• No results found

På tal om studie- och yrkesvägledare

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "På tal om studie- och yrkesvägledare"

Copied!
53
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

På tal om studie- och yrkesvägledare

En kvalitativ studie med fokus på yrkesrollens komplexitet

Speaking of Study and Career Counselors

,

A qualitative study focusing on complexity of the professional role

Azra Krivokapa

Zeinab Barakat

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp

Datum för slutseminarium: 2017-05-31

Examinator: Roland Ahlstrand

Handledare: Niklas Gustafsson Fakulteten för

(2)
(3)

3

Sammanfattning

Syftet med studien är att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelse av vägledaruppdraget och den egna yrkesrollen på grundskolan. Tidigare forskning om studie- och yrkesvägledning i både vid och snäv bemärkelse visar att studie- och yrkesvägledarens roll kan framstå som otydlig, men också som en roll som påverkar elevernas uppfattningar om uppdraget. Vi har använt oss av kvalitativ metod då vi utfört sex semistrukturerade intervjuer enligt studiens frågeställningar: Hur uppfattar studie- och yrkesvägledare sitt uppdrag på grundskolan? Hur tänker studie- och yrkesvägledare kring studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar? Hur upplever studie- och yrkesvägledare sin yrkesroll på den egna grundskolan? The Organization as a Systems of Roles som en del av The Social Psycology of Organizations Theory (Katz & Kahn, 1987) utgör arbetets teoretiska grund. Tre aspekter på studie- och yrkesvägledarens uppdrag kan plockas ut. Första aspekten handlar om de organisatoriska faktorerna i form av styrdokument för uppdragets funktion och mål. Andra aspekten handlar om samverkan i vid bemärkelse i relation till aktiviteterna och ansvarsfördelning. Den tredje aspekten handlar om vägledarens uppfattning om den egna positionen inom uppdraget som skulle kunna beskrivas som en önskan för ett tydligt mandat inför andra yrkesroller på den egna grundskolan. Studien tyder på att vägledaren aktivt skapa sin roll i relation till egna och andras förväntningar samt förutsättningar på grundskolan. Det sätter den personliga prägeln på vägledarnas sätt att arbeta och kan ses som ett uttryck för hållbarhet och ömtålighet av uppdraget i vid och snäv bemärkelse på grundskolan.

Nyckelord: studie- och yrkesvägledare, studie- och yrkesvägledningen, yrkesroll, skolsamverkan, förväntningar.

(4)

4

Förord

Vi vill tacka intervjupersonerna som delade med sig av sin tid och sina erfarenheter som studie- och yrkesvägledare på grundskolan.

Ett varmt tack till vår lärare Maria Mäkinen som tog sig tid att korrekturläsa vårt arbete.

Vi vill även tacka vår handledare Niklas Gustafson för vägledning och trevliga samtal under processens gång med skrivandet av detta examensarbete.

Sist men inte minst tackar vi varandra för ett gott samarbete.

Arbetsfördelning

Vi kom genom diskussioner gemensamt fram till ett uppsatsområde som vi båda fann intressant. Vi började med att formulera syfte och frågeställningar. Vi har haft ett gemensamt ansvar för alla delar men Azra har haft något större ansvar för teorikapitlet. Var och en av oss har haft ansvar om att boka in tre intervjuer som vi sedan har genomfört tillsammans. Vi delade upp så att var och en fick tre intervjuer att transkribera som vi tillsammans har kodat utifrån våra tre frågeställningar. Under tiden den ena författare har jobbat med texten har den andra i författarparet jobbat med formalia. I avslutningsfasen har vi arbetat igenom texterna tillsammans och bearbetat materialet för att få ett enhetligt språk.

(5)

5

Innehållsförteckning

1.Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

1.1.1 Avgränsningar ... 8

1.2 Begreppsdefinition ... 8

1.3 Disposition ... 8

2. Tidigare forskning ... 10

2.1 Studie- och yrkesvägledningen ... 10

2.2 Studie- och yrkesvägledarrollen ... 11

2.3 Sammanfattning ... 14

3.Teoretisk förankring ... 15

3.1 Rollteori ... 15

3.2 System of Roles ... 16

3.2.1 Avsänd och mottagen roll ... 16

3.2.2 Rollavsändningsprocessen ... 16

3.2.3 Mottagaren av avsända rollförväntningar ... 17

3.2.4 Rollepisod ... 17

3.2.5 Kontextuell påverkan ... 17

3.2.6 Rollkomplexitet ... 18

3.3 Sammanfattning ... 18

4.Metod ... 20

4.1 Metodval och metoddiskussion ... 20

4.2 Undersökningsinstrument ... 21

4.2.1 Intervjugenomförande ... 21

4.3 Urval och undersökningsenheter ... 22

4.4 Validitet och reliabilitet ... 23

4.5 Analysmetod ... 24

4.5.1 Tillvägagångsätt vid analys ... 24

4.6 Etiska ställningstaganden ... 25

5. Resultat ... 26

5.1 Vägledarnas uppfattningar om det egna uppdraget ... 26

5.1.1 Vägledning i snäv bemärkelse ... 27

5.1.2 Vägledning i vid bemärkelse ... 29

5.1.3 Försvagad yrkesroll ... 31

5.2 Vägledarnas uppfattning om den egna yrkesrollen ... 33

(6)

6

6. Analys ... 37

6.1 Förväntat beteendet... 37

6.2 Rollavsändningsprocessen ... 39

6.3 Kontextuell påverkan ... 40

6.4 Yrkeskomplexitet och yrkesidentitet ... 42

6.5 Sammanfattning ... 44 7. Diskussion ... 46 7.1 Forskning ... 46 7.2 Teoretisk förankring ... 47 7.3 Metoddiskussion ... 48 Referenslista ... 49 Intervjuguide, bilaga 1 ... 52 Intervjuförfrågan, bilaga 2 ... 53

(7)

7

1.Inledning

Det övergripande syftet med studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar är att tillföra en balans mellan utbud och efterfrågan av kompetenser på arbetsmarknaden, att minska risken för avhopp och felval, och att fler unga ska kunna gå vidare till högre studier och arbete (SKOLFS: 2013:180; Skolverket 2017, 1). Samverkan mellan rektor, lärare och studie- och yrkesvägledare är hela skolans ansvar enligt skollagen och grundskolans samt grundsärskolans läroplaner. Hela skolans ansvar innebär arbete mot begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön-, social- eller kulturell bakgrund (Lpo 94). De allmänna råden för arbete med studie- och yrkesvägledning avser stöd och inspiration för skolpersonal i arbete. Rektorns, lärarnas och studie- och yrkesvägledarnas ansvar framgår utifrån olika roller (Skolverket 2013, 11). Kompetens för studie- och yrkesvägledning kopplas främst till studie- och yrkesvägledaren (SFS 2010:800; Prop. 2009/10:165), och det är på uppdrag av rektor som studie- och yrkesvägledare utför arbetsuppgifter på grundskolan (Skolverket 2013, 10).

I Skolverkets rapporter beskrivs hur studie- och yrkesvägledning värderas olika i olika kommuner. De skillnaderna som uppstår i innehållet av verksamheten kopplas till intresset hos den enskilde vägledaren och skolans ledning (Skolverket 2013, 11; Skolinspektion 2013, 13).

Samtidigt framhåller Olofsson, Lovén & Delièr att studie- och yrkesvägledarens roll är oklar i relation till hela skolans ansvar med arbetsuppgifter som är splittrade och snuttifierade. Med snuttifierade arbetsuppgifter menas här en process där information delas upp i alltför små avsnitt så att sammanhanget och kopplingarna till närliggande områden går förlorade (Olofsson m. fl., 2017, 36).

Vägledarens roll i förhållande till hela skolans ansvar kan beskrivas med stöd i två begrepp myntade av Lindh. Lindhs begrepp vägledning i vid bemärkelse avser hela skolans ansvar, och begreppet snäv bemärkelse avser den personliga vägledningen samt utförs av en studie- och yrkesvägledare. Detta kan uppfattas som två olika aspekter på vägledarens roll i relation till aktiviteterna som uppdraget medför (ref Lovén 2000, 30; Skolverket 2013, 11; Skolverket 2008, 36).

(8)

8

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med vår studie är att analysera studie- och yrkesvägledarnas upplevelse av vägledningsuppdraget på den egna grundskolan.

- Hur uppfattar studie- och yrkesvägledare sitt uppdrag på grundskolan?

- Hur tänker studie- och yrkesvägledare kring studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar?

- Hur upplever studie- och yrkesvägledare sin yrkesroll på den egna grundskolan?

1.1.1 Avgränsningar

Samverkan mellan skola och närsamhället är en viktig del av hela skolans ansvar men kommer inte att analyseras i denna studie. Studie- och yrkesvägledning i vid och snäv bemärkelse beskrivs utifrån studie- och yrkesvägledarens uppfattning och erfarenheter. Avgränsningen avser att undersöka vägledarens roll på grundskolan i relation till vägledarnas yrkesidentitet och yrkeskomplexitet.

1.2 Begreppsdefinition

Vidare i studien kommer vi att växla mellan begreppet vägledare och studie- och yrkesvägledare. Hela skolans ansvar kommer även refereras som uppdrag i vid bemärkelse. Studie- och yrkesvägledningen kommer ibland att refereras som vägledarens egna uppdrag och avser den individuella vägledningen.

1.3 Disposition

Tidigare forskning presenteras i kapitel 2 och är indelad efter forskning ur ett nationellt- och internationellt perspektiv.I kapitel 3 presenteras den teoretiska förankringen. I kapitel

(9)

9

4, Metod, redogörs för den valda studiemetoden samt metodologiska överväganden. Därefter redogörs det för undersökningsinstrumenten, urvalsprocessen, intervjupersonerna och intervjugenomföranden, studiens validitet och reliabilitet, analysmetoden och de etiska ställningstagandena. I kapitel 5 redovisas studiens resultat som analyseras i kapitel 6 utifrån teoretiska begrepp. Kapitlet avslutas med en sammanfattning och diskuteras i kapitel 7, Diskussion, där förslag ges till vidare forskning utifrån frågor som vi lyfter i vår diskussion.

(10)

10

2. Tidigare forskning

I detta kapitel redovisas forskning med fokus på studie- och yrkesvägledarnas yrkesroll i två aspekter. Första aspekten handlar om svensk forskning och rapporterna som beskriver vägledarnas position i relation till vägledning i vid och snäv bemärkelse. Den andra aspekten avser internationell forskning som uppmärksammar möjligheterna för vägledarnas kompetensutveckling. Kapitlet avslutas med en sammanfattning utifrån studiens frågeställningar.

2.1 Studie- och yrkesvägledningen

Nilssons (2005) avhandling handlar om skolans studie- och yrkesvägledning ur historiskt och styrningsperspektiv. Det historiska perspektivet täcker en tidsperiod av ca 55 år med studie- och yrkesvägledningen i den offentliga sektorn där Nilsson själv arbetat som vägledare eller vägledarutbildare under 35 år. Nilsson beskriver grunder till den obligatoriska grundskolan och den första läroplanen, Lgr 62. I en formulering av läroplanen i avsnittet om mål och riktlinjer betonades det fria studievalet som en viktig del för grundskolan. Alla elever skulle ha lika tillgång till utbildningsmöjligheter oberoende av externa villkor. Yrkesvalsläraren skulle vara specialisten för det så kallade studie- och yrkesorienteringsprogrammet (Nilsson 2005, 34). Den efterföljande läroplanen för grundskolan (Lgr 69) innebar en del organisatoriska förändringar, skriver Nilsson, där bl. a. studie- och yrkesorienteringen formulerades som hela skolans ansvar sedan 1970/71. Enligt Nilsson framträdde tydligt den tvetydiga rollen hos studie- och yrkesvägledningen under 1950- och 1960-talet som i praktiken innebär att samtidigt vara både elevens advokat och samhällets tjänare. Detta, enligt Nilsson, innebär konflikt för vägledarna (Nilsson 2005, 44), som kan ses i relation till vägledarens kompensatoriska funktion för elevers möjligheter.

Hela skolans ansvar betyder att skolan kompenserar för elevers olika förutsättningar så att alla elever får samma möjligheter. Utbildningen anses förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna

(11)

11

som det svenska samhället vilar på (SFS 2017:174 ;1 kap. 4 § skollagen). Enligt läroplanen ska all skolpersonal bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund.

Den kompensatoriska funktionen kan ses i relation till rapporterna från Skolverket (2013) och Skolinspektionen (2013) som kopplar skillnader i innehållet av studie- och yrkesvägledningsverksamheten till intresset hos den enskilde vägledaren och skolans ledning. Engagemang av all skolpersonal i arbetet med studie- och yrkesvägledningen lyfts inom forskning som en central fråga kring uppdraget (Skolverket 2013, 11; Skolinspektionen 2013, 13).

Olofsson, Lovén & Delièr (2017) förklarar svårigheterna med studie- och yrkesvägledningen utifrån samarbete skola-arbetsliv, engagemang av all skolpersonal i arbetet med studie- och yrkesvägledning, och styrning och uppföljning av uppdraget (Olofsson, Lovén & Delièr, 2017, 3). Författarna uppmärksammar avsaknad av nätverk och plattformar för vägledarnas samverkan och detta uppfattas som en brist på möjligheterna till erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Författarna framhåller att studie- och yrkesvägledare ofta förväntas ta på sig arbetsuppgifter utanför den egentliga studie- och yrkesvägledarrollen. Studie- och yrkesvägledningen påpekas i studien, blir ofta en inskjuten insats, som prao och gymnasievalet. En av studiens slutsatser är att vägledning inom grund- och gymnasieskola inte prioriteras av huvudman eller rektor (Olofsson, Lovén & Delièr 2017, 8).

Mer om detta kan läsas även i Skolinspektionens rapport (2013) som konstaterat att 33 av 34 rektorer inte ser till att det finns system och rutiner för planering, uppföljning och utvärdering av målen för studie- och yrkesvägledning. Lärarnas och rektorernas uppfattning var att studie- och yrkesvägledaren ansvarar för studie- och yrkesvägledningen på skolan även om de inte visste exakt vilka som var vägledarnas arbetsuppgifter. Elevens uppfattning om vägledning verkar likställt med elevens uppfattning om vägledaren enligt information och vägledning de får inför gymnasievalet (Skolinspektion 2013, 13).

2.2 Studie- och yrkesvägledarrollen

Vägledning i en mångkulturell skolvärld uppmärksammas av Sawyers studie (2006). Studien har fokus på studie- och yrkesvägledarens roll och byggs upp kring

(12)

12

semistrukturerande intervjuer med tolv studie- och yrkesvägledare från tolv olika grundskolor i Sverige. Med stöd i skolverkets statistik uppmärksammas stora skillnader inom gruppen elever med utländsk bakgrund och relateras till kön, klass, vistelsetid i Sverige och utbildning. En del elever ansågs vara på väg till förverkligande i högstatusyrken, men en ännu större del av gruppen (som försätter att växa) slussas till det lågt värderade Individuella programmet. Sawyer anser att vägledningen blir ett moment när vägledare kan betraktas som institutionella grindvakter som begränsar eller utvidgar elevens mål genom att godtycklig föreslå vad de själva anser vara förnuftiga val Sawyer (2006, 196).

Syftet med Sawyers studie kan relateras till Fickling (2016) som uppmärksammar vägledarnas advokatroll utifrån det som författaren beskriver som en dualitet i professionen. Fickling beskriver en unik utgångspunkt mellan två olika vägledningsaspekter: fokus på den sökande och fokus på den mångfacetterade rollen. Urvalsgruppen i denna studie är vägledare med masters eller högre examen, som har varit verksamma på heltid minst ett av de två sista åren innan studien. Författaren menar att begreppen opinionsbildning och social rättvisa ofta används utan tydlig definition. Hon menar att opinionsbildning är en aktiv komponent i social rättvisa och definierar social rättvisa som:

”… fullt deltagande av alla människor i livet för ett samhälle, i synnerhet de som

har varit systematiskt exkluderade på grund av ras eller etnisk bakgrund, kön, ålder, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, utbildning, sexuell läggning, socioekonomisk status, eller andra egenskaper.” (Fickling, 2016).

Hon menar att det finns en kunskapslucka kring vägledarnas roll i dessa frågor, som hon undersöker i relation till de arbetslösa under den ekonomiska krisen 2007 i USA. Studiens resultat har uppmärksammat vägledarnas behov för kompetensutveckling i relation till

advokatrollen. Med det menar författaren vägledarens kompetens att representera

individens intresse. Författaren ser på resultaten utifrån karriärvägledarnas praxis av agerande utifrån en mer individuell än systemisk nivå.

Advokatrollen framställes av Cigrand, Havlik, Jones & Malott (2015) i relation till att

representera betydelsen av den egna yrkesrollen. Författarnas utgångspunkt är de ekonomiska förhållanden som riskerar vägledarnas arbete. Författarna använder Bronfenbrenners Ecological Systems Theory för att beskriva en systemisk modell för

(13)

13

planering av förenade professionella strategier för vägledning på skolan. Mer specifikt, hävdar författarna behovet av informationsinsatser för att etablera en tydlig och enhetlig vägledarroll på skolan. Syftet är att avgränsa särskilda prioriteringar och åtgärder framförda från samverkan mellan ett systemekologiskt ramverk. Utöver det visar studien att vägledarna kan sakna erfarenhet av att uppträda som effektiva advokater för egen yrkesroll, som ytterligare försvagas av annan personal på skolan. Författarna påpekar att

”advokat-kompetens" oftast kopplas till eleverna i vägledningsprocessen, men förbises

betydelsen av att vägledarna utrustar sig själva med kompetensen att träda fram som advokaterna för den egna yrkesrollen.

Vägledarnas position i vägledningsprocessen kan uppfattas som påverkade av dessa två aspekter på advokatrollen, dvs elevens advokat och advokat för den egna yrkesrollen. Vad det innebär att representera egen yrkesroll och bli bekräftad av sina medarbetare i det egna framträdande i yrkesrollen uppmärksammas av Young, Dollarhide och Baughman (2015). Enligt författarna har vägledarnas ledarskapskompetens betydelse för uppträdande i yrkesrollen och dess funktion inom vägledningsuppdraget. Deras undersökning var en del av en nationell studie utformad för att formulera och validera en ram för vägledarnas ledarskap. I denna undersökning fick vägledarna beskriva ledarskapsegenskaperna utifrån egna uppfattningar. Ledarskapsegenskaperna uppfattades av vägledare handlar om relationsbyggande, om kommunikation och samverkan (Young, Dollarhide & Baughman 2015, 40). Studien bygger på ett makro- respektive en mikromodell använt i en longitudinell studie med fokus på ledarskapskompetensen hos vägledarna. Makromodellen kopplas till en systematisk bild utifrån förmåga att inrätta ett program, rekrytera kollegor, tillgång till maktstrukturer och att inspirera andra. Mikromodellen fångade dimensioner av ledarskapspraxis och ledarskapsbeteenden ur ett kvantitativt perspektiv i relation till problemlösning, systemiskt samarbete, internt inflytande, social rättvisa, opinionsbildning och professionell effektivitet. Författarnas slutsats handlar om en rekursiv påverkan mellan hur vägledarna uppfattar ledarskapskompetens, och är trovärdiga i den rollen, kopplas till sannolikhet att vara bekräftad av sina medarbetare i det egna framträdande i yrkesrollen.

(14)

14

2.3 Sammanfattning

Hur förhåller sig studie- och yrkesvägledningen i vid och snäv bemärkelse till varandra i relation till studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt, kan förstås dels i relation till vägledningsorganisation, dels utifrån den kompensatoriska funktionen av uppdraget, men även utifrån behov för vägledarnas kompetensutveckling som möter samhällsutvecklingen. Studie- och yrkesvägledarnas roll enligt svensk forskning och rapporterna från Skolverket och Skolinspektionen kan framstå som otydlig men även som en roll som präglar studie- och yrkesvägledningen som hela skolans ansvar. Aspekterna på vägledarna i rollen elevens advokat, samhällets tjänare eller grindvakter, ledare och advokat för egen yrkesroll möts av elevernas framtidsutsikter som är själva kärnan av hela vägledaruppdraget å ena sidan och samhällets behov å andra sidan. Betydelsen av vägledarnas egna uppfattningar och tankar kring uppdraget anses viktiga i relation till vägledarnas arbetssätt och vägledarnas kompetensutveckling.

(15)

15

3.Teoretisk förankring

I detta kapitel presenteras den teoretiska ramen som kommer att användas i analysen av resultatet i relation till vägledarnas upplevelser av vägledningsuppdraget och den egna yrkesrollen på den egna grundskolan. Först redovisas begreppsapparaten med utgång i

Rollteori (Eriksson, 1973) som kompletteras med teoretiska begrepp utifrån The Organization as a Systems of Roles som en del av The Social Psycology of Organizations Theory (Katz & Khan, 1978). Fokus ligger på begreppen roll, förväntat beteende, avsändning, mottagning, yrkesidentitet, rollkomplexitet och kontextuell påverkan.

3.1 Rollteori

Eriksson (1973) menar att det inte går att tala om en rollteori utan snarare om en begreppsapparat om roller som ska sättas i ett större sammanhang. Begreppsapparaten enligt Eriksson avser sociologiska analysinstrument enligt följande:

Rollen utformas av formella normer- förväntningar som riktas mot en person i en viss

position. Förväntningarna kopplas till de uppgifter som individen i en position skall genomföra i systemet. Det finns även förväntningar om de beteendekriterier som individen bör följa vid fullföljande av uppgiften. Vid individens tillträde på en position tillkommer ett tryck på att individen ska lära sig och gå efter förväntningarna och normerna i systemet, framför allt de förväntningar som direkt hör till positionen- rollen (Eriksson 1973, 28).

Dessa rollbegrepp som sociologiska analysinstrument kommer att användas för analys av studiens resultat som kompletteras med begreppen från Systems of Roles som är en del av The Social Psycology of Organizations Theory (Katz & Khan, 1978).

(16)

16

3.2 System of Roles

Katz & Kahn (1978, 187) definierar mänskliga organisationer som ett öppet system av olika roller präglade och beroende av våra attityder, övertygelser, uppfattningar, vanor och förväntningar. Enligt teorin omfattar varje organisation varje individ med de pågående relationerna och beteendena mellan olika positionerna där rollbeteendet kopplas till rollinnehavaren (Katz & Kahn 1978, 188). För författarna är roll ett centralt begrepp i The Social Psycology of Organizations, och definieras som förväntat beteende enligt de skrivna normerna i form av arbetsbeskrivningar men även informella koderna inom en organisation som kopplas till en uppgift eller en position (Katz & Kahn 1978, 189–190).

3.2.1 Avsänd och mottagen roll

Författarna använder office som ett begrepp att beskriva en specifik position i en organisation där varje yrkesroll sätts i förbindelse till aktiviteterna och formella förväntningar på individernas rollbeteende (Katz & Kahn 1978, ibid). Rollbeteende avser en uppsättning av positionerna sammanlänkade utifrån arbetsflöde, teknologi och hierarkisk ordning. Individerna inom ett system bildar ett stabilt och kollektivt mönster genom att uppträda enligt sina roller (Katz & Kahn 1978, 189).

3.2.2 Rollavsändningsprocessen

Individerna i en rolluppsättning är beroende av andra rollinnehavare utifrån krav på utförande av uppgifter (Katz & Kahn 1978, 190). Det personliga uppträdandet utvecklas utifrån rollinnehavarens uppfattningar och attityder. Formella rollförväntningar påverkar det individerna gör eller inte gör i relation till hur individen tänker om vad som ingår i ens roll. De formella rollförväntningarna brukar avsändas/förmedlas av den överordnade och från medarbetare inom det gemensamma systemet. Denna förmedling av förväntningar handlar inte enbart om den formella beskrivningen. Det handlar även om inflytande på mottagarens sätt att rätta sig efter avsända rollförväntningar som kan variera i styrka, intensitet, budskap och precisering. Mottagarna kan även påverkas av andra individer utanför systemet, såsom anhöriga, allmänhet eller intresseorganisationer (Katz & Kahn 1978, 190).

(17)

17

3.2.3 Mottagaren av avsända rollförväntningar

De förmedlade förväntningarna påverkas även av mottagarnas subjektiva uppfattningar och upplevelse av de avsända formella rollförväntningarna, och behöver inte stämma överens med varandra (Katz & Kahn 1978, 192). Överenstämmelser mellan individuella rollförväntningar och formella förväntningar inom organisationen handlar om en fördelaktig ställning för individen som kan uppleva en organisation på olika sätt. Det är den mottagna rollen som direkt påverkar individens rollbeteende. Huruvida den mottagna

rollen stämmer överens med den avsända, beror på egenskaper hos både avsändare och

mottagare, innehållet i den avsända rollen, tydlighet och kommunikation. Mottagaren påverkas av befintliga omständigheter, typen av arbetsuppgifter och tidigare erfarenheter, samt mottagarens egna förväntningar på den egna rollen. På så sätt blir mottagaren även

self-sender, alltså sänder förväntningar på rollen till sig själv. Mottagarens beteende i

rollen påverkas även av hur länge mottagaren har befunnit sig inom systemet och socialiserats med systemets värdegrund och förväntningar på den egna rollen. Rollinnehavaren utvecklar occupational self-identity/ ens yrkesidentitet i form av beredskap för rollen och acceptans av de organisatoriska förutsättningarna och kraven. Denna beredskap omfattar ibland och gör möjligt utförandet av arbetsuppgifter som individen inte förstår eller som går emot individens värderingar (Katz& Kahn 1978, 194).

3.2.4 Rollepisod

Samspelet mellan avsändare och mottagare, beskrivs med fyra begrepp:

roll-förväntningar, avsänd roll, mottagen roll, och roll-beteende. Dessa fyra begrepp utgör en

sekvens eller rollepisod i den cykliska rollövertagandeprocessen, där den första sekvensen beskriver avsändarens motivation, tolkning och beteende, och den andra sekvensen beskriver mottagarens identifierande (Katz & Kahn 1978, 195).

3.2.5 Kontextuell påverkan

Rollbeteendet och samspelet inom en kontext är ett pågående, ömsesidigt beroende och cyklisk process som inte är isolerad (Katz & Kahn 1978, 195). Processen utformas av flera faktorer såsom individuella, intrapersonella (samspelet mellan olika yrkesroller) och organisatoriska. De organisatoriska faktorerna i form av organisationens uppbyggnad,

(18)

18

funktion, mål, policy och regelsystem påverkar i stor utsträckning avsändarnas

förväntningar, och beskriver de olika rollinnehavares uppgift och funktion.

3.2.6 Rollkomplexitet

Det utvecklas en rollkomplexitet i samband med att rollinnehavaren samtidigt ingår i två eller flera subsystems som kan ha egna subkulturer (Katz & Kahn 1978, 198). En roll kan beskrivas utifrån aktiviteterna som rymmer i en position, dvs. med det individen gör eller som en relation mellan individen och organisationen (Katz& Kahn 1978, 200).

Rollkonflikten definieras av författarna ur en parallell existens av två eller flera

rollförväntningar på en roll. Överensstämmelse med förväntningarna på en roll kan göra besvärlig överensstämmelse med förväntningarna på den andra rollen. Rolltvetydighet (Katz & Kahn 1978, 206) förklaras helt enkelt, som att inte veta vad som förväntas av en person i en roll. Konsekvenserna av rolltvetydigheten beskrivs dels som snarlik konsekvenserna av rollkonflikten, dels som låg arbetstillfredställande och hög stress. Mer specifika konsekvenser i fall av tvetydighet, avser dåligt självförtroende samt upplevelse av uppgivenhet. När rollen relateras till personliga egenskaper och beteende utöver de formella förväntningarna handlar det om rollskapande i två aspekter, dvs individen aktivt skapar sin roll utifrån egna och andras förväntningar, (Katz och Kahn 1978, 218).

3.3 Sammanfattning

Yrkesrollen utformas av formella normer- förväntningar som avsänds- förmedlas till en

individ i en viss position. De avsända formella förväntningarna angår arbetsuppgifter individen ska utföra utifrån sin position i organisationen (Eriksson, 1973). Individen som

mottagaren av de formella förväntningarna gör en utvärdering mot de egna förväntningar

på ens yrkesroll och i kombination med andra faktorer i individens omgivning påbörjar en etablering i yrkesrollen- rollövertagandeprocessen. Under etableringsperioden utvecklar individen ens yrkesidentitet i form av beredskap för rollen och acceptans av de organisatoriska förutsättningarna och kraven. Det är den mottagna rollen som direkt påverkar individens rollbeteende och som kan kompliceras genom att individen ingår i

(19)

19

flera kontexter med möjliga andra och flera förväntningar på individen. Detta kan leda till en utveckling av rollkomplexiteten. Otydliga förväntningar på en individ kan ge utryck till rolltvetydighet. Om individens och avsändarens förväntningar inte stämmer överens kan det upplevas som rollkonflikt. Individens etablering i yrkesrollen kan ses som individens aktiv handling utifrån egna förväntningar och andra individers förväntningar inom en organisation (Katz & Khan 1978, 218).

(20)

20

4.Metod

I detta kapitel redogörs det för den valda metoden samt metodologiska överväganden. Därefter redogörs det för undersökningsinstrument, urvalsprocess, analysmetod och de etiska ställningstagandena.

4.1 Metodval och metoddiskussion

Om forskaren är intresserad av att förstå människors sätt att handla, tänka eller reagera brukar en kvalitativ studie vara lämplig (Thurén 2007, 103). Syftet med vår studie är att analysera studie- och yrkesvägledarnas upplevelse av egen yrkesroll och uppfattningar kring vägledningsuppdraget på den egna grundskolan. Våra frågeställningar avser en bättre förståelse för vägledarnas etablering i yrkesrollen i en spänning mellan vägledningen i den vida och den snäva bemärkelsen. Studien behandlar inte heller samverkan med närsamhället och arbetsmarknadspolitik eller ekonomiskt perspektiv som har betydelse för uppdraget i sin helhet.

Studieresultat redovisas enligt den hermeneutiska tolkningsmetoden (Thurén, 2007, 103). Hermeneutiken beskrivs av Thurén (2007, 94) som en tolkningslära som går ut på att förstå hur människor reagerar på eller upplever olika situationer. Hermeneutiken bygger på inkännande samt empati och är lämplig när forskare vill förstå människor och deras handlingar samt resultaten av dessa. Svagheter med denna metod beskrivs med påverkan av tolkarens värderingar, förståelse och kontext (Thurén 2007, 103). Våra förkunskaper har till den största delen varit teoretiska och i kombination med begränsade praktiska erfarenheter har det kunnat påverka vår förståelse och tolkning. Vi har även kunnat vara påverkade av vägledarna som hade både de teoretiska och praktiska erfarenheterna som är i fokus av vår studie. Å andra sidan ansåg vi hermeneutiska tolkningsmetoden som fördelaktig i relation till studiens frågeställningar (Larsen 2009, 26). Vi har kunnat interagera med respondenten under intervjun och detta bidrog till att lättare kunna tolka svaren. Vi hade möjlighet att gå på djupet i samtalen och ställa följdfrågor för att få ett kompletterande svar.

(21)

21

Nackdelarna vid kvalitativa undersökningar är att slutsatserna inte går att generalisera, processen är tidskrävande och det är svårare att behandla den insamlade empiri eftersom det inte finns färdiga svarskategorier. Den största nackdelen med kvalitativa undersökningar är intervjueffekten. Det kan förstås som att respondenten blir påverkad och inte ärlig i sitt svar utan svarar som den tror att intervjuaren vill höra eller som den tror att det är allmänt accepterat (Larsen 2009, 27). Våra gemensamma uppfattningar om respondenterna och intervjusituationerna kopplas till vägledarna individuellt. Vi ansåg att varje respondent fick representera ens egna upplevelse och åsikter kring intervjus tema som sammanfattningsvis upplevde vi de sex intervjutillfällena som samtal med respondenterna om ett tema av ömsesidigt intresse (Kvale & Brinkmann 2014, 18).

4.2 Undersökningsinstrument

Vi har genomfört sex semistrukturerade intervjuer med stöd i en intervjuguide, (se i Bilaga 1). I Larsen (2009, 84) beskrivs hur en intervjuguide är tänkt att vara till stöd i intervjusituationer. Det var viktigt för oss att ge respondenten mycket utrymme att uttrycka sig fritt kring ställda frågor och att de inte skulle bli för styrt av oss som intervjuare. Huvudfrågorna användes som tema medan vi hade uppföljningsfrågorna i syfte att klargöra innehållet och styra riktning i samtalet för att få tillräcklig med information utifrån studiens frågeställningar. Det visade sig att alla frågor inte var nödvändiga vid samtliga intervjuer vilket förklaras med vägledarnas intresse för studiens syfte, professionell kunskap och personligheter. Några vägledare har varit mer utförliga i sina svar än andra och detta har bidragit till ett helhetsperspektiv i vår undersökning, och en djupare förståelse för insamlad information inför nästa intervjutillfälle.

4.2.1 Intervjugenomförande

För vår studie har det visat sig fördelaktigt att göra intervjuerna succesivt, dvs med rimliga mellanrum mellan intervjutillfällen och transkriberingen därefter. Det hade kunnat visa sig som en nackdel som skulle innebära nya intervjuer även en ny intervjuguide för att uppnå studiens syfte. Intervjuerna och vårt arbete har underordnats de etiska

(22)

22

ställningstagande enligt Vetenskapsrådets rekommendationer (2002) som redovisas i slutet av detta kapitel.

Trots detta insåg vi att intervjusituationerna kan upplevas som en maktasymmetri och som forskare fick vi tänka på detta (Kvale & Brinkmann, 2014, 17–19). Vi har strävat efter att skapa en god och avslappnad stämning redan vid den första kontakten vilket har kunnat vara avgörande för intervjugenomförandet. Samtidigt upplevde även vi det som nästan omöjligt att undvika en sorts obalans genom att vi som forskare sätter ramarna utifrån studiens syfte och forskningsfrågor. Det vi såg till i dessa intervjusituationerna var att en av författarna fick leda intervju medan den andra var till stöd vid behov. Med samspel mellan oss två författare såg vi till att den intervjuade under intervju inte kände sig utfrågad av två personer. Det vi fick ut av detta sätt att utföra intervjuerna, var att istället för att tolka för varandra om det som kommit fram under intervjun, kunde vi diskutera varandras uppfattningar efter intervjun. Det hjälpte oss att hålla en kritisk ställning till våra egna uppfattningar, och det har ökat möjligheten till att få ett sammanhängande intervjuinnehåll till nästa intervju. Vi var medvetna om att det skulle kräva det som benämns i Kvale & Brinkmann (2014) som hantverkskicklige intervjuaren. Samtalsmetodiken och de verktygen som benämns har varit en stor del av vår utbildning, och detta upplevde vi som fördelaktiga färdigheter i intervjusituationerna (Kvale & Brinkmann 2014, 209).

4.3 Urval och undersökningsenheter

Denna studien har avgränsats till studie- och yrkesvägledningen och intervjuerna med vägledarna i grundskolan i relation till vägledarnas betydelse vid gymnasievalet. Alla elever har en lagstadgad rätt till kontakt med vägledare under hela skoltiden samt en vägledning anpassad till individuella behov och förutsättningar. Vägledarnas sätt att arbeta framgår i två olika aspekter, dvs vägledning i vid och snäv bemärkelse. Med utgång i detta har studiens frågeställningar formats för att analysera vägledarnas personliga uppfattningar om studie- och yrkesvägledningen på den egna grundskolan i relation till vägledarnas uppfattningar om det egna uppträdande i yrkesrollen.

Vårt urval av respondenter beskrivs av Larsen (2009, 77) som icke- sannolikhetsurval. Med det menas att studiens resultat gäller enbart de som deltog i undersökningen men det

(23)

23

bidrar till en bättre förståelse av fenomenet. Urvalet kan vidare beskrivas som delvis godtycklig utifrån variation i urvalgruppen: formell utbildning, verksamma på

kommunala grundskolor och från olika geografiska område.

Respondenterna som deltog i denna studie är mellan 36 och 64 år, fem kvinnor och en man. Respondenterna är verksamma studie- och yrkesvägledare på grundskolor fördelade på tre olika orter i Skåne.

För urvalet har självselektion tillämpats (Larsen 2009, 77) dvs. respondenternas deltagande var frivilligt. Alla tillfrågade vägledare har fått möjlighet att läsa om studiens syfte förklarat i kontaktmejlet med ett bifogade brev. Vägledarna var uppmanade att ställa frågor av intresse till oss i författarparet innan vägledarnas ställningstagande till vår studie och intervjuerna.

4.4 Validitet och reliabilitet

Vi har genomfört sex semistrukturerade intervjuer med studie- och yrkesvägledare med stöd i en intervjuguide. Larsen (2009, 27) beskriver fördelarna som en möjlighet till en fördjupning och uppföljning med intervjufrågor och det ger även god validitet för studiens resultat. Hög validitet kan lättare uppnås, enligt Larsen (2009, 82) genom att informanterna själva kan ta upp frågor av relevans för studiens syfte och på så sätt bidra till flera förklaringssätt. Vi har intervjuat verksamma studie- och yrkesvägledare som har bidragit med flera infallsvinklar på de teman som vi hade i våra intervjuer vilket vi anser ger vårt arbete hög validitet.

Reliabiliteten enligt Larsen (2009, 81) handlar om noggrannhet och precision som andra forskare kan återskapa vid genomförande av samma undersökning och få samma resultat. Det som kan upplevas som svårt att återskapa i liknande undersökningar som vår är respondenternas personliga uppfattningar samt intervjuarnas eventuella följdfrågor som inte nödvändigt skulle uppfattats överensstämmande med vår undersökning. Vi anser som sannolikt att andra forskare skulle kunna få annorlunda resultat vid samma eller en annan tidpunkt eller på en annan plats vilket minskar studiens reliabilitet. Vi är medvetna om det som Larsen beskriver som risk att informanten påverkas av situationen men med tanke på respondenternas förståelse av fenomenet och vårt syfte med intervjun anser vi att den här risken dämpas. Vi anser att vår noggranna datahantering och även vårt samarbete, som beskrivits av Larsen (2009, ibid 81) har ökat studiens reliabilitet.

(24)

24

4.5 Analysmetod

Hermeneutisk analys tillämpades för att kunna hitta innebörden och förståelsen för det som studie- och yrkesvägledarna har sagt i intervjuerna. Hermeneutiken beskrivs av Thurén (2007, 94) som en tolkningslära och att den går ut på att förstå hur människor reagerar på eller upplever olika situationer. Hermeneutiken bygger på inkännande samt empati och är lämplig när forskare vill förstå människor och deras handlingar samt resultaten av dessa. Syftet inom hermeneutiken är att hitta en godtagbar och ömsesidig förståelse för en texts mening. Hermeneutik är dubbelt relevant vid intervjuer på grund av att det kan ses som två processer i arbetet med intervjuerna. Först är det dialogen som skapar intervjutexten som ska tolkas, därefter förklaras den processen där intervjutexten har tolkats. Detta kan upplevas som ytterligare en dialog med texten (Kvale & Brinkman, 2014).

4.5.1 Tillvägagångsätt vid analys

Vi började med att transkribera intervjuerna dvs. att ändra formen från talspråk till skriftspråk ordagrant (Kvale & Brinkmann 2014, 217). Därefter har vi tillämpat metod efter meningskoncentrering som beskrivs i Kvale & Brinkmann (2014, 245). De beskrivna fem stegen relevanta för denna analysmetod har påbörjats med att läsa igenom intervjuerna för att skapa sig en helhetsbild. Det andra steget gick ut på att fastställa teman som i steg tre reducerades till de tre aspekterna relevanta för att besvara studiens frågeställningar: 1) att identifiera vägledarnas egna uppfattningar kring uppdraget på den egna grundskolan, 2) att identifiera vägledarnas egna uppfattningar om uppdraget som hela skolans ansvar, och 3) att identifiera vägledarnas personliga uppfattningar om det egna arbetssättet.

Vårt analyskapitel utformades utifrån de teman och aspekter vi har använt för att analysera det insamlande materialet. Det fjärde steget som är ett viktigt steg har inneburit för oss att koppla aspekterna med studiens syfte. Det sista steget gick ut på att knyta samman hela intervjuns teman.

(25)

25

4.6 Etiska ställningstaganden

Vår undersökning och studien har underordnats de fyra grundläggande etiska principerna inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet 2002, 6).

Informationskravet innebär att forskaren ska informera om forskningens syfte, innebörd

av deltagandet och att deltagande är frivilligt (Vetenskapsrådet 2002, 7). Detta krav har vi uppfyllt med kontaktmejl med bifogat brev om studiens syfte. Vi har informerat om att deltagandet var helt frivilligt men jätteviktigt för vår studie som upprepades vid intervjutillfällena. Samtyckeskravet innebär att deltagaren i studien själv får bestämma över sin medverkan som kan avbrytas när som helst och att vi som forskarna ska ha respekt för detta (Vetenskapsrådet 2002, 9–10). Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om individer i en undersökning ska vara anonyma för alla utomstående så att enskilda personer inte går att identifiera (Vetenskapsrådet 2002, 12). Uppgifterna om vilka som varit med i denna studie har ingen annan än studiens författare och handledaren. Deltagarna presenteras i resultatdelen med fingerade namn. Nyttjandekravet innebär att information och uppgifter endast får användas i forskningen i det påtalade syfte och inga andra syften som inte är vetenskapliga (Vetenskapsrådet 2002, 14). Detta krav tillgodosågs genom att vi inte kommer använda oss av någon information som vi fått fram, annat än i syftet för den här studien.

(26)

26

5. Resultat

I detta kapitel redogörs för resultatet utifrån intervjumaterialet. Vägledarnas namn är fingerade och arbetsplatserna avser grundskolor i tre orter i Skåne. Resultatet delas upp och tematiseras utifrån studiens syfte att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledarnas upplevelse av vägledningsuppdraget på den egna grundskolan. Teman ordnas efter vägledarnas uppfattningar om a) det egna uppdraget i snäv bemärkelse, b) uppdraget som hela skolans ansvar och c) det egna arbetssättet. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

5.1 Vägledarnas uppfattningar om det egna uppdraget

Det framställda resultatet gäller vägledarnas uppfattningar av det egna uppdraget utifrån förmedlade förväntningar i form av uppdragets funktion och mål enligt styrdokument för organisation kring uppdraget. Detta framställs med Carinas beskrivning av uppdraget:

Studie- och yrkesvägledningsplanen, det är huvudmannens ansvar, och /…/. Sen ska det ner till rektorerna som ska processa den och göra den till sin egen plan. Det är en skyldighet att göra det till en plan. Då tänker man den här röda tråden, vi har skol-lagen, vi har förordningar, och vi har allmänna råden. Allmänna råden, de är minimum krav vi måste uppfylla. Sen behöver man inte följa vad som står i allmänna råden i punkt och pricka, men det måste åtminstone ha den kvalitén. (Carina).

Vägledarnas uppfattningar framgår i två aspekter vilka sätts i förbindelse till de uppgifter som vägledaren skall genomföra inom ramarna för uppdraget på grundskolan. Arbetsuppgifterna beskrivs av vägledarna som olika aktiviteter i relation till vägledning i den snäva och den vida bemärkelsen.

(27)

27

5.1.1 Vägledning i snäv bemärkelse

Utan betydande skillnader i vägledarnas beskrivning av uppdraget i snäv bemärkelse framgår hur aktiviteterna kopplade till gymnasievalet står i vägledarnas fokus. Det är den personliga vägledningen som studie- och yrkesvägledaren ger i form av vägledningssamtal, individuellt och i grupp. Följande citat anses som den gemensamma uppfattningen av alla vägledare:

Det är ju att vägleda eleverna att göra ett väl avvägt val till gymnasieskolan. Det ingår nog också att ha motiverande samtal med de som inte är motiverade... Ja, vägledning av eleverna inför gymnasievalet är det stora. (Anna)

Vägledare berättar om att aktiviteterna under denna period främst handlar om gymnasievalet och riktas mot att vidga elevers perspektiv, att utmana elevers eventuella föreställningar om utbildningar och yrken som kan grundas exempelvis i kön, social eller kulturell bakgrund.

I flera intervjuer beskrivs av vägledare hur den individuella vägledningen kan vara motiverande samtal med eleverna. Oftast kopplas motiverande samtal till elevers studiemotivation, betyg och gymnasiebehörighet. Med följande citat lyfts elevernas stress kring gymnasievalet:

Ja precis, det är motiverande samtal också. De pratar mycket att eleverna är stressade och jag tror det många gånger beror på att de inte vet vad som väntar och då tror jag det är väldigt bra att jag som studie- och yrkesvägledare kan vara med som en stöttare. (Elly)

Vägledarna menar att elevernas färdigheter att välja utifrån kunskap om egna styrkor och svagheter samt kunskap om utbildningar och yrken inte är någonting som eleverna kan lära sig på kort tid inför gymnasievalet. Detta lyfter fram vägledningen som en process som tar tid och påbörjas innan eleverna kommer upp på högstadiet. Vägledarna menar att det innebär ett arbete med eleverna om inte i låg-, då i mellanstadiet så att eleven ska få en chans att utveckla självkännedom och bygga upp en uppfattning om omvärlden, som exemplifieras enlig följande citat:

(28)

28

Men det hjälper ju för att de ska kunna göra det här valet som är så viktigt eftersom de inte har någon valkunskap, det tror man ju att barn bara har. Det tar ju lite tid att lära sig och välja. (Anna).

Samtidigt vid intervjutillfällena läggs märke till att arbete med eleverna påverkas av flera faktorer. En faktor som nämns som viktig är vägledarens anställning på mer än en grundskola som kan betyda att vägledaren befinner sig på grundskola en arbetsdag i veckan. Detta lyfts av vägledare som frågan om tillgång till och kvalité av vägledningsstödet för eleverna:

Visst rent tekniskt kan det fungera men det handlar inte om vägledning, inte ett skvatt. Vägledning handlar om relation till eleverna. Den bygger man från årskurs fyra, fem, sex, sju, åtta och nio. När eleverna har sett en under flera år. Det bygger på att de får förtroende för den som sitter här. (David)

Andra faktorer som nämns viktiga i arbete med eleverna är antal elever vägledaren har ansvar för och elevers socioekonomiska och etniska bakgrund. Den senaste flyktingvågen av människor från krigsdrabbade länder aktualiserar vägledarnas färdigheter i ett mångkulturellt vägledningssamanhang. Alla vägledare har inte en regelbunden kontakt med nyanlända elever eller den långvariga vägledningserfarenheten av möten med elever av annan kulturell bakgrund. Detta kan ge utryck för en osäkerhet hos vägledaren som framställes av citatet nedan:

… där krävs det ganska mycket för där finns en hel del elever som är nyanlända och en hel del som går på språkspår /…/ Det krävs mycket mer vägledning /…/Alltså från början tror jag att jag tyckte det var jobbigt. För att man som syv i vår profession inte vill leda, man vill vägleda men inte säga såhär ska du göra, det här ska du välja. (Brita)

De vägledare som har vägledningssamtal med nyanlända elever upplever en utmaning som hanteras utifrån vägledarens bästa förmåga att förstå elevernas förutsättningar. Utmaningen förknippas till elevernas bakgrund i auktoritära system i ursprungsländerna. Några vägledare upplever att elever som kommer från länder med auktoritära system

(29)

29

uppvisar behov för ledning i vägledningssituationer. Detta upplevs i kontrast till vägledning av svenska elever. Vägledarna med längre erfarenhet i arbete med elever av annan kulturell bakgrund upplever att dessa elever behöver mer stöd än vägledarna kan erbjuda.

5.1.2 Vägledning i vid bemärkelse

Studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse omfattar den verksamhet i alla skolformer som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Detta antyder vägledarnas uppfattningar kring rektorns, lärarnas och vägledarnas uppgift och funktion som klargörs med studie- och yrkesvägledningsplanen på grundskolan och avser hela skolans ansvar. Anna menar att:

Alltså när det heter hela skolans ansvar då är varje personal involverad i hur det går till, vad som ska hända och hur det ska hända /.../ lärarna skulle göra samplanering/… / det är rektorn som bestämmer. (Anna).

Att vägledarna har inflytande på studie- och yrkesvägplanerna framgår i intervju med vägledaren som beskriver samplanering mellan henne och rektorn på följande sättet:

… det säger skollagen /… /det här säger forskningeller det är det vi har att följa. Så den här allmänna råden har vi suttit och plockat och plockat och plockat. Om man tittar på det och har det som utgångspunkt för att tänka sig, hur ska jag kunna uppnå det som sägs? (Carina).

Vägledarnas eget inflytande på studie- och yrkesvägledningsplanerna på de egna grundskolorna kopplas av vägledare till rektorns uppfattning kring studie- och yrkesvägledningen. Detta framställs av en återkommande mening i samtliga intervjuer:

… har man tur så har man en rektor som lyssnar och är öppen för idéer. (David)

Med ”att ha tur” menar vägledarna på en öppen samverkan som avser hela skolans ansvar utifrån rektorns, lärarnas och vägledarnas uppgift och funktion på grundskolan. ”Att ha

(30)

30

tur” beskriver vägledarna i förhållande till det faktiska inflyttandet på studie- och yrkesvägledningen på den egna skolan. Här framgår även att vägledarna med anställning på en grundskola upplever större inflyttande än vägledarna anställda på två eller flera skolor.

Vägledarnas uppfattningar om en etablerad yrkesroll tycks handla om deras känsla av att bekräftas som en i laget. Alla vägledare har kunnat berätta om positiva upplevelser av samverkan som hela skolans ansvar. De positiva upplevelserna av samverkan framhäver betydelsen av goda relationer med rektorn och lärare och bekräftas av samtliga vägledare. De flesta vägledare har kunnat berätta om ett flertal framgångsrika projekt som grundats i god samverkan och kunskapsutbyte mellan yrkesrollerna. Dessa rådande positiva erfarenheter kan beskrivas genom Ellys projekt med lärarna på den egna grundskolan. Elly leder ett projekt som inledningsvis fick stöd från skolans SO lärare:

Sen samtalade jag med rektorer och tittade lite, är det något vi ska jobba med på vår skola? Och sen så fick vi presentera vår tanke och vi jobbade tillsammans och gjorde en skola - arbetsliv pärm. En pärm eller en metodbank med olika idéer vad man kan göra i de olika årskurserna. Och sen fick varje arbetslag i de olika årskurserna tillbaka en pärm där de sedan kunde titta på olika övningar och aktiviteter. (Elly)

David berättar om ett av sina projekt som pågick för ca 10 år sedan. För David finns ingen anledning att uppfinna hjulet igen när det finns färdiga koncept i form av det vida samarbetet som involverar lärare, vägledare och företag:

Det är inget nytt heller men det var nytt där och då /.../ Lärarna tyckte det var ett bra sätt att levandegöra undervisningen. Ex i naturvetenskap, hade vi ett företag som tillverkade miljövänliga förpackningar och just det året, han som var mentor, NO-lärare, det tyckte han var perfekt. (David)

Vägledarnas resonemang utifrån de positiva erfarenheterna handlar om integrerad undervisning då lärarna är öppna för vägledarnas medverkan och uppfattar vägledaren som stöd i undervisningen. Det upplever vägledarna som eget inflytande och bekräftelse av egna kompetenser. Samtidigt berättar vägledare att de gör sig tillgängliga för övrig skolpersonal och samverkan på grundskolan. Det krävs enligt vägledarna att förmedla en

(31)

31

trygg självkänsla som kan kopplas till en etablerad yrkesroll. Detta beskrivs med följande citat:

Som syv så gäller det att vara tuff och stå på sig och visa att vi kan och vet mycket som inte de andra vet. Vi har en utbildning som innefattar en hel del beteendevetenskap, det har inte rektorerna, inte pedagogerna heller. Vi har en utbildning som är mycket bättre, vi kan undervisa om det kniper, vi kan vägleda eleverna och vi kan bli rektorer också om man skulle vilja. (David)

5.1.3 Försvagad yrkesroll

Som det redan konstaterats av vägledare är det rektorn som har det övergripande mandatet för samverkan mellan olika yrkesroller på grundskolan. En rektor med bakgrund som studie- och yrkesvägledare tycks av vägledare har en fördelaktig funktion för planering och genomförande av studie- och yrkesvägledningen på skolan. Detta betonas av vägledare beträffande väglednings funktion och mål. Oavsett hur samverkan på vägledarnas grundskolor upplevs i dag verkar det som att vägledarna förhåller sig kritiska till hela skolans ansvar i två aspekter. Första aspekten skulle kunna beskrivas med vägledarnas upplevelse i förhållande till tidigare eller aktuella erfarenheter av samarbete med lärare. Lärare uppfattas av andra vägledare som ointresserade att fullfölja arbete som integrerar studie- och yrkesorienteringen. Det gör att vägledarna känner sig mindre viktiga i arbetslagen än lärarna. Det skapar en irritation hos vägledarna som kan uttryckas med citaten nedan:

Målet är ju att alla ska gå till gymnasiet. Om någon sen hoppar av och på… ja, det bryr sig inte grundskolelärarna om. Det är inte deras grej. Deras grej är att de får godkänt så de går vidare. (Anna)

Vad Anna berättar här handlar om den avsedda tiden vägledaren ska träffa eleven för att göra gymnasievalet. Den tiden anpassas till lärarna, menar Anna, och lärarna godtar inte att eleverna gå ifrån lektionerna. Eftersom det inte går att jobba med eleverna under rasterna kan detta uppfattas av vägledare som att lärarna förminskar deras roll. Vägledarna framhåller hur krav på rektorerna och lärare inte finns i praktiken och menar på att det bör finnas och beskrivs med följande citatet:

(32)

32

Alltså egentligen ska ju lärarna ta tag i studie- och yrkesorientering som jag kallar den stora delen som omfattar alla i skolan. Det är lärarnas ansvar och det är rektorn som ska styra det. (David)

Samtidigt upplever vägledarna en begränsad tillgång till lektionerna som kan beskrivas med följande citatet:

Det är inte så lätt /.../ man får gärna komma in och låna en tid av undervisningen och prata en kvart och så kan de ta emot mycket material och jobba med de själva. Men de släpper inte lika gärna in i att göra övningar eller så…(Brita).

Vägledarnas tillgång till undervisningstid framställs som en handling som kan ta tid att verkställa på grundskolan enligt följande citatet:

... Det tog iallafall ett par år innan /…/ vad vi som syv kan göra med ungarna i klassen. Så småningom/…/ när jag presenterade detta projektet så var de lite med. Det är att tränga sig på och komma med idéer som de kan använda sig av i undervisningen. (David)

Samverkan mellan vägledare och lärare verkar komplex och kan skildras med

vägledarnas uppfattningar kring integrerad undervisning. Vägledare på de grundskolorna

där ämnesundervisning integrerar studie- och yrkesorientering upplever det som en överföring av vägledarnas kompetenser till lärarna. Vägledarna förhåller sig positiva till att lärarna har vägledningsperspektivet i undervisningen med sig, men vägledarna anser sig vara de som bör hantera frågor som omfattar utbildningar och yrken samt möjliga föreställningar i relation till kön och kulturell bakgrund. Vägledarna som delar denna uppfattning är eniga i bemärkelsen att det hör till studie- och yrkesvägledarens kompetenser och att detta överbelastar lärarna. Detta skildras med följande citat:

Men på ett sätt överlämnas det helt och hållet åt dem när vi har en utbildning att jobba med det. (Brita)

(33)

33

Fia är också kritisk till integrerad undervisning och menar hur det ställer orimliga krav på lärare. Kraven som framgår utifrån läroplanen är inte något som rektorn kan påverka heller, menar Fia. Samtidigt har inte Fia mycket utrymme själv att vara stöd till lärare men upplever ett kollegialt ansvar för att göra det:

Men jag känner att man behöver tänka lite vidare för när man sätter sig in i hur lärarna har det, vilket hektiskt schema de har, så måste man inse att det är större problem än bara deras inställning. Det är egentligen en brist i organisationen, strukturellt sätt. (Fia)

Ett tydligt mandat från rektorn, tycker vägledare, stärker både vägledare och lärare. Vägledare tycks upplever sin roll som försvagad eller att deras kompetenser förflyttas till lärare men vägledarna själva tycks kan ha inflyttande i detta sammanhang. Detta framställs med följande citat då Carina berättar om egen förhållning till detta samarbete:

Så jag tror att de tar ett större ansvar för studie yrkesvägledning, i och med att jag inte är alltid i skolorna, förstår ni? På det viset är det rätt så bra att vara konsult. Nu har jag en renodlad roll, nu ska jag bara ge studie yrkesvägledning, that's it.

(Carina)

5.2 Vägledarnas uppfattning om den egna yrkesrollen

Enligt vägledarnas beskrivningar engagerar sig vägledare och stödjer lärare som kopplas

till vägledarnas arbete av en konsultativ karaktär och vägledarnas ledarskapskompetens.

Detta innebär att informera, stödja och leda lärarkollegorna på den egna grundskolan i

hur studie- och yrkesvägledningen kan integreras i undervisningen. Vägledarna söker efter mer engagemang och kunskap kring studie- och yrkesvägledning hos rektorer och lärare. Samtidigt framgår en självkritisk insikt att vägledarna själva bör kunna förmedla uppdraget, samt en tydlig avgränsning mellan den snäva och den vida bemärkelsen i uppdraget. Detta behövs för att öka förståelsen kring vägledningsprocessen och dess betydelse för elevernas framtid och samhällsintresse, menar vägledarna. Det kan sammanfattas med följande citatet:

(34)

34

Sen är syv en person, studie och yrkesvägledning en process, och det gäller hela tiden att säga det. För att tror studie och yrkesvägledaren att den är studievägledning, hela oss, så kommer den här personen att gå i sönder, och misslyckas. (Carina)

Vägledarna uttalar ett behov av tillträde till positionerna där det fattas beslut om vägledningsfrågor som framställs med citatet:

Jag har tänkt på det jättelänge, varför ingår inte jag i ledarkåren. För jag är ensam och jag ska styra och organisera från årskurs ett. (Fia)

Att få vara med på arbetslagsträffar där det diskuteras hur de ska lägga upp sitt arbete så man kan bidra med sin kompetens. Det är nog nästan det allra viktigaste. (Brita)

Enligt vägledarna kan det förväntas svårigheter med samverkan på grundskolan oavsett hur lång arbetslivserfarenhet vägledaren besitter. För några vägledare har det varit ett sätt

att jobba med arbetslagen på den egna grundskolan genom att förminska de egna kompetenserna. Detta framställs av följande citatet:

Vi får inte bli för duktiga för då är vi ett hot. (David)

I detta sammanhang återkopplar vägledaren till rektorns bakgrund som studie- och yrkesvägledare som en fördelaktig funktion för planering och genomförande av studie- och yrkesvägledningen på skolan. Då uppfattas inte vägledarens kunskaper som ett hot utan en tillgång för god samverkan mellan rektorn, lärare och vägledare, menar vägledarna.

Samarbetsförmåga och förmåga för att skapa kontakter lyfts av vägledare som grundläggande kompetens. Några vägledare ingår i flera olika arbetslag på den egna

grundskolan, som exempelvis elevhälsoteamet. Vägledarna medverkar vid

utvecklingssamtal, planerar studiebesök på olika gymnasieskolor, skapar kontakter med

(35)

35

Ja, jag känner mig ganska välkommen i de olika lagen när jag behöver komma ut, där har jag inga problem. Sen får man vara ödmjuk, ge och ta och inte bara stövla in. (Elly)

Vägledarnas inkluderande i olika grupper kan upplevas som komplicerat då det finns olika planer på olika arbetsplatser för studie- och yrkesvägledningen. De formella kunskaperna förvärvade under utbildningen, tycker vägledare, kommer till nytta först efter ens etablering på den egna grundskolan:

När jag började så tänkte jag varför lärde jag mig allt detta? Men ju mer jag jobbade desto mer kan jag plocka in från utbildningen. (Brita)

Vägledarna beskriver eget sätt att arbeta som ganska fritt. Det kan tyckas att vägledarens

upplevelse av etablering i yrkesrollen återspeglas i hur de gör. Vägledarnas personligheter

är olika men vägledarna tycks förmedla lika mycket engagemang kring sitt uppdrag. Vägledarna med längre arbetslivserfarenhet kan verka något mer tydliga med vad vägledarens mandat ska innehålla. Deras avgränsningar mellan vägledning i snäv och vid bemärkelse uppfattas som klara i anknytning till vad de tycker är deras roll i vägledningsprocessen. Vägledarna som fortfarande befinner sig i etableringsfasen förmedlar egna visioner inför framtiden utifrån egna, något optimistiska förväntningar på det egna inflytande:

Jag har tre skolor som är nya för mig så det tar lite tid att arbeta in kontakter och relationer men jag tycker definitivt att det finns möjligheter. Så det tror jag att man kommer kunna vidareutveckla ganska mycket. (Brita)

Tjänstgöringsomfattningen som passar in i vägledarnas egna privata liv ger intryck för möjliga svårigheter att matcha eget behov för inflytande med de faktiska jobbtillfällen på en grundskola som exemplifieras av Fia:

Hur mycket ska jag jobba med det här? Hur mycket vill ni och vad är rimligt? Jag tycker det är svårt att själv avgöra det för jag är engagerad och vill gärna komma in i lågstadiet och mellanstadiet också. (Fia)

(36)

36

Vägledarnas sätt att arbeta verkar komplext oavsett hur lång arbetslivserfarenhet de besitter. Enligt vägledarnas berättelser förefaller det vara ett periodiskt behov att kliva fram i sin yrkesroll och berätta vad studie- och yrkesvägledningen är inför berörd personal på skolan.

5.3 Sammanfattning

Tre aspekter på studie- och yrkesvägledarens uppdrag kan plockas ut. Första aspekten handlar om de organisatoriska faktorerna i form av styrdokument för uppdragets funktion och mål. Andra aspekten handlar om samverkan i den vida bemärkelsen i relation till aktiviteterna och ansvarsfördelning. Den tredje aspekten handlar om vägledarens uppfattning om den egna positionen inom uppdraget i den vida och den snäva bemärkelsen.

Arbetsuppgifterna kan kopplas till vägledarens anpassning till elevernas individuella behov och den effektiva arbetstiden på skolan. Elevernas behov och vägledarens tillgänglighet på grundskolan tycks något ansträngande i relation till ledning av elever med en annan etnisk bakgrund än svensk i kontrast till vägledning av ”svenska” elever. Tidsfaktor för vägledarens arbetsuppgifter uppfattas av vägledare som avgörande.

Studie- och yrkesvägledningen kan variera från skola till skola i enlighet med planen för studie- och yrkesvägledningen. Hela skolans ansvar skulle kunna beskrivas som ett irritationsmoment i två aspekter: 1) samverkan med lärare på den egna grundskolan då vägledaren upplever begränsad tillgång till lärarnas lektioner. På så sätt upplevs vägledarrollen försvagas av lärarna samt uppfattas av vägledare som en överföring av deras kompetenser till lärarna. 2) Vägledarnas samverkan med rektor och lärare skulle kunna beskrivas som samverkan mellan två olika arbetslag som representerar olika intressen i perioderna.

Det kan tyckas att vägledarna engagerar sig i och stödjer lärare som skulle lyfta en konsultativ ledarskapskompetens hos vägledare. Denna kompetens innebär att informera, stödja, och leda lärarkollegorna. Detta betraktas av vägledare bidra till en bättre förståelse av vägledningsprocessen på grundskolan. Vägledarna önskar ett tydligt mandat för det egna arbetssättet inför andra yrkesroller på den egna grundskolan.

(37)

37

6. Analys

För analys av resultatet används teoretiska begrepp från The Organization as a Systems

of Roles (Katz & Kahn, 1987). Enligt teorin betraktas skolorganisationen som ett öppet system av olika roller såsom rektor, lärare, vägledare och övriga i en ömsesidig relation

till varandra enligt rollförväntningar på individerna. Teoretiska begrepp som används i analysen avser roll som förväntat beteendet, dvs de formella förväntningarna på vägledarens sätt att arbeta. Rektorn på grundskolan ses som huvudansvariga avsändaren som förmedlar de formella förväntningarna vilka framgår utifrån styrdokument för grundskolan. Vägledaren som mottagaren vid förmedling av egna förväntningar på den egna yrkesrollen ses som självavsändare. Begreppet rollavsändningsprocess kopplas till vägledarnas etablering i rollen på den egna grundskolan och analyseras utifrån det förmedlade och de mottagna rollförväntningarna under rollavsändningsprocessen. Yrkesidentitet analyseras utifrån vägledarnas beredskap för rollen och acceptans av de organisatoriska förutsättningarna och kraven. Yrkesidentitet sätts i förbindelse till

kontexten på grundskolan och analyseras i relation till rollkomplexitet. Vår avsikt är att

med dessa teoretiska begrepp belysa samband mellan vägledarnas personliga uppfattningar om studie- och yrkesvägledningen på den egna grundskolan och vägledarnas uppfattningar om det egna arbetssättet.

6.1 Förväntat beteendet

Enligt Katz och Kahn (1978) är grundskolan ett öppet system av olika roller i egenskap av rektorn, lärare och vägledare i en ömsesidig relation till varandra utifrån förväntningar på positionerna i en kedja enligt den hierarkiska organisationen kring studie- och yrkesvägledningen. Den relationen påverkas även av rollinnehavarnas attityder, övertygelser, uppfattningar, vanor och egna förväntningar.

Det som avser förväntat beteende i detta arbete handlar om aktiviteterna som kopplas till vägledarrollen på grundskolan. Vägledarrollen avser de formella normerna-

References

Related documents

Frågeställningarna besvaras i delstudie I genom att studera vilka arbetssätt, laborerande eller konkretiserande, som används i undervisningen när lärare eller

De anser att deras chef är en väldigt kompetent chef som arbetar hårt för att stödja studie- och yrkesvägledarna i deras arbete med elevhälsan, men det hjälper inte när de inte

Då inga plaggskisser tilldelades inför arbetet finns utrymme för att skapa designen för funktionen.. Den skall vara fodrad, ha krage och huva, många fickor samt

Med andra ord: delar av organisationen som givit ett lågt direkt bidrag till vinsten kan mycket väl ha varit av avgörande betydelse för att banken fått andra vinstgivande affärer,

Lösningen på detta skulle kunna vara ett starkare ramverk omkring studie-och yrkesvägledarna samt användandet av de ramverk som finns, exempelvis De allmänna råd och kommentarer

Det hon uttrycker kan tolkas som så att hon dels vill gå ännu djupare i analysen av karaktären och dennes relationer, dels att hon med hjälp av boken och diskussionen med de

kultur. 10) anser att barnen utvecklar sin förståelse för omvärlden genom att studera naturvetenskap. Genom att lära sig olika sätt att samla och organisera

skolstarten utifrån argumentet att det krävs en relativt passiv elevroll i lågstadieundervis- ningen jämfört med i förskolan (SOU 1985:22). Detta innebär att diskussionen