• No results found

Bottniska viken 2020 - Årsrapport

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Bottniska viken 2020 - Årsrapport"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Bottniska viken 2020

Årsrapport från Informationscentralens verksamhet

(2)

Titel: Bottniska viken 2020, Årsrapport från Informationscentralens verksamhet

Utgiven av: Länsstyrelsen Västerbotten 2021

Text: Länsstyrelsen Västerbotten

Bild omslag: Länsstyrelsen Västerbotten

Bakgrundskartor: © Lantmäteriet – Sverigekartan enkel © Länsstyrelsen Västerbotten

Adress: Länsstyrelsen Västerbotten, 901 86 Umeå

Telefon: 010-225 41 11

E-post: icbv@lansstyrelsen.se

Hemsida: www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/icbv

Facebook: https://www.facebook.com/informationscentralenbottniskaviken/

Rapportera fynd av död säl till: Naturhistoriska riksmuseet (NRM)

Rapportera sjuka eller döda fiskar till: Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)

Rapportera fynd av främmande arter till: Artportalen eller Rappen

Läs mer om tillståndet i Bottniska viken på: Sveriges vattenmiljö

Diarienummer: 502-5176-2019

(3)

Förord

Denna rapport utgör Informationscentralen för Bottniska vikens årliga verksamhetsrapportering till Havs- och Vattenmyndigheten. Arbetet utförs med stöd av svensk miljöövervakning. Rapporten har diarienummer 502-5176-2019.

Informationscentralens uppgift är att snabbt nå ut med korrekt och samlad information till berörda myndigheter, organisationer och allmänheten i sam-band med ovanliga händelser och akuta situationer i kust och hav. Det kan exempelvis röra sig om stora mängder alger i vattnet, s.k. algblomningar, större antal döda fåglar, döda fiskar längs stranden eller döda sälar.

I den här rapporten sammanställs årets inkomna rapporter gällande algblomningar, döda sälar, döda eller skadade fiskar, döda eller sjuka fåglar samt öv-riga inkomna rapporter. Därutöver beskrivs tillstån-det i Bottniska viken.

Informationscentralen för Bottniska viken (ICBV) har ett kontaktnät som består av ca 130 personer från Haparanda i norr till Uppsala i söder. Inom nätet finns representanter från centrala, regionala och lokala myndigheter, organisationer, media, före-tag och föreningar. ICBV samverkar särskilt mycket med Umeå Marina Forskningscentrum (UMF), SMHI, Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA), Natur-historiska Riksmuseet (NRM) och Havs- och vatten-myndigheten (HaV).

Informationscentralen för Bottniska viken vill passa på att tacka alla kontaktpersoner i nätverket för all information ni lämnat under det gångna året!

Kristin Dahlgren Anneli Sedin Anniina Saarinen Fredrik Sjunnesson Eva Mikaelsson

(4)

Aktiviteter 2020

Informationscentralen för Bottniska viken (ICBV) har under året arbetat med service- och informations-verksamhet, kommunikation med media, uppdate-ringar av kontaktnätet samt hantering av 107 inkom-na rapporter om händelser i Bottniska viken. Antalet inkomna rapporter har varit fler än någonsin tidigare sedan ICBV startade upp sin verksamhet.

ICBV har regelbundet under sommaren lagt ut ny information på Informationscentralens nyhetssida och vår facebooksida. Nyhetssidan läses av me-dia och personalen vid ICBV har intervjuats arton gånger under året i lokal och riksmedia. Facebooksi-dan har nu totalt 335 följare. Räckvidd av facebook-sidans samtliga poster under 2020 var totalt 6243. Antalet interaktioner, det vill säga gillamarkeringar, kommentarer samt delningar av inläggen var under samma tidsperiod 615 stycken.

ICBV har en karttjänst på hemsidan, där man kan se inrapporterade algblomningar. Karttjänsten har haft mer än 21 000 visningar, dubbelt så många som under 2019.

Två telefonmöten (4/6 samt 27/8) har hållits under året med representanter från ICBV, UMF, SMHI, SVA och NRM. I övrigt har korrespondensen skett via e-post och telefonsamtal med enskilda kontaktpersoner.

Informationscentralernas årliga möte blev i år ett digitalt möte på grund av rådande pandemi. Kristin Dahlgren, Anneli Sedin och Anniina Saarinen deltog på mötet för att diskutera verksamheten och möjliga förbättringar. Förutom de tre Informationscentraler-na, Havs- och vattenmyndigheten och SMHI, deltog även representanter från Statens Veterinärmedicin-ska Anstalt (SVA) och NaturhistoriVeterinärmedicin-ska Riksmuseet (NRM). Under mötet diskuterades bland annat hur vi samordnar oss på bästa sätt samt vilka gemensam-ma inforgemensam-mationstexter vi bör ha på webben. De tre informationscentralerna tog gemensamt fram en presentation till havsmiljöinstitutets vat-tenseminarium som hölls digitalt i början av decem-ber. I presentationen framgick vad syftet med vår verksamhet är samt en del om vår verksamhet, som exempelvis hur antalet algblomningsrapporter har förändrats över tid.

De tjänster som tillhandahålls av SMHI är ett vik-tigt underlag för ICBV:s arbete. En av dessa tjänster är det webbaserade systemet BAWS (Baltic Algae Watch System). På webbplatsen finns information om satellitbildsövervakning av algblomningar i Öst-ersjön, underlag för väderprognoser och oceano-grafisk information.

(5)

Året som gått

Under 2020 uppstod väldigt många algblomningar längs kusten. ICBV fick in 85 rapporter om möjliga algblomningar. Dessa inkom från den 15 juni till den 15 december. I fyra av fallen handlade det om osäkra observationer, i 65 av fallen om en trolig ob-servation och i 16 av fallen bekräftades förekomsten av cyanobakterier genom analys på Umeå Marina Forskningscentrum. Av de 85 inkomna rapporterna om algblomningar, var 21 av dessa rapporter om höstblomningar. Årets kustnära algblomningar finns redovisade i figur 1.

Fem döda sälar har inrapporterats till ICBV under året. Dessa har hittats från Haparanda i norr till Timrå i söder. ICBV har fått in två rapporter om döda laxar, samt en rapport om en skadad kanadagås. ICBV har även fått in rapporter om en främmande art, en misstänkt algblomning som visade sig vara pollen, en person som fått badklåda, brunaktigt vatten som berodde på höga halter av detritus (dött organiskt material från växter och djur), en rapport om vitt skum längs strandkanten samt väldigt många rapporter om lösdrivande alger vid strandkanten. Därutöver har ICBV fått in flertalet frågor rörande algblomningar i sjöar samt i en kustnära bäck. Alg-blomningar i sjöar och annat sötvatten är kommu-nernas ansvar, och vi har därför hänvisat till dem. Rapporter har kommit in både från kontaktnätet och SMHI:s satellitbildstolkning samt från privatpersoner.

(6)
(7)

Sommarblomningar av cyano-

bakterier (blågröna alger)

Under sommaren har ICBV, trots det något ostadiga vädret, fått in rekordmånga rapporter om algblom-ningar, totalt 64 stycken. I vanliga fall brukar mäng-den algblomningsrapporter vara som flest i slutet av juli till början av augusti, men i år har rapporterna varit lite mer utspridda över säsongen.

Under juni månad inkom rapporter från Mellanfjär-den i Nordanstigs kommun, Mjällomslandet (Ullång-ersfjärden) i Kramfors kommun samt Baggsundet och Norrviken, båda i Norrfjärden i Söderhamns kommun (fig. 2). Prov togs på alla blomningar utom den i Kramfors. Det visade sig att alla innehöll cyanobakterien Nodularia spumigena. Nodularia

spumigena producerar ofta toxinet nodularin, vilket

är skadligt för människor och djur.

Under juli månad fick ICBV in totalt 38 rapporter. Dessa inkom från hela Bottniska viken, från Hap-aranda kommun i norr till Östhammars kommun i söder. Prov togs på blomningar från Luleå, Skel-lefteå, Umeå, Söderhamn och från Gävle kommu-ner (tabell 1). Proverna från Bottenviken (Luleå och Skellefteå kommuner) innehöll enbart cyanobakte-rien Dolichospermum lemmermannii (fig. 3), medan proverna från Bottenhavet (Söderhamn och Gävle kommuner) dominerades av cyanobakterien

Nodu-laria spumigena. Proverna från Umeå kommun, som

ligger precis norr om gränsen mellan Bottenhavet och Bottenviken, innehöll en blandning av cyano-bakterierna Nodularia spumigena, Aphanizomenon

sp., Dolichospermum lemmermannii samt Pseudo-anabaena sp. I många av proverna från Bottenhavet

förekom även mindre mängder av cyanobakterierna

Aphanizomenon sp. samt Dolichospermum lem-mermannii.

Under augusti inkom totalt 22 algblomningsrappor-ter till ICBV. Dessa inkom från Kalix kommun i norr till Gävle kommun i söder, med en dominans av rap-porter från Örnsköldsviks kommun. Prov togs på en blomning i Örefjärden, Umeå kommun och på en blomning i Ulvöhamn, Örnsköldsviks kommun. Båda proverna dominerades av cyanobakterien Nodularia

spumigena, med inslag av Aphanizomenon sp. Ett

antal av rapporterna är algblomningar som har dykt upp igen på samma ställe som tidigare.

Det är inte helt känt ifall alla arter av cyanobakterier i våra kustvatten producerar toxiner eller under vilka förhållanden som detta sker. Dessutom provtas inte

heller alla blomningar, och av de som provtas så visar det sig ofta vara en blandning av olika arter. För att vara på den säkra sidan brukar Informationscen-tralen därför råda allmänheten att undvika kontakt med algblomningar under sommar och höst. Information om algblomningarna har fortlöpande lagts upp på ICBV:s hemsida, på vår facebook-sida samt i vår karttjänst. Karttjänsten visar platsen för de inrapporterade blomningarna.

Figur 2. Två lokala blomningar i Norrfjärden i Sö-derhamns kommun, bestående av den ofta toxiska cyanobakterien Nodularia spumigena. Foto: Ann-Katrin Forsström, Söderhamns kommun.

Figur 3. Blomning i Bäckfjärden, Skellefteå kommun, samt vid Furuholm, Luleå kommun, bestående av den potentiellt giftiga cyanobakterien Dolichospermum

lemmermannii. Foto av blomningen vid Furuholm:

(8)

Tabell 1. Antalet inkomna algblomningsrapporter per kommun under sommaren.

Tabellen visar även antal analyserade prov samt vilka arter som noterades i proven.

Kommun Antal algblom-ningsrapporter Antal analyserade prover Nodularia spumigena Aphanizomenon sp. Dolichospermum lemmermannii Pseudoanabaena sp. Haparanda 2 Kalix 1 Luleå 9 2 X Piteå -Skellefteå 3 1 X Robertsfors -Umeå 5 3 X X X X Nordmaling -Örnsköldsvik 16 1 X X Kramfors 4 Härnösand -Timrå -Sundsvall 1 Nordanstig 1 1 X Hudiksvall 4 Söderhamn 7 4 X X X Gävle 10 1 X Älvkarleby -Tierp -Östhammar 2

I slutet av juni började ICBV se mindre ansamlingar av alger i Bottenhavet via SMHI:s satellitbildsöver-vakning (fig. 4). Ytansamlingarna syntes i de centrala delarna. Dessa rörde sig sedan mot den finska kus-ten och försvann i stort sett från den svenska sidan. I mitten av juli började blomningarna ta fart. Då syntes ytansamlingar i större delen av Bottenhavet, även nära svenska kusten.

I slutet av juli hade dessa ytansamlingar rört sig upp längs finska kusten ända upp till de södra delarna av Bottenviken. Dessa låg i stort sett kvar ända fram till slutet av augusti, då ytansamlingarna endast syntes på en mindre yta i Bottenhavet. Därefter försvann de helt.

(9)

Figur 4. Ansamlingar av alger i Bottniska viken sommaren 2020. I figuren presenteras endast ett urval av de satellitbilder som tolkats av SMHI under året. Verksamheten är en del av projektet Baltic Algae Watch System (BAWS).

(10)

Höstblomningar av blågröna alger

Av de 21 inkomna rapporterna om höstblomningar noterades alla utom en i Bottenhavet. Rapporterna inkom mellan 9 september till den 15 december från Umeå kommun, Örnsköldsviks kommun, Kramfors kommun, Härnösands kommun, Timrå kommun, Sundsvalls kommun, Söderhamns kommun, Gävle kommun samt från Tierps kommun (fig. 1). Prov togs på blomningen i Umeå kommun, på en av blom-ningarna i Söderhamns kommun (fig. 5) samt på den sena blomningen i Tierps kommun. Blomningarna i Umeå - och Söderhamns kommuner dominerades av den toxiska cyanobakterien Nodularia spumigena, med ett visst inslag av Aphanizomenon sp. Blom-ningen i Tierps kommun, som uppstod så sent som i mitten av december, innehöll cyanobakterier och kiselalger. Cyanobakterier av ordningen Oscillato-riales dominerade, men i provet fanns även en rätt stor mängd av cyanobakterien Planktothrix agardhii.

Planktothrix agardhii är ofta toxisk. Vissa arter av

ordningen Oscillatoriales kan också vara toxiska. Denna blomning var den senaste blomningen Infor-mationscentralen någonsin fått in en rapport om.

Turkosa ansamlingar

Under 2020 har det kommit in ovanligt många rap-porter som beskrev turkosa ansamlingar i vatten-brynet eller vid strandkanten. Detta är cyanobakte-rieblomningar som har eller håller på att brytas ner. Just den turkosa färgen är typiskt för cyanobakterier som är döda eller håller på att dö. Ansamlingarna består ofta av samma arter som brukar blomma under sommaren, men anledningen till förändringen i färg är att de har brutit ner det gröna pigmentet i sina celler. Cyanobakterier innehåller flera olika pig-ment, som bland annat reflekterar grönt och blått ljus. Detta är anledningen till att de tidigare kallades blå-grön-alger. När det gröna pigmentet bryts ner så finns bara det blåa kvar. Trots att dessa ansam-lingar främst består av döda eller döende cyanobak-terier, så kan de fortfarande innehålla gifter.

Figur 5. Blomning av den toxiska cyanobakterien

No-dularia spumigena i Långharen, Söderhamns kommun.

Foto: Ann-Katrin Forsström.

Figur 6. Turkosa ansamlingar på stranden i Edsätterfjärden, Kramfors. Foto: Madeleine Grip

(11)

Tabellen visar även antal analyserade prov samt vilka arter som noterades i proven.

Kommun Antal algblom-ningsrapporter Antal analyserade prover Nodularia spumigena Aphanizomenon sp. Oscillatoriales Planktothrix agardhii Haparanda -Kalix -Luleå -Piteå -Skellefteå -Robertsfors -Umeå 1 1 X X Nordmaling -Örnsköldsvik 5 Kramfors 4 Härnösand 3 Timrå 1 Sundsvall 2 Nordanstig -Hudiksvall -Söderhamn 3 1 X X Gävle 1 Älvkarleby -Tierp 1 1 X X Östhammar

(12)

-Rapporter om döda sälar

Under 2020 rapporterades endast 5 döda sälar, varav en från Haparanda kommun, två från Umeå kommun samt två från Timrå kommun. De döda sälarna påträffades från den 20 juni till den 23 no-vember. Naturhistoriska riksmuseet (NRM) är intres-serade av att få in döda sälar, men de bör då nyss ha dött, dvs ska vara färska. En av sälarna som påträf-fades i Umeå kommun var färsk, men i samråd med NRM bedömdes det svårt att skicka den på analys, då den låg ute på en ö. De övriga sälarna var i dåligt skick, och var därför inte aktuella för analys vid NRM. Naturhistoriska riksmuseet har mottagit 40 rap-porter om döda sälar i Bottniska viken. Majoriteten av rapporterna inkom under augusti månad. För de flesta rapporter är arten okänd, men där man kunnat bedöma art så har det främst rört sig om gråsälar.

Endast ett fåtal döda vikare har rapporterats in. Rapportera gärna fynd av död säl till NRM. Bifoga gärna ett foto (bilder på tänderna och hela kroppen är önskvärt), så kan NRM lättare bedöma vilken art det rör sig om. Om NRM beslutar att ta in den funna sälen kontaktar de upphittaren och ordnar med transport och emballage. NRM har kontaktperso-ner längs med kusten som hanterar döda sälar och skickar dem till NRM för analys. Hittar man en färsk död säl får man därför hjälp med hantering och frakt. ICBV bistår med svar på frågor och fundering-ar kring exempelvis hantering av döda sälfundering-ar. Fynd av döda sälar kan även rapporteras till ICBV, så fyller vi i blanketten åt er. Önskvärt är då att få information om namn, telefonnummer, e-postadress, koordina-ter eller beskrivning på var den hittades, information om vilket skick sälen är i samt gärna ett foto.

Rapporter om sjuka eller döda fiskar

ICBV har fått in två rapporter om döda laxar. Den ena rapporten kom in från Forsbybodarna i Kalixäl-ven och den andra från Lundåkern i UmeälKalixäl-ven. Sta-tens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) kontaktades. Under sommaren har SVA tagit prover på laxar från Umeälven och Torneälven i Bottniska viken. Prov-tagningen ingår i en hälsoövervakning, där fokus just nu ligger på ämnesomsättningen och sköldkörteln hos laxarna.

SVA har en rapporteringsportal där allmänheten kan rapportera in sina fynd, vilket underlättar en övervakning av hälsoläget på vildfisk. Rapporterings-portalen gör det också möjligt att upptäcka om det händer något ovanligt som kräver en insats.

Rapporter om sjuka eller döda fåglar

ICBV fick under 2020 in en rapport om en skadad kanadagås. Detta ligger egentligen inte inom ICBV:s ansvarsområde, men bedömningen var att den tro-ligtvis hade blivit påkörd.

(13)

Rapporter om främmande arter

ICBV har i år fått kännedom om att fisken svartmun-nad smörbult hittats i ett provfiskeområde i Gävle-borgs län. Det är det nordligaste fyndet av denna art i Sverige.

Den svartmunnade smörbulten kommer ursprung-ligen från Svarta havet och Kaspiska havet. Den har sannolikt spridits till Östersjön via barlastvatten från fartyg. 2008 upptäcktes den för första gången i Sverige. Den har sedan dess spridit sig och är väl etablerat på många platser. Den är otroligt anpass-ningsbar, reproducerar sig snabbt och har lätt att hitta både boplatser och föda.

Svartmunnad smörbult betraktas som en invasiv främmande art eftersom den är en konkurrensstark art som kan tränga undan andra inhemska bottenle-vande fiskarter. Den är aggressiv och territoriell samt äter ofta rom från andra fiskarter.

Fynd av främmande arter bör inrapporteras till Artportalen eller till Rappen. Man kan även kontakta ICBV så hjälper vi till med inrapporteringen.

(14)

Övriga händelser

Informationscentralen för Bottniska viken har under 2020 fått in ovanligt många rapporter om lösa alger. Lösdrivande alger längs stränderna och inne i vikar är vanligast på våren och hösten. Dessa alger är större och sitter fast på sten och block på botten, men kan lossna från dessa när de dör eller när det blåser väldigt mycket. Man kan skilja lösdrivande alger från algblomningar genom att lösdrivande består av en tjockare massa, som man skulle kunna plocka upp. Tittar man noga på massan, så brukar man kunna se tydliga växtdelar. Men är man osäker så kan man alltid höra av sig till ICBV.

ICBV fick under våren in en rapport om en misstänkt algblomning vid Seskarö camping i Haparanda. Utifrån bild gjordes bedömningen att det troligtvis var pollen och inte en algblomning. Pollen är ofta lite gulare i färgen än algblomningar, och ligger alltid enbart på ytan, till skillnad från en algblomning som kan röras om i vattnet och grumla det.

Ytterligare en rapport om en misstänkt algblom-ning vid Revet, Holmsund, i Umeå kommun inkom till ICBV. Vattnet var brunaktigt. Prov togs men det visade sig enbart vara detritus, det vill säga dött organiskt material från växter och djur. Detta är inte farligt.

ICBV har fått in en rapport om klåda efter bad vid Smackgrundet, Indalsälvens delta i Sundsvalls kom-mun. Detta bedömdes bero på cerkarier (larver som är parasiter på fåglar), då inga tecken fanns på alg-blomning. Därutöver har en rapport inkommit om vitt skum längs strandkanten. Skum längs strand-kanten är oftast naturligt, och beror på att vattnet innehåller löst organiskt material (naturliga nedbryt-ningsprodukter från döda växter och djur). Det lösta organiska materialet minskar vattnets ytspänning, vilket gör att luft lättare blandas med vatten och kan bidra till ökad skumbildning. Det finns även skum som bildas av tvättmedel eller annat som läckt ut i vatten. Man kan oftast skilja på dessa genom att det naturliga skummet ofta luktar lite jord samt är lite mer gul- eller brunaktigt än onaturligt skum.

Tillståndet i Bottniska viken

Näringsämnen och växtplankton

Utifrån miljöövervakning, som har genomförts kon-tinuerligt i flera decennier, så minskar mängden oor-ganiskt kväve, dvs det kväve som är direkt tillgängligt för alger, i ytvattnet i hela Bottniska viken. Man kan dock se en viss ökning av löst oorganiskt kväve i bottenvattnet i Bottenhavet. Den lättillgängliga de-len av fosfor, fosfat, ökar tydligt i Bottenhavet, men man ser ingen tydlig ökning i Bottenviken. Experter bedömer att den ökande mängden fosfat i Botten-havet dels beror på en import av fosfat söderifrån, från havsbassängen Egentliga Östersjön, och dels på grund av en ökad nedbrytning i Bottenhavet. En ökad nedbrytning kommer av en ökad temperatur, som åtminstone i bottenvattnet har ökat under de senaste åren.

Algerna behöver både kväve och fosfor för att tillväxa. Cyanobakterier kan dock fixera kväve direkt från luften, vilket gör att de enbart är begränsade av mängden tillgänglig fosfor i vattenmassan. En

ökande mängd fosfor, speciellt i Bottenhavet, bidrar därför till att cyanobakterier gynnas. Detta ser man också inom miljöövervakningen. Både mängden växtplankton generellt ökar men även mängden kvävefixerande cyanobakterier. I Bottenhavet är det främst släktet Aphanizomenon sp. som står för den stora ökningen. I Bottenviken syns ingen liknande tydlig ökning vare sig av mängden växtplankton generellt eller mängden cyanobakterier. Läs mer om detta på Sveriges vattenmiljö.

Sälhälsa

Miljöövervakning på sälar har pågått sedan 1970-ta-let. Det är Naturhistoriska Riksmuseet (NRM) som ansvarar för denna miljöövervakning. De studerar bland annat patologiska förändringar hos sälarna, som till exempel tarmsår, binjurebarksförtjockning och åderförfettning/åderförkalkning hos gråsäl. Det NRM sett är att stora djupgående tarmsår eller kraftig infektion på grund av hakmask har minskat

(15)

små sår. I Bottniska viken är det fortfarande ca 20 % av gråsälarna som har stora tarmsår och ca 20 % av gråsälarna som har kraftig förekomst av hakmask. Under 2020 fick NRM information om att det skulle finnas väldigt många magra sälar i Gävleborgs län. De fick in sälar och tittade på späcktjockleken och jämförde detta med tidigare år och fann då att späcktjockleken var mycket mindre än tidigare år. NRM hittade ingen gemensam nämnare till vad som kunde ha orsakat det tunnare späcket, men två av hannarna hade kraftiga tarmsår. Detta verkar ha varit ett lokalt problem, men kommer att följas upp med fler undersökningar. Generellt sett visar miljööver-vakningsdata att späcktjockleken hos gråsäl varierar över tid men att den för närvarande ligger under vad som anses vara ”god miljöstatus” enligt havsmiljödi-rektivet. Däremot så uppnår dräktighetsfrekvensen för tillfället god miljöstatus.

Salthalt, syre och temperatur

Man ser en tydlig minskning i salthalten i ytvattnet i hela Bottniska viken. Även i bottenvattnet är salthal-ten lägre idag jämfört med på 70 - 80 och 90-talet. Dock har man sett en viss ökande trend i ytvattnet i Bottenhavet under de senaste fem åren.

Temperaturen i bottenvattnet i Bottenhavet har ökat under de senare åren. Detta har påverkat en del pro-cesser, bland annat mängden löst syre, som mins-kar i bottenvattnet i Bottenhavet. Förutom en ökad temperatur bedöms minskningen av mängden löst syre även bero på en ökad produktion i vattenmas-san. Mängden löst syre ligger dock en bra bit över 0 mg/l än så länge, vilket innebär att man i dagsläget inte har några problem med syrefria bottnar.

Fiskbestånd

Det pågår även miljöövervakning av kustfiskbe-stånden, i form av fiskarnas hälsa, deras innehåll av föroreningar samt förändringar av själva bestånden, bland annat vid Holmöarna i Umeå kommun. Rov-fiskbeståndet, här främst abborre, har tidigare visat tecken på en påverkad hälsa, i form av minskande gonadvikter, påverkat immunförsvar samt påverkan från miljögifter. Den negativa utvecklingen har delvis börjat plana ut, men det finns fortfarande tecken bland annat på oxidativ stress. Många miljögifter har nedåtgående trender, men abborrarna från Holmö-arna innehåller fortfarande höga halter av exem-pelvis koppar, kvicksilver och bekämpningsmedlet HCB. Det kan även finnas hittills okända miljögifter i fiskarna. Att de provtagna abborrarna vid Holmöar-na är äldre kan ha en inverkan på mängden miljö-gifter, då äldre fiskar hinner ta upp mer miljögifter. Förutom att abborrarna blir äldre så ökar även deras tillväxt och storlek. Det kan bero på en minskad

nolikt är lågt. Generellt så minskar rovfiskbeståndet i våra kustvatten och istället ökar mängden karpfiskar, som exempelvis mört. Detta kan ha olika förkla-ringar, som exempelvis klimatförändförkla-ringar, ökade mängder näringsämnen (främst Bottenhavet), ökad predation från säl, skarv och storspigg samt dålig hälsostatus hos abborre.

(16)

Storgatan 71 B, 901 86 Umeå

www.lansstyrelsen.se/vasterbotten

vasterbotten

@lansstyrelsen.se

010-225 40 00

Figure

Figur 1. Översikt över årets kustnära algblomningar (2020).
Figur 2. Två lokala blomningar i Norrfjärden i Sö- Sö-derhamns kommun, bestående av den ofta toxiska  cyanobakterien Nodularia spumigena
Tabell 1. Antalet inkomna algblomningsrapporter per kommun under sommaren.
Figur 4. Ansamlingar av alger i Bottniska viken sommaren 2020. I figuren presenteras endast ett urval av de  satellitbilder som tolkats av SMHI under året
+3

References

Related documents

Lekmannarevisorerna ansvarar för att granska verksamhet och intern kontroll samt pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och föreskrifter

Kortfristiga skulder 2900 Stiftelse kapital 2905 ÖVrigt bundet kapital Fritt eget kapital 2910 övriga upplupna kostoada- o förutbetalda intäkter 2990 S:a Kortfristiga skulder.. S:A

Fredrik Öhlander (C) föreslår att kommunfullmäktige beslutar att anta kommun- styrelseförvaltningens förslag till reglemente med de redaktionella ändringar som

Ordföranden lägger fram de kvarvarande förslagen till beslutspunkter i ärendet för beslut och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag med5.

Västernorrland 2019. Detta har skett i dialog med andra aktörer i länet inom vilken Härnösands kommun har medverkat. Länsstyrelsen har i arbetet även samarbetat med

Projekttid för byggnation och flytt för Härnösands Gymnasium var juni 2016 till augusti 2017. En mindre avvikelse var att vissa ombyggnationer i B/C-husen slutfördes

Resultatet för Härnösandshus 2015 uppgick till 3,3 (2,7) mnkr vilket är en förbättring med 0,6 mnkr jämfört med 2014.. 2015 har varit ett mycket bra år för Härnösandshus

Trafikenheten redovisar ett överskott på 4,0 mnkr vilket bland annat beror på att kostnader för Resecentrum inte har belastat verksamheten, samt att kollektivtrafikmyndigheten