Akademin för hälsa, vård och välfärd
SOMALISKA KVINNORS
UPPFATTNINGAR OM PSYKISK
HÄLSA
En kvalitativ studie
HAMDI AHMED
Akademin för vård, hälsa och välfärd Grundnivå
15hp
Folkhälsoprogrammet
Examensarbete i folkhälsovetenskap FHA032
Handledare: Elisabeth Jansson Examinator: Camilla Ramsten Seminariedatum: 2020-06-22 Betygsdatum: 2020-07-06
SAMMANFATTNING
En god psykisk hälsa innebär psykiskt välbefinnande som grundar sig vår hälsa och vår funktionsförmåga. Vidare handlar det om hur vi människor mår, klarar av livets motgångar och att individen känner sig glädje livet. Studiens syfte är att studera somaliska kvinnors uppfattningar om påverkan av olika faktorer för psykisk hälsa. Deltagarna valdes med hjälp av ett målinriktat urval. Sex somaliska kvinnor intervjuades med hjälp av semi-strukturerade intervjuguide. Datamaterialet har analyserats genom en manifest innehållsanalys. Studiens resultat visade att somaliska kvinnors uppfattningar om påverkan av olika faktorer för
psykisk hälsa var homogena. Uppfattningarna om psykisk ohälsa uppfattades som mångsidig syn. God socio-ekonomi, hälsosamt liv samt känslan av tillhörighet och delaktighet i
samhället uppfattades som stödjande faktorer för psykiska hälsa. Okunskap om psykisk hälsa/ohälsa inkluderat skam, stigma, språkliga hinder och socioekonomiska faktorer uppfattades som hindrade faktorer för psykisk hälsa. Studiens diskussion diskuterades betydelsen av den socioekonomisk faktorer såsom att ha ett arbete, vilket medför minskad psykosociala påfrestningar då arbetslöshet och oro över den ekonomiska situationen kan medföra psykisk ohälsa. Studiens slutsats framkom att minska ojämlikhet och diskriminering inom arbetsmarknaden samt att stärka individens självkänsla var som en skyddsfaktor för psykisk hälsa. Skam och stigma relaterad till kultur nämndes som en hindrande faktor för psykisk hälsa, vilket gör att individen undviker att söka vård om de inte mår bra psykisk.
ABSTRACT
Good mental health means mental well-being based on our health and ability to function. What is more, it is a question of how we human beings feel, are able to cope with the setbacks of life and how of the individual feels happy in life. The study aims to study Somali women's perceptions of the impact of various mental health factors. The participants were selected on the basis of a targeted selection. Six Somali women were interviewed using semi-structured interview guides. The data content has been analyzed by a manifest content analysis. The results of the study showed that Somali women's perceptions of the influence of various mental health factors were homogeneous. The perceptions of mental ill health were perceived to be diverse. Good socio-economic, healthy life style and the sense of belonging and
participation in society were seen as supportive factors for mental health. Whereas ignorance of mental health/ill health, including shame, stigma, language barriers and socio-economic factors, was perceived as impeding mental health determinants, The discussion of the study discussed the importance of the socio-economic factors such as having a job, which entails a reduction in psychosocial pressures, as unemployment and concern about the economic situation can lead to mental ill health. The study concluded that reducing inequality and discrimination in the labour market and strengthening the individual's self-esteem was a protective factor for mental health. Shame and stigma related to culture were mentioned as an obstacle to mental health, so that the individual avoids seeking care if they are not well psychiatric.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INTRODUKTION ... 1
1 BAKGRUND ... 2
1.1 Hälsa och folkhälsa ... 2
1.2 Psykisk hälsa/ ohälsa ... 3
1.3 Frisk och riskfaktorer för Psykisk hälsa ... 4
1.4 Psykisk hälsa bland somaliska kvinnor ... 5
1.5 Teoretiska perspektiv ... 6
1.6 Problemformulering ... 7
2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 7
2.1 Syfte... 7 2.2 Frågeställningar ... 7 3 METOD ... 7 3.1 Metodval ... 8 3.2 Urval ... 8 3.3 Datainsamling ... 9 3.4 Analys... 10 3.5 Kvalitetskriterier ... 11 3.6 Etiska överväganden ... 12 4 RESULTAT ... 14
4.1 En homogen syn på psykisk hälsa och mångsidig syn på psykisk ohälsa. ... 14
4.2 Delaktighet och socialt nätverk som stödjande faktorer för psykisk hälsa ... 16
4.3 Okunskap och kultur som hindrande faktor för psykisk hälsa ... 16
5 DISKUSSION ... 18
5.1 Metoddiskussion ... 19
5.1.2 Urvaldiskussion ... 19 5.1.3 Datainsamlingsdiskussion ... 19 5.1.4 Analysdiskussion ... 20 5.1.5 Kvalitetskriterium i studien ... 21 5.1.6 Etikdiskussion ... 22 5.2 Resultatdiskussion ... 22 6 SLUTSATSER ... 25
6.1 Förslag till vidare studier ... 25
REFERENSLISTA ... 27
BILGA C ... 5 BILAGA A MISSIVBREVET
BILAGA B INTERVJUGUIDE BILAGA C
1 INTRODUKTION
Psykisk hälsa beskrivs som ett övergripande begrepp som omfattar god psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd. En god psykisk hälsa innefattar både psykiskt välmående och funktion. Människans psykiska hälsa är grunden till ett gott välbefinnande. Psykisk hälsa kan beskrivas och mätas på olika sätt. Ur ett folkhälsoperspektiv så är det viktigt att främja hälsan och förebygga ohälsan hos befolkningen.
Kvinnor har sämre hälsa generellt, särskilt kvinnor som har kommit som flyktingar till Sverige. Somaliska kvinnor är en del av flyktingpopulationerna som bor i Sverige och som påvisar ohälsa. Att främja psykiska hälsa bland somaliska kvinnor och alla kvinnor generellt är en viktig aspekt nu och för framtiden. Detta innebär att det finns särskilda behov som måste tillgodoses för att främja psykiska hälsa och förebygga psykisk ohälsa. Tidigare studier har visat att en del av somaliska kvinnor upplever olika utmaningar såsom utanförskap, arbetslöshet, oro, depression och ångest samt andra psykiska problem som är relaterade till krig.
I mars 2020 under pågående examensarbete, drabbades hela världen och Sverige av stora samhällsförändringar på grund av Coronavirus som är en smittsam sjukdom. Då
rekommenderades alla skolor och högskolor att undervisningen skulle ske digitalt. Regeringen reglerade att människor ska undvika sociala kontakter för att kunna minska smittan, vilket gjorde att största delar av samhället påverkats. Av den anledningen så var det svårt att genomföra den planerade datainsamlingen som underlag för arbetet. Detta
examensarbete påverkades genom att använda två olika datainsamlingar med både personliga möte och digitalt.
Det personliga motivet till val av ämnet är att det saknas studier som undersöker invandrade kvinnors egna uppfattningar om faktorer som påverkar den psykiska hälsan och att den psykiska ohälsan har blivit ett dagligt hälsobesvär som ökar bland kvinnorna. Författaren till denna studie har själv invandrarbakgrund och har erfarenhet av att jobba som vägledare inom integrationsenheten. Författaren studerar sista terminen på folkhälsoprogrammet och har därmed kunskaper kring folkhälsa och om ämnet psykisk hälsa. Det är självupplevda erfarenheter från personer med utländsk härkomst som påvisat okunskap i ämnet psykisk hälsa. Av denna anledning väcktes intresset av att studera detta ämne vidare för att kunna bidra till ökad kunskap som kan kommer att vara nytta till målgruppen.
1
BAKGRUND
1.1 Hälsa och folkhälsa
Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Världshälsoorganisationen WHO, beskriver begreppet hälsa som ”ett tillstånd av fullständigt fysisk, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom och handikapp” (WHO,1948, s.100). Utifrån denna förklaring så anses begreppet hälsa som en resurs för det dagliga livet. Enligt Världshälsoorganisationen WHO:s förklaras de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa i vilket land individen föds, växer upp, studerar, arbetar och åldras. Sociala
bestämningsfaktorer för psykisk ohälsa innebär de sociala och ekonomiska miljöer som har inverkan på förekomsten av psykisk ohälsa. Det finns många befolkningsgrupper som är mer utsatta för ohälsa och sjukdomar, vilket i sin tur leder till en ökad risk för psykisk ohälsa för individerna (WHO,2018). Arbete spelar stor roll i individernas liv och kan bidra till att individen blir självständig och mår bra psykiskt. Dock kan arbetslöshet medföra
sjukskrivningar och psykisk ohälsa. Det har visats att individer som är arbetslösa och har avgränsat socialt stöd har högre risk för att drabbas av depression. Vidare har det visats att personer som har invandrarbakgrund och är arbetslösa har mer symtom på psykiatriska störningar som exempelvis oro, ångest och depression eftersom de flesta individer som kommit på flykt till Sverige har lägre inkomst, har tyngre jobb eller har inget arbete alls (Akhavan, Bildt, Franzen & Wamala 2004, ss. 108–111).
Det är betydande att sträva efter att minska hälsoklyftorna inom en generation för att främja en god och jämlik hälsa. Miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet kan uppfattas i olika nivåer såsom nationellt, lokalt och globalt (Prop.2017/18:249). Agendan 2030 FN:s globala mål innehåller 17 mål, där tredje målet handlar om att säkerställa att alla individer ska kunna leva längre, jämlikt och hälsosamt, vilket innebär att alla individers välbefinnande är viktigt (Regeringskansliet, 2018). Folkhälsa beskrivs som att förbättra livskvaliteten på individ, grupp och samhällsnivå, vilket bidrar till en god jämlik och jämställd hälsa i hela
befolkningen. Inom folkhälsa undersöks även faktorer som ökar risk för ohälsa såsom dålig kost, fysisk inaktivitet, psykisk ohälsa och andra faktorer som påverkar folkhälsan
(Prop.2017/18:249). Folkhälsomyndigheten (2017) beskriver att folkhälsan i Sverige, är generellt god och jämlik, dock har det skett en ojämn fördelning i välmående, och kostnader för samhället på grund av stor population av migranter senaste åren.
Enligt Folkhälsomyndigheten (2019) beskrivs de övergripande målen för en jämlik hälsa för att människorna ska ha lika förutsättningar när det gäller hälsofrämjande insatser för hälsa. Hälso – och sjukvården bör erbjuda individerna som utsätts för ohälsa både hälsofrämjande och förebyggande insatser samt rehabilitering. Dessa målområden inriktas till att ge alla individer det vårdbehov och möjligheter som de olika sociala grupperna har.
1.2 Psykisk hälsa/ ohälsa
WHO (2013) förklarar psykisk hälsa som ett tillstånd av mental hälsa där varje människa har en bra psykisk hälsa, kan arbeta, integrera sig, arbeta och njuta av livet. Vidare förklarar WHO att psykisk hälsa är grunden till att vara människa och att varje individ ska ha vänner, solidaritet samt ska ha handlingsfrihet. Därför är det viktigt att främja den psykiska hälsan hos alla människor (WHO, 2013). Människans hälsa och sociala position i samhället spelar stor roll. Det finns betydande bestämningsfaktorer som utbildning, ekonomistatus,
sysselsättning och delaktighet som påverkar hälsa. Detta genom att individer som växer upp med lågutbildade föräldrar tenderar att ha sämre hälsa och ohälsosamma vanor (Rositla & Toivanen, 2012).
Livsstil spelar stor roll för hälsan och kan vara en riskfaktor för ohälsa. Om individen är fysiskt inaktiv, har dåliga sömnvanor samt äter ohälsosamma maträtter så påverkas
individens hälsa negativt. De stora folkhälsosjukdomarna som tex. hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, psykisk ohälsa, olika cancerformer, fetma och övervikt är vanligare bland
invandrargrupper än svenskfödda. Stress anses vara den största risken för ohälsa (Prop. 2017/18:249).
Psykisk ohälsa beskrivs som ett övergripande begrepp och omfattar ett tillstånd som har olika svårighetsgrader där symtomen varierar både mildare och svårare. Nedsatt psykiskt
välbefinnande är att individen under en period har känt sig orolig, nedstämd, sömnlöshet och kanske har tappat självförtroendet (Folkhälsomyndigheten, 2020). De psykiska besvär som individen upplever behöver inte ibland vara svåra så att individen söker vård eller får en diagnos, oftast så är det vanliga reaktioner som är relaterad till livshändelser och stress (Socialstyrelsen, 2016).
Bremberg (2015) påstår att psykisk ohälsa ökar succesivt globalt speciellt hos unga vuxna och kvinnor. Många kvinnor upplever hälsobesvär som exempelvis ångest, oro, och depression och detta är de vanligaste psykiatriska diagnoserna som kan uppstå. Psykisk ohälsa leder till stora problem för både individen och i samhället. När det gäller individnivå så är det ofta att individen lider av ohälsa, vilket påverkar individens livskvalité. Detta kan exempelvis vara att individen kan få svårigheter att klara av sina studier eller arbete. Utifrån ett samhällsperspektiv så leder psykisk ohälsa till ökade sjukskrivningar, höga
samhällskostnader och att antalet arbetsföra i personer blir färre (Folkhälsomyndigheten, 2019).
Enligt Folkhälsomyndigheten (2019) statistiken visade att 73 procent av befolkningen hade en god hälsa där män (i åldrarna 16–29 år respektive 65–84 år) hade bättre psykisk hälsa än kvinnor, då andelen för män var 80 procent som mådde bra psykisk. Den lägsta andelen för god psykisk hälsa var bland kvinnor i åldrarna 16–29 år där andelen var 67 procent
(Folkhälsomyndigheten, 2019). Det har även ökat med 17 procent (2018) i befolkningen med psykisk ohälsa i åldrarna 16–84 år. Det var mestadels kvinnor och unga som var födda utanför i Sverige. Det har visat sig att fler kvinnor har sämre psykisk hälsa än män, där 20 procent av kvinnorna mot 14 procent av männen har psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2019).
1.3 Frisk och riskfaktorer för Psykisk hälsa
För att uppnå en god psykisk hälsa och förbättra individens livskvalitet, förbättra
självkänslan och välbefinnandet är det betydande att individen har bra levnadsvanor. För att öka psykisk hälsa måste det erbjudas socialt stöd, emotionellt stöd och förebyggande av den ekonomiska utsattheten eftersom en dålig ekonomisk situation kan medföra sämre hälsa. (Prop. 2017/18:249). Att individen får gemenskap och flexibilitet är en viktig aspekt, eftersom en god psykisk hälsa innebär att individerna ska ha gott självförtroende och
självkänsla, samt ha ett meningsfullt liv. Att individen kan ha förmågan att skapa bra sociala relationer samt kunna möta livets motgångar (Prop. 2017/18:249). Psykiska hälsan ska främjas genom att exempelvis stärka individens självkänsla och känna att den hanterar livet. Även Trygghet och samhörighet är betydelsefulla för att alla ska känna socialt stöd och inte hamna i ensamhet eller depression Att främja psykisk hälsa stödjer att åstadkomma av god hälsa så att individen utför meningsfulla sysselsättning, god självkänsla, och känslan av kontroll över livet, vilket stödjer den psykiska hälsan (Prop. 2017/18:249).
Organisatorisk nivå eller strukturell nivå stärker individens psykiska hälsa genom att trygga den ekonomiska delen och fatta samhällsbeslut som minskar diskriminering, utanförskap och ojämlikhet. De aktörer som ansvarar och arbetar med de hälsofrämjande insatserna kan vara socialenheten, psykologer och kuratorer och sjukvården, alla dessa aktörer och arenor kan ge stöd och hjälp samt rådgivning till de kvinnor som har psykiska besvär (Prop. 2017/18:249).
Många nyanlända människor upplever problem med att integrera sig i det nya samhället och känner instabilitet på grund av språkliga hinder, kulturella skillnader, utanförskap, ensamhet och arbetslöshet. Det har visats att arbetslöshet medför till tidigt död, nedsatt hälsa och sjukskrivningar. Det finns tydliga kopplingar mellan arbetslösheten och psykisk hälsa när det gäller att individen känner stress, depression, psykosomatiska symtom, sömnlöshet, och psykiska ohälsa (Rostila & Toivanen, 2012). Utanförskap, svårigheter med inkomst, att individen har erfarenheter av krigstrauma är riskfaktorer för psykisk ohälsa (Bettman et.al, 2015). Människor som flyr från krig upplever ofta traumatiska händelser som exempelvis tortyr, fängelse, våld och förtryck. De har varit utsatta för olika sätt och lider samt bär smärtsamma minnen (Rostila & Toivanen, 2012).
Stressiga situationer som individen går igenom i sitt liv utsätter kroppen för en massa
ansträngningar och förändringar, vilket ökar risken till en försämrad fysisk och psykisk hälsa. Det finns också andra faktorer som exempelvis ofrivillig förlust av släkt, kompisar och sociala nätverk som är väldigt viktiga för individens psykiska hälsa. Ankomsten till ett annat land kräver mycket som att individen ska anpassa sig den kulturen eller att integrera sig i det nya samhället. Den stora omvandlingsprocessen medför också att individen utsätts för stress i form av att man tappar sin identitet. Detta kan öka en försämrad självbild för individen och kan skapa otrygghet samt ångest. Det kan också på längre sikt medföra att individens fysiska och psykiska hälsa påverkas på ett negativt sätt (Bhui et al., 2003).
1.4 Psykisk hälsa bland somaliska kvinnor
Invandra kvinnor har generellt sämre hälsa än svenskfödda kvinnor, särskilt kvinnor som kom på grund av flykt från sina hemländer och kom till Sverige. Kvinnor som invandrat till Sverige och har upplevt krig kan riskera att drabbas av psykisk ohälsa, eftersom deras upplevelser kan ha negativ påverkan av den psykiska hälsan (Svenberg, Bengt & Carola, 2009). Att vara flykting i ett nytt land innebär också att individen kan känna oro för sina anhöriga och släktingar som är kvar i hemlandet. Familjer som kom på flykt har generellt sämre hälsa jämfört med inrikes födda familjer som är i Sverige. Detta innebär att de har upplevt krig vilket orsakar olika hälsoproblem som exempelvis stress, och missbruk (Pumariega, Rothe & Pumariega, 2005). Många kvinnor har lämnat sina barn i hemlandet som är krig och har förlorat sina anhöriga samt splittrat sina familjer. Detta påverkar den mentala hälsan negativt eftersom de är oroliga och tänker på sina familjemedlemmar. Då många kvinnor har psykosomatiska besvär såsom ångest, depression, påfrestningar, andra psykiska problem som är relaterad till krig, förlust av familjemedlemmar (Svenberg et al.,2009).
Att få vård på grund av psykisk ohälsa är också starkt stigma i den somaliska kulturen. De söker inte vården förrän någon blir svårt sjuk, istället vänder de sig till religiösa ledare om någon verkar vara deprimerad (Carrol, 2004). Det finns även stöd och ett socialt nätverk inom familjen men ibland det är inte tillräckligt (Areba, Ducket, Robertson & Savik, 2018). Det är vanligare att söka vård för fysiska besvär än för psykiska, eftersom kvinnornas syn kring den psykiska ohälsan är känsligt. Detta innebär att folk inte pratar om den psykiska ohälsan inför andra människor och även ofta inte pratar inför religiösa ledare. De tycker att det är olämpligt att rekommendera någon att söka den psykologiska eller psykiatriska hjälpen som finns. Däremot så finns det vissa individer som vänder sig till psykologer och söker stödberoende med deras kunskap kring psykisk hälsan eller psykiska ohälsan tillräckligt (Areba, Ducket, Robertson & Savik, 2018).
Att söka hjälp kan i värsta fall leda till att man av släkt och vänner blir stämplad som ”galen” Det florerar ofta vandringssägner där det berättas om att folk som sökt hjälp blivit inspärrade av psykiatrin (Carrol, 2004). Studier från USA visar att psykisk ohälsa är vanligt
förekommande bland unga vuxna somalier, vilket innebär att de skäms över och undviker att söka vård kring psykisk hälsa. Ytterligare en faktor är kunskapsbrist kring psykisk ohälsa och de olika behandlingsformerna i västerländerna (Willhelm, Mcree, Bonilla & Eisenberg, 2018). Dock finns det andra individer som söker vård om de känner sig deprimerade. Detta beror på olika faktorer som exempelvis stigmatisering av andra som befinner sig i sina omgivningar och fördomar kring den psykiska hälsan. Vissa andra kvinnor söker inte vård på grund av rädsla av att bli kränkta eller diskriminerade på grund av sin ras, då de tycker att de blir illa behandlade om de söker vård i sjukvården. Det är viktigt att unga vuxna kvinnor får hjälp så att konsekvenserna och den negativa uppfattningen som de har kan förhindras i god tid (Carrol, 2004).
De hälsofrämjande insatserna som främjar psykisk hälsa och förebygger psykiska ohälsa ska kunna stärka kvinnornas egenmakt genom att öka deras kunskap, förändra de negativa attityderna de har kring psykiska ohälsa. Regeringskansliet (2018) beskriver FN:s
rekommendationer för utsatta grupper ska ha skydd genom att sjukvårdpersonalen och andra professionella grupper ska ta ansvar för att förebygga ohälsan. Att sjukvårdpersonalen ska ha förståelse för varför vissa somaliska kvinnor inte söker vård och det är av betydelse också att de ska ha kunskap kring den kulturella skillnader kring psykiska ohälsa är en viktig punkt, vilket i sin tur främjar hälsan (Dogan, Tschudin, Hot & Özkan 2009).
Sjukvårdspersonalen kommer att fortsätta möta individer som har olika bakgrund med olika kulturer och språk så det är viktigt att ha fördjupad kunskap om dessa ämnen och kulturell kompetens. Det är också viktigt att ge kvinnorna kunskap kring den psykiska hälsan i allmänhet (Dogan, Tschudin, Hot & Özkan 2009). Enligt socialstyrelsen (2015) ska sjukvården följa de riktlinjer som finns gällande det sjukdomsförebyggande
förhållningssättet i ett folkhälsoperspektiv. Det innebär att alla som ska vårdas ska efterfrågas om deras levnadsvanor och livsstil eftersom det är en del av behandlingen. De som söker vård ska få råd och stöd om de har ohälsosamma vanor eftersom vårdpersonalen är de som kan inspirera en god levnadsvana och kan ge bra information kring och vilka risker som finns när det gäller ohälsosamma levnadsvanor.
1.5 Teoretiska perspektiv
Begreppet Empowerment eller egenmakt innebär att individerna tar kontroll och makt över sina egna omständigheter exempelvis, egna mål (WHO, 1998). Begreppet empowerment är multidimensionellt och går att använda i olika sammanhang, exempelvis kan det användas att främja friskfaktorerna för den psykiska hälsan hos individerna. Detta görs genom att avlägsna de barriärer som hindrar en person att uppnå ett hälsosammare liv. Empowerment förklaras också som individens uppfattning eller upplevelse att ha styrka av att ha egen makt och kontroll över sin hälsa genom att samarbeta med andra, såsom, familj, sjukvården, vara deltagande i olika situationer (WHO, 1986).
Empowerment används inom hälsofrämjande insatser och tycks vara de grundläggande förutsättningarna för att främja människornas hälsa genom att hjälpa dem till ett
hälsosammare liv och ökad förståelse om de levnadsvillkor som är viktiga för hälsan. För att en person ska känna och har möjligheten och kontroll att ta makten över sin egen hälsa. Detta för att engagemang i frågor som rör sin egen hälsa är maktgörande och delaktighet en central förutsättning (WHO, 1998).
Med empowerment är målet att ge en chans till utsatta människor att ha egen makt för att kunna styra eget liv och ha inflyttande genom att påverka sina förutsättningar för en bra psykisk hälsa och välbefinnande. Detta kan stärka kvinnornas egenmakt så att de kan ha en god psykisk hälsa som underlättar att de får självförtroende och slutligen kan uppnå sina mål i livet (Askheim & Starrin, 2007).
1.6 Problemformulering
Somaliska kvinnor upplever enrad utmaningar förutom de psykiska besvären som medför stor påverkan på människans hälsa, gällande den ekonomiska och sociala statusen samt bristande kunskaper om Sveriges kultur. Anledningen till att den psykiska ohälsan ökar bland kvinnorna har olika bakomliggande faktorer. En del somaliska kvinnor undviker och skäms över att söka vård. Dock finns det andra individer som söker vård om de känner sig deprimerade, då kan det vara att personen vänder sig till psykologer. Detta beror på olika faktorer som exempelvis stigmatisering av andra som befinner sig i sina omgivningar och fördomar kring den psykiska hälsan (Areba et. al, 2018).
En djupare förståelse för invandrarkvinnors uppfattning om psykisk hälsa kan skapa bättre möjligheter för att få en inblick för hur somaliska kvinnor som kom på flykt till Sverige resonerar kring den psykiska hälsan. Viktigt att få veta hur de uppfattar vilka hinder, möjligheter och stödjande faktorer som finns kring psykiska hälsa.
2
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
2.1 Syfte
Syftet med studien är att studera somaliska kvinnors uppfattningar om påverkan av olika faktorer för psykisk hälsa
2.2 Frågeställningar
1. Hur uppfattar somaliska kvinnor psykisk hälsa och psykisk ohälsa?
2. Vilka faktorer uppfattar somaliska kvinnor som stödjande för psykisk hälsa? 3. Vilka faktorer uppfattar somaliska kvinnor som hinder för psykisk hälsa?
3
METOD
I detta kapitel redogörs för val av metod, urval och beskrivning om hur studiens dataanalys har genomförts. Därefter olika kvalitetskriterium som använts för att stärka studiens kvalité,
som trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att konfirmera. Avsnittet avslutas med de forskningsetiska principerna som det togs hänsyn till under studien.
3.1 Metodval
Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod. Denna typ av metod ansågs vara passande då studiens syfte är att studera somaliska kvinnors uppfattningar om påverkan av olika faktorer för psykisk hälsa. I denna studie används kvalitativa forskningsintervjuer, eftersom syftet handlar om informanternas uppfattningar. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) beskriver att kvalitativ metod använts för att få upplevelser och uppfattningar och därmed få ett mer djupare resultat och ger en inblick i om vad informanternas uppfattningar om ämnet är. Studien kommer att studeras objektivt för att kunna få djupare uppfattningar om vad som undersöks genom tolkningar om informanternas berättelser kring den psykiska hälsan. Detta menas att informanternas uppfattningar, och upplevelser ska tolkas genom att analysera vad de faktiskt uppfattar om ämnet. Enligt Olasoji, Mause & Maccauley (2017) tyder att kvalitativ forskningsmetod är lämpligt vid genomförande av studier om psykisk hälsa, då det ger mer fördjupad förståelse och beskrivning av resultat.
3.2 Urval
Studiens metod var ett målinriktat urval, vilket innebär att informanterna valdes ut utifrån den målgrupp som studien har riktats till. Urvalet var sex kvinnor som var födda i Somalia som är mellan 20-40år och är svensktalande personer som har bott i Sverige mindre än 10 år Enligt Bryman (2011) innebär ett målinriktat urval att studiens syfte och frågeställningar ska fokuseras på en särskild målgrupp, eller organisation. Syftet med föreliggande uppsats är att studera somaliska kvinnors uppfattningar om påverkan av olika faktorer för psykisk hälsa. Studiens informanter anses besvara studiens syfte samt frågeställningar med hjälp av de erfarenheter de har inom ämnet. Studiens informanter finns i en av de kommunerna i Sverige med en hög andel somalier.
Författaren delade missivbrevet (se bilaga A) genom en intern Facebookgrupp som syftar till att vara en plattform för somaliska kvinnor som har olika utbildningar. De som var
intresserade hörde av sig frivilligt och gav sitt samtycke till att delta innan intervjuerna ägde rum. Detta har gett möjlighet att kontakta personer som var relevanta till studien. Enligt Patel och Davidsson (2011) menas att missivbrevet används som information kring studiens syfte, där informanternas rättigheter, konfidentiellt och anonymt samt hur studiens material ska användas. Dessa informanter valdes efter specifika kriterium som skulle fullgöra studiens syfte.
Det huvudsakliga urvalskriteriet har varit kvinnor födda i Somalia som är mellan 20–40 år. Ett annat urvalskriterium var att de ska vara svensktalande personer som bott i Sverige mindre än 10 år. Totalt var de tio kvinnor som anmälde intresse att delta i studien frivilligt och visade intresse för att delta i studien och sex av dem inkluderades i studien. Dessa sex
kvinnor valdes ut genom att välja de första personer som visade intresse samt uppfyllde det specifika urvalskriteriet i studien. Informanterna hade varierande utbildningar som
högskoleutbildning i biomedicin, gymnasialutbildningar och undersköterskor. Informanterna informerades i missivbrevet att intervjun ska spelas in, då gav samtliga informanter deras samtycke. Tid och plats bestämdes genom att kontakta varje informant för att överenskomma lämplig tid och plats för intervjun. Dessutom togs det hänsyn till informanternas önskemål och prioritering av deras komfort. Slutligen lyckades att alla sex kvinnor bokas in för en intervju.
3.3 Datainsamling
Studiens data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Med en semistrukturerad intervjuguide menas att intervjufrågorna ska utformas öppna och breda. Enligt Bryman (2011) beskrivs att intervjufrågorna utformas öppna och breda på så sätt som
överensstämmer med undersökningens frågeställningar, ett sätt som ger studiens informanter möjlighet att svara på frågorna fritt inom de förbestämda kategorierna.
Det har utformats en intervjuguide som användes som stöd vid intervjutillfällena (se Bilaga B) med tre teman utifrån studiens syfte och frågeställningarna utformades. Varje tema som utformades hade två till sex frågor och följdfrågor som ställdes under intervjun.
Följdfrågorna ställdes för att få djupare förståelse om deltagaren inte beskriver sin uppfattning tydligt. Teman som används i intervjuguiden var somaliska kvinnors
uppfattningar om psykisk hälsa och psykisk ohälsa, Faktorer som påverkar en god psykisk hälsa (stödjande påverkansfaktorer för psykiska hälsan), och hindrande faktorer för god psykisk hälsa. Informanterna har bokats in på intervju utifrån deras fritid och vilken tid som passade bäst. En pilotintervju genomfördes innan den riktiga intervjun. Enligt Bryman (2011) beskriver att pilotintervju underlättar och identifierar de frågor som är otydliga samt om intervjufrågorna stämmer överens med studiens syfte. Efter pilotintervjun genomfördes omformulerades även vissa frågor som var svårt att förstå på ett mer förståeligt sätt.
Dessutom frågor som ansågs relevanta och tydliga ändrades inte.
Intervjufrågorna som ställdes var redan färdiga innan intervjun genomfördes. I tillägg till dessa så ställdes också spontana följdfrågor. Detta är möjligt att göra vid semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2011). Informanterna har möjligheter att besvara frågorna som ställs direkt. (Patel & Davidsson, 2011). Intervjuerna ägde rum efter önskemål från
intervjupersonerna. Detta för att de ska känna bekvämhet och trygghet i miljön där de befinner sig i under intervjutiden. Tre av sex informanterna intervjuades på en plats där det var tyst och lugn miljö samt inga människor var på plast, vilket inte skedde störande saker som påverkade intervjun. Medan de andra informanterna önskade att intervjun skulle ske via mobiltelefon på grunda av smittan på Coronaviruset. Intervjun skedde via mobiltelefon och spelades in samtidigt under samtalet vilket inte påverkade intervjun. Informanterna var ensamma i ett rum där deras röst hördes tydligt och var ostörda. Även författaren var ensam under hela intervjun och befann sig i ett ostörd rum. Under genomförande av alla intervjun
så använts det en mobiltelefon med Appen speakerstudio för att kunna spela in intervjuerna. Intervjuerna namngavs med koderna 1–6 för att skydda deltagarnas identitet.
Alla sex informanterna besvarade alla frågor under intervjuns gång och efteråt ställdes följdfrågor för att få mer förståelse om vad intervjupersonerna har besvarat. Vissa informanter besvarade några frågor i förväg och frågorna ställdes inte i någon särskild ordning, men gemensamt för alla intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre intervjuer under en vecka och ytterligare tre den efterföljande veckan. Varje intervju som genomfördes tog mellan 15 – 35 minuter vilket resulterade i 28 sidor text.
3.4 Analys
Studiens analys har valts kvalitativ innehållsanalys för att analysera materialet som transkriberats och sorteras i mindre delar. Manifest innehållsanalys genomförs genom att analysera på det som sägs i texten. Denna studien använts den manifesta innehållsanalysen för att få inblick i somaliska kvinnors uppfattningar om påverkan av olika faktorer för psykisk hälsa.
Alla data som har samlats in vid intervjun har transkriberats ordagrant. Det har
transkriberats materialet och lästes många gånger för att förstå innehållet. Därefter har ur transkriberade texten plockats ut några meningar som tycktes var meningsbärande ord för undersökningens frågeställningar. Enligt Graneheim och Lundman (2004) beskriver meningsbärande enheter som innebär meningar eller citat som innehåller samma kontext och har samband med studiens frågeställningar. Ändamålet med meningsbärande enheter är att bestämma sig för att identifiera de meningar som är lämpliga till studiens syfte. De meningsbärande enheterna sätts in i en tabell där informanternas citat döptes till IP1-IP6 för att urskilja deras citat. Därefter har de meningsbärande meningarna kondenserades i kortare form utan att förlora huvudinnehållet. Då enligt Graneheim och Lundman (2004) beskriver att meningsbärande enheterna förkortas ner för att kunna skapa meningens helhetsbild. Därefter kodades de kondenserade enheterna för att särskilja och förstå det insamlade materialet. Koderna identifierar de kondenserade meningsenheternas innehåll. Vidare grupperades koder med samma innebörd i olika underkategorier och sen kategorier. Då enligt Graneheim och Lundman (2004) kategori innebär som ett samlingsbegrepp som har liknande innehåll som består av informanternas uppfattningar och erfarenheter.
Kategoriseringen utfördes genom att använda en anlysmatris där alla meningsbärande enheter, kondensering, koder, underkategorier och huvudkategorier har skrivits bredvid varandra. Detta gjordes för att kunna ge en bild av innebörd och göra analysprocessen lättare.
De huvudkategorierna som framkom i analysen är; 1) En homogen syn på psykisk hälsa och mångsidig syn på psykisk ohälsa ;2) Delaktighet och sociala nätverk som stödjande faktor för psykisk hälsa; 3) Okunskap och kultur som hindrande faktor för psykisk hälsa
Tabell1: Exempel på underkategorier och huvudkategorier
Underkategorier Huvudkategorier
• God psykisk hälsa ger positiva effekter för hälsan
• God psykisk hälsan minskar orolighet i livet.
Psykisk ohälsa påverkar negativt för hälsan.
Psykisk ohälsa leder till dålig socioekonomi
En homogen syn på psykisk hälsa och mångsidig syn på psykisk ohälsa
• God socioekonomi, hälsosam livsstil och socialt nätverk. • Känslan av meningsfullt liv • Tillhörighet och delaktighet
Delaktighet och socialt nätverk som stödjande faktor för psykisk hälsa
• Skam som är relaterad till kultur och okunskap
• Ekonomisk kris • Språkhinder
Okunskap och kultur som
hindrande faktor för psykisk hälsa
3.5 Kvalitetskriterier
(2011); pålitlighet, trovärdighet, överförbarhet och möjlighet att konfirmera. Dessa kvalitetskriterier togs till hänsyn för att kunna uppnå studiens tillförlitlighet så att det ska vara korrekt och ha en god kvalité (Bryman, 2011).
Pålitlighet innebär att tydliggöra hur all faser i studien genomförts samt hur korrekt studiens slutsatser har skrivits (Bryman, 2011). Vidare menas pålitlighet om tillförlitlighet gällande hur hela forskningsprocessen har genomförts och beskrivits, om någon annan skulle få fram ställa ledande frågor till intervjupersonerna.
Överförbarhet innebär att studiens resultat skulle kunna användas i en likvärdig kontext t.ex. bland somaliska kvinnor i ett liknande socioekonomiskt område. Då enligt Bryman (2011) beskriver överförbarhet i vilken omfattning kan studiens resultat kan användas i någon annan kontext. För att uppnå överförbarhet i studien beskrivs ämnesområde tydlig i bakgrunden där psykisk hälsa/ohälsa samt somaliska kvinnor beskrivs i detalj och även i analyssteget. Detta höjer studiens överförbarhet till att överföra liknande kontext. Möjlighet att konfirma handlar om enligt Bryman (2011) att studiens resultat inte ska ha någon inverkan från forskarens egna åsikter och intresse. Författaren har varit neutral i sina tolkningar kring analysen av materialet och inte inblandat sina egna erfarenheter, vilket minskade påverkan av studiens resultat.
3.6 Etiska överväganden
Studien har förhållit sig till de fyra forskningsetiska principer som var viktigt för att skydda informanternas identitet. Dessa etiska principer är informationskravet,
konfidentialitetskravet, samtyckeskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Informationskravet innebär att ge information till informanterna om vad intervjuerna används till och vilka rättigheter de har som informant (Vetenskapsrådet, 2002). Varje informant har fått information om studiens syfte inför och under intervjun. De har informerats att deltagandet är frivilligt och att intervjuerna kommer spelas in. Även att materialet ska användas till denna studie samt inspelade intervjuerna raderas efteråt. Samtyckeskravet innebär att informanterna ska ge deras samtycke till undersökningen (Vetenskapsrådet, 2002). Samtycke till att delta gavs, genom att informanterna ville delta i intervjun
Studien har även beaktats konfidentialitetskravet då det kan kännas känsligt att dela med sig egna uppfattningar till andra, då Vetenskapsrådet (2002) beskriver att den personliga
uppgifter som framkommit från informanterna ska skyddas. Detta har beaktats i denna studie genom att namnge ljudfilerna från intervjun som IP 1-IP 6. En dator med
lösenordsskydd användes och förvarades materialet för att skydda informanternas
personuppgifter. Därefter raderades materialet från mobilen. Detta gjordes eftersom det är krav att materialet behandlas med konfidentiellt. Nyttjandekravet handlar om att det insamlade materialet enbart ska användas i studiens syfte (Vetenskåpensråd, 2002). Detta har tagits hänsyn till i denna studie.
4
RESULTAT
Här nedan presenteras resultaten utifrån de olika kategorier som identifierats i den
manifesta innehållsanalysen (se tabell 1 samt bilaga C). För att besvara forskningsfrågorna konstruerades tre huvudkategorier; (i) en homogen syn på psykisk hälsa och mångsidig syn på psykisk ohälsa. 2) delaktighet och sociala nätverk som stödjande faktor för psykisk hälsa. 3) okunskap och kultur som hindrande faktor för psykisk hälsa.
4.1 En homogen syn på psykisk hälsa och mångsidig syn på psykisk
ohälsa.
Informanterna hade olika beskrivningar och uppfattningar om psykisk hälsa samt psykisk ohälsa. Dock, informanternas uppfattningar om psykisk hälsa var mer homogena kontra uppfattningar om psykisk ohälsa. Informanterna beskrev att god psykisk hälsa har positiva effekter för människornas hälsa, att individen mår bra och klarar av det vardagliga livet. En god psykisk hälsa definierades enligt informanterna att inte stressa sig och att man är lugn som person samt att ha en bra aktivitets balans på dagen. Detta innebär att hinna med att göra de saker och ting som krävs dagligen. Alltså att som person ska vara glad och nöjd med sitt liv oavsett situation så länge man är frisk.
”Alltså en god psykisk hälsa är att man mår bra ehm... att man klarar av livet och att man må bra ehm... jag tänker att livet ska vara enkelt och positivt … att det ska vara hanterbart.” (IP1)
En annan informant beskrev sin uppfattning om psykisk hälsa som att individen ska må bra både psykiskt och fysiskt, samt att allt i omgivningen hänger ihop och påverkar oss
människor mer eller mindre. En annan uppfattning om en god psykisk hälsa var att som person ha en bra och mer hälsosammare liv och inte har något att tänka på eller orolighet i livet. Att individen är frisk mentalt vilket innebär att individen inte lider av psykiska besvär såsom depression och andra psykiska besvär.
”En god psykisk hälsa är att må bra både psykiskt och fysiskt nämligen, ehm… att sova bra, att jag inte har något oroligheter, att jag inte har något att tänka på och inte har något bekymmer som jag tänker på hela tiden.” (IP5)
”Psykiska hälsan asså det är när man är typ frisk mentalt, ehm så länge man inte har någon diagnos och lider som t.ex. depression.” (IP6)
Psykisk ohälsa uppfattades av informanterna som mer oenhetligt och mångsidig, men en gemensam beskriv är att den ger negativa effekter på individens hälsa. Kunskapen om
psykisk hälsa/ohälsa kan vara låg då det inte finns i vissa kulturer och informanterna således har svårt att själva identifiera vad som är fel och inte söker vård heller.
Informanternas uppfattningar om psykisk ohälsa varierade, några menade på att miljön påverkar väldigt mycket, speciellt den miljön och samhället som individen lever i. Vissa informanters uppfattning om psykiska ohälsa är när individen har påfrestningar eller har tunga bekymmer som de inte kan lösa såsom dålig ekonomi, den sociala omgivningen, eller familj problem.
”Psykisk ohälsa är när jag har påfrestningar, ehm… bekymmer som jag inte kan just lösa det. Ehm... det kan vara familj, dålig ekonomi, det kan vara ehm... sociala omgivningen det kan vara vad som helst.” (IP5)
Informanternas uppfattning kring effekterna av psykiska ohälsa beskrevs olika som att den ger dåliga effekter för individens välmående som oro och ångest samt att ens liv kan vara ohanterbart. Vidare beskrev informanterna att den enskilde kan få social fobi då individen inte kan umgås med andra individer.
Psykisk ohälsa beskrevs även att den ger olika symtom såsom sömnlöshet oro, ångest och att individen tappar aptiten. Detta i sin tur påverkar individens liv helt och hållet på ett negativt sätt. En av informanterna uppfattade att psykiska ohälsa har olika grader såsom svåra och lindriga besvär. En annan beskrev att om en person har en nedsatt hälsa kan den utvecklas och bli värre då personen ifråga inte söker stöd och hjälp som finns i god tid.
”De effekterna kan ge olika symtom som sömnsvårigheter ehm... det kan vara oroligheter de symtom man får har ju olika grader, men den enklaste graden är ju orolighet, sömnlöshet, ehm... man tappar aptiten ibland och det är lindrigaste symtomen som individen kan få ehm... men det kan vara värre om individen inte söker hjälp.”(IP2)
En informant nämnde även att psykiska ohälsa kan leda till arbetslöshet och utanförskap. Detta kan i sin tur medföra att personen inte umgås med andra, blir nedstämd och allt
kommer att bli svårt för personen. Det förklarades att en person med psykisk ohälsa även kan få social fobi och allt i livet blir svårare då människan blir instängd och isolerad från allting. Det nämndes även att individer som upplever psykisk ohälsa har själv-mordstankar hela tiden. Detta beror på i vilken grad individen lider av sin psykiska ohälsa, om det är svårt eller mildare besvär.
”Asså det påverkar ju helt och hållet i ditt liv, för att du inte kommer kunna jobba exempelvis om du har någon depression du kommer ju ha social fobi, ehm… du kommer blir instängd från allting nästan… ehm… vissa kan ha de där tankarna typ självmordstankarna hela tiden, asså det beror på hur sjuk man är så klart, vissa är ju värre än andra.” (IP6)
4.2 Delaktighet och socialt nätverk som stödjande faktorer för psykisk
hälsa
Informanterna hade olika uppfattningar om de faktorer som stödjer den psykiska hälsan. Informanterna beskrev att dessa faktorer kan förebygga psykisk ohälsa. De förklarade tydliga faktorer som har inverkan på den psykiska hälsan. Informanterna påpekade att individers självkänsla kan stödjas genom att man säger positiva saker till dem. Informanterna berättade även andra faktorer som stärker den psykiska hälsan såsom att stärka sociala nätverk, att människor ska känna sig tillhörighet och delaktighet. De nämnde att det är viktigt att öka tryggheten samt trivseln i närmiljön.
Dock, de flesta informanterna hade en uppfattning om att den ekonomiska faktorn har negativa påverkningar i människans liv såsom sömnproblem, och att individen inte kan få ett stabilt liv utan arbete. Informanternas uppfattning kring ekonomiska problem kan avta genom att minska ojämlikheten inom arbetsmarknaden och individerna som söker jobb får ett arbete. Vidare menade de att politiker eller de som styr i landet få ta beslut om detta. Informanterna tyckte att ha en bra utbildning, ha ett boende, och ha familj samt ha ett aktivt liv kan vara de skyddsfaktorer som främjar en god psykisk hälsa.
”Om man har arbete då behöver man inte tänka den ekonomiska delen, ehm… det kan ju påverka sömnen, det påverkar livskvalitet, så att ha arbete, utbildningen… ett hem och familj också kan vara också en skyddsfaktor tycker jag ” det finns ju massa skyddsfaktorer t.ex. om landet man lever i har ett fungerande system som är baserat på jämlikhet är också en skyddsfaktor.” (IP4)
En annan informants uppfattning var att en bra livsstil kan stödja och stärka den psykiska hälsan. Informanten nämnde även att det hjälper om individen får söka vård eller psykolog i god tid, och prata med någon om individen upplever psykisk ohälsa. Att ha goda vanor, ha ett bra socialt nätverk samt motionera var en av viktiga faktorer som stärker den psykiska
hälsan. Informanten ansåg att om en individ upplever psykisk ohälsa, att denna ska söka stöd i god tid genom att kontakta psykolog eller läkare, så att de kunde behandla de symtom som individen upplever. Alltså minska de saker och ting som gör att en individ känner sig
stressad. Eller att vända sig till en person som individen känner sig trygg med.
”Asså att vara en aktiv person ehm… jag tänker att man har någonting meningsfullt i livet, det tror jag är en frisk faktor ehm… att kunna röra på sig, äta bra, sova bra, ehm… ha ett bra socialt nätverk. Känner man psykisk ohälsa, ska man kontakta psykolog eller läkare är viktigt. Behandla symtomen i god tid, prata med någon och minska den som gör dig stressad.”(IP1)
4.3 Okunskap och kultur som hindrande faktor för psykisk hälsa
Informanterna hade olika uppfattningar om vad som var hindrande faktorer för en god psykisk hälsa. Hindrade faktorer som nämndes var bland annat svårighet att söka vård, okunskap kring psykisk ohälsa, kulturella faktorer då det anses a var en skam att må dåligtpsykiskt samt dålig ekonomi och även språkliga svårigheter. Det finns okunskaper om hur man söker vård för psykisk ohälsa och att individen känner skam kring det. Enligt
informanterna så kan vissa vara omedvetna om att de inte mår bra psykiskt och kan ha språksvårigheter. Ofta kan det vara att individen har rädsla om att andra människor får veta om deras hälsoproblem. Vissa informanter berättade även att inom den somaliska kulturen och generellt sätt i världen har det varit stigmatiserat att prata om psykisk ohälsa och det är fortfarande svårt att prata om psykisk ohälsa.
”Att personen skäms för att söka vård eller psykologer ehm... det är ju stigma …det finns ekonomiskt hinder, och att man inte är medveten om att man inte mår bra psykisk helt och hållet… att man är rädd och skäms från andra människor att de ska få veta att man inte mår bra.” (IP2)
En del informanter berättade att möjligheten till att ha en bra utbildning också kan påverka individens psykiska hälsa och hur individen mår. Vidare, en av informanterna förklarade att om individen inte har bra utbildning så kan detta medföra till arbetslöshet, vilket i sin tur kan vara en av de största faktorerna som kan hindra att den enskilda får en god psykisk hälsa. Deltagaren hade en uppfattning om att personer som har svårigheter med svenska språket får utmaningar såsom svårt att ta till sig information från den sociala omgivningen kring den psykiska hälsan.
” om alla inte får lika förutsättningar för att få utbildning då är det ett hindrande faktor ehm… låg utbildning kan vara ett hinder då leder det arbetslöshet och mindre ekonomi ehm... om personen inte förstår språket då är det svårt att få rätt
in-formation om psykiska ohälsa.” (IP5)
En annan informants uppfattning var att vår omgivning påverkar oss mycket, till exempel den miljön som vi lever i, personer vi lever med och även samhället. Om en person är ensam och/eller inte vågar att prata med någon om sina problem, då medför detta till att den psykiska hälsan blir sämre. Informanten berättade att vissa personer kan hindra sig själva genom att inte våga prata med andra och integrera sig i samhället. Samma informant förklarade vidare att det är viktigt att varje person bidrar med någonting positivt till samhället eller människor som den lever med. Att inte våga prata med andra personer och inte är en öppen person är också en hindrande faktor till en god psykisk hälsa.
”Asså det är samhället vi lever i, personer och allting runt omkring dig kan ju hindra…. själv att vara ensam försämrar hälsan man måste typ våga och öppna sig och hitta någon som lite på.” (IP6)
När det gäller frågan om vad deltagarna uppfattade vad som hindrar personers benägenhet att söka stöd från samhället när de inte må bra, hade informanterna olika uppfattningar. En åsikt som delgavs var att personer med psykisk ohälsa är omfattande och att få vågar berätta öppet om det. Deltagarna beskrev att detta är tabu bland befolkningen.
”Asså psykiska ohälsa är ju ganska vanligt och bred …det är ganska tabu och det är jobbigt att prata om det även bland svenskfödda kvinnor. ” (IP4)
En annan deltagare hade en annan uppfattning kring vad som kan hindra kvinnors
benägenhet att söka stöd från samhället, vilket var att individen inte kanske vågar berätta till sin chef om den upplever oro eller ångest, inte må bra eller kanske är gravid och mår dåligt samtidigt. Detta undanhålls på grund av rädslan att förlora sitt jobb. Detta är en faktor som också kan öka psykisk ohälsa bland befolkningen.
”Alltså vissa kvinnor kanske är det ett hinder för dem ehm… om man exempel inte jobbar inom ett kommunalt och inte har fast jobb, då oroar man sig då man blir gravid till exempel kanske man inte vågar säga till sin chef att man är gravid för att man är rädd att förlora jobbet.” (IP1)
En annan deltagares uppfattning var att kultur och hur man uppfostrades kan spela stor roll gällande vad som kan hindra kvinnor att söka stöd från samhället. Även hur mycket kunskap som den enskilde har uppgavs ha stor betydelse för att söka stöd från samhället. Detta kan variera från person till person och beror på hur, var och en söker sitt stöd. Informanten förklarade att om en person har kunskap då kanske det är lättare att förebygga de hälsoproblem personen har.
”Asså uppfostran och våran kultur har påverkan och hindrar en att ha en god psykisk hälsa … det är sällan man hör att någon snackar om psykisk ohälsa…. vissa säger tänk om jag säger jag mår inte bra folk kommer tro att jag är galen…. du vet folk snackar ju och vissa andra bry sig inte vad andra säger det varierar.” (IP6)
Uppfattningen om vad som kan göras för att motverka de hinder som kan uppstå gällande psykiska hälsan uppfattades av informanterna på olika sätt. Några tyckte att staten som kommun och landsting ska ta sitt ansvar och ge hälsofrämjande insatser för psykiska hälsa och motverka psykisk ohälsa. Även individerna själva får ta ansvar för sig själva, söka jobb och utbildning. Detta i sin tur ger alla individer samma förutsättningar oavsett etnisk
bakgrund. Informanterna tyckte även att varje individ får uppmana sig själv och ta ansvar för sin hälsa. Individer som upplever psykiska besvär ska vara positiva oavsett de svårigheter som de upplever. De nämnde att det är viktigt att varje person försöker på något sätt att göra sitt liv meningsfullt för att må bättre psykisk.
”Jag tycker att staten ska ta sitt ansvar i form av att ge alla insatser som behövs för att få människor lika förutsättningar ehm. Även varje individ har också ett ansvar, för att ha lusten till att söka jobb och utbilda sig Ehm… fixa sitt liv precis som alla andra” (IP5).
5
DISKUSSION
I detta avsnitt diskuteras studiens metod och resultat. Avsnittet inleds med en metoddiskussion, som bland annat att omfatta svagheter och styrkor kring studiens
datainsamlingsmetod. Därefter diskuteras vad som framkom i resultatet med hjälp av vetenskapliga artiklar.
5.1 Metoddiskussion
Detta kapitel innehåller fyra underrubriker såsom metodval och urval, datainsamling och kvalitetskriterium.
5.1.1 Metodval
Studiens metodval var kvalitativ metod då studiens syfte är att studera somaliska kvinnors uppfattningar om påverkan av olika faktorer för psykisk hälsa. Kvalitativa metod ansågs vara lämpligt för denna studie då det innebär att studera individernas uppfattningar och
upplevelser samt erfarenhet kring ett fenomen (Bryman, 2011). I detta fall handlar det om att få en djupare förståelse av somaliska kvinnors uppfattningar om påverkansfaktorer för psykisk hälsan.
Författaren har förhållit sig objektiv och neutral i denna studien, genom att inte inblanda i sig sina egna åsikter och uppfattningar i analysen och resultatet. Författaren kom från samma land som intervjupersonerna, men är uppväxt i Sverige och har inte så mycket för förståelse och erfarenheter, vilket innebär att det varit lättare att hålla sig objektiv.
En svaghet i kvalitativa metoden är att studiens resultat blir svårt att generalisera eftersom studiens urval var mindre informanter (Bryman, 2011). Fördelen med metodvalen var att informanterna fick möjlighet att dela med sig sina uppfattningar och erfarenheter kring de påverkansfaktorerna för psykisk hälsa. En fördel är att resultat i kvalitativa metoder kan användas till andra kontexter om analysprocessen är tydligt beskrivet och har bra kvalité.
5.1.2 Urvaldiskussion
Studiens urval var målinriktat vilket innebär att målgruppen väljs utifrån studiens syfte (Bryman, 2011). Urvalet var sex kvinnor som var födda i Somalia som är mellan 20-40år och är svensktalande personer som har bott i Sverige mindre än 10 år. Dessa informanter valdes eftersom de ansågs kunna t besvara studiens syfte och frågeställningar. En fördel med urvalet var att alla informanter var svensktalande personer, vilket var tidssparande, annars skulle det vara nödvändigt att översätta somaliska språket till svenska. Dessa kvinnor hade olika utbildningsbakgrund, uppfattningar och erfarenheter samt jobbade inom olika
områden vilket var positivt för studiens syfte och frågeställningar eftersom de kunde besvara intervjufrågorna tydligare och de hade förståelse kring ämnet.
5.1.3 Datainsamlingsdiskussion
Datainsamlingen har genomförts med hjälp semistrukturerade intervjuguide för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar (Kvale & Brinkman, 2014). Semistrukturerade
intervjuer ansågs vara lämplig i denna studie då det ansågs a underlätta för informanterna att tala om sina uppfattningar och upplevelser. Fördelen med semistrukturerade intervjuer är att det går att få en djupare inblick för ämnet som studeras. Forskaren inte ställa ledande frågor och ska vara mer neutral (Bryman, 2011). Med neutral menas att inte inblanda i sina egna åsikter, erfarenheter eller uppfattningar under intervjun, i analysen och tolkning av resultatet.
Intervjuguiden som skapades var fungerande i början men ändrades lite de frågor som var otydliga efter genomförande av pilotundersökningen. Det var en fördel att genomföra en pilotintervju eftersom frågorna blev mer tydliga och förståeliga. Enligt Bryman (2011) genomförs pilotundersökning i syfte att förbättra och säkerställa så att intervjufrågorna är begripliga.
Vid genomförande av intervjun märktes det att intervjufrågorna var lätta att förstå och följdfrågorna som ställdes var till hjälp för författaren. Deltagarna i studien upplevdes var ganska bekväma och trygga, och kunde prata om sina uppfattningar och svar. Det hände att vissa informanter besvarade alla frågor innan några följdfrågor ställdes. I dessa fall ställdes följdfrågor ändå för att kunna få mer tydligare svar, vilket var en fördel. Varje intervjutillfälle tog mellan 30 till 45 minuter. Alla intervjuer utgick från informanternas önskemål om tid och plats eftersom deras samtycke och bekvämlighet var viktig samt prioriterad.
Total genomfördes sex intervjuer, varav tre via personliga möten och tre som
mobiltelefonintervju vilket spelades in med Appen speakerstudio. En svaghet i studien var att datainsamlingen genomfördes via två olika intervjumetoder. Dessa två metoder användes på grund av Coronavirusets utbrott och för att följa regeringens rekommendationer om ökad social distansering som syftade till att minska smittspridningen. Fördelen med de fysiska träffarna var att intervjuaren fick en bra kontakt med samtliga informanter och att ge rikare material jämfört med telefonintervju. Nackdelen med de fysiska träffarna var att
informanterna blev ganska nervösa och tappade orden som hen skulle säga. Under
genomförandet av de digitala intervjuerna var samtliga informanter ensamma i ett tyst rum, vilket minskade risken för störningar och deras röster hördes tydligt. Inga tekniska problem uppstod heller under genomförande av intervjuerna, vilket är en fördel för studien. Då enligt Bryman (2011) beskriver att det är bra vid genomförande av intervjuer sker i en lugn och tyst miljö så att informanterna inte bli störda av något annars inspelningens kvalitet kan
påverkas.
5.1.4 Analysdiskussion
Analysen av intervjumaterialet genomfördes med hjälp av manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004), vilka menar på att analysen utförs så textnära som möjligt. På så vis minimeras tillämpning av egna reflektioner och personliga uppfattningar, vilket är en fördel eftersom risken att feltolka texten blir mindre. Transkriberingen genomfördes direkt efter varje intervju, då enligt Bryman (2011) beskriver att transkribering bör
genomföras så fort som möjligt efter genomförd intervju. För att få inblick och helhetsbild av vad informanterna har berättat lyssnade författaren på de inspelade intervjuerna flera gånger samt läste igenom transkriberade materialet flertal gånger.
Vid genomförande av analysen använts olika steg såsom meningsbärande enheter, kondensering av meningsbärande enheter, kod, under kategorisering och kategori. Först analyserades allt material och det blev ett antal underkategorier därefter samlades underkategorierna som kategoriserades. Det gjordes huvudkategorier utifrån
undersökningens frågeställningar för att kunna se om studiens frågor har besvarats. De koder som samlades och gjordes i underkategorier var lämpliga till de avslutade
huvudkategorierna samt visade tydligare resultat. Dock uppkom det några utmaningar under analysen gällande kodningen, eftersom det var tidskrävande process. Materialet analyserades noggrant under hela processen från meningsbärande enheter tills huvudkategorierna
framkom. Detta gjordes för att kunna erhålla ett tillförlitligt resultat (Kvale & Brinkman, 2014).
5.1.5 Kvalitetskriterium i studien
Studiens trovärdighet ska beaktas för att kunna säkerställa studiens kvalité. Denna studien har beaktats och tog hänsyn till kvalitetskriterierna som pålitlighet, trovärdighet, överbarhet och möjlighet att konfirmera (Bryman, 2011).
Studiens trovärdighet stärktes genom att använda samma intervjuguide vid alla intervjuer. Då genomfördes en pilotundersökning innan intervjuerna utförts, vilket säkrade frågornas kvalité. Detta säkrade intervjufrågornas kvalitet då enligt Bryman (2011) tyder på att pilotundersökningen avgör vilka frågor som är otydliga som behövs att ändras på
intervjuguiden. För att kunna öka studiens trovärdighet har författaren strävats efter att få innehållsrika intervjuer. Då det fanns en vilja att få ett varierande intervjumaterial för att kunna ge undersökningen till ett större omfattning med ett betydande resultat.
För att kunna öka studiens trovärdighet ytterligare har använts intervjufrågorna vid varje intervjutillfälle (Kvale & Brinkman, 2014). Författaren ställde följdfrågor när informanternas kände sig osäkra på frågor som ställdes och upprepade för att underlätta för
intervjupersonerna. På så sätt intervjupersonerna kunde fritt dela med sig av sina
uppfattningar och erfarenheter kring påverkansfaktorerna för psykiska hälsan. Att bestämma tid och plats genom att kontakta till varje informant vid genomförande av intervjun ha även medverkat till deras vilja och intresse till att besvara frågorna. Studiens resultat bevarade till syfte och frågeställningar vilket stärker studiens trovärdighet enligt Bryman (2011), och även använts citat från informanterna för att kunna stärka studiens resultat.
Pålitlighet menas att kunna genomföra liknande studie en gång till och upprepas av andra personer samt att få samma resultat igen (Bryman, 2011). Detta stärktes genom att ge en klar bild av hur studiens process gick till och hur tydligt beskrivits i metod delen. Detta innebär en beskrivning av val av studiens metod, urval, datainsamling och analys av data. Studiens pålitlighet kan ökas genom att beskriva tydligt studiens process genomgång och att diskutera de utmaningar studien hade. Överbarhet innebär att enligt Bryman (2011) i vilken
utsträckning kan en forskning användas i andra sammanhang. Då målgruppen i denna studien är somaliska kvinnor så kan det tänkas att liknande resultatet skulle uppkomma om studien genomförts igen bland samma målgrupp. Denna undersökning har beskrivits hela genomförande processen, vilket lättnar för läsarna att få all fakta som behövs för att kunna
transportera resultatet. Möjligheter att konfirmera innebär enligt Bryman (2011) att
forskaren inte påverkar studien av sina egna intressen och åsikter genom att vara så objektiv som möjligt. Författaren har tagit hänsyn till att inte påverka av sina egna uppfattningar och åsikter utan använts relevanta litteraturer och kopplades till undersökningen resultat. Det har använts den manifesta innehållsanalys för att inträffa egna uppfattningar eller tolkningar och håll neutralt under studiens genomförande.
5.1.6 Etikdiskussion
Studiens etiska forskningsprinciper har tagits hänsyn till i hela processen. Dessa principer är fyra såsom informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Informanterna fick informationen om studiens syfte via
missivbrevet som skickades via intern Facebook grupp som syftar till att vara en plattform för somaliska kvinnor och sedan gav de deras samtycke att de deltar innan intervjuerna ägde rum. De fick information om att studiens deltagande var frivilligt och de kunde avbryta intervjun när som helst. Detta gjordes för att säkerställa att alla informanter ska ge sina godkännande och förstå.
Författaren läste missivbrevet vid varje intervjutillfälle muntligt och att intervjun spelas in samt att materialet ska användas endast för studiens syfte och inget annat samt raderas materialet efteråt. Informanterna behandlades konfidentiellt vilket menas att inte avslöja och uppger deras uppgifter och att de är anonyma. Detta har beaktats genom att ljudfilerna identifierades som intervjuperson ett (IP1) till intervjuperson sex (IP6). Genom en dator med lösenordsskydd användes och förvarades intervjuerna för att skydda materialet. Därefter raderades från mobilen så att inte tappa bort materialet då enligt Bryman (2011) menar att forskaren ska skydda informanternas personuppgifter. Nyttjandekravet handlar om att det insamlade data bara ska användas i studiens syfte (Vetenskåpensråd, 2002) vilket har tagits hänsyn till i denna studie.
5.2 Resultatdiskussion
Undersökningens syfte är att studera somaliska kvinnors uppfattningar om påverkan av olika faktorer för psykisk hälsa. I resultatet framkom det flera uppfattningar som informanterna fick berätta. Eftersom informanterna i denna studie uppfattade begreppet psykisk hälsa som ett ganska berett begrepp som är väldigt stort. Informanterna hade liknande svar gällande begreppet psykisk hälsan, då enligt WHO:s (2013) beskriver begreppet en god psykisk hälsa att människor ska ha för både fysiskt och psykiskt hälsa samt känner sig glädje.
Informanterna definierade begreppet i olika uppfattningar då några av informanterna förklarade att psykiska hälsan ger positiva effekter för individerna. Detta förklarade
informanterna att livet ska vara hanterbart och att individen ska klara av det vardagliga livet. Några informanter beskrev även att stress kan försämrar människors hälsa. Då enligt
folkhälsomyndigheten (2020) påstår att stress och psykiska hälsan har tydliga kopplingar vilket ofta visar att individen mår sämre vid långvarig stress. Detta medför i sin tur att individen får några symtom som exempelvis sömnlöshet, oro, och andra psykiska besvär
När det gäller psykisk ohälsa har informanterna uppgett olika uppfattningar och beskrev att den ger negativa effekter såsom sömnsvårigheter, oro, ångest och att miljön som den enskilde lever i påverkar ibland negativt. Medan vissa informanter beskrev att psykisk ohälsa är ett stort begrepp och det visade att kunskapen om psykisk hälsa/ohälsa kan vara låg då ordet psykisk ohälsa inte finns i vissa kulturer och kvinnorna således har svårt att själva identifiera vad som är fel och inte söker vård heller om de inte mår bra psykiskt.
Informanterna nämnde även om att socioekonomiska situationen är en avgörande faktor för individens hälsa. Med detta menas att om individen har påfrestningar och stora bekymmer såsom låg inkomst och oro över framtiden leder det till en dålig effekt på individens psykiska hälsa. Då Akhavan et al. (2004) påstår att arbetslöshet och oro över den ekonomiska
situationen kan medföra psykisk ohälsa. Vidare belyses att om individen är arbetslös kan det medföra ett mindre socialt nätverk och en begränsad kontakt med det svenska samhället. Då enligt Rositla och Toivanen (2012) beskriver om att människors hälsa och sociala position i samhället spelar stort roll, vilket innebär att den socioekonomiska statusen som vissa individer har försämrar den psykiska hälsan. Vidare tyder på att den sociala positionen och socioekonomiska tillhörigheten påverkar på hälsa och livsvillkor samt ojämlikheten mellan olika grupper i samhället. Detta kan motverkas genom att utföra hälsofrämjande insatser riktar sig de faktorer som medför till att individen påverkas drabbas av ohälsa.
Det som framkom i resultatet var flera påverkansfaktorer som stödjer och främjar psykisk hälsan. Då några informanter tog upp flera faktorer som har positiva inverkan och stärker för den psykisk hälsan. Dessa faktorer var om att individerna känner sig tillhörighet och
delaktighet samt att stärka sitt sociala nätverk skulle vara bra för välmående. Empowerment kan användas som insats och kan motverka uppkomsten av psykisk ohälsa bland somaliska kvinnor genom att de får möjlighet till delaktighet i sin omgivning då några av informanterna nämnde att delaktighet i omgivningen kan bidra till god psykisk hälsa.
En viktig aspekt var att minska ojämlikheterna och diskrimineringen inom
arbetsmarknaden. Detta görs genom att alla människor får lika förutsättningar i livet.
Informanterna ansågs dessa faktorer att det skulle stödja den goda psykiska hälsan. De tyckte även att ha en bra utbildning, boende, familj och ha ett aktivt liv kan vara en skyddsfaktor som stödjer för den psykiska hälsan. Då enligt (Prop. 2017/18:249) belyser en viktig utgångspunkt för folkhälsopolitiken att alla människor ska ha samma förutsättningar och möjligheter till en god hälsa så att individerna får leva ett längre liv. Eftersom samhällets struktur kan i sin tur vara en negativ faktor som medför ohälsa. De socioekonomiska olikheterna såsom hälsa och livslängd ökar potentialproblem för att uppnå en hållbar utveckling. En annan viktig utgångspunkt i folkhälsoarbete är ju att individernas levnadsvanor och livsvillkor funkar att påverka politiskt (Prop. 2017/18:249).
Informanterna tyckte att psykisk ohälsa är stigma och svårt ämne att prata öppet om. Dock deras berättelser var att det går också att diskutera psykisk ohälsa bland vänner och kollegor men inte kvinnor som kom från i samma land. Detta betraktades att det är ovanligt att prata om ämnet psykisk ohälsa öppet. Då enligt (Carrol, 2004) förklarar att en del av somaliska kvinnor skäms över att söka vård om de känner sig exempelvis depression. Det beror okunskap kring psykisk hälsan och stigmatiseringen av andra människor som befinner sig i
