Hedersrelaterat Våld och Förtryck

Full text

(1)

Akademin för hälsa, vård och välfärd

HEDERSRELATERAT VÅLD OCH

FÖRTRYCK

En kvalitativ studie kring socialarbetarnas upplevelser av arbetet med

hedersrelaterade ärenden

SARA AYAD

ASMA HALAK

Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå

Högskolepoäng: 15 hp

Program: Socionomprogrammet

Kursnamn: Examensarbete inom socialt arbete

Kurskod: SAA056

Handledare: Mehrdad Darvishpour Seminariedatum: 2021-06-03 Betygsdatum: 2021-06-14

(2)
(3)

“HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK” Författare: Sara Ayad och Asma Halak

Mälardalens Högskola

Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet

Examensarbete inom social arbete, 15 högskolepoäng Vårtermin 2021

SAMMANFATTNING

Detta arbete har som syfte att belysa socialsekreterarnas upplevelser kring hantering och bemötande av ärenden som rör unga flickor/kvinnor som är utsatta för hedersproblematik i flera kommuner i Mellansverige. Studiens frågeställningar och syfte baserades på fem kvalitativa intervjuer. Undersökningen hade ett målinriktat urval. De teoretiska

utgångspunkterna var intersektionalitet och empowerment. Tidigare forskning visar att hedersvåld förekommer i hela världen där 5000 kvinnor dödas årligen i hederns namn. Tidigare forskning belyser vikten av att inte koppla ärenden kring hedersproblematik till en viss kultur samt belyser socialtjänstens arbete där de möter på utmaningar såsom att familjerna nekar till att hedersvåld förekommer samt att det krävs mer samverkan kring hedersrelaterade ärenden. Resultaten av vår studie visade att samverkan mellan

socialtjänsten och skyddade boenden, behov av långsiktigt stöd, respekt och förståelse för de utsatta var centrala aspekter kring hantering av dessa ärenden. Resultatet kunde ge

indikation på att särskilt de mindre kommunerna i Mellansverige inte hade etablerat handlingsplaner för just deras kommun. Studiens resultat kunde påvisa att ärenden kring hedersvåld och förtryck var komplexa och breda och kunde försvåra socialtjänstens

beredskap och hantering av frågan. Intersektionalitet kunde ge en förståelse kring risken av att dessa ärenden kulturaliseras och det ökar risken för ett ”vi och de” tänkande.

(4)

“HONOR RELATED VIOLENCE AND OPPRESSION” Authors: Sara Ayad och Asma Halak

Mälardalen University

School of Health, Care and Social Welfare The social work program

Thesis in Social Woek, 15 credits Spring Term 2021

ABSTRACT

The purpose of this study is to shed light on the experiences of the social workers when managing and treating errands concerning young girls/women who are exposed to honor related violence and oppression in several municipalities in Central Sweden. The study’s main questions focus, and purpose was based on five qualitative interviews. These questions were answered through five qualitative interviews through a targeted sample. The two

selected theoretical perspectives were intersectionality and empowerment. Previous research shows that honor related violence occurs throughout the world with 5000 women being killed annually in the name of honor. Previous research emphasizes the importance of not connecting honor related errands to a certain culture and sheds light to the social services challenges, for example, when some families deny that honor related violence occurs. The interviews emphasized that collaboration between social services and sheltered housing, long-term support, respect and understanding for the clients were central aspects. The result could give an indication that especially the smaller municipalities in central Sweden did not have an actual action plan for their particular municipality. The results of the study could show that cases concerning honor violence and oppression were complex and broad and could complicate the social services preparedness and when handling the honor related cases. Intersectionality could provide an understanding of the risk if these issues would be culturalized because it could lead to a “we and them” mindset.

Keywords: Action plan, honor, honor related violence, intersectionality, oppression and social service

(5)

FÖRORD

Socionomprogrammet tar sina sista kliv och examensarbetet var ett givande och lärorikt moment att avsluta detta program med. Det har varit enormt intressant och vi har varit passionerade över att kunna undersöka hedersvåld och förtryck. Vi vill tacka vår handledare Mehrdad Darvishpour för ett brinnande engagemang, goda råd och vägledning genom hela arbetet. Vi kunde inte önska oss en bättre handledare än dig, tack. Vi vill även tacka varandra för ett gott samarbete och våra anhöriga för det stöd de har gett oss under arbetets gång.

(6)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING ... 1

1.1 Bakgrund och problemområde ... 1

1.2 Syfte och frågeställningar ... 4

1.3 Definition av begrepp ... 4

2 TIDIGARE FORSKNING ... 5

2.1 Historisk inblick i hedersproblematiken i Sverige ... 6

2.2 Socialtjänstens arbete och hantering av hedersvåld och förtryck ... 7

2.3 Sammanfattning och reflektion av tidigare forskning ... 9

3 TEORETISKA PERSPEKTIV ... 10

3.1 Ett intersektionellt perspektiv i arbetet mot hedersvåld och förtryck ... 10

3.2 Empowerment ... 12

3.3 Sammanfattning och reflektion av de teoretiska perspektiven ... 13

4 METOD OCH MATERIAL ... 14

4.1 Metodval ... 14

4.2 Urval ... 14

4.3 Datainsamling och genomförande ... 16

4.4 Databearbetning och analys ... 16

4.5 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet ... 17

4.6 Etiska överväganden ... 18

5 RESULTAT OCH ANALYS ... 19

5.1 Arbetet med handlingsplan ... 19

5.1.1 Analys ... 20

5.2 Socialsekreterarnas hantering, beredskap och bemötande ... 20

5.2.1 Analys ... 21

(7)

5.3.1 Analys ... 24

6 DISKUSSION ... 26

6.1 Diskussion av resultat ... 26

6.2 Metoddiskussion ... 28

6.3 Etikdiskussion ... 29

7 SLUTSATSER OCH FORTSATT FORSKNING ... 29

REFERENSLISTA………..31 Bilaga A: INTERVJUGUIDE

(8)
(9)

1

1 INLEDNING

1.1 Bakgrund och problemområde

I Sverige har hedersrelaterat våld (HRV) och förtryck blivit speciellt uppmärksammat som ett nationellt problem efter mordet på Fadime i början av 2002. Mordet på Fadime har skakat hela landet. Tragedin rörde Fadime som stämplades ”hederslös” av sin far enbart på grund av att hon älskade sin pojkvän utan hennes fars tillåtelse. Hennes familj föraktade henne för just detta. Fadime stod inför ett svårt val som kostade hennes att förlora kontakten med sin mor och far, Hon sökte sig tillbaka till sin familj för att besöka sin syster och mor. Dessvärre hade hennes mor informerat hennes far om att Fadime var hos sin syster. Fadime sköts ihjäl av sin egen far och när hennes mord offentliggjordes var mediadrevet igång. Mordet på Fadime skildrar heders betydelse i vissa kontexter och samhällets insatser har ökat dramatisk för att motverka hedersvåld och förtryck (Wikan, 2004; Bruno & Darvishpour 2020).

Hedersproblemet är inte speciellt unikt för Sverige utan det förekommer i olika länder, kontexter, religioner, miljöer och kulturer (Gungör & Dervish 2009). Även efter Fadimes mord förekom fler hedersmord i Sverige under de senaste decennierna, vilket har lett till att lagstiftning kring hedersbrott har skärpts och myndigheters insatser har ökat för att

motverka hedersvåld och förtryck (se i senare avsnitt). Exempelvis har olika kommuner utvecklat olika handlingsplaner i syfte att bekämpa hedersproblematik. Bland annat har Eskilstuna Kommun upprättat Vision 2030 med en framtidsvision att bekämpa mäns våld mot kvinnor inklusive hedersvåld och förtryck, plan för jämställdhet (2018) och policy för medarbetare och ledarskap (Eskilstuna Kommun, 2020).

HRV och förtryck drabbar alltför många idag enligt Socialstyrelsen (2019) och för att kunna upptäcka våld och kunna motverka det behövs insatser och arbete som belyser våldets karaktär och form. Själva våldet kan uttrycka sig i olika former och på olika nivåer. Det kan handla om klädval, umgänge eller kärleksliv. Det som är gemensamt är att våldet är

sanktionerat och i många fall kollektivt utövat och inskränker den enskildes integritet. HRV och förtryck utmärks genom att bl. a av flera närstående personer som utövar våld och kontroll mot en eller flera flickor eller kvinnor. Flera av de former av HRV och förtryck precis som våldet generellt kan förekomma (fysiskt, psykiskt, socialt eller/och sexuellt) vilket klassas som brott enligt 3, 4 och 6 kap. Brottsbalken. Några exempel är olaga hot, olaga tvång, misshandel eller ofredande (Socialstyrelsen, 2019). HRV kan drabba flickor/kvinnor psykiskt där det ibland kan vara mer påfrestande än det fysiska våldet som de också kan utsättas för. Det psykiska våldet kan förekomma i uttryck genom kränkningar, skuld- och skambeläggning, nedvärdering, hot eller undandragen kärlek och omsorg m.m. Våldet kan vara socialt där det kan yttra sig om begränsningar inom utbildning, jobb, giftermål, isolering, skilsmässa, ekonomisk nöd eller bli bortförd ofrivilligt. Det fysiska våldet kan

(10)

innebära att bli biten, riven, dragningar i håret, knuffar, sparkar, stryptag eller i vissa fall dödligt våld. Den sista formen är sexuellt som kan vara i form av att bli tvingad till oönskat sex genom ofrivilligt äktenskap (Darvishpour & Lahdenperä, 2014).

Hedersproblematik är ett allvarligt samhällsproblem som berör många kvinnor och unga flickor i samhället. Hedersvåldet innebär stora kostnader för bland annat hälso och sjukvården, rättsväsendet, socialförsäkringar och välfärdssystemet. Hedersproblematiken påverkar individers fysiska och psykiska mående och kan sätta spår hos personer trots bearbetning. Socialstyrelsens studie (2019) tyder på att när respondenterna som har haft ett förflutet som var präglat av hedersvåld har det resulterat i deras hälsa, även efter att de har fått stöd och hjälp. Några respondenter använder antidepressiva medel och har

koncentrationssvårigheter. De berättar vidare att de har fått leva ett dubbelliv.

Intervjumaterialet visar att våldet kan leda till olika typer av självdestruktiva beteenden och olika påföljder såsom PTSD (posttraumatiskt stressyndrom).

Efter mordet på Fadime har debatten om behovet av skärpning av lagstiftning mot

hedersvåld satts i fart. Detta har lett till kraftiga åtgärder har vidtagits genom lagstiftning för att motverka HRV och förtryck. Den 1 juli 2014 kriminaliserades tvångsäktenskap,

vilseledning till tvångsäktenskap samt vilseledande till äktenskapsresa. Den 1 juli 2016 kriminaliserades även stämpling till tvångsäktenskap. HRV och förtryck behandlades även i betänkandet Våld i nära relationer - en folkhälsofråga (SOU 2014:49). Det finns även

lagstiftning i socialtjänstlagen, som är till grund för att individer ska få stöd och hjälp när de utsätts av en närstående enligt 5 kap. 11 § första stycket SoL. Socialnämnden också verka för att människor ska få ekonomisk hjälp eller stöd när de inte kan tillgodose sitt behov enligt 4 kap. 1 § SoL (Skr. 2007/08:39).

Regeringen har dessutom initierat handlingsplaner som motverkar HRV och förtryck. En av de mest utmärkta handlingsplanerna är Handlingsplanen att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och Förtryck samt våld i samkönade relationer (skr.

2007/08:39) och Handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja (skr. 2009/10:229). Bland en av regeringens handlingsplan lyfts det fram att

tvångsäktenskap har specifika företeelser i föreställningen om att familjens och männens heder hänger på kvinnors eller flickors handlingar och sexuella beteenden. Att gå emot familjens eller släktens tradition eller önskemål är otänkbart enligt familjerna och är omöjligt i praktiken (Skr. 2007/08:39). Ytterligare har lagstiftning skärpts genom att initiera en straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv i 29 kap. 2 § p. 10 Brottsbalken från och med 1 juli 2020 (SOU 2020:57).

Inom rättsväsendet har flera åtgärder vidtagits. Polismyndigheten har exempelvis inrättat ett nationellt kompetensnätverk mot HRV och förtryck, med mål att sprida kunskap och stöd i brottsutredningar. Polismyndigheten har även utvecklat ett nytt uppdaterat metodstöd för arbetet mot hedersrelaterade brott. Trots att den svenska regeringen har vidtagit åtgärder genom bland annat skärpt lagstiftning återstår hedersrelaterat våld och förtryck som ett alltjämt problem (Skr. 2009/10:229).

(11)

3

Det nationella kompetensteamets arbete mot HRV och förtyck utgår från rättighetsperspektiv som betonas i den svenska regeringens uppdrag såväl som i de internationella mänskliga rättigheterna i FN:s generalförsamlings resolution om avskaffande av mord och förtryck mot kvinnor i hederns namn betonas det att varje stat har ansvar och skyldighet att förhindra, förebygga, utreda och åtala brott och erbjuda skydd till de utsatta. I denna resolution betonas det att kunskap och förståelse av mäns våld och kvinnor kan öka möjligheterna att motverka våldet. FN har uppmanat att utveckla och implementera lagar och andra åtgärder för att utrota skadliga sedvänjor såsom tvångsäktenskap och HRV. I regeringens proposition betonas det att HRV är ett allvarligt samhällsproblem och att dess konsekvenser är oacceptabla (Skr. 2007/08:39).

Socialtjänsten har ett ansvar att upptäcka barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa på grund av missförhållanden i hemmet. Dessa missförhållanden kan te sig i olika sociala utanförskap hos vårdnadshavare, barn eller flickor. Kommunens socialtjänst bär det yttersta ansvaret för de som är bosatta i kommunen för att de ska få den stöd och hjälp de behöver enligt Socialtjänstlagen 2 kap 1 §. I processen om hedersvåldrelaterade ärendet finns det vissa aspekter som ska beaktas av socialtjänsten. I de fall när en flicka eller ung kvinna far illa av sina föräldrar görs en förhandsbedömning där vårdnadshavare inte informeras.

Socialsekreteraren ska i detta sammanhang träffa flickan och anmälaren. Socialtjänsten ska tillse kvinnans bästa i den rådande situationen samt agera som en trygghet för den utsatta (Socialstyrelsen, 2019).

På riksnivå finns olika handlingsplaner om arbetet mot hedersvåld och förtryck. Vi valde att beskriva Eskilstuna och Flens handlingsplaner för att ge inblick i hur en liten stad arbetar till skillnad från en större stad. Eskilstuna kommun har utformat en handlingsplan för arbetet med HRV och förtryck år 2021. Planen för socialtjänsten är att verka och utveckla olika metoder för arbetet med HRV och förtryck. En viktig utgångspunkt är att arbetet ska vara systematiskt för att förebygga att våld och förtryck förekommer. I de fall där våldsutövaren är en man, ska männen och pojkarna hållas ansvariga för sina handlingar få information,

behandling samt stöd. Kvinnor utsatta för hedersvåld har rätt till stöd, skydd, vård och behandling för att de ska få möjlighet att leva ett fritt liv utan rädsla och vara

självbestämmande. Socialnämnden ska ha ett ansvar över att utredare får den kunskap som behövs och efterlever rådande lagstiftning. Eskilstuna kommun har etablerat en plan för mäns våld mot kvinnor, inklusive HRV och förtryck. Målet med denna plan är att införskaffa en enhetlighet i agerandet mot mäns våld mot kvinnor som ska vara av god kvalité i

handläggningen av dessa ärenden. Planen innefattar våldsförebyggande arbete, stöd och service till utsatta kvinnor samt våldsutövande män (Eskilstuna kommun, 2021).

Flens kommun har upprättat en handlingsplan för arbete mot hedersvåld och förtryck. Där framgår det att HRV ska uppmärksammas då det är en form av våld som har särdrag och särskiljande uttrycksformer. Det ska enligt denna handlingsplan läggas vikt vid ett långsiktigt förebyggande arbete, systematisk uppföljning när det gäller bredare åtgärder och insatser som är riktade till individer. I Flens kommun har det upprättats en grupp vid namnet “tillitsgruppen” som är en grupp med särskild kompetens när det gäller HRV och förtryck. Målet med denna grupp är att ge kvalificerat stöd till utsatta personer av våld och förtryck (Flens Kommun, 2020).

(12)

Socialstyrelsens rapport (2019) tyder på att olika metoder och insatser i arbetet mot HRV och förtryck bör utvecklas. De områden som behöver utvecklas och fokuseras på för att kunna hjälpa offer och utsatta är bland annat bemötande, uppföljning av insatser, tillgång till boende och långsiktigt stöd. Det påvisades bland annat att mer kunskap behövs om

problemområdet för att på bättre sätt kunna hjälpa kvinnor/unga flickor som har genomgått hedersvåld och förtryck och förbättra uppföljning av insatserna. Socialtjänstens insatser behöver också uppmärksammas och analyseras för att kunna bedriva ett utvecklingsarbete inom området (Socialstyrelsen 2019). Frågan är i vilken mån socialarbetare på en kommunal nivå har implementerat kunskapen kring hedersproblematiken och vad som behövs göras för att effektivisera deras arbete mot HRV och förtryck. Frågan är högst relevant utifrån det sociala arbetets perspektiv. Vi är medvetna om att det finns flera grupper såsom pojkar och HBTQI (homosexuella, bisexuella, transsexuella, queer och intersexuella) grupper som också blir utsatta av hedersproblematik men vi valde att enbart fokusera på kvinnor och unga flickor för att avgränsa syfte och frågeställningar.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att belysa socialsekreterarnas upplevelser av arbetet med ärenden som rör unga flickor/kvinnor som är utsatta för hedersvåld och förtryck i flera kommuner i Mellansverige. Våra frågeställningar är följande:

• Hur ser socialarbetarnas handlingsplan ut när det gäller arbetet med hedersvåld och förtryck kvinnor/unga flickor?

• Vad är socialarbetarnas upplevelse av resurser, beredskap och bemötande av hedersrelaterade ärenden?

• Vilka utmaningar finns i arbetet med ärenden om hedervåld och förtryck?

1.3 Definition av begrepp

Hedersrelaterat våld

HRV och förtryck är ett fenomen som kan inneha olika uppfattningar och vilka kriterier som gäller. Ett urval har gjorts och vi har valt att utgå från regeringens definition samt

komplettera det med en definition gjord av Eskilstuna kommun. Enligt regeringens

beskrivning av HRV och förtryck menas det en form av våld och förtryck där mannen är den som utövar våldet med speciella förtecken. HRV och förtryck har sin grund i kön, makt, sexualitet, och kulturella föreställningar avseende detta. När det gäller kvinnors och flickors sexualitet har den en stark koppling till kollektivet. Familjens eller släktens rykte och

anseende ses som centralt. HRV och förtryck kan spegla sig i det vardagliga livet genom kontroll av klädval, umgänge eller till mer extrema fall om skilsmässa, giftermål eller i sin mest extrema form kan resultera med hot om våld, våld eller dödligt våld (Skr. 2007/08:39).

(13)

5

Enligt Eskilstuna kommun (2020) tillhör HRV och förtryck samlingsbegreppet “Mäns våld mot kvinnor” då det är patriarkala familj-/släktpyramider som styr. Det är samma strukturer som övrig typ av mäns våld mot kvinnor där makt, kön, machokultur samt heteronormen hör samman. Begreppet innebär att en eller flera personer i familjen eller i släkten begränsar, bestraffar eller kontrollerar en närstående i syfte av att få den personen att följa särskilda normer om kön, sexualitet och dess beteende i övrigt. HRV och förtryck förekommer i olika former som exempelvis tvångsäktenskap, kyskhetskrav och könsstympning av kvinnor. Patriarkat

Begreppet patriarkat har under lång tid använts som en beteckning för systemet som kännetecknar manlig dominans och kvinnans underordning både inom familjen och i samhället. Hirdman (2001) har problematiserat begreppet och ersatt det med genusordning som är mer nyanserat och inkluderar olika former av manliga dominansen i samhället som har två grundförutsättningar och logiker; hierarkin och dikotomin. Dikotomi avser den uppdelning som sker i samhället gällande vad som är kvinnligt och manligt där de inte bör blandas utan ska vara uppdelat i just dessa två. Hierarki är ett system som avser i detta sammanhang att det är mannen som är normen. Mannen framstår som det normala och mänskliga och kvinnan som det avvikande. Det innebär att genom dessa två logiker kan vi tala om detta system på en generell och abstrakt nivå vilket inkluderas även i de traditionella patriarkala relationerna och även andra former av manliga dominansen i samhället

(Hirdman 2001). Handlingsplan

Den nationella handlingsplanen ska användas av kommuner och regioner, genom att få fram egna handlingsplaner kan varje kommun och region utforma egna principer, prioriteringar, och mål för sitt patientsäkerhetsarbete. Detta kan skilja sig i olika kommuner och regioner och därför behöver handlingsplanen brytas ner och anpassas av respektive huvudman. Den nationella handlingsplanen har utformats av Socialstyrelsen i bred samverkan med andra myndigheter, nationella organisationer, kommuner, patienter, företrädare för kommuner och med mera (Socialstyrelsen, 2019).

2 TIDIGARE FORSKNING

Nedan presenteras tidigare forskning genom att tematiseras tre kategorier: Historisk inblick i hedersproblematiken i Sverige, skärpning och komplettering av lagstiftning och

rättsväsendet avseende hedersvåld och förtryck och socialtjänstens arbete och hantering av hedersvåld och förtryck.

(14)

Litteratursökning genomfördes genom att söka på dessa sökord “hedersrelaterat våld och förtryck”, “honor related problems”, “honor, “honor related violence”, “honor in Sweden”, “honour”, “heder”, “Fadime”, “förtryck” och även “socialtjänstens hantering av

hedersrelaterat våld och förtryck” i Mälardalens högskola databas för att filtrera de vetenskapliga artiklarna och få en tydligare kategorisering och urval.

2.1 Historisk inblick i hedersproblematiken i Sverige

HRV och förtryck förekommer i hela världen. Även om det har starka rötter i Mellanöstern är det inte enbart där det förekommer. Enligt en studie skriven av Idriss, m.fl. (2011)

framkommer det att omkring 5000 kvinnor dödas årligen i hedersnamnet i hela världen. Antal mord varierar mellan olika länder, i Pakistan mördas betydligt fler kvinnor jämfört med Sverige. Mord som har skett i hederns namn har framkommit i länder såsom Turkiet, Italien, Pakistan, Sverige och Brasilien m.fl. Förenade nationerna uppmärksammade HRV och förtryck i slutet av 1990-talet. Carbin (2010) uppmärksammar att politiska lösningar mot hedersförtryck och våld kan kategoriseras i tre delar: reglering (lagstiftning), dialog (att samtala med etniska minoriteter eller initiera attitydpåverkande insatser) samt exit som är att akut lösa problemet genom att rädda den utsatta kvinnan. En del regeringar har valt att lösa detta genom att satsa på reglering, detta genom att begränsa anhöriginvandring i förebyggande syfte att motverka tvångsäktenskap.

I Sverige uppmärksammades hedersproblematiken efter hedersmordet på Sara under 1996 samt mordet på Pela 1999. Sara mördades av sin bror och kusin när hon var 15 år, Pela mördades av hennes farbröder i Kurdistan när hon var 19 år. Under 2002 sköts Fadime ihjäl av sin egen far när hon valde att gå emot hans värderingar och normer om heder och krav. Efter mordet på Fadime startades en rörelse i form av demonstrationer, kamper i offentliga sammanhang och även på sociala medier. De nämnda fallen ledde till en känslofylld debatt om hedersproblematik, våld och invandrares kultur i svenska medier och offentlighet. Carbin (2014) lyfter upp i sin avhandling att enskilda fall av HRV mot unga kvinnor ur etniska minoriteter blev startskottet för etablering av nya frågor på den politiska

dagordningen. Samhällets insatser har ökat sedan tidigare nämnda fall dramatiskt för att motverka HRV och förtryck (Darvishpour, 2020). Enligt en studie gjord av Alizadeh m.fl. (2011) framgår det att omkring 1500 unga flickor och kvinnor i Sverige sökte hjälp från offentliga organisationer 2004 kring HRV och förtryck.

Det är viktigt att betona att hedersproblematik inte är förknippad till en viss kultur. En studie skriven av Darvishpour och Lahdenperä (2014) visade att under början av 1900-talet var staten och kyrkan i Sverige en dömande funktion när det handlade om otrohet eller olika sexuella beteenden som ansågs vara avvikande. Fäder kunde ibland agera själva och föra bort deras dotter eller påtvinga abort om det förekom att deras dotter blev gravid utanför

äktenskap. Mycket kunde tyda på att det skedde i hederns namn enligt Darvishpour och Lahdenperä. Det finns risker med att förknippa HRV och förtryck till vissa kulturer/kultur.

Idriss, m.fl (2011) visar i sin studie att i England förknippas HRV och förtryck till minoriteter och enbart till vissa kulturer. Problemet med en överbetoning av en viss kultur som “de

(15)

7

andra” riskerar att drabba och exkludera de invandrade familjerna som problematiska, vilket i sin tur ger en optimistisk jämställd bild av den svenska eller europeiska familjen vilket förekommer i studien Darvishpour (2021). I det västerländska perspektivet har

majoritetssamhället fokuserat på “befria” de förtryckta muslimska kvinnorna. I detta sammanhang har den muslimska kvinnan beskrivits som undergiven, förtryckt och

efterkälken. Darvishpour beskriver att denna uppfattning är etnocentrisk och förenklad. Det blir lätt att glömma att även de västerländska kvinnorna fortfarande är förtryckta på något vis. Emellertid är inte alla kvinnor som kommer från muslimska länder passiva, nedtryckta eller okunniga. Även Carbin (2014) lyfter fram att kvinnor som utsätts för HRV och förtryck inte vill uppfattas som passiva eller maktlösa. Kvinnorna ville att deras berättelser skulle få en röst och mer inkludering.

Björktomta (2019) har i sin artikel lyft unga kvinnors upplevelser av att vara utsatt för HRV förtryck. Björktomta har undersökt HRV och förtryck genom en kvalitativ studie där elva unga kvinnor mellan 16–20 åldern från en icke svensk bakgrund intervjuas enskilt. Studien vill få fram vad för typ av våld dessa unga kvinnor har utsatts för och få fram likheter och skillnader med våld som inte är HRV och förtryck. Respondenterna har i kontakt med socialarbetare, rådgivare och barnmorskor uppgett att de har levt efter regler när det gäller deras sociala liv och sexualitet och dessa regler har bestämts av någon annan.

Respondenterna levde under svåra omständigheter, de tillhörde religiösa samt kulturella familjer med patriarkaliskt synsätt. Dessa tjejer kontrollerades på olika sätt, respondenterna uppgav att det viktigaste var att skydda familjens heder samt att vara oskuld. Resultatet av studien visade en förståelse av att kontroll utan fysiskt våld kan påverka kvinnornas handlingsfrihet.

2.2 Socialtjänstens arbete och hantering av hedersvåld och förtryck

HRV och förtrycket är något som socialtjänsten har som ansvar att arbeta med och vara som stöd till de utsatta. I en studie genomförd av Socialstyrelsen (2019) gjordes flera

undersökningar i olika kommuner i Göteborg, Stockholm och Malmö. Det

uppmärksammades att mellan 7–20 procent av ungdomarna hade upplevt någon form av HRV och förtryck. I Uppsala visade det sig att 20 procent av tjejerna hade ett oskuldskrav på sig och 10 procent av killarna hade samma krav. Länsstyrelsen i Östergötland har det

nationella ansvaret för stödtelefonen som har yrkesverksamma som jobbar aktivt med hedersvåld presenterat att antalet ärenden ökade från 600 till 959 på ett år.

I Socialstyrelsens studie presenterades ett resultat som påvisar att de utsatta inte alltid söker efter stöd och hjälp som de har rätt till. Det förekommer även av Baianstovu (2019) genom undersökningen bland 6002 ungdomar i årskurs nio, att många som är utsatta, trots deras utsatthet inte är beredda på att söka hjälp eller stöd. Hjälp och stöd som har associerats som bra har vanligtvis beskrivits i termer likaså att ha blivit bemött som en enskild individ där man har blivit bemött utifrån sina egna behov och fått professionell hjälp, exempelvis av psykolog som har hjälpt offren att bearbeta det de har varit med om (Socialstyrelsen, 2019).

(16)

Darvishpour och Lahdenperä (2014) belyser hedersproblematikens kontext i skolmiljön och dess konsekvenser för elever som är utsatta. De skriver också om flera utmaningar som skolpersonal bör hantera. Det framkommer att flickor och kvinnor som kommer från hem där heder är högt värderad inte har samma rättigheter att utvecklas och ges inte samma möjligheter jämfört med andra. Lärare, rektorer och andra ansvariga inom skolan måste känna igen kännetecken för att identifiera problematiken och kunna hjälpa de som är utsatta. När de utsatta kommer i kontakt med andra myndigheter, ideella organisationer eller skolor är det viktigt att det finns ett fungerande samarbete mellan de. Ett utvecklat samarbete mellan socialtjänst och skola är en viktig förutsättning för att en ungdom ska få behövlig hjälp (Darvishpour 2021).

Schlytter och Linell (2008) menar att det oftast är skolan som står för anmälningarna till socialtjänsten, detta sker oftast genom att flickan önskar det. Schlytter och Linells studie visar att flera flickor inte skyddades av socialtjänsten eller polismyndigheten. Vissa flickor blev uppsökta, dödshotade och hotade om att uteslutas från familjen när de var placerade i familjehem eller skyddade boenden. En del av flickornas föräldrar försökte manipulera tjejerna till att komma hem igen genom att familjemedlemmar har hotat med att ta sitt liv för att sen skylla det på flickan och de har även hotat med att utsätta de andra syskonen för våld om de inte kommer hem igen. Detta leder till att det blir vanligt för dessa flickor att de ändrar eller tar tillbaka det de har sagt under utredningsprocessen. En riskfaktor i utredningarna blir den isolering flickan utsätts för genom det psykiska- och fysiska misshandeln samt att skuldbeläggas för att andra familjemedlemmar kan utsättas för våld eller hot om våld (Schlytter & Linell, 2008).

Schlytter och Linell (2008) har lyft en svårighet som finns i Socialtjänstens utredningar av ärenden om HRV, svårigheten är frågan om vilka som ska höras under utredningsprocessen samt vad man får ut av dessa förhör. Det vanligaste är att föräldrarna nekar till att det har förekommit våld eller hot, syskonen är oftast rädda för att berätta sanningen. En annan svårighet är att tala med familjemedlemmarna enskilt. Risken för all hot mot flickan är ett försvårande moment, detta leder till att flickan behöver leva isolerad och den enda kontakten som är tillåtet är kontakten med skolan.

Baianstovu (2019) beskriver att socialtjänsten bedömer och skriver utredningar som leder till att de utsatta får det stöd de behöver, men att det som socialsekreterare kommer fram till inte alltid är något som andra aktörer som kuratorer, sjukvård, stödverksamheter och skyddade boenden uppfattar som det bästa för de utsatta. Ett exempel kan vara när boenden är kritiska mot socialtjänsten i enskilda ärenden, båda parterna pratar om avbrutna

samarbeten där de har varit oeniga om hur ett ärende ska hanteras. Skyddade boenden har som krav att balansera mellan risken med att stå på de våldsutsattas sida och inte få fler placeringar från socialtjänsten vilket de upplever att det leder till att de utsatta lämnas åt sitt öde. Darvishpour (2021) styrker detta genom att belysa att brist på skyddade boenden försvårar möjligheten för de utsatta att kunna ändra sitt liv. Baianstovu nämner att

konflikterna mellan socialtjänsten och boenden handlar om att skyddade boenden anser sig ha bäst kunskap kring de utsattas vardag och behov. Socialsekreterarna är medvetna om det makt de besitter och väljer därmed att enbart samarbeta med verksamheter som följer deras handlingsplaner utan att ha några synpunkter av dem.

(17)

9

Respondenterna i studien av Baianstovu (2019) nämner att socialsekreterare inom

socialtjänsten gör ett bra jobb men att det finns en del brister som exempelvis att inte lyssna på ungdomar som själva söker upp socialtjänsten utan de hänvisas till en administrativ verksamhet som den vanliga människan i samhället inte har så mycket koll på. Vidare lyfter Baianstovu upp att det inte är så enkelt för socialtjänsten att arbeta med familjer på grund av deras sociala struktur där de inte vill ha någon form av myndighetsinblandning. Något annat som behöver tas an i socialtjänstens arbete är det betydande behovet av uppföljning och långsiktigt stöd i ärenden gällande hedersvåld och förtryck. Darvishpour (2021) nämner att trots stort engagemang hos de yrkesverksamma finns det frustration över att inte kunna ge ett långsiktigt stöd som är behövligt. Enligt Baianstovu betonas det att varje individ ska ha insatser som är individuellt anpassade och likvärdiga och möter varje enskild persons specifika behov och ha deras resurser i centrum.

Socialstyrelsen (2019) gjorde en undersökning bland yrkesverksamma som samverkar med varandra kring ärenden om HRV och förtryck. Bland annat inom socialtjänst och hälso- och sjukvård och även speciella verksamheter. Studien visade att insatser mot hedersförtryck i större kommuner har lett till att nya tjänster och etablering av speciella enheter riktade mot hantering av hedersförtryck. De områden som ska vara i beaktande var bemötande,

stödsamtal och traumabehandling, tillgång till insatser, boende, långsiktigt stöd och uppföljning av dessa insatser för att kunna förebygga det hedersrelaterade arbetet och utvärdera det.

Olsson och Bergman (2021) lyfter en undersökning baserad på djupintervjuer med 11 socialarbetare med avsikt att belysa socialarbetarnas erfarenheter av deras arbetssituation samt identifiera faktorer som påverkar socialarbetarnas sätt att hantera hedersförtryck. Studien visar att hedersförtryck inte är ett nytt fenomen i socialt arbete, men att

okunnigheten och brist på legitimitet har försvårat arbetet för socialsekreterare. Studien visar ytterligare på att det saknas resurser avseende utbildning, riktlinjer samt en gemensam syn kring socialarbetarnas hantering och samverkan med andra myndigheter och organisationer. Socialarbetarnas upplevelser visar att de är beroende av stöd från forskare för att utveckla effektiva insatser som motverkar hedersförtryck.

Baianstovu (2019) beskriver i sin studie att socialtjänstens samverkansparter, såsom skolpersonal och ansvariga i skyddade boende påpekar socialsekreterarens brist på

grundläggande kunskap kring de våldsutsattas rättigheter vid hastigt uppbrott från hemmet. Ett exempel är att kvinnan inte informeras om att hon kan ansöka ett utökat bistånd för högre kostnader i samband med att hon flyr från familjen. Carbin (2014) menar att kvinnors och flickors upplevelser ska vara ett fundament för vidare forskning och utveckling av hantering mot hedersvåldet.

2.3 Sammanfattning och reflektion av tidigare forskning

Hedersvåld och förtryck är ett allvarligt problem som förekommer i hela världen. Tidigare forskning belyser vikten i att inte koppla HRV och förtryck till en viss kultur. Genom åren har lagarna kring detta skärpts. Det är viktigt att betona att trots skärpt lagstiftning gällande

(18)

HRV kvarstår det utmaningar i hanteringen av ärenden om HRV. Tidigare forskning tyder också på dilemman som socialtjänsten stöter på i dessa ärenden. Ett utav dem är att familjen oftast förnekar att det förekommer någon form utav våld i hemmet. En annan studie ovan nämner att det är viktigt att socialtjänsten utgår från de utsatta flickornas historier så att de får det stöd som de behöver. En studie visar att trots att hedersproblematiken inte är ett nytt fenomen i socialt arbete kvarstår det svårigheter kring okunnighet, riktlinjer och

gemensamma riktlinjer kring hur socialtjänsten ska samverka med andra aktörer. Det finns rätt mycket kunskap och forskning kring området. Frågan är hur denna kunskap

implementeras hos yrkesverksamma för att kunna, genom den kunskapen kunna motverka HRV och förtryck.

3 TEORETISKA PERSPEKTIV

Nedan presenteras de valda teoretiska perspektiven: intersektionalitet och empowerment. Inledningsvis presenteras det intersektionella perspektivet för att ge en djupare förståelse kring hur det kan användas i det sociala arbetet för att förklara och tydliggöra vilka processer som kan vidmakthålla och reproducera olika maktförhållanden i samhället. Det utgör även ett viktigt grund för att studera hedersvåldet samt kring socialtjänstens bemötande. Empowerment har valts som kompletterande teori för att visa förståelse för hur viktigt det är att varje individ, även om den är utsatt får chans att aktivera de egna styrkorna och källorna som bidrar till att individen kan utöka sin ekonomiska, sociala och politiska makt i samhället.

3.1 Ett intersektionellt perspektiv i arbetet mot hedersvåld och förtryck

Ojämlikhet kan relateras till klass, kön och etnicitet och andra maktrelationer.

Intersektionalitet är ett begrepp som kan ge förståelse för hur olika maktrelationer kan påverka varandra och ge en kontextuell bild av individens position. Utgångspunkten är att över och underordningar skapas i skärningspunkten, där olika faktorer möts och påverkar varandra (Mattsson, 2015).

Intersektionaliteten har haft en betydelse för den feministiska idéutvecklingen. Det belyser individens position som kopplar ojämlikhet och makt till ett subjekt inom samhällets mönster och strukturer. Med andra ord har forskare med intersektionalitetsperspektiv kunnat få en djupare förståelse av ojämlikheten genom att fokusera- utöver att det är ett strukturellt problem- på vilka processer som vidmakthåller relationer av under och överordning i samhället. Detta rör olika grupper av individer och grupper i samhället. Maktstrukturen i samhället enligt det klassiska feministiska perspektivet utmärker att det är män som är överordnade kvinnor i samhället. Ett intersektionellt perspektiv belyser andra maktordningar såsom etnicitet, klass, sexuell läggning, ålder, funktionalitet som en

(19)

11

Många unga flickor och kvinnor lider inte enbart av den patriarkala strukturen men lider även av att de kan tillhöra underklass samt uppleva etnisk diskriminering (Mattsson, 2015). De Los Reyes och Mulinari (2005) betonar att det finns en variant av den svenska

feminismen som konstruerar den svenska vitheten som ett privilegium och därmed höjer dess position i samhället. Enligt etniska faktorer handlar det om kultur, språk, religion och traditioner. Det utgör därigenom ett sätt att tala om människors olika egenskaper. Genom det svenska samhällets delning av olika klyftor mellan vad som är “vi” och “de” har det utvecklats på senaste tiden nya mönster av segregation och marginalisering (Edling och Liljeros, 2016). De Los Reyes och Mulinari (2005) belyser i sin studie hur användbart det kan vara att använda ett intersektionellt perspektiv för att förklara HRV. Intersektionalitetens ansats bidrar till förståelse om patriarkala värderingarnas betydelse för befintligheten av våld samtidigt belyser hur patriarkala handlingar som sker på individnivå förstärks av

institutionella strukturer och mönster i ett samhälle som är både könsfördelat men även etniskt differentierat. Att unga flickor och deras vårdnadshavare med utländsk härkomst betraktas som kulturellt, etniskt och religiöst avvikande från svenska normer har bidragit till att våldet har osynliggjorts samtidigt som kulturella stereotyper produceras och

reproduceras. Det förekommer oftast ett uttryck som “det är ju bara deras kultur”. När en invandrarfamilj normaliserar män som patriarkala och kvinnor eller döttrar som offer lämnar det utrymme för olika antaganden och felaktiga åtgärder. Dessa antaganden, menar De Los Reyes och Mulinari är till fördel för våldsutövarna som kan skapa utrymme för manipulering och även taktikspel.

Intersektionalitet bidrar till att förstå begreppet heder som något mer komplext än enbart uppfattningar om kön eller kultur. Olika faktorer såsom klass, etnicitet, sexuell läggning, ålder och funktionalitet kan påverka hedersförtrycket i ett kontextuellt avseende. Att välja att enbart beskriva heder utifrån ett kulturellt betingade perspektiv gör att vi bortser från

befintlig ojämlikhet och existerande strukturer av makt (NCK, 2010). De Los Reyes och Mulinari (2005) menar att stereotypisering och kulturella antaganden bidrar till att ärenden om kvinnor och unga flickor utsatta för hedersvåld och förtryck inte hanteras på rätt

sätt. Genom att benämna och även uppfatta invandrarkvinnor som passiva offer och inte som en aktör bortser man att se dessa kvinnors möjligheter och maktresurser. Om kvinnor och unga flickor med utländsk härkomst kategoriseras och stämplas som passiva, förtryckta och isolerade leder det till att fokusen hamnar på kvinnors problem istället för att se på deras möjligheter och kapacitet att frigöra sig. Darvishpour och Lahdenperä (2014) menar att inom familjer med starka patriarkala mönster kan migration förändra maktbalansen. När

maktbalansen inom familjerna förändras, ändras därmed relationerna också. Många män med utländsk härkomst känner att de inte har makt och kontroll över varken sin fru eller sina barn som förr. Då är risken är stor att männens hederskultur och patriarkala attityder

förstärks för att kontrollera kvinnor och unga flickor. Även den svenska skolan eftersträvar individualitet, jämställdhet och frihet, något som ibland kan vara en bidragande faktor till konflikter i familjerna mellan föräldrar och unga flickor. Detta krockar med familjers uppfattningar om frihet och kontroll och vad barn i svenska skolor lär sig.

Intersektionalitet strävar efter en mångdimensionell förklaringsmodell för att ge en

(20)

familjer som kommer från andra länder med andra värdesystem och tänkande jämfört med vad som förekommer i Sverige (Darvishpour & Lahdenperä, 2014). Carbin (2014) nämner i sin studie att HRV debatten skulle gynnas om det skulle ses utifrån ett intersektionellt perspektiv. När det gäller socialsekreterarnas arbete mot HRV och förtryck bör man konstatera att utifrån olika lagar och direktiv påverkas socialsekreterarens

handlingsutrymme av dessa lagar. Wikström (2012) berättar att detta kan påverka de beslut som tas i ärendet. Andra viktiga aspekter som påverkar socialarbetarnas handlingsutrymme är tid och resurser. Det är viktigt att konstatera att socialsekreteraren relation med klienten är en maktrelation. Ett problem som kan uppstå i relationen mellan socialsekreterare och dess klienter i samband med hedersproblematiken är att klienternas utsatthet som i många fall kan riskera att “kulturaliseras”.

Det intersektionella perspektivet med en postkolonial utgångspunkt strävar efter ett inkluderande perspektiv i arbete med klienten som är utsatt för hedersbrott, istället för att skapa ett “vi och dem” tänkande genom att stigmatisera och överbetona kulturella skillnader som huvudorsaker till hedersförtrycket. Wikström diskuterar postkolonialismen som en diskurs som berör relationer mellan ”vita och ”icke vita” där ”vita” har en överlägsen attityd mot ”icke vita”, vilket har sina rötter i den koloniala världsbilden. Människor med en annat etniskt ursprung som är ”icke vita” anses avvikande från vithetens normer. Detta kan leda till att de som är ”icke vita” upplever redan att de är underlägsna, vilket kan påverka deras självförtroende och att få en negativ stämpel av sig själva. Dessa ”icke vita” migranters familjerelationer och situationen kan påverkas av en ständig rädsla att bemötas fördomsfull och anses med “svenska ögon”. Detta innebär att migrantfamiljer ofta kan uppfattas som våldsamma patriarkala familjer. Denna bild kan dessvärre bli i många fall grunden för kunskapsbildning om hedersvåld. Som Matsson betonar, bör heder förstås utifrån olika maktordningar som är befintliga i samhället och kan påverka familjesituationen bland invandrade familjer istället för att fokusen ska ligga på kulturen som tenderar till att skapa olika stereotyper. De Los Reyes och Mulinari (2005) betonar att det finns en risk för

missbedömning hos socialtjänsten när det gäller insatser för att motverka hedersvåld genom att kulturalisera hedersbrott.

3.2 Empowerment

Empowerment används för att aktivera de personliga och naturliga källorna i en individ som ska aktiveras och leda till att individen får kontroll över sitt liv igen. Målet med

empowerment modellen i socialt arbete är att inkludera de naturliga källorna hos en

människa för att få mer kontroll över deras omgivning och miljö. Genom att individer får mer kontroll över sin situation kan det öka deras politiska, ekonomiska och sociala styrka. Det innebär att socialarbetaren kan hjälpa individen att finna sina egna styrkor och egna källor för att återuppta kontroll över sitt eget liv. Denna styrka ska finnas för att möta egna behov och tillgodose dem. Detta har som mål att maximera kvalitén av individens egna liv.

Empowerment ska vägleda människan för att få ett bättre självförtroende, självkänsla och självbestämmande (Askheim & Starrin, 2007).

(21)

13

Något som socialarbetare använder för att klienter ska återuppta styrka och kontroll över diverse aspekter i deras liv är empowerment. För att människor ska kunna återuppta

aspekter i deras liv där kontroll och styrka har förlorats involveras socialarbetare i processen. Detta är något som finns som väsentligt när det gäller ärenden kring hedersproblematik och förtryck utifrån ett brukarperspektiv och för att kunna stödja och stärka unga flickor och kvinnor som har genomgått en sådan typ av våld (Teater, 2014).

Teater (2014) menar att utsatthet oftast beror på diskriminering och klassposition som oftast är bäddat i kulturens och samhällets normer, värden och strukturer, vilka kan hämma

individens självbestämmanderätt och även minskad kontroll över den egna situationen. När socialarbetare möter individer eller grupper som är marginaliserade eller utsatta, ska empowerment användas som ett tillvägagångssätt för att förändra klientens situation. Detta ska eftersträva positiva attityder och en sorts befrielse. Genom att influera grupper som är marginaliserade eller utsatta kommer det, förhoppningsvis att leda till att ökad kontroll över den egna situationen och mer självbestämmande enligt Askheim och Starrin (2007).

Målet med empowerment att självförtroende och självkänsla ska öka för att kunna påverka andra individer också. Socialarbetare som inkluderar empowerment i det dagliga arbetet ska syfta på en förändring både i individen, dess miljö och omgivning. En metod utifrån ett empowerment synsätt är att samla människor med liknande negativa erfarenheter för att lindra de negativa erfarenheterna och känna en känsla av gemenskap och samhörighet. En socialarbetare kan jobba med empowerment genom bland annat motivation som

utgångspunkt. Detta ska syfta till att skapa ett empatiskt möte med stöd. Detta kan i sin tur skapa en närmare relation med socialarbetaren. Processen ska definiera problemen och hitta olika lösningar och ha rätt kompetens och resurser för att tillsammans överkomma de (Askheim & Starrin 2007).

3.3 Sammanfattning och reflektion av de teoretiska perspektiven

Sammanfattningsvis av det som framgår i det föregående avsnitt är att intersektionalitet inte enbart lägger fokus kring att det är män som är överordnade kvinnor utan att det belyser vilka processer som vidmakthåller dessa över och underordningar. Det synliggörs även att HRV och förtryck inte enbart ska gälla om faktorer som kön eller etnicitet utan ålder och funktionalitet kan också påverka hedersförtrycket utifrån vilket kontextuellt avseende det berör. Carbin (2014) nämner i sin studie att HRV debatten skulle gynnas om det skulle ses utifrån ett intersektionellt perspektiv. Ett intersektionellt perspektiv ger en inblick kring hur socialsekreterare kan genom sin makt kulturalisera hedersproblematiken. Om problemet förknippas till en viss kultur så leder det till en ökad risk för ett ”vi och de ” tänkande. I mötet med klienten eller den utsatta kan socialarbetaren använda sig av empowerment modellen för att stödja och uppmuntra klienten till att aktivera individens självbestämmanderätt och även öka kontroll över sitt eget liv. Vår reflektion är att dessa perspektiv kan anses som kompletterande till varandra i praktiken då intersektionalitet kan ge förståelse för de utsattas situation men även att empowerment kan ge en utmärkelse kring hur empowerment kan uppmuntra de utsatta.

(22)

4 METOD OCH MATERIAL

I följande metodavsnitt kommer vi att redovisa studiens genomförande samt vilka

överväganden som har gjorts. Inledningsvis beskrivs forskningsansatsen, datainsamlingen, urval och urvalsmetod, validitet och generaliserbarhet samt vilka etiska överväganden som har varit aktuella. Denna metod har baserat sig på semistrukturerade intervjuer med ett målinriktat urval. Enligt Bryman (2011) framgår det att genom kvalitativa intervjuer baseras materialet på intervjupersonernas upplevelser och att de har frihet över att styra samtalet. Utifrån metodvalet var det relevant att använda semistrukturerade intervjuer då det är intervjupersonernas upplevelser vi ville lyfta. Vår ambition har varit att finna förståelse för fenomenets undersökta delar.

4.1 Metodval

Vi har använt oss av en kvalitativ metodansats där vi har genomfört enskilda

semistrukturerade intervjuer med fem socialarbetare som arbetar i Mellansverige. Den semistrukturerade intervjuguiden byggde på generella frågeställningar i hopp om att ge intervjupersonerna den frihet som behövs när de utformar sina svar. Denna metod har generella frågeställningar då fokusen ligger på intervjupersonernas egen uppfattning (Bryman, 2011). De generella frågorna utvecklades även med följdfrågor. Intervjuerna var inspelade då de skulle bli transkriberade som underlag för resultat och diskussion.

Intervjuerna bestod av tre personer, en som leder intervjun, en observatör samt en intervjuperson. Observatören hade under intervjuerna en passiv roll, inledningsvis av intervjuerna presenterades observatören och dess roll. Observatören fanns med enbart i samtalet och att det är intervjuledaren som ska leda intervjun och komma med följdfrågor.

4.2 Urval

Ett urval som har använts i denna studie är ett målinriktat urval. Bryman (2011) beskriver att detta är ett vanligt förekommande urval för kvalitativa studier. Detta urvalssätt går ut på att skapa en överensstämmelse mellan forskningsfrågor och urvalet. Det går ut på att leta fram intervjupersoner som är relevanta för arbetets frågeställningar och syfte. I denna studie användes även bekvämlighetsurval. Bryman beskriver att det innebär att hitta personer som är enkla att nå samt att det är personer som är relevanta för studiens krav. Ett kriterium för denna studie har varit att respondenterna är socialarbetare som jobbar med ärenden som rör unga flickor och kvinnor som är utsatta för HRV och. förtryck, det kan vara att de jobbade enbart med dessa ärenden eller i kombination av andra arbetsområden. För att kunna uppfylla kriteriet kring att få tag i respondenter som har yrkeskompetens inom

forskningsområdet gav vi de en kort beskrivning av studiens syfte samt vilka respondenter som söks. Vi blev hänvisade oftast till enhetschefer som hänvisade oss därefter till

socialsekreterare som arbetade inom hedersproblematik eller våld i nära relation. De som valde att delta fick även ett missivbrev (se Bilaga B) där våra kontaktuppgifter fanns med. De

(23)

15

potentiella intervjupersonerna kunde återkomma via mail om de hade frågor eller funderingar. Nedan följer en beskrivning av intervjupersonerna som deltog i studiens

kvalitativa undersökning. Samtliga personer är verksamma socialsekreterare som jobbar med olika funktioner. En del av intervjupersonerna jobbar enbart med ärenden som rör

hedersförtryck, andra jobbar som vuxenutredare/familjeutredare där de bland annat

kommer i kontakt med ärenden som rör hedersförtryck. Dessa har valts till studien då syftet var att belysa deras upplevelser i samband med arbetet som ska motverka hedersförtryck. Intervjuperson 1

Intervjuperson 1 är en socialsekreterare som jobbar inom en specialistverksamhet som fokuserar på ärenden om våld i nära relation och även hedersförtryck. Personens dagliga arbete handlar om att ta emot akuta ärenden, utför skyddsplaceringar, tar emot

orosanmälningar, förfrågningar och även ställningstagande kring om det ska inledas en utredning. Denna person har gått kompletterande riskbedömningsmetoder och den som är aktuell för bedömning av risk för våld, metoden heter PATRIARK.

Intervjuperson 2

Denna person jobbar i utredningsenheten och det dagliga arbetet handlar om att ta emot akuta ärenden gällande våld i nära relation och även ärenden beträffande hedersförtryck. Hen har också som föregående intervjuperson gått kompletterande utbildningar för att kunna jobba med våld och även gått riskbedömningsmetoder PATRIARK.

Intervjuperson 3

Intervjuperson 3 jobbar inom en myndighet. Personens funktion utgörs att både vara en socialsekreterare som hanterar ärenden om våld i nära relation och hedersvåld, samt att utgöra en ekonomisk funktion där socialsekreteraren kan bevilja bistånd om en persons ekonomiska situation är hotad. Hen har gått kompletterande utbildningar för att kunna jobba med våld, bland annat PATRIARK.

Intervjuperson 4

Denna person jobbar i utredningsenheten barn och familj. Denna persons vardag handlar om att ta emot akuta ärenden, förfrågningar, ta beslut och jobbar även parallellt med att se till att informationen som finns om hedersvåld på nätet och inom den berörda kommunen är

uppdaterat och i fas med det nuvarande läget. Hen har gått kompletterande utbildningar och riskbedömningsmetoder PATRIARK.

Intervjuperson 5

Denna socialsekreterare jobbar i utredningsenheten. Utredningsenheten fokuserar på

ärenden beträffande familj och ungdom. Denna persons vardag handlar om att ta emot akuta ärenden och ta beslutstagande kring att inleda en utredning eller inte. Denna person har jobbat i socialtjänsten sedan hen tog examen. Hen har även gått kompletterande utbildningar för att kunna arbeta med våld i nära relation och även ärenden om hedersförtryck,

(24)

4.3 Datainsamling och genomförande

Innan intervjuerna genomfördes så utformades en intervjuguide som innehöll frågor som har en koppling till studiens frågeställningar och syfte. Bryman (2011) lyfter att detta bör göras så att man håller sig till ämnet samt för att intervjuaren ska undvika att lyfta upp ämnen som man själv ser som irrelevant. Intervjuguiden gör det flexibelt för både den som intervjuar samt för intervjuaren, det håller även den röda tråden genom hela intervjun (Bryman, 2011). I och med den rådande situationen gällande Covid-19 kunde vi inte träffa våra respondenter, därför genomfördes intervjuerna via Teams. Intervjuguiden (se Bilaga A) mailades till respektive respondent i syfte av att de ska ha möjlighet till att förbereda sig inför intervjun. Det genomfördes fem intervjuer som höll på i 40–50 minuter. Intervjuerna inleddes med ett par frågor som fick oss att lära känna varandra samt för att ge intervjupersonen en bekväm och trygg känsla. Kvale och Brinkmann (2014) beskriver att det skapas en trygg och god stämning i intervjun när man lär känna varandra i början och inte genast börjar med intervjun, detta leder till en bra kvalité i intervjun.

Vidare gav vi ut information kring de etiska riktlinjerna vilket är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (se Bilaga B). Intervjuerna påbörjades efter intervjupersonernas samtycke. Intervjuerna blev inspelade för att de senare skulle transkriberas, Bryman (2018) menar att detta är ett sätt att se till att inte förlora eller glömma bort relevant och viktig information. Transkriberingarna genomfördes ordagrant för att det ska vara så tydligt som möjligt för oss. Det empiriska intervjumaterialet

transkriberades och resulterade med 70 sidor. Braun och Clarke (2006) nämner att den valda metoden möjliggör det för forskaren att kunna dra slutsatser, få en överblick och dra

slutsatser om ämnet. Dessutom nämner forskarna att denna metod möjliggör delaktigheten för intervjupersonerna.

4.4 Databearbetning och analys

Sättet som valdes för att analysera det kvalitativa materialet var en tematisk analys som Olsson (2021) lyfter som en analysmetod efter att intervjumaterialet transkriberades. Intervjuguiden utformades i koppling till studiens syfte samt frågeställningar. Det

förekommer av olika författare bland annat Bryman (2018) och Braun och Clarke(2006) att intervjumaterialet ska transkriberas för att forskaren ska få en överblick över materialet och bekanta sig vid det. Dessutom underlättar det för forskaren att kategorisera materialet. Enligt oss resulterade transkriberingen med många sidor vilket kunde försvåra hantering av

materialet. Tillvägagångssättet som användes var att använda olika koder som kunde underlätta hantering och kategorisering av materialet. Dessa koder kopplades samman till studiens syfte och frågeställningar, vilket därefter användes för att hänvisa och resultera med olika teman. Dessa teman skulle också namnges för att vara träffsäkra. När vi observerade att olika koder upprepas kunde vi sätta de i samma kategori och analysera dem utifrån olika teman. Därefter granskades de olika teman och läsning upprepades för att kunna säkerställa att kategoriseringen av de olika temana är korrekt.

(25)

17

Vi tematiserade våra insamlade data utifrån följande teman: Tema 1: Arbetet med handlingsplan

Tema 2: Socialsekreterarnas hantering, beredskap och bemötande

Tema 3: Utmaningar i ärenden kring hantering av hedersvåld och förtryck

4.5 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet

Reliabilitet och validitet utgör en viktig grund för forskningsprocessen. Bryman (2011) nämner att för att nå kvalitetsaspekter i en forskningsprocess ska begreppen validitet, reliabilitet och generaliserbarhet beaktas. Fejes och Thornberg (2019) nämner att validitet och reliabilitet påvisar forskarens förmåga att vara noggrann och systematisk. Under denna studie har dessa begrepp prioriterats högt. Målet var att genomföra en studie med hög grad av reliabilitet och validitet.

Validitet innebär enligt Streiner, m.fl. (2015) att forskaren mäter hur frågorna som ställdes till intervjupersonerna överensstämmer med studiens syfte. Enligt vår studie handlade det att fokusera på socialsekreterarnas upplevelser av hanteringen av ärenden som rör HRV och förtryck med fokus på handlingsplanen. Vi skrev frågor som skulle syfta till att nå svar på våra frågeställningar och kopplas till syftet i studien (se Bilaga A). Bryman (2011) nämner att ökad validitet kan nås genom respondent validitet, med det menas att respondenterna ska ta del av intervjumaterialet som framkom under intervjuerna. Vi har under missivbrevet (se Bilaga A) nämnt att intervjupersonen har rätt att ta del av transkriberingen som sker i efterhand. Vi har även informerat detta i slutet av intervjuns gång och det är för att

säkerställa att vi utgår ifrån intervjupersonernas egen tolkning av det som har framkommit under intervjuns gång. Intervjupersonerna tog del av materialet efter att det transkriberades och det involverades inte i studien förrän intervjupersonerna hade gett sitt godkännande, vilket enligt Bryman (2011) ska öka studiens trovärdighet genom att intervjupersonerna tog del av resultatet samt att vi skulle förhålla oss till de nuvarande reglerna. Efter att alla intervjupersoner tog del av intervjuguiden och missivbrevet gav de sitt godkännande. Ingen intervjuperson önskade någon typ av revidering. För oss var det att studien skulle ske på distans utifrån rådande omständigheterna.

Reliabiliteten eller repeterbarheten handlar om tillförlitligheten av mätningar som har gjorts under studiens gång. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) innebär det att ifrågasätta huruvida andra forskare skulle få samma svar om samma undersökning upprepas. Bryman (2018) nämner att det är svårt att nå samma resultat då människors berättelser och erfarenheter skiljer sig åt. Även vår frågeställning siktar på socialsekreterarnas upplevelser och genom detta kan vi konstatera att det grundar sig på olika uppfattningar och erfarenheter och därmed skulle resultaten skilja sig åt. Det som gjordes istället var att vi använde oss av internationell forskning och teori som är relevant för HRV och förtryck. För att kunna öka studiens reliabilitet presenterat metodvalet, urvalet och hur vi gick tillväga.

(26)

Genom att vår metod handlade om att utgå från intervjuer kunde det inte ge anspråk till generaliserbarhet. Bryman (2011) nämner att det omöjligt att generalisera det kvalitativa intervjumaterialet som har framkommit under studiens gång till en bredare population. Denna studie har haft ett målinriktat urval. Det innebär att metoden har varit utifrån ett icke- sannolikhetsurval vilket innebär att det inte går att generalisera till en bredare population.

4.6 Etiska överväganden

Etiska överväganden finns för att kunna värna om intervjupersonernas integritet och undersökningens kvalité. Följande riktlinjer - informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet ska utgöra en grund för att kunna värna om den enskildes integritet vid deltagande i undersökningen. Enligt Kalman och Lövgren (2012) ska samtyckeskravet och informationskravet följas genom att informera om studiens syfte, datainsamling och vilken metod det ska vara. Samtyckeskravet har som syfte att

intervjupersonen ska själv kunna bestämma över delaktigheten och vet vad som förväntas av undersökningen. Detta är ämnat till att intervjupersonen ska kunna ha tillräcklig med information för att ta ställning till att medverka eller inte. Vi prioriterade samtycket väldigt högt och det frågades innan intervjun började, alla respondenter gav ett muntligt samtycke och därefter kunde intervjun påbörjas. Intervjupersonerna fick ta del av i missivbrevet (se Bilaga B) och de informerades om att de kan avbryta intervjun när som helst utan att behöva ange någon orsak.

Konfidentialitetskravet togs i beaktande då undersökningen grundar sig på

intervjupersonernas personliga upplevelser och erfarenheter. Det var viktigt för oss att se till att bevara intervjupersonernas anonymitet och integritet. Detta krav handlar främst om att obehöriga inte ska kunna ta del av intervjumaterialet. Detta värnas om inledningsvis (se Bilaga B). Detta ska syfta till att deltagarna ska känna sig trygga inför undersökningen för att få så hög kvalitet av materialet (Kalman & Lövgren, 2012). Bedömning har gjorts att inte nämna vart respondenterna jobbar, främst för att undersökningen kunde utgå från mindre kommuner i Mellansverige. Utifrån information från diverse enhetschefer vi kom i kontakt med kunde det handla om enbart en person som hanterar denna typ av ärenden i en mindre kommun. Bedömning har gjorts att inte skriva vilken kommun intervjupersonerna jobbar på för att informationen inte ska härleda till intervjupersonen. Det är ämnat till respekt av dess integritet. Nyttjandekravet syftar till att enbart använda intervjumaterialet till

forskningsändamål. De som deltar i undersökningen ska kunna lita på att intervjumaterialet inte ska användas till ett annat syfte och att enbart forskarna får ta del av materialet. Vi informerade om detta via mail (se Bilaga B).

(27)

19

5 RESULTAT OCH ANALYS

Under resultatdelen kommer respondenternas erfarenheter och upplevelser att presenteras. Detta avsnitt ska syfta till att ge en bild av empirin som har utvunnits av intervjuerna.

Resultatdelen kommer också att integreras med de teoretiska perspektiven och även tidigare forskning som har presenterats tidigare i studien. Resultatet kommer att redogöras i olika teman som är kopplade till studiens syfte och frågeställningar. De följande teman är vad som växte fram under intervjuernas gång och där vi kunde se liknande opinioner bland

respondenterna, även liknande nämnda ämnen som visar på olika perspektiv. Tema 1: Arbetet med handlingsplan

Tema 2: Socialsekreterarnas hantering, beredskap och bemötande

Tema 3: Utmaningar i ärenden kring hantering av hedersvåld och förtryck Det första temat är arbetet med handlingsplan syftar till att ge en insyn i hur

socialsekreterarna ska involvera handlingsplanen i det dagliga arbetet och även om det finns ett pågående arbete för att upprätthålla handlingsplanen. Det andra temat är

socialsekreterarnas hantering, beredskap och bemötande som ska syfta till att ge en insyn i arbetet för att sedan motverka hedersförtryck och vad för kunskap det finns för att kunna säkerställa att socialsekreterarna kan överväga risker och skydd. Det tredje temat är

utmaningar i ärenden kring hantering av hedersvåld och förtryck ska ge en inblick i hur det är att jobba i ärenden som rör hedersproblematik och vilka utmaningar som kan påverka socialsekreterarnas arbete.

5.1 Arbetet med handlingsplan

I frågan om handlingsplanen lyfter intervjuperson 1 att de försöker följa den genom samråd med polis och åklagare om det exempelvis finns en polisanmälan, detta underlättar för alla parter kring vad som ska göras i ärendet. Intervjuperson 4 pratar i samband med frågan om handlingsplan att det är viktigt att socialsekreterare är involverade i konstruktionen av varje kommuns handlingsplan. Intervjuperson 2 betonar vikten av att socialsekreterare är

involverade och är med i skapandet med tanke på att det är socialarbetare som vardagligt möter dessa problem. Intervjuperson 3 lyfte liknande resonemang som visade att risken med upprättandet av en handlingsplan är om yrkesverksamma inte får vara delaktiga i

konstruktionen av en handlingsplan. Intervjuperson 2 berättar att:

Vi håller på med en ny handlingsplan för tillfället, där får vi socialsekreterare med i handlingsplanen för det är vi som möter klienterna. Jag tycker att det är jättebra att vi involveras för vi bemöter de här klienterna (Intervjuperson 2).

Intervjuperson 4 och intervjuperson 5 kunde inte hitta aktuella handlingsplaner gällande arbetet om hedersförtryck och våld. De betonade vikten av att socialsekreterare skulle vara involverade i processen vid skapandet av en handlingsplan och att en handlingsplan utgör en

(28)

viktig grund för det utvecklande arbetet och det är viktigt att den är uppdaterad med aktuell information och kunskap. Intervjuperson 5 nämner att det är väsentligt med en

handlingsplan då det kan ge riktlinjer för hur arbetet ska gå tillväga men även ett gemensamt mål för den kommun handlingsplanen gäller för. I en handlingsplan ska det enligt

intervjuperson 5 framgå vilka parter som ska vara involverade. Genom att varje kommun skapar sina egna handlingsplaner går det att utforma egna metoder, principer och

prioriteringar. En handlingsplan kan även utgöra viktiga grunder för varje kommun och kan skapa ett enhetligt sätt att jobba utifrån i varje kommun. Intervjuperson 4 berättar att:

en handlingsplan är en viktig grund för arbetet. Det är viktigt att den finns och inte glöms, även för att vi ska visa att det är det vi jobbar för. Tyvärr finns den inte i våran kommun men vi jobbar på det tillsammans med alla som är involverade i mötet med de utsatta (Intervjuperson 4).

5.1.1 Analys

Två respondenter lyfter att arbetet med en handlingsplan ska skapas i samråd med alla som är involverade i mötet med de utsatta. Handlingsplanen kan även uppfattas som en insats för att motverka hedersproblematik. Socialstyrelsen studie (2019) lyfter detta genom ett sätt att öka samverkan och ha en enhetlig plan för hur resurserna ska fördelas men även var fokusen ska ligga. Där kan det bland annat nämnas att bemötande ska ha ett centralt fokus. En

handlingsplan kan vara en faktor för att underlätta samarbetet mellan skolor och socialtjänst. Darvishpour och Lahdenperä (2014) nämner att det är viktigt att skolpersonal, kuratorer och andra ansvariga inom skolan har kunskap inom området för att kunna identifiera

problematiken. Vidare diskuterar författarna att ett ökat samarbete mellan skolan och socialtjänst är en viktig förutsättning för att en utsatt ska få behövligt stöd och hjälp enligt Darvishpour (2021). Darvishpour lyfter resonemang likaså två intervjupersoner att i samband med att möta de olika kraven som finns hos familjerna som utsätter är det viktigt att det är en process mellan individerna och majoritetskulturens bemötande. Därmed kan en handlingsplan utgöra en viktig grund kring hur samarbetet ska vara uppdelat och

ansvarsfördelningen.

5.2 Socialsekreterarnas hantering, beredskap och bemötande

HRV och förtryck ärenden kan uttrycka sig på ett varierande och påfrestande vis. Detta stärker socialtjänsten roll för att kunna ha en god hantering, beredskap och ett gott bemötande gentemot de som är utsatta. Intervjuperson 1 nämner att det är viktigt med kontinuerliga utbildningar som upprätthåller den kunskap och beredskap som behövs för att hantera dessa ärenden. Vidare nämner de övriga intervjupersonerna att det är viktigt att de har utbildningar som krävs för att kunna göra riskbedömningar. Det framkommer av alla samtliga intervjupersoner att riskbedömningsmetoden PATRIARK är ett krav för att kunna ta ställningstagande kring ärenden om hedersförtryck och våld. Intervjuperson 2 berättar att PATRIARK används för att få möjlighet till att kartlägga våldet, våldets karaktär, omfattning,

Figur

Updating...

Referenser

  1. https://doi.org/10.1007/s10896-019-
  2. https://doi.org/10.1016/j.wsif.2013.12.002
  3. 286/Plan%20mot%20m%C3%A4ns%20v%C3%A5ld%20mot%20kvinnor%20inklusive%20hedersrelaterat%20v%C3%A5ld%20och%20f%C3%B6rtryck%20.pdf
  4. https://flen.se/nedladdning/forfattningssamling/planer_och_program/planer/Hand
  5. https://flen.se/nedladdning/forfattningssamling/planer_och_program/planer/Hand samt-mot-hedersrelaterat-vald-och-fortryck-2021-2022.pdf
  6. lingsplan-for-Flens-kommuns-arbete-for-kvinnofrid-mot-vald-i-nara-relationer-samt-mot-hedersrelaterat-vald-och-fortryck-2021-2022.pdf
  7. . https://doi.org/10.1111/j.1365-2524.2011.00993.x
  8. https://doi.org/10.1111/j.1365-2524.2011.00993.x
  9. https://doi.org/10.4324/9780203846988
  10. http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/493/nck-rapport-hedersrelaterat-vald-och-fortryck-2010-1.pdf#__utma=1.2042068278.1619193421.1621456739.1621460305.6&__utmb=1.1.10.1621460305&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1621460305.6.6.utmcsr=google|utmccn=(organic)|utmcmd=organic|utmctr=(not%20provided)&__utmv=-&__utmk=161859516
  11. http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/493/nck-rapport-
  12. hedersrelaterat-vald-och-fortryck-2010-1.pdf#__utma=1.2042068278.1619193421.1621456739.1621460305.6&__utmb=1.1.1
  13. http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/493/nck-rapport-hedersrelaterat-vald-och-fortryck-2010-1.pdf#__utma=1.2042068278.1619193421.1621456739.1621460305.6&__utmb=1.1.1 &__utmz=1.1621460305.6.6.utmcsr=google|utmccn=(organic)|utmcmd=organic|utmctr=(not%20provided)&__utmv=-&__utmk=161859516
  14. 0.1621460305&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1621460305.6.6.utmcsr=google|utmccn=(organic)|utmcmd=organic|ut
  15. 2. https://doi.org/10.1080/13691457.2021.1882395
  16. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/ett-sarskilt-hedersbrott_H8B357
  17. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/ett-sarskilt-hedersbrott_H8B357
Relaterade ämnen :