Malmö högskola
Studie- och
yrkesvägledarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängVem vägleder på de fristående
grundskolorna?
Om den nya skollagen antas, kommer denna att innebära någon förändring?
Who offers guidance in the independent nine-year
compulsory schools?
In event of the new education act being passed, will this amount to any change?
Madeleine Andersson
Cecilia Bichot
Marlene Sjödahl
Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp Ange datum för slutseminarium 2009-12-07
Examinator: Urban Nilsson
Handledare:ThereseVincentiMalmgren
1
Sammanfattning
Vårt syfte med detta examensarbete var att undersöka vad ledningen på ett antal friskolor på grundskolenivå har för åsikt om den eventuellt nya skollagen avseende studie- och yrkesvägledning. Det vi också ville ha mer kunskap om är vad de har för inställning till studie- och yrkesvägledning och vad det är som gör att en del friskolor väljer att inte anställa en utbildad studie- och yrkesvägledare. I det eventuellt nya skollagsförslaget angående studie- och yrkesvägledning står det att elever ska ha tillgång till sådan kompetens att deras behov av vägledning tillgodoses. Informanterna i vårt examensarbete är eniga om att tillgång till sådan kompetens är det samma som en utbildad studie- och yrkesvägledare. Våra informanter anser att det är mycket viktigt med vägledning samt att studie- och yrkesvägledaren har relevant utbildning.
Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning för att få ett större djup i vårt resultat. I vår studie har vi intervjuat fem rektorer från fristående grundskolor. Vi har även genomfört en kvalitativ intervju med en studie- och yrkesvägledarkonsult.
Vår hypotes när vi inledde detta examensarbete var att många friskolor inte har tillgång till en utbildad studie- och yrkesvägledare. Tidigare forskning har visat på att studie- och yrkesvägledning är bristfällig på många kommunala och fristående grundskolor. Utifrån vårt resultat har vi kommit fram till att de skolor som är med i vår studie har en välfungerande studie- och yrkesvägledning med utbildade studie- och yrkesvägledare. Vi är medvetna om att vårt resultat inte svarar på hur studie- och yrkesvägledningen fungerar på de friskolor som inte är med i vår studie.
2
Tack
Vi vill börja tacka de rektorer som har deltagit i vår studie, utan er medverkan hade det varit svårt för oss att genomföra detta examensarbete. Vi vill också tacka vår handledare Therese Vincenti-Malmgren. Dina åsikter och din uppmuntran har varit värdefulla för oss.
Sist men inte minst vill vi tacka varandra för dessa intensiva veckor. Vi klarade det!
Malmö den 24 november 2009
3
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 4
1.1 Syfte och frågeställning ... 6
2 Kunskapsbakgrund ... 7
2.1 Friskolor... 7
2.1.1 Friskolornas Riksförbund ... 8
2.2 Bakgrund om skollagen ... 9
2.3 Skillnader i skollagen mellan kommunal och fristående grundskola ... 10
2.4 Två rapporter från Skolverket ... 11
2.5 Allmänna råd ... 14
2.6 Lärarnas Riksförbund ... 17
2.7 Sveriges vägledarförening ... 20
2.8 Vägledning/vägledningssamtalet ... 21
2.9 Studie- och yrkesvägledning i fristående grundskolor ... 23
3 Metod och genomförande ... 25
3.1 Metod ... 25 3.2 Urval ... 25 3.3 Genomförande ... 26 3.4 Avgränsning... 27 3.5 Analys ... 27 3.6 Etik... 28
4 Resultat och analys ... 29
4.1 Presentation av skolorna ... 29
4.1.1 Vem vägleder? ... 32
4.1.2 Professionell vägledning och kompetens ... 34
4.1.3 Lagförslaget ... 35
4.1.4 Intervjuresultat och analys av studie- och yrkesvägledarkonsulten ... 35
5 Slutsats och diskussion ... 38
5.1 Vem vägleder ... 38
5.2 Professionell vägledning och kompetens ... 40
5.3 Lagförslaget ... 41
5.4 Studie- och yrkesvägledarkonsulten ... 43
5.5 Fortsatt forskning ... 44
4
1 Inledning
Idag finns det många skolor och utbildningar att välja mellan. Det kan vara svårt att veta vad man ska studera eller vad man vill arbeta med i framtiden. Då kan ett samtal med en studie- och yrkesvägledare vara till hjälp. Undersökningar som skolverket har gjort visar dock att det finns brister i många av landets skolor vad gäller studie- och yrkesvägledning.
Det vi från början hade tänkt undersöka var vad ledningen på friskolorna har för inställning till den eventuellt nya skollag som ligger som remiss. Förslaget angående studie- och yrkesvägledningtill den eventuellt nya lagen ser ut som följer:
”Alla elever i grund-, grundsär-, special-, same-, gymnasie- och gymnasiesärskolan samt kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare ska ha tillgång till sådan kompetens att elevers och vuxnas behov av
vägledning och information inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. I de fall huvudmannen väljer att inrätta särskilda tjänster för studie- och yrkesvägledning ska nuvarande bestämmelser om krav på utbildning för att få anställas utan tidsbegränsning gälla”
(http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/82/90/322ec0b0.pdf, 2009-09-16).
Allt eftersom vi gjort efterforskningar i ämnet har vi upptäckt att det vi från början trodde, att tanken med lagen var att det skulle krävas en utbildad studie- och yrkesvägledare inte stämmer. Som vi tolkar det nya lagförslaget behöver det inte ske någon förändring för de fristående skolorna i deras vägledning. Det vi trodde var meningen med lagen var att det skulle ställas krav på att anställa en utbildad studie- och yrkesvägledare i både kommunala och fristående skolor. Utifrån detta ändras vår problemformulering från att undersöka vad ledningen på friskolorna har för inställning till kravet på att ha en utbildad studie- och yrkesvägledare till att endast kompetens behövs om de inte inrättar nya tjänster. Vid inrättande av ny tjänst krävs dock att det anställs en utbildad studie- och yrkesvägledare.
5
”Utbildningsminister Jan Björklund föreslår en lagändring angående studie- och
yrkesvägledningen. Nu ska det bli tydligare vad som gäller och alla elever ska få samma möjligheter. På en del håll finns det naturligtvis fungerande verksamhet men där det inte finns det väljer eleverna ofta fel studier. Det leder till att de hoppar av för att de hamnade på något som var alldeles för svårt. Eller så hamnar de på något som inte alls innehöll det de trodde också vill de byta efter ett tag. De blir missnöjda för att det inte var vad de hade förväntat sig, säger Jan Björklund” (Sveriges Radio, 2009-04-23).
Vår förförståelse är att friskolor i större utsträckning än kommunala inte har en utbildad studie- och yrkesvägledare. Detta är något vi fått höra många gånger under vår utbildning. Vi har även vid besök på friskolor förstått att en del inte har en anställd vägledare med studie- och yrkesvägledarutbildning. Eftersom vi snart är färdiga med vår utbildning, är det också intressant för oss att veta om det kommer att anställas fler studie- och yrkesvägledare på friskolorna som följd av den eventuellt nya skollagen. Vi anser också att det är viktigt att alla elever får rätt och bra vägledning av en utbildad studie- och yrkesvägledare.
För att få veta vad som verkligen är skillnaden mellan den gamla och eventuellt nya skollagen vad gäller studie- och yrkesvägledning kontaktade vi utbildningsdepartementet. Vi gjorde detta genom att först ringa utbildningsdepartementet men eftersom vi inte fick något tillfredställande svar valde vi istället att skicka ett mail. Vi bifogar svaret från utbildningsdepartementet i sin helhet. Det svar vi fick ser ut som följer:
”Av lagförslaget framgår att elever ska ha tillgång till sådan kompetens att deras behov av vägledning och information inför framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. En motsvarande bestämmelse finns inte i skollagen idag. Såtillvida blir det ett förtydligande vad gäller elevers rätt till studie- och yrkesvägledning jämfört med dagens bestämmelser som reglerar detta i läroplanerna för olika skolformer. Förslaget innebär alltså en tydlig markering av huvudmannens ansvar för att eleverna får tillgång till den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till”. (Jacob Johansson utbildningsdepartementet, 2009-11-05)
För att få variation i vår text har vi valt att ibland använda uttrycket vägledare och SYV istället för studie- och yrkesvägledare. Av samma anledning använder vi ordet friskolor som alternativ till fristående skolor samt informanter alternativt intervjupersoner.
6
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad ledningen på ett antal friskolor på grundskolenivå har för åsikt om den nya skollagen (angående studie- och yrkesvägledning) som eventuellt kommer att träda i kraft år 2011. Det vi också vill ha mer kunskap om är vad de har för inställning till studie- och yrkesvägledning och vad det är som gör att en del friskolor väljer att inte anställa en utbildad studie- och yrkesvägledare. Utifrån vårt syfte har vi som intention att få svar på följande frågor:
Hur insatta är ledningen på friskolorna i det nya lagförslaget gällande studie- och yrkesvägledning?
Vem bestämmer vilken kompetens som är lämplig för studie- och yrkesvägledning?
Varför väljer en del fristående skolor att inte ha en egen studie- och yrkesvägledare?
Om den nya lagen träder i kraft? Anser då ledningen på friskolorna att det kommer att ske någon förändring angående studie- och yrkesvägledartjänster på de skolor som idag inte innehar en sådan tjänst?
7
2 Kunskapsbakgrund
I detta kapitel redovisar vi den kunskapsbakgrund vi anser att läsaren bör veta om vårt område för att få en uppfattning om vår undersökning.
2.1 Friskolor
Friskolor är skolor som inte drivs och organiseras av kommunerna eller landstingen, utan de drivs av en annan uppdragsgivare. Fristående skolor finns både på grundskole- och gymnasienivå. Det finns även fristående särskolor, de är oftast samordnade vid en fristående grundskola samt fristående gymnasiesärskolor. Fristående förskoleklass kan också finnas i anslutning till fristående grundskola eller särskola (www.friskola.se, 2009-10-05).
En fristående skola ska vara öppen för alla. Alla som vill har alltså rätt att gå i en av Statens Skolinspektion godkänd friskola, oberoende av om skolan ligger i den kommun där man bor eller om den finns i en annan kommun. Om Skolinspektionen förklarat friskolan berättigad till kommunala bidrag är hemkommunen alltid skyldig att betala bidrag till skolan för varje elev som går där. Kommunens skolpeng styr bidraget.
De grund- och gymnasieskolor som är bidragsberättigade får inte lov att ta ut avgifter för sin undervisning, eller ta ut ansöknings- eller anmälningsavgifter.
Vanligtvis är antalet sökande till en friskola fler än vad det finns platser till, då kan de fristående grundskolorna använda sig av kötid, närhetsprincipen och syskonprincipen i sitt urval. På gymnasienivå använder man betygen som urval.
I vissa utbildningar kräver man speciella färdigheter, som t.ex. i musik och dans, då får friskolorna ta hänsyn till färdighetsprov vid antagningen. Annars får inte tester eller prov vara grund till om en elev blir antagen eller inte, eller om en elev ska få fortsätta på en skola eller inte(www.friskola.se, 2009-10-05).
8
2.1.1 Friskolornas Riksförbund
Friskolornas Riksförbund har cirka 820 medlemmar. Medlemmarna består av förskolor, grundskolor, gymnasier och kompletterande skolor, en organisation för utbildning och barnomsorg i enskild regi. De som söker medlemskap får inte ha en kommunal, landsting eller statlig huvudman. Medlemmarna ska vara godkända att bedriva verksamhet av skolverket.
Förbundets uppgifter är bland annat att ”bilda opinion och skapa förståelse bland allmänheten för våra medlemmars verksamhet ”(www.friskola.se, 2009-11-03). De ska också arbeta för att
de fristående skolorna ska ha samma villkor som de kommunala skolorna. Vid behov skriver de remisser till regeringen som rör förbundets intressen. Friskolornas riksförbund har skrivit ett remissvar (gällande studie- och yrkesvägledning) angående den nya skollagen och det ser ut som följer:
”Förbundet ställer sig bakom förslaget att alla elever i skolan ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning så att deras behov av vägledning och information inför val av studier och yrke tillgodoses. Förbundet anser dock att om huvudmannen väljer att inrätta särskilda tjänster för detta, är det inte nödvändigt att strikt följa vissa behörighetskrav. Det kan tvärtom få den negativa följden att skolor väljer att inte anställa särskilda studie- och yrkesvägledare för ändamålet, utan i stället försöker tillgodose elevernas behov av detta på annat sätt. Huvudmännen bör själva kunna avgöra vilken kompetens som bäst tillgodoser elevernas behov i detta avseende. Det skulle också öka elevernas möjligheter att få tillgång till särskilt anställd kompetens för studie- och yrkesvägledning” (www.friskola.se, 2009-11-03)
För att får mer information kring detta remissvar valde vi att kontakta Friskolornas Riksförbund per telefon. Vi fick tala med Magnus Johansson som ansvarar för informationen på Friskolornas Riksförbund. Han berättade att de inte fått något svar på remissen men att de inte heller förväntar sig detta. Remissen har gått vidare till utbildningsdepartementet för bearbetning. Vi frågade Magnus om de lägger särskilt vikt vid just studie- och yrkesvägledning, om det är viktigt för dem. Han svarar att tyngden läggs på ett mer övergripande plan, på hela den nya skollagen.
9
Även om de anser att studie- och yrkesvägledning är viktigt så är det inget de lägger mer vikt vid än något annat som berörs i den eventuellt nya skollagen.
2.2 Bakgrund om skollagen
För att vi ska kunna förstå vad som ligger till grund för att en ny skollag ligger som remiss har vi undersökt varför. Den nu gällande skollagen började gälla 1986. Sedan dess har ett antal reformer genomförts inom skolans område. Regeringen tillsatte därför år 1999 en parlamentarisk kommitté med uppdrag att göra en översyn av skollagsstiftningen. Översynen avsåg såväl lagstiftningens struktur som hur målstyrning kan förtydligas och stärkas. Kommittén skulle också utreda hur förskolan kan bilda första steget i utbildningssystemet. Skollagskommitténs förslag presenterades i december år 2002.
Skollagskommitténs förslag utgör grund för förslaget till ny skollag. Kvalité, likvärdighet, trygghet och rättsäkerhet är de genomgående principerna i förslaget till en ny skollag. Utvecklingen på förskole- och skolområdet med decentralisering, förstärkt målstyrning, integration mellan förskola och skola samt framväxten av fristående skolor ställer krav på en ny och moderniserad skollag (utbildningsdepartementet, 2009-10-02).
En särskild utredare, kartlägger och analyserar individens behov av studie- och yrkesvägledning inom skolväsendet utifrån de förändrade krav som arbetsliv, utbildning och samhällsutveckling ställer. Utredningen studerar olika samverkansformer mellan skola, utbildning, arbetsliv och det omgivande samhället. Särskilt beaktar de frågor som rör övergången mellan grund- och gymnasieskola, skola och högskola eller annan eftergymnasial utbildning samt skola och arbetsliv. Studie- och yrkesvägledarens roll och funktion i olika skolformer ska belysas av utredaren som också ska lyfta fram och klargöra ansvarsfördelningen mellan individen, kommunen och staten. Utredaren ska föreslå mål för studie- och yrkesvägledning i olika skolformer och bedöma vilka åtgärder som krävs för att målen ska kunna nås. Utredaren ska föreslå hur samarbetet inom och utom utbildningssystemet kan utvecklas så att de studerande får en samlad och kvalitativ god vägledning (utbildningsdepartementet, 2009-10-02).
10
2.3 Skillnader i skollagen mellan kommunal och fristående grundskola
För att få mer kunskap om vad det är för skillnad mellan en kommunal- och en fristående grundskola bestämde vi oss för att granska skollagen. Kommunerna är huvudmän för den kommunala grundskolan medan de fristående skolorna drivs av annan huvudman än stat, kommun eller landsting. De fristående skolorna är skattefinansierade med skolpeng. Friskolorna står under skolverkets granskning.
Friskolorna ska vara öppna för alla men en av de största skillnaderna vi kan se i skollagen är att de fristående skolorna inte ger samma goda möjligheter för en elev med svårigheter (som är i behov av stöd) som en kommunal skola gör. I Lärarens handbok (2005) utgiven av Lärarförbundet kan följande citat läsas:
”Skolan är öppen för alla barn med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan” (Lärarens handbok 2005, s 91).
”Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd, är kommunen inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen” (Lärarens handbok 2005, s 92).
11
2.4 Två rapporter från Skolverket
År 2006 fick Skolverket ett uppdrag av regeringen att redovisa vilka åtgärder som verket vidtagit med anledning av rapporten Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet(2005).
I studien från 2005 påvisas det att studie- och yrkesvägledning skiljer sig åt både mellan kommuner och mellan olika skolformer. Studien som bara i liten skala tar upp fristående skolor, visade att inte ens en tredjedel av studie- och yrkesvägledarna hade relevant utbildning. Studien visade även på statistik från skolverket från 2004 där det visade sig att studie- och yrkesvägledarna på fristående grundskolor hade flest antal elever per vägledare och minst antal heltidstjänster. Rapporten visade också på att kommunernas arbete med studie- och yrkesvägledning under en längre tid uppvisat brister.
Av studien har det också framkommit att eleverna tycker att vägledaren har en viktig funktion, att vägledaren ska vara kunnig och att de kan få svar på sina frågor. Eleverna tycker också att det är viktigt att studie- och yrkesvägledarna finns på plats och de vill att vägledaren ska känna igen dem så att de slipper börja om från börja vid varje samtal. Förväntningarna är stora på vägledarna, samtidigt som de flesta kommunerna inte har satt upp och definierat mål för vägledning. I och med det kan det inte heller garanteras tillgång till kvalificerad studie- och yrkesvägledning.
I studien har man även tagit med förslag till åtgärder då utredningen visar att skolorna och kommunerna inte arbetar med att åskådliggöra hur de anser att man på lokal nivå ska kunna nå de nationella målen. Här menar de att de anser att staten borde tydliggöra de nationella målen i form av till exempel allmänna råd. Man tydliggör också att rapporten inte innefattar en värdering av studie- och yrkesväglednings kvalitet men att den visar på att det finns vissa kvalitetsmässiga brister. (Skolverket 2005)
År 2006 fick Skolverket ett nytt uppdrag från regeringen, där de ville att Skolverket skulle redovisa vilka åtgärder som gjorts med anledning av rapporten Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet (2005).
12
I Skolverkets rapport Kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledning i grundskolan (2007) är det kvaliteten på studie- och yrkesvägledningen som man har granskat och hur den genomförs. Detta har man gjort genom intervjuer i tretton grundskolor i sex olika kommuner och i både kommunala och fristående grundskolor. I studien har de intervjuat elever, lärare, rektorer, studie- och yrkesvägledare och förvaltningschefer. Den bild som framkom i Skolverkets rapport 2005, om att studie- och yrkesorientering är väldigt olika från kommun till kommun och från det kommunala skolväsendet och inom friskolorna är även något som rapporten från år 2007 visar. Resultat visar på att alla de olika grupper som intervjuats anser att studie- och yrkesvägledning är viktigt, trots det så finns det inte många skolor med välfungerande verksamheter och granskningen visar också att många elever inte får den vägledningen som de har rätt till.
I rapporten Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet (2005) skriver man om att förväntningarna på studie- och yrkesvägledarna är stora, men att det samtidigt inte finns definierade mål uppsatta för yrkeskategorin. Det är något som även finns med i Skolverkets rapport från år 2007. Här menar man att avsaknaden av styrning, ledning och kvalitetssäkring är ett problem som ständigt återkommer, bilden av att studie- och yrkesvägledning står utanför skolans utveckling mot en mål- och resultatorienterad verksamhet kvarstår.
Enligt rapporten har ingen av de kommuner som är med någon konsekvent utvärdering och uppföljning av studie- och yrkesvägledningen och ingen har redogjort för någon kvalitetsredovisning, varken på kommun- eller skolnivå. Utifrån intervjuerna med rektorerna framkommer det även att flertalet av dem inte har så mycket kunskap om läroplanens mål när det gäller studie- och yrkesvägledning, vissa av dem har ingen kunskap om det alls. De menar att de har anställt en person för att sköta det, de tycker att målen är för luddiga och att de har så många uppdrag att allt inte hinns med. Studiens resultat visar här att rektorerna på de fristående skolorna har mer kunskap om de nationella målen än rektorerna inom de kommunala. Vägledarna på två av tre friskolor har även ett tydligt och avgränsat uppdrag att arbeta efter, när det gäller enskild vägledning och information till gymnasiet.
13
I intervjuerna med lärare framgår det av resultatet att kunskaperna om vad en studie- och yrkesvägledare har för kompetens, vilken utbildning de har och vilka arbetsuppgifter de har är mycket bristfälliga. Flertalet av lärarna uppger att de anser att det är studie- och yrkesvägledaren som ska arbeta med studie- och yrkesorienteringen, de anser också att vägledaren ska vara en resurs i arbetet med skola - arbetslivsfrågorna i undervisningen. De vet dock inte hur detta skulle kunna genomföras.
I Skolverkets rapport från år 2005 användes statistik från år 2004 och där kan man utläsa hur många elever som varje vägledare ansvarar för. I de kommunala grundskolorna låg den siffran på mellan 450-590 elever, medan vägledarna i de fristående skolorna ansvarade för cirka 825 elever. I Skolverkets rapport från år 2007, har man använt sig av statistik från år 2005/06 och den visar på att antalet elever per studie- och yrkesvägledare inom den kommunala verksamheten har minskat med 22 stycken elever, men att vägledarna inom de fristående grundskolorna har fått en ökning på 84 stycken elever per vägledare.
Även i denna fördjupade granskning menar Skolverket att det visar att vägledningen inom grundskolan visar på stora brister när det gäller kvalitet. De menar att de skolor som finns med i studien inte aktivt arbetar för att anpassa och definiera målen för verksamheten och att man inte följer upp och utvärderar den. De menar också att i och med att det inte görs, så kan inte heller elevernas rätt till studie- och yrkesvägledning säkras utifrån målen. (Skolverket 2007)
”I syfte att stödja kommunerna och skolorna i arbetet med en välfungerande studie- och yrkesorientering kommer Skolverket att utforma allmänna råd där man tydliggör de nationella målen och statens ambitioner med studie- och yrkesorientering. För att stödja implementeringen av de allmänna råden behövs en kraftfull informationsinsats”(Skolverket 2007, Kvalitetsgranskning av studie- och yrkesorientering i grundskolan s.50).
14
2.5 Allmänna råd
Skolverkets allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering har kommit till för att det har framkommit brister när man gjort utvärderingar från Skolverkets rapporter från år 2005 och år 2007(se ovan). Brister i skolornas och kommunernas arbete med studie- och yrkesorientering har framför allt visats då det gäller styrning och ledning, resursfördelning och i samarbetet mellan skolan och arbetslivet.Syftet är att skriften ska bidra till att förbättra studie- och yrkesorienteringen inom alla olika skolformer så att alla ska få en likvärdig och hög kvalitet i hela landet. Önskan är att studie- och yrkesorienteringen ska engagera alla som arbetar i skolvärlden, så att alla elever ska få vägledning utifrån sina behov och önskemål.
”Skolverkets allmänna råd är rekommendationer till stöd för hur skolans författningar (lagar, förordningar och föreskrifter) kan tillämpas. Ett allmänt råd utgår från en eller flera författningar. Det anger hur man kan eller bör handla och syftar till att påverka utvecklingen i en viss riktning och att främja en enhetlig rättstillämpning. Råden bör således följas om inte kommunen och skolan kan visa att man genomför utbildningen på andra sätt som leder till att kraven i bestämmelserna uppnås” (Allmänna råd och kommentarer 2009, s 6).
De allmänna råden för studie- och yrkesorientering grundas på bestämmelser i skollagen (1985:1100), läroplanen för de obligatoriska skolformerna (Lpo 94), läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), gymnasieförordningen
(1992:394), förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning, förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet.
”De allmänna råden gäller för all offentlig skolverksamhet dvs. kommuner, landsting och stat då de i egen regi eller genom entreprenad bedriver utbildning och är huvudmän för verksamheten. Råden kan också ge vägledning för fristående skolor i deras arbete med studie- och yrkesorientering”(Allmänna råd och kommentarer 2009, s 6).
Det är rektorn som har ansvar för skolans resultat och ett särskilt ansvar för att studie- och yrkesorienteringen ordnas så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av fortsatt utbildning och yrke. Kommunen har enligt skollagen ansvar
15
för att utbildningen utförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och i andra lagar och förordningar. När det gäller hur verksamheten ska utformas har kommunen och skolan stor frihet, men de har ansvar för att de når upp till de nationella normerna (Allmänna råd och kommentarer 2009).
I Skolverkets allmänna råd angående kvalitetsredovisning har man tydliggjort att det inte bara behövs system och rutiner för planeringen av studie- och yrkesorientering, utan att det även behövs för uppföljning och utvärdering. De menar att om man exempelvis följer upp studieavbrott och att eleverna får värdera den yrkesvägledning som de fått och att man tittar på hur det går för eleverna när det gäller studierna i deras nästa skolgång, så kan det vara till hjälp för skolorna att utveckla och göra sin verksamhet bättre. Enligt läroplanerna ska hänsyn tas till elevens olika förutsättningar och behov, för att det ska kunna göras och för att kommunen ska kunna fördela resurserna rätt så behövs det en kontinuerlig utvärdering och uppföljning av verksamheten. Vidare menar man att för att det ska finnas en välfungerande verksamhet så måste det finnas en god kontakt mellan politiker, förvaltningsledningar, skolans ledning och personalen som finns inom verksamheten. Dessutom så måste det för att ge eleverna de bästa förutsättningarna i sina val även finnas samarbete mellan alla som arbetar med eleverna.
Om skolan ska anställa en studie- och yrkesvägledare utan tidsbegränsning så måste den som anställs, enligt skollagen, ha utbildning som är avsedd för den verksamheten. Om de istället väljer att anställa en person utan relevant utbildning, så får personen endast ges kontrakt för ett år i taget. I läroplanen står det även att det är rektorn som har ansvar för att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de på ett professionellt sätt ska kunna utföra sina arbetsuppgifter.
I kommentarerna beskriver man vägledaren som den mest centrala i arbetet med information, vägledning och i viss mått även i undervisningen i elevernas val. De betonar dock att även annan personal inom skolan kan bidra för att ge eleverna kunskaper, stöd och erfarenheter inför deras kommande val av studier eller yrkesliv. Vidare menar man att en vägledare kan ingå i ett arbetslag tillsammans med lärare för att samarbeta i och kring övrig undervisning för att utveckla elevernas omvärldskunskaper. För att studie- och yrkesvägledningen ska ligga på en hög nivå så krävs det också att vägledaren erbjuds kontinuerlig kompetensutveckling.
16
För studie- och yrkesvägledaren inom det obligatoriska skolväsendet är det mycket viktigt att de håller sig uppdaterade om det som sker inom gymnasiet, för att man på bästa sätt ska kunna hjälpa och förbereda eleverna på vad som krävs där. Idag har eleverna tillgång till väldigt mycket information, genom internet. Därför är det också viktigt att vägledaren har kunskapen för att kunna hjälpa eleverna att värdera all information. (Allmänna råd och kommentarer 2009).
Enligt läroplanen ska skolan informera eleverna om utbildningar, studievägar och om arbetsmarknaden. För att göra välunderbyggda val ska eleverna även få vägledning inför dennes val av utbildning och yrke. Enligt läroplanerna ska studie- och yrkesorienteringen även bidra till att begränsningar så som kön, social eller kulturell bakgrund inte påverkar elevernas val av yrke eller utbildning.
Eleven ska kunna vara säker på att vägledaren är opartisk. Trots att information om prognoser och bedömningar om arbetsmarknaden är viktiga, är det inte det som ska styra elevernas val. Det är eleven själv som ska lägga samman all sin information, för att sedan göra sitt eget val. Alla elever har olika behov av stöd och professionell vägledning. Det man poängterar här är vikten av att vårdnadshavarna har ansvar för att hjälpa sina omyndiga barn. Vidare menar de att det är rektorn som enligt Lpo 94 har ett ansvar för att samarbetet fungerar mellan skola och hem, så att föräldrarna får den informationen som de har rätt till när det gäller valen (Allmänna råd och kommentarer 2009).
17
2.6 Lärarnas Riksförbund
Lärarnas Riksförbund är en facklig organisation. Förbundet har endast behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare som medlemmar. Idag uppgår antalet medlemmar till ca 80 0000. Lärarnas Riksförbund arbetar bland annat med utvecklingspolitisk verksamhet, målet med verksamheten är att de ska vara delaktiga och arbeta för att stärka professionens inflytande över utvecklingen. Det Lärarnas Riksförbund bland annat arbetar med är att föra ut förbundets ställningstagande, åsikter, idéer och förslag i utbildningspolitiska frågor. Detta innebär att de till exempel formulerar policy dokument inom olika områden, håller konferenser och utbildningar för ombud och andra medlemmar samt svarar på remisser.
Lärarnas Riksförbund har lämnat in remissvar på vad de anser om förslaget till en eventuellt ny skollag, angående studie- och yrkesvägledning.
Under kapitel 2. Huvudmän och ansvarsfördelning svarar Lärarnas Riksförbund, Forum för studie- och yrkesvägledarna i en del av vägledning som följer:
”Vi ser positivt på att det i 20§ står att elever i samtliga skolformer ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Det vi reagerar på är den vaga skrivningen ”tillgång till”. Vi anser att det måste vara tydligare att varje elev ska få vägledning i sådan omfattning att eleven kan göra ett väl underbyggt val. Vi menar även att det är för otydligt när det står ”sådan kompetens”. Tillgång till kompetens garanterar inte eleven möjlighet till den process som vägledning innebär. Det måste framgå att den person som ska ge vägledning ska ha examen från studie- och yrkesvägledarprogrammet” (Lärarnas Riksförbund).
Vidare under kapitel 9 om de fristående grundskolorna svarar de:
”I det avsnitt där det behandlas vad hemkommunen ska lämna bidrag till, saknas att ersättning ska avse även studie- och yrkesvägledning. Eftersom man räknar upp de verksamheter som ska ges bidrag, kan man som fristående skola tolka det som att man inte behöver ge eleverna möjlighet att få vägledning i den omfattning de har behov av” (Lärarnas Riksförbund).
18
Vi har i vårt arbete intervjuat vice ordförande på Lärarnas Riksförbund, för att söka ett så rättvist perspektiv som möjligt har vi även kontaktat Lärarförbundet. Tyvärr var de på Lärarförbundet väldigt frågande då vi undrade om de lämnat in ett remissvar angående den eventuellt nya skollagen och då specifikt om studie- och yrkesvägledning. Därför finns endast representanten från Lärarnas Riksförbund med i vårt arbete.
Vi ville ha mer kunskap och information avseende den eventuellt nya skollagen. Vi kontaktade Catharina Niwhede på Lärarnas Riksförbund och bokade en intervju med henne. Catharina Niwhede är utbildad studie- och yrkesvägledare sedan 1986 och har en tjänst på en gymnasieskola i Malmö, men arbetar fackligt heltid sedan några år tillbaka. Vi frågade henne varför en ny skollag är på förslag. Catharina Niwhede berättar för oss att det inte har stått något om studie- och yrkesvägledning i den tidigare skollagen utan att det endast har stått i läroplanerna. Hon är väldigt positiv till att studie- och yrkesvägledning blir inskrivet i skollagen då den väger tyngre än läroplanerna. Hon menar att staten nu visar att studie- och yrkesvägledning är viktigt. Utbildningssystemet är mer komplicerat och det finns fler valmöjligheter nu.
Catharina Niwhede nämner att eftersom studie- och yrkesvägledning nu finns benämnda i skollagen så är det i rätt riktning och de räknar med att stödja sig på det och fortsätta driva frågan vidare. Hon menar att den vaga skrivningen tillgång till sådan kompetens är ett problem och hade gärna önskat att regeringen hade styrt upp det tuffare. Vi undrade vad de på Lärarnas Riksförbund anser är kompetens i frågan om vägledning. De anser att kompetens i vägledning är när man har en examen från studie- och yrkesvägledarprogrammet. Hon menar också att varje arbetsgivare har ansvar för att kompetensutveckla sin personal så att utvecklingen inte stannar av.
För att kvalitetssäkra vägledning för eleverna menar Lärarnas Riksförbund att det ska vara en utbildad studie- och yrkesvägledare. Både elever och samhälle förlorar på att inte ha en utbildad studie- och yrkesvägledare. Med en utbildad studie- och yrkesvägledare minimerar man risken för felval och omval.
19
I kapitel 9, fristående grundskolor om bidrag från kommunen står det ett antal punkter om vad hemkommunen ska lämna bidrag för. Bland annat för undervisning, skolmåltider och elevhälsa. I avsnittet om personal på skolan, ingår inte studie- och yrkesvägledning i elevhälsan. Elevhälsan är skolsköterska, skolläkare, psykolog samt kurator. Genom att studie- och yrkesvägledning inte står med i den texten med elevhälsa, gör det att studie- och yrkesvägledning kommer att stå för sig själv och då blir det tydligare och kan inte misstolkas.
I Kapitel 2.8 studie- och yrkesvägledning, står det att eleverna ska ha tillgång till sådan kompetens, vilket Lärarnas Riksförbund tycker är för svagt skrivet, de tycker att det ska skrivas tydligare. Formuleringen måste vara tydligare för att den inte ska bli tolkningsbar. Lärarnas Riksförbund menar att det är självklart att skolorna ska inrätta särskilda tjänster, men vet att friskolor ofta är väldigt små och att de kanske inte kan inrätta en heltidstjänst men friskolorna måste ändå ge eleverna den servicen som det innebär att ha en studie- och yrkesvägledare på plats.
Lärarnas Riksförbund hade gärna sett en reglering av studie- och yrkesvägledning i nya skollagen. Att man på något sätt har något mått på hur mycket vägledning eleverna ska ha. 18§ i kapitel 2 står det att elever i grundskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök jämnt fördelade under studietiden men det står inte skrivet något mått på hur mycket vägledning en elev ska vara garanterad. Catharina Niwhede har träffat de ansvariga för skollagen på utbildningsdepartementet och frågat varför de inte kan skriva starkare skrivningar och fick då reda på att alla starka skrivningar innebär en kostnad, då måste staten skjuta till pengar. För att skriva in ett mått på hur mycket studie- och yrkesvägledning som bör finnas så betyder det också att kommunerna kommer att kräva pengar av staten.
20
2.7 Sveriges vägledarförening
Sveriges vägledarförening är en ideell förening med cirka 1200 medlemmar. Föreningen är till för studie- och yrkesvägledare. Deras syfte är att påverka samhället och stimulera debatten om studie- och yrkesvägledning samt förbättra studie- och yrkesvägledarens innehåll, etik och metoder. De uppskattar att studie- och yrkesvägledning har fått ett eget avsnitt i den nya skollagen, då studie- och yrkesvägledning inte finns nämnda i den nuvarande skollagen utan endast finns benämnda i läroplanerna. Sveriges vägledarförening har dock kommentarer på skrivningen i kapitel 2.8.
”SVF anser att förslaget är otydligt när man talar om tillgång till kompetens vad gäller studie- och yrkesvägledning. SVF anser att det inte går att diskutera tillgång till kompetens utan skollagen bör innehålla elevens rätt till studie- och yrkesvägledning. SVF anser att skollagen måste specificera även studie- och yrkesvägledning: Studie- och yrkesvägledningskompetens kan knappast syfta på några andra än behöriga karriärvägledare(studie- och yrkesvägledare)” (www.vagledarforening.org, 2009-11-03).
”SVF hävdar att den nya skollagen bör vara tydligare i sin skrivning om studie- och yrkesvägledning, där det även bör finnas med krav på behörighet studie- och yrkesvägledning samt definition av detta” (www.vagledarforening.org, 2009-11-03).
Sveriges vägledarförening har skickat ett förslag till utbildningsdepartementet om hur de tycker att det ska stå i 2 kap, 20§ angående tillgång till kompetens. Förslaget lyder som följer:
”Elever i samtliga skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha rätt till karriärvägledning så att deras behov av vägledning och information inför framtida karriärutveckling kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha rätt till vägledning och information” (www.vagledarforening.org, 2009-11-03).
21
2.8 Vägledning/vägledningssamtalet
I vårt moderna samhälle med en föränderlig utbildnings och arbetsmarknad, leder det till att ungdomar får allt svårare att fånga och ta till sig all den information som finns idag. Ungdomar vet inte alltid var de ska hämta aktuell information avseende deras val, därför finns ett ökat behov av studie- och yrkesvägledning. Studie- och yrkesvägledning fyller en viktig samhällsfunktion. Varje individ förutsätts kunna göra väl underbyggda val inom skola och utbildning.
Det viktigaste verktyget i vägledningsprocessen är vägledningssamtalet. Vägledning är det begrepp man använder för samtal i olika professionella sammanhang. Ett vägledningssamtal är ett samtal som förs mellan en professionell person och en eller flera personer. Samtalen kan handla om olika livssituationer och valsituationer. Syftet med samtalen är att hitta perspektiv och möjligheter för dennes situation (Hägg&Kuoppa 2007).
”Kunskaper och erfarenheter inom samtalsledarens profession är ett självklart måste för den som använder vägledande samtal som en del av sin verksamhet” (Hägg&Kuoppa 2007, s35).
Vidare skriver Hägg&Kuoppa (2007) om skillnaden mellan privata och professionella samtal.
Figur nr. 2.1, Hägg&Kuoppa 2007, s 29)
Figur 2.1, samtalstrappa efter Hägg&Kouppa 2007, s 29 Service Information Undervisning Vägledning Psykoterapi Yta Djup Vardagsprat Diskussioner Erfarenhetsbyte Förtroende Samtalstrappa
22
Bilden ovan beskriver i vilka olika nivåer vi pratar i. I privata samtal är det oftast trevligt och inte förpliktigande. Man kan markera och uppfatta signaler som att vi inte kan ge den andra någon större beskrivning av hur vi mår eller dela med sig av sina eventuella problem. Samtalen är ett sätt att umgås. Samtalens innehåll varierar beroende på vilka man samtalar med (Hägg&Kuoppa 2007). Det som krävs av personer i professionella samtal är att vara vänlig, saklig och lagom privat.
”Ett reflekterande och öppet förhållningssätt och självkännedom är en förutsättning för att den som i sitt arbete ständigt samtalar med människor ska kunna fungera som en god samtalsledare” (Hägg&Kuoppa 2007, s 35).
Vägledning är en process med återkommande samtal med en studie- och yrkesvägledare. De använder metoder som fungerar som bollplank när man känner sig förvirrad och villrådig. Att ha ett professionellt förhållningssätt är att den professionella ska ha kunskaper inom sitt område, ha självkännedom samt ha en förmåga till empati.
En av vägledarens uppgift är att lyssna och försöka hjälpa personen i fråga framåt i sitt funderande samt att försöka se vilken sorts information personen kanske behöver komplettera med och försöka få personen att se saker och ting ur andra perspektiv för att göra väl underbyggda val.
Ungdomar och elever behöver mer kunskap om sin självinsikt och själkännedom, vilket gör att de behöver diskutera och reflektera över vad det innebär att välja och för att kunna styra över det egna valet (Lovén 2000). Lindh skriver också precis som Lovén i sin avhandling att individen behöver bli medveten om sig själv och alternativen. Ungdomar behöver bli medvetna om relationen mellan sig själv och alternativen och att lära sig att fatta beslut (Lindh 2007). Vägledning är ett komplement till människors egen förmåga att gå vidare under sin karriär. I vägledningssamtalet får individen hjälp och stöd i val- och beslutssituationer.
”Samtalen bör tillgodose individens behov av att göra medvetna och väl underbyggda val samtidigt som de bidrar till att stärka individens självuppfattning. Självuppfattningen påverkas under hela skoltiden, så också i vägledningssamtalet” (Lindh 2007, s 23).
23
2.9 Studie- och yrkesvägledning i fristående grundskolor
För att få ett så rättvist resultat som möjligt har vi försökt att hitta fler tidigare forskningsarbeten som rör studie- och yrkesvägledning på fristående grundskolor. Vi har sökt på internet och sökorden vi har använt är: Examensarbeten+fristående grundskolor+studie- och yrkesvägledning och vi har sökt på forskningsarbeten om studie- och yrkesvägledning vidare har vi också sökt på www.uppsatser.se. Inga av våra sökningar har gett något resultat
och därför finns det endast ett tidigare forskningsarbete med i vår studie.
I tidigare forskning har man kommit fram till att fristående skolor inte behöver följa samma regler som de kommunala skolorna, bara de uppnår de mål som finns. När det gäller studie- och yrkesvägledning finns det ingen lag som säger att skolor måste ha en utbildad studie- och yrkesvägledare, men att vägledning skall finnas tillgänglig i någon form för eleverna (Sahlström&Winbo 2006).
”I det nya lagförslaget så är det klart uttryckt att studie- och yrkesvägledarekompetens skall finnas tillgänglig för alla elever. Ingen ändring angående behörighetsregler är upprättad” (Sahlström&Winbo 2006, s 23).
En enkät skickades ut till 28 friskolor varav 11 skolor svarade, fyra rektorer och sju studie- och yrkesvägledare. Av de sju vägledarna var det endast tre som var utbildade studie- och yrkesvägledare. Det gjordes också en undersökning på de skolor som valde att inte svara på enkäten. Det visade sig att de 17 skolorna hade vägledning i någon form men att det vanligaste var att det var lärare på skolan som vägledde kombinerat med en lärartjänst. I en del fall utnyttjade skolorna vägledningscentrums tjänster för vägledning och i några skolor var det studierektorn som vägledde (Sahlström&Winbo 2006).
De utbildade studie- och yrkesvägledarna ansåg att det borde finnas en tydligare benämning av studie- och yrkesvägledare i styrdokumenten, samt att alla elever borde ha rätt till vägledning av en utbildad studie- och yrkesvägledare. De skolor som hade en annan lösning, där till exempel rektor eller kanslist kombinerade sina tjänster med vägledning ansåg att eleverna fick den vägledning de behövde.
24
De ansåg att de var trygga i sina roller som vägledare trots saknad av behörig utbildning. De menade att de använde sig av sina livserfarenheter och av internet och menade att det räckte för bra vägledning. De ansåg att alla elever har rätt till vägledning oavsett vilken skola de går på, men inte nödvändigtvis av en utbildad studie- och yrkesvägledare. En av informanterna hade en avvikande åsikt och menade att för stor vikt lades ner vid valet av studier och yrken i samhället. Informanten menade att det mest handlade om att besvara frågor och att ta fram fakta till eleverna, och då krävdes inte någon utbildning (Sahlström&Winbo 2006).
Två av fem friskolor har en utbildad studie- och yrkesvägledare. Det råder stor variation på hur tjänsten ser ut och vem som innehar den. Dessutom fanns en stor spridning i uppfattningen om hur viktig vägledning är för elever. De flesta friskolorna har vägledning i någon form men ganska sällan av en utbildad studie- och yrkesvägledare (Sahlström&Winbo 2006).
25
3 Metod och genomförande
3.1 Metod
Det finns olika sätt att genomföra en vetenskaplig studie. I en kvantitativ undersökning går det att mäta och räkna de svar du får fram. Den bygger på datainsamling som redovisas i siffror eller diagram. I en kvalitativ undersökning försöker man förstå människors beteende och handlingsmönster. Vi vill försöka ta reda på vad ledningarna vid ett antal friskolor har för åsikt angående studie- och yrkesvägledning. Vi anser att vi gör detta bäst genom att göra en kvalitativ undersökning. Vi vill fånga djupet, tankar och känslor i samtalet. Man kan också i en kvalitativ undersökning höra olika nyanser och följa informantens kroppsspråk för att bättre kunna tolka situationen och svaren. En nackdel som vi kan se i att göra en kvalitativ intervju är att intervjupersonen inte kan vara anonym för oss, vilket de kan vara i en enkätundersökning. Vi måste vara medvetna om att de vi eventuellt intervjuar inte riktigt vågar/vill säga vad de egentligen tycker utan svarar på frågorna med vad de tror är det rätta svaret (Larsen 2009).
”Det är svårare att vara ärlig när intervjuaren sitter framför dig än när du helt anonymt kryssar i ett formulär” (Larsen 2009, s 27).
Fördelen med den metod vi valt är att vi har möjlighet att ställa frågorna på det sätt som passar intervjupersonen och ställa de följdfrågor vi önskar och få kompletterande och fördjupande svar (Larsen 2009).
3.2 Urval
Vi har gjort en sökning på internet via www.eniro.se där vi fick fram ett antal grundskolor
som vi har kontaktat. Vårt urval blev de grundskolor som var intresserade samt hade tid att delta i vår studie. Vi valde inte skolor utifrån huruvida de hade en utbildad studie- och yrkesvägledare eller inte. Vi intervjuade ledning/rektorer i en storkommun i Skåne. Då vi endast intervjuat ledning/rektorer från en kommun är vi medvetna om att vårt arbete inte är generellt och representativt för alla friskolor i Sverige.
26
Efter hand som vi har intervjuat rektorer har vi förstått att det fanns en frilansande studie- och yrkesvägledare som används på ett flertal friskolor i den kommun vi genomfört vår studie. Vi valde därför att kontakta studie- och yrkesvägledarkonsulten för en intervju.
3.3 Genomförande
Vi började vårt intervjuarbete med att skriva ut en lista från www.eniro.se på de fristående grundskolorna som finns i den kommun som vi valt att använda i vårt arbete. Vi kontaktade alla skolor per telefon. Det var ett tidskrävande arbete, då det inte alltid fanns någon av rektorerna på plats. De skolor vi inte fick kontakt med skickade vi ett mail med förfrågan om de ville delta i vår studie. Vi hoppades på att vi skulle få minst sex intervjuer med rektorer/ledning på skolorna, men efter ett tag fick vi nöja oss med fem intervjuer. Per telefon frågade vi om det gick bra om vi spelade in intervjun, så att vi skulle kunna koncentrera oss på att lyssna och ställa följdfrågor under intervjun.
Vi är tre personer som skriver denna uppsats men vi valde att endast två av oss skulle närvara vid intervjuerna. Vi ansåg att om alla tre skulle vara med på intervjuerna kunde detta resultera i att intervjupersonen hamnade i underläge. Intervjuerna har skett på informanternas arbetsplats. När vi träffat våra informanter har vi informerat om de etiska regler som finns inom det forskningsetiska samt att det inspelade materialet endast kommer att användas i vårt examensarbete. Vi informerade även om att de inspelade banden kommer att förstöras när vårt arbete är färdigt och att informanterna blir avidentifierade i vårt färdiga resultat. Vi har intervjuat utifrån en intervjumall med öppna frågor för att vi ville få informanten/informanterna att berätta så fritt som möjligt och för att vi skulle kunna ställa följdfrågor. En av oss har fört intervjun, men båda har ställt följdfrågor. Efter hand som vi gjort intervjuer med rektorer/ledning förstod vi att flertalet av dem använder sig av en studie- och yrkesvägledarkonsult.
Intervjuernas längd har varat mellan 30 till 60 minuter. Efteråt sammanställde en av oss intervjun och därefter har vi bearbetat texten tillsammans. Intervjumallarna finns som bilagor i vårt arbete.
27
Vårt mål var att kunna genomföra en pilotstudie, det är när man gör en intervju för att testa sin intervjumall, för att se om frågorna är relevanta. Då det var svårt för oss att få tag på informanter, så fanns det inte någon möjlighet för oss att göra en pilotstudie. Vår första intervju fick bli vår pilotstudie även om vi använder den i vårt restultat.
3.4 Avgränsning
Den nya skollagen omfattar mycket och vi har inte för avsikt att studera hela, vår avsikt är att undersöka den del/kapitel som berör studie- och yrkesvägledning. Vår begränsning i arbetet blir därför att undersöka friskolorna även om vi är medvetna om att det även finns kommunala skolor som inte har utbildade studie- och yrkesvägledare. Vi har också valt att begränsa oss till fristående grundskolor. Detta för att utbildningsminister Jan Björklund menar att det är viktigt med studie- och yrkesvägledning för att minimera felval och omval och för att alla ska få likvärdig vägledning oavsett om eleven går på en kommunal eller privat skola. Gymnasievalen görs på grundskolan och för att omval och felval ska minimeras är det enligt vår mening på grundskolan vägledningen brister.
3.5 Analys
Innan vi började med analysen lyssnade vi på våra inspelade intervjuer ett flertal gånger och de delar som var intressanta för vår studie transkriberades. ”Först struktureras det ofta stora och komplexa intervjumaterialet inför analysen” (Kvale 1997, s 171). Därefter bearbetade vi texten och tog bort sådan information som vi inte ansåg var relevant för vårt arbete. Kvale skriver vidare att nästa steg är att göra en klarläggning av materialet så att det blir tillgängligt för analys. I nästa steg delade vi upp vårt resultat i tre kategorier genom att färglägga resultatet i olika färger efter de kategorier vi gjort. De tre kategorierna vi delat upp i är: Vem vägleder? Professionell vägledning och kompetens och Lagförslaget. Därefter analyserade och tolkade vi vårt empiriska material. Intervjun som genomfördes med konsulten bearbetades på ett liknande sätt. Först lyssnade vi på intervjun, transkriberade och till slut analyserade vi resultatet av intervjun. Vi är medvetna om att vi eventuellt har blivit påverkade av våra informanter under arbetets gång men vi försöker vara objektiva.
28
3.6 Etik
När vi började med vårt arbete funderade vi på de etiska övervägande som vi anser är viktiga. Följande beskrivning är det som vi tagit i beaktande i våra intervjuer. När vi kontaktade våra informanter berättade vi syftet med vårt arbete och vilken uppgift informanten skulle komma att ha i vårt arbete. Vi informerade även om att det var på helt frivillig basis och att informanten när som helst skulle kunna avbryta intervjun- informationskravet. Vi frågade också redan per telefon om det gick bra att vi bandade intervjun. Därefter informerade vi om att materialet endast kommer att användas i vår uppsats och att materialet sedan kommer att förstöras. Intervjupersonen blir också avidentifierad i arbetet- konfidentialitetskravet. Eftersom vi endast intervjuat vuxna myndiga personer som kunnat tillgodogöra sig informationen som vi gett har vi inte behövt inhämta samtycke från någon annan än från informanten själv- samtyckeskravet. (www.tenk.fi/hymy/files/Ruotsin_ohje_1990.pdf, 2009-11-18)
29
4 Resultat och analys
I detta kapitel redovisar vi vår resultat- och analysdel från våra intervjuer. Vi har avidentifierat våra intervjupersoner för att vi lovat dem anonymitet. För att vi ska kunna särskilja dem åt använder oss av fiktiva namn på våra informanter.
Vi börjar med att göra en kort presentation av varje informant och dess skola. Vi fortsätter sedan att redovisa och analysera de olika intervjusvar vi fått från de olika skolorna. Vi har delat upp vår resultat- och analysdel i tre kategorier, Vem vägleder? Professionell vägledning och kompetens och Lagförslaget efter vår intervjumall. Detta dels för att göra det mer intressant och begripligt för läsaren samt för att underlätta för oss i vårt analysarbete.
Fråga nummer fyra i intervjumallen för skolledningen lyder som följer: Hur fattades beslutet om vem som ska vägleda på er skola? Vi har valt att stryka denna fråga i vårt resultat då vi inte anser att vi inte fått några relevanta svar på denna fråga. Vi har även tagit bort fråga nummer 7a som är: Hur tolkar du det nya lagförslaget angående kompetens? Detta har vi gjort därför att ingen av rektorerna var så pass insatta i lagförslaget att de kunde kommentera detta. I slutet av detta kapitel redovisar vi intervjun med studie- och yrkesvägledarkonsulten.
4.1 Presentation av skolorna
Skola 1.
På den första skolan som vi besöker träffar vi Eva som är rektor och grundare till en fristående grundskola. Eva är i sextio årsåldern och har arbetat som utbildad lärare i 40 år. Hon driver en friskola tillsammans med en kollega sedan år 2002. De har 23 anställa på skolan och 135 elever i åldersblandade klasser. De vill inte bli större för de vill att skolan ska förbli liten och personlig där alla vet vem alla är. Tanken är att varje elev ska bli sedd och få uppmärksamhet och bekräftelse varje dag från de vuxna på skolan. Eva berättar med stolthet att hon kan alla barn och föräldrars namn på skolan. Hon poängterar hur viktigt det är att man utgår ifrån varje individ så att den utvecklas ifrån där den står.
30 Skola 2.
Den andra skolan vi besöker är en friskola som har funnits i åtta år och har 260 elever från förskola upp till nionde klass. Skolan har 15 anställda pedagoger. Vi träffar rektorn på skolan som är en kvinna i fyrtio årsåldern och är utbildad lärare. Rektorn som vi i denna uppsats kallar Jenny börjar med att berättar för oss om hur skolan fungerar. Rektorn berättar att skolans vision är att bidra till ett starkt civilt samhälle med medvetna och ansvarstagande medborgare som gör självständiga val. Utifrån deras idé och vision och deras pedagogiska utgångspunkt tydliggör de det de vill åstadkomma för eleverna i fem löften. Dessa fem löften är:
Skolan ger varje elev möjligheter:
att komma till sin rätt.
till ett erfarenhetsbaserat lärande.
att förstå sitt eget lärande.
att känna tillit till sig själv och sin egen förmåga.
att utveckla sin förmåga till kommunikation och respektfullt samspel med andra.
Skola 3.
Vår tredje informant som vi i denna text kallar Hanna är också rektor på en fristående grundskola. Hon är lågstadielärare i grunden. Skolan startade 1998 med en förskoleklass och har sedan utökats med en klass i varje årskurs. Skolan har nu 225 elever och 35 anställda. Skolan har ingen direkt profil men arbetar mycket med värdegrunden. Hon berättar att det är många som vill gå på skolan och att det finns en kölista. De har valt att inte utöka skolan med fler klasser för att de vill fortsätta vara en liten skola. Hon säger också att de inte behöver marknadsföra sig, ”ryktet sprider sig ändå om att det är en bra skola, med bra personal och en bra genomsyrad verksamhet samt att eleverna blir sedda”.
Skola 4.
En av de skolor vi besökte var en skola för utåtagerande elever. Vi fann stort intresse i att undersöka hur denna friskola med speciella behov har löst sin vägledningssituation.
Rektorn som vi i denna uppsats väljer att kalla Sara är från början utbildad lärare och är i femtio årsåldern. Sara börjar med att berätta om skolan som har funnits sedan år 2005.
31
Skolan har 22 elever från årskurs sex till nio. De har fem lärare, två assistenter och en rektor. Läkare, sjuksköterska och psykolog hyrs in vid behov.
Skolan är till för ungdomar som befinner sig i en riskzon. De kan ha ett kriminellt förflutet med tidigare åtgärder bakom sig, de kan till exempel ha varit placerade på en anstalt. De är unga och ska slussas ut i samhället och då kan denna skola vara ett alternativ för dem. Det handlar om elever som har misslyckats många gånger bland annat på grund av sin aggressivitet, därför arbetar de mycket med beteende på skolan. Det är för det mesta de sociala myndigheterna som placerar ungdomar på skolan men det kan även vara föräldrar och elever som själva söker sig till skolan. Eleven måste vara motiverad och vilja börja på skolan för att det ska fungera, de tvingar ingen. Ofta ser ungdomarna detta som en andra chans, Sara säger: ”varje människa vill lyckas. Det finns inte heller någon förälder som inte vill att deras barn ska lyckas, oavsett etnicitet, social bakgrund eller något annat”.
Det man arbetar med på skolan är främst tre komponenter: ilskekontroll träning, social färdighetsträning och moralträning. Man följer den vanliga läroplanen men arbetar också efter ett program som kallas ART.
”ART® är ett multimodalt program som används för att förebygga och bromsa utveckling av våld och aggressivitet hos ungdomar och unga vuxna”. (http://www.ungart.se, 2009-10-28)
Skola 5.
På den sista skolan som vi besöker träffar vi rektor Lisa på skolan där hon arbetar och är delägare. Lisa har två befattningar på skolan, både som rektor och studie- och yrkesvägledare. Lisa blev färdig studie- och yrkesvägledare år 1999. Skolan har idag 180 elever i årskurs 6-9 samt 18 anställda. Idag finns det två sexor, två sjuor, två åttor och en nia. Skolan har en Matematik – No (naturorientering) profil, vilket innebär att de har lagt mer tid till matematik och No, vilket är tillåtet när en friskola har en profilering. Man får ta 20 % från de estetiska ämnena för att lägga på sin profil.
32
För att få en lätt överblick över antal anställda, elever samt studie- och yrkesvägledare på de skolor vi har med i vår studie har vi valt att göra en tabell.
Antal anställda Antal elever SYV-situation
Skola 1. 23 135 Konsult
Skola 2. 14 260 Egen (delad) SYV
Skola 3. 35 225 Konsult
Skola 4. 8 22 Konsult
Skola 5. 18 180 Egen SYV
Tabell 4.1 Sammanställning av fem fristående grundskolor
4.1.1 Vem vägleder?
Utifrån vårt resultat har vi kommit fram till att de skolor vi har med i vår forskning har en utbildad studie- och yrkesvägledare även om det inte alltid finns en inrättad tjänst. I de skolor vi besökt och intervjuat har studie- och yrkesvägledarna relevant utbildning.
Gemensamt för tre skolor är att de valt att hyra in en konsult istället för att anställa en egen studie- och yrkesvägledare. Rektorerna vi intervjuat anser att deras elevunderlag är för litet för att ha en inrättad tjänst för studie- och yrkesvägledning. Rektorerna som valt att inte inrätta en särskild tjänst anser att deras elevunderlag är för litet men anser att eleverna får den service och tid som de behöver för att göra väl underbyggda val. Rektorerna som hyr in en studie- och yrkesvägledarkonsult är eniga om att konsulten är mycket kompetent och engagerad, samt att hon finns tillgänglig för eleverna per telefon och via mail de tider hon inte finns befinner sig på deras skolor.
33
Fyra av de fem skolor vi varit på har inte sin studie- och yrkesvägledare på plats alltid, men det är samma vägledare som kommer varje gång. Endast en av de fem skolor vi varit på har sin studie- och yrkesvägledare på plats.
Två av fem skolor har en inrättad tjänst men på olika sätt. Den ena skolan har en person som arbetar 50 % som studie- och yrkesvägledare och 50 % som rektor. Skolan hon arbetar på är relativt ny och det är första året de har en niondeklass. Rektorn berättar att hon håller på att utreda hur hon i framtiden ska lägga upp vägledningen. Lisa säger, ”det beror på vad eleverna har för behov och vad hon själv skapar för behov hos eleverna”.
Skolan som har en inrättad tjänst har vägledning vid behov, vägledaren menar att hennes tjänst flyter ihop. Har eleverna några funderingar eller frågor står hennes dörr alltid öppen. Hon har inte märkt att hennes roll som både studie- och yrkesvägledare och rektor skulle påverka eleverna negativt. Rektorn/studie- och yrkesvägledaren tycker att hon har en bra relation till eleverna, detta beror till stor del på att skolan är liten menar vår informant.
Den andra skolan som har en inrättad tjänst, delar studie- och yrkesvägledare med två andra skolor i regionen. De hade en annan lösning innan, men skolan bestämde sig för att anställa de yrkeskategorier som ingår i skolans elevhälsa. Skolledningen beslöt därför att också inrätta en tjänst för studie- och yrkesvägledning, dock inte på heltid. De menar att deras elevunderlag är för litet för att inrätta en heltidstjänst. De finner sin lösning avseende studie- och yrkesvägledning mycket bra samt anser att eleverna får den tillgång till vägledning de behöver. Även denna studie- och yrkesvägledare kan nås per telefon och via mail vid frågor. Rektorn ser inget behov av att utöka tiden för vägledning då eleverna och föräldrarna är nöjda.
De skolor som hyr in en konsult för studie- och yrkesvägledning bestämmer tillsammans med konsulten i vilken omfattning deras skola har behov av vägledning. Att skolor har olika behov beror på att skolorna har olika stort elevunderlag och vägledningsbehov. Då konsulten inte är anställd på de tre skolor som anlitar henne, måste skolorna rent formellt har föräldrarnas godkännande inför de enskilda samtalen. Rektorerna som vi träffat berättar att detta aldrig är något problem. Alla föräldrar vill att deras barn ska få hjälp med vägledning och enskilda samtal.
34
På frågan om vem som bestämmer vilken kompetens som är lämplig för studievägledning framkommer det av vårt resultat att det är rektorerna på respektive skola som ansvarar och bestämmer. De fem rektorerna vi intervjuat har varit eniga om att det ska vara en studie- och yrkesvägledare med behörig utbildning som vägleder på deras skolor oavsett om de har en inrättad tjänst eller hyr in en vägledarkonsult.
4.1.2 Professionell vägledning och kompetens
Utifrån frågan om vad våra informanter anser är viktigt/mindre viktigt med vägledning, svarar alla informanter att de anser att studie- och yrkesvägledning är mycket viktigt. De menar att det idag finns ett mycket stort utbud av val av program till gymnasieskolorna och med det växer också behovet av vägledning. De anser att det är viktigt med en studie- och yrkesvägledare som kan hjälpa eleverna att göra rätt val. Informanterna menar också att det är den utbildade studie- och yrkesvägledaren som har kunskap om alla valmöjligheter samt den som kan genomföra professionella samtal.
Två av fem rektorer anser även att det är viktigt att studie- och yrkesvägledaren har ett professionellt förhållningssätt till föräldrarna.
”Det har förändrats en hel del sedan elevernas föräldrar själv gick i skolan och de behöver professionell hjälp av en studie- och yrkesvägledare” (Eva).
Informanterna anser att det är viktigt att en studie- och yrkesvägledare har rätt kompetens, att personen innehar en examen från studie- och yrkesvägledarutbildningen.
En av våra fem informanter har ingen insyn i vad en studie- och yrkesvägledare har för yrkesbakgrund, hon förvånas mycket över att en studie- och yrkesvägledare inte är lärare i grunden. Hon anser att det är viktigt med den pedagogiska bakgrunden och att man har insikt i skolans värld och hur ungdomar fungerar. Denna kunskap kan man enligt vår informant enbart ha om man genomgått en lärarutbildning.
