FAKULTETEN FÖR
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE
Barn- unga- samhälle
Examensarbete
i barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
”Då
fick jag ett rivmärke och du gav mig ett
plåster
och då fick jag åka hem”
En studie om omsorgsrelationen mellan pedagog och barn
”Then
I got a scratch and you gave me a patch and then I
went
home”
A study on the caring relationship between the teacher and the child
Jaqueline
Kerrén & Kajsa Månsson
Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng Examinator: Jonas Qvarsebo 2017-08-24 Handledare: Johan Dahlbeck
Förord
När detta arbete påbörjades var vi båda överens om att vi ville titta på omsorg. Eftersom begreppet omsorg är så stort var det svårt att hitta en fungerande ingång till projektet. Vi fann en ingång vi kände oss nöjda med. Vi ville se skillnader och likheter på omsorg mellan förskolor med olika pedagogiska inriktningar, men vi insåg dock rätt snabbt att vi var tvungna att smalna av vårt område ytterligare på grund av den begränsade tiden vi hade för detta projekt. Efter ytterligare planering landade vi i att studera relationer mellan pedagoger och barn i omsorgssituationer.
För att utnyttja vår tid på bästa sätt gjorde vi en översiktsplanering tillsammans där vi delade upp teori och tidigare forskning. För att vi båda skulle kunna bidra till teori och tidigare forskning använde vi oss av Goggledocs där man lätt kunde se och bidra till varandras texter. Resterande kapitel satt vi och skrev tillsammans då vi kände att det annars hade blivit svårt att upprätthålla en röd tråd genom arbetet.
Vi vill tacka de medverkande personal och barn som gjorde detta arbete möjligt. Vi vill även tacka vår handledare Johan Dahlbeck för all hjälp och support genom de lätta och svåra stunderna som arbetet förde med sig.
Sammandrag
Omsorg är ett brett och innehållsrikt begrepp som vi vill titta närmare på i praktiken på förskolor. Denna studie kommer att vila på Nel Noddings omsorgsetik och är en kvalitativ studie där empirin består av intervjuer och observationer. Syftet med studien är att se på relationen mellan omsorgsgivare och omsorgstagare, förekomsten av naturlig och etisk omsorg och hur omsorgsrelationen kan påverka barn till att bli omsorgsgivare. I resultatet kan man se hur nära naturlig och etisk omsorg är varandra och hur små detaljer och handlanden kan skapa skiftet från naturlig till etisk omsorg. Två begrepp som genomsyrade all empiri är
ömsesidighet och bekräftelse vilka är grundläggande för att en omsorgssituation ska kunna
uppstå och fungera. Ytterligare två begrepp är modellering och praktik som är pedagogernas huvudsakliga verktyg i deras arbete för att utveckla barnen till omsorgsgivare. Ett annat verktyg pedagogerna använde sig av var dialogen, vilken hjälpte dem att upprätthålla omsorgsrelationen.
Nyckelord: bekräftelse, dialog, etisk omsorg, modellering, naturlig omsorg, omsorg,
omsorgsgivare, omsorgstagare och ömsesidighet
Innehållsförteckning
Förord... 2
Sammandrag ...……….. 3
1. Inledning ... 6
1.1 Omsorg- ett mångtydigt begrepp...6
1.2 Skifte av fokus...8
1.3 Syfte………...8
1.4 Frågeställningar ...8
2. Teori………...9
2.1 Nel Noddings- Omsorgsetik...9
2.2 Tidigare forskning...14
2.2.1 Omsorgsetik- Förskollärarrollen………...14
2.2.2 Omsorg som trygghet/anknytning...15
2.2.3 Omsorg mellan barn ...15
3. Metod………...17 3.1. Metodval...17 3.2. Urval………...18 3.3. Genomförande………...19 3.4. Analysförfarande…………...19 3.5.Etiska överväganden...20
4. Resultat & analys...21
4.1. Relationen mellan omsorgsgivare och omsorgstagare ...21
4.2. Naturlig och etisk omsorg ...25
4.3. Relationens påverkan på barnet som framtida omsorgsgivare ...28
4.4. Sammanfattning …………...31 5. Diskussion………...32 6. Referenser………... ...35 7. Bilagor………...38 7.1. Bilaga 1…………...38 4
7.2. Bilaga 2………...40 7.3. Bilaga 3………...42
1.
Inledning
1.1
Omsorg- ett mångtydigt begrepp
Om man slår upp omsorg i Svenska Akademins ordbok (2017) kan man se fem betydelser av ordet. De tre första är de vanligaste. Den första handlar om “förhållandet att tänka på
uppgifter som skola utföras l. behov som skola tillgodoses l. åtgärder som skola vidtagas o. dyl.” Den andra “förhållandet att ha hand om en uppgift l. att ombesörja l. ombestyra ngt” och den tredje handlar om “förhållandet att ngn vid utförande av ett arbete bemödar sig om att göra det väl; noggrannhet, sorgfällighet, samvetsgrannhet”. Detta visar på att omsorg både kan utföras för något (en uppgift) och även för någon. En kock som lagar en maträtt kan göra detta på ett omsorgsfullt sätt där både passion och engagemang är tydligt närvarande och visar då på omsorg för en uppgift. En pappa som tröstar sitt barn som ramlat och skrapat upp sitt knä visar på omsorg om någon. Vi kommer i vårt arbete att fokusera på omsorg för/om någon, omsorgen som uppstår mellan två människor. Med ett sådant fokus på relationen mellan människor blir den etiska biten av omsorg av stor betydelse. Nel Noddings menar utifrån ett omsorgsetiskt perspektiv att när någon visar att den behöver omsorg är det en uppmaning till oss att visa omsorg (Noddings 2013).
Omsorg är en central del av det svenska samhället och dess individer. Detta kan man se när man läser Sveriges olika kommuners hemsidor. Eslöv, Lund, Göteborg och Stockholms hemsidor har alla en huvudrubrik kring omsorg och minst en rubrik för skola (Eslövs kommun, 2017; Lunds kommun, 2017; Göteborgs kommun, 2017; Stockholms kommun, 2017). Samhället är idag uppbyggt av många yrken där omsorg och relationer är i fokus, så som sjukvård, äldreomsorg, skola och serviceyrken. Alla som har en relation med någon vet att en relation bygger på att kunna ge och ta emot omsorg. Här kan man förstå omsorgens betydelse på samhällets många nivåer vilket gör det värt att undersöka.
Omsorg är ett stort och innehållsrikt begrepp som är central i förskolans läroplan (Lpfö 98 rev. 10) och som praktiseras mycket i förskolans vardag. Omsorgssituationers komplexitet kan göra det svårt att exakt veta hur man praktiserar omsorg i förskolans vardag. Hur tar man sig an begreppet i praktikens vardag? Med hjälp av intervjuer, observationer och Nel
Noddings omsorgsetiksteori vill vi visa på hur omsorgen kan praktiseras i förskolans vardag. Noddings teori hjälper oss att se hur omsorg kan bli möjlig, hur omsorgen yttrar sig och hur man kan arbeta för att barn ska kunna utvecklas till omsorgsgivare.
Omsorg har av lång tradition en central del i förskolan, förutom ett lärandeuppdrag har förskolan även ett värdegrundsuppdrag där fostran och omsorg ingår. I Lpfö98 står det att “omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande ska prägla arbetet i förskolan”. Vidare kan man läsa att “såväl omvårdnad och omsorg som vila och andra aktiviteter ska vägas samman på ett balanserat sätt”. Barnen ska utvecklas till goda och respektfulla individer som visar omsorg och respekt för andra. Halldén (2016) skriver att “begreppet omsorg betyder noggrannhet, att man utför ett arbete omsorgsfullt, och är ofta förknippat med kärlek och omtänksamhet”. Detta sätt att se på omsorg är typiskt för
förskolan och att man sörjer för någon, i detta fallet barnet som inte kan eller ibland inte kan ta hand om sig själv ännu. Omsorgen i förskolan innefattar mycket av kroppsliga handlingar som hjälp med på -och avklädning, mat och vila, men även emotionella aspekter som
omtänksamhet och tillsyn. Det är i sådana här omsorgssituationer som vi kommer att titta närmare på relationen mellan pedagog och barn.
Eftersom omsorg är ett så stort och vitt begrepp som finns överallt omkring oss i samhället blev vi därför nyfikna på att titta närmare på det. Vi vill undersöka hur relationer mellan pedagoger och barn ser ut och hur dessa relationer ger möjlighet till omsorg och därigenom innefattande naturlig och etisk omsorg som vi tittar närmare på i teorikapitlet. Vi blev även intresserade på hur dessa relationer kan påverka barnen som framtida omsorgsgivare.
1.2
Skifte av fokus
Under arbetets gång har huvudfokuseringen hela tiden varit på omsorg men vårt perspektiv har skiftat från jämförelse av omsorg inom pedagogiska inriktningar till att se relationen mellan omsorgsgivare och omsorgstagare i situationer som präglas av naturlig och etisk omsorg. Skiftet har skett på grund av de tidsramar som finns för detta arbete. Med anledning av detta skifte kan man fortfarande utläsa vårt första syfte i samtyckesblanketterna. Med noggrann övervägning ansåg vi att vårt nya syfte inrymdes i de gamla samtyckesblanketterna och därför behövde vi inga nya samtyckesblanketter. Vårt första syfte gjorde att vi behövde minst tre förskolor med olika pedagogiska inriktningar, hade vi haft arbetets nuvarande syfte när vi valde förskolor hade vi nöjt oss med en eller två förskolor. Trots detta valde vi att behålla alla tre förskolor då vi varit i kontakt med alla förskolor och de visat stort engagemang för vårt projekt.
1.3
Syfte
Vi vill med detta examensarbete bidra med fördjupad kunskap om omsorg i förskolan. Det vi kommer att undersöka är relationen mellan barn och pedagoger framförallt utifrån naturlig och etisk omsorg och hur denna relation kan göra barnen till omsorgsgivare. För att få svar på frågeställningarna kommer Nel Noddings omsorgsetiska teori att användas. Detta gör vi genom intervjuer med förskollärare och observationer där vi konkret ser hur
pedagogerna arbetar med omsorg i relationen med barnen i förskolans vardag.
1.4
Frågeställningar
● Hur beskrivs och hur ser relationen ut mellan omsorgsgivaren (pedagogen) och omsorgstagaren (barnet) i situationer på förskolan?
● Hur kan naturlig och etisk omsorg utspela sig mellan pedagog och barn i förskolan ● Hur kan man tänka sig att omsorgsrelationen påverkar barnen till att bli
omsorgsgivare utifrån Noddings begrepp om en omsorgsetisk utbildning?
2.
Teori
I detta kapitel kommer vi redogör för den teori vi kommer att använda oss av när vi i senare kapitel analyserar empirin. Den teori vi kommer använda oss av är Nel Noddings
omsorgsetik. Några huvudbegrepp som vi kommer att använda oss av är omsorg, bekräftelse,
ömsesidighet, dialog, naturlig och etisk omsorg, omsorgsgivare, omsorgstagare, modellering,
2.1
Nel Noddings- Omsorgsetik
Noddings menar att som människor vill vi ge omsorg och ta emot omsorg, omsorg är viktig i sig själv. Vi har en moralisk skyldighet att möta andra och se deras behov. Hon ser omsorgen som relationell mellan de två människorna som ingår i den och den huvudsakliga delen av omsorg ligger här. Hon skriver “Even though we sometime judges caring from the outside, as third-persons, it is easy to see that the essential elements of caring is located in the relation between the one-caring and the cared-for” (Noddings, 2013, s.31). Noddings kallar de inblandade parterna för the one-caring och the cared-for, som vi har valt att översätta till omsorgsgivaren och omsorgstagaren. Att hon ser omsorgen som relationell beror på att både omsorgsgivaren och omsorgstagaren är beroende av varandra. För att omsorg ska uppstå behöver omsorgstagaren bekräfta de handlingar och närmanden som omsorgsgivaren ger uttryck för och att de är acceptabla för omsorgstagaren. Om de är acceptabla visas detta genom att omsorgstagaren bekräftar omsorgsgivarens närmanden. Om detta inte sker blir det svårt för en omsorgssituation att uppstå. Bekräftelse är därför av stor betydelse i
omsorgsrelationen. Omsorgstagaren är också beroende av den andra och dennes omsorg. Om kraven från omsorgstagaren blir för stora eller om de levereras på ett “negativt” sätt kan givaren bli förnärmad och välja att dra tillbaka sin omsorg.
Vi alla är beroende av den andra i omsorgs- och moraliska relationer och båda två måste bidra. Omsorgsrelationen bygger därför på en ömsesidighet. Bland det viktigaste för
omsorgstagaren är attityden som omsorgsgivaren har. Tagaren ser oro, glädje och intresse etc.
hos givaren och känner av detta i givarens kropps-och verbala språk. Noddings menar även att det inte räcker med att bara i ord säga att man “ger omsorg” utan det måste visas i handling. När den som ger omsorg visar på omhändertagande gör det att omsorgstagaren växer sig starkare som person och känner att hen har fått något som hjälper hen vidare snarare än bara något som bara har givits i stunden. “When the attitude of the one- caring bespeaks caring, the one cared-for glows, grows stronger, and feels not so much that he has been given something as that something has been added to him” (Noddings, 2013, s. 42).
Omsorg handlar enligt Noddings om att gå ur sin egen referensram och istället in i den andras och se hens synvinkel, behov och vad den förväntar sig av oss. Vår uppmärksamhet ligger hos omsorgstagaren och det måste finnas ett inkännande för det som denne står inför.
Samtidigt får omsorgen inte ske på bekostnad av någon av parterna. Omsorgen handlar om att inte agera enligt vissa bestämda regler utan med ömhet och beaktande. Som omsorgsgivare vill vi agera på ett sätt som gynnar den andra. I omsorgen är vår motivation riktad mot omvårdnad, skydd och förbättring av omsorgstagaren. Vi har även erfarenheter och minnen av omsorg som hjälper oss att veta vad som är god omsorg (Noddings, 2013). Noddings menar att när vi visar omsorg och blir bekräftade av omsorgstagaren är det mer än bara känslor som spelar in, det finns även ett skifte av fokusering som infinner sig. Skiftet går från att fokusera på sig själv till en en delad fokusering på sig själv och omsorgstagaren.
Noddings skiljer mellan naturlig och etisk omsorg. Naturlig omsorg är den grundläggande och ursprungliga relationen mellan människor. Den kärleksfulla relation man ofta ser mellan föräldrar och barn. Den naturliga omsorgen är det som vi vill sträva efter att ge. Vi svarar direkt på omsorgstagarens uttryck utan att tänka efter och utan någon moralisk reflektion. När vi svarar omsorgsfullt och den andra parten visar att den tar emot omsorgen har det uppstått en naturlig omsorg. Noddings skriver att “in situations where we act on behalf of the other because we want to do so, we are acting in accord with natural caring” (Noddings, 2013, s. 99). Etisk omsorg uppstår när naturlig omsorg inte infinner sig eller när omsorgstagaren ger uttryck för och inte bekräftar omsorgsgivarens försök till att ge omsorg. Den som ger omsorg måste då försöka agera så etiskt och moraliskt som möjligt och får gå tillbaka till tidigare
minnen som hen har av omsorgssituationer och agera så omsorgsfullt som möjligt. Vi
försöker hitta en idealbild hos oss själva av hur vi är och agerar i en omsorgsrelation och göra så rätt som möjligt (Noddings, 2013). Noddings skriver “We have memories of caring, of tenderness, and these lead us to a vision of what is good- a state that is good-in-itself and a commitment to sustain and enhance that good (the desire and commitment to be moral)” (Noddings, 2013, s. 117).
Noddings menar att vi i situationer där naturlig omsorg inte är närvarande måste förlita oss på det etiska idealet, “the ethical ideal”. Det etiska idealet kommer från två känslouttryck, den naturliga sympati människor känner för varandra och längtan av att behålla, återta och förbättra våra mest omsorgsfulla och ömsinta stunder. Båda dessa känslouttryck kan dock nekas och då måste vi ta till ett större engagemang för att det etiska idealet ska kunna
etableras. Vi måste ständigt vara öppna för att på så sätt kunna ta emot den andra. I den etiska omsorgen strävar man för att behålla den omsorgsfulla attityden och omsorgsgivaren måste därför upprätthålla denna för att hen är en direkt källa till omsorg (Noddings, 2013). Även om Noddings skiljer på naturlig och etisk omsorg menar hon ändå att de är en två delar av en helhet och att man behöver vara medveten om deras påverkan för för att kunna ge den bästa omsorgen. Noddings skriver
But an ethic built on caring strives to maintain the caring attitude and is thus dependent upon, and not superior to, natural caring. The source of ethical behavior is, then, in twin sentiments—one that feels directly for the other and one that feels for and with that best self, who may accept and sustain the initial feeling rather than reject it (2013 S. 99).
Detta visar på bandet mellan etisk och naturlig omsorg och hur de kompletterar och behöver varandra för att fungera. Vidare menar Noddings att vi skapar vårt egna personliga
omsorgsideal som fungerar som ett strävansmål i vårt agerande. Detta ideal använder vi bland annat när vi försöker får barn att blir omsorgsetiska individer genom att föregå med ett gott exempel.
Noddings skiljer även mellan relationer som är mer varaktiga, där hon talar om jämlika och
ojämlika relationer. Jämlika relationer är ofta de mellan vänner, partners och grannar medan
lärare och barn- relationen är mer ojämn. I jämlika relationer är relationen mer symmetrisk, då parternas ansvar är mer lika. I ojämlika relationer, som det mellan pedagog och barn är ansvaret annorlunda, då det i första hand är pedagogen som är omsorgsgivaren och barnet som är omsorgstagaren (Noddings, 2013).
Omsorgen har även en utbildande sida enligt Noddings och hon menar att det är viktigt att utbilda omsorgsfulla individer. För den som får omsorg kan det ske ett växande och
erfarenheterna kan göra att den senare blir den som ger omsorg. En omsorgsetisk utbildning bygger enligt Noddings på fyra huvudsakliga komponenter: modellering, dialog, praktik och
bekräftelse. Modellering handlar om att forma omsorgsetiska människor. Detta kan göras
genom att barnen själva ingår i omsorgssituationer. Vi måste visa i vårt eget beteende vad det innebär att visa och ge omsorg till andra. Detta sker praktiskt snarare än att eleverna ska läsa sig till detta i en textbok. Dialog är centralt i omsorgen. Omsorgssituationerna kräver dialog och det blir inte en relation förrän det bekräftas av den andra. I dialogen kan vi även få förståelse för vad omsorgstagaren ger uttryck för att den behöver (Noddings, 2011). Noddings skriver “Dialogue allows us to receive the other in a ‘common search for understanding, empathy, or appreciation’ and ‘builds up a substantial knowledge of one another that serves to guide our [caring] responses’”(Noddings, 1992, p. 23). Dialog är även enligt Noddings sättet att modellera det omsorgsfulla idealet i kommunikationen. Hur man talar med varandra på ett omsorgsfullt sätt. Det är även ett sätt för reflektion och ett verktyg för att främja byggandet av en elevs/barns etiska ideal (Noddings, 2002). Praktik handlar i det stora hela att om vi vill utbilda till omsorg måste vi praktisera den. Omsorg är i grunden erfarenhetsbaserad kunskap och barn behöver tränas i omsorg tillsammans med vuxna (pedagoger) som visar och talar om omsorg. Bekräftelse handlar om att visa omsorg är att se och bekräfta den andra som den andra, inte som en ofärdig kopia av sig själv. Det krävs kontinuitet och förtroende (Noddings, 2011).
Vårt mest centrala nyckelord i detta arbete kommer att vara omsorg. Som tidigare tagits upp i inledningen finns det olika sätt att se på vad omsorg är. Det kan både vara vård och skötsel av något eller någon. Omsorgens vida begrepp har gjort att vi har valt att zooma in och fokusera på en mindre del. Vårt fokus ligger på relationen mellan omsorgsgivare och omsorgstagare med förskolan som centrum för denna studie. Inom detta fokus finns
ytterligare nyckelord som vi kommer att använda, såsom bekräftelse och ömsesidighet. När vi tittar på relationen kommer vi att fokuserar på ömsesidigheten som uppstår i samspelet
mellan omsorgsgivare och omsorgstagare när omsorgen som ges blir bekräftad av
omsorgstagaren. Det är även den här typen av bekräftelse som kretsar kring omsorgsgivare och tagare som vi kommer att diskutera utifrån.
Modellering kommer vi använda oss av när vi tittar närmare på hur pedagogerna hjälper barnen att bli omsorgsgivare.
Omsorgsgivare och omsorgstagare kommer att vara frekventa nyckelord. Omsorgsgivaren är den som ger någon omsorg och omsorgstagaren är den som tar emot omsorg från någon. I detta arbete kommer vi att använda omsorgsgivare för att beskriva pedagogen i en
omsorgssituation och barnet kommer att beskrivas som omsorgstagaren.
2.2
Tidigare forskning
Det finns mycket forskning gjord när det kommer till området omsorg och så även med ett omsorgsetiskt perspektiv. På grund av detta har vi valt att sammanfatta forskningsområden kopplade till omsorg och förskolan där vi beskriver kort hur området ser ut, vilka studier som gjorts och vilka slutsaterna är. Vi har valt att sammanfatta tre olika forskningsområden. Det första handlar om omsorg i förhållande till förskolläraren, det andra handlar om omsorg som trygghet och anknytning och det tredje och sista området handlar om omsorg mellan barn.
2.2.1
Omsorgsetik- Förskollärarrollen
Det första omsorgsetiska området vi valt är där förskollärarrollen och professionen är i fokus. Gemensamt för de studier/artiklar som vi har tittat på med det här perspektivet är att de ger uttryck för att omsorg är en stor och viktig del av professionen. Detta styrks även genom förskolansläroplan “Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling” (Lpfö 98 rev. 10 S. 4 . De utgår även från ett feministiskt perspektiv med Nel Noddings tankar som utgångspunkt. I två studier, Förskollärare berättar om omsorg av Fanny Jonsdottir och Charlotte Paggetti & Taking care: Understanding the roles of caregiver and being cared for in a kindergarten classroom av Cassie Quigley & Anna H.Hall har man intervjuat förskollärare om omsorg i förskolan där de ger uttryck för hur viktig den är, att barnen måste känna trygghet. Pedagogerna menar även att barn som får omsorg i sin tur kan lära sig att ge omsorg och även att barn som känner att någon bryr sig om dem har lättare för att lära sig nya saker. Detta visar på pedagogens viktiga roll. Det framkommer även i
studierna att man måste föra en dialog för att förstå vad barnet ger uttryck för (Jonsdottir & Paggetti, 2016; Quigley & Hall, 2016). Geoff Taggart (2011) argumenterar i sin artikel om att arbete med små barn har en moralisk och omsorgssida och menar att omsorgen tillsammans med kompetensen och kunskapen behöver ha en central del i professionen. Precis som i
studien Taking care: Understanding the roles of caregiver and being cared for in a
kindergarten classroom, ger Taggart uttryck för att omsorgsbiten måste få ett större fokus i yrket. Han menar att den professionella diskursen i England helt utesluter den etiska delen av omsorg och säger istället att den måste skrivas in i professionen, i styrdokument. Vidare menar Taggart att de som jobbar med små barn hamnar i en paradox, de ska vara
professionella men ses inte som det på grund av att de ses som omhändertagande och omtänksamma. Omsorgen är lättare att ses av folk runtomkring och utomstående än
professionen. Omsorgen måste skrivas in i en helhet tillsammans med kompetensen. Taggart föreslår att de professionella baserar sin profession på en politisk omsorgsetik istället för på en personlig omsorgsetik som blir en moralisk börda som personen måste bära upp på uppdrag av samhället som helhet. Med detta menas att pedagoger har något att luta sig mot, något skriftligt regelverk istället för sina egna personliga åsikter (Taggart, 2011).
2.2.2
Omsorg som trygghet/anknytning
Det andra området vi tittat närmare på är omsorg som trygghet och anknytning. Karlsson skriver om detta i sin bok (Karlsson, 2008). Karlssons bok bygger på Bowlbys
anknytningsteori och fokus tenderar att lyfta fram hur viktig anknytningen och samspelet mellan barn och föräldrar är för barnens välbefinnande. Ledande ord är samspel, trygghet och stabilitet, som skapar en förutsättning för en bra vistelse när man är såväl hemma som på förskolan. Karlsson (2008) beskriver hur viktig anknytningen är för att kunna både ge och ta emot omsorg. En god anknytning är viktig för att barnet ska kunna komma in i verksamheten på förskolan och må bra under dagen. Vidare undersöker Karlsson omsorgsbegreppet med fokus på anknytning och trygghet genom flera observationer av situationer ofta i
matsituationer. Karlsson menar att anknytningen mellan föräldrar och barn är livsviktig för barnets framtida förutsättningar att vara nyfiken och undersökande.
2.2.3
Omsorg mellan barn
Det tredje och sista området som vi har valt att titta närmare på är där omsorg och etiska värden mellan barn är i fokus. Eva Johansson har utfört olika observationsstudier som handlar
om omsorg i förskolan (Johansson 2007, 1999). Hon har ett fokus på relationen mellan
barnen och på det samspel som uppstår mellan dem och försöker förstå detta utifrån termer av etik och moral. I Johanssons studier från 1999 och 2007 utgår hon från
livsvärldsfenomenologi som handlar om att man ser omsorgen som en bit av etiken. Hon studerar en svensk barngrupp i en förskola i vardera studie. Hon ser hur barnen på olika sätt riktar omsorg mot varandra och ger stöd eller försvarar det barnet som de anser behöver hjälp, skydd eller tröst. Ofta tar omsorgen sig uttryck i kropp och handling. Barnen är lyhörda för varandras behov och har en sensitivitet för den andras sårbarhet (Johansson 1999, 2007).
Eftersom omsorg är ett stort område finns det mycket forskning gjord med olika
infallsvinklar och perspektiv. Då detta arbete kommer att handla om omsorg i förskolan har vi valt att titta på tidigare forskning kopplat till just förskola och skola. Även inom förskolan finns det många olika områden kopplat till omsorg som kan studeras. Vi valde området kring relationen mellan barn och pedagoger då vi fann detta intressant. Precis som en del av
ovanstående forskning kommer även vi att använda oss av Nel Noddings teori, men till skillnad från dem kommer en större del av vårt fokus ligga på begreppen naturlig och etisk omsorg. Eftersom naturlig och etisk omsorg är bland våra huvudbegrepp valde vi att ha med området omsorg som trygghet/anknytning i tidigare forskning då vi anser att dessa påverkar varandra. Vi kan se att den anknytning omsorgsgivaren har till omsorgstagaren kan spela roll för om det är naturlig eller etisk omsorg som uppstår. Vår blick kommer dock inte att ligga på anknytning i detta arbete, men den kommer att behandlas kort i slutdiskussionen.
3.
Metod
I detta kapitel kommer vi att redogöra för metod, urval, genomförande, analysförfarande och etiska överväganden för denna studie.
3.1
Metodval
Vår studie är en kvalitativ studie där vi intresserar oss för vad de medverkande säger och gör som vi därefter försöker tolka. “Kvalitativ metod intresserar sig för meningar, eller
innebörder, snarare än för statistiskt verifierbara samband” (Alvehus, 2013 s. 20). Med tanke på utformningen av våra frågeställningar föll det sig naturligt att göra en kvalitativ studie då vi inte var intresserade av de siffror och den statistik som karaktäriserar en kvantitativ metod. För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att kombinera intervjuer och
observationer. Detta gjorde att vi kunde både höra pedagogernas tankar kring omsorg och se konkret hur omsorg kan gå till i praktiken. Genom att göra så här kunde vi få en större inblick och förståelse av omsorg i förskolan. Våra intervjuer var semistrukturerade vilket innebar att våra frågor var öppna och intervjupersonerna hade möjlighet att påverka innehållet i intervjun vilket ibland ledde till följdfrågor från oss. Dock kan en sådan intervju bli till ett slags förhör eller avcheckning av intervjupersonens kunskap (Alvehus, 2013). För att försöka undgå detta hade vi med oss öppna frågor där intervjupersonen kunde prata fritt utan att vi avbröt eller dirigerade tillbaka till frågan. Under intervjuerna spelade vi in vad som sades eftersom vi ville få med det som sades så korrekt som möjligt. Även Alvehus (2013) menar att det som sägs och menas lätt försvinner när man bara för fältanteckningar. Det finns olika åsikter om att bli inspelad under en intervju, vissa kan tycka att det blir jobbigt och begränsande medan andra ser inspelningen som en trygghet då de vet att deras berättelse inte förvrängs och får en annan mening. Eftersom vi skapade intervjufrågorna utefter observationerna fanns det ingen möjlighet för pedagogerna att få frågorna i förväg för att kunna tänka fram ett svar till intervjustunden. Det kan vi se som både positivt och negativt. Det negativa kan vara att
svaren blir korta och inte särskilt väl genomtänkta och det positiva kan vara att man får ett spontanare och “ärligare” svar från pedagogen då hen inte hinner tänka fram ett idylliskt svar. Intervjufrågorna formulerades så att vi skulle kunna få så utförliga svar som möjligt. När vi observerade i barngrupperna valde vi att vara passiva observatörer som innebär att man är synlig för interaktion med barn och pedagoger, men att man försöker hålla sig utanför. Vi valde detta förhållningssätt, eftersom det gjorde att vi kunde vara nära men ändå inte direkt påverka situationen (Johansson, 2013). Vi ville inte påverka då vi ville se på relationen mellan barn och pedagoger och vår interaktion med dem hade påverkat deras relation. Under observationerna förde vi fältanteckningar eftersom där var barn bland de vi observerade som vi inte fick observera. Om vi valt att filma hade vi inte kunnat undgå att filma dessa barn. Barbro Johansson (2013) menar att barnen kan tycka att kameran blir för närgången och detta var en stor anledning till att vi valde bort kameran. Men vi kan även se att det finns nackdelar med fältanteckningar då man inte kan hinna både se och skriva ned allt. Med detta i åtanke valde vi att vi båda observerade samma situationer för att minska risken att inte få ner allt vi ser på papper.
3.2
Urval
När vi valde förskolor föll det sig naturligt att vi använde oss av de kontakter vi hade. Därför kontaktade vi våra respektive praktikförskolor och en förskola som en av oss gick på när vi var små. Vi har därför samlat in vår empiri från tre olika avdelningar på tre olika förskolor i stadsmiljö i tre olika kommuner. Fem pedagoger deltog i projektet och tre av dessa blev även intervjuade. Totalt observerades fjorton barn på förskolorna. I Alvehus (2013) kan man läsa om olika urvalsmetoder, de metoder vi använt oss av är strategiska urval och
bekvämlighetsurval. Strategiska urval innebär att man väljer personer/arbetsplatser man vet besitter den kunskap som behövs för att medverka i ens studie. Vi valde intervjupersoner på småbarnsavdelningar eftersom vi ansåg att omsorgen är en stor del av deras vardag.
Bekvämlighetsurval handlar om att man väljer ut personer/arbetsplatser som är tillgängliga när studien utförs (Alvehus, 2013). Vi valde förskolor som vi redan hade en relation till eftersom den personliga kontakten med dem gjorde att vi hade lättare tillgång till
intervjupersoner och observationspersoner. Men dessa två urvalsmetoder har även precis som allt annat en baksida. Man kan riskera att bli för strategisk och till exempel välja de
intervjupersoner man känner kommer att ge de svar “man är ute efter”. När det kommer till bekvämlighetsurval kan det handla om att man riskerar att få en enformig och för snäv bild av de som medverkar i projektet.
3.3
Genomförande
Vi började med att dela ut samtyckesblanketter (bilaga 1, 2 och 3) till alla barnens
vårdnadshavare och till pedagogerna i samband med intervjuerna. På förskola 1 medverkade fyra barn och en pedagog, på förskola A medverkade tre barn och två pedagoger och på förskola I medverkade sju barn och två pedagoger. Vi observerade barn och pedagoger i samspel och utifrån observationerna skapade vi intervjufrågor till pedagogerna.
Vi observerade ungefär en halv dag på vardera avdelning i innemiljö. Vi förde
fältanteckningar under alla observationer. Att vi bara valde innemiljö beror bland annat på att vi ansåg det lättare att urskilja vilka barn som fick bli observerade. Intervjuerna lade vi upp på så sätt att vi intervjuade dem en och en för att det skulle fungera för verksamheten. Vi använde oss av ljudinspelning för att kunna lyssna igenom materialet igen och kunna citera korrekt. Intervjuerna varade mellan 5-10 minuter.
3.4
Analysförfarande
I analysen kommer vi att referera förskolor, barn och pedagoger som förskolan i innerstadsmiljö som Förskola 1, pedagog 1 och barnen som barn 1,2,3 osv. Förskolan i stadsmiljö som förskola A, pedagog A och B och barn A,B,C osv. Förskolan i tätortsmiljö som förskola I, pedagog I och II och barn I,II,III osv. I vår analys kommer vi att ha en deduktiv ansats med spår av abduktiva tendenser. Detta innebär att vi kommer att utgå från vår förutbestämda teori när vi analyserar vår empiri. Alvehus (2013) menar att “...en deduktiv ansats utgår från tydliga teoretiska föreställningar (hypoteser) som prövas mot ett empiriskt material.” Vi valde ett deduktivt tillvägagångssätt eftersom vi ville titta på omsorg utifrån Nel
Noddings omsorgsetik. De abduktiva tendenserna tydliggörs bland annat när vi utvecklar en viss del av teorin i analysen efter att vi har tittat på empirin (Alvehus, 2013).
3.5
Etiska överväganden
Med hänsyn till offentlighets- och sekretesslagen och personuppgiftslagen har vi gett alla barns vårdnadshavare och pedagoger på de tre avdelningarna möjlighet att skriva under en samtyckesblankett för medverkan i detta examensarbete. I blanketten framgår det att
medverkande när som helst kan dra tillbaka sin medverkan. Vid avslutat projekt kommer allt vårt empiriska material förstöras. Vidare kommer förskolors, avdelningars namn samt alla medverkandes namn ändras för att inte kunna spåras.
4.
Resultat & analys
I detta kapitel kommer vi redogöra för vårt resultat och analysera detta utifrån vårt teoretiska perspektiv. Vi har valt att dela upp kapitlet i tre teman som bygger på våra frågeställningar. Alla tre rubrikerna kommer att innefatta resultat från både intervjuer och observationer. Varje rubrik kommer att börja med en analys av intervjuerna följd av en analys av observationerna. Under varje rubrik beskriver rubriken vilket huvudfokus vi kommer att ha, men begrepp från de andra rubrikerna kan även förekomma.
4.1
Relationen mellan omsorgsgivare och omsorgstagare
I samtliga intervjuer gav förskollärarna uttryck för att omsorg är en viktig del i det vardagliga arbetet med förskolebarn och att omsorgen ständigt är närvarande i vardagen på förskolan. När det kommer till hur relationen mellan omsorgsgivare och omsorgstagare kan se ut var dialogen en central del av både skapandet och upprätthållandet av omsorgsrelationen. Förskollärare 2 menar att det är viktigt att lyssna på barnen och att se deras behov.Förskollärare 1 gav uttryck för att det som pedagog är viktigt att man är lyhörd och menar att man genom dialogen kan förstå exempelvis på vilket sätt ett ledset barn vill bli tröstat. “... sen är det inte alla barn som vill ha en kram… att jag inte bara tar för givet att så här vill det här barnet bli tröstat” (Förskollärare 1). Pedagogerna menar också att det är viktigt att vara närvarande och finnas där om barnen behöver hjälp. Förskollärare 3 menar även att det är viktigt med bemötandet, att vara glad. Hur man som pedagog bemöter barnet som ger uttryck för att den behöver omsorg kan påverka barnens vilja att ta emot omsorgen.
Alla pedagoger var överens om att dialog var en stor del i relationen mellan omsorgsgivare och omsorgstagare i omsorgssituationer och att den behövdes för att omsorg skulle uppstå. Även Noddings (2013) menar att dialog är en viktig del i omsorgen och säger att den hjälper
