olika hållbarhetsperspektiv
Möjligheter att genom kunskaper om synergier och trade-offs mellan
olika globala hållbarhetsmål förbättra förutsättningarna
att nå Agenda 2030 i sin helhet
ELISABETH EKENER, CECILIA KATZEFF, ULRIKA GUNNARSSON-ÖSTLING, KRISTIAN SKÅNBERG
NATURVÅRDSVERKET
Del II
Möjligheter att genom kunskaper om
synergier och trade-offs mellan olika globala
hållbarhetsmål förbättra förutsättningarna
att nå Agenda 2030 i sin helhet
Med fokus på kopplingar mellan
SDG 5 Jämställdhet och SDG 10 Minskad ojämlikhet samt
SDG 3 Hälsa, SDG 13 Klimat, SDG 14 Hav och marina resurser, respektive SDG 15 Ekosystem och biologisk mångfald
av Elisabeth Ekener, Cecilia Katzeff, Ulrika Gunnarsson-Östling och Kristian Skånberg
Naturvårdsverket
Tel: 010-698 10 00, fax: 010-698 16 00 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm
Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-6903-2
ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2019 Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma 2019
Förord
Naturvårdsverket gör löpande utvärderingar av miljöarbetet i syfte att bedöma hur olika insatser i samhället bidrar till att de nationella miljömålen kan nås. Den här analysen om hur några olika hållbarhetsmål förhåller sig till varandra är ett av många underlag för den fördjupade utvärdering av miljömålen som Naturvårdsverket lämnar till regeringen 2019. Arbetet har finansierats av Natur vårdsverket, som lagt ut uppdraget på Elisabeth Ekener, Cecilia Katzeff, Ulrika Gunnarsson-Östling och Kristian Skånberg, Kungliga Tekniska Högskolan. Författarna svarar själva för innehållet och slutsatserna i rapporten. Stockholm december 2019
Lisa Eriksson
Innehåll
FÖRORD 3
1 SAMMANFATTNING 7
SUMMARY 9
2 BAKGRUND 11
3 VÅR ANSATS OCH RAPPORTENS DISPOSITION 12
4 SAMMANFATTNING STEG 1 - IDENTIFIERADE SAMBAND 13
4.1 Val av delmål 13
4.2 Utfall av analysen av samband 14
4.2.1 Identifierade samband med utgångspunkt ifrån Mål 5 och
Mål 10, och åtgärder för att nå de målen. 14
4.2.2 Identifierade samband med utgångspunkt ifrån delmål 3.9,
Mål 13, 14 och 15, och åtgärder för att nå de målen. 16
5 FÖRDJUPAD ANALYS AV IDENTIFIERADE SAMBAND I STEG 1 18 5.1 Klimatpolitik, Jämställdhets- och Jämlikhets/fördelningspolitik
och deras koppling till miljökvalitetsmålen 18
5.1.1 Klimatpolitiken och en politik för ökad jämställdhet 19
5.1.2 Klimatpolitiken och en politik för minskad ojämlikhet 19
5.1.3 Övrig miljöpolitik och dess kopplingar till jämställdhetspolitiken
och en politik för en minskad ojämlikhet 20
5.1.4 Jämställdhetsarbetets möjligheter att stödja klimatarbetet
och vise versa 22
5.1.5 Hur åtgärder som motverkar ojämlikhet kan gynna klimatarbetet
och vise versa 23
5.1.6 Jämställdhetsarbetets möjligheter att stödja miljöarbetet
och vice versa 23
5.1.7 Hur åtgärder för att motverka ojämlikhet kan gynna miljöarbetet
och vise versa 24
5.2 Finansiella systemets påverkan på klimatarbetet 25
5.2.1 Kan aktörer på de finansiella marknaderna bli nyckelspelare
6.1.2 Kommunal/regional nivå 30
6.1.3 Mål 5 Jämställdhet 31
6.1.4 Mål 10 Minskad ojämlikhet 34
6.1.5 Mål 13, 14 och 15 Klimat och Miljö 35
6.2 Internationell utblick – implementering av Agenda 2030 i andra länder 36 6.2.1 Generell översikt 36 6.2.2 Region Asien 38 6.2.3 Colombia 39 6.2.4 Finland 39 7 SLUTSATSER 40 8 REFERENSER 45
1 Sammanfattning
Syftet med detta arbete är att utforska hur kunskapen om beroenden mellan några utvalda mål inom FNs 17 globala hållbarhetsmål (Sustainable Develop-ment Goals – SDGs) skulle kunna användas för svensk policyutveckling, med avsikt att förbättra möjligheten att nå de uppsatta målen. De utvalda målen är SDG 5 Jämställdhet och SDG 10 Minskad ojämlikhet å ena sidan, i förhål-lande till de mål som i första hand motsvaras av de svenska miljö kvalitets målen; SDG 3 Hälsa och välbefinnande, SDG 13 Bekämpa klimatförändringarna, SDG 14 Hav och marina resurser samt SDG 15 Ekosystem och biologisk mångfald.
Arbetet bygger på resultaten från en tidigare fas, där ömsesidiga beroenden mellan 6 utvalda mål av de 17 hållbarhetsmålen identifierades. Analysen gjordes på delmålsnivå, där de delmål som bedömdes vara relevanta i svensk kontext för de aktuella hållbarhetsmålen valdes ut. Resultat från den tidigare analysen visar på i huvudsak positiva, förstärkande kopplingar mellan målen (synergier). I ett relativt stort antal fall bedömdes kopplingarna vara obefint-liga, eller så svaga att de inte beaktades. På ett fåtal ställen återfanns negativa kopplingar, det vill säga ”trade-offs”. Dessa bedömdes mestadels vara möj-liga att undvika genom ett hållbarhetsinriktat policy-ramverk. Effekter, som på kort sikt skulle kunna vara negativa, bedömdes kunna undvikas genom kompensa toriska åtgärder.
Huvuddelen av arbetet i denna fas utgörs av intervjuer med personer aktiva inom policyutveckling. De intervjuade personerna valdes ut baserat på deras kunskap och insikt om styrdokument och processer för att förbättra samhällets styrning inom kopplingar mellan de identifierade hållbarhetsmålen. Intervjuerna kompletterades med en internationell utblick genom exempel från Asien, Colombia och Finland.
Resultatet från intervjuerna och litteraturstudien i steg 2 pekar på att det ännu gjorts mycket lite på policynivå, både internationellt och i Sverige, för att hantera sambanden och kopplingarna mellan de olika hållbarhetsmålen i Agenda 2030. För svensk del pekas budgetpropositionen ut som det vikti-gaste styrdokumentet för förbättring, eftersom det är på hög nationell nivå som hållbarhetsfrågor bör hanteras och styras, och det är där medel kan tillsättas. Det har även föreslagits en tydligare styrning mot mer samverkan mellan olika aktörer, samt mer tvärvetenskaplig forskning kring samverkans-vinsterna och hur de lättare ska kunna uppnås. De insatser som gjorts hit-tills för att integrera Agenda 2030 i svensk politik anses inte som tillräckligt genomgripande. Agenda 2030-delegationens arbete anses inte ha haft till-räcklig med resurser och inflytande. Regionala och kommunala nivåer har identifierats som viktiga för att operationalisera både Mål 5 och Mål 10. Länsstyrelserna och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) är viktiga aktörer på det området, och kan utgöra en viktig länk mellan nationell och regional/lokal nivå.
Avslutningsvis gör vi reflektionen att det är intressant att vår studie efterfrå-gats, och att vi fann material att studera. Vi ser det som ett gott tecken på att Agenda 2030-arbetet har startat och engagerar. De 17 hållbarhetsmålen beskrivs i Agenda 2030 som universella, transformativa och odelbara. Det sistnämnda innebär att de, för att kunna uppnås, måste hanteras tillsammans. Vi hoppas att vårt arbete kan vara ett steg på vägen för att nå dit.
Summary
The purpose of this work is to investigate how knowledge of dependencies between selected goals within the UN’s 17 Sustainable Development goals (SDGs) could be used for Swedish policy development, with the intention of improving the ability to achieve the defined goals. The selected goals are SDG 5 Gender Equality and SDG 10 Reduced Inequalities on the one hand, in relation to the goals that correspond primarily to the Swedish environmental quality goals; SDG 3 Good Health and Well-Being, SDG 13 Climate Action, SDG 14 Life Below Water and SDG 15 Life on Land.
The work is based on the results from a previous phase, in which mutual dependencies between six of the 17 sustainability development goals were identified. The analysis was conducted at target level, with the targets that were considered relevant in a Swedish context for the SDGs in question being selected. Results from the previous analysis indicate mainly positive, reinforc-ing links between the goals (synergies). In a relatively large number of cases, the links were considered to be non-existent, or so weak that they were not taken into account. In a small number of places, negative connections were found, i.e. “trade-offs”. It was considered that these could be mostly avoided through a sustainability-oriented policy framework. Effects that might be negative in the short term could be avoided by means of compensatory measures.
Most of the work in this phase consists of interviews with people who are active in the field of policy development. Interviewees were selected on the basis of their knowledge and understanding of policy documents and processes to improve the governance of society within links between the SDGs identified. The interviews were supplemented with an international outlook through examples from Asia, Colombia and Finland.
The results from the interviews and the literature study in Stage 2 indicate that very little has yet been done at policy level, both internationally and in Sweden, to manage the correlations and links between the different SDGs in Agenda 2030. For Sweden’s part, the budget bill is cited as the most important policy document for improvement, as it is at a high national level that sustain-ability issues should be managed and governed, and that is where funds can be directed. More clearly defined governance with more collaboration between different actors has also been proposed, as well as more interdisciplinary research into synergies and how to achieve them more easily. The initiatives undertaken so far to integrate Agenda 2030 into Swedish policy are not con-sidered to be sufficiently wide-ranging. The work of the Agenda 2030 delega-tion is not considered to have been given sufficient resources and influence. Regional and municipal levels have been identified as important for opera-tionalising both Goal 5 and Goal 10. The county administrative boards and the Swedish Association of Local Authorities and Regions (SKL) are impor-tant actors in this area, and they can constitute an imporimpor-tant link between national and regional/local level.
In conclusion, we would make the observation that it is interesting that our study was requested, and that we found material to study. We see this as a good sign that Agenda 2030 work has started and is engaging. The 17 SDGs are described in Agenda 2030 as universal, transformative and integrated. The latter means that if they are to be achieved, they must be dealt with together. We hope that our work can be one step along the path to getting there.
2 Bakgrund
Naturvårdsverket uppdrog åt KTH att under 2017 göra en kunskapsöversikt av ömsesidiga beroenden mellan de olika dimensionerna av hållbarhet. Arbetet resulterade i en rapport (Naturvårdsverket, 2018) där ett flertal intressanta områden identifierades där fördjupade studier skulle kunna föra kunskapen om ömsesidiga beroenden framåt, samt ett behov av att konkretisera forsk-ningsresultaten och göra dem användbara i samhället. I ett nytt uppdrag går vi nu vidare för att ytterligare öka kunskapen gällande de ömsesidiga beroen-dena. Syftet är bland annat att ta fram ett underlag om hur insikt om de ömse-sidiga beroendena kan användas för att underlätta uppfyllelse av de svenska miljökvalitetsmålen. I ett första steg analyseras hur några utvalda mål i Agenda 2030, FNs 17 hållbarhetsmål (Sustainable Development Goals – SDGs) för-håller sig till varandra. De mål, inklusive delmål (targets) som valdes, utifrån önskemål från Naturvårdsverket, är SDG 5 Jämställdhet och SDG 10 Minskad ojämlikhet. Analysen syftar till att identifiera hur de utvalda målen kan påverka och/eller påverkas av de SDG:er som i första hand berör miljökvalitetsmålen; SDG 3 Hälsa och välbefinnande, SDG 13 Bekämpa klimatförändringarna, SDG 14 Hav och marina resurser samt SDG 15 Ekosystem och biologisk mångfald.
Figur 1. Illustration av de valda målen, SDG 5 och SDG 10 samt SDG 3, 13, 14 och 15, och relationerna mellan dem som analyserats.
3 Vår ansats och rapportens
disposition
Arbetet har utförts i två steg. Det första steget handlade om att identifiera sam-band mellan de valda målen, baserat på expertbedömningar och understött av forskningslitteratur, i de fall det stod att finna sådan. Detta arbete har avrapporterats i en tidigare rapport (Ekener, Katzeff, Gunnarsson-Östling & Skånberg, 2018) och sammanfattas endast här.
Det andra steget består i att undersöka hur kunskapen om de identifierade sambanden skulle kunna användas för svensk policyutveckling, i syfte att för-bättra möjligheten att nå de i analysen ingående målen inom Agenda 2030. Det arbetet avrapporteras i denna rapport.
Fortsättningen av rapporten är upplagd enligt följande:
• Avsnitt 4 innehåller sammanfattningen av arbetet i steg 1, där sambanden identifierades.
• I avsnitt 5 görs en fördjupande analys av de identifierade sambanden. • I avsnitt 6 undersöker vi, främst genom intervjuer med relevanta aktörer,
förutsättningarna för att använda denna kunskap i svensk policyutveck-ling. Syftet med intervjuerna är att bättre förstå för hur den kan bidra till måluppfyllelse av de globala målen och andra svenska mål på området, såsom miljökvalitetsmålen.
• Avsnitt 7 innehåller våra slutsatser inkl. förslag på fortsatt forskning och avsnitt 8 referenser.
4 Sammanfattning Steg 1
- Identifierade samband
Arbetet med att identifiera samband mellan olika hållbarhetsmål har redovisats i en tidigare rapport (Ekener et al., 2018). Här ges enbart en kort sammanfattning. För ett djupare och mer resonerande resonemang kring wsambanden – som inte är entydigt fastslagna utan baserar sig på bedömningar – hänvisas till den tidigare rapporten.
4.1 Val av delmål
För att göra detta arbete mer relevant och användbart har fokus lagts på delmål där utmaningen och därmed förbättringspotentialen bedömts som störst i ett svenskt perspektiv. De utvalda delmålen i Mål 5 respektive Mål 10 visas nedan.
SDG 10 Jämlikhet
10.1 Till 2030 successivt uppnå och upprätthålla en inkomsttillväxt högre än det nationella genomsnittet för de 40 procent av befolkningen som har lägst inkomst.
10.2 Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet.
10.3 Säkerställa lika möjligheter och minska före-komsten av ojämlika utfall, bland annat genom att avskaffa diskriminerande lagstiftning, politik och praxis och främja lagstiftning, politik och åtgärder av lämpligt slag i detta hänseende.
10.4 Besluta om politik, särskilt finans-, löne- och socialskyddspolitik, och succes sivt uppnå ökad jämlikhet.
10.5 Förbättra regleringen och övervak ningen av globala finansmarknader och finansinstitut samt stärka genomförandet av sådana regleringar. 10.7 Underlätta en ordnad, säker, reglerad och ansvarsfull migration och rörlighet av personer, inklusive genom planerad och väl fungerande migrationspolitik.
SDG 5 Jämställdhet
5.1 Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt.
5.2 Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexu-ellt utnyttjande och andra typer av exploatering.
5.4 Erkänna och värdesätta obetalt omsorgs- och hushålls-arbete genom att tillhandahålla offentliga tjänster, infrastruktur och socialt skydd samt genom att främja delat ansvar inom hushållet och familjen, i enlig-het med vad som är nationellt lämpligt.
5.5 Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet.
4.2 Utfall av analysen av samband
Sambanden har identifierats från båda håll, det vill säga hur åtgärder inom målen om jämlikhet och jämställdhet påverkar de miljörelaterade målen, och hur åtgärder inom de miljörelaterade målen påverkar målen om jämlikhet och jämställdhet.
4.2.1 Identifierade samband med utgångspunkt ifrån Mål 5 och Mål 10, och åtgärder för att nå de målen.
I tabell 1 nedan, och i den följande texten, sammanfattas det identifierade sambanden med utgångspunkt ifrån inom målen om jämlikhet och jäm-ställdhet, Mål 5 och Mål 10, och åtgärder för att nå de målen.
SDG 3 SDG 13 SDG 14 SDG 15 3.9 13.1 13.2 13.3 14.1 14.2 14.3 14.4 14.5 14.6 15.1 15.4 15.5 15.6 15.8 15.9 SDG 5 5.1 0 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 5.2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 5.4 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 5.5 1 1 1 1 0 1 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 SDG 10 10.1 -1 1 1 0 -1 0 0 1 1 1 -1 1 1 0 0 0 10.2 -1 -1 -1 -1 0 -1 0 -1 -1 -1 -1 -1 -1 -1 0 -1 10.2 m. policy 1 1 1 1 0 1 0 1 1 1 1 1 1 1 0 1 10.3 0 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 10.4 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 10.5 1 2 2 2 1 0 0 1 0 0 1 1 1 1 0 0 10.7 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Tabell 1. Hur SDG 5 Jämställdhet och SDG 10 Minskad ojämlikhet påverkar SDG 3 Hälsa och
välbefinnande, SDG 13 Bekämpa klimatförändringarna, SDG 14 Hav och marina resurser samt SDG 15 Ekosystem och biologisk mångfald, för utvalda delmål. Grönt i tabellen representerar ett positivt samband, en synergi, medan rött innebär ett negativt samband, en trade-off. Gult betyder inget eller svagt samband. För delmål 10.2 har olika bedömningar gjorts beroende på om det finns policy som styr mot hållbarhet eller inte i aktuella beslutsorgan.
Påverkan från insatser inom Mål 5 på 3.9
– mer jämställdhet ger högre samhällsaktivitet hos kvinnor, och med en högre prioritering av miljöfrågor och ett mer miljöanpassat beteende hos kvinnor kan det leda till minskade föroreningar
Påverkan från insatser inom Mål 5 på 13
– minskad diskriminering av kvinnor, med kvinnors större miljöengage-mang i såväl värderingar som handling samt deras högre riskaversion, förväntas kunna växla upp klimatarbetet
Påverkan från insatser inom Mål 5 på 14
– kvinnors större miljöengagemang och handlanden förväntas delvis, men i lägre utsträckning än ovan, påverka positivt vid ökad jämställdhet
Påverkan från insatser inom Mål 5 på 15
– kvinnors större engagemang i miljöfrågor, miljöanpassade beteende och nivå på riskaversion, förväntas ha en positiv påverkan när deras inflytande ökar
Påverkan från insatser inom Mål 10 på 3.9
– ökade inkomster för de lägsta inkomstgrupperna kan påverka negativt på grund av totalt sett ökad konsumtion (under förutsättning att ökning sker även i de högre inkomstgrupperna, snarare än att inkomsterna omfördelas)
– om grupper med en negativ agenda kring miljöanpassning får ökat inflytande, och det saknas styrning genom policy eller dylikt, kan det påverka negativt. Om policy finns kan det istället bli positivt. – förbättrad reglering och övervakning av finansmarknader kan ge en
förbättring av påverkan av miljöprestandan
Påverkan från insatser inom Mål 10 på Mål 13
– kan ge de med lägre inkomster bättre motståndskraft mot klimat - relaterade problem samt en större acceptans för stärkt klimatpolitik – kan förbättra legitimiteten hos institutionella organ att hantera
klimatfrågan
– kan på ett betydande sätt förbättra förutsättningen hos institutionella organ att hantera klimatfrågan
Påverkan från insatser inom Mål 10 på Mål 14
– ökade inkomster för de lägsta inkomstgrupperna kan påverka negativt på grund av ökad konsumtion (under förutsättning att även övriga inkomster fortsätter att öka)
– minskad ojämlikhet kan ge ökad acceptans för förvaltnings- och skyddsåtgärder
– förbättrad inkludering kan påverka möjligheten till bra förvaltning och reservatsbildning positivt, om det finns bra styrning mot hållbarhet – reglering och styrning av de finansiella marknaderna kan ha positiv
inverkan på minskade vattenföroreningar samt minska förekomsten av överfiskning
Påverkan från Insatser inom Mål 10 på Mål 15
– ökade inkomster för de lägsta inkomstgrupperna kan påverka negativt på grund av totalt sett ökad konsumtion (under förutsättning att ökning sker även i de högre inkomstgrupperna, snarare än att inkomsterna omfördelas)
– minskad inkomstojämlikhet kan inverka positivt, då hög inkomst-ojämlikhet har visat på samband med förlust av biodiversitet
– förbättrad inkludering kan minska belastningen på ekosystemen, om de vars intressen behöver bevakas får en röst. Vid inkludering av grupper med motsatta intressen riskeras dock en negativ effekt, om det inte finns ramverk på plats som styr mot bevarande.
– reglering och styrning av de finansiella marknaderna antas har positiv inverkan på bevarande och biologisk mångfald
4.2.2 Identifierade samband med utgångspunkt ifrån delmål 3.9, Mål 13, 14 och 15, och åtgärder för att nå de målen.
I tabell 2, och i den följande texten, sammanfattas de identifierade sambanden med utgångspunkt ifrån delmål 3.9, Mål 13, 14 och 15, och åtgärder för att nå de målen. SDG 5 SDG 14 5.1 5.2 5.4 5.5 10.1 10.2 10.3 10.4 10.5 10.7 SDG 3 3.9 0 0 0 0 1 1 0 0 0 0 SDG 13 13.1 1 0 0 0 1 1 1 0 0 0 13.2 1 0 0 0 1 1 1 0 0 1 13.3 1 0 0 0 1 1 1 0 1 1 SDG 14 14.1 1 0 0 0 1 1 1 0 0 0 14.2 0 0 0 0 1 1 1 0 0 0 14.3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 14.4 kort sikt 0 0 0 0 -1 -1 -1 0 0 0 14.4 lång sikt 0 0 0 0 1 1 1 0 0 0 14.5 kort sikt 0 0 0 0 -1 -1 -1 0 0 0 14.5 lång sikt 0 0 0 0 1 1 1 0 0 0 14.6 kort sikt 0 0 0 0 -1 -1 -1 0 0 0 14.6 lång sikt 0 0 0 0 1 1 1 0 0 0 SDG 15 15.1 0 0 0 0 1 1 1 0 0 0 15.4 0 0 0 0 1 1 1 0 0 0 15.5 kort sikt 0 0 0 0 -1 -1 -1 0 0 0 15.5 lång sikt 1 1 1 0 0 0 15.6 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 15.8 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 15.9 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0
Tabell 2. Hur SDG 3 Hälsa och välbefinnande, SDG 13 Bekämpa klimatförändringarna, SDG 14 Hav och marina resurser samt SDG 15 Ekosystem och biologisk mångfald påverkar SDG 5
Påverkan från insatser inom delmål 3.9 på Mål 5
– Ingen större påverkan identifierad
Påverkan från insatser inom Mål 13 på Mål 5
– kvinnor är mer sårbara för klimatförändringarnas effekter, varför insatser här kan stärka jämställdheten
Påverkan från insatser inom Mål 14 på Mål 5
– ökad möjlighet för kvinnor att fritt kunna välja sin kost på grund av högre känslighet för miljögifter i födan i fertil ålder
Påverkan från insatser inom Mål 15 på Mål 5
– ökad integrering av ekosystem och biologisk mångfald kan stärka kvinnors deltagande i beslutande församlingar på grund av högre prioritering och därmed kunnande på området
Påverkan från insatser inom delmål 3.9 på Mål 10
– grupper med låg socioekonomisk status påverkas mer negativt av föroreningar, vilket kan göra att skillnaden i hälsostatus, och därmed ojämlikheten, minskar
Påverkan från insatser inom Mål 13 på Mål 10
– socioekonomiskt svagare grupper är mer sårbara för klimatförändringarna effekter, varför insatser på området skulle kunna stärka jämlikheten i samhället
Påverkan från insatser inom Mål 14 på Mål 10
– socioekonomiskt svagare grupper är mer sårbara för försämringar i miljön, inkl hav och marina resurser, varför insatser på området skulle kunna stärka jämlikheten i samhället
– för vissa delmål under Mål 14 är det en blandad bild, där utfallet kan vara både positivt och negativt beroende på tidsperspektiv
Påverkan från insatser inom Mål 15 på Mål 10
– bevarandet av landekosystemen innebär ett värnande av de, ofta socio-ekonomiskt svaga, grupper som är beroende av dessa för sin försörjning – något delmål under Mål 15 ger på motsvarande sätt som ovan en blandad
bild, där det kan uppstå en negativ effekt medan den långsiktiga effekten kan vara positiv
5 Fördjupad analys av identifierade
samband i Steg 1
Vi gör här en fördjupad analys av några av de identifierade sambanden baserat på arbetsgruppens expertkunnande. Vi har valt att titta närmare på mål där förbättrande åtgärder förväntas eller riskerar ha stor påverkan också på andra mål. Det kan handla om positiva samband i form av en möjlig förstärkning av ett annat mål, eller negativa samband i form av en risk för en försämring av ett annat mål. De samband vi har valt att fokusera på är:
• DG 5.1 och 10.1-3 kontra SDG 13-15, och SDG 3.9, det vill säga hur jämställdhets- och jämlikhets/fördelningspolitiken, beroende på hur den utformas, kan påverka klimat- och miljöpolitiken, och i viss utsträckning också hur politiken gällande klimat-, havs och fiske-, markmiljömålen, samt för giftfri miljö, kan påverka jämställdhets- och jämlikhets/fördel-ningspolitiken
• SDG 10.5 kontra delar av SDG 13-15 och SDG 3.9; det vill säga hur mer av hållbarhetsrapporteringskrav i finanssektorn kan påverka allehanda miljömål som berörs av kommersiella aktörers beteende
5.1 Klimatpolitik, Jämställdhets- och Jämlikhets/
fördelningspolitik och deras koppling till
miljökvalitetsmålen
Nedan diskuteras möjliga synergier mellan den svenska klimatpolitiken och jämställdhets- och jämlikhets/fördelningspolitiken, och de eventuella risker ökad fördelningspolitik kan innebära för möjligheterna att nå klimatmålen och de övriga miljömålen.
De SDG:er som berör klimat, jämställdhet och minskad ojämlikhet och har visat på tydliga samband är:
SDG 13
13.1 Stärka motståndskraften mot och för-mågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 13.2 Integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå. 13.3 Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas
SDG 5
5.1 Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt.
5.4 Erkänna och värdesätta obetalt omsorgs- och hushållsarbete genom att tillhandahålla offentliga tjänster, infrastruktur och socialt skydd samt genom att främja delat ansvar inom hushållet och familjen, i enlighet med vad som är nationellt lämpligt.
5.5 Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt del-tagande och lika möjligheter till ledarskap på
SDG 10
10.1 Till 2030 successivt uppnå och upprätthålla en inkomsttillväxt högre än det nationella genomsnittet för de 40 procent av
befolkningen som har lägst inkomst.
10.2 Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet.
10.3 Säkerställa lika möjligheter och minska förekomsten av ojämlika utfall, bland annat genom att avskaffa diskriminerande lagstiftning, politik och praxis och främja lagstiftning, politik och åtgärder av lämpligt slag i detta hänseende.
5.1.1 Klimatpolitiken och en politik för ökad jämställdhet
Klimatmålen utgörs här av det svenska Miljökvalitetsmål 1 Klimat (MKM 1) och FN:s hållbarhetsmål – Sustainable Development Goal 13 Curb Climate Change (SDG 13), och dess tre delmålen om 13.1 Adaptation, 13.2 Mitigation och 13.3 Capacity Building. Alla dessa klimatmål kan sammanfattningsvis gynnas av att samhället blir mer jämställt. En ökad jämställdhets möjliga positiva inverkan på klimatmålen bygger dock på att jämställdhetsnormerna förändras, och att mäns beteendemönster när det gäller konsumtion och omsorg om naturen blir mer likt det beteende kvinnor uppvisar. Å andra sidan skulle klimatarbetet snarast försvåras om det kvinnliga beteendet mer börjar likna mäns. Troligen kommer knappast en traditionellt förd jämställd-hetspolitik att påverka samhällets förmåga att möta MKM 1 eller SDG 13 och dess delmål så mycket, men om däremot klimatpolitiken utformades med jämställdhetspolitiska förtecken för att uttryckligen gynna kvinnor och deras livsval, och inte minst om detta inkluderade också ett barnperspektiv, skulle det i sig kunna vara argument för en annan stadsplanering, mer och säkrare kollektivtrafik och annat som efterfrågas i högre grad av kvinnor än av män. Om politiska investerings- och policybeslut i högre grad utformades med bar-nens bästa som norm, och om samhällsplaneringen i högre utsträckning prio-riterar kvinnors preferenser exempelvis vad gäller fritidsaktiviteter, skulle det antagligen ha indirekta positiva klimatpolitiska effekter. Sammantaget finns det således synergier mellan SDG 5 och SDG 13. Synergierna utnyttjas troligen bäst av att låta jämställdhetsperspektiven, inte minst barnperspektivet, genom-syra och påverka klimatpolitiken.
5.1.2 Klimatpolitiken och en politik för minskad ojämlikhet
De flesta av klimat- och miljömålen rörande havet och fisket, landekosystemen samt giftfri miljö bör också kunna gynnas av att samhället blir mer jämlikt. Det bygger dock på att fördelningspolitiken inte i sig totalt sett genererar ökad konsumtion. Det finns en viss risk för detta då mindre bemedlade personer vanligtvis lägger en större andel av sin inkomst på konsumtion än sparande
(investeringar) (Carroll, Slacalek, Tokuoka, & White, 2017). Den totala svenska konsumtionen skulle också marginellt kunna ändra karaktär, och i värsta fall bli mer klimat- och miljöpåverkande, om grupper som tidigare inte haft råd använde sin ökade köpkraft till att öka fossilbaserad bilism, flygtrafik eller på annat sätt förändrar det totala samhällets konsumtion i mer klimat- och miljöpåverkande riktning. Höginkomsttagare har nästan alltid större klimatfotavtryck än låginkomsttagare - i medeltal följer nästan utsläppen proportionellt mot konsumtionsutgifterna - men på individnivå finns en mycket stor fotavtrycksvariation även bland dem som spenderar lika mycket pengar. Till exempel kräver det ofta stora investeringar av ett hushåll om det ska bygga ett passivhus som inte drar någon extra uppvärmningsenergi, eller att köpa en elbil.
Hur de båda grupper som berörs av fördelningspolitiken - det vill säga de som i slutändan gynnas, respektive beskattas hårdare - förändrar sin konsum-tion om de får mer respektive mindre pengar i plånboken är svårt att avgöra i förväg. Givetvis kommer hur de agerar också att påverkas av andra politiska styrmedel. Målet om effekter på klimat- och miljö från en minskad ojämlikhet är på så sätt en komplex fråga. Därför behöver en fördelningspolitik som också ska leda till mindre klimat- och miljöpåverkan kompletteras med annan miljö-politik som styr konsumtionsval och beteendemönster i ekologisk hållbar riktning.
De potentiella klimatvinsterna av en mer långtgående fördelningspolitik som på olika sätt minskar ojämlikheten ekonomiskt, socialt och gällande makt- och samhällsdeltagande, är att det dels skulle ge grupper med obefintliga eller små marginaler bättre rådrum över sitt liv och därmed större manöverutrymme för att göra klimatanpassade val. Det skulle dels också kunna underlätta möj-ligheterna att ta del av (klimat)forskningen och dess rön, och engagera sig i rörelser som direkt eller indirekt driver på samhällsdebatten i en mer hållbar riktning. Att öka samhällets kunskap om klimatförändringar och vår gemen-samma kapacitet att göra någonting åt dem bidrar positivt till klimatdelmålen 13.1 och 13.3. Detta innebär att motståndskraften (resiliensen) hos de mest utsatta individernas motståndskraft ökar, vilket även deras förmåga att hantera de redan oundvikliga klimatförändringseffekter (adaptation) gör.
5.1.3 Övrig miljöpolitik och dess kopplingar till jämställdhetspolitiken och en politik för en minskad ojämlikhet
Resonemangen om hur mer av ett barnperspektiv och jämställdhetsperspektiv skulle påverka miljömålen kopplade till grundvatten, sjöar och vattendrag, luft, havet, skogen, jordbruksmarken, våtmarker, fjällen, den biologiska mångfalden och en giftfri miljö, är desamma som gällande det ovan förda resonemanget om kopplingarna till klimatpolitiken. Känsligheten för luft-föreningar och gifter är större hos framför allt barn, och det utgår t.o.m. varningar för hur ofta barn, gravida kvinnor och kvinnor i fertil ålder bör äta viss sorts fisk fångad i vissa vatten. Ju mer politik, till exempel gällande
föroreningar i luft eller vatten, som kopplas till ett barn- eller jämställdhets-perspektiv, desto mer transformativt lär den kunna utformas ur ett miljö-perspektiv, eftersom barnsäkerhet i trafiken främjar låga hastigheter och mer av gång- och cykelvägar, och både kvinnor och barn ofta har lägre riktvärden för hälsoförenliga föroreningshalter. De flesta verksamheter som på ett eller annat sätt förknippas med en potentiellt negativ påverkan på de ekosystem-relaterade miljömålen och SDG:erna, vare sig det rör branschers verksamhet, eller fritidsaktiviteter kopplade till motorer av något slag, förknippas mer med män än kvinnor och barn.
De globala hållbarhetsmål detta berör, och där det finns tydliga samband är:
SDG 14
14.1 Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från land-baserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen.
14.2 Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav.
14.3 Minimera och åtgärda havsförsurningens konsekvenser, bland annat genom ökat vetenskapligt samarbete på alla nivåer.
14.4 Senast 2020 införa en effektiv fångstreglering och stoppa överfiske, olagligt, orapporterat och oreglerat fiske liksom destruktiva fiskemetoder samt genomföra vetenskapligt baserade förvaltningsplaner i syfte att återställa fiskbestånden så snabbt som möjligt, åtminstone till de nivåer som kan producera maximalt hållbart uttag, fastställt utifrån deras biologiska egenskaper.
14.5 Senast 2020 skydda minst 10 procent av kust- och havsområdena, i överensstämmelse med nationell och internationell rätt och på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga rön.
14.6 Senast 2020 förbjuda vissa former av fiske-subventioner som bidrar till överkapacitet och över-fiske, avskaffa subventioner som bidrar till olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och avstå från att införa nya sådana subventioner, med erkännande av att en ändamålsenlig och effektiv särskild och differentierad behandling av utvecklingsländerna och de minst utvecklade länderna bör vara en integrerad del av förhandlingarna om fiskesubventioner i
SDG 3
3.9 Till 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av skad-liga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark.
SDG 15
15.1 Till 2020 bevara, återställa och hållbart använda ekosystem på land och i sötvatten och deras ekosystemtjänster, särskilt skogar, våtmarker, berg och torra områden, i enlighet med de skyldig heter som anges i internationella överens-kommelser.
15.4 Senast 2030 säkerställa att bevara bergsekosystemen, inklusive deras biolog-iska mångfald, i syfte att öka deras förmåga att producera nytta som behövs för en hållbar utveckling.
15.5 Vidta omedelbara och betydande åtgärder för att minska förstörelsen av naturliga livsmiljöer, hejda förlusten av biologisk mångfald och senast 2020 skydda och förebygga utrotning av hotade arter.
15.9 Senast 2020 integrera ekosystemens och den biologiska mångfaldens värden i nationella och lokala planerings- och utvecklingsprocesser, strategier för fattigdomsminskning samt räkenskaper.
Eftersom kvinnor och barn också är överrepresenterade i inkomstfördelningens undre halva skulle också en politik för minskad ojämlikhet stärka kvinnors och barns röst i samhällsdebatten och öka deras förmåga att göra mer informerade och förhoppningsvis ännu mer miljövänliga val. Här behövs dock på samma sätt som gällande klimatet en brasklapp om att ökad köpkraft hos tidigare eftersatta grupper skulle kunna leda till en total ökning av miljöpåverkande konsumtion, om inte mer inkomstsstarka grupper samtidigt minskar sin konsum-tion så att det uppväger denna ökning och den medföljande miljöpåverkan.
En mer transformativ miljöpolitik skulle på kort sikt kunna slå mot bran-scher på landsbygden som ofta redan har låg lönsamhet. Detta skulle i så fall kunna riskera att öka ojämlikheten mellan stads- och landsbygdsbor. På lång sikt är en kraftfull miljöpolitik, som bevarar och stärker alla de ekosystem-tjänster som i synnerhet landsbygdsnäringarna är beroende av, till nytta för all ekonomisk verksamhet, inte minst primärnäringarna. En hållbart utformad miljö- och klimatpolitik behöver stärka även de ekonomiska förutsättning-arna för hållbart brukade ekosystem, vilket då förhoppningsvis också skulle leda till ökad jämlikhet mellan stad och land.
5.1.4 Jämställdhetsarbetets möjligheter att stödja klimatarbetet och vise versa
Gällande jämställdhet har kopplingen mellan SDG 5 och dess delmål 5.1 och 5.5 bedömts vara understödjande till samtliga delmål under SDG 13 det vill säga att ökad jämställdhet på olika sätt kan gynna klimatarbetet. Det beror på samma omständighet som angetts ovan; kvinnors högre miljöengagemang i såväl värderingar som handling. Forskning visar också att kvinnor har högre riskaversion (Borghans, Heckman, Golsteyn, & Meijers, 2009), och de kan därför förväntas vilja gå fortare fram än män på dessa områden, eftersom klimatförändringarna utgör en risk för samhället, en risk som ska bedömas och värderas när beslut om klimatanpassning och andra klimatrelaterade åtgärder tas (Hélène Hermansson, 2014). Med minskad diskriminering av kvinnor, vilket ger dem ökade möjligheter att påverka samhället både eko-nomiskt, socialt, och politiskt, samt ökat inflytande för kvinnor i beslutande församlingar, förväntas både klimatanpassning, möjligheterna för genomför-ande av klimatåtgärder samt medvetenheten om klimatproblematiken att öka. Omvänt finns det underlag som pekar på att kvinnor är mer sårbara för klimatförändringarnas effekter, vilket ligger bakom bedömningarna att om klimatdelmålen 13.1-3 förbättras gynnas jämställdhetdelmålen SDG 51 och 5.5. Det beror bland annat på att kvinnor och barn oftast har mer begränsade ekonomiska tillgångar, sämre förutsättningar på arbetsmarknaden och till viss del biologiska skillnader (FOI, 2012). En stärkt motståndskraft och bättre anpassning i samhället mot klimatrelaterade negativa konsekvenser, en bättre integrering av klimatåtgärder i politik och planering, samt ökad institutionell kapacitet skulle med denna utgångspunkt kunna stärka jäm-ställdheten, då kvinnor med sin högre sårbarhet i sådana fall inte utsätts för
5.1.5 Hur åtgärder som motverkar ojämlikhet kan gynna klimatarbetet och vise versa
Gällande ojämlikhet finns det underlag som pekar mot att socioekonomiskt svagare grupper är mer sårbara än andra för klimatförändringarnas effekter (Hamann et al., 2018). Det beror bland annat på mer begränsade ekonomiska tillgångar och sämre förutsättningar på arbetsmarknaden. En stärkt motstånds-kraft och bättre anpassning i samhället mot klimatrelaterade negativa konse-kvenser skulle då kunna minska utsattheten för negativa klimatkonsekonse-kvenser för sårbara grupper. Utsattheten skulle också kunna minskas av bättre inte-grering av klimatåtgärder i politik och planering samt ökad institutionell kapacitet. Jämlikheten i samhället kan stärkas eller bevaras genom att öka möjligheten till deltagande och samma möjligheter, samt genom förbättrad eller bibehållen arbetsförmåga. Analysen landar därmed i att minskad ojäm-likhet (specifikt delmål 10:1-3) underlättas av att samhället lyckas närma sig del-målen om att bekämpa klimatförändringarna och deras konsekvenser (13:1-3). Omvänt bedöms en minskad ojämlikhet stödja arbetet mot att nå klimat-målen, givet att det samtidigt förs en politik som gör det enkelt och billigt att agera klimatsmart, och svårare och dyrare att spendera inkomstförstärk-ningar på konsumtion med stora klimatavtryck. Delmål 10.1 respektive 10.3 (om ökade inkomster för de med lägst inkomster samt säkerställandet av lika möjligheter och minskad förekomst av ojämlika utfall) har bedömts stödja 13.1 och 13.2. De med lägst inkomster förväntas ha bättre motståndskraft mot klimatrelaterade problem samt en större acceptans för en stärkt klimat-politik, om de får tillgång till mer resurser genom ökade inkomster och lika möjligheter. Kopplingen från 10.2 (om förbättrad social, ekonomisk och politisk inkludering av olika grupper) mot 13.1, 13.2 och 13.3 antas också vara understödjande. Det ger bättre motståndskraft mot klimatrelaterade problem, en större acceptans för stärkt klimatpolitik och det förbättrar representativiteten och legitimiteten hos institutionella organ att hantera klimatfrågan. Dock förutsätter det att den styrning som finns säkerställer att besluten leder mot ökad hållbarhet.
5.1.6 Jämställdhetsarbetets möjligheter att stödja miljöarbetet och vice versa
När det gäller ett mer jämställt hemarbete SDG 5.4 finns en möjlig under-stödjande miljöpolitikskoppling, med utgångspunkt i att om hushållarbetet delas mer lika mellan män och kvinnor skulle det innebära att män får mindre fritid. Miljöpåverkan minskar då eftersom deras fritidsintressen förväntas medföra mer föroreningar än kvinnors, baserat på en högre prioritering av miljöfrågor och ett mer miljöanpassat beteende hos kvinnor än hos män (FOI, 2012; Konsumentverket, 2017; Trafa, 2016). Detta avspeglar sig i miljökonsekvenserna av männens val av fritidsaktiviteter och hur de utförs (SCB, 2012). Gällande SDG 5.5 görs samma bedömning baserat på samma omständighet som ovan; att kvinnor prioriterar miljöfrågor högre än män, och med mer jämställt deltagande i beslutande organ kommer också besluten
5.1.7 Hur åtgärder för att motverka ojämlikhet kan gynna miljöarbetet och vise versa
Det finns indikationer på att effekten av föroreningar på människor ser olika ut, baserat bland annat på socioekonomisk status, där grupper med låg socio-ekonomisk status påverkas mer negativt än de med högre status (Deguen & Zmirou-Navier, 2010; Forastiere et al., 2007). Utifrån det antas åtgärder mot föroreningar och deras hälsokonsekvenser leda till att skillnaden i hälsostatus, och därmed ojämlikheten, minskar mellan priviligierade och utsatta grupper, då förbättrad hälsa ökar möjligheten till arbetsinkomster och till att kunna delta i samhället.
Att socioekonomiskt svagare grupper anses vara mer sårbara för försäm-ringar i miljön gäller även hav och marina resurser (Hamann et al., 2018). Om dessa skyddas, skyddas också sårbara grupper, ofta med låga inkomster, som har sin försörjning från hav eller kustnära områden, till exempel får yrkes-fiskare och de som lever av fisketurism långsiktigt förbättrade möjligheter att försörja sig. De kan upprätthålla sin försörjning och får därmed större eko-nomisk makt än annars. Några delmål under SDG 14 bedöms därmed kunna gynna jämlikheten.
På motsvarande sätt som för ekosystemen i hav och de marina resurserna, innebär bevarandet av landekosystemen ett värnande av de, ofta socioekono-miskt svaga, grupper som är beroende av dessa för sin försörjning. Det kan gälla lokala entreprenörer av olika slag (turism, lokalt tillverkade produkter etcetera), som är beroende av upplevelsevärden i naturen för sina erbjudanden. På kort sikt kan dock inskränkningar i ekosystembrukande möjligen miss-gynna enskilda markägare, till exempel på grund av ekonomiska och sociala påfrestningar vid reservatsbildning och liknande, medan den långsiktiga effekten av en fungerande miljöpolitik bedöms vara positiv.
Om de i samhället som nu har lägst inkomster får större inkomstförstärk-ningar (SDG 10.1) skulle det på kort sikt kunna inverka negativt på förekomsten av vattenföroreningar (SDG 14.1) eller ekosystempåverkande markanvändning (delmålen under SDG 15), på grund av den potentiellt ökade konsumtionen och därtill kopplade utsläpp. På längre sikt skulle totaleffekten t.o.m. kunna bli positiv. Detta beror i så fall på att dessa grupper då får bättre råd med miljöanpassade tekniklösningar och får möjlighet att välja en miljöanpassad konsumtion. Utfallet är sannolikt i hög utsträckning beroende på vilka miljö-styrande åtgärder politiken inför för att gynna en miljöanpassad konsumtion. Minskad ojämlikhet kan också ge ökad acceptans kraftfull miljöpolitik (Hamann et al. 2018).
Förbättrad inkludering, SDG 10.2, kan påverka möjligheten till bra förvaltning av havs- och kustnära ekosystem, inrättandet av marina reservat och reglerat fiske (14.2, 14.4 -6) (Hamann et al., 2018), och detsamma gäller landekosystemmålen (SDG 15 och några av dess delmål, främst 15.1, 15.4–5, samt 15.9), under förutsättning att styrning i beslutsfattandet sker mot håll-barhetsmålen. I de fall intressegrupper som inkluderas mer har prioriteringar
som inte leder till hållbarhet kan dock miljöpolitiken försvåras. Utfallet beror alltså på de politiska omgivande ramverken, t.ex. klimatlagen gällande klimatet, och miljömålssystemet gällande SDG 14 och 15.
5.2 Finansiella systemets påverkan
på klimatarbetet
Det finansiella systemet kan enligt vår analys, i kombination med ett hållbar-hets- och jämlikhetsskapande regelverk runt sig (SDG 10.5), utgöra en positiv påverkanskraft på klimatarbetet (MKM Klimat samt SDG 13), men också underlätta strävandena att undvika överfiske (SDG 14.4 som också återfinns i MKM Hav) och att nå flera ekosystemdelmål (SDG 15 och flera MKM rörande skogar, odlingslandskap osv). En anledning till detta är att det finan-siella systemet styr i mångt och mycket både hur samhällets sparande kanali-seras till olika investeringar i olika branscher, men även avkastningskraven i samhället i stort. Därmed påverkas alla näringslivsgrenar i hög grad av vad som händer i det finansiella systemet och hur det samfällt agerar. När finans-marknaderna alltmer börjar uppmärksamma att de ekologiska hållbarhets-målen är ett grundkrav, och att marknadens aktörer genom att gå längre och före och bli mindre miljöpåverkande medför det att de också ofta blir mer energi- och resurseffektiva. Dessutom minskar de sina risker och kan därtill få nya kunder. De kan ta bättre betalt och kan bli högre värderade i en rad sammanhang. Dessutom kan de minska sin upplånings- och försäkringskost-nad och locka mer investeringskapital. Till sist, men inte minst, kan de öka sin goodwill, och sin totala långsiktiga lönsamhet.
5.2.1 Kan aktörer på de finansiella marknaderna bli nyckelspelare i h ållbarhetsomställningen?
Den svenska allmänna pensionsfond fyra, AP4, har i flera år argumenterat, och också investerat en del av sitt kapital enligt de ovanstående premisserna. Deras utvärderingar har fallit väl ut och de har bland annat blivit inbjudna att prata i FN:s generalförsamling om detta. De allmänna pensionsfonderna regleras dock av lagstiftning vad gäller placeringsregler. Dessa regler genom-gick en översyn vid årsskiftet 2018/19, vilket resulterade i att fonderna dels ges lite friare placeringstyglar, dels skrivs det uttryckligen in i deras regelverk att de ska verka för en hållbar utveckling i sin verksamhet, både gällande hur de placerar, och hur de agerar som ägare. Denna utveckling kan ytterligare påskyndas genom ett brett initiativ kring hållbarhet som kan innefatta bank-föreningen, fondbolagens förening och givetvis de största enskilda finans-marknadsaktörerna. Här inkluderas de fyra svenska bankerna, de stora försäkringsbolagen och alla AP-fonderna.
När finansiella aktörer via till exempel tydligare redovisningskrav behöver se över sina rutiner, analysera sina affärsrisker utifrån hållbarhetshänsyn, så kommer troligen lönsamhetskalkylerna att förändras i hållbar riktning.
De verksamheter och företag som påverkar klimatet och miljön mest kommer att känna av detta tydligast, då finansmarknaderna i sin riskbedömning kommer att kräva att de förändras mest till det bättre för att få ha kvar sina fördelaktiga lånevillkor osv. På så sätt kommer alla klimat- och miljömål som påverkas av att dessa verksamheter och företag ställer om bli lättare att nå. De berörda företagen vill antagligen inte förlora sin ”status” hos finans-marknadsaktörerna.
Ökade finansmarknadskrav (SDG 10.5) som styr mot ökad hållbarhet och ökad jämlikhet (social hållbarhet) kommer således att underlätta alla de klimat- och miljömål som är beroende av ekonomiska verksamheter och företags agerande. Ju närmare dessa finansiella redovisningskrav följer SDG-indelningen, desto större positiv inverkan kommer redovisningskraven att ha på SDG:erna och dess delmål. Vissa delmål är dock mer förknippade med affärsbedrivande verksamhet än andra, vilket gör att vissa delmål kan gynnas mer än andra av skärpta hållbarhetsredovisningskrav i finanssektorn.
Mål om skyddade arealer är mindre kopplade till finansmarknadens agerande än till exempel affärsverksamheter som fiske, skogsbruk och inte minst stora industriella växthusgasutsläppare, eller aktörer som hotas av att de inte klimatanpassar sig, till exempel energibolag. Eftersom finans-sektorn är en stor och viktig svensk aktör – och på så sätt en institution – kommer även SDG 13.3 att gynnas eftersom redovisningskraven i sig är en utbildnings insats, ökar medvetenheten om klimatfrågan på alla möjliga sätt hos alla aktörer i finanssektorn, och hos alla de aktörer som har med finanssektorn att göra (= nästan alla aktörer). På så sätt ökas också hela det svenska sam hällets (SDG13.3) ”institutionella kapacitet vad gäller begränsning av klimat för ändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatföränd-ringarnas konsekvenser” och eftersom finansmarknaderna är en sekundsnabb verksamhet så innebär det också den i sig blir ett system för ”tidig varning”.
De delar som i underrapporten ger stöd för dessa resonemang är följande bedömningar:
Delmål 3.9 om hälsopåverkande utsläpp skulle gynnas av att finansmark-naderna via reglering och styrning blir mer hållbarhetsanpassade, eftersom just utsläpp till luft, mark och vatten brukar vara de som först nämns när miljöprestanda diskuteras.
SDG 13.1, 13.2 samt 13.3 gynnas samtliga av att reglering och övervakning av finansmarknaderna förbättras, om det görs utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Det kan samhället, som i hög grad påverkas av beslut inom finanssektorn, ökad motståndskraft mot klimatrelaterade problem, ge ett betydande större utrymme för en skärpt klimatpolitik samt på ett betydande sätt förbättra förutsättningen hos institutionella organ att hantera klimatfrågan. Ju mer en sådan reglering och övervakning styr mot de globala målen, desto mer underlättas genomförandet av klimatåtgärder.
På samma sätt skulle en reglering och styrning av de finansiella mark-naderna som innebär att dessa i sina beslut tar en ökad miljöhänsyn, kunna
förekomsten av överfiskning på havsmiljöområdet (14.4). De andra delmålen inom SDG 14 styrs huvudsakligen politiskt och inte av privata aktörer, vilket gör att en mer hållbarhetsinriktad finansmarknad inte kommer att påverka dem i så hög grad. Effekten på havsförsurningen sker indirekt, via minskade koldioxidutsläpp, och tas därför inte upp här.
Enligt samma logik förbättrar en hållbarhetsfokuserande reglering och styrning av de finansiella marknaderna flera av delmålen under SDG 15 om landmiljöfrågor. Detta sker via att ett ökat miljötänkande hos hela det finans-beroende näringslivet och andra ekonomiska aktörer lär minska belastningen på/försämringen av ekosystemen (15.1), öka bevarandet av bergekosystem (15.4), och minska förlust av biodiversitet (15.5). Många av de andra del-målen är mer styrda av politik och lär inte på samma sätt gynnas av att finansmarknaderna sätter hållbarhetsfrågorna mer i fokus.
6 Steg 2 Möjligheter till
nyttig-görande inom svensk
policyutveckling
Det arbetet som rapporteras här är en fortsättning på arbetet i Steg 1. Vi ville undersöka vilka implikationer de identifierade sambanden i steg 1 kunde ha för att förbättra förutsättningarna för att nå de globala hållbarhetsmålen för svenskt vidkommande. För att förstå mer om det fann vi att vi behövde iden-tifiera de policydokument som styr utvecklingen inom dessa områden, det vill säga jämställdhet och jämlikhet, samt hur det går till när dessa vidareutveck-las. Vidare behövde vi förstå vilka eventuella nya styrdokument som skulle kunna behövas för att förbättra styrningen på jämställdhets- respektive jäm-likhetsområdet.
Vi har intervjuat ett antal aktörer som kan tänkas ha information om nuläget samt idéer om framtida utveckling. Vi valde också att komplet-tera dessa intervjuer med litkomplet-teratursökning för att se om det fanns modeller i andra länder för att hantera detta som skulle kunna underlätta en möjlig organisering av detta arbete i Sverige. I det här arbetet har vi pratat med föl-jande aktörer1:
Aktör Roll Frågeställning
Viveka Palm, SCB Kompetens om statistik och indikatorer för de globala målen, brett kontaktnät med aktörer på området
Allmänt orienterande om aktörer på området inom Sverige
Eva Alfredsson, Tillväxtanalys
och KTH Analytiker och forskare Fokus på mål 10 Göran Enander, landshövding
Uppsala Län Tidigare statssekreterare Miljö- och energidepartementet, gene-raldirektör Skogsstyrelsen, ordförande Miljömålsrådet
Fokus på mål 10
Johan Kuylenstierna,
Klimatpolitiska rådet, mf l Bred erfarenhet på hållbarhets-området från såväl forskning som offentlig förvaltning
Brett fokus på implemen - tering av Agenda 2030 Annika Olsson,
Jämställdhetsmyndigheten Förvaltningsbaserad kompetens på jämställdhetsområdet Fokus på mål 5 Fredrik Bondestam, Nationella
sekretariatet för genusforskning Forskningsbaserad kompetens på jämställdhetsområdet Fokus på mål 5 Kerstin Blom Bokliden, Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL) Kompetens om hållbarhetsarbete på regional/kommunal nivå Fokus på implementering Agenda 2030, regional/ kommunal nivå
6.1 Syntes av synpunkter från intervjuerna
6.1.1 Nationell nivå
Det viktigaste dokumentet i sammanhanget, som lyfts fram av de flesta av våra intervjupersoner, är budgetpropositionen. De menar att mycket av svensk politik, myndighetsutövning och förvaltning, och därmed styrningen sav sam-hället är för sektoriserad, och att hållbarhetsfrågor bör hanteras på en hög och övergripande nivå där medel kan tillsättas, alltså i budgetpropositionen. Det innebär i sin tur att andra, mer underordnade, dokument med direkt bäring på Mål 5 och Mål 10, inte blir så aktuella i första ledet. Det måste finnas medel avsatta för den här typen av analyser och interaktioner tvärs över olika politikområden för att det ska lyckas. Dessa medel behöver tecknas in redan i budgetpropositionen. Det finns, en sådan åtgärd till trots, dock fortsatt utmaningar i detta. Om målen inte inordnas under ett gemensamt beslutsorgan, där det finns ett övergripande ansvar för helheten, kan det trots avsatta medel bli svårt att få dem att samverka på ett positivt sätt.
De insatser som gjorts hittills för att integrera Agenda 2030 i svensk politik upplevs genomgående som ganska tama. Agenda 2030-delegationens arbete har inte haft tillräcklig med resurser och inflytande (notera att intervjuerna huvudsakligen genomfördes innan Agenda 2030-delegationens slutrapport presenterades). Många styrdokument och policyer som tas fram på nationell nivå saknar än idag koppling till agendan. Flera lyfte också fram vikten av att akademin och forskningen kommer in i detta arbete på ett tydligare sätt, för att ge stöd åt politiken på olika områden så att genomförandet av agendan, både när det gäller metoder och sakinnehåll, baseras på kunskap och fakta. Det finns ett GD-nätverk för myndigheter för samverkan kring Agenda 2030-frågor, vilket i och för sig kan vara en bra idé, men upplevs av vissa respondenter inte så exekutiva, samt att arbetet inte når ut i myndighets-organisationerna ordentligt. Här menar vissa respondenter att ett sätt att förbättra effekten skulle kunna vara jobba mer med att få in Agenda 2030 i regleringsbreven. Samtidigt är det kommunala styret är väldigt starkt. Mycket av arbetet med Agenda 2030 görs på regional och lokal nivå också. Civilsamhället också betydelsefulla aktörer, men har inte samma ansvar. De kan däremot ställa krav på politiker på alla nivåer.
Problemet är ofta att ingenting får kosta något. Men integrationen av Agenda 2030 i politiken, och de olika organisatoriska förändringar det för med sig, kostar pengar. Sverige måste få till tvärstrukturer som är finansierade, aktiva och effektiva. Vi hade en framtidsminister, men det fungerade inte då det inte tillsattes några resurser. Finansdepartementet råder över pengarna, och tillräcklig finansiering är avgörande för att samarbetet mellan myndigheter och integrationen av agendans frågor ska komma tillstånd. I slutrapporten från Agenda 2030-delegationen, som presenterades i sluttampen av detta arbete, föreslås ett antal förbättringar vad gäller implementeringen och styr-ningen av Agendan fortsättningsvis. Dessa förslag står i samklang våra resultat och de förslag vi fått i intervjuer och litteratur om behov av organisatoriska
för-6.1.2 Kommunal/regional nivå
Den regionala/kommunala nivån är viktig när det gäller både Mål 5 och Mål 10. Länsstyrelserna och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) är viktiga natio-nella aktörer med mycket makt och inflytande. De utgör också kopplingen mellan nationell, regional och lokal nivå. Kommunerna är den del av offentlig sektor som arbetar närmast medborgarna. Exempelvis har de frågor kring försörjningsstöd, barnfattigdom, hemlöshet, kvinnofridsfrågor etcetera på sin agenda. De har också ansvar för förskola, skola samt äldreomsorg. Alla dessa områden har bäring på de globala målen. Regionen i sin tur har hand om sjuk-vård och kollektivtrafik, där exempelvis utvecklingen av kollektivtrafiken kan ha en tydlig jämställdhetsdimension, då kvinnor i högre utsträckning än män åker kollektivt. Kommuner och regioner är också stora arbetsgivare och har också i den rollen ett ansvar och en möjlighet att agera. Enligt den europeiska paraplyorganisationen CEMR är 65 % av målen i Agenda 2030 beroende av den lokala och regionala nivå för genomförande, vilket gör dessa aktörer viktiga i arbetet.
SKL har tagit fram checklistor för att jobba med mänskliga rättigheter inom kommunerna. Om kommunerna jobbar aktivt med mänskliga rättigheter kommer de sju diskrimineringsgrunderna med på ett bra sätt. De kommuner som gör det, de så kallade MR-kommunerna, har därmed ”bockat av” en stor del av Agenda 2030 per automatik. SKL har också en löpande dialog med kommunerna, och skickade 2017 ut en enkät till kommuner och regioner för att ta reda på vad de gör och vad de behöver ytterligare stöd med för att arbeta vidare med Agenda 2030-målen. En av utmaningarna med Agenda 2030 arbetet är att målen är odelbara. Många kommuner är bra på att jobba med de miljörelaterade målen, medan de sociala hållbarhetsmålen kan vara svårare. Det finns också ökade skillnader mellan olika grupper i befolkningen, bland annat med många nyanlända som behöver hjälp med språk och skola. En viktig del av Agenda 2030 är att alla ska med (’no-one left behind’). Gene-rellt sett visar enkäten inte på något speciellt området där flertalet kommuner inte har kommit så långt, utan det varierar från kommun till kommun. Vissa kommuner berörs i mindre utsträckning av vissa mål; om det till exempel inte finns någon kust i kommunen, och få sjöar, så berörs den mindre av mål 14.
SKL stötar sina medlemmar i Agenda 2030-arbetet genom projektet Glokala Sverige, ett kommunikations och utbildningsprojekt som drivs till-sammans med FN-förbundet. Projektet har tagit fram utbildningsmaterial bland annat i form av en arbetsbok.
RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser) har tagit fram nyckeltal för kommuner och regioner för att mäta och följa upp Agenda 2030-arbetet på lokal och regional nivå. Det nyckeltal som föreslås på områden aktuella i vårt arbete visas i tabell 3.
Mål 5 Mål 10 Mål 13 Mål 14 Mål 15
Föräldrapenningdagar som tas ut av män, andel av antal dagar (%)
Gini-koefficient, index Utsläpp av växthus-gaser, ton CO2-ekv/inv
Marint skyddad havsareal, andel (%) Skyddad natur totalt, andel (%) Heltidsarbetande månads-avlönade, kommun/ region, andel (%) Invånare 16-84 år med avsaknad av tillit till andra, andel (%)
Miljöbilar i kommun-organisationen, andel (%)
Kvinnors mediannettoin-komst som andel av mäns mediannetto inkomst, andel (%)
Kvinnors mediannetto-inkomst som andel av mäns mediannettoin-komst, andel (%) Lämnat etableringsupp-draget och börjat arbeta eller studera (status efter 90 dagar), andel (%)
Miljöfordon Sverige (MFS) Miljöbilar, andel av totalt antal bilar i det geografiska området, (%)
Kvinnors mediannettoin-komst som andel av mäns mediannetto inkomst, kommunalt/regionalt anställda, andel (%) Brukarbedömning daglig verksamhet LSS - Brukaren får bestämma om saker som är viktiga, andel (%)
SCB Genomsnittlig körsträcka med personbil, mil/inv
Tabell 3: Översikt över utvalda nyckeltal, relevanta för vår undersökning, som föreslagit för att mäta och följa upp Agenda 2030 inom en kommun. Framtagna av RKA.
6.1.3 Mål 5 Jämställdhet
Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Utifrån det övergri-pande målet arbetar regeringen efter sex delmål (Regeringen, 2018):
1. En jämn fördelning av makt och inflytande
Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medbor-gare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Formella hinder liksom ekonomiska och sociala aspekter ska inte hindra kvinnor från att ha samma möjligheter som män att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma vill-koren för beslutsfattandet. Ha möjlighet att delta i demokratiska processer både som väljare och som vald och att påverka beslutens innehåll. Ha infly-tande över vilka frågor som tas upp på respektive avvisas från dagordningen. Det gäller beslutsprocessen på såväl alla politiska nivåer som arenor som ligger utanför det formellt demokratiska systemet. Kvinnor och män måste också kunna delta på samma villkor i fråga om informella beslutsvägar, vilket handlar om fördelningen av den makt som ligger utanför det formella demo-kratiska systemet, till exempel inom det civila samhället, företag och medier. Lika möjligheter för kvinnor och män att delta i och påverka de processer som formar våra föreställningar, tankar och idéer inom medier, kulturen, forskningen, folkbildningen och utbildningsväsendet.
2. Ekonomisk jämställdhet
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Det gäller fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män och omfattar inkomster i form av lön och näringsverksamhet samt avkastning på kapital.
Vidare omfattas ersättningar och bidrag från transfereringssystemen samt effekter av skatter och avgifter. Begreppet ekonomisk självständighet inne-bär att kvinnor och män har samma möjligheter och villkor att försörja sig själva och sina eventu ella barn. Att skatter och socialförsäkringar är knutna till individen främjar en jämn fördelning av både betalt och obetalt arbete. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och förutsättningar när det gäller tillgången till arbete och att de ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om anställnings-, löne- och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöj-ligheter i arbetet. Kvinnor ska ha samma möjutvecklingsmöj-ligheter som män att starta och driva företag som kan växa och generera en inkomst. Det avlönade arbetet ska inte bara ge ekonomisk självständighet i förvärvsaktiv ålder, utan också innebära ekonomisk trygghet och självständighet under pensionsåren.
3. Jämställd utbildning
Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Målet omfattar hela det formella utbildningssystemet från förskola till universitet och hög-skola, inklusive vuxenutbildning och yrkeshögskolan. Även bildning och utbildning utanför det formella utbildningssystemet omfattas, till exempel folkhögskolor och studieförbundens utbildningsverksamhet. Arbetet mot de könsbundna studievalen omfattar alla delar av utbildningen och ger ett strategiskt fokus till arbetet för en jämställd utbildning. Det handlar om jämställda förutsättningar att utveckla intressen, ambitioner och att nå sin fulla potential utan att hindras av strukturer, fördomar och stereotypa före-ställningar utifrån kön. Målsättningen om en jämställd personlig utveckling omfattar även andra arenor utanför den formella och icke-formella utbild-ningssektorn, till exempel föreningslivet.
4. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Målet avser också fördelningen mellan kvinnor och män av obetalt arbete på samhälls-nivå. Målet omfattar även obetalt hemarbete, omsorgen om barn, äldre och andra närstående. Målet inbegriper både den som ger omsorg och den som tar emot den. Med hemarbete åsyftas det hushålls- och underhållsarbete som utförs i hemmet.
5. Jämställd hälsa
Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. En god folkhälsa handlar om att hälsan bör vara så god som möjligt, och den bör också vara så jämlikt och jämställt fördelad som möjligt. Delmålet jämställd hälsa avser fysisk, psykisk och sexuell/reproduktiv hälsa, och omfattar såväl förebyggande
6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Delmålet omfattar alla yttringar av fysiskt och psykiskt, inklusive sexuellt, våld och hot om våld som riktas mot kvinnor och flickor. Delmålet omfattar vidare hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och handel med människor för sexuella ändamål. Det andra ledet i delmålet om kroppslig integritet handlar om kvinnors och flickors rätt och möjlighet att bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion. Delmålet omfattar också mäns och pojkars våldsutsatthet och kroppsliga integritet. Delmålet har även ett särskilt fokus på kopplingen mellan maskulinitet och våld. Vidare omfattas att motverka kommersialisering och exploatering av kvinnokroppen, i medier, pornografi och reklam som syftar till att reproducera föreställningar om kvinnors underordning. I delmålet ingår också trakasserier, hot och annat våld som sker på internet och andra digitala kanaler. Bland våra sex nationella jämställdhetsmål finns inga skrivningar om några kopp-lingar till miljöfrågor krav på miljö.
Det behövs enligt intervjuerna mer forskning på området. Exempelvis finns mycket lite gjort på hur jämställdhet och migration hänger ihop och påverkar varandra. Tvärvetenskaplig forskning skulle kunna bidra till ökad kunskap om interaktioner mellan olika perspektiv, exempelvis genom nya centrum-bildningar. Dessa skulle ta fram övergripande analyser för att stödja mål upp-fyllelse av jämställdhetsmålen.
På kortare sikt kan myndigheterna själva analysera olika mål med avseende på hur de samverkar och motverkar varandra. Hållbarhetsmålen inom myndig-heternas egen verksamhet skulle kunna analyseras utifrån hur de interagerar med andra mål. Samtidigt kan de globala hållbarhetsmålen ibland vara svåra att använda konkret då de är ganska övergripande.
Det kan enligt intervjuerna finnas konflikter mellan och inom olika aktörer på jämställdhetsområdet, bland annat inom Svenskt näringsliv och fackfören-ingsrörelsen, som måste synliggöras. Genusforskningen har visat på att gamla patriarkala strukturer fortfarande styr på många ställen, vilket ofta inte är så synligt i till exempel en kommun.
En artikel av Shahra Razavi på UN Woman (Razavi, 2016) diskuterar det sätt på vilket Mål 5 är formulerat inom Agenda 2030, vilket innebär en åter-gång till ett rättighetsbaserat synssätt för jämställdhet, med utåter-gångspunkt i de Mänskliga Rättigheterna, och i linje med UN Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women (CEDAW), där den vägled ande principen är ’women’s exercise and enjoyment of humans rights and funda-men tal freedoms on basis of equality with funda-men’. Det innebär jämställdhet i utfall och inte bara i möjligheter, det vill säga mer långtgående rättigheter än i många andra sammanhang. Detta speglas också i Mål 10 (10.3 om att säkerställa lika möjligheter och minska förekomsten av ojämlika utfall). Utformningen av Mål 5 visar också på insikten att bristen på jämställdhet är strukturellt grundad, och kan bara lösas med hjälp av strukturella åtgärder,
