I Mänskliga rättigheter 61-90 hp
Institutionen för Globala politiska studier C-uppsats: 15 hp
Handledare: Henrik Andersson Höstterminen 2019
Tvångsäktenskap i Afghanistan
Forced marriage in Afghanistan
II
Förord
Jag vill tacka alla mina lärare, speciellt Johan Brännmark, för att ha gett mig de kunskaper jag har behövt under studierna inom mänskliga rättigheter och vägledning under mitt skrivande. Vidare vill jag tacka alla mina klasskamrater, som vid det muntliga seminariet gav mig hjälpsamma kommentarer och goda tips.
En stor tack till alla intervjupersonerna, som delade med sig av sina erfarenheter och gav mig olika typer av data. Dessa har varit värdefulla för min studie.
En tack till min familj, som alltid har varit till god hjälp för mig och uppmuntrat mig hela vägen, och min man som alltid ställt upp för mig i all väder och trott på mig.
Jag är skyldig alla goda vänner och min storasyster Ranna ett stort tack som har hjälpt mig med korrekturläsning.
III
Abstract
Bakgrund: Trots att Afghanistan har ratificerat kvinnokonventionen, d v s förpliktat sig att följa konventionen, förekommer det dagligen tvångsäktenskap i Afghanistan. Syfte: I denna uppsats har jag belyst vilka faktorer, som kan ligga till grund för att
tvångsäktenskap (fortfarande) existerar i Afghanistan. Urval: Intervjuer har genomförts med sex personer, verksamma inom hjälporganisationer och det statliga organet
Afghanistans oberoende kommission för mänskliga rättigheter i Afghanistan. Metod: Jag har valt en att använda en kvalitativ intervjumetod. Resultat: I min studie har jag kommit fram till att den afghanska staten måste utöka sina insatser och genomföra
genomgripande förändringar, för att tvångsäktenskap ska kunna förhindras. Domstolar och andra rättsliga institutioner, som arbetar för kvinnorättigheter främst
tvångsäktenskap, bör finnas tillgängliga i hela landet. De kvinnliga rättigheterna måste tas på större allvar av den afghanska staten. De afghanska kvinnorna bör informeras om sina juridiska rättigheter, vad gäller deras rätt att neka till äktenskap, liksom vilket stöd staten kan erbjuda. Staten måste även tillse att de mänskliga rättigheterna följs, angående medborgarnas rätt till utbildning och jämlikhet mellan könen. Slutsats: Trots att
tvångsäktenskap enligt landets grundlagar är förbjudet, följs inte dessa inte i praktiken, utan kränkningar och förtryck mot kvinnor är vanligt förekommande i det patriarkala afghanska samhället på alla nivåer.
Nyckelord: Afghanistan, afghansk lag, heder, kvinnokonvention, kvinnorättigheter,
IV Abstract ...III 1. Inledning ... 1 1.1 Syfte ...2 1.2 Frågeställning ...2 1.3 Disposition ...2 1.4 Avgränsningar ...3 2. Bakgrund ... 4 2.1 Definition av tvångsäktenskap ...5 2.2 Kvinnosituationen i Afghanistan ...5
2.3 Kultur, heder och dess påverkan ...6
2.4 Religion, kvinna och tvångsäktenskap ...7
2.5 Makt och könsroller ...8
2.6 Äktenskap i enlighet med religion och kultur ...9
2.7 Äktenskap i Afghanistan ...9
2.8 Den afghanska konstitutionen ... 10
2.9 Åtgärder kring förhindrandet av tvångsäktenskap ... 12
2.10 FN:s konventioner ... 13 2.11 CEDAW ... 13 2.12 ICCPR ... 14 2.13 ICESCR ... 15 2.14 AIHRC ... 15 3. Teoretiska perspektiv ... 16 3.1 Feministisk teori ... 16
3.2 Radikal feministisk teori ... 18
3.3 Det patriarkala systemet ... 19
3.4 Förtryck av olika slag ... 20
4. Tidigare forskning ... 22
5. Metod och material ... 25
5.1 Semistruktuerad intervjumetod ... 25
5.2 Material ... 26
5.3 Val av undersökningsgrupp ... 27
5.4 Tillvägagångssätt ... 28
5.5 Reliabilitet, tillförlitlighet och validitet ... 28
5.6 Etiska överväganden ... 29
5.7 Metoddiskussion ... 30
6. Resultat och analys ... 31
6.1 Konfliktsituationen i Afghanistan ... 31
6.2 Kulturella sedvänjor och traditionella normer ... 32
6.3 Den patriarkala samhällsstrukturen ... 36
6.4 Utbildningsnivån och analfabetismen ... 38
6.5 Verkställandet av rättsliga åtgärder och konventionernas restriktioner ... 40
7. Sammanfattning ... 44
V 8.1 Slutsats ... 46 8.2 Diskussion ... 48 Referenser ... 51 Litteratur: ... 51 Elektroniska ... 51 Myndighetsrapporter ... 53 Artiklar från journal: ... 54 Intervjuer ... 54 Bilaga 1 ... 55 Informationsbrev - Tvångsäktenskap ... 55 Bilaga 2 ... 56 Intervjufrågor ... 56
VI Förkortningar
UNAMA - United Nations Assistance Mission in Afghanistan
AIHRC - Afghanistan Independent Human Rights Commission
EVAW - Law on Elimination of Violence against Women
FN - Förenta Nationerna
GIRoA - Government of the Islamic Republic of Afghanistan
MoWA - Ministry of Women’s Affairs
UNICEF - United Nations Children’s Fund
UNOCHA - United Nations Office for the Coordination of Humanitarian Affairs
UN – United Nations
VII Begreppsförtydligande
Äktenskap - är ett civilt och juridiskt avtal mellan två personer. Det sexuella förhållandet mellan parterna är den specifika överenskommelse dessa två parter enas om i samband med att de blir makar (Nationellt centrum för kvinnofred, 2018).
Tvångsäktenskap - är ett äktenskap då en eller båda parterna ej givit samtycke till att ingå äktenskap, eller där de blivit tvingade att ingå äktenskap och inte heller kan lämna
äktenskapet på grund av press från familjen (United Nations, (2014).
Heder (eller Izat) - Används för att dölja det manliga könets önskan att kontrollera det kvinnliga könets sexualitet och frihet. Definitionen av heder förklaras som ett sätt att kontrollera kvinnors sexualitet, identitet och handlingar i syfte att undvika att kvinnan är otrogen, har samlag före äktenskap, och/eller att bli våldtagen enligt United Nations, (2014).
Baadal - byte av kvinnor för utbyte mot pengar eller egendom etc (UNAMA, 2010).
Baad - “ge bort” en kvinna för äktenskap som gentjänst (UNAMA, 2010, s. 11).
Sharia - islamisk lag, alltså lag baserad på Koranen, och profeten Mohammed’s levnadssätt (UNAMA, 2010).
Pashtuner - En folkgrupp i Afghanistan (Rzehak, 2011, s.1).
Jirga - En församling, bestående av äldre personer (UNAMA, 2010).
1
1. Inledning
Att alla människor ska få ta del av och åtnjuta sina mänskliga rättigheter är för många en självklarhet, men detta är inte en verklighet för alla runtom i världen. Trots att de flesta länder har ratificerat kvinnokonventionen riskeras de mest grundläggande mänskliga rättigheterna ändå att inskränkas, framför allt i krigsdrabbade länder som Afghanistan. I Afghanistan kränks dagligen kvinnorättigheter, under förevändning av att landet är krigsdrabbat. Många afghanska kvinnor utsätts för brutaliteter såsom tvångäktenskap, våldtäkter, sexuellt
utnyttjande och olika slags förtryck. Tvångsäktenskap anses snarare vara kutym och sed i landet, då äktenskap ingås, än ett omfattande samhällsproblem. På grund av att Afghanistan under en lång period har drabbats av krig, bedöms de utsatta kvinnornas situation inte vara en viktig fråga för staten, enligt rapporten Afghanistan: Women still under Attack- A systematic
failure to protect, genomförd av Amnesty International (2005, s. 3). En siffra så högt som ca
80 % av äktenskap sker med tvång i Afghanistan. Amnesty International skriver däremot att nästan alla äktenskap sker med någon typ av tvång enligt rapporten Afghanistan: Women still
under Attack- A systematic failure to protect (2005, s. 13).
Viktig orsak till att frågan kommer i skymundan är att det informella rättsystemet i Afghanistan, som de flesta invånarna utgår ifrån, till stor del baseras på seder, bruk och tradition (Regeringskansliet, 2018, s. 2) förutom den patriarkala samhällsstrukturen, som beskrivs av Gemzöe (2003). I denna ges männen en särställning i samhället, som i sin tur leder till en manligt dominerande position. Männens makthavande och dominerande ställning över kvinnan upprätthålls (Gemzöe, 2003, s. 46-47). Detta avspeglas i de afghanska
kvinnornas nuvarande situation, där mannens roll som familjens överhuvud uppfattas som naturligt. Kvinnorna vänjs redan i tidig ålder vid det patriarkala systemets normer, som genomsyrar både religion och kultur.
Trots flertalet av olika frivilligorganisationers kamp för de afghanska kvinnornas rättigheter, exempelvis deras rätt till samtycke till äktenskap, ingås dock tvångsäktenskap fortfarande i stor utsträckning, i många delar av landet (Regeringskansliet, 2018, s. 9).
2
I detta examensarbete ämnar jag såväl med utgångspunkt i den feministiska teorin som den radikalfeministiska att undersöka de bakomliggande faktorer till varför tvångsäktenskap fortfarande existerar i Afghanistan.
1.1 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka orsaker som kan ligga till grund för
tvångäktenskap i Afghanistan. Syftet är också att undersöka vilka internationella konventioner som den afghanska staten har ratificerat för att skydda kvinnor och bekämpa tvångsäktenskap, samt hur olika frivilligorganisationer arbetar mot tvångsäktenskap.
1.2 Frågeställning
Följande frågeställning kommer att besvaras:
- Vilka faktorer kan ligga till grund för att tvångsäktenskap (fortfarande) existerar i Afghanistan?
1.3 Disposition
Kapitel ett kommer att omfatta studiens syfte och frågeställningar, disposition och avgränsningar. I kapitel två, bakgrund, definieras begreppet tvångsäktenskap. De olika aspekterna kring tvångsäktenskap belyses. Kapitel tre, teoretiska perspektiv, innefattar feministisk teori, radikalfeministisk teori och det patriarkala systemet. Förtryck av olika slag presenteras. I kapitel fyra, tidigare forskning, ingår utdrag ur rapporter, utförda av Amnesty International Ministry of Women’s Affairs (2005), Kvinnovårdsdepartmentet MoWA och Ungdomsstyrelsen (2009)förutom vetenskapliga artiklar, skrivna av författarna Hasrat och Pfefferle, Smith (2009) samt Afghanistans oberoende kommission för mänskliga rättigheter.
3
Kapitel fem, metod, innehåller val av metod, där en semistrukturerad intervjuform valts, urval, val av undersökningsgrupp, tillvägagångssätt och förfrågan, genomförande, förutom reliabilitet, tillförlitlighet och validitet, där empirins trovärdighet beskrivs och dess
överensstämmelse med studiens syfte. Därefter skrivs rubriken etiska överväganden, där en beskrivning följer av de etiska aspekter som tagits hänsyn till, därefter följs en
metoddiskussion. Kapitel sex omfattar resultatet av det empiriska materialet, som har framkommit ur undersökningen. Inledningsvis redogörs för frågeställningen, som motsvarar studiens syfte. Därefter redogörs för informanternas svar på frågeställningen, liksom en analys av dessa. En diskussion kring de resultat som framkommit ur studien kommer att genomföras under följande rubriker: konfliktsituationen i Afghanistan, kulturella sedvänjor och
traditionella normer, den patriarkala samhällsstrukturen, utbildningsnivån och alfabetismen samt verkställandet av rättsliga åtgärder och konventionernas restriktioner. Avslutningsvis följer en sammanfattning. Litteratur av författarna Gemzöe (1990), Kronsell (2006) Walby (1990) och Young (1990) ingår, förutom valda artiklar ur Konventionssamling (2004) samt rapporter, genomförda av Smith (2009), Hasrat och Pfefferle, Lillesaar (2006), Svensson (2005), Japan International Cooperation Agency (2013), Regeringskansliet (2007),
Regeringskansliet (2018), Bogis (2014), Rzehak (2011, Afghanistan analysts Network) samt United Nations, (2014). Kapitel sju, slutsats och diskussion, inleds med studiens syfte, frågeställning och en kort sammanfattning av resultatet som framkommit ur föregående kapitel, resultat och diskussion. Avslutningsvis tas förslag till framtida forskning upp.
1.4 Avgränsningar
Tvångsäktenskap förekommer i stort sett överallt i världen, både för kvinnor och män. Jag kommer att fokusera på kvinnor och de olika typer av tvångsäktenskap som ingås i
Afghanistan. Kvinnor i Afghanistan får varken bestämma över sin kropp, sitt levnadssätt, vem de ska gifta sig med eller när de vill föda barn. Eftersom jag är en kvinna, med ursprung i Afghanistan, känns ämnet viktigt för mig personligen, men ännu mer för de flickor som växer upp där idag och som bör få friheten att själv göra sina egna val i livet. Eftersom det inte finns någon omfattande forskning tillgänglig kring tvångsäktenskap i Afghanistan, har jag valt att inte belysa några specifika fall och händelser, utan de kvinnliga rättigheterna i sin helhet, som dagligen kränks. Jag kommer även att fokusera på kultur och tradition, eftersom dessa är av
4
stor betydelse för förekomsten av tvångsäktenskap. I uppsatsen nämns den pashto-talande folkgruppen, där ett stort antal av äktenskapen utgörs av tvångsäktenskap, men jag avser att generellt beskriva Afghanistans hela befolkning. De informanter som har intervjuats har inte själv utsatts för tvångsäktenskap, utan deras svar utgår dels ifrån deras teoretiska kunskaper och yrkesmässiga erfarenheter inom ämnesområdet, dels deras dagliga möten med dem som tvingats ingå äktenskap.
2. Bakgrund
Kapitlet inleds med en definition av tvångsäktenskap. Sedvänjorna baad och badaal redovisas, liksom den kulturella, traditionsenliga strukturen jirga samt en beskrivning av shura,
tillhörande Koranens regelverk. Förutom detta redogörs för den afghanska konstitutionen och olika konventioner den afghanska staten har ratificerat, beträffande de mänskliga och
kvinnliga rättigheterna, liksom de åtgärder, som vidtagits mot diskriminering och kränkningar av dessa och för att förhindra tvångsäktenskap. Såväl FN:s konventioner som utvalda artiklar ur de internationella konventionerna CEDAW, ICCPR, ICESCR presenteras, där ovanstående rättigheter beskrivs. De olika studierna, som ingår i kapitlet, är genomförda av författarna Svensson (2005), Smith (2009), Wikan (2004), Hasrat och Pfefferle och Rzehak (2011), förutom skribenterna Lillesaar (2006) och Bogis (2014). Utdrag ur rapporter från
Migrationsverket (Lifos), UNAMA (2013), United Nations, (2014), Temarapport (SAK.se), Regeringskansliet (2007), Regeringskansliet (2018) ingår, liksom utdrag ur UN, MoWA, UNSCR samt människorättsorganisationerna Amnesty International och Human Rights Watch (2013). Kapitlet innefattar även den afghanska nationella handlingsplanen för FN:s säkerhetsråds resolution (1325), Afghanistans oberoende kommission för mänskliga
rättigheter (AIHRC) samt EVAW- lagen. För att underlätta för läsaren har jag valt att använda mig av följande underrubriker: definitionen av tvångsäktenskap, kvinnosituationen i
Afghanistan, kultur, heder och dess påverkan, religion, kvinna och tvångsäktenskap, makt och könsroller, äktenskap i enlighet med religion och kultur, äktenskap i Afghanistan, den
afghanska konstitutionen, åtgärder kring förhindrandet av tvångsäktenskap, det informella rättssystemet, FN:s konventioner, CEDAW, ICCPR, ICESCR samt AIHRC.
5
2.1 Definition av tvångsäktenskap
Tvångsäktenskap definieras som ett äktenskap, där en eller båda parterna ingår äktenskap mot sin vilja, eller ett äktenskap som inte tillåts att avbrytas, antingen på grund av familjen
motsätter sig tvångsäktenskap, eller den yttre påverkan, som sociala värderingar och normer utgör. Detta framgår i en årsrapport från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (2014, s.17 ).
2.2 Kvinnosituationen i Afghanistan
Kvinnor tvingas, liksom i andra krigsdrabbade länder, att ansvara för hemmet, barnen och de äldre familjemedlemmarna, påpekar Lillesaar (2006, s. 11) i studien Det blev inte som vi hade
drömt om, ur tidskriften Afghanistan – nytt (Svenska Afghanistankommitten, nr: 4).
År 2001 skedde en omfattande förändring, vad gäller de kvinnliga rättigheterna i Afghanistan. Regeringen signerade bland annat den internationella konstitutionen om jämlikhet mellan könen. Kvinnokvoter etablerades i parlamentet vilket medverkade till att många kvinnor, på eget mandat, fick tillträde. Beslutet antogs bidra till en positiv förändring av de kvinnliga rättigheterna, men så blev inte fallet, hävdar Lillesaar (2006, s.11). Förföljelser av medlemmar ur de hjälporganisationer, som kämpade för mänskliga rättigheter och kvinnorättigheter, fortsatte i samma utsträckning som tidigare. Många av medarbetarna mördades och dessa verksamheter hotades att upphöra. En del av organisationerna tvingades att anpassa sig till den situation som rådde i landet och valde att avsluta sitt arbete i de drabbade områdena. De internationella och interna organisationerna har vid ett flertal tillfällen försökt kräva åtgärder och stöd från den afghanska regeringen. Detta har däremot inte lett till något resultat
(Lillesaar, 2006, s. 11).
Laglösheten ökade i omfattning jämfört med tidigare och flera kvinnor, som kämpade för sina juridiska rättigheter, mördades, utan att några rättsliga åtgärder vidtogs, förklarar Lillesaar (2006). Safia Hamajan, chef för kvinnodepartmentet och förkämpe för kvinnorättigheter, mördades år 2006. Det är vanligt förekommande att individer, som kämpar för de kvinnliga
6
rättigheterna utsätts för hot av landets regim. Regimen gör också olika försök att förhindra att kvinnor ges tillgång till offentliga förvärvsarbeten och försöker istället tvinga dem att följa de traditionella normerna (Lillesaar, 2006, s. 26).
Det vanligaste och största problemet för flertalet av de afghanska kvinnorna är att de tvingas till äktenskap. Flera ideella organisationer har på senare tid fått dagliga rapporter om kvinnor som begått självmord genom att bränna sig själv till döds, hävdar Lillesaar (2006).
”Självmord är det slutgiltiga beslutet för en kvinna. När det inte finns några andra lösningar på problemen tar hon sitt liv” påpekar Sima Samar, människorättskommissionens chef i
Afghanistan.
Vidare förklarar Sima att det vanligaste tillvägagångsättet för att komma undan
tvångsäktenskap är självbränning (Lillesaar, 2006, s. 26). Åt andra sidan påstår UNAMA:s rapport Highlights rise in number of women jailed for ‘moral crimes,’ need for action on
EVAW law (NGO, 2013) att ca 600 kvinnor har fängslats i Afghanistan, för att ha begått
”moraliska brott”. Med detta ”brott” menas att de kvinnor, som istället för att ingå
tvångsäktenskap, har valt att fly hemifrån. De som inte lyckats hålla sig gömda har fängslats, med förevändningen att de har motsatt sig och brutit mot de rådande traditionella
samhällsnormerna.
2.3 Kultur, heder och dess påverkan
Överlag förekommer tvångsäktenskap hos samtliga folkgrupper i Afghanistan vilket framgår av studien Doing Pashto Pashtunwali as the ideal of honourable behavior and tribal life
among the Pashtuns (Rzehak, 2011, s. 2). Eftersom antalet folkgrupper i landet är så
omfattande medför detta svårigheter att beräkna i vilken utsträckning kvinnor tvingas till äktenskap. Pashtunerna tillhör den folkgrupp där tvångsäktenskap är vanligast. I denna folkgrupp råder strikta regler beträffande kultur och traditioner. Majoriteten av pashtunerna bor på landsbygden. Där är analfabetismen omfattande, speciellt bland kvinnor. Vad gäller familjens anseende förekommer uttryck som ”heder” och ”skam”, som syftar på obevekliga regler som måste följas, med fokus på de kvinnliga familjemedlemmarna. Uttrycket
7
“pashtonwali”, som betyder ”pashtuners sätt”, beskriver pashtuners etniska bakgrund och nuvarande förhållningssätt, liksom skillnaderna vad gäller kultur, språk och beteenden, i jämförelse med de övriga afghanska folkgrupperna. En kvinnas heder omfattar bland annat hennes sexualitet. Vidare diskuteras i studien att män har ansvar för alla kvinnliga
familjmedlemmar. Män får ”äran” att ta ansvar för kvinnor inom familjen både vad gäller att söka vård till att skydda dem (Rzehak, 2011, s. 3). För att inte vanära sin familj och därmed bryta mot ”hederskoden” och dra ”skam” över sig själv, ska kvinnan vara oskuld inför bröllopsnatten, påpekar Wikan (2004, s. 70-73) i boken En fråga om heder.
2.4 Religion, kvinna och tvångsäktenskap
Sharialagarna har som uppgift och mål att skydda upprätthållandet av traditioner och praxis, som kan leda till att individer tvingas ingå olika slags äktenskap. Liksom att uppmärksamma allmänheten på förekomsten av tvångsäktenskap och väcka åtal mot dem som begår brott mot kvinnor, hävdar Hasrat och Pfefferle (s. 10) i studien Violence Against Women In Afghanistan
- Biannual report 1391.
I rapporten Mänskliga rättigheter i Afghanistan publicerat av regeringskansliet (2007) beskrivs om människorättsorganisationen Amnesty International och deras påstående att det saknas “kvinnlig influens” på flera områden i landet vilket gör leder till förljande påföljder. En ansenlig mängd afghanska kvinnor döms och fängslas för moraliska brott, exempelvis de som har nekat till att ingå äktenskap med en partner, utsedd av familjen, med felaktig
hänvisning till sharialagarna. En kvinna utan familj, utan utbildning och förvärvsarbete har väldigt begränsade möjligheter i det afghanska samhället. Hennes val inskränks till att antingen ingå ett tvångsäktenskap eller leva i fattigdom, som tiggare eller prostituerad eller dylikt. Om kvinnan väljer att inte ingå äktenskap anses hon utsätta sin familjs ”heder” för ”skam”. Skyddsboende är det enda alternativet för hennes överlevnad, framgår ur rapporten (Regeringskansliet, 2007, s. 4).
Inom islam regleras inte enbart skyldigheter gentemot Gud, utan religionen omfattar även etiska regler såsom människors beteenden mot sina medmänniskor och respekt för
mänskligheten (Rzehak, 2011, s. 17). Trots de olikheter som föreligger mellan kvinnosynen och kvinnorollen inom islam är det av stor vikt att ha insikt i de faktiska skillnaderna
8
mellan religionsreglerna och muslimernas beteenden i praktiken. Afghanistan tillhör de länder där historiska traditioner och sedvänjor utgör de mest avgörande och centrala delarna i samhället. Enligt de traditionella normerna är det tillåtet att utsätta en kvinna för förtryck, i motsats till religionsreglerna, klargörs i rapporten Discover Islam (Bogis, 2014).
Varje muslim, kvinna som man, har samverkande skyldigheter och rättigheter, oavsett kön. Eftersom kvinnans rättigheter emellanåt skiljer sig från mannens påvisar detta däremot att skiljaktigheter beroende på könstillhörighet existerar. Trots de olikheter som råder i praktiken är det inte korrekt att tolka islam på ett sätt som inskränker kvinnors rättigheter och/eller förtrycker kvinnor. Utnyttjandet av och kränkningar mot kvinnor är inte
religionsrelaterade, utan kulturellt relaterade. I detta sammanhang tas ofta förekomsten av tvångsäktenskap upp. Vid tvångsäktenskap som sker i ekonomiskt vinstsyfte för familjen, relateras vanligtvis till att det enligt religionsreglerna är tillåtet vilket däremot är felaktigt (Bogis, 2014).
I nedanstående citat, hämtat ur Koranen, tydliggörs religionsreglerna kring jämlikhet mellan könen:
"Vem som helst som har en dotter och som han inte begraver levande, förolämpar eller
nedvärderar inte henne, och inte ger sin son företräde över henne, en sådan person kommer att beviljas Paradiset av Allah (Gud)" (Islamguiden.com/kvinnan).
2.5 Makt och könsroller
Tvångsäktenskap betonas vara en allvarlig form av könsdiskriminering. Kampen för rätten till jämlikhet och icke-diskriminering utkämpas av några centrala internationella
människorättsorganisationer. I FN:s rapport (2014, s. 4) sker Tvångsäktenskap till följd av diskriminering mot kvinnor och en kränkning av deras rättigheter.
9
2.6 Äktenskap i enlighet med religion och kultur
Flera bakomliggande orsaker ligger till grund för förekomsten av tvångsäktenskap, varav en av dessa är fattigdom, Bortlovande av kvinnor är vanligt förekommande på landsbygden och i områden, där fattigdomen är som störst. Där används ofta tvångsäktenskap av familjer i ekonomiskt vinstsyfte, för att gynna såväl föräldrarnas ekonomiska situation som den blivande makans. Detta kan i sin tur även uppmuntra familjer till ett tvångsäktenskap med väbärgade, utländska medborgare. Ett annat syfte kan vara att säkerställa två familjers sociala ställning.
Det framgår tydligt att de traditionella normerna har en kraftfull och återkommande inverkan på det sociala livet i Afghanistan. Kvinnan anses inneha en underordnad ställning i
förhållande till mannen, som i sin tur har rätt att bestraffa sin hustru om hon bryter mot dessa normer förklaras i rapporten Våld mot kvinnor (2017, s. 1), utförd av Svenska
Afghanistankommitten. De afghanska kvinnorna har inte rätt att ingå äktenskap med män med annan religionstillhörighet, i motsats till männen hävdar Svensson (2005, s. 11) i rapporten
Kvinnor, sharia och den nya konstitutionen. Att flertalet av kvinnorna speciellt de som bor på landsbygden anpassar sig till detta synsätt beror troligtvis på, föräldrarnas traditionsenliga fostran redan i de tidiga uppväxtåren. Förutom de traditionella normerna begränsar även religionsreglerna kvinnors rättigheter. Islams religionsregler och villkor måste fullföljas. Dessa normer och regler går därmed stick i stäv mot innehållet i konstitutionens artikel nr 3, där det förtydligas att kvinnor och män omfattas av samma rättigheter i Afghanistan (2014, s. 12).
2.7 Äktenskap i Afghanistan
I en rapport från Lifos (2014) framgår det att de afghanska kvinnorna har färre möjligheter att neka till att ingå ett äktenskap som familjen föreslår, jämfört med männen, beroende på vilken familj och folkgrupp de tillhör. Det tydliggörs att bland Afghanistans olika folkgrupper sker tvångsäktenskap främst hos pashtunerna, medan det bland tadzjikerna sker i mindre
utsträckning och bland hazarerna i ännu mindre. Det skiljer sig även mellan de olika
provinserna i landet. Ur rapporten framgår det att av de äktenskap, som ingås i de södra och sydöstliga provinserna, är ca 90% tvångsäktenskap (Migrationsverket, lifos (2019 s. 6). I de
10
nordliga och centrala provinserna däremot utgörs dessa av ca 20% (Migrationsverket, Lifos 2018, s. 11).
Arrangerade äktenskap kan antingen utmynna i ett tvångsäktenskap, eller ett bytesäktenskap. Sedvänjorna baad och badaal, som utgör olika former av dessa, sker under förevändning att de tillhör den afghanska traditionen. Dessa sedvänjor saknar däremot stöd i den afghanska
lagstiftningen. Uttrycket baad innebär att en kvinna ”ges bort” i syfte att försöka lösa en konflikt mellan två olika familjer, då ett allvarligt brott, exempelvis mord, har begåtts. En kvinna, tillhörande förövarens familj, ingår äktenskap med någon av offrets
familjemedlemmar. Tvångsäktenskap sker i ekonomiskt vinstsyfte. Våld mot kvinnor är vanligt förekommande i denna äktenskapsform. Uttrycket badaal är en form av
bytesäktenskap, där exempelvis ett syskonpar (bror och syster) ur en familj tvingas ingå ett äktenskap med ett syskonpar ur en annan. På så sätt kan de traditionella reglerna att betala stora summor i hemgift undvikas. Därför är förekomsten av badaal vanlig bland fattiga familjer. Enligt UNAMA (2013), som har i uppgift att genomföra insatser i Afghanistan med hjälp och stöd från FN för bland annat kvinnorättigheter, ingås sådana äktenskap dagligen mellan afghanska medborgare. Trots detta inkommer väldigt få anmälningar såväl till de nationella som internationella organisationer, vars uppgift är att verka för de kvinnliga rättigheterna. Kulturella och sociala sociala normer, sedvanlig praxis och religiösa grupptillhörigheter, liksom risk för hot av den egna familjen, är exempel på avgörande faktorer, som bidrar till att de afghanska kvinnorna inte rapporterar orättvisor, eller kräver sina rättigheter. Flertalet av dessa kvinnor är dessutom osäkra på de rådande rättsreglerna, dels på grund av bristande kunskaper kring landets grundlagar, dels otillgängligheten till de rättsliga och formella institutionerna (UNAMA, 2013).
2.8 Den afghanska konstitutionen
I den islamiska republiken Afghanistan är makten indelad i tre olika kategorier; den
verkställande, den lagstiftande och den dömande. Dessa är suveräna. Konstitutionen föreslås och beslutas av presidenten, via förordningar, och parlamentet kan vidta åtgärder för bifall. I artikel nr 22 ur den afghanska grundlagen förklaras att: "Varje form av diskriminering och
11
man och kvinna, har lika rättigheter och skyldigheter inför lagen”. Artikelns syfte är att
förtydliga jämställdheten mellan könen och förbud mot diskriminering. Afghanska lagar ska, i likhet med de andra länderna, skydda och garantera kvinnors frihet och rättigheter (Hasrat och Pfefferle, s. 10). Trots detta har Afghanistan angetts som ett av de länder, där planmässig diskriminering av kvinnor sker. En ansenlig mängd av de fall, där sådan diskriminering skett, liksom de som utgörs av tvångsäktenskap, behandlas i den internationella
brottsmålsdomstolen. Den afghanska staten är skyldig att utforma en statlig verksamhet, för att motverka detta och andra brott mot kvinnor. För att målen för människo- och
kvinnorättigheter ska kunna uppnås krävs att det afghanska rättssystemet utvecklas ytterligare och stabilseras (Hasrat och Pfefferle, s. 9).
I den afghanska nationella handlingsplanen för FN:s säkerhetsråds resolution (1325), som antogs år 2000, framgår det att kvinnor såväl utnyttjas för tvångsäktenskap som sexuellt. Där rekommenderas att detta ska tas på största allvar. Kvinnor ska dessutom erbjudas rättsligt skydd och deras rättigheter ska respekteras, klargörs i rapporten Afghanistan’s National
Action Plan on UNSCR 1325 Women, Peace and Security, Ministry of Foreign Affairs
(UNSCR, 2015).
En viktig lag att nämna, men som ännu inte trätt i kraft i wolesi Jirga (det afghanska lägre parlamentetet), är EVAW- lagen (The Law on Elimination of Violence against Women). I lagen, som antogs år 2009, kriminaliseras 22 olika brott och våldshandlingar, där
tvångsäktenskap och våld mot kvinnor ingår. Trots att lagen inte godkändes av den dåvarande presidenten, Hamid Karzai, utgår rätts- och brottsbekämpande myndigheter ifrån denna. En central orsak till att lagen används i rätts- och brottsbekämpande sammanhang är att den bidrar med och förtydligar olika tillvägagångssätt, med syfte att ge skydd åt kvinnor som utsatts för våld, eller tvångsäktenskap. Att denna lag fortfarande inte har undertecknats av nuvarande styre, varken av den nuvarande presidenten eller parlamentsmedlemmarna, som i sin tur hävdar att detta beror på att en del paragrafer strider mot islams sharialagar, påvisar att kvinnorättigheterna inte tas på allvar. För att bekräfta att EVAW-lagen är av betydelse måste denna respekteras av den afghanska regeringen, enligt Human Rights Watch (2013). I
UNAMA:s uttalanden framgår det att regeringen fortfarande har utmaningar, vad gäller genomförandet. Jan Kubiš, chef för UNAMA, hävdar att denna lag inte enbart innefattar de kvinnliga rättigheterna, utan hela landets befolkning, då den omfattar de mest grundläggande
12
mänskliga rättigheterna och därför bör respekteras av den afghanska regeringen (UNAMA, 2013).
Majoriteten av befolkningen på landsbygden vänder sig till det informella rättsystemet och inte till det formella, på grund av att de saknar kännedom om detta.
I årtionden har Afghanistan drabbats av olika konflikter vilket har lett till att brott mot
mänskliga rättigheter, respektive kvinnorättigheter, inte har kunnat prioriteras, framkommer i rapporten Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, utförd av
Regeringskansliet (2018 s. 2). Därför förekommer det fortfarande kränkningar av de mänskliga rättigheterna, men främst av de kvinnliga. Enligt konstitutionen ska alla
medborgare ges möjlighet till rättvisa domstolsbeslut och den åtalade erbjudas en offentlig försvarsadvokat. I praktiken följs däremot sällan dessa restriktioner i Afghanistan, antingen på grund av att olika tolkningar görs av innehållet i konstitutionen, eller att sharialagarna, den regionala, eller den oskrivna rätten, används som rättesnöre. Trots flera försök har staten, på grund av otillräckliga resurser, inte lyckats nå ut med information till landsbygdens
befolkning, varken kring deras medborgerliga rättigheter, eller de statliga rättsmedel som finns att tillgå (Regeringskansliet, 2018, s. 14).
2.9 Åtgärder kring förhindrandet av tvångsäktenskap
Förutom det formella rättssystemet, som många av världens länder använder sig av, finns även det informella, som omnämnts ovan. Det informella rättssystemet tillämpas av många afghanska medborgare, framförallt på landsbygden, där majoriteten av invånarna fortfarande anser detta system vara mer rättvisande, i jämförelse med det formella. I detta system, som inbegriper sharialagarna och lokala sedvänjor (och som styrs av män), ingår två olika strukturer: jirga och shura (Regeringskansliet, 2018, s. 2). Jirga beskrivs som den gamla kulturella strukturen som oftast förknippas med folkgruppen pashtuner och baseras på en problemlösning av konflikter som uppstått mellan olika familjer. Shura, med betydelsen samråd, tillhör Koranens regelverk. Via användning av shura kan en konfliktlösning ske mellan de inblandades familjer. Med hjälp av jirga kan ett beslut tas att ett tvångsäktenskap ska ingås mellan de olika familjernas medlemmar. Äktenskap, som beslutats via jirga och shura, kan varken avböjas eller avbrytas av parterna. I annat fall finns risk för vedergällning.
13
Både tillämpningen av jirga och shura utgör vanligtvis en negativ påverkan på allmänheten, eftersom dessa strider mot de mänskliga rättigheterna, påpekas i rapporten Islamic Law,
Customary Law, and Afghan Informal Justice, utförd av Khan (2015, s. 3). Kvinnors
rättigheter kränks i synnerhet, då de varken tillåts att agera eller uttrycka sina åsikter (Khan, 2015, s. 4).
2.10 FN:s konventioner
Nedan beskrivs olika internationella konventioner, som såväl omfattar regler avseende de kvinnliga rättigheterna som de mänskliga:
• Internationella konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering av kvinnor (CEDAW),
• Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), • Internationella konventionen om ekonomiska sociala och kulturella rättigheter
(ICESCR).
2.11 CEDAW
Afghanistan ratificerade år 2003 den internationella konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering av kvinnor (CEDAW). Enligt CEDAW-konventionen har Afghanistans regering skyldighet att tillgodose kvinnors rättigheter och skyldigheter och befrämja jämställdhet mellan det manliga och det kvinnliga könet (Japan International Cooperation Agency, 2013, s. 11). I artikel nr 1 ur konventionen förklaras att det med
uttrycket ”diskriminering av kvinnor” avses de skiljaktigheter, avvikelser eller inskränkningar som sker på grund av kön och som leder till en begränsning eller ett omintetgörande av de godtagna mänskliga rättigheterna. Utöver detta åsyftas även de grundläggande friheterna inom det politiska, ekonomiska, sociala eller medborgerliga området, eller något annat område, där kvinnor ingår. Beträffande detta tydliggörs att diskriminering inte får ske mot kvinnor, oavsett civilstånd och med jämställdheten mellan könen som grund, eller förhindra deras möjligheter att åtnjuta eller utöva sina rättigheter och friheter. Ur artikel nr 4 framgår det att samtliga
14
konventionens stater ska kunna garantera medborgarnas jämställdhet (Konventionssamling, 2004, s. 80-81).
Majoriteten av de afghanska kvinnorna är analfabeter. I artikel nr 14, punkt 2 d), som främst riktar sig till landbygdens befolkning och som innefattar medborgarnas rätt till utbildning, klargörs att denna framförallt ska bidra till läs- och skrivkunnighet.
Det tydliggörs i artikel nr 16 a) att båda parterna har lika rättigheter att ingå äktenskap. I punkt b), ur samma artikel, betonas att dessa har samma frihet vid val av make och ge sitt medgivande till äktenskapet och i punkt c) att såväl under äktenskapet som vid ett
upphävande har parterna lika rättigheter och skyldigheter. I punkt g) förklaras att både mannen och hustrun har rätt att på egen hand välja yrke och annan sysselsättning
(Konventionssamling, 2004, s. 85). Trots förekrifterna i konventionerna och den afghanska statens skyldighet att implementera de medborgerliga rättigheterna, tillåts kvinnorna däremot inte i praktiken varken att fatta egna beslut, eller välja make (Konventionssamling, 2004, s. 84).
I tilläggskonventionen om avskaffande av slaveri dikteras att tvångsäktenskap under inga omständigheter får ske. Det är inte heller tillåtet att en kvinna i konventionsstater ”ges bort” mot ekonomisk ersättning, eller andra förmåner, för att tillgodose föräldrarnas eller andra anhörigas behov (United Nations, (2014).
2.12 ICCPR
Den afghanska staten ratificerade år 1983 den internationella konventionen för medborgerliga och politiska rättigheter (Regeringskansliet, 2018, s. 20). Flera olika konventioner innefattar självbestämmanderätt, bland annat artikel nr 1, där varje medborgares rätt att själv bestämma sitt politiska ställningstagande betonas, liksom möjlighet att styra sin utveckling inom de ekonomiska, sociala och kulturella områdena (Konventionssamling, 2004, s. 37). I artikel nr 2, punkt 3 a), b) och c), klargörs att varje individ i alla konventionsstater har rätt att påtala kränkningar som skett av deras rättigheter. I punkt b), ur samma artikel, förklaras att varje enskild har rätt att få sina åtal prövade och verkställda av behöriga lagstiftande myndigheter, eller juridiska ombud. Det tydliggörs i punkt c) att dessa ska ges möjlighet att föra sin egen
15
talan och att behöriga myndigheter ska säkerställa att så sker (Konventionssamling, 2004, s.38). I artikel nr 3 betonas att jämställdhet ska råda mellan könen. Artikel 23, punkt 2) och 3) beskriver medborgarnas rätt att fritt få välja sin blivande make/maka och bilda familj
(Konventionssamling, 2004, s. 38, 44).
2.13 ICESCR
I Afghanistan ratificerades den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter år 1983 (Regeringskansliet, 2018, s. 20). I artikel nr 1 klargörs varje medborgares rätt att själv bestämma sitt politiska ställningstagande och styra sina val inom de ekonomiska, sociala och kulturella områdena (Konventionsamling, 2004, s. 59).
Ur artikel nr 3 framgår det att varje konventionstat ska förplikta sig till att erbjuda män och kvinnor lika rättigheter. De ska få åtnjuta samma ekonomiska, sociala och kulturella status, i lika stor omfattning (Konventionssamling, 2004, s. 60). I artikel nr 10, punkt 1), klargörs att varje konventionsstat är skyldig att garantera sina medborgares individuella bestämmanderätt vid valet av av make/maka och att båda parterna ska ge sitt samtycke till äktenskap
(Konventionssamling, 2004, s. 62).
2.14 AIHRC
AIHRC, Afghanistans oberoende kommission för mänskliga rättigheter, är ett grundlagsenligt organ, som har mandat att övervaka alla ärenden rörande de mänskliga rättigheterna. Organet stödjer nationella organisationers arbete inom detta område och undersöker alla stiftelser och organisationer, som begår brott mot de mänskliga rättigheterna. Inom ramen för AIHRC behandlas även de kvinnliga rättigheterna, där kommissionens huvudsakliga uppgift är att tillgodose dessa (Regeringskansliet, 2018, s. 4). Majoriteten av landsbygdens invånare vänder sig dock varken till AIHRC, eller hjälporganisationer, då de befarar att detta kan medföra negativa effekter för familjen. Kvinnor, i relation med män, är särskilt oroade för att en anmälan ska leda till negativa följder. Hos en del av stadsbefolkningen är organisationen och dess roll välkänd, men de flesta väljer av samma skäl trots det att avstå en kontakt. Den sämre
16
statusen som frånskild, i jämförelse med att vara gift är avgörande för kvinnors val att inte begära hjälp, trots att sådan finns att tillgå (Smith, 2009, s. 8).
3. Teoretiska perspektiv
Detta kapitel omfattar feminismen med utgångspunkt ur ett kvinnoperspektiv liksom en av dess olika inriktningar, radikal feminism som motsvarar uppsatsens syfte. Kapitlet innefattar beskrivningar av dessa och definition av begreppet feminist. Det patriarkala systemet förutom könsmaktsordningen och dess påverkan redogörs för, utöver definitioner av olika former av förtryck. Studier, genomförda av författarna Young (1990), Gemzöe (2003), Walby (1990) samt Kronsell (2006) ingår.
3.1 Feministisk teori
Gemzöe (2003) förklarar i följande citat ur boken Feminism att: “en feminist är en person som 1) anser att kvinnor är underordnade män och 2) att detta förhållande bör ändras”. I citatet definieras dels uttrycket feminist, dels att kvinnor, enligt en feminist, anses ha en mer underordnad roll än män i samhället. Det tydliggörs att förändringar av denna ojämställdhet bör ske. Författarinnan påtalar dessutom att underordnandet av kvinnor är djupgående och att arbetet för att motverka ojämlikhet måste ske långsiktigt (Gemzöe, 2003, s. 12-15).
Det är viktigt att notera att det inom den feministiska teorin inte existerar någon solidaritet, som kan förändras eller tas hänsyn till, utan den centrala utgångspunkten utgörs av
könsmaktsordningen, hävdar Kronsell (2006, s. 106-107) i boken Feminism.För att kunna upptäcka de gemensamma nämnarna i de olika inriktningarna inom feminismen måste man i första hand ha insikt i maktrelationen mellan könen och vad som betecknas som kvinnligt, respektive manligt, påpekar (Gemzöe, 2003). Genus är ett begrepp som ofta används inom feminismen, för att beskriva den feministiska teorins uppmärksamhet vad gäller de formella könen. Gemzöe (2003) refererar till Butler som är den centrala teoretiker inom feministiskt teori om genus och kön. Gemzöe använder sig av Butlers ide om genus och förklarar att genus
17
och kön kan liknas vid ett slags skådespeleri, där skådespelarna uppträder om och omigen. Detta beskrivs med hjälp av begreppet “performativitet”, för att förtydliga genus som en symbolisk handling, ett skådespeleri, via gärningar och tal. Ett belysande exempel, som ges på typiskt manliga handlingar och beteenden, är då en man står med händerna i byxfickorna, eller sitter bredbrent. Via sitt kroppsspråk förstärker mannen sitt genus. Det är utagerandet av ett visst köns genustypiska gärningar, som är avgörande (Gemzöe, 2003, s. 139)
Gemzöe (2003) betonar att den dominerande makten ligger hos det kön som är mest synligt i samhället, i motsats till det mindre synliga, som hamnar i skymundan. Även förhållandet mellan de olika könens maktposition, vad gäller kunskap, beskrivs. De olika könens
individuella kunskaper, som kategoriseras och rangordnas, är styrande för vilken maktposition de innehar. Kvinnor, med mer omfattande kunskaper än män, erkänns vanligtvis ändå inte som den dominerande gruppen (Gemzöe, 2003, s. 129).
Synsättet på kultur och etnicitet inom den feministiska teorin har förändrats genom åren, förklarar Gemzöe (2003). De olika samhällenas kultur utvecklas långsamt över tid, trots att dessa inte är likformiga. I varje enskilt samhälle är kulturens syn på kön, status eller
ekonomisk position olika. Det innebär inte heller att samtliga tillhörande en viss kultur är överens om de centrala samhällsnormerna. Man bör inte bara jämföra olika länders skiftande kultur med varandra, eftersom man då enbart beskriver skillnaderna mellan dem och inte hur samhällssystemet fungerar. För att få insikt i det synsätt det kvinnliga beskrivs utifrån måste man även undersöka perspektivets beskrivning av det manliga. Befolkningens etnicitet och kultur (hos befolkningen i olika länder) måste också tas hänsyn till, liksom olikheter i fråga om det manliga och kvinnliga könets egenskaper. Utifrån dessa kan könskillnaderna urskiljas (Gemzöe, 2003, s. 149-150).
Gemzöe (2003) klargör att internationellt sett skiljer sig de kvinnliga rättigheterna och villkoren väsentligt från varandra. Författarinnan belyser två viktiga punkter, varav den ena handlar om den höga grad av frihet som flertalet av de afghanska kvinnorna saknar. Den andra punkten avser olika slags förtryck, som många av dessa utsätts för. Detta jämförs därefter med de europeiska kvinnornas situation, som åtnjuter många rättigheter, men som drabbas av andra typer av orättvisor, exempelvis ekonomisk ojämlikhet mellan de olika könen. Förtryck i strukturer inom global politik beskrivs, där kvinnornas deltagande är lågt, liksom förtryck vad gäller sexualitet, kultur och arbetsförhållanden (Gemzöe, 2003, s. 25-27).
18
Afghanska kvinnor saknar basala rättigheter, som rätten till sin egen kropp och hälsa, yttrandefrihet och har andra förutsättningar i kampen för ett jämlikare samhälle än västvärldens kvinnor. Ett tydligt framgångsexempel kan dock nämnas, som skedde under talibanregimen i Afghanistan. då kvinnorna var som mest utsatta för olika slags förtryck av talibanerna. Då talibanregimen var på väg att upplösas demonstrerade kvinnor för sina rättigheter i huvudstaden Kabul. Genom sitt agerande visade kvinnorna att de var redo för ett politiskt aktivt deltagande, för att åstadkomma positiva framtida förändringar. Detta påvisade i sin tur att afghanska kvinnor, om de ges stöd och möjligheter, är beredda att agera mot de rådande orättvisorna (Gemzöe, 2003, s. 24-26).
3.2 Radikal feministisk teori
Radikalfeministisk teori är en inriktning inom feminismen, som beskriver kvinnors position, skapad av och för kvinnor i världen. Radikalfeminismen är den idévärld inom feminismen, som ligger till grund för kvinnors sexuella rättigheter. Utgångspunkten i detta synsätt är det förtryck, som sker mot kvinnor och deras sexualitet. Kvinnor förtrycks i alla högsta grad, på grund av sin könstillhörighet. Denna typ av kvinnoförtryck är den vanligaste formen
(Gemzöe, 2003, s. 45).
Gemzöe (2003) förklarar att radikalfeminismen beskriver den personliga relationen mellan mannen och kvinnan, avseende äktenskap och sexualitet. Jämställdhetsarbete mellan könen kan inte genomföras så länge kvinnan anses vara mannens “ägodel”. Teorin belyser den gemensamma fienden, patriarkatet, där män ges en särställning i samhället, som i sin tur leder till en manligt dominerande position, i vilken männens makthavande och dominerande
ställning över kvinnan upprätthålls. Detta avspeglas i samhället, där mannens roll som familjens överhuvud uppfattas som naturligt. Kvinnorna vänjs redan i tidig ålder vid det patriarkala systemets normer, som genomsyrar religion och kultur. I utbildningssammanhang framställs kvinnor som underordnade och mindre värda än män. Systemet framtvingar ett beroende av mannens ekonomi, som i sin tur medför att kvinnan tvingas att stanna kvar i äktenskapet (Gemzöe, 2003, s. 46-47).
19
Könsmaktsordningen är en central punkt i teorin, påpekar Kronsell (2006). Där denna
maktordning är en stark central ”tradition” är den manliga dominansen över kvinnor störst, då männen oftast innehar en dominerande ställning, i motsats till kvinnor. Kronsell (2006) menar att könsmaktsordningen förnedrar det kvinnliga könet, där kvinnor som grupp anses inneha en underordnad ställning och männen tillhöra en överordnad. En man, som avser att kontrollera eller utnyttja en kvinna sexuellt för sin egen vinning, kan göra det med våld, eller hot, för att demonstrera sin auktoritära ställning. Mindre fokus läggs på det kvinnliga könet. Kvinnan beskrivs dessutom inte som en enskild person eller tillhörande en viss grupp, utan utifrån
relationen mellan man och kvinna. Det medför att även mannen får sin roll beskriven utifrån
den relation, som skapas mellan man och kvinna. I denna framställs mannen som överordnad och kvinnan som underordnad (Kronsell, 2006, s. 106-107).
Det mest omfattande problemet med könsmaktssordningen anses inom denna inriktning vara att kvinnan utnyttjas planmässigt av mannen, vid val av arbete, vid kärlek och beskyddande och genom barnafödande. Liksom Gemzöe (2003), hävdar Kronsell (2006, s. 107, 112) att den dominerande gruppen (männen) reglerar detta tydligt, med hjälp av våld och förtryck mot kvinnor.
3.3 Det patriarkala systemet
Walby (1990) belyser i boken Theorizing Patriarchy det patriarkala systemet och dess sociala strukturer, där män dominerar, utnyttjar och förtrycker kvinnor, men poängterar att inte alla kvinnor utnyttjas eller är underordnade männen. Det patriarkala systemets sex olika strukturer är följande:
1. Produktionsförhållanden i hemmet: beskriver kvinnans roll i hemmet, som innefattar ansvaret för barnens fostran och hushållssysslorna. Speciellt de som inte har något eget avlönat arbete, utnyttjas av männen.
2. Lönearbete: kvinnor erhåller sämre lön och arbetsuppgifter än män. Mansdominerade yrken löneprioriteras.
3. Patriarkal stat: en stats ensidighet när det gäller patriarkatets intressen, som främjas såväl i dess policy och agerande.
20
4. Våld mot kvinnor: i de fall då kvinnor utsatts för våld av män ingriper inte staten förutom i riktigt svåra fall.
5. Patriarkatets sexuella relationer: endast heterosexualitet är tillåtet. Kvinnornas sexuella frihet skiljer sig från männens.
6. Patriarkala kulturella institutioner: media, utbildning och religion, som styrs av män, skapar normer för hur kvinnor förväntas agera och bete sig (Walby, 1990, s. 20-21).
Walby (1990) betonar vikten av dessa strukturer, då de förklarar den kulturella och
historiska konstitutionen där kvinnor förtrycks. Detta har i sin tur lett till en samhällsnorm som man agerar utifrån (Walby, 1990, s. 22). Staten är en av dessa strukturer, eftersom den rättfärdigar kvinnors underordnade ställning i samhället. Det patriarkala systemet är indelat i två olika former, som även nämns i punkt 1 och 3, omfattar det privata,
respektive offentliga patriarkatet. Hemmet är den centrala platsen för kvinnors
underordning och där patriarkal utövning främst sker. I det offentliga patriarkatet sker kvinnoförtrycket i det offentliga rummet. Båda formerna kan vara lika omfattande, men kan avlösa varandra. Walby (1990) påpekar att den offentliga formen är baserad på statens diskriminering, som också räknas till den mest kränkbara patriarkatstrukturen och nämner bland annat att det i patriakala stater bortses från att kvinnor kan inneha en hög
samhällsställning (Walby, 1990, s. 238-239).
3.4 Förtryck av olika slag
Young (1990), som i boken Justice and the Politics of Difference i kapitlet Five Faces of Oppression definierar begreppet förtryck, förklarar att det med detta menas att en eller flera människor inskränker möjligheterna för sina medmänniskor på ett sätt som kan räknas som mindre mänskliga. En abstrakt samlingsdefinition av begreppet beskrivs som ett hämmande av människors utvecklingsmöjligheter och att ge uttryck för sina tankar, känslor och behov. En traditionell användning av förtryck omfattar utövandet av grym brutalitet, eller tyranni, mot en viss grupp. som därefter leder till att människor behandlas olika och att orättvisor uppstår. Detta kan exempelvis röra sig om en mindre grupp, som avser att genomföra förändringar i ett samhälle, vars politiker kommit överens om att inte åtgärda dessa. I värsta
21
fall kan denna grupp utsättas för förtryck. Varje form av orättvis behandling är däremot inte nödvändigtvis planerad. Det kan istället bero på att man i ett liberalt välfungerande samhälle, av politiska skäl, avser att förändra eller begränsa en grupps frihet, vad gäller människors möjlighet till utbildning, att utveckla sitt språk och dylikt, som i sin tur medför att dessa upplever sig vara mindre värda. En människa ska ges frihet och rättighet att välja sin
sysselsättning på egen hand, på sitt eget sätt. Förtryck av denna frihet minskar möjligheterna till ett starkt egenvärde, menar Young (1990, s. 38-39).
Young (1990) redogör för 5 olika typer av förtryck. Dessa är våld, marginalisering, exploatering, maktlöshet och kulturell imperalism.
Våld räknas till den mest synliga och uppmärksammade typen av förtryck. De vanligaste formerna av våld är sexuellt våld och hatbrott, som inte nödvändigtvis har något
bakomliggande motiv, men är avsedda att skada, förödmjuka, eller förtrycka personer. Det som gör våld till en företeelse av social orättvisa och inte endast en individuell moralisk orättfärdighet är dess systematiska karaktär och sociala utövande. Det systematiska våldet riktas mot individer ur samhällsgrupper, exempelvis mot kvinnor, helt enkelt med anledning av att de tillhör denna grupp. Detta anses av omgivningen dessutom vara föga överraskande. Eftersom denna form av våldsbrott oftast betraktas vara acceptabel på de flesta samhällsnivåer är straffpåföljderna vanligtvis lindriga, eller obefintliga. För att motverka detta stereotypa synsätt på våldsbeteenden, att våld tolereras och dessutom i vissa fall uppmuntras mot medlemmar ur specifika grupper, krävs dels genomgripande institutionella förändringar, dels kulturella (Young, 1990, s. 56-57).
Enligt Young (1990) handlar marginalisering i stort sett om att utesluta människor ur en samhällsgrupp, för att de istället ska begränsas till en lägre position i samhället, där deras rättigheter till ekonomisk kompensation och förutsättningarna för deras försörjning inskränks. Deras rättigheter att ta del av sociala och politiska aktiviteter i samhället begränsas.
Exploatering (uttnyttjande) av människor sker i vinstsyfte av en makthavande samhällsgrupp som profiterar på en annan. Maktlöshet drabbar individer som saknar auktoritet, makt och status såväl i arbetslivet som i nästan alla aspekter i det sociala livet och vilket i sin tur oftast bidrar till en sämre självbild hos de enskilda. Det enda sättet att bekämpa maktlöshet och tystnadskultur i ett samhälle är att invånarna ges möjlighet till utbildning och får göra sin röst hörd, hävdar Young (1990). Med kulturell imperalism menas att en mindre auktoritär
22
auktoritär. Den styrande samhällsklassens kultur görs till norm. I ett samhälle där kulturella normer är etablerade anses dessa vara normala, i vissa fall universella. Den dominanta gruppens position förstärks dels av de individer som tillhör den, dels av dem som tillhör den underordnade. Detta medför i sin tur att den underordnade gruppen utsätts för förtryck och att de enskilda medlemmarna ur denna, som tolererar detta, bedömer sig själv utifrån den
dominerande gruppens synsätt (Young, 1990, s. 51-55).
Samtliga ovanstående former kännetecknas av olika typer av förtryck, oavsett om det riktas mot enskilda individer eller grupper, men är däremot olika sammansatta. De bakomliggande orsakerna till varför förtryck existerar inom olika specifika, sociala grupper måste sökas såväl i den historiska samhällsstrukturen som i den nuvarande. Sådana konkreta historiska och strukturella förklaringar påvisar ofta tillfälliga, planlösa kopplingar emellan de grupper som utsätts för och de som utsätter andra för olika former av förtryck (Young, 1990, s. 59-60).
4. Tidigare forskning
Detta kapitel innefattar en redogörelse för tidigare forskning, som genomförts kring tvångsäktenskap. En presentation av de rapporter, som utförts av Amnesty International, Ministry of Women’s Affairs (2015), Kvinnovårdsdepartmentet MoWA och
Ungdomsstyrelsen (2009) ingår, förutom vetenskapliga artiklar, utförda av Hasrat och Pfefferle, Smith (2009) samt Afghanistans oberoende kommission för mänskliga rättigheter, AIHRC och Regeringskansliet (2018).
Tvångsäktenskap är ett aktuellt och internationellt ämne, som diskuteras och prioriteras av internationella hjälporganisationer, exempelvis Amnesty International och Human Rights Watch (2013). Ur Amnesty Internationals (2005) rapport Afghanistan: Women still under
Attack - A systematic failure to protect framgår det att den afghanska befolkningen anser
tvångsäktenskap vara ett icke aktuellt problem. Ämnet prioriteras inte av invånarna, utan de menar att det finns andra problem i landet som är viktigare att fokusera på (Amnesty
International, 2005, s. 12). I en vetenskaplig artikel, Violence Against Women In Afghanistan-
23
rättigheter i olika provinser, förklarar Hasrat och Pfefferle att det fortfarande, trots en avsevärd ökning av rapporter i media angående kampen mot tvångsäktenskap, saknas
tillräckligt omfattande forskning kring detta. Kommissionen tillhandahåller dock regelbundna rapporter om kvinnosituationen i Afghanistan, för kännedom om kvinnors rättigheter. I artikeln presenteras ett slags kvalitativ och kvantitativ material, innehållande statistik, bilder, observationer samt intervjuer. Detta material kan både användas i forskningssyfte kring kvinnors rättigheter och som informationsunderlag till studier om det flertal kvinnor, som utsätts för tvångsäktenskap, men som trots det väljer att inte göra någon anmälan.
En stor del av underlager utgörs även av de fall, där människor har vänt sig till Afghanistans oberoende kommission för mänskliga rättigheter, för att få stöd och hjälp när de blivit tvingade till äktenskap. De anställda i kommissionen klargör att syftet med insamlingen av information är att framlägga bevis på att kvinnor rättigheter kränks, de registrerade fall vidarebefordras sedan till domstolen. Slutligen hålls väckning åtal mot de skyldiga. Ur artikeln framgår att kvinnor vanligtvis inte vill medge att de tvingats till äktenskap av familjen, på grund av rädsla för allvarliga sanktioner, som till exempel mord. Andra orsaker till att kvinnor inte vill delta i undersökningar kan vara att deras makar inte gett dem tillåtelse att delta i undersökningar. Detta bidrar till svårigheter vid insamling av material till forskning, påpekar Hasrat och Pfefferle (s.6-7). Ministry of Women’s Affairs (2015), som har genomfört en rapport med titelnAfghanistan’s national action plan on UNSCR 1325- Women, Peace and Security, påtalar även bristen på forskningsunderlag. Kvinnovårdsdepartmentet MoWA är ett övervakningsorgan, som undersöker den nationella handlingsplanen för afghanska kvinnor, har skyldighet att varje år förbereda och genomföra rapporter (Ministry of Women’s Affairs, 2015, s. 4).
I en rapport ur Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, med titeln Gift mot sin
vilja (2009), är syftet att via intervjuer med ungdomar undersöka i vilken utsträckning de
tillåts att göra ett eget val av äktenskapspartner. Ur samma rapport, i en studie utförd av Ungdomsstyrelsen (2009), framkommer det i resultatet av de intervjuer, som genomförts med ungdomar i åldern 16 – 25 år, att 70 000 av de tillfrågade inte anser sig ha någon möjlighet att välja partner och att 8500 av dessa ofta upplever en oro över att tvingas avstå sina egna val av make/maka. Det finns däremot inga fall registrerade (Ungdomsstyrelsen, 2009, s. 154). I samma studie förklaras det vara viktigt att undersöka de bakomliggande orsakerna som ligger
24
till grund för valet av partner. Dessa är exempelvis landets kultur, religion, integration och migration (Ungdomsstyrelsen, 2009, s. 67-68).
I artikeln Decisions, Desires and Diversity beskriver Smith (2009, s. 15) en forskningsstudie, där ”samhället” definieras som den grupp av människor, som har enats kring att exempelvis täcka förbrukning och tillverkning av varor, överförda i statlig ägo. Då familjeangelägenheter avses handlar det istället om exempelvis mänsklig samvaro och äktenskap. Det framgår att familjerelationerna utgör en större psykiskt och djupgående inverkan på äktenskapet än samhället i övrigt. De familjemedlemmar som inte delar samma hushåll utan bor utanför hemmet, kan trots det utöva en påverkan på familjen. Egenintresse och familjeintresse är två olika kategorier, som bildar spänningar mellan varandra anser Smith (2009).
Enligt Smith (2009) har intervjupersonernas barn i studien gett sitt samtycke till äktenskap, men att endast barn av det manliga könet har tillfrågats. Trots att majoriteten av föräldrarna i Afghanistan är överens om att barnen ska tillfrågas om samtycke, vad gäller deras äktenskap, omfattar detta inte kvinnorna. Redan under barndomen fostras barnen att åtlyda föräldrarna och de äldre släktingarna och har inte tillåtelse att neka till deras uppmaningar, exempelvis angående val av äktenskapspartner. Därför måste en kvinna, som har blivit tillfrågad om sitt samtycke till äktenskap, trots det ge sitt godkännande mot sin vilja. Detta kan i sin tur leda till att kvinnan ingår ett äktenskap, som orsakar ett livslångt lidande. Anledningen till att
föräldrarna ber om hennes samtycke kan vara att de redan är övertygade om ett jakande svar. Ur studien framgår det även att om kvinnan väljer att inte godkänna familjens planering av giftermålet, riskerar hon att utsättas för hot eller att dödas av familjen. Om kvinnan skulle lyckas att fly hemifrån har hon inte många möjligheter att klara sig på egen hand (Smith, 2009, s. 26).
Vidare belyser Smith (2009) i studien vilka förändringar, som måste göras för att förhindra tvångsäktenskap. För att förändringar ska kunna genomföras är det viktigt att ha i åtanke att normer och könsroller styr i det samhälle där tvångsäktenskap sker, exempelvis vad gäller då en kvinna tvingas till äktenskap. Kvinnan har ingen självbestämmanderätt, utan måste åtlyda föräldrarna och de äldre släktingarna. Därför bör förändringar inte enbart ske på individuell nivå, utan samhällsinstitutionerna måste ta ställning till sitt huvudsakliga syfte och genomföra dessa. Kvinnors juridiska samhällsställning och familjemedlemmarnas påverkan, då det gäller äktenskap, är av stor betydelse. För att kunna genomdriva lagförändringar krävs kunskaper om de sedvänjor och traditioner som råder i samhället hävdar Smith (2009, s. 15).
25
5. Metod och material
I detta kapitel redogörs för val av metod som är semistrukerad intervjumetod, därefter en beskrivning av det valda material, val av undersökningsgrupp och tillvägagångsätt som ingår i studien. Studiens reliabilitet, tillförlitlighet och validitet kommer också att diskuteras, liksom vilka etiska överväganden som gjorts och slutligen en metoddiskussion.
5.1 Semistruktuerad intervjumetod
För att få uppsatsens frågeställning - ”Vilka faktorer kan ligga till grund för att
tvångsäktenskap fortfarande existerar i Afghanistan” - besvarad har jag valt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer vid insamling av data.
Alvehus (2013, s. 83) anser semistrukurerad intervjumetod vara bra för att kunna tillvarata intervjupersonernas djupgående kunskaper. Enligt Alvehus (2013) i boken Skriva uppsats med
kvalitativ metod: En handbok, möjliggör intervjumetoden en ömsesidigt påverkan mellan
intervjuaren och informanten, där intervjuaren kan nå en fördjupad kännedom om
informanternas olika åsikter och idéer (Alvehus, 2013, s. 80). Denna metoden är passande till uppsatsen eftersom frågor som man ställer till informanten är öppna, genom att man ställer följfråga, till exempel hur menar du eller berätta hur du tänker. Informanten får också chansen att berätta och utveckla sina svar som det är tänkt.
Semistrukturerad intervjumetod har valts därför att författaren har för avsikt att formulera intervjufrågor i förväg, dels för att struktuera uppsatsens syfte, så att jag får svar på alla mina frågor som jag vill undersöka, och dels för att informanter skall få möjlighet att prata fritt om ämnet, på så sätt kan författaren sedan på egen hand välja ut relevant information.
Semistrukturerad intervjumetod har en fördel där informanten får större möjlighet att påverka innehållet av svaren som ges utifrån information som de förmedlar. Dock läggs större ansvar på intervjuare själv att aktivt lyssna och använda sig av följdfrågor enligt författarna
Johansson och Svedner i boken Examensarbetet i lärarutbildningen Undersökningsmetoder
26
Hade jag istället använt mig av kvantitativ metod där svaren baseras på ja eller nej samt statistik hade jag inte fått fram information på samma sätt som vid kvalitativ intervjumetod. Strukturerade frågeområden medger en vidareutveckling av specifika frågeställningar i form av följdfrågor, liksom återkoppling till de föregående under pågående intervju, vilket även Johansson och Svedner (2004, s. 25) hävdar vara en fördel därför att man då får en helhetsbild av det som informanter försöker förklara. Informanter får då också möjlighet att bidra med ny information och kunskap inom forskningsämnet. Nackdelen vid användning av kvalitativ intervjumetod kan vara att man bortser från en del information som tas upp av informanter, men som författaren inte anser vara av relevans men som kan vara av intresse för läsaren (Alvehus, 2013, s. 83). Eftersom jag både hade transkriberat under intervjuns gång och spelat in informanternas svar, anser jag mig inte ha förlorat något viktigt information under
intervjun. Därefter har bearbetning och relevant information utifrån uppsatsens syfte plockats ut.
5.2 Material
Material i studien är intervjuer, utförda med informanter som innehade olika ämbeten inom statliga institutioner och frivilligorganisationer i en storstad i Afghanistan. Utöver intervjusvar har internationella konventioner, afghansk konstitution, litteratur och vetenskapliga artiklar så som tidigare forskning inom ämnet studerats och relevant information samlats och bearbetats.
Följande material har använts under uppsatsens gång; böcker av författarna Gemzöe (1990), Kronsell (2006), Walby (1990), Larsen (2009) och Young (1990). Artiklar ur
Konventionssamling (2004) inom följande konventioner:
• Internationella konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering av kvinnor (CEDAW),
• Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), • Internationella konventionen om ekonomiska sociala och kulturella rättigheter
27
Vidare tas vetenskapliga rapporter upp så som, utförda av Smith (2009), Hasrat och Pfefferle, Ministry of Women’s Affairs (2015), Japan International Cooperation Agency (2013), Rzehak (2011), Kvinnovårdsdepartmentet MoWA, Afghanistans oberoende kommission för
mänskliga rättigheter (AIHRC) och Ungdomsstyrelsen (2009) samt United nations (2014). Ytterligare rapporter, som utförts av Amnesty International, Bogis (2014), Regeringskansliet (2018), Lillesaar (2006) samt Svensson (2005).
5.3 Val av undersökningsgrupp
Undersökningen omfattade intervjuer med totalt sex informanter, där två arbetar inom samma statliga organ och resterande inom olika hjälporganisationer. Samtliga informanter har valts eftersom dessa arbetar inom organisationer för kvinnors rättigheter. Att förhindra tvångsäktenskap är centralt i deras arbete. Deras yrkeserfarenheter och kunskaper förutom kännedom om det afghanska samhället, möjligjorde en bred diskussion kring det valda ämnesområdet. Eftersom informanterna omfattas av identitetsskydd nämns inte dessa vid namn. Deras fiktiva namn inklusive deras yrkesområden, följer nedan.
• Bibi, verksam inom ett statligt organ • Torial, verksam inom statliga organ
• Ahmad, verksam inom en frivilllig hjälporganisation • Ali, verksam inom en frivillig hjälporganisation • Aziza, verksam inom en frivillig hjälporganisation • Sorgul, verksam inom en frivillig hjälporganisation
Olika synsätt framgick tydligt i informanterna svar på frågeställningarna, beroende på vilket yrkesområde de arbetar inom. Detta bidrog i sin tur till att fördjupa min förståelse för de faktorer som medverkar till att dessa tvångsäktenskap fortfarande ingås. Eftersom uppsatsen syfte är bland annat att undersöka hur olika frivilligorganisationer arbetar mot
tvångsäktenskap anses vald metod vara mest lämpad. Valda undersökningsgrupp består av personer som arbetar mot tvångsäktenskap eftersom de anses ha god kännedom om
