mag.

Examinator: Janet Mattsson, Med. Dr.

(2)

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Antalet våldsbrott ökar i samhället. Även inom sjukvården har hot och våld blivit alltmer förekommande. På akutmottagningar utsätts sjuksköterskor för hot och våld i hög grad, anhöriga och patienter utför majoriteten av dessa incidenter. Långa väntetider och brist på omvårdnad medför ett lidande för patienter på akutmottagning. Sjuksköterskan kan minska patientens lidande genom att tillhandahålla en god omvårdnad och minska risken för hot och våld.

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningar.

Metod: Studiens syfte besvarades genom en litteraturstudie med en deskriptiv kvalitativ ansats och baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar hämtade från CINAHL och PubMed.

Resultat: Efter genomförd analys framkom två kategorier: ”Utsatthet under arbetet”, ”Normalisering av våldet” samt fyra subkategorier: ”Gav negativa konsekvenser i sjuksköterskors vardag”, ”Negativ inverkan på sjuksköterskans yrkesutövning”, ”Inga åtgärder sker för att stoppa våldet” och ”Betraktas som en del av arbetet”.

Slutsats: Hot och våld mot sjuksköterskor på akutmottagningen är vanligt förekommande och ett globalt problem. Omvårdnadsarbetet störs och påverkas negativt av hot och våld.

Sjuksköterskor upplever rädsla för att bli utsatta för hot och våld och det kan leda till

upplevelse av ohälsa. Denna studie beskriver sjuksköterskors upplevelse av hot och våld och kan bidra till ökad förståelse kring detta fenomen.

(3)

ABSTRACT

Background: The number of violent crimes is increasing in society. Threats and violence have also become increasingly common in healthcare. At the emergency department [ED], nurses are exposed to threats and violence to a great extent, relatives and patients carry out most of these incidents. Long waiting and lack of care cause suffering for patients in the ED. The nurse can reduce the patient's suffering by providing good care and reducing the risk of threats and violence.

Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of threats and violence in the ED. The nurses can reduce the suffering by providing good nursing care.

Method: The purpose of the study was answered through a literature study with a descriptive qualitative approach based on eleven articles with qualitative approach. The data was

collected from CINAHL and PubMed.

Result: After the analysis, two categories were generated: "Vulnerability at work",

"Normalization of the violence" and four subcategories: "Negative consequences in the daily work”, “A negative impact on the nurses’ profession”, “No action is taken to stop the

violence” and “Considered a part of their work”.

Conclusion: Threats and violence against nurses in the ED are common and a global problem. Nursing work is disrupted and negatively affected by threats and violence. Nurses experience fear of being exposed to threats and violence and this can have a negative effect on their mental and physical health. This literature study describes nurses' experience of threats and violence and can contribute to increased understanding of this phenomenon.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING ... i

ABSTRACT ... ii

INTRODUKTION... 1

BAKGRUND ... 2

Hot och våld som uppkommer i samband med arbete ... 2

Hot och våld på akutmottagningar ... 2

Sjuksköterskors omvårdnadsansvar ... 4 Personcentrerad vård ... 5 PROBLEMFORMULERING ... 5 SYFTE ... 6 METOD ... 6 Design ... 6 Urval ... 7 Datainsamling ... 7 Dataanalys ... 10 Etiska aspekter ... 10 RESULTATREDOVISNING ... 11

Utsatthet under arbetet... 11

Gav negativa konsekvenser i vardagen ... 11

Negativ inverkan på yrkesutövningen ... 12

Normalisering av hot och våld ... 12

Brist på åtgärder för att stoppa våldet ... 13

Betraktas som del av arbetet ... 13

DISKUSSION ... 14 Metoddiskussion ... 14 Resultatdiskussion ... 15 SLUTSATS ... 18 REFERENSER ... 19 BILAGOR ... i

(5)

1

INTRODUKTION

”Jag bara håller mig om huvudet. Jag kommer bara ihåg fragment. Han bara fortsatte slå. Han virade in sin vänstra hand i min hästsvans och bara slog” (Ahlqvist, 2016, 26 augusti). Ett år efter händelsen är Laura fortfarande sjukskriven på grund av det psykiska traumat som blev en konsekvens av misshandeln (Ahlqvist, 2016, 26 augusti). Laura Odeberger, blev utsatt för en oprovocerad misshandel av en patient i väntrummet och detta ledde till att Laura blev långtidssjukskriven (Ahlqvist, 2016, 26 augusti).

I samhällsdebatten om våld och hot mot sjukvårdspersonal har bland annat Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson uttalat sina åsikter. ”Det är i förlängningen ett angrepp på det demokratiska samhället” (Westin, 2020). De senaste åren har även tidningen

Vårdfokus yttrat sina ståndpunkter med ett flertal artiklar och reportage om ökningen av hot och våld på sjukhus. Antalet patienter som söker för skottskador och andra skador relaterat till gängrelaterat våld har ökat i Sverige (Westin, 2020). Regeringen tillsatte en utredning år 2017 om ett förslag för strängare straff gällande alla former av hot och våld mot vårdpersonal. Den 1 januari 2020 omfattade lagen endast blåljusverksamhet (Westin, 2020). Den 15 maj 2020 startade en ny utredning som ska se över det straffrättsliga skyddet av alla samhällsnyttiga funktioner för att även kunna ge strängare straff när vårdpersonal utanför blåljusverksamhet utsätts för hot och våld (Westin, 2020).

Personal inom hälso- och sjukvård har en ökad risk att utsättas för hot och våld (Happell, 2008). Vårdpersonal på akutmottagningar, geriatriska- och psykiatriska vårdinrättningar är mer exponerade och särskilt utsatta för hot och våld på arbetsplatsen (Spector et al., 2014). På akutmottagningen utgör sjuksköterskorna den yrkeskategori som är mest utsatta för hot och våld (Johnsen et al., 2020; Spector et al., 2014). En bidragande orsak till detta är att

sjuksköterskorna står i frontlinjen på akutmottagningen och är den som först möter patienten och anhöriga. Sjuksköterskor ansvarar också för patientens omvårdnad och befinner sig därmed ofta i patient och anhörigas närhet. Tillgängligheten till sjuksköterskorna innebär att sjuksköterskan får ta emot mycket av patientens och anhörigas frågor och frustration under akutbesöket (Elmqvist et al., 2011a). Under vår verksamhetsförlagda utbildning på

sjuksköterskeprogrammet inom akutsjukvård samt under vårt arbete som anställda på akutmottagningar uppmärksammade vi att det förekom hot och våld mot sjuksköterskor. Ett flertal av sjuksköterskorna på akutmottagningarna beskrev att de blivit utsatta för hot och våld på sin arbetsplats. Våra egna reflektioner om fenomenet samt sjuksköterskornas beskrivningar av sina upplevelser väckte vårt intresse och medförde att vi ville fördjupa oss i ämnet genom att skriva om detta i vårt examensarbete.

(6)

BAKGRUND

Hot och våld som uppkommer i samband med arbete

Hot och våld på arbetsplatser ökar i Sverige. Mellan åren 1982–1983 var det 2% av Sveriges befolkning som drabbades av hot och våld på sin arbetsplats, denna siffra ökade till 6% under åren 2016–2017. Hot och våld inom hälso- och sjukvården utgör ett globalt problem (Spector et al., 2014). Cirka en tredjedel av sjuksköterskorna inom vård och omsorg världen över anger att de utsatts för fysiskt våld på sin arbetsplats och två tredjedelar uppger att de blivit utsatta för hot (Spector et al., 2014). Det är patienter och anhöriga som utför majoriteten av alla hot- och våldsincidenter inom hälso- och sjukvården men hot och våld från kollegor och andra på arbetsplatsen förekommer också (Abdul Rahman et al., 2017; Spector et al., 2014). Hot och våld ser olika ut och skiljer sig åt mellan länder och kulturer (Spector et al., 2014).

Användandet av fysiskt våld är vanligast i Europa och det är oftast patienter som utför våldet (Spector et al., 2014). I mellanöstern är det vanligare med hot och dessa kommer främst från anhöriga (Spector et al., 2014). Hot och våld i hälso- och sjukvården utgör en allvarlig risk för vårdpersonalens säkerhet och välmående (Johnsen et al., 2020; Spector et al., 2014). Att möta aggressivt beteende påverkar vårdpersonal psykiskt och fysiskt och inverkar på hur de utför vårdarbetet och vårdarbetets kvalité (Johnsen et al., 2020). Hot och våld på arbetsplatsen påverkar också moralen hos sjukvårdpersonal och kan leda till utbrändhet, missnöje samt minskad produktivitet inom hälso- och sjukvården (Bingöl & İnce, 2021). Den höga frekvensen av hot och våld i hälso- och sjukvården är känd, fenomenet är granskat världen över (Spector et al., 2014). Hot och våld manifesterar sig olika och det är av vikt att varje organisation inom hälso- och sjukvården studerar fenomenet för att vidta förebyggande åtgärder och rutiner för hot- och våldsincidenter (Spector et al., 2014).

Hot och våld på akutmottagningar

Akutmottagningen är en arbetsplats där hot och våld förekommer i hög grad (Bingöl & İnce, 2021; Johnsen et al., 2020; Spector et al., 2014). Det finns många orsaker till att hot och våld uppstår på en akutmottagning och det finns flera faktorer som påverkar och samspelar med varandra (Howerton et al., 2017; Johnsen et al., 2020; Abdul Rahman et al., 2017; Sakai et al., 2016). En akutmottagning är öppet dygnet runt och riktar sig till patienter som drabbats av akut sjukdom, skada eller tillstånd som är allvarligt eller livshotande (Wikström, 2018). De flesta akutmottagningar är organiserade med en ”triage” där sjuksköterskor initialt möter patienten och bedömer patientens hälsotillstånd och behov av åtgärder (Fitzgerald et al., 2010). Sjuksköterskorna baserar sin bedömning och prioritering på patientens vitalparametrar och hälsohistoria (Fitzgerald et al., Sakai et al., 2016).

Långa väntetider som överskrider patientens och anhörigas förväntningar är den vanligast förekommande orsaken till att hot- och våldssituationer uppstår på akutmottagningen

(Howerton et al., 2017; Johnsen et al., 2020). Väntetid på en initial bedömning efter ankomst ökar oro och stress hos patienter och anhöriga (Howerton et al., 2017). Tidpunkt på dygnet och resurser av vårdpersonal är också av betydelse, under natt, helg och kväll när

(7)

3

patienter som psykisk ohälsa, demens och sepsis ökar risken för att denna kan bli aggressiv bli hot eller våldsam (Tan et al., 2015). Berusning av alkohol eller droger kan förstärka patienters och anhörigas reaktioner och detta kan också medföra en ökad risk för hot- och

våldssituationer (Morphet et al., 2014; Abdul Rahman et al., 2017; Tan et al., 2015). Patienters och anhörigas oförståelse för hur akutmottagningens arbete fungerar är också en orsak till att hot- och våldssituationer uppstår (Elmqvist et al., 2011b; Morphet et al., 2014; Sakai et al., 2016). Ett besök på akutmottagning kan upplevas förvirrande av patienter och anhöriga, de flyttas ofta runt från rum till rum och vet inte alltid vad de väntar på eller hur lång tid det ska ta (Elmqvist et al., 2011b). Upplevelsen av ovisshet kan skapa känslor som utsatthet och osäkerhet (Dahlen et al., 2012). Patienter på akutmottagning som upplever oförutsägbar väntan kan känna sig maktlösa, förolämpade och uppleva en brist på omsorg (Möller et al., 2010).

På en akutmottagning kan det uppkomma motstridiga förväntningar mellan patienter/anhöriga och vårdpersonal som kan leda till frustration, denna frustration kan leda till hot och våld (Elmqvist et al., 2011b). Patienter söker akutmottagning för att de är oroade över sin hälsa och för att de upplever att tillståndet är akut (Dahlén et al., 2012; Elmqvist et al., 2011b).

Patienterna kan ha blivit uppmanade av läkare och/eller av annan inom hälso- och sjukvård att söka akutmottagning då deras hälsotillstånd bedömts som allvarligt eller livshotande

(Elmqvist et al., 2011b). Patienter och anhöriga förväntar sig att vårdpersonal ska agera utifrån det upplevda tillståndet inom för dem överskådlig tid (Elmqvist et al., 2011b; Eriksson, 2015). På akutmottagningen kan detta leda till att patienter blir kränkta för att de inte upplever att de får förväntad eller om väntetiden blir längre än vad patienten tycker är rimligt (Elmqvist et al., 2011b). Om patientens/anhörigas och vårdpersonalens uppfattning om tillståndet och vilka åtgärder som ska vidtas skiljer sig kan konflikter uppstå och det kan finnas risk för att patienter och anhöriga blir hotfulla och våldsamma (Elmqvist et al., 2011b). Att inte bli omhändertagen och bekräftad kan ge en upplevelse av att dennes tillstånd

ignoreras (Doohan & Saveman, 2014).

Begränsad information kan öka oro och stress hos patienter och anhöriga och detta kan öka risken för att hot och våldssituationer uppstår (Bingöl & İnce, 2021; Luck et al., 2009; Tan et al., 2015). Om vårdpersonalen inte förklarar och kommunicerar akutmottagningens processer och beskriver patientens vårdplanering i tillräcklig omfattning kan detta leda till att patienter och anhöriga upplever stor frustration (Elmqvist et al., 2011b). Andra orsaker till att hot- och våldssituationer uppstår är faktorer som trängsel i väntrum, hög ljudnivå eller om patientens integritet hotas (Frank & Elmqvist, 2020; McConell et al., 2015). På en akutmottagning kan det uppstå en obalans mellan in- och utflödet av patienter (Frank & Elmqvist, 2020; McConell et al., 2015). Stort inflöde av patienter, väntan på undersökningar och brist på

slutenvårdsplatser kan leda till att trängsel uppstår (Frank & Elmqvist, 2020; McConell et al., 2015).

(8)

Sjuksköterskors omvårdnadsansvar

Omvårdnad ska utgå från vetenskap, evidens och etik (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017). Det finns fyra grundläggande ansvarsområden som sjuksköterskor baserar sin vård på: lindra lidande, främja hälsan, återställa hälsan och förebygga sjukdom (Svensk

Sjuksköterskeförening, 2017). Det är sjuksköterskor som ansvarar för omvårdnaden och som i hög grad ansvarar för att patientens och anhörigas frågor och funderingar besvaras. Detta kräver att sjuksköterskor har ett gott bemötande och en god kommunikationsförmåga (Riksföreningen för Akutsjuksköterskor & Svensk Sjuksköterskeförening, 2017).

Sjuksköterskornas huvuduppgift på akutmottagningen är att ansvara för patienters omvårdnad (Elmqvist et al., 2011a; McConell et al, 2015). I detta ansvar ingår att ska skapa en god relation med patienten och de anhöriga (Elmqvist et al., 2011a; McConell et al., 2015). Arbetet på en akutmottagning är mångfacetterat och kan innebära att sjuksköterskorna vidtar omedelbara åtgärder för återupplivning, bedömer dynamiska sjukdomsförlopp eller åtgärdar mindre akuta tillstånd och skador (Fitzgerald et al., 2010). Sjuksköterskorna ansvarar ofta för ett stort antal patienter med varierande hälsotillstånd som återkommande måste reevalueras, utvärderas och åtgärdas (Fitzgerald et al., 2010). Detta ställer höga krav på sjuksköterskornas kunskap och kompetens inom omvårdnad och akutsjukvård samt förståelse för

akutmottagningens uppdrag (Fitzgerald et al., 2010).

Arbetet på en akutmottagning är ofta oförutsägbart och kan ofta präglas av stress (Elmqvist et al., 2011a; McConell et al., 2015; Sakai, 2016). Tidsbrist och stress kan leda till att

sjuksköterskorna prioriterar bort patientens behov av omvårdnad och i stället prioriterar teknologi samt medicinska bedömningar och åtgärder (Frank & Elmqvist, 2020; McConell et al., 2015). Sjuksköterskor på akutmottagningar anser att det är fel att prioritera bort

omvårdnad och att detta kan orsaka lidande hos patienten (McConell et al., 2015). Lidandet kan medföra frustration hos patienter och anhöriga och kan då utgöra en ökad risk för hot och våld (McConell et al., 2015). Genom att visa respekt mot anhöriga och patienter minskar sjuksköterskor på akutmottagning risken för hot och våld, respekt kan visas genom artigt språk, vara informativ och ha ett icke dömande förhållningssätt (Lusk et al., 2009). Patienten och anhörigas stress och oro som också kan leda till ökad risk för hot och våld kan minskas genom att sjuksköterskorna är tillgängliga och ger information, lyssnar och visar empati och deltagande (Lusk et al., 2009). Andra färdigheter som minskar risken för hot och våld är om sjuksköterskan är lyhörd för patientens känslomässiga och fysiska behov samt är stödjande genom att förklara hur vårdprocessen på akutmottagningen fungerar och vid behov erbjuda praktiska bekvämligheter (Lusk et al., 2009). Akutmottagningens patienter kan uppleva ett stort lidande, för en patient på akutmottagningen kan kroppen kännas annorlunda och omgivningen kan upplevas obekväm (Eriksson, 2015). Patienten kan då uppleva rädsla och uppvisa ett förändrat beteende (Eriksson, 2015). Om sjuksköterskorna inte bemöter detta hos patienten kan detta leda till ytterligare lidande och uppfattas som om sjuksköterskorna är likgiltiga inför patientens lidande (Eriksson 2015). Detta leder till ytterligare frustration hos den lidande patienten och kan leda till irritation, aggressivitet och hotfulla situationer

(9)

5

på akutmottagningar genom att patienter och anhöriga känner sig mer delaktiga i vården och upplever att de kan påverka situationen och vårdens utformning på akutmottagningen

(McConell et al., 2015).

Personcentrerad vård

Personcentrerad vård innebär att vårdpersonal på ett personligt och medmänskligt sätt etablerar en vårdrelation med patienten som bygger på partnerskap och ömsesidig respekt (Lusk & Fater, 2013). Med personcentrerat arbetssätt kan vården i högre grad anpassas till patientens behov samtidigt som patientens autonomi skyddas (Lusk & Fater, 2013).

Partnerskapet innebär att vårdpersonal lyssnar på patienten och anhörigas berättelse och tar del av patientens upplevelse av sin sjukdom och på dess inverkan på deras liv (Ekman et al., 2021). Detta ger en djupare insyn i patientens upplevelse till skillnad från enbart den

medicinska berättelsen (Ekman et al., 2021). Patienten är mer än bara sitt medicinska tillstånd och det är viktigt att se patienten som en person (Lusk & Fater, 2013). Partnerskapet innebär också att vårdpersonal tillsammans med patienten och anhöriga kommer överens om

patientens personliga hälsoplan (Ekman et al., 2021.

Personcentrerad vård kan öka patientens vilja att interagera med sjuksköterskor vid val av vård och behandling (Ekman et al., 2011). En patient som är delaktig i beslut gällande sin egen vård och behandlingen har ett bättre hälsoresultat och en högre patienttillfredsställelse (Ekman et al., 2011). Det finns ett behov av att arbeta mer personcentrerat på

akutmottagningar för att patienten ska känna sig tryggare och mer delaktig (Dahlen et al., 2012; McConell et al., 2015).

Vårdmiljön och sjuksköterskors upplevelse av tidsbrist på en akutmottagning kan försvåra möjligheten att bedriva personcentrerad vård (McConell et al., 2015). För att ta del av

patientens upplevelse av sjukdom och vilka behov och resurser patienten har bör vårdpersonal på akutmottagningen ta del av patientens berättelse (McConell et al., 2015). Berättelsen kan också ge ett stöd för vårdpersonalen om den gemensamma planeringen av det akuta

vårdtillfället (McConell et al., 2015). För att arbetet på en akutmottagning ska bedrivas personcentrerat behöver en respektfull vårdrelation etableras mellan vårdpersonal och

patient/anhörig (McConell et al., 2015). I vårdrelationen kan vårdpersonal och patienten ta del av varandras erfarenheter och kunskaper om hur patienten upplever sitt akuta

sjukdomstillstånd samt vilka åtgärder som är lämpliga att vidta (McConell et al., 2015).

PROBLEMFORMULERING

Hot och våld är ett vanligt problem på akutmottagningar, sjuksköterskor är den yrkeskategori som är särskilt utsatt då de står i frontlinjen på akutmottagningen. Att utsättas för hot och våld på akutmottagningen påverkar sjuksköterskornas hälsa negativt. En akutmottagning är öppen dygnet runt och patienter som söker vård upplever att de är i behov av akutsjukvård. Patienter och anhöriga är ofta rädda och känner oro och ångest för hälsotillståndet vilket kan medföra att de upplever stress och oro. Vissa sjukdomstillstånd hos patienterna ökar risken för hot och våld mot sjuksköterskor, alkohol och droger kan förstärka patienters och anhörigas reaktioner

(10)

och öka risk för att hot- och våldsincidenter uppstår. Brist på omvårdnad, akutmottagningens miljö, långa väntetider och patientens förväntningar på vården kan innebära att patienter och anhöriga upplever frustration och besvikelse som kan ta uttryck i hot och våld.

Sjuksköterskorna på akutmottagningen har en betydelsefull roll för att främja hälsa och minska patientens lidande. Genom att ge god omvårdnad och ha ett professionellt

förhållningssätt kan sjuksköterskor minska lidandet för patienter på akutmottagningen och därmed minska risken för att patienten blir hotfull eller våldsam. I denna litteraturstudie har aktuell forskning om sjuksköterskors upplevelse av hot och våld på akutmottagningar sammanställts. Denna litteraturstudie kan bidra med ökad förståelse för detta fenomen.

SYFTE

Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningar.

METOD

Design

I denna litteraturstudie användes en kvalitativ deskriptiv design för att besvara denna studies syfte. En kvalitativ ansats användes för att undersöka individers egen upplevelse av ett fenomen och författarnas tolkningsdjup av den insamlade datan var minimal (Polit & Beck, 2017). Polit och Becks (2017) niostegsmodell har använts i detta arbete för att skapa ett systematiskt tillvägagångssätt (se bilaga 1). Processen startade med första steget i niostegsmodellen som innebär att författarna formade ett syfte och formulerade en problemformulering inför datainsamlingen.

Bilaga 1. Svenskt översatt version av Polit & Becks (2017) niostegsmodell

Steg 1: Formulera ett syfte och utforma en problemformulering

Steg 2: Planera sökningen, val av databas och sökord

samt utforma en sökstrategi

Steg 3: Utför sökningen, samla in data och

dokumentera sökningsreslutat

Steg 4: Välj artiklar som besvarar syftet Steg 5: Granska valda

artiklar i fulltext för att se om de besvarar syftet Steg 6: Sammanfatta valda

artiklar

Steg 7: Kritiskt granska valda artiklar med granskningsmodell

Steg 8: Analysera valda artiklar och identifiera meningsbärande begrepp

och fakta

Steg 9: Sammanställ och summera resultat

(11)

7

Urval

Inklusionskriterierna som användes vid sökningen i databaserna var artiklar med kvalitativ ansats, empiriska studier, artiklar med fokus på sjuksköterskors upplevelse av hot och våld och sjuksköterskor som blivit utsatta för hot och våld. Exklusionskriterier var artiklar om andra vårdinrättningar än akutmottagningar och med patientperspektiv samt artiklar med mixad eller kvantitativ design.

Datainsamling

Inför insamling av data utformades en sökstrategi i enlighet med steg två i Polit & Becks (2017) niostegsmodell. En systematisk sökning utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Identifierade nyckelord relaterat till syfte var: Akutmottagning, hot, sjuksköterska,

upplevelser, våld. En sökmatris utformades innan sökning för att kontinuerligt fylla i under datainsamlingen (se tabell 1).

Insamling och sökning av data slutför det tredje steget av niostegsmodellen (Polit & Beck, 2017). Sökning i databaserna CINAHL och PubMed begränsades med artiklar publicerade 2001–2021 och på engelska. Den booleska termen ”OR” användes för att bredda sökningen och ”AND” för att avgränsa (Polit & Beck, 2017). I CINAHL och PubMed genomfördes inledningsvis en bred sökning där sökorden: Nurse ”OR” threat ”OR” violence användes för att undersöka och få en översikt av den forskning som finns på databaserna inom ämnet. Fortsättningsvis användes den booleska termen ”AND” (se bilaga 2).

Stegen mellan databaserna skilde sig åt delvis. Sökningen i CINAHL användes de framtagna nyckelbegreppen i CINAHL subjekt headings för att få sökord som stämmer överens med syftet. För att få med alla ändelser på vissa sökord har trunkeringstecken använts. I CINAHL begränsades även sökningen med att artiklarna skulle vara peer reviewed. För att få fram relevanta sökord i PubMed på engelska användes den medicinska ordboken MeSH (Medical Subject Headings). Ulrichweb användes vilket svarar på om tidskriften artiklarna är

publicerade i använder sig av granskningsförfarande, peer reviewed. Den booleska termen ”NOT” och ”domestic violence” användes för att utesluta artiklar med våld i nära relationer. Artiklar valdes och granskades i enlighet med steg fyra (Polit & Beck, 2017). Alla titlar i sökningen lästes samt deras abstrakt om titeln var av intresse. Om abstraktet passade studiens syfte lästes artikeln i fulltext enligt steg fem i niostegsmodellen (Polit & Beck, 2017). Totalt 41 artiklar lästes i fulltext. Artiklar exkluderades om de inte höll sig till inklusionskriterierna eller om de inte besvarade denna studies syfte. Återstående 11 artiklars innehåll

sammanfattades i en artikelmatris (se tabell 3) enligt sjätte steget (Polit & Beck, 2017). Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån niostegsmodellens sjunde steg (Polit & Beck, 2017). Granskningsmodell från SBU:s [Statens beredning för medicinsk och social utvärdering] (2014) för kvalitativ forskningsmetodik (se bilaga 3) användes. Artiklarnas kvalitet bedömdes vara hög, medelhög eller låg. Totalt fanns det 21 frågor och svarsalternativen är ja, nej, oklart eller ej tillämpbart. Ett eget poängsystem utformades och användes. För en hög kvalité ska artikeln ha så många ja som möjligt. Varje JA gav ett poäng. Hög ≥ 16 poäng, Medelhög 10–

(12)

15 poäng, Låg ≤ 9 poäng. Endast artiklar som bedömdes vara av medelhög eller hög kvalité valdes ut till resultatet. Då återstod 11 artiklar till resultatet.

(13)

9 Tabell. Sökmatris

#Sökning *Studier med ej relevant abstract eller titel enligt syftet valdes bort. **Studier som ej uppfyllde inklusionskriterierna eller ej besvarade syftet valdes bort. ***Studier som besvarar syftet valdes u

Sökning Databas Sökdatum

Sökord Avgränsningar Antal träffar Antal lästa abstract Antal lästa artiklar Antal utvalda artiklar

#1 CINAHL 2021-04-11

#1 Nurse AND threat OR violence #2 Nurse AND threat AND violence #3 Nurse AND threat AND workplace violence

Peer Reviewed År 2001-2021 English 47,874 134 70 32* 18** 2*** #2 CINAHL 2021-04-11

#1 Nurs* AND threats OR violence OR Emergency Department #2 Nurs* AND threat AND violence AND Emergency Department #3 Nurs* AND threats AND workplace violence AND Emergency

Department

#4 Nurs* AND workplace violence AND Emergency Department AND triage

Peer Reviewed År 2001-2021 English 105,302 25 16 18 12* 8* 7** 2** 5*** #3 CINAHL 2021-04-11

#1 Nurse AND threat OR violence OR Consequences #2 Nurse AND threat AND violence AND Consequences

#3 Nurse AND threat AND workplace violence AND Consequences

Peer Reviewed År 2001-2021 English 115,399 20 11 6* 4** 1*** #4 PubMed 2021-04-11

#1 Violence OR emergency department AND nurse

#2 Violence AND emergency department AND nurse

#3 Workplace violence AND emergency medical services AND nurse #4 Workplace violence AND emergency medical services AND nurse NOT

domestic violence År 2001-2021 English 18,985 684 140 128 12* 10** 3*** Totalt 819 000 70* 41** 11***

(14)

Dataanalys

Under steg åtta (Polit & Beck, 2017) genomfördes en allmän kvalitativ innehållsanalys för att skapa en förståelse och få en helhetsbild av innehållet. Artiklarna lästes i sin helhet ett flertal gånger av båda författarna, artiklarna diskuterades sedan för att nå en djupare och gemensam förståelse av innehållet. Från de redan analyserade artiklarnas resultat identifierades

meningsbärande enheter som svarade på denna studies syfte. Dessa meningsbärande enheter kondenserades och kodades sedan. Koderna sorterades vidare utifrån likheter och olikheter och bildade teman och sedan kategorier, se exempel i tabell 2. Resultatet av analysen blev två teman och fyra kategorier (Polit & Beck, 2017). Sedan samställdes resultatet enligt nionde steget i niostegsmodellen (Polit & Beck, 2017).

Tabell 2. Exempel ur analysprocessen

Etiska aspekter

Författarna till denna litteraturstudie har försäkrat sig om att de utvalda artiklarna redovisade ett etiskt tillstånd från etisk kommitté eller att de föregåtts av en tydlig etisk diskussion. Detta för att säkerställa att de utvalda artiklarnas författare/forskare skyddat deltagarnas integritet och autonomi (Polit & Beck, 2017). För att granska artiklarna har SBU: s granskningsmall använts. Detta för att säkerhetsställa att enbart artiklar med god kvalitet inkluderats. Artiklar som valdes ut till litteraturstudien var referentgranskade, även så kallat peer reviewed. För att inte förvränga eller snedvrida resultatet har författarna eftersträvat att granska och analysera artiklarna med ett öppet förhållningssätt. De utvalda artiklarna som använts till

litteraturstudien har granskats och analyserats med medvetenhet om att det kan finnas risk för feltolkning vid översättning till svenska. För att minimera denna risk har ett engelskt lexikon använts.

Meningsbärande enhet Kondensering Kod Kategori Tema

“She described how she felt vulnerable, frightened, and alone, especially because the patient’s family stood by and watched the incident unfold.” (Han et al., 2017)

Känsla av sårbarhet, ensam och rädsla efter våldsam situation Rädsla, sårbarhet, ensamhet. Gav negativa konsekvenser i sjuksköterskors vardag

Utsatthet under arbetet

“Your attention risks being distracted from the patient. Especially during triage when you are constantly interrupted while assigning priority codes”

(Ramacciati et al., 2018)

Sjuksköterskors uppmärksamhet riskerar att bli distraherad från patienter när hen blir avbruten konstant, särskilt under triagering. Sjuksköterskors uppmärksamhet störs Negativ inverkan på sjuksköterskors yrkesutövning

(15)

11

RESULTATREDOVISNING

Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på

akutmottagningar. Datainsamlingen resulterade i 11 vetenskapliga artiklar. Två teman och fyra kategorier kunde formas. Första temat var ”Utsatthet under arbetet” med tillhörande kategorier ”Gav negativa konsekvenser i vardagen” och ”Negativ inverkan på yrkesutövning”. Det andra temat var ”Normalisering av våldet” med ”Inga åtgärder sker för att stoppa våldet” och ”Betraktas som en del av arbetet”. Teman och kategorier presenteras i bilaga 2.

Bilaga 2. Teman och kategorier

Utsatthet under arbetet

Upplevelsen av utsatthet under arbetet gav negativa konsekvenser under vardagen och hade en negativ inverkan på yrkesutövningen.

Gav negativa konsekvenser i vardagen

Att bli utsatt för hot och våld på sin arbetsplats gav negativa konsekvenser i vardagen och medförde en upplevelse av att känna rädsla under arbetstid och på sin fritid (Angland et al., 2013; Avander et al., 2016; De Souza et al., 2020; Han et al., 2017; Hassankhani et al., 2018; Najafi et al., 2017; Pich et al., 2011; Ramacciati et al., 2015; Ramacciati et al., 2018; Wolf et al., 2014). Rädslan för att bli utsatt för hot och våld ledde till en ökad uppmärksamhet och vaksamhet på att identifiera beteenden eller situationer som potentiellt kunde leda till hot och våld (Avander et al., 2016; Ramacciati et al., 2015). Det ledde till en högre medvetenhet av det egna tonläget, egna rörelser och anpassning av beteende i samtal med patienter för att undvika att bli utsatt för hot och våld (Avander et al, 2016; Ramacciati et al., 2015). Hot och våld ledde till en upplevelse av att ha sårats djupt och att det angavs att det tog tid att läka och bearbeta en sådan händelse (Ramacciati et al., 2015). Vidare beskrivs att hot och våld

medförde en upplevelse av att vara sårbar, förstörd i själen, värdelös, maktlös, sårad och övergiven (Angland et al., 2013; Avander et al., 2016; De Souza et al., 2020 Han et al., 2017;

Utsatthet under arbetet Gav negativa konsekvenser i vardagen Negativ inverkan på yrkesutövningen Normalisering av våldet Brist på åtgärder för att stoppa våldet Betraktas som en del av arbetet

(16)

Hassankhani et al., 2018; Najafi et al., 2017; Pich et al., 2011; Ramacciati et al., 2015; Ramacciati et al., 2018; Wolf et al., 2014). Upplevelsen av hot och våld gav långvariga konsekvenser av depression, stress, ångest och utbrändhet (Avander et al., 2016; De Souza et al., 2020; Han et al., 2017; Hassankhani et al., 2018; Najafi et al., 2017; Ramacciati et al., 2015; Ramacciati et al., 2018; Wolf et al., 2014). Depression efter att ha blivit utsatt för hot och våld orsakade upplevelse av att vara omotiverad, känsla av hopplöshet och isolering (Hassankhani et al., 2018). För att hantera depression behövdes läkarbesök och medicinering med antidepressiva under flera år för att klara av att hantera känslor och vardagen efter hot- och våldsincidenter (Avander et al., 2016; Hassankhani et al. 2018; Najafi et al., 2017; Wolf et al., 2014). Det förekom en posttraumatisk reaktion med okontrollerad gråt, skakningar och illamående efter en hot- och våldsincident (Wolf et al., 2014). Sekundära och kroniska problem som mag-tarmproblem, andningssvårigheter, huvudvärk, migrän, aptitlöshet,

sömnlöshet och mardrömmar förekom (Hassankhani et al., 2018). Förutom mentala skador så omnämns även fysiska skador som sår efter hugg, skelettskador och kronisk smärta (Han et al., 2017; Hassankhani et al., 2018; Wolf et al., 2014).

Negativ inverkan på yrkesutövningen

Upplevelsen av utsatthet för hot och våld påverkade yrkesutövning negativt. Brister i omvårdnadsarbetet uppstod i vården vid närvaro av hotfulla eller våldsamma patienter

(Avander et al., 2016; Han et al., 2017; Hassankhani et al., 2018; Pich et al., 2011; Ramacciati et al., 2018; Wolf et al., 2014). När patienter agerade hotfullt eller våldsamt uppstod det risker i omvårdnadsarbetet, koncentrationen påverkades av att bli konstant bli avbruten av patienter som var hotfulla och krävde uppmärksamhet (Han et al., 2017; Hassankhani et al., 2018; Najafi et al., 2017; Ramacciati et al., 2015). Fokus flyttades från omvårdnadsarbetet och uppmärksamhet lades istället på att undvika att bli utsatt för hot och våld (Han et al., 2017; Hassankhani et al., 2018; Ramacciati et al., 2015). Bristerna i omvårdnadsarbetet påverkade patientsäkerheten negativt och andra patienter fick mindre uppmärksamhet (Han et al., 2017; Hassankhani et al., 2018; Ramacciati et al., 2015). Omvårdnadsåtgärder omprioriterades mellan patienter för att i högre grad tillfredsställa de patienter som var hotfulla eller manipulativa (Avander et al., 2016). Arbetsmoralen påverkades negativt av hotfulla och våldsamma patienter, det strävades efter att få dessa patienter utskrivna (Han et al., 2017). Det var svårt att känna empati för patienter som betedde sig våldsamt (Han et al., 2017; Pich et al., 2011). Upplevelse av att den egna empatin för patienten försvunnit och att inte bry sig om patienten överlevde eller inte beskrevs (Han et al., 2017). Det angavs vara svårt att vara trevlig mot patienter och agera mer som en robot efter att ha utsatts för hot och våld

(Hassankhani et al., 2018). En förlorad passion för omvårdnaden och sitt yrke beskrevs efter att ha blivit utsatt (Han et al., 2017).

Normalisering av hot och våld

Upplevelsen av att våldet blivit normaliserat och att inga åtgärder sker för att stoppa våldet samt upplevelse av brist på stöd. Våldet och hotet upplevs ha blivit en del av vardagen och som något som ska accepteras på akutmottagningen.

(17)

13

Brist på åtgärder för att stoppa våldet

Upplevelse av brist på stöd från sjukhusledning, kollegor och från samhället. Den personliga upplevelsen efter att ha utsatts för hot och våld förringades och förminskades och framställdes av ledning och kollegor som något normalt och något som förväntades vid arbete på

akutmottagning (Dafny & Beccaria, 2020; Han et al., 2017; Hassankhani et al., 2018; Najafi et al., 2017; Pich et al., 2011; Ramacciati et al., 2015; Ramacciati et al., 2018; Wolf et al., 2014). Det upplevdes inte att ledningen såg till att följsamheten till nolltolerans mot hot och våld på akutmottagningen fullföljdes, det angavs att ledningen reagerade negativt och starkare på det faktum att en anmälan gjorts mer än över den hotfulla och våldsamma situationen (Han et al., 2017; Wolf et al., 2014). Detta angavs vara en orsak till att hot- och våldsincidenter inte alltid anmäldes (Han et al., 2017; Wolf et al., 2014). Det var svårt att hitta tid för att

rapportera incidenterna, upplevelse av att det ofta var krångliga formulär och att det oavsett inte utfördes några åtgärder för att ta itu med problemen angavs också som en anledning till att inte rapportera (Dafny & Beccaria, 2020; Hassankhani et al., Pich et al., 2011; Ramacciati et al., 2018). Trots att problemet ansågs vara utbrett och vanligt förekommande upplevdes det att ledningen på akutmottagningen ignorerade och förminskade problemet (Dafny & Beccaria, 2020; Hassankhani et al., Pich et al., 2011; Ramacciati et al., 2018). Åtgärder på hur hot- och våldsituationer kunde undvikas hade föreslagits för ledningen, upplevelsen var att ledningen inte lyssnade eller agerade på förslagen (Angland et al., 2013; De Souza et al., 2020; Najafi et al., 2017; Pich et al., 2011; Ramacciati et al., 2018).

Betraktas som del av arbetet

Hot- och våldsamma situationer var så vanligt förekommande att de sällan väckte någon reaktion hos den som utsattes (Dafny & Beccaria, 2020; De Souza Oliveira et al., 2020; Han et al., 2017; Pich et al., 2011; Ramacciati et al., 2015; Ramacciati et al., 2018; Wolf et al., 2015). Situationerna normaliserades och sades accepteras som en del av arbetet (Dafny & Beccaria, 2020; De Souza Oliveira et al., 2020; Han et al., 2017; Pich et al., 2011; Ramacciati et al., 2015; Ramacciati et al., 2018; Wolf et al., 2015). Hot- och våldsincidenter uppkom i princip dagligen och det var förväntat att bli utsatt för hot och våld under arbetspasset

(Angland et al., 2014; Avander et al., 2016; Dafny & Beccaria, 2020; De Souza Oliveira et al., 2020; Han et al., 2017; Hassankhani et al., 2018; Pich et al., 2011; Ramacciati et al., 2015; Ramacciati et al., 2018; Wolf et al., 2015). Att utsättas för hot och våld på arbetsplatsen upplevdes ha blivit en vana och inte något som ansåg vara onormalt (Angland et al., 2014; Avander et al., 2016; Dafny & Beccaria, 2020; De Souza Oliveira et al., 2020; Han et al., 2017; Hassankhani et al., 2018; Pich et al., 2011; Ramacciati et al., 2015; Ramacciati et al., 2018; Wolf et al., 2015). Det framkom skillnader på hur våld som uppstod med uppsåt och utan uppsåt upplevdes, våldet ursäktades och normaliserades i högre grad om det orsakades av patientens sjukdom eller skada (Angland et al., 2014; Avander et al., 2016; De Souza Oliveira et al., 2020; Ramacciati et al., 2015).

” Well in my twenty-odd years of experience, verbal abuse, I hardly regard it as violence, by now it’s completely routine”- Ramacciati et al., (2015)

(18)

DISKUSSION

Metoddiskussion

Polit & Beck (2017) anger att det vid kvalitativ forskning är centralt att förhålla sig till begreppen äkthet, trovärdighet, pålitlighet, överförbarhet och bekräftelsebarhet. Dessa begrepp har författarna förhållit sig till i denna litteraturstudie.

Studien genomfördes som en litteraturstudie där existerande forskning samlades in och analyserades och presenterades i ett resultat för att besvara syftet (Polit & Beck, 2017). En litteraturstudies centrala delar är att summera och kritiskt granska den redan existerande forskningen och kunskapen inom det valda ämnet (Polit & Beck, 2017). Denna form av studie ger dock ingen originaldata, vilket kan anses vara en svaghet. Ett annat alternativ som hade varit relevant för syftet var att genomföra denna studie med empirisk design. Empirisk design innebär att datainsamling sker via intervjuer direkt med sjuksköterskor för att på så sätt skapa originaldata. Detta hade skapat ny, oarbetat data, vilket hade gett ett mer aktuellt resultat. Författarna hade fått möjligheten att ställa fler frågor och därmed skapa en djupare förståelse kring sjuksköterskors upplevelse av hot och våld. Litteraturstudier kan också snabbt bli utdaterade då redan existerande, äldre forskning används. Författarna valde därför att använda en tidsbegränsning på 20 år vid datainsamlingen för att få relevant data och studier som förhåller sig till den senaste forskningen vilket ökar studiens trovärdighet (Polit & Beck, 2017). Fördelen med litteraturstudier är att resultatet sammanställer resultat från forskning och därmed kan ge en övergripande bild av det nuvarande kunskapsläget om ett fenomen. Genom det författarna presenterat i denna studie är det möjligt för sjuksköterskor som befinner sig i liknande kontext att använda denna studie och på så sätt bedöma

överförbarheten. Enligt Polit & Beck (2017) är det läsaren som värderar och bedömer överförbarheten i en studie.

Med den tidsram som fanns ansågs en litteraturstudie vara mest lämpad. En svaghet som förekom vid skrivandet av en litteraturstudie är att författarna aldrig har genomfört ett arbete på kandidatnivå. Detta medför att författarna har brist på kunskap och erfarenhet när det gäller akademiskt skrivande på denna nivå. Författarnas brist på erfarenhet kan därav ha haft

inverkan på studien. Med detta i beaktning har författarna därför valt att använda sig av en metod som skapar ett systematiskt tillvägagångssätt vilket stärker trovärdigheten. Polit & Becks (2017) niostegsmodell (se bilaga 1) har använts till litteraturstudien för att strukturera arbetet.

Författarna har tidigare arbetat i databasarerna CINAHL och PubMed i sin

sjuksköterskeutbildning och var därför bekanta med sökning i dessa. Både CINAHL och PubMed är väsentliga vid insamling av data med omvårdnadsperspektiv då CINAHL och PubMed båda två innehåller omvårdnadsforskning (Polit & Beck, 2017). Valet av dessa databaser lämpar sig därför vid examensarbete i omvårdnad. En svaghet med att endast förhålla sig till två databaser är att eventuell forskning som finns på övriga databaser därmed exkluderas. Sökning i flera databaser hade eventuellt kunnat ge ett ännu bredare resultat och då ökat överförbarheten ytterligare (Polit & Beck, 2017). Dock bedömer författarna att

(19)

15

datamättnad är uppnådd eftersom artiklarna som valdes ut har liknande resultat och att de båda databaserna som använts har en ansenlig mängd och bredd av artiklar. En betydelsefull del i val av artiklar till denna studie var att undersöka om artiklarna var granskade enligt ”peer reviewed”-metoden för att se till att de upprätthåller en hög vetenskaplig standard (Polit & Beck, 2017). Vid val av vetenskapliga artiklar som är peer reviewed så medför detta till en ökad kvalitet på studien, vilket leder till ökad trovärdighet (Polit & Beck, 2017).

Genom att tydligt beskriva tillvägagångssättet för datainsamlingen i metoden, exempelvis användningen av exklusions- och inklusionskriterier eller sökord så ökar pålitligheten i detta arbete (Polit & Beck, 2017). Läsaren kan också tydligt följa, i metodbeskrivningen, hur författarna har genomfört denna studie under forskningsprocessen och den som läser studien kan där bedöma studiens bekräftelsebarhet och trovärdighet.

Båda två av författarna har en anställning på olika akutmottagningar. Denna förförståelse av akutmottagningen som verksamhet och de egna upplevelser författarna upplevt kan eventuellt ha påverkat studien vid tolkning och analys av artiklarna. Enligt Polit och Beck (2017) kan detta vara en svaghet. Det är vitalt att författarna är medvetna om sin förförståelse vid läsning och analys av artiklarna. Med detta i åtanke har författarna lagt vikt i att läsa och analysera artiklarna med ett öppet förhållningssätt.

De artiklar som valdes ut är skrivna på engelska. Ytterligare en svaghet var att författarna ej har engelska som modersmål. Denna språkbarriär kan eventuellt ha påverkat tillförlitligheten av studien vid exempelvis analysprocessen där meningsbärande enheter översattes till svenska och kondenserades till koder. För att minska risken för feltolkningar har ett engelskt lexikon använts om osäkerhet kring språket uppstod. Författarna har också granskat varandras översättningar, för att ytterligare minska risken för felöversättning eller misstolkning av text. Vidare användes den medicinska ordboken MeSH vid översättning av sökord för att se till att sökorden stämmer överens med de vetenskapliga termer som används vid datainsamling från vetenskapliga databaser som PubMed.

Resultatdiskussion

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningar. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde utsatthet under arbetet och att hot och våld på akutmottagningar normaliserades. Rädsla var ett vanligt förekommande begrepp i resultatet. Sjuksköterskorna var rädda för att bli utsatta för hot och våld när de arbetade och de upplevde ett bristande stöd från chefer och kollegor. Det fanns också en rädsla och uppgivenhet för att samhället inte skulle skydda dem när de blivit utsatta för hot och våld. Resultatet beskriver att många sjuksköterskor ansåg att hot och våld ingick som en del av arbetet och att förväntade sig att bli utsatta för hot och våld. Detta var ett förväntat resultat men det borde egentligen vara förvånande.

Artiklarna som inkluderades kommer från Iran, Sverige, Taiwan, Australien, Italien, Brasilien och USA. Resultatet från de olika artiklarna visar att hot och våld på akutmottagningar är ett globalt fenomen.

(20)

Resultatet visar att sjuksköterskan anpassar sitt beteende, tonläge och rörelser i förhållande till anhöriga och patienter för att undvika våldsamma situationer. Patienter och anhöriga reagerar på hur vårdpersonal agerar kommunicerar. Det förändrade beteendet hos sjuksköterskorna i studierna skulle även kunna bero på expertkunskap inom omvårdnad. Sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning kan vara i behov av kompetensutveckling och utbildning om hur hot och våld kan förebyggas. Det finns olika metoder och modeller som kan vara effektiva för att förebygga hot och våld på akutmottagning. Enligt Björkdahl et al. (2012) är

Bergenmodellen en effektiv metod för att bemöta och förebygga aggressivt beteende inom psykiatrisk omvårdnad. Modellen är inriktad på sjuksköterskornas omvårdnadsarbete och hur de kan skapa en miljö och en omvårdnad som är säker och trygg för patient och vårdpersonal (Björkdahl et al., 2012). Bergenmodellen används mest inom psykiatrin och forskning behövs för att ta fram evidens för om modellen är funktionell i akutmottagnings omvårdnad och miljö. Det är viktigt att förebygga hot- och våldsincidenter och inte bara fokusera på anhöriga och patienters roll utan också på att sjuksköterskor med sina omvårdnadsåtgärder kan

förebygga hot och våld. Enligt Cikriklar et al. (2017) är det ofta vårdpersonalens attityder och bemötande mot anhöriga och patienter som orsakar våld men att vårdpersonalen inte själva alltid är medvetna om detta utan lägger skulden på anhöriga och patienten (Cikriklar et al., 2017) Det kan tyckas självklart att sjuksköterskor ska bemöta och förhålla sig till patienter på ett respektfullt, empatiskt och stödjande sätt men så är inte alltid fallet.

Enligt Dahlen et al. (2012); McConell et al. (2015) är personcentrerad vård lämpligt att använda på akutmottagningen (Dahlen et al., 2012; McConell et al., 2015). Även här är sjuksköterskans förhållningssätt och omvårdnadskunskaper av betydelse. Genom att skapa en vårdrelation och bemöta anhöriga och patienter med ett förhållningssätt som inbjuder till delaktighet skulle mycket frustration och stress kunna undvikas. Genom att sjuksköterskorna lyssnar på patienten och ger tillräcklig information skulle mycket oro och ovisshet som kan leda till hot och våld undvikas. Det är förståeligt att patienter blir arga, ledsna och besvikna om omvårdnaden brister. Vidare menar McConell et al. (2015) att vårdmiljön på en

akutmottagning och tidsbrist kan vara ett hinder för vårdpersonal att arbeta personcentrerat (McConell et al., 2015). Detta är självklart en utmaning för vårdpersonal på

akutmottagningar. Enligt Ekman et al. (2021) stärks patientsäkerheten av att arbeta personcentrerat (Ekman et al., 2021). Med bakgrund till detta borde ledningen för

akutmottagningar i samarbete med vårdpersonal och delaktighet av patienter utreda och se över samt ta fram åtgärds- och implementeringsplaner för att arbeta personcentrerat på akutmottagningar.

Enligt resultatet påverkades sjuksköterskors yrkesutövning negativt av hot och våld på akutmottagningar. Omvårdnaden påverkades och det kunde uppkomma risker i

patientsäkerheten relaterat till att sjuksköterskan brast i sitt omvårdnadsansvar vid upplevt hot och våld. Enligt Johnsen et al. (2020) påverkas vårdpersonal av aggressiva patienter och anhöriga vilket påverkar vårdens kvalitet och utförande negativt. Detta bekräftas också av Kennedy och Julie (2013) som beskriver att risken ökar för att sjuksköterskor gör felaktiga bedömningar och prioriteringar i omvårdnadsarbetet när det uppstår hot-

(21)

17

och våldsincidenter på akutmottagningen. Vid brister i omvårdnadsarbetet uppstår patientsäkerhetsrisker både för andra patienter och för de patienter som agerar

våldsamt (Kennedy & Julie, 2013). Hotfulla och våldsamma patienter utgör ett allvarligt arbetsmiljöproblem som även påverkar patientsäkerheten. Det är förvånansvärt att detta problem inte uppmärksammas i högre grad då alla inom sjukvården är ålagda att främja patientsäkerhet och rapportera avvikelser enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659, 1 kap, 1 §).

Det framkommer att sjuksköterskor inte alltid rapporterar incidenter med hot och våld på akutmottagningar. Det bidrar till en underrapportering av hot och våld incidenter. Detta kan vara en orsak till att åtgärder inte alltid vidtas. Annan forskning (Hogarth, 2016) bekräftar bilden av att hot- och våldsincidenter inte rapporteras. Anledningen till att sjuksköterskor inte rapporterade hot- och våldsamma incidenter var att dom såg hot och våld som en del av deras normala arbetssituation samt att de inte ansåg att det var en våldsincident om de inte fått fysiska skador (Hogarth, 2016). Detta visar att hot och våld på akutmottagningar är ett komplext problem och kan bidra till att fenomenet normaliseras. Resultatet visade också att det fanns en individuell skillnad i vad sjuksköterskor anser vara hot och våld. En situation som upplevs av en sjuksköterska som hotfull kan upplevas annorlunda av en annan sjuksköterska. Detta kan bidra till att den upplevda situationen förminskas eller förstoras upp. Vårdteamet är av stor betydelse för hur situationen och upplevelsen hanteras. Hur vi förhåller oss till varandra inom och utanför teamet är det som formar kulturen och

normerna på arbetsplatsen. För att få en förståelse för varandras situation och upplevelse krävs en öppenhet för kollegors upplevelser även om den skiljer sig från vår egen.

Resultatet visade att dom inte upplevde att de fick stöd eller förståelse från ledningen när det uppstod hot- och våldssituationer. Ett bristande stöd och förståelse från ledningen samt den upplevda utsattheten för hot och våld kan medföra att sjuksköterskor väljer att avsluta sin tjänst eller söker sig till andra yrken. Att sjuksköterskor på akutmottagningar upplever ett bristande stöd från ledningen bekräftas av Morphet et al., (2014); Tan et al. (2015) där sjuksköterskor beskriver att deras upplevelser av hot och våldsincidenter förminskas och ignoreras av ledningen. Detta väckte känslor hos sjuksköterskorna i form av att de var ”för” känsliga och inte kunde hantera arbetet på en akutmottagning. Sjuksköterskorna beskrev även att de framfört förslag på lösningar till ledningen. När förslagen ignorerades upplevde

sjuksköterskorna att ledningen inte ansåg att de var viktiga eller betydelsefulla (Morphet et al., 2014; Tan et al., 2015).

Konsekvenserna av utsattheten visar att sjuksköterskor kan känna mindre empati för hotfulla och våldsamma patienter. Kennedy och Julie (2013) bekräftar detta i sin studie och uppger också att det förekommer att sjuksköterskor särbehandlar aggressiva och våldsamma patienter negativt. Detta strider emot patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659, 6 kap, 1 §) som befäster att patienter ska behandlas med respekt och omtanke. Sjuksköterskor undvek och ignorerade hotfulla eller våldsamma patienter och var ovilliga att utföra omvårdnadsåtgärder till dessa patienter (Kennedy & Julie, 2013). Detta kan enligt Bingöl och Ince (2021) bero på att sjuksköterskors moral påverkas av att uppleva hot och våld på arbetsplatsen. Resultatet visar

(22)

att hot och våldsincidenter kan påverka sjuksköterskans förhållande och inställning till de etiska koderna och sätta den etiska kompassen ur spel. Anhöriga och patienter som är

våldsamma kan uppleva ett lidande och ha ett stort behov av omvårdnad. Det är förståeligt att sjuksköterskan känner att det är känslomässigt svårt att känna empati för en hotfull och våldsam patient men inte acceptabelt. I dessa situationer är det viktigt att hämta styrka i yrkesprofessionen och yrkesetiska koder.

SLUTSATS

Hot och våld mot sjuksköterskor på akutmottagningen är vanligt förekommande och ett globalt problem. Hot och våld på akutmottagning påverkar sjuksköterskornas

omvårdnadsarbete och sjuksköterskor upplever rädsla för att bli utsatta för hot och våld. För sjuksköterskor på akutmottagning kan hot och våld innebära upplevelse av fysisk och psykisk ohälsa. Denna studie beskriver sjuksköterskors upplevelse av hot och våld och kan bidra till ökad förståelse kring detta fenomen.

(23)

19

REFERENSER

Artiklar som ingår i resultatet*

Abdul Rahman, H., Abdul-Mumin, K., & Naing, L. (2017). Psychosocial Work Stressors, Work Fatigue, and Musculoskeletal Disorders: Comparison between Emergency and Critical Care Nurses in Brunei Public Hospitals. Asian Nursing Research, 11(1), 13–18.

doi:10.1016/j.anr.2017.01.003

Ahlqvist. O. (2016, 26 augusti). Akutsjuksköterskan blev attackerad på jobbet: ”Han fortsatte bara slå”. Sydsvenskan. Hämtad från https://www.sydsvenskan.se/2016-08-26/han-bara-fortsatte-sla

*Angland, S., Dowling, M., & Casey, D. (2014). Nurses’ perceptions of the factors which cause violence and aggression in the emergency department: A qualitative study.

International Emergency Nursing, 22(3), 134–139. doi: 10.1016/j.ienj.2013.09.005

*Avander, K. (2016). Trauma Nurses’ Experience of Workplace Violence and Threats: Short- and Long-Term Consequences in a Swedish Setting. Journal of Trauma Nursing, 23(2), 51– 57. doi: 10.1097/JTN.0000000000000186

Bingöl, S., & İnce, S. (2021). Factors influencing violence at emergency departments: Patients’ relatives’ perspectives. International Emergency Nursing, 54, N.PAG. doi: 10.1016/j.ienj.2020.100942

Björkdahl, A., Hansebo, G & Palmstierna T. (2012). The influence of staff training on the violence prevention and management climate in psychiatric inpatient units. Journal of Psychiatric Mental Health Nursing, 17(7), 614-620. doi: 10.1111/j.1365-2850.2012.01930.x Cikriklar, H., Yurumez, Y., Gungör, B., Askin, R., Yucel, M & Baydemir, C. (2017). Violence against emergency department employees and the attitude of employees towards violence. Hong Kong Medical Journal, 22(5), 464-471. doi: 10.12809/hkmj154714

*Dafny, H. A., & Beccaria, G. (2020). I do not even tell my partner: Nurses’ perceptions of verbal and physical violence against nurses working in a regional hospital. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 29(17/18), 3336–3348. doi:10.1111/jocn.15362

Dahlén, I., Westin, L., & Adolfsson, A. (2012). Experience of being a low priority patient during waiting time at the emergency department. Psychology Research and Behavior Management, 5, 1-9. doi: 10.2147%2FPRBM.S27790

*de Souza Oliveira, C., Trevisan Martins, J., Quina Galdino, M. J., & Ribeiro Perfeito, R. (2020). Violence at work in emergency care units: nurses’ experiences. Revista Latino-Americana de Enfermagem (RLAE), 28, 1–7. doi: 10.1590/1518-8345.3856.3323

Doohan, I., & Saveman, B. I. (2015). Need for compassion in prehospital and emergency care: a qualitative study on bus crash survivors' experiences. International emergency nursing, 23(2), 115–119. doi: 10.1016/j.ienj.2014.08.008

(24)

Ekman, I., Ebrahimi, Z & Olaya Contreras, P. (2021). European Journal of Cardiovascular Nursing, 20(3), 93-95. doi: 10.1093/eurjcn/zvaa025

Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J., Dahlin-Ivanoff, S., Johansson, I.-L., Kjellgren, K., Lidén, E., Öhlén, J., Olsson, L.-E., Rosén, H., Rydmark, M., & Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-centered care — Ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248–251. doi:

10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008

Elmqvist, C., Fridlund, B & Ekebergh, M. (2011a). Trapped between doing and being: First providers’ experience of “frontline” work. International Emergency Nursing, 20(3), 113-119. doi: 10.1016/j.ienj.2011.07.00

Elmqvist, C., Fridlund, B & Ekebergh, M. (2011b). On a hidden game board: the patients’ first encounter with emergency care at the emergency department. Journal of Clinical Nursing, 21(3), 2609-2616. doi: 10.1111/j.1365-2702.2011.03929

Eriksson, K. (2015). Den lidande människan. (2. uppl.) Stockholm: Liber.

Fitzgerald G, Jelinek GA, Scott D, Gerdtz MF. Emergency department triage revisited. Emergency Medicine Journal. 2010;27(2), 86–92. doi:10.1136/emj.2009.077081 Frank, C & Elmqvist, C. (2020). Staff strategies for dealing with care situations at an emergency department. Scandinavian Journal of Caring Science, 34(), 1038-1044. doi: 10.1111/scs.12812

Happell, B. (2008). Putting all the pieces together: Exploring workforce issues in mental health nursing. Contemporary Nurse, 29(1), 43-52. doi: 105172/conu.673.29.1.43 *Han, C.-Y., Lin, C.-C., Barnard, A., Hsiao, Y.-C., Goopy, S., & Chen, L.-C. (2017). Workplace violence against emergency nurses in Taiwan: A phenomenographic study. Nursing Outlook, 65(4), 428–435. doi: 10.1016/j.outlook.2017.04.003

*Hassankhani, H., Parizad, N., Gacki-Smith, J., Rahmani, A., & Mohammadi, E. (2018). The consequences of violence against nurses working in the emergency department: A qualitative study. International Emergency Nursing, 39, 20–25. doi: 10.1016/j.ienj.2017.07.007

Hogarth, K. M., Beattie, J., & Morphet, J. (2016). Nurses' attitudes towards the reporting of violence in the emergency department. Australasian emergency nursing journal: AENJ, 19(2), 75–81. doi: 10.1016/j.aenj.2015.03.006

Howerton-Child, R. J. & Sussman, E. J. (2017). Occupational Disappointment: Why Did I Even Become a Nurse? Journal of Emergency Nursing, 43(6), 545-552. doi:

(25)

21

Innes, K., Elliott, D., Plummer, V., & Jackson, D. (2018). Emergency department waiting room nurses in practice: An observational study. Journal of clinical nursing, 27(7-8), e1402– e1411. doi: 10.1111/jocn.14240

Johnsen, G. E., Morken, T., Baste, V., Rypdal, K., Palmstierna, T., & Johansen, I. H. (2020). Characteristics of aggressive incidents in emergency primary health care described by the Staff Observation Aggression Scale - Revised Emergency (SOAS-RE). BMC Health Services Research, 20(1), 1–8. doi: 10.1186/s12913-019-4856-9

Kennedy, M & Julie, H. (2013). Nurses’ experiences and understanding of workplace violence in a trauma and emergency department in South Africa. Health

SA Gesondheid, 18(1), 1-9. doi: 10.4102/hsag.v18i1.663

Luck, L., Jackson, D & Uscher, K. (2009). Conveying caring: Nurse attributes to avert violence in the ED. International Journal of Nursing Practise, 15(3), 205-212. doi: 10.1111/j.1440-172x.2009.01749.x

Lusk, J. M. & Fater, K. (2013). A concept analysis of patient-centered care. Nursing Forum, 48(2), 89-98. doi: 10.1111/nuf.12019

McConnell, D., McCance, T., & Melby, V. (2016). Exploring person-centredness in emergency departments: A literature review. International emergency nursing, 26, 38–46. doi: 10.1016/j.ienj.2015.10.001

Morphet, J., Griffiths, D., Plummer, V., Innes, K., Fairhall, R., & Beattie, J. (2014). At the crossroads of violence and aggression in the emergency department: perspectives of Australian emergency nurses. Australian health review: a publication of the Australian Hospital Association, 38(2), 194–201. doi: 10.1071/AH13189

Möller, M., Fridlund, B., & Göransson, K. (2010). Patients' conceptions of the triage encounter at the Emergency Department. Scandinavian journal of caring sciences, 24(4), 746–754. doi: 10.1111/j.1471-6712.2010.00772.x

*Najafi, F., Fallahi, K. M., Ahmadi, F., Dalvandi, A., & Rahgozar, M. (2017). Human dignity and professional reputation under threat: Iranian Nurses’ experiences of workplace violence. Nursing & Health Sciences, 19(1), 44–50. doi: 10.1111/nhs.12297

*Pich J, Hazelton M, Sundin D, & Kable A. (2011). Patient-related violence at triage: a qualitative descriptive study. International Emergency Nursing, 19(1), 12–19. doi: 10.1016/j.ienj.2009.11.007

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Tenth edition. Philadelphia: Wolters Kluwer Health.

(26)

*Ramacciati, N., Ceccagnoli, A., & Addey, B. (2015). Violence against nurses in the triage area: An Italian qualitative study. International Emergency Nursing, 23(4), 274–280. doi: 10.1016/j.ienj.2015.02.004

*Ramacciati, N., Ceccagnoli, A., Addey, B., & Rasero, L. (2018). Violence towards Emergency Nurses. The Italian National Survey 2016: A qualitative study. International journal of nursing studies, 81, 21–29. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2018.01.017

Riksföreningen för Akutsjuksköterskor. (2017). Kompetensbeskrivning: Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot akutsjukvård. Hämtad 17 maj 2021 från https://sena.se/wp-content/uploads/2021/04/Kompetensbeskrivning.pdf Sakai, A. M., Rossaneis, M. A., do Carmo Fernandez Lourenco Haddad, M & da Silva Scaneiro Sardinha, D. (2016). Feelings of nurses in the reception and risk classification evaluation in the emergency room. Revista Da Rede Enfermagem Do Nordeste, 17(2), 233- SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från

https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/lagar-och-foreskrifter/centrala-lagar/patientsakerhetslagen/

Spector, P. E., Zhou, Z. E & Che, X. X. (2014). Nurse exposure to physical and nonphysical violence, bullying, and sexual harassment. A quantitative review. International Journal of Nursing Studies, 51(1), 72-84. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2013.01.010

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 7 Maj 2021 från https://www.swenurse.se/publikationer/icns-etiska-kod-for-sjukskoterskor Tan, M. F., Lopez, V., & Cleary, M. (2015). Nursing management of aggression in a Singapore emergency department: A qualitative study. Nursing & health sciences, 17(3), 307–312. doi: 10.1111/nhs.12188

Westin, J. (15 maj 2020). Vill skärpa straffen för hot mot vårdpersonal. Vårdfokus. Hämtad från https://www.vardfokus.se/rattsligt/vill-skarpa-straffen-for-hot-mot-vardpersonal/

Wikström, J. (2018). Akutsjukvård: omvårdnad och behandling vid akut sjukdom eller skada. Lund: Studentlitteratur

*Wolf, L. A., Delao, A. M., & Perhats, C. (2014). Nothing changes, nobody cares: understanding the experience of emergency nurses physically or verbally assaulted while providing care. Journal of emergency nursing, 40(4), 305–310. doi:

(27)

i

BILAGOR

(28)
(29)
(30)
(31)

i Tabell 3. Artikelmatris, sammanfattning av artiklar från resultatet

Titel Författare Årtal Syfte Metod Resultat

1 Nurses’

perceptions of the factors which cause violence and aggression in the emergency department

Angland et al. 2014 Syftet med studien

var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar av olika anledningar som orsakar våld och aggression på̊ akutmottagningen.

Design: Kvalitativ deskriptiv Urval: 12 sjuksköterskor med minst 6

månaders erfarenhet inom akutvård och varit i en våldssituation den senaste månaden.

Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer Dataanalys: Tematisk analys

Miljö̈: väntetider, säkerhetsbrister, många sökande, triagering Kommunikation: vårdpersonalens attityder, rädslor och sårbarhet.

2 Trauma Nurses’ Experience of Workplace Violence and Threats: Short- and Long-Term Consequences in a Swedish Setting Avander et al. 2016

Syftet med studien var att utforska erfarenheter av hot och våld samt konsekvenser av dessa bland sjuksköterskor i en svensk traumaenhet

Design: Kvalitativ induktiv

Urval: 14 sjuksköterskor som arbetat minst 1

år på enheten.

Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer Dataanalys: Innehållsanalys

Våldsamma situationer: Olika typer av hot och våld, riskfaktorer

(32)

3 I do not even tell my partner: Nurses’ perceptions of verbal and physical violence against nurses working in a regional hospital Dafny et al. 2020

Syftet med studien var att utforska sjuksköterskors uppfattning av fysiskt och verbal hot som begås av patienter och utförska teman kring kön och förekomst av våld

Design: Utforskande kvalitativ studie Urval: 23 sjuksköterskor från

akutmottagningen, IVA och psykiatri. ( 6 akutsjuksköterskor)

Datainsamling: Fokusgrupp intervju Dataanalys: Tematisk analys

5 kategorier: Beskrivning av våld, förövare, kön och våldshändelser, acceptans av våld som en del av arbetet, rapportering av våld. Dessa har 3–4

underkategorier.

4 Violence at work in emergency care units: nurses’ experiences

de Souza Oliveira et al. 2020 Studiens syfte är att svara på vad sjuksköterskorna som arbetar på akutmottagningars uppfattning av våld på arbetsplatsen.

Design: Kvalitativ deskriptiv

Urval: 2 akutmottagningar, 24 sjuksköterskor

totalt.

Datainsamling: Semistrukturerade

individuella intervjuer

Dataanalys: Sociologisk teori

2 kategorier: Upplevelsen av psykiskt våld dagligen för och upplevelsen av fysiskt våld dagligen 5 Workplace violence against emergency nurses in Taiwan: A phenomenographic study Han et al. 2017

Syftet med studien var att förstå̊ sjuksköterskans erfarenheter och perspektiv gällande våld på arbetsplatsen

Design: Kvalitativ fenomenologisk studie Urval: 30 sjuksköterskor

Datainsamling: Individuella intervjuer Dataanalys: Fenomenenografisk analys

4 kategorier: Våld på arbetsplatsen var en konstant mardröm, en del av arbetet, ett direkt hot, negativ påverkan på sjuksköterskans passion för akutsjukvård, konsekvenser för sjuksköterskans fysiska, psykiska, sociala, personliga och professionella nivå 6 The consequences of violence against nurses working in the emergency department: A qualitative study Hassankhani et al. 2018

Syftet med studien är att undersöka konsekvenserna av våld på arbetsplatsen ur ett akutsjuksköterskors perspektiv.

Design: Utforskande kvalitativ studie Urval: 16 sjuksköterskor på 5

akutmottagningar

Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer Dataanalys: Konventionell innehållsanalys

1 huvudkategori: lidande sjuksköterskor med 4 subkategorier mentala hälsorisker, fysiska risker, hot mot den professionella integriteten, hot mot den sociala integriteten.

Figure

Tabell 3.  Artikelmatris, sammanfattning av artiklar från resultatet

References

Related documents

Några av informanterna menade dock att detta kunde medföra att man litade för mycket på skydden och riskerade att inte vara tillräckligt uppmärksam istället.. En av dem trodde

The aim for iontronic drug delivery devices is to deliver and release a specific dose of specific ions at a certain time and place, by controlling the current through the

Bland annat tas upp hur frihandelsavtalet mellan Kina och ASEAN förbättrats, att samtal om frihandel pågår mellan Kina och nio andra stater och

Building on the idea of productive power, we argue that one reason for the diffusion and entrenchment of the power-shift discourse is its central role in identity constructions in

Through interaction terms of the three EU dummy variables and the Crisis variable, and later the interaction term between the three EMU dummy variables and the crisis variable, we

Han refererar inte till någon enda studie inom svensk idrottsforskning, vare sig egen eller andras, som stöder hans syn på lek och tävlan. I det hörn han har valt att ställa sig

Om det inte finns kunskap om eller förståelse för patienters upplevelser av att isoleras på grund av en smittsam sjukdom, kan det leda till att de inte får det stöd de behöver i

Förutom dessa program finns det vid Göteborgs universitet även att flertal andra utbildningar på avancerad nivå med inslag av miljö och hållbar