• No results found

Elevutbyten på Hotell- och Restaurangprogrammet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Elevutbyten på Hotell- och Restaurangprogrammet"

Copied!
48
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö Högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

10 poäng

Elevutbyten på Hotell- och Restaurang

programmet

Student Exchanges at Catering schools

Författare: Kenneth Dahlgren, Peter Ellison

Examensarbete 10 poäng Handledare: Marie Leijon

Höstterminen 2005 Examinator: Elisabeth Söderqvist

(2)
(3)

Malmö Högskola

Lärarutbildningen 60 poäng Skolutveckling och ledarskap Höstterminen 2005

Sammanfattning

Ellison, Peter & Dahlgren, Kenneth (2005). Elevutbyten på HR-programmet (Student Exchanges at Catering Schools). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Den ökade rörligheten och internationaliseringen i vårt samhälle bör återspeglas även i skolan. Detta synsätt framgår av bl.a. Lpf 94 (1994, s 7) .

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur elever uppfattar utbyten med andra skolor i Sverige och utomlands i form av studiebesök och praktik.

Undersökningen är kvalitativ med enkäter till elever på två skolor som genomfört ett nationellt och ett internationellt elevutbyte.

Sammanfattningsvis kan konstateras att samtliga inblandade upplevde praktik på annan plats positivt. Eleverna lärde sig också att planering och samarbete är mycket viktigt för att kunna genomföra projekten.

Nyckelord: HR- programmet, elevutbyte och internationell.

Kenneth Dahlgren Peter Elison Handledare: Marie Leijon

Domaruddsvägen 17 LångOllasväg 7 Examinator: Elisabeth Söderqvist 18491Åkersberga 79333 Leksand

(4)
(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning……….…..9

1.1 Bakgrund………...10

1.2 Syfte………...12 1.3 Problemformulering………...12

2. Litteratur……….……….…...13

2.1 Litteraturgenomgång……….………...……….13 2.2 Behovsteorier……….13 2.3 Maslows behovshierarki………...…14 2.4 Kroppspråk……….………...15 2.5 Ahrenfelts kompetenstrappa………..16 2.6 Genusperspektiv………16 2.7 Vidsynthet……….17 2.8 Yrkespraktik……….18

3. Metod….………...21

3.1 Kvantitativ eller kvalitativ studie………..21

3.2 Val av studie………..21

3.3 Kunskapskällor och urvalsprinciper………..21

3.4 Val av undersökningsmetod………..23

3.5 Enkäternas och dagbokens utformning………..24

3.6 Etik……….25

(6)

4. Resultat………...27

4.1 Nationellt utbyte………...………..27

4.1.1 Projektets genomförande……….27 4.1.2 Resultat från enkät 1………27 4.1.3 Resultat från enkät 2………30 4.1.4 Dagboksanteckningar………..30 4.2 Internationellt utbyte ………...31 4.2.1 Projektets genomförande……….31 4.2.2 Resultat från Enkät 3………...32 4.2.3 Dagboksanteckningar………..33

5. Diskussion………..…35

5.1 Utvärdering och svarsfrekvens………...35

5.2 Elevutbytets mottagande……….35 5.3 Upplägg av utbytet………..35 5.4 Engagemang……….. 36 5.5 Matlagningskunskap……….……….37 5.6 Genus………..38 5.7 Vidsynthet………...38 5.8 Fortsatt forskning………...38 Källförteckning………..….……….41 Annan forskning………..42 Webreferenser………..42

(7)

Bilagor:

Bilaga 1: Enkät 1, Utvärdering av nationellt utbyte

Bilaga 2: Enkät 2, Hur vill ni utveckla restaurangskola utbytet Bilaga 3: Program för det nationella utbytet

Bilaga 4: Enkät 3, Utvärdering av utbytet med Finland Bilaga 5: Program för det internationella utbytet

(8)
(9)

1. Inledning

Internationalisering är ett ord som idag används i många sammanhang.

Världen har krympt för många unga människor genom Internet, film, musik och ett ökat resande. Den enskilda skolan, kommunen eller Sverige är inte ett geografiskt område som kan skyddas och stängslas in utan alltfler verksamheter utsätts för konkurrens utifrån. Pengar och arbetskraft flödar över tidigare satta gränser och även skolan är numera konkurrensutsatt. Genom Lpf 94 (1994, s 7) menar man att det numera möjligt att söka sin gymnasieutbildning på annan ort, på en skola som eleven uppfattar som attraktivare ur någon aspekt.

Resandet har ökat markant i vårt samhälle sedan vi själva var unga. Enligt

Rese- och TuristDataBasen (2005), T.D.B, spenderade svenskarna 11 miljarder på semesterresor i Sverige i juli 2005. Statistik från samma databas visar att under den senaste 12-månadersperioden har svenskarna gjort 16,3 miljoner fritidsresor till utlandet. Det ska då ställas mot en befolkning på drygt 9 miljoner. Då förstår man att svenskarna är ett resande folk. Det innebär att många elever är resvana men, eftersom resandet också hänger ihop med familjeekonomi, finns många elever som inte fått möjligheten till detta.

Restaurangyrket är sedan gammalt ett yrke med en nationell och internationell arbetsmarknad. Det är inte ovanligt att olika nationaliteter arbetar tillsammans i köket. Världsberömda kockar åker runt och gör så kallade gästspel på förstklassiga restauranger världen över. Detta är en företeelse som förekommer på många typer av restauranger, men i förenklad form. Detta borde gå att överföra även till skolvärlden.

Eleverna går i skolan allt längre tid. Det är inte heller så lätt idag att få sommarjobb, extrajobb etc. för att få arbetslivserfarenhet. I SOU (1997:121, s 267) “Om skola i en ny tid”, behandlar man just detta faktum och konstaterar därför att behovet är större än någonsin att skolan ger eleverna möjligheter att få erfarenheter från arbetsplatser. Det är viktigt för elevernas lärande och överhuvud taget för deras utveckling. Studiebesök,

(10)

projektarbeten, praktik, arbetsplatsförlagdutbildning (A.P.U), o.s.v. ger variation i studierna. Skolarbetet blir roligare, elevernas motivation ökar och de lär sig mer.

Vi är två lärare på gymnasiets HR- programmet som arbetat på respektive skola i 7 respektive 2 år. Båda skolorna ligger i mindre städer, den ena i Mälardalen utanför Stockholm och den andra i södra Dalarna. Då arbetsmarknaden inom den bransch vi undervisar i är internationell har vår ambition med de projekt vi kommer att redovisa varit att ge eleverna även denna erfarenhet innan de slutar gymnasiet.

1.1 Bakgrund

I Lpf 94 under rubriken Förståelse och medmänsklighet, konstateras den ökade rörligheten och vikten av att detta även återspeglas i utbildningen. Man slår fast att ”internationella kontakter, utbildningsutbyte med utlandet och praktik i andra länder

skall främjas”. (Lärarförbundet, 2002, s 38).

Det är emellertid inte lätt att ordna praktik och studieutbyten med andra orter då det innebär kostnader antingen för skolan eller för individen. Våra skolor har inte medel till sådant arbete, och enligt Lpf 94 (1994, s 7) under rubriken Likvärdig utbildning har elever rätt till lika möjligheter till utbildning. I skollagen 1 kap 2 och 9 § § fastslår man att vi inte heller kan kräva att eleverna själva ska betala utbytet med en annan skola. (Lärarförbundet, 2002, s 38). Den möjlighet till finansiering som vi funnit återstå är i så fall att söka externa bidrag för utbytet. Det är en ganska omfattande procedur att göra sådana ansökningar så vi vill veta om eleverna uppfattar detta positivt.

I Lpf 94 står att det inte är tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att ta personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. (Regeringen har för avsikt att ändra även Lpf 94 med denna innebörd). (Skolverket, 2002, s 115).

(11)

För att få möjlighet att utveckla elevutbytet nyttjade vi kursen projektarbetet som är en kurs på 100 timmar varav 30 timmar skall vara lärarledda. Resultatet av denna kurs har inte varit bra tidigare, på någon av våra skolor. Under denna kurs har eleverna valt bort skolarbetet och i stället gjort annat, med den påföljd att eleverna blir underkända och därmed erhålligt betyget icke godkänd (IG). Vi redovisade för eleverna att det inom denna kurs fanns en möjlighet till elevutbyte med restaurangskolan i Dalarna.

När eleverna tog detta beslut blev vi väldigt glada, det var sedan tidigare vår önskan att detta ska bli vårat examensarbete.

Det finns flera stora projekt i Europa t.ex. Comenius, Leonardo projektet och Nord plus som bara arbetar med denna typ av elevutbyten/utlandspraktik, men det är ett resurskrävande arbete att söka dessa bidrag. För att övertyga våra skolledare på respektive skola att lägga resurser på detta, var det vår vilja att undersöka om eleverna hade intresse av detta.

I regeringens proposition, ”Kunskap och kvalitet – elvasteg för utveckling av gymnasieskolan”, gör man gällande att alla yrkesförberedande program skall ges möjlighet till 15 veckor arbetsplatsförlagd utbildning. Och att fler elever bör ges möjlighet till utlandsförlagd praktik eller utbildning (Regeringsproposition 2003/04:140, s 14).

Tidigare har inga som helst elevutbyten skett på skolorna. Eleverna har naturligtvis gjort den stipulerade praktiken på 15 veckor men då på de orter där de går i skolan eller i direkt anslutning till dem. Någon enstaka elev har fått möjligheten att åka till annan ort om de själva har kunnat ordna bostad.

Redan i inledningen av ”Hotell och restaurangprogrammet”, program mål och kursplaner (Skolverket, 2000, s 5). Står det, den internationella handeln ökar liksom människors rörlighet över nationsgränserna. Detta är förändringar som ställer högre krav på språkfärdighet och kunskaper om andra människors livsvillkor, politik, kultur

(12)

och religion. Vidare under rubriken Programmål (SKOLFS 1999:12, s 9). Slår man fasta att Hotell och restaurangbranschen styrs i hög grad av nationella och internationella bestämmelser och överenskommelser och har en stark internationell prägel. I utbildningen ingår därför, förutom språkkunskaper och förståelse för andra kultur mönster, även kännedom om kulturella och geografiska skillnader vad gäller mat, matvanor och krav på service. Dessa inslag ger även beredskap för arbete och vidare studier utomlands.

Under rubriken Kommentarer till programmålet (s 12-13) kan man läsa att programmet är yrkesförberedande och leder till arbete inom bransch med bred internationell arbetsmarknad. Den som är verksam inom branschen får räkna med att möta människor med skiftande bakgrund och behov. Förståelse för olika kulturer och livsstilar är nödvändiga.

1.2

Syfte

Syftet med arbetet är att förstå möjligheter för internationella och nationella elevutbyten på hotell och restaurangprogrammet. Följande frågor ställs: Vilka former kan elevutbyten på Hotell och restaurangprogrammet få? Och hur uppfattar en grupp elever på programmet ett utbyte med en annan skola.

1.3 Problemformulering

Vårt mål med arbetet är att undersöka hur elever ser på utbyten och praktik med andra skolor. Hur uppfattar en grupp elever ett nationellt utbyte? Hur uppfattar en grupp elever ett internationellt utbyte?

(13)

2 Litteratur

2.1 Litteraturgenomgång

När vi skulle välja litteratur för vår studie började vi med att diskutera vad som krävs av pedagoger för att få en så pass stor grupp elever att tillsammans arbeta mot ett mål som de själva varit med om att välja. Uppgifterna de skulle lösa innehöll såväl praktiska som teoretiska moment. Eleverna måste förmås att själva ta ansvar för uppgiften, lärarnas uppgift är att vägleda och stötta. Vi kommer därför att fördjupa oss i Maslows behovsteorier eftersom klassen också är en grupp som styrs av andra krafter och behov än läraren och skolplanen. Sedan beskriver vi kroppsspråket då en övertygande och positiv ledare med ett klart och tydligt kroppsspråk har lättare att entusiasmera sina adepter. Vi fortsätter med Ahrenfelts kompetenstrappa som förklarar de olika nivåerna i kunskapsinhämtning. Vidare tar vi upp genusperspektivet eftersom eleverna gärna arbetar i grupper med enbart flickor eller pojkar. Därefter belyser vi läraren/eleven genom begreppet vidsynthet. Och avslutar med yrkespraktik.

2.2 Behovsteorier

I ”Organisation att beskriva och förstå organisationer” skriver Abrahamsson, Andersen och Aarum (2000, s 142), om Maslows behovsteorier vilka är vida kända inom gruppsykologin. Maslows huvudarbete utkom 1954 (Maslow, 1954) men han påbörjade sin forskning 20 år tidigare. Teorin behandlar olika grundläggande psykologiska mekanismer och den har fått stort genomslag inom organisationsteori och pedagogik. Enligt författarna innebär Maslows teori att människan är ett rationellt väsen och alla hennes behov kanaliseras genom filter av reflektioner och värderingar. De beskriver vidare i samma bok (s,143) hur Maslow delade in behoven i fem grupper, (1) fysiologiska behov, (2) trygghetsbehov, (3) sociala behov, (4) behov av status och prestige, (5) behov av självförverkligande. Vissa behov är mer grundläggande än andra och han ordnade dem så att primärbehoven ligger nederst på skalan och de mer socialt orienterade behoven högre upp då de antogs komma senare. Här av kommer beteckningen ”Maslows behovshierarki”. Den framställs ofta som en triangel eller

(14)

trappa med behov 1, fysiologiska behov som bas och behov 5, självförverkligande längst upp.

2.3 Maslows behovshierarki

Gunn Imsen hävdar i boken ”Elevens värd” (1992, s, 62), att hunger och törst måste tillfredsställas innan det kan uppstå motivation att göra något annat. Om ett barn är hungrigt är det bara mat som snurrar i huvudet, och barnet är inte mottagligt för annan information. Det känns därför självklart att tillfredsställa de grundläggande fysiologiska behoven i vårt välståndssamhälle.

När de fysiologiska behoven är tillfredsställda anmäler sig en ny grupp av behov som kallas trygghetsbehov (s 63). Där gäller det att tillgodo behoven av säkerhet, stabilitet, beroende, beskydd och inte känna fruktan ångest och kaos för att kunna gå vidare i Maslows trappa.

Författaren går sedan vidare med de sociala behoven, punkt tre i Maslows trappa, och kommer till behovet av kärlek och social anknytning (s 66). I vår tid ser vi ofta hur urbanisering och ofta förekommande flyttningar, som bl.a. har sin grund i brist på arbetstillfällen, leder till att folk rivs upp från sina rötter och den miljö som de tillhör. Reaktionen blir den att man känner sig ensam och rotlös. Imsen påstår (s 67) att det ges ingen annan förklaring eller motivering av Maslow än att människan rätt och slätt är sociala varelser. Behov av kärlek och social anknytning anmäler sig när dom två första behoven är tillfredsställda. Man kan säga att en känsla av trygghet skapar detta behov.

Vi fortsätter sedan med fjärde punkten i Maslows trappa, behovet av status och prestige. Imsen menar (s 69) att det är en önskan att räcka till och duga till något, ha en slags

faktisk kompetens, känna att man kan utföra en uppgift självständigt. På det sättet kan

självvärderingen grundas på förtjänad respekt från andra och inte på skryt eller smicker.

Femte och översta punkten i behovstrappan är behovet av självförverkligande. Enligt Imsen är behovet av självförverkligande ett typiskt växtbehov. Ett viktigt led i

(15)

självförverkligandet är också att kunna sätta upp långsiktiga mål t.ex. ett yrkesmål, ett utbildningsmål eller ett annat livsmål.

Imsen anger (s 71) att hos Maslow är självförverkligandet intimt förbundet med vad som karakteriseras som den fulländade personligheten. Fulländade personligheter är just självförverkligande människor som bl.a. kännetecknas av en säker realitetsuppfattning, öppenhet för nya erfarenheter, ny kunskap och nya idéer, en enhetlig självuppfattning, förmåga att närma sig andra, kreativitet och etisk och moralisk fasthet i sitt beteende.

2.4 Kroppsspråk

Nationalencyklopedin (1993) definierar kroppsspråk som de rörelser människan använder för att förutom tal och skrift för att förmedla information. Kroppsspråket är således en viktig faktor när du ska föra ut ett budskap. Söker man på ordet kroppsspråk på Internet får man bl.a. träff på ett antal kurser i ämnet. Svenska Dagbladet hade i april 2005 ett par artiklar om kroppsspråk där man bekräftade att yttre faktorer som kroppsspråket har stor betydelse när ett budskap ska föras ut.

Ingen elev får sin kunskap utan ansträngning och engagemang. Tycker eleven att det ämnet han eller hon studerar är intressant och roligt blir vägen till kunskap betydligt kortare. Som lärare kan man försöka nå eleverna på olika vägar. Då är kroppsspråket en viktig faktor för hur budskapet tas emot eftersom eleverna inte bara lyssnar på vad du säger utan också hur du säger det. Rossel, Lunden (1999, s 99) anför också att kroppsspråk är en överföring av energi. Utstrålar du entusiasm kommer publiken att vara entusiastisk, utstrålar du tveksamhet kommer publiken också att vara tveksam till det du säger.

Boström, Wallenberg (2003, s 121) framför att många forskare anser att endast 7 % av budskapet sker via muntlig kommunikation. Medan rösten står för 38 % (tonfall, röstläge, pauser m.m.) Och 55 % uttrycks av fysiologi och kroppsspråk (gester, mimik, ansiktsuttryck m.m.).

(16)

2.5 Ahrenfelts kompetenstrappa

I boken ”Förändring som tillstånd”, (2001, s 305), redovisar Ahrenfelt kompetenstrappan. Han anser att all träning och kunskapsinhämtning har vissa kända steg. Innan vi ställs inför en helt ny uppgift, frågeställning eller problem vet vi inte att vi inte kan lösa den. Kompetenstrappan består av följande steg:

• Omedvetet inkompetent: Allt är frid och fröjd, så dyker problemet upp och vi ställs inför det. Vi får en insikt om att vi inte kan lösa uppgiften. Därmed glider vi in i nästa nivå.

• Medvetet inkompetent: Vilket kan vara en smärtsam upplevelse, de flesta människor tycker inte om att känna sig inkompetenta och går ofta i försvar här.

• Övnings fas: Bara jag tränar kommer jag att klara av detta, jag har ju klarat av saker förr. Övning ger faktiskt färdighet.

• Medvetet kompetent: Efter tillräckligt mycket övning har man tillägnat sig nya färdigheter.

• Omedvetet kompetent: Den tysta kunskapen vi har i ryggmärgen, som cykling eller gång. Sen finns en annan aspekt på denna fas också och det är den kunskap och färdigheter jag verkligen har behov av att hålla medvetna men inte håller medvetet och lättillgängligt. Exemplet på detta i boken är när jag råkar ut för en olycka. Tror att jag lärt något av förloppet och långt senare, när jag blivit erfaren, råkar ut för en ny olycka för att jag slappnat av och inte hållit kunskapen från första gången aktuell i mitt medvetande.

2.6 Genusperspektiv

Pojkar och flickor utvecklas i olika faser i livet. Svedberg (2003, s 95) återger i boken Gruppsykologi Jungs teorier om vår väg till det egna könet. Sonen kommer att se sin far genom in mors ögon, eftersom det först är modern som lär honom känslor. Sonen ser sin egen maskulinitet först genom ett feminint synsätt. Detta förstärks förmodligen i vår kultur eftersom personalen inom barnomsorg och skola. Därför söker pojkar andra pojkar i grupplekar för att utveckla och bekräfta sin maskulinitet.

(17)

Svedberg (2003, s 95) anför att pojkarnas grupplekar präglas av struktur, konkurrens och hierarki, vilket kan ses som en förberedelse för alternativt spegelbild av vuxenlivets mer offentliga scen. Pojken och senare den vuxne mannen vill gärna synas i gruppen då det ger en bekräftelse av den manliga självkänslan.

Svedberg (2003, s 95) fortsätter förklara att flickor däremot utvecklar femininitet i täta dyader (mellan bästisar). Den typiska flickleken är mer stillsam, involverar färre och är ofta mer verbal.

2.7

Vidsynthet

I boken ”Den nya inlärningen”, beskriver Steinberg (1994, s 23) det gamla ordspråket som lyder ”Kunskap ger makt.” Steinberg menar att det inte stämmer och vill ändra detta ordspråk till ”Kunskap ger valmöjlighet”. Utan kunskap om olika undervisningsmetoder kvarstår bara alternativet att fortsätta med det vi redan kan. Vidare beskriver Steinberg att ju större förråd vi har av idéer, alternativ och tankar, desto större möjlighet har vi att hitta en undervisningsform som passar varje grupp eller individ. Det finns ingen universell lösning på alla pedagogiska problem. Barn lär sig olika. Lärare bör därför undervisa olika.

Vidsynthet är kanske den allra viktigaste egenskapen som behövs för förändring och förnyelsearbete inom pedagogiken menar Steinberg (1994, s 56). Han menar att också generositet är en viktig egenskap. Det är viktigt att vi är generösa mot dem som kommer med nya idéer och impulser i stället för att vara skeptiska och undrande. Lyssna och undersök vilka idéer eleverna kommer med, försök se vad som kan omsättas i praktiken innan vi förkastar elevernas idéer. Steinberg menar att utveckling sker genom en sammansmältning av många goda idéer. Och goda idéer kommer bara fram genom det öppna förhållningssättet och ett stort mått vidsynthet.

I Lpf 94 (1994, s 7-9) under rubriken Kunskaper och lärande, bekräftar dessa teorier genom kravet att varje elev skall få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att

(18)

utvecklas efter sina förutsättningar. Varje elev skall möta respekt för sin person och sitt arbete. Detta skall syfta till att grundlägga en positiv inställning till lärande och att återskapa en sådan inställning hos elever med negativa skolerfarenheter. Skolan ska stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro.

Lärarens handbok (2002, s 46) tar upp skollagen. Där poängteras de demokratiska principerna … ”Att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar ska omfatta alla elever.

Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på så väl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer.”

Enligt Lpf 94 (1994, s 5) rubriken Saklighet och allsidighet, ska skolan vara öppen för särskilda uppfattningar och uppmuntra att de framförs. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjlighet till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig.

2.8 Yrkespraktik

I våras antogs den europeiska ungdomspakten av Europeiska rådet enligt information från regeringens hemsida www.regeringen.se. Initiativtagare till ungdomspakten var bl.a. Sveriges regeringschef. Ungdomspakten innebär att man enats om att lägga större fokus på unga för att uppnå målet i den så kallade Lissabonstrategin. Detta mål innebär att EU år 2010 ska vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade internationella och avreglerade värld som växer fram. Bland alla delmål återfinns dels att möjligheterna för studerande att studera en tid i ett annat EU-land ska utökas samt att ungdomars rörlighet ska främjas genom att undanröja hinder för praktikanter, volontärer och arbetstagare och för deras familjer.

Ann-Charlotte Altstadt, Kristina Björkegren och Bo Enström ställer frågan, varför skolans personal vill satsa på internationalisering i ”Att möta det annorlunda”, en rapport om 22 skolors arbete med internationalisering (2002). Enligt dem så handlar personalens svar nästan alltid om vad arbetet kan ge för eleverna. Omsorgen om

(19)

eleverna är den största drivkraften bakom engagemanget. Många lärare tycker också att de får en kick av internationaliseringsarbetet då de lär känna nya människor, förbättrar sina språkkunskaper, bildar nätverk osv. Det är således positivt och energiskapande både för elever och lärare. Av rapporten framgår också att engagerade lärare vill vidga perspektivet för eleverna. Det handlar inte alltid om elever från socialt belastade områden utan även medelklassområden kan upplevas som alltför homogena och inskränkta. Homogeniteten innebär att föräldrarna har ungefär samma värderingar om livet och barnen ”föds och stöps” i en enhetlig form. En ”machovärld” som någon lärare uttrycker i rapporten. Lärarna ska då försöka fånga upp världen utanför och föra eleverna in i nya världar med annorlunda värderingar. Internationalisering kan då vara ett sätt att göra detta på.

Centrum för internationellt ungdomsutbyte har gett ut en Handbok i skolutbyten. Det är en praktisk handbok, som ger svar på frågor rörande upplägg av program för utlandsvistelse. Hur man kan engagera eleverna från första början, hur man hittar utländska samarbetspartners etc. Handboken riktar sig till personal som arbetar med internationalisering i skolor. Handboken visar också hur skolutbyten kan användas för att utveckla undervisningen och nå läroplanens internationaliseringsmål.

I en uppsats om ”Internationalisering- för vem och varför” (2005), refereras erfarenheter av författarna Maria Engberg och Frida Johansson, från olika elever. Några röster som hörs säger att man lär sig att kanske inte sätta sig själv i centrum hela tiden. Bli mer öppen för olikheter, att det finns ett samband mellan kunskap om andra människors liv på annat håll, och det egna självförtroendet stimulerar kritiskt tänkande och gör att man våga följa sin egen inre röst. Utvecklar självförtroendet och gör en mer självständig mm.

(20)
(21)

3

Metod

När vi valt ämnesområde och formulerat vår problemställning diskuterade vi hur undersökningen skulle utformas.

3.1

Kvantitativ eller kvalitativ studie

Först diskuterades om en kvantitativ eller kvalitativ studie var relevant.

Enligt Hartman (2004, s 272), karaktäriseras kvalitativa undersökningar av att man försöker förstå hur människor upplever sig själva och sin omgivning. Man försöker komma åt något subjektivt. Detta subjektiva är något som i princip inte kan observeras utan måste förstås genom att man sätter sig in i människors situation. Fördelen med en kvalitativ metod är flexibilitet och specialisering. Nackdelen med metoden är att den är ostrukturerad, det insamlade materialet kan inte gälla hela populationen i allmänhet. Resultatet kan inte generaliseras. Undersökningsinstrumentet är oftast en djupintervju där frågeställaren kan komma med följdfrågor.

3.2 Val av studie

Här valde vi den kvalitativa metoden eftersom vi vill ha svar på hur eleverna, lärare och branschfolk upplevde utbyten. Det är något subjektivt vi vill ha svar på, inte något som kan mätas i kronor, stycken eller dylikt.

3.3 Kunskapskällor

och

urvalsprinciper

Om man följer Hartman (2004, s 280), blir nästa steg att fundera över vilken kunskapskälla vi ska använda. De vanligaste källorna är observation respektive intervju. Sedan gäller att bestämma vilket urval som kan vara lämpligt att göra. Slutligen, enligt Hartman, är det dags att bestämma vilken slags undersökning som ska göras.

(22)

Hartman menar att vanliga kunskapskällor är intervju respektive observation. Observationer används framför allt när man vill ha kunskap om beteenden eller i laborativa sammanhang när man undersöker beteendemässiga reaktioner vid olika slags påverkan. Det är en metod som är resurskrävande.

Intervjuer kan enligt Hartman (2004, s 281) ha olika grad av standardisering. Hög standardisering utmärks av att intervjuaren bestämmer allt som har med frågorna att göra och den intervjuade inget. Låg grad av standardisering innebär att frågornas form inte är bestämda i förväg och att den intervjuade har möjlighet att påverka vilken form diskussionen tar under intervjuns gång.

Med strukturering menas enligt Hartman (2004, s 280) i vilken utsträckning frågorna begränsar svarsutrymmet. Helt strukturerade frågor är frågor med fasta svarsalternativ i frågeformuläret. Frågor utan fasta svarsalternativ är enligt Hartman öppet strukturerade.

Ejvegård (2003, s 47), beskriver en intervju i termer av muntlig kommunikation medan enkäten har en skriftlig form.

Om man behöver fakta från många personer anser Johansson, Svedner (1996, s 78) att enkäten är en bra metod eftersom den också är tidseffektiv, d.v.s. kräver minst tid i förhållande till svaren. Efter att ha läst Ejvegård och Hartmans böcker drog vi slutsatsen att det även var möjligt med en enkätundersökning med öppna frågor. Nackdelen med enkäter är att många frågor blir omöjliga att ställa. Fördelen är att alla som svarar har samma förutsättningar. Ett enkelt sätt att genomföra en enkätundersökning är, enligt Hartman (2004, s 234) att ställa frågor som skall besvaras efter en 1–5-gradig skala, där ett är dåligt och fem är mycket bra. Enligt Hartman kan en enkätundersökning även göras med öppna frågor, men de ger omedelbart ett merarbete eftersom svaren måste analyseras och kvantifieras. Frågor som gäller intervjupersonernas kunskap om olika saker, är svåra att fånga i några få svarsalternativ.

(23)

Ett bra sätt att effektivisera sitt arbete är att föra dagbok. Enligt Bell (1993, s 83) är dagbok en slags loggbok över deltagarnas vardagsarbete, där kan man göra anteckningar på hur deltagarna använder sin tid. Det gör man enklast genom att skriva upp när och var man arbetade, hur det gick (bra, halvbra eller dåligt) och även anteckna vad som tog bort uppmärksamheten från uppgiften. Efter en tid kan man då urskilja ett mönster, var det gick bra, vem det gick bra för, hur det går för gruppen. Fördelen med dagbok är att den tar liten plats, den ryms i bakfickan och kan alltid kan vara med. Nackdelen är om man glömmer att anteckna.

3.4

Val av undersökningsmetod

Utifrån denna genomgång av metoder beslöt vi att genomföra en kvalitativ studie med öppet strukturerade frågor i form av enkäter, för att besvara vår problemställning. Vi valde enkäter även om populationen inte är så stor men vi ville ha skriftliga svar för att lättare kunna utvärdera efteråt. Öppna frågor ville vi ha för att öka engagemanget i besvarandet av enkäten och projektets genomförande. Härigenom undvek vi ja, nej och kanske svaren. Vi valde även att föra dagboksanteckningar för att dokumentera framstegen under processens gång. Det är ett enkelt och rationellt sätt för oss lärare att fortlöpande föra våra anteckningar om eleverna, gruppen och processen. Det blev således en liten anteckningsbok som rymdes i bakfickan.

• En enkät till samtliga elever som deltog i det nationella utbytet, fortsättningsvis kallad Enkät 1, se bilaga 1. Det är en enkät som är standardiserad, d.v.s. samma frågor till samtliga elever, och öppet strukturerad, d.v.s. frågorna kan besvaras på många olika sätt och har inte fasta svarsalternativ. För att få så uttömmande svar som möjligt av den studerade gruppen, ställde vi följdfrågor. På detta sätt undvek vi ja och nej svar. Svaren blev i de flesta fall uttömmande, ärligare och en mer rättvis undersökning som följd.

• En enkät som genomfördes efter det nationella utbytet, fortsättningsvis kallad

Enkät 2, se bilaga 2. Enkäten bestod av 1 fråga som var öppen. Här kunde

(24)

• En enkät till samtliga elever som deltog i utbytet med Finland i det internationella projektet, fortsättningsvis kallad Enkät 3, se bilaga 3. Frågorna är även i denna standardiserade och öppet strukturerade.

Dessutom har vi två lärare fortlöpande fört varsin dagbok där vi med enkla stödanteckningar försökt dokumentera projekten med avseende på elevernas framsteg, värderingar de gjorde, stämning i grupperna o.s.v.

3.5 Enkäternas och dagbokens utformning

Enkät 1 bestod av fem frågor och besvarades enskilt av samtliga 16 elever som deltog i

det nationella utbytet. Enkäten genomfördes efter slutförd planering av projektet men före själva resan. Den genomfördes samtidigt för samtliga elever och kunde lämnas in utan namn.

Enkät nr 2 bestod av en fråga och besvarades gruppvis av de 16 elever som deltog i det

nationella programmet. Frågorna besvarades efter elevutbytet. Vi antog att eleverna hade svetsas samman så pass bra att det var intressant med en smågruppsredovisning där vi antecknade resultaten av undersökningen på redovisningen. Varje grupp fick diskutera i 30 min och enas kring 5 förslag att utveckla elevutbytet. Under tiden gick vi runt, lyssnade och eventuellt hjälpte till att få fart på diskussionen. Alla grupper skrev upp sitt resultat på tavlan bredvid varandra och sedan redovisade grupperna vad de hade kommit fram till. Grupperna konstruerade vi själva genom att blanda drivande med de som inte var lika drivna i det initiala skedet av projektet och med 4 elever i varje grupp.

Uppföljningen gjordes 2 dagar efter hemkomst för att eleverna skulle få smälta vad de hade upplevt men resan fortfarande vara aktuell i deras medvetande.

Enkät 3 bestod av 8 frågor och besvarades enskilt av samtliga tre elever som deltog i

utbytet med Finland i det internationella projektet. Enkäten genomfördes inom en månad efter hemkomst från Finland. Egentligen skulle 4 elever ha deltagit i utbytet men en blev sjuk och stannade hemma. Utvärderingen omfattade inte denna elev.

(25)

Dagboken var en liten anteckningsbok som enkelt fick plats i bakfickan och vi

antecknade regelbundet under lektionerna samt när det dök upp någonting i huvudet på oss som var av värde. Boken bar vi med oss även när vi undervisade andra grupper ifall något skulle dyka upp som vi inte fick glömma. Vi antecknade framförallt var, när och varför det gick som det gjorde vid olika tillfällen. Vad var det som ökade intresset för projektet och vad gjorde att eleverna tappade intresset.

3.6

Etik

I enkätundersökningen är alla deltagarna uppmanade att inte skriva sitt namn. De har även fått frågan om dem vill delta i undersökningen. Om dem inte vill delta så har de uppmanats att lämna in enkäten blank. Samtliga elever har besvarat enkäten.

3.7 Avgränsning

Vi har i denna studie avgränsat oss till att redovisa resultatet från ett nationellt och ett internationellt utbyte och i detta fall resan från Sverige till Finland. Återbesöket redovisas inte och inte heller de utbyten som gjorts med skolor även i Ungern och Italien.

Utlandsutbytena har finansierats med bidrag. Vilka dessa bidragsformer är och hur man ansöker om medel utelämnas också då det inte ingår i vår problemställning.

Vidare funderar vi vilka övriga bieffekter, t.ex. socialt, som elevutbytena medfört. Som ett litet kuriosum kan nämnas att efter första resan till Ungern, 3 flickor och en pojke deltog, så valde två av flickorna att bryta sin förlovning när de kom hem. Var det bara ett sammanträffande, kanske planerat redan innan resan, eller fick flickorna ”luft under vingarna” av resan och trodde sig om något mer än familjebildning i unga år?

Det skulle också vara intressant att undersöka om språkkunskaperna ökar mer med elevutbyten än med traditionell språkundervisning. I de elevutbyten som planeras med skolor i Spanien och Grekland är språkundervisning en del i själva utbytet. Eleverna får alltså både språkundervisning på plats samt praktik på en utländsk skola/arbetsplats.

(26)

Samtliga dessa frågeställningar lämnar vi till senare studier. Naturligtvis hade vi också önskat en större population för våra undersökningar. Då projekten får karaktäriseras som pionjärarbeten på våra skolor berörs inte fler elever nu.

(27)

4

Resultat

Vi redovisar här resultatet utifrån nationellt resp. internationellt utbyte separat.

4.1

Nationellt elevutbyte

4.1.1 Projektets genomförande

Detta projekt avser ett elevutbyte där elever från Mälardalen besökte Dalarna och sedan fortsatte resan upp till en fjällanläggning i Sälen och en uppgift på detta hotell.

Projektet startade för elevernas del med att de delade in sig i grupper för olika arbetsuppgifter som varm och kallkök, souschefer och köksmästare, servitörer samt en hovmästare och utformade en matsedel. Det blev pojk- respektive flickgrupper. För att testa matsedeln beslöts att bjuda föräldrarna att provsmaka menyn. Alla fick dessutom var sin elev att mejla till på motsvarande restaurangskola. Menyn skulle bestå av en trerättersmiddag. När allt var färdigplanerat väckte eleverna själva idén att få åka vidare till en fjällanläggning för praktik. Efter klartecken från läraren tog eleverna själva kontakt med Tandådalens fjällhotell. Program för hela resan redovisas i bilaga 3.

4.1.2 Resultat från Enkät 1

Frågan skrivs med fet stil, utvalda delar av svaren med kursiv stil i punktform och vår generalisering av svaren finns däremellan med vanlig stil.

Fråga 1: Hur ser du på utbyte med en annan restaurangskola? Samtliga elever är positiva till utbytet.

• Jag tycker det ska bli kul och annorlunda upplevelse. Det är intressant att se hur

andra skolor jobbar med sina elever så att man kanske kan lära sig någonting av det som våran klass eller andra klasser kan ha nytta av.

(28)

Fråga 2a: Tror du att utbytet kan ge dig någonting i din nuvarande studiesituation. Här är några av den uppfattningen att det inte kommer att ge dem så mycket. Några skriver att det vore bättre om man gjort detta tidigare i t.ex. Åk2.

• Nej ett sånt här byte tycker jag ska vara i 2:an.

• Ja det tror jag absolut att det gör, de ska bli kul att se hur dem lagar upp våran

meny.

Fråga 2b; Vad vill du titta närmare på hos den/de skolor som vi ska besöka?

Här uttrycker alla en stor nyfikenhet på den andra skolans undervisning och på dess lokaler.

• Deras kök och hur de arbetar i köket och serveringen. Vad dom läser för ämnen. Fråga 3; Har processen givit dig någon kunskap inom matlagningskunskapen,

(MAKU)? Beskriv.

Påstår merparten att det har givit dem mycket mer än vad de trodde i början av projektet, och att driva ett projekt med så många inblandade viljor är inte lätt.

• Processen har givit mig en tankeställare. Allt man lagar blir inte gott och man

måste ibland pröva och experimentera sig fram för att nå det resultat man strävar mot. Man får även samarbeta med varandra på ett annat plan. De flesta vill ju nå samma mål, att det här ska bli en bra meny

• Väldigt mycket har hänt, vi provsmakade många rätter tills vi kom fram till vad vi

skulle ha. Det har tillkommit en person i servisen, som är till fördel. För vi behövde en till.

• Ja. Att ska man jobba med ett sådant här stort arbete, med så många människor

inblandade så måste man verkliggen kunna samarbeta. Den som leder gruppen måste ta stort ansvar och kunna offra lite eller kanske till och med mycket fritid så att allt funkar.

(29)

Fråga 4; Har processen givit dig någonting att ta med dig i ditt fortsatta yrkesliv?

Vad?

Där har vi också fått liknande svar ifrån eleverna, att våga experimentera med maten, planera och samarbete.

• Att man måste samarbeta till 100 % annars funkar det inte.

Fråga 5a; Nu när resan blir av, hur tycker du då att ditt personliga engagemang

har varit?

Här är klassen delad, men det beror på vilka arbetsuppgifter de själva har valt. De mest drivna har utsett sig själva till chefer och de mer bekväma gör bara vad de blir ombedda att göra.

• Från början inte så stort, men det har blivit mer och mer. Det är trots allt ett

projekt arbete som man egentligen skulle ha gjort själv.

• Jag vill jätte gärna åka. Tycker det ska bli kul, har gjort allt så bra jag kunnat för

jag vill verkligen att klassen ska ut på nåt sådant.

• Jag tycker att jag har försökt men absolut inte till 100 % efter som att det inte

känns så kul att anstränga sig när ändå inte alla gör det.

Fråga 5b;Varför?

De som har varit mer bekväma skyller på dem som engagerade sig för att ta för stor plats, och de som engagerade sig skyller på dem som inte engagerade sig lika mycket. Det här känner vi alla igen lite var mans, i ”underdog” och ”topdog”.

• När man vet att andra personer kommer planera m.m. så blir man passiv.

• För att dom jobbar knappt, dom gör sin grej sen setter dom sig och slappar. Istället

skulle dom kunna hjälpa andra som har mer att göra. ( I ett kök finns det alltid något att göra.)

(30)

Fråga 5c; Gruppens engagemang?

Här kommer ytterligare ett enhälligt svar att engagemanget var svalt till en början men har tagit en väldig fart mot slutet.

• Har varit bra, mycket prat och diskussioner som leder ganska långt fram i

tänkande. Sen planeringen kring recept och dom flesta rätter.

• De flesta i gruppen vill åka och strävar mot det. Men sen finns det som alltid några

som inte bryr sig. I det stora hela är allt på bättrings väg och den sista tiden har alla arbetat hårt för att målet är nära och vi vet att resan blir av.

4.1.3 Resultat från Enkät 2

• Samtliga grupper var positiva och önskar att elevutbyten ska fortsätta, gärna i utökad form.

• Samtliga grupper önskar längre utbyten. Önskat tidsintervall spänner från 4 dagar till 2 veckor.

• Hela utbyten av halva klassen, dvs. ena halvan åker dit och den andra halvan kommer hit föreslogs av en grupp.

• Flera utbyten var också en önskan från alla grupper. • Utbyten redan i årskurs 2 önskade 2 grupper.

• Utbyten med annat land önskades av samtliga grupper,

4.1.4 Dagboksanteckningar

Några erfarenheter vi lärare gjorde av detta projekt antecknades i dagboken och kan sammanfattas på följande sätt:

• Processen med matsedeln blev stökig. Många viljor måste enas kring tre rätter, ett drinktillbehör och lite godis till kaffet.

• Föräldramiddagen fick skjutas upp i två veckor då planeringen tog längre tid än beräknat.

• Personalen i Tandådalen var mycket nöjda med menyn på personalfesten och såg fördelar med att eleverna får komma ut ”i verkligheten” under skoltiden.

(31)

• För lärare och skolledare innebär kontakten med människor i företag och organisationer att andra perspektiv och nya kunskaper förs in i skolan. Ur arbetsplatsens synpunkt kan kontakten med ungdomar, lärare och skolledare leda till motsvarande vinster.

• Uppgiften var bra såtillvida att den innehöll alla moment från planering till genomförande av ett ”matprojekt”.

• Det skapades en dynamik i hela gruppen och en förväntan byggdes upp, om de skulle klara av att genomföra en sådan stor uppgift.

• Lärarhandledning var mycket viktig i initialskedet. Efter testet med middag för föräldrarna växte självförtroendet och engagemanget ökade avsevärt.

• Efter föräldramiddagen behövdes lärarinsatser framförallt för att stötta vissa elever när självförtroendet sviktade.

4.2 Internationellt utbyte

4.2.1 Projektets genomförande

Det internationella utbytet har skett genom elevutbyte med Finland.

Utbytet går till så att skolorna samarbetar i ett år och besöker varandra, 1 gång i vardera riktningen. Vid besöket lagar den besökande skolan sina maträtter samt deltar i den lo-kala undervisningen i en vecka. Därefter sker en resa i motsatt riktning men med samma upplägg. Det är ett begränsat antal elever som kan besöka en annan skola utomlands, men förberedelserna inför resan engagerar hela klassen. Liksom den vecka när klassen är värd för ett utländskt besök/gästspel.

Planering av resan till Finland startade ca ett halvt år innan resan genomfördes. 16 elever fick dela in sig i fyra lag. Varje lag skulle göra ett program för ett elevutbyte där utflyktsmål och sevärdheter på hemmaplan skulle presenteras samt ge förslag på traditionell svensk mat som skulle tillagas utomlands vid utbytet och marknadsföra Sverige. De fyra förslagen ställdes sedan ut i elevmatsalen där hela skolan kunde se vad de gjort. Ett av förslagen röstades fram av kamraterna som vinnare och de blev således utvalda att representera skolan i Finland. Det vinnande förslaget innebar att uppgiften

(32)

inför Finlandsresan blev att planera och genomföra ett svenskt midsommarbord, som skulle tillagas där borta. Tre månader senare reste tre elever och två lärare iväg till den finländska skolan. De kamrater som inte fick åka till Finland fick fungera som värdar när finländarna kom på återbesök.

4.2.2 Resultat från Enkät 3

Frågan skrivs med fet stil, svaren med kursiv stil i punktform. Eftersom populationen var så liten (tre elever) redovisas samtliga svar.

Hur tyckte ni upplägget var? Vad var positivt?:

• Att få träffa nya vänner

• Prova att laga mat i andra skolor och länder

Hur tyckte ni upplägget var? Vad var mindre positivt?:

• Lång resa • Lite konstig mat

Hur tyckte ni att genomförandet var (aktiviteten). Vad var positivt?

• Bra organiserat • Bra boende

• Våra lärare tog bra hand om oss • Innehållsrikt program

Vad var mindre positivt:

• Lite stökigt med deras pojkvänner respektive flickvänner när man bor i samma

lägenhet

(33)

Vad har fungerat bra med utbytet med Finland?

• Matlagningsdagarna • Rundresan

• Boendet

Vad har fungerat mindre bra med utbytet med Finland?

• I början lite gnäll, sedan var allt toppen

Har du fått relevant information om projektet?

• Ja

Vad ska vi tänka på till nästa utbyte?

• Att alla ska delta i projektet

• Alla ska vara med för det är toppen

4.2.3 Dagboksanteckningar

• Matlagningsdagarna och rundresan fungerade bra.

• Mycket gnäll från en av eleverna hade lätt att sprida sig till de andra eleverna. Eleverna måste före resan förberedas bättre på att allt inte är som hemma.

• Man bör hyra bil för hela utbytes tiden och inte bara just den dag det är rundresa. • Boendet måste kollas upp innan så att allt är klart (en pojke fick dela rum med en

flicka).

• Projektet bör förankras bättre hos övriga lärare. Nu finns en dold motvilja i lärarlaget.

• Projektet bör förankras bättre hos skolledningen. Det är mycket merarbete för att genomföra ett elevutbyte. För att få ett bättre mottagande hos kollegorna måste ledningen trycka på.

(34)
(35)

5 Diskussion

5.1 Utvärdering och svarsfrekvens

Utvärderingen av projekten har gått bra. Vi tycker inte vi kunnat välja andra metoder. Eftersom det på våra skolor är pionjärprojekt måste frågorna vara öppna. Det hade varit önskvärt med en större population för att få ett säkrare resultat. Men pionjärprojekt är sällan stora i omfattning och i alla fall inte dessa. Däremot skulle vi med den snäva avgränsning vi gjorde av studien, ändå velat följa upp den med fler utvärderingar vilket framgår under avsnittet 5.8 Fortsatt forskning.

Svarsfrekvensen blev 100 % vilket inte kan vara ovanligt vid denna form av utvärderingar. Eleverna fick göra det på lektionstid och relativt få var berörda varför de kunde nås.

5.2 Elevutbytets mottagande

Det övergripande svaret på frågan om elevernas uppfattning om elevutbyten är POSITIVT! Samtliga elever är positiva till utbyte med annan skola, i Sverige eller Finland. Däremot finns olika motiv till den positiva inställningen. Man är nyfiken på hur man jobbar i annan skola, kul med annorlunda upplevelse, positivt att träffa nya vänner etc.

Lärarnas positiva reaktioner beskrivs i ”Att möta det annorlunda” , en rapport om 22 skolors arbete med internationalisering som är skriven av Maria Engberg och Anders Koskinen (2002). De refererar till lärare som uttrycker att de får en kick av internationaliseringsarbetet då de lär känna nya människor, förbättrar sina språkkunskaper, bildar nya nätverk osv.

I uppsatsen ”Internationalisering- för vem och varför”, (2005) av författarna Maria Engberg och Frida Johansson refereras olika elevers uppfattning av elevutbyten. De tycker sig bli mer öppen för olikheter, inte så självcentrerade och utvecklar

(36)

självförtroendet och självständighet.

Utbytet har alltså positiva effekter för både elever och lärare och det känns mycket bra eftersom internationella kontakter, utbildningsutbyte med utlandet och praktik i andra länder skall främjas enligt Lpf 94 (1994, s 7).

5.3 Upplägg av utbytet

Samtliga är överens om att det är positivt med utbyte men det finns skiftande synpunkter på upplägget av utbytet. Några anser att det skall ske i årskurs 2 istället för som nu årskurs 3. Hela klassen bör få åka är en synpunkt som framförs, man kan också tänka sig ett upplägg där halva klassen åker iväg medan den andra har besök av halva den andra klassen. Sedan upprepas detta så att alla fått resa. Några önskar längre utbyten och samtliga vill ha utbyte med annat land, även de som bara provat på ett nationellt utbyte.

Om man kan föra in utbyten i undervisningen tror vi det är bra att starta med nationellt utbyte i årskurs två och fortsätta med ett internationellt utbyte i sista årskursen. Då har eleverna mognat och har bättre förutsättningar att klara av perioder om flera veckor utomlands.

Vi hade inte tillgång till Handbok i skolutbyten när vi planerade de två utbytesprojekten. Nu har vi själva dragit en del erfarenheter men för kommande projekt rekommenderas denna handbok. Det är bra med handfasta råd när man ska ut på denna typ av projekt till främmande miljöer och kanske främmande länder.

5.4 Engagemang

Läraren har i sina dagboksanteckningar konstaterat att det finns en viss tröghet i början, i planeringsfasen, innan det lossnar och engagemanget ökar. Även eleverna har konstaterat detta. Detta har även påverkat dem i sitt eget engagemang. Vissa elever ”turistar” i projektet, d.v.s. åker med och låter andra arbeta. De engagerade tar för sig, tar gärna chefsrollerna, och de andra får bara göra det som blir över. Detta upplevs som

(37)

orättvist. Detta beteende kan delvis förklaras av Ahrenfelts kompetenstrappa, se avsnitt 2.5. När man kommer till fas två, Medvetet inkompetent, infinner sig en tröghet. Eleverna förstår att de har en uppgift att lösa men vet inte hur de ska klara av det. Det ses tydligast i Enkät 1 och 2 som avser det nationella utbytet och i dagboksanteckningarna från samma projekt. När de väl klarat av detta och kommit vidare i projektet lossnar det för många av eleverna. Man har alltså övat och tillägnat sig en färdighet, blivit stärkta av att klara av en uppgift. När projektet är slutfört har flera av dem kommit upp till nivå fyra, Medvetet kompetent.

Trögheten kan naturligtvis också ha andra orsaker. Kanske kom eleverna aldrig upp till nivå 4 i Maslows behovshierarki, behovet av status och prestige. Vissa elever behöver mycket stöttning och ”pushning” för att de ska kunna genomföra vissa uppgifter. De känner sig lite misslyckade, har ingen statuställning i gruppen och vågar inte ta för sig.

Vi lärare kan också ha tagit en alltför tillbakadragen position. Det är naturligtvis en avvägning mellan önskemålet att eleverna ska lära sig att planera och genomföra ett projekt och lärarens roll som ledare, att entusiasmera inte bara med ord utan också utstråla glädje och entusiasm under hela resan. Eleverna som var mindre engagerade upplevdes lite som barlast under projektgenomförandet. De kan också ha en annan inlärningsprofil, enligt Boström, Wallenstams inlärningsstilar, än de övriga eleverna vilka läraren inte lyckades identifiera och möta.

Vi kan också känna igen några av de erfarenheter som redovisas i uppsatsen om ”Elevutbyten – för vem och varför”. Det positiva ”eftersnacket” när eleverna genomfört ett sådant utbytesprojekt visar att de växt genom de erfarenheter de gjort. Vi tror också att detta kan utvecklas om man genomför utbyten under lite längre period. Då hinner eleverna tillgodogöra sig mer av den nya miljön de vistats i.

(38)

5.5 Matlagningskunskap

Matlagningskunskap är ett karaktärsämne på HR- programmet. Här ser vi att eleverna utvecklats av utbytena. Man har fått prova annan mat än man är van vid, särskilt vid det internationella utbytet. Förmodligen utgör själva utbytet en liten påtryckning att prova något annat och det är inte lika lätt att avstå som när man är i trygg hemmamiljö. Detta framkommer av Enkät 1, ”man måste pröva och experimentera”, ”allt blir inte gott”, ”hoppas bli grymmare i köket”, ”våga experimentera med maten”. Även påståendena i Enkät 3, ”lite konstig mat” innebär att de faktiskt har prövat något nytt.

Eleverna har också lärt sig att planering och samarbete är A och O för restaurangyrket. Det framgår av Enkät 1, ”ta större ansvar, planera”, ”måste samarbeta till 100 % annars funkar det inte”, ”måste verkligen kunna samarbeta”, ”den som leder gruppen måste ta stort ansvar”.

5.6 Genus

Genusperspektivet blev tydligt i det nationella utbytet. Projektet omfattade 16 elever som själva fick dela in sig i grupper och det blev flick- resp. pojkgrupper. Detta känner vi igen från undervisningen i restaurangämnen annars också. Vi tycker det bekräftas av Svedberg (2003, s 95) som redogör för skillnaderna mellan pojkars och flickors grupplekar. Pojkars grupplekar präglas av struktur, konkurrens, hierarki och pojken/mannen vill gärna synas i gruppen för att bli bekräftade. Flickorna vill arbeta på ett annat sätt och får de välja själv uppstår dessa enkönade grupper.

5.7 Vidsynthet

Steinberg skriver att ”Kunskap ger valmöjlighet”. Eleverna tog emot dessa utbyten på ett positivt sätt trots misstänksamhet i början. Projektet har vidgat deras vyer och gett dem fler valmöjligheter inför framtiden. Nu vet de att de klarar av att jobba tillsammans med elever på annan ort och även annat land.

(39)

5.8 Fortsatt forskning

Vi skulle ha kunnat låta de elever som fick förbereda besöket till Finland men själva inte åka med också få svara på en enkät. Detta borde i så fall ha skett efter det finländska motbesöket för att de skulle ha en bild klar för sig av hela projektets upplägg.

Vi har lärarnas (våra egna) dagboksanteckningar och dagboksanteckningar från besöket i Tandådalen som stöd för utvärderingen av lärarnas och branschfolkets uppfattning om projektet. Detta skulle ha behövt utvecklas. Det hade varit bra med en enkät till övriga lärare i lärarlaget i Sverige för att få deras uppfattning om projektet dokumenterat. Nu upplevde vi på ena skolan att det fanns ett missnöje med elevutbytet. Missnöjet kom aldrig upp till ytan riktigt utan yttrade sig mest som missnöjda kommentarer om merarbete, planering som inte höll, ändrade rutiner, ovilja att engagera sig vid det finländska motbesöket.

För att få en total bild av elevutbytena bör även uppfattningar om projekten på ”andra sidan” dvs. i vårt fall Finland respektive Tandådalen ha undersökts.

Vi tror också att konkurrensen mellan skolorna kommer att öka framöver och då blir det tydligt att varje skola måste ha en egenprofil och en attraktiv utbildning. Då skulle elevutbyten, särskilt med internationell prägel, förmodligen attrahera ungdomarna. Detta kan följas upp i en särskild studie.

(40)
(41)

Källförteckning

Abrahamsson, Bengt & Andersen, Jon Aarum (2000). Organisation : att beskriva och

förstå organisationer. Malmö: Liber.

Ahrenfelt, Bo (2001). Förändring som tillstånd : att leda förändrings- och

utvecklingsarbete i företag och organisation. Lund: Studentlitteratur.

Bell, Judith (1993). Introduktion till forskningsmetodik. (2:a upplagan.). Lund: Studentlitteratur.

Boström, Lena & Wallenberg, Hans & Engblom Karolina (2003). Inlärning på

elevernas villkor : inlärningsstilar i klassrummet. Jönköping. Brain Books AB.

Ejvegård, Rolf (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkand: från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.

Imsen, Gunn (1992). Elevens värld : intoduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (1996). Examensarbetet i lärarutbildningen :

undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Lunden, Björn & Rossel Lennart (1990). Presentationsteknik : om konsten att tala,

engagera och övertyga. Uddevalla: Björn Lunden information AB.

Lärarförbundet (2002). Lärarens handbok : skollag, läroplaner, yrkesprinciper. Solna: Tryckindustri information.

Statens kulturråd (1993). Nationalencyklopedin : ett uppslagsverk på vetenskaplig

grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. Höganäs : Bra böcker.

Skolverket (1994). 1994 års Läroplan för de frivilliga skolformerna: gymnasieskolan,

Lpf 94. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2000) Hotell och restaurangprogramet. Borås: Fritzes.

Statens offentliga utredningar (SOU), (1997:121). Skolfrågor: om skola i en ny tid:

slutbetänkande. Stockholm: Fritzes.

Steinberg, John (1994). Den nya inlärningen. Solna : Ekelunds förlag AB. Svenska Dagbladet (2005, 20 april). Mingla med rätt kroppsspråk.

Svedberg, Lars (2003). Gruppsykologi: om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.

(42)

Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2002). Värdegrundsboken : om samtal för

demokrati i skolan. Stockholm: Danagårds grafiska.

Annan forskning

Engberg, Maria & Johansson, Frida (2005). Internationalisering, för vem och varför. Kalmar Högskola. http://www.kumulus.se/pdf/Internationalisering_vem-varfor_031107.pdf . (2005-11-29).

Webreferenser

www.kumelus.se .(2005-11-23).

www.regeringen.se. (2005-11-29).

www.resursab.se . Rese ochTuristDataBasen(2005). (2005-11-23).

(43)
(44)

Bilaga 1:

Enkät 1: Utvärdering av nationellt elevutbyte.

1. Hur ser du på utbyte med en annan restaurangskola?

2a. Tror du att utbytet kan ge dig någonting i din nuvarande studiesituation.

2b. Vad vill du titta närmare på hos den/de skolor som vi ska besöka?

3. Har processen givit dig någon kunskap inom matlagningskunskapen, (MAKU)? Beskriv.

4. Har processen givit dig någonting att ta med dig i ditt fortsatta yrkesliv? Vad?

5a. Nu när resan blir av, hur tycker du då att ditt personliga engagemang har varit?

5b. Varför?

(45)

Bilaga 2:

(46)

Bilaga 3

Program för det nationella utbytet

• Fredag den 26/11, 8.00 avfärd mot den utvalda skola, dit Stockholmskolan redan har skickat sitt recepthäfte med digitala bilder och inköpslistor. Klockan tolv får vi vår egen matsedel serverad av en annan restaurangskola.

• 16.00 Gemensam avfärd för båda skolorna mot Tandådalens fjällhotell, incheckning och tre rätters middag vid ankomst.

• Lördag. Frukost på hotellet, 10.00 - 11.00 föredrag av hotellets vd och filmvisning. Sedan ledig resten av dagen. Lunch och middag på hotellet.

• Söndag, frukost och lunch på hotellet. Direkt efter lunch startar eleverna sitt arbete. Uppgiften är att arrangera Fjällis personalfest.

• Söndag 20.00 kommer gästerna och alla eleverna arbetar febrilt med sina göromål.

• Måndag morgon 02.30 tar festen slut, allt skall då vara diskat och klart. • Nu återstår bara ett studiebesök hos Calle Björklund som är lärare på

gymnasiet i Vansbro. 12.00 ska vi äta lunch där och bli guidade runt både på skolan och genom staden samt besöka restaurang Flottaren där Gert Klötske har varit verksam under många år.

(47)

Bilaga 4:

Enkät 3: Utvärdering av utbytet med Finland

Hur tyckte ni upplägget var? Vad var positivt ?:

Hur tyckte ni upplägget var? Vad var mindre positivt?:

Hur tyckte ni att genomförandet var (aktiviteten).

Vad var mindre positivt:

Vad har fungerat bra med utbytet med Finland?

Vad har fungerat mindre bra med utbytet med Finland?

Har du fått relevant information om projektet?

Vad ska vi tänka på till nästa utbyte?

(48)

Bilaga 5

Program för utbytet med Finland:

Dag 1, 15 mars: Avfärd till Imatra i Finland. Hämtas på flygplatsen av elever från fordonsprogrammet. Incheckning hos värdstudenter. Studenterna bjuds på middag av sina värdar, lärarna får middag tillsammans med sina finska kollegor.

Dag 2: Rundvandring i skolan. Deltagande i några lektioner. Fri kväll.

Dag 3: Undervisning i köket. Vi ska laga vår midsommarbuffé tillsammans med finska elever.

Dag 4: Buffén servers för finska gäster som bjudits in till vårt arrangemang.

Dag 5: De finska studenterna tar med oss på en rundtur till olika sevärdheter. Hembesök hos en lärare.

References

Related documents

och uppnått en lösning på ett lyckat sätt, konflikter kan visa brister inom organisationer vilka kan leda till nödvändiga förändringar, produktiviteten kan öka genom bland

När det kom till att delge sin närstående information var dagboken ett bra verktyg för informanterna där de kunde slå upp och närstående själva kunde läsa för att på detta

Istället för att samla in PM skulle författarna kunnat intervjua avdelningschef eller barnmorska på förlossningen angående handhavandet av den hiv-positiva kvinnan och hennes barn

Innan jag börjar undersöka faktorer som har varit bidragande för respondenternas upphörandet av det kriminella livet så kommer jag därför att försöka ta reda på

Inom process dimensionen finns subjektivitet och det gör även att det kan finnas en svårighet att få alla individerna att involvera sig i åsiktsdelning (Forslund, 2013, s.221).

Detta skulle vara något för alla elever inte enbart för dem i behov av särskilt stöd.. Hartman 2001 betonar lärarnas möjligheter till att utveckla elevernas metakognitiva

Kvinnan försörjer familjen, mannen sitter hemma, tar hand om barnen, städar och lagar mat./…/ Kan man tänka sig ett mer vansinnigt och galet tillstånd än detta. Den nya

Chef 2 får inte heller någon personlig information när hon kommer tillbaka till arbetet efter semestern och poängterar att information är något som man själv måste söka