Den engelskspråkiga världen i läroboken - en textanalys av två engelska läromedel för år 6-9

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Kultur-språk-medier

Examensarbete

Den engelskspråkiga världen i läroboken

–

en textanalys av två engelska läromedel för år 6-9

The English speaking world in the textbook -a

textanalysis of two English teaching materials

Victoria

Nilsson

Lärarexamen 180hp Examinator: Els-Mari Törnquist Lärarutbildningen 90hp

Sammanfattning

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilken bild som ges av världens engelskspråkiga länder i läromedel i engelska för åren 6-9. Undersökningen fokuserade på kultursyn och interkulturalitet. Den valda metoden för undersökningen var en textanalys av de texter i läromedlen som behandlade något engelskspråkigt land. Analysen visade att majoriteten av texterna hade koppling till Storbritannien eller USA och att dessa länder skildrades inifrån genom exempelvis skönlitteratur, tidningsartiklar och berättarröster från landet i fråga. Övriga engelskspråkiga länder förekom i betydligt mindre utsträckning och skildrades mestadels utifrån genom faktatexter om landet i fråga. En slutsats var att kultursynen i böckerna i första hand grundades på ett antagande om nationellt bundna kulturer snarare än en syn på länder som bestående av flera kulturer.

Innehållsförteckning

Sammanfattning………..3

Innehållsförteckning………...5

1 Inledning………7

1.2 Syfte och frågeställningar……….8

2 Bakgrund och tidigare forskning………...9

2.1 Begreppen kultur och interkulturell………9

2.2 Kultur och interkulturell i styrdokumenten……….10

2.3 Kultur och interkulturell i undervisning och läromedel………….12

3 Metod………...14

3.1 Urval……….14

3.2 Datainsamlingsmetoder………..15

3.3 Procedur………...16

4 Analys………...17

4.1 Presentation av läromedlet Time………17

4.1.1 Textutrymme för de aktuella länderna/områdena………18

4.1.2 Innehållet i texterna……….19

4.2 Presentation av läromedlet Wings………..23

4.2.1 Textutrymme för de aktuella länderna/områdena………23

4.2.2 Innehållet i texterna……….24

4.3 Resultat av enkät…..………...26

5 Diskussion………28

1 Inledning

Under min verksamhetsförlagda tid under utbildningen och tidigare då jag arbetat som lärarvikarie i engelska har jag kommit i kontakt med ett flertal olika läromedel i engelska. Ofta har jag reagerat på innehållet i dem och då främst på hur världens engelskspråkiga områden framställs. Min uppfattning är den att informationen ofta blir väldigt generell, av typen "I USA gör man så här och i Storbritannien gör man så här." Dessutom tycker jag att en del områden glöms bort eller presenteras väldigt knapphändigt. Jag har stött på texter om Storbritannien, USA, Kanada, Australien och Sydafrika medan t.ex. Malta, Jamaica eller Nya Zeeland inte förekommer alls. Det här har väckt funderingar kring hur läromedlen är utformade och vilka faktorer som ligger bakom urvalet av texter. Vilket synsätt utgår författarna eller utgivarna ifrån? Om min uppfattning ovan är riktig så tyder det ju på att perspektivet är väst-orienterat och att man utgår från att ett land är det samma som en kultur eller ett levnadssätt.

Vad säger då skolans styrdokument om det här? Finns det några bestämmelser om vad som ska läras ut om den engelskspråkiga världen? I kursplanen i engelska för grundskolan står bl.a. att utbildningen i engelska syftar till att vidga perspektiven på den engelsktalande omvärlden och dess skiftande kulturer. Vidare ingår det i ämnets karaktär och uppbyggnad att eleverna ska kunna se likheter och skillnader mellan sin egen kultur och kulturer i engelsktalande länder. När de slutar grundskolan ska de ha kunskaper om vardagsliv, samhälle och traditioner i några länder där engelska har en central ställning (Skolverket 2000). Här tycker jag det är intressant och viktigt att fundera över det i styrdokumenten flitigt förekommande ordet kultur, ett ord som kan definieras på väldigt många olika sätt. Vad betyder ordet kultur i det här sammanhanget? Vi får en liten fingervisning om vad begreppet kan tänkas referera till i styrdokumenten genom orden ”vardagsliv, samhälle och traditioner”. Ett annat begrepp som förekommer i kursplanen är interkulturell kompetens (ibid.) som naturligtvis också kan tolkas på många olika vis, beroende på hur man definierar kultur.

Angående användningen av läromedel i engelskundervisningen varierar den naturligtvis från lärare till lärare men eftersom någon form av engelskt läromedel har använts, i varierande utsträckning, i alla de klasser jag kommit i kontakt med anser jag att det är viktigt vilka kunskaper den förmedlar till eleverna. Om ett mål är att de ska ha

kunskaper om den engelsktalande världen och ett annat att interkulturell kompetens eftersträvas borde dessa kunskaper förmedlas på ett relevant sätt i läromedlen.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilken bild som engelska läromedel ger av världens engelskspråkiga länder/områden, med fokus på begreppen kultur och interkulturalitet. Genom undersökningen vill jag synliggöra vilka mönster och perspektiv som kan tänkas styra innehållet i läroböckerna. Frågeställningarna är:

 Vilka områden/länder finns representerade och i vilken omfattning samt hur presenteras respektive område?

 Vilken/vilka kultursyn(er) kan skönjas i författarnas val av material?

 Finns ett interkulturellt perspektiv och hur kommer det till uttryck i så fall?

 Hur förhåller sig läroböckernas rådande syn på kultur och interkulturalitet till läroplan och kursplan?

2 Bakgrund och tidigare forskning

I den här delen av arbetet presenteras vad som står i läroplanen för grundskolan angående omvärldskunskap, vad som står i kursplanen för engelska och vad tidigare forskning har kommit fram till inom interkulturell pedagogik och engelska läromedel. De för uppsatsen centrala begreppen kultur och interkulturell definieras och förklaras.

2.1 Begreppen kultur och interkulturell

Ordet kultur förekommer ofta både i läroplanen och i kursplanen och jag anser att en diskussion kring begreppet är viktig eftersom olika människor lägger olika innebörd i begreppet. Enligt Ulla Lundgren (2002) i Interkulturell förståelse i engelskundervisningen fanns det för femtio år sedan flera hundra definitioner av kultur, något som visar hur komplext begreppet är. Hon tar också upp att det under det senaste decenniet har ifrågasatts om begreppet ens kan eller bör definieras eftersom en definition skulle låsa kulturbegreppet till något statiskt och det går stick i stäv med uppfattningen att kultur är något föränderligt och kontinuerligt (s. 29). Dock finns ett par definitioner som kan ses som allmänt vedertagna inom respektive område. Inom den antropologiska traditionen brukar man använda följande definition: Kultur är ”those abilities, notions and forms of behaviour persons have acquired as members of society” (Hylland Eriksen, 1995, s. 9). En liknande definition ger McKay (2002) i sin bok Teaching English as an international language när hon skriver att kultur är den kunskap människor har lärt sig som medlemmar i sin sociala grupp. Hon vill framhålla att kultur är en social konstruktion och att människors uppfattning om omgivningen bestäms av deras samspel med andra samt att det är mycket viktigt att förstå skillnaderna som finns inom varje kultur (2002, s.99f). Synen på kultur som en homogen enhet som antas gälla för en hel nation eller ett helt område finns också som kontrast till exempelvis McKays resonemang. Enligt Tornberg (2000a, s. 240) är det den synen på kultur som kursplanen i engelska utgår ifrån.

Om kultur är svårt att definiera borde interkulturalitet vara minst lika svårdefinierbart. Betydelsen av ordet är något som sker mellan kulturer (inter=mellan) men precis som med kultur kan innebörden i ordet tolkas olika från person till person. Den innebörd som ordet har i sammansättningen interkulturell pedagogik som är relevant för skolans

vidkommande kan uttryckas med att ”lärare bör lära sig själva och sina elever att närma sig, förstå och ta hänsyn till andras kulturer” (Lundgren, 2002, s. 32).

2.2 Kultur och interkulturalitet i styrdokumenten

Det här avsnittet tar upp vad som står skrivet i Lpo 94 angående kultur och det interkulturella/internationella perspektivet. Jag har valt att ta med även begreppet internationell eftersom begreppen har liknade innebörd. I läroplanens inledande kapitel om skolans värdegrund och uppdrag i avsnittet om förståelse och medmänsklighet är följande citat hämtat:

”Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.”(Skolverket, 2006, s. 9-10)

I avsnittet om skolans uppdrag läser vi att utbildning och fostran i djupare mening är en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv (värden, traditioner, språk, kunskaper) från en generation till nästa (ibid, s. 11). Det är även viktigt med ett internationellt perspektiv för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang, för att skapa en internationell solidaritet och förbereda för ett samhälle med kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet (ibid, s. 12).

I kapitlet om mål och riktlinjer anges finns följande med under Mål att uppnå i grundskolan:

”Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola

 har en förtrogenhet med centrala delar av vårt svenska och nordiska och västerländska kulturarv,

 har kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia,

 har utvecklat förståelse för andra kulturer,

I inledningen till kursplanen konstateras att engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk i världen. Som ett av syftena med engelskundervisningen anges att den ska vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Ett av målen att sträva emot uttrycker att eleverna ska utveckla sin förmåga att reflektera över levnadssätt och kulturer i engelsktalande länder och göra jämförelser med egna erfarenheter. I avsnittet ”Ämnets karaktär och uppbyggnad” står det vidare att just förmågan att reflektera och jämföra på sikt leder till förståelse för olika kulturer och ger interkulturell kompetens. I samma avsnitt läser vi att ”Det engelska språket och olika kulturyttringar från engelskspråkiga länder finns lätt tillgängliga i det svenska samhället. Eleverna stöter på många varianter av engelska utanför skolan.” (Skolverket, 2000) och att ämnet ger en bakgrund till och ett vidare perspektiv på de samhälls- och kulturyttringarna. När eleverna slutar nionde klass är ett av målen att de ska ”ha kunskaper om vardagsliv, samhälle och kulturtraditioner i några länder där engelska har en central ställning samt kunna göra några jämförelser med egna kulturella erfarenheter” (ibid.). I avsnittet som behandlar bedömningen av elevernas kunskaper står att bedömningen bl.a. ska inriktas ”på hur väl eleven utvecklat sin interkulturella förståelse. Elevens kunskaper om levnadssätt och samhällsförhållanden i engelskspråkiga länder och medvetenhet om likheter och skillnader i förhållande till egna kulturella erfarenheter vägs här in, liksom elevens medvetenhet om oskrivna regler som i olika kulturer påverkar kommunikationen.”(ibid.)

I sin bok Språkdidaktik ställer sig Tornberg (2000b) frågande till kulturundervisningen som den beskrivs i kursplanerna. Framför allt undrar hon utifrån vilka kriterier kulturer ska jämföras. Ska man som lärare utgå från antagandet om nationella enhetskulturer eller utifrån den mångfald som alla västerländska samhällen präglas av idag? Tornberg menar att den jämförelse mellan kulturer som efterfrågas i kursplanen bara kan göras mellan tydligt avgränsade enheter som också bör vara relativt konstanta, och är något hon ser som ett omöjligt projekt (Ibid. s. 52). Hon tar upp frågan i en annan av sina böcker, Om språkundervisning i mellanrummet (2000a, s. 240), och enligt hennes tolkning av den senaste kursplanen är det just en nationellt bunden enhetlig kultur som ska behandlas i undervisningen och som eleven ska orienteras om och reflektera över.

2.3 Kultur och interkulturalitet i undervisning och läromedel

Det finns inte många studier av textens innehåll i engelska läromedel. Två uppsatser från Malmö Högskola inom området engelska läromedel för grundskolans senare år och gymnasiet har kommit fram till att det dominerande perspektivet är västorienterat och bygger på föreställningen om att kulturer är homogena och nationalitetsbundna samt att det förekommer texter i läroböckerna där andra kulturer framställs på ett stereotypt sätt. Detta är något som båda skribenterna anser bör förändras. Samtidigt visade undersökningarna att många av texterna hade ett interkulturellt perspektiv och uppmuntrade till reflektion och jämförelse (Larsson, 2007; Olsson, 2008).

Andra resonerar annorlunda kring stereotyper. Kirsch redovisar i Språk och läroböcker i språk – nyckel till andra kulturer (Lahdenperä, 2004) bl.a. följande slutsatser om kultur och interkulturalitet i språkläroböcker: 1) Det finns en fara i att påstå att människor i andra kulturer är precis som vi förutom att de gör si och så. De är inte som vi. Verklig insyn i olika kulturer skapar förståelse för olikheterna och är en förutsättning för interkulturell förståelse. 2) För att förstå andra kulturer måste eleven ha en egen kulturell identitet annars blir interkulturalitet en klyscha. 3) Stereotyper bör inte vara tabu, tvärtom bör vi vara öppna mot förenklade bilder och fördomar och diskutera dem för att förhindra att de blir till fiendebilder istället (ibid, s. 138ff).

Tornberg har kommit fram till tre olika kulturperspektiv inom undervisningen i främmande språk. Hon menar att kultur kan ses antingen som ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden eller ett möte i öppet landskap (2000a, s.85-86). Av dessa tre synsätt är det endast det senaste som innefattar elevens reflektion av sina egna kulturella erfarenheter, medan det förstnämnda utgår från att en kultur är en färdig och statisk produkt och det andra handlar om hur man uppför sig på rätt sätt i kontakt med en främmande kultur. Kultur som möte i öppet landskap innebär att när två människor från olika kulturer möts så sker mötet i ett ingenmansland där båda har gått över sin kulturs gränser. Det är det perspektivet Tornberg förespråkar.

En annan forskare som också undersökt olika perspektiv inom främmandespråksundervisningen är Risager som presenterar fyra perspektiv: Det

främmande-kultur perspektivet, det interkulturella perspektivet, det multikulturella perspektivet och det transkulturella perspektivet. Jag använder mig här av Lundgrens (2002) sammanfattning av Risagers teorier. Det främmande-kultur perspektivet var vanligt före 80-talet men har sedan dess förlorat mark. Här är idealet för eleven att uppnå en språklig och kulturell kompetens som en infödd i målspråkslandet. Perspektivet karakteriseras av en beundran för den främmande kulturen. Det interkulturella perspektivet är det dominerande och dess ideal är interkulturell och kommunikativ kompetens. Inläraren ska fungera som länk mellan det egna landet och målspråkslandet. Här finns ett intresse av att eleven ska reflektera över och förstå sin egen kultur. Kultur kopplas till nationell identitet. Det multikulturella perspektivet är relativt ovanligt. Fokus ligger på etnisk och språklig mångfald i målspråkslandet och har ett antirasistiskt perspektiv. Invandrarelever betraktas som en resurs med sin direkta erfarenhet av tvåspråkighet och tvåkulturalitet. Det transkulturella perspektivet är nytt och ses som ett resultat av internationalisering. Även här är målet interkulturell och kommunikativ kompetens men det utökas att omfatta kompetensen att använda språket i alla slags situationer, t.ex. i internationella och interetniska relationer (2002, s.60).

I arbetet har två metoder använts för att få svar på frågeställningarna. Dels en textanalys av innehållet i lärobokstexterna, dels en enkätundersökning med författarna till läromedlen.

3.1 Urval

Första steget i metodarbetet var att välja materialet som skulle ligga till grund för undersökningen. Jag har valt att undersöka läromedel för åren 6-9, till skillnad från andra uppsatser inom samma ämnesområde som endast berört böckerna för år nio (Larsson, 2007; DeMattia & Svensson, 2006). Anledningen till att jag valt detta är att man arbetar mot uppnåendemålen för år nio från sjätte klass. De två läromedel jag valt till undersökningen är Time från Bonnier utbildning och Wings från Natur&Kultur. Valet grundas på att dessa båda läromedel var med bland de fyra vanligaste i den rundfrågning jag gjort på min hemkommuns fem 6-9-skolor och även bland medlemmar på ”lektion.se”1

. De övriga som var med bland de fyra vanligaste var Good stuff och Happy men dessa valde jag bort då tidigare nämnda uppsatser inom samma ämnesområde redan behandlat dessa läromedel. Jag är medveten om att de läromedel jag valt inte är de nyaste på marknaden men eftersom de fortfarande är flitigt förekommande ute i skolorna anser jag ändå att de är relevanta för undersökningen. Time och Wings är uppbyggda på liknande sätt med textbok, övningsbok, CD med hörövningar och inlästa texter samt en del extramaterial. Undersökningen fokuserade i första hand på textboken och själva texterna men jag tittade också på övningsböckerna för att kunna kommentera deras innehåll om det bedömdes som relevant för tolkningen av texterna. En del av undersökningen utgörs av enkäter med författarna till böckerna för att få en bättre bild av hur urvalet av material går till.

Undersökningen omfattar textutrymmet för och bilden av de länder som har engelska som första språk. Till min hjälp har jag studerat Braj Kachrus system med tre koncentriska cirklar som visar engelskans spridning i världen (McKay 2002, s.10). De länder/områden som återfinns i den inre cirkeln, och har engelska som huvudspråk, är Storbritannien, USA, Australien, Nya Zeeland, engelskspråkiga Kanada, Irland, Malta, engelskspråkiga Sydafrika och vissa områden i Västindien och det är dessa jag i första

1

hand fokuserar på. I den mån andra områden där engelska finns som andraspråk (den yttre cirkeln), t.ex. Indien, Filippinerna, Kenya och Singapore, förekommer i läromedlen uppmärksammar jag även detta.

3.2 Datainsamlingsmetoder

Vid bearbetningen av texterna använde jag mig av textanalys. I Examensarbetet i lärarutbildningen förklarar Bo Johansson och Per Olov Svedner (2006) att textanalys innebär att man beskriver och tolkar texter för att kunna relatera dem till ett sammanhang. Bakgrunden finns i den hermeneutiska forskningstraditionen vars grundtanke är förståelse på ett djupare plan (s. 64).

Eftersom undersökningens syfte innefattar att fastställa vilka länder som förekommer och i vilken omfattning de aktuella länderna/områdena framställs krävdes även en kvantitativ del. Genom att se vilka länder som finns med, eller inte finns med, i läromedlens texter kan man utläsa något om författarnas/utgivarnas tankar bakom urvalet. Även genom att undersöka hur mycket textutrymme som ges åt de förekommande länderna kunde jag få vissa indikationer om vilket/vilka synsätt som kan tänkas styra innehållet. Jag vill här påpeka att den kvantitativa undersökningen inte syftade till att få fram exakta mått på textmängden utan var snarare tänkt att fungera som ungefärlig måttstock på vilka länder som eventuellt får mer uppmärksamhet och utrymme än andra. I textanalysen behandlades sedan de texter som i den kvantitativa undersökningen visat sig handla om något av de tidigare nämnda länderna i den inre och yttre cirkeln.

För att få reda på författarnas tankar bakom läromedelstexterna valde jag att utforma en enkät med öppna eller verbala frågor. I Bells Introduktion till forskningsmetodik beskrivs den typen av frågor som frågor där man förväntar sig ett ord, en fras eller en längre kommentar till svar. Metoden anses lämplig om man vill att svarspersonerna ska ge uttryck åt sina åsikter om det aktuella ämnesområdet (Bell, 2006, s. 138). Enkäten med författarna utfördes via mail med tre frågor som författarna ombads svara på. Enkäten utfördes efter att arbetet med textanalysen var klart för att kunna presentera resultaten för författarna och formulera frågorna efter det. Följande frågor ingick i enkäten:

1. Hur kommer det sig att Storbritannien och USA ges mer utrymme än övriga engelsktalande områden?

2. En del engelsktalande områden förekommer inte alls i böckerna (t.ex. Västindien, Malta) och jag undrar varför?

3. Finns det någon grundtanke kring kultur och interkulturalitet som spelar in vid urvalet av texter?

3.3 Procedur

Läromedlen presenteras och analyseras var för sig och respektive analys inleds med en beskrivning av läromedlet. Där presenteras förlagets och/eller författarnas tankar bakom och intentioner med läromedlet samt upplägget av läroboken, hur den är uppdelad i exempelvis kapitel eller teman, hur bilder och text är placerade etc. Vidare presenteras och analyseras den kvantitativa delen av undersökningen utifrån den första frågeställningen: Vilka länder finns/finns inte representerade och hur mycket utrymme får vart och ett av länderna?

Därefter redovisas och analyseras resultaten av textanalysen. Här kommenteras inte varje text för sig utan istället diskuteras de teman och aspekter som är typiska för boken som helhet, med exempel från texterna. Undersökningen gäller böcker från år 6-9 och skillnader och likheter mellan åren kommenteras men jag beskriver inte varje årskurs för sig. Analysen kretsar kring frågor som: Hur framställs de förekommande områdena? (Dvs. vilka personer, miljöer, levnadsförhållanden beskrivs?) Vilken/vilka kultursyn(er) finns? Finns ett interkulturellt perspektiv och hur uttrycks det? Från vilken synvinkel skrivs texterna – västorienterat, varierat?

Sist i analysavsnittet redovisas författarnas svar på enkätfrågorna.

I diskussionsavsnittet diskuteras läromedlen tillsammans och kopplas till styrdokumentens syn på kultur och interkulturalitet.

I det här kapitlet presenteras de resultat som kom fram vid textanalysen. Varje läromedel behandlas i vardera tre avsnitt: presentation, textutrymme och textinnehåll. Det sista avsnittet presenterar resultaten av enkäten med författarna.

4.1 Presentation av läromedlet Time

Läromedelsserien Times från Bonniers fanns ursprungligen från år 7-9, sedan ett par år tillbaka finns även Starting Time (tidigare Champion 6) för år 6. Böckerna för år 7-9 heter First Time, Second Time och Third Time. Så här beskrivs Times textböcker, år 7-9, på Bonnier utbildnings hemsida:

”Texterna är mycket varierade både till innehåll och form. Här finns såväl dialoger som berättande texter, både fakta och fiction, prosa och poesi. Texter som belyser historia, vetenskap, kultur och olika samhällsförhållanden har fått ett betydande och efter hand allt större utrymme. Texter från och om den engelskspråkiga världen utanför Storbritannien och Förenta staterna finns i alla de tre delarna. Varje del, särskilt Third Time, innehåller också skönlitterära texter av viktiga engelskspråkiga författare.”(www.bonnierutbildning.se)

För Starting Time finns ingen separat beskrivning för textboken och i den generella beskrivningen av boken berörs inte texternas innehåll men vi får veta att texterna är tematiskt upplagda. Beskrivningen av böckerna 7-9 visar på en medvetenhet om den vanligt förekommande fokuseringen på Storbritannien och USA och att man försökt balansera den bilden. Texter om historia, vetenskap, kultur och olika samhällsförhållanden har efter hand fått större utrymme. Formuleringen efter hand är något oklar, antingen betyder det att de får mer utrymme för varje år eller att de har fått mer utrymme de senaste åren. I vilket fall som helst visar det att intentionen finns att förmedla kulturkunskaper om den engelskspråkiga världen.

Böckerna för alla fyra åren är likadant uppbyggda med texten indelad i kapitel. Varje kapitel har en A- och en B-text som berör ett visst tema och till varje text finns en gloslista och övningar i övningsboken. I böckerna för 7-9 finns ett avsnitt längst bak i varje bok, Tracks, med texter som fungerar mer som diskussionsunderlag. Innehållet i Tracks är tidningsartiklar, utdrag ur skönlitterära verk, faktatexter, transkriberingar av TV-program eller filmer och liknande. Alla böckerna är rikligt illustrerade med både fotografier och teckningar.

4.1.1 Textutrymme för de aktuella länderna/områdena

I tabellen nedan visas fördelningen av textutrymme mellan de olika områdena. Siffrorna anger antalet texter med koppling till respektive område. Observera att tabellen endast innefattar förekomsten av de länder där engelska är första språk.

Starting Time First Time Second Time Third Time

Storbritannien 20 23 15 8 USA 9 16 12 9 Kanada 2 2 6 - Australien 1 1 5 2 Sydafrika - 1 - 4 Irland - - - 4 Nya Zeeland - 1 - -

En klar majoritet av texterna, sextiosex stycken, har koppling till Storbritannien, följt av fyrtiosex texter om USA. De övriga länderna förekommer i storleksordningen Kanada tio texter, Australien nio, Sydafrika fem, Irland fyra och Nya Zeeland en text. Därtill förekommer texter om eller referenser till Kenya, Indien och Filippinerna där engelska räknas som andraspråk. I varje bok finns också kartor på insidan av pärmarna som visar Brittiska öarna, Kanada, USA och Australien/Nya Zeeland. För att återknyta till vad som skrevs i förlagets presentation av läromedlet så stämmer det att alla delarna innehåller texter från den engelskspråkiga världen även utanför Storbritannien och USA. Dock är fördelningen av texternas geografiska hemvist väldigt ojämn och flera engelskspråkiga områden nämns inte alls, t.ex. finns ingenting om eller ifrån Västindien eller Malta. Det är även anmärkningsvärt att kartorna endast visar USA, Brittiska öarna, Australien, Nya Zeeland och Kanada medan övriga engelsktalande områden inte finns representerade.

4.1.2 Innehållet i texterna

Eftersom så många av texterna handlar om Storbritannien borde böckerna kunna ge en nyanserad bild av liv och folk i landet. Efter en genomläsning av texterna konstaterar jag att det i endast tre av texterna förekommer personer med utländsk bakgrund, en adopterad flicka från Syd-Korea, en pojke med japansk mamma och en man av indisk härkomst. Övriga personer i böckerna representerar företrädesvis ungdomar från en vit medelklass. De flesta av texterna handlar om eller utspelar sig i England. Det finns texter som förklarar hur Storbritannien är uppdelat och det finns ett faktakapitel om Skottland men huvudsakligen rör vi oss i stadsmiljö i England, det finns inga exempel på texter i lantlig miljö. Städer som nämns är London, Brighton, Hastings, York och Birmingham. Problem och svårigheter som fattigdom, rasism, drogmissbruk och andra sociala problem speglas mycket sparsamt i texterna. En text jämför två tonårspojkars liv där Sebastian bor i stort hus med mamma, pappa och syskon. Han går på internatskola och är sportintresserad och utövar tennis, simning, cricket och rugby. Kevin bor i lägenhet i Birmingham med mamma och bror. Han hatar skolan och hans största intresse är rockmusik (First Time, s. 36f). Detta är en av få texter som visar exempel på att det finns sociala skillnader i Storbritannien. En annan text tar upp rasism, fast i en väldigt skämtsam ton. Två äldre damer talar om sin nye indiske granne och den ena damen radar upp sina fördomar om indier. Det visar sig sedan att mannen i fråga är född i Birmingham och att hans släkt hade funnits där i flera generationer och att han i själva verket var mer engelsk än indisk, något som gör damen nöjd. Även om texten är skriven i skämtsam ton tycks ändå sensmoralen vara att engelsmännen inte har något emot invandrare så länge de är assimilerade (Starting Time, s. 26f). Bland texterna om Storbritannien finns också utdrag ur verk av kända författare. Eleverna får läsa texter om eller av Dickens, Shakespeare, J.K. Jerome, systrarna Brontë, sir Arthur Conan Doyle och Michelle Magorian. Värt att nämna är också att den brittiska humorn finns representerad i fem texter, t.ex. finns Monty Pythons berömda papegojsketch med och även en scen ur Pang i bygget. Den sammantagna bilden genom texterna är att Storbritannien är ett land utan några större problem, med en vit medelklassbefolkning som bor i en stad i England.

USA gavs näst mest utrymme i böckerna. Texterna om USA ger en något mer nyanserad bild av befolkning och sociala förhållanden än vad som var fallet med Storbritannien. Här förekommer människor med skilda nationaliteter och bakgrund. En intressant skillnad från texterna om Storbritannien är att USA belyses även ur ett historiskt perspektiv. I kapitel 10 berättas om när nybyggarna kom och hur landet grundades och även om The Boston Tea Party (First Time s. 60ff). och i ett senare kapitel skildras indianernas historia (s. 111). Däremot saknas texter om en annan betydelsefull del i USA:s historia, nämligen slaveriet. Det nämns bara i förbigående i en text om Mark Twain där vi får veta att hans far hade slavar. När det gäller nutid och den aktuella situationen för svarta amerikaner berörs det bara i en text om boxaren Muhammad Ali. Där beskrivs kortfattat hur han efter att ha blivit misshandlad av ”a gang of whites” blev medlem i sekten Black Muslims som precis som han hatade vita. Indianernas nuvarande situation uppmärksammas mer och beskrivs i två texter, bl.a. att många indianer bor i reservat där arbetslösheten är hög. Men vi får veta att de flesta indianer arbetar hårt för att förbättra sin situation för att kunna bli självständiga igen som de var innan européerna kom och tog deras land. (First Time, s. 111). Andra nationaliteter som får utrymme i texterna är italienare, spanjorer och filippiner men de flesta är vita amerikaner. Miljöerna i texterna är mestadels stadsmiljöer, bl.a. fungerar New York och Los Angeles som kuliss till flera av texterna. I faktakapitlet om New York beskrivs stadens sevärdheter och turistattraktioner. Inget berättas om stadens befolkning och det faktum att människor från många olika kulturer bor här nämns över huvud taget inte. (Starting Time, s. 14f) Om Los Angeles berättar en tjej att hennes stadsdel var farlig tidigare pga. gängbråk men att det har blivit lugnare nu. Hollywood figurerar i två texter om film. Även om det finns många exempel på att USA är ett land med en blandad befolkning handlar majoriteten av texterna om människor ur den vita medelklassen.

Kanada och Australien skiljer sig från de tidigare nämnda länderna genom att de båda beskrivs som multikulturella länder i böckerna. I faktakapitlet om Kanada (Starting Time, s. 66ff) berättas att största delen av befolkningen har brittiskt eller franskt ursprung men att miljontals människor från hela världen har flyttat till Kanada för att söka jobb. Toronto beskrivs i en text som en intressant stad för att människorna där kommer från världens alla hörn (Starting Time, s. 67). I en annan text om Toronto

förekommer människor med olika yrken och nationaliteter. Tre polismän med engelska namn, två reportrar med franskt respektive engelskt namn, en kinesisk restaurangägare, en städerska med arabiskt namn och en sjuksköterska med östeuropeiskt namn. Förutom de två texterna om Toronto fokuserar övriga texter på djur och natur. I kapitel 9 läser vi om en ung tjej som sänts på läger i Kanadas vildmark för att komma bort från sitt problematiska liv i storstan. Berättelsen slutar med att naturens läkande kraft hjälper tjejen att få en ny syn på sitt liv (s. 56).

I texterna om Australien figurerar mestadels personer av europeiskt ursprung. Många av texterna skildrar landets historia och hur européerna först kom dit. I två av texterna beskrivs Australien som en multikulturell kontinent där det bor människor från exempelvis Kina och övriga Asien, Italien, Grekland, forna Jugoslavien och Tyskland. I faktakapitlet om Australien berättas om hur det gick till när britterna kom till landet och vi får kortfattat veta hur aboriginerna behandlades. Om aboriginernas nuvarande situation finns inget att läsa men en av bilderna visar demonstrerande aboriginer med budskapet ”What´s there to celebrate?” på skyltarna. I en annan text möter vi en ung halv-aboriginsk kvinna och får ta del av hennes tankar kring fördomar, rasism och värderingar rörande aboriginernas ställning. Hon menar att många vita australiensare tror att alla aboriginer går omkring ”halvnakna med en benbit genom näsan” och att de har lättare att få olika sociala bidrag. Hon tar också upp de vita australiensarnas syn på sig själva och menar att de fortfarande ser Australien som en del av den anglosaxiska världen när det i själva verket är ett ”multiracial” samhälle.(Second Time, s. 73) Den här texten är den enda där någon ur en minoritetsgrupp får komma till tals med egna ord.

Texterna om Sydafrika handlar till stor del om de svartas situation i landet. Vi får läsa om ANC och Nelson Mandela och den politiska situationen i landet. Människorna som gestaltas i texterna är till antalet jämnt fördelade mellan svarta och vita. En text beskriver landets historia som bakgrund till dagens situation. Vad som saknas är en berättelse ur de svartas perspektiv, de texter som finns är berättade antingen av en vit sydafrikan (Third Time, s. 20f) eller av en okänd berättarröst som benämner de svarta som ”de” (Third Time, s. 18f). De miljöer vi möter är stadsmiljöer och fängelseön Robben Island där Nelson Mandela satt fängslad. Den sammanfattande bilden av

Sydafrika visar endast problemen som finns i landet och det är lätt att få uppfattningen att det är allt Sydafrika står för.

Bilden av Irland i böckerna kan sammanfattas med att det är ett katolskt land om tidigare var fattigt men nu är ett välmående land som är känt framförallt för sina pubar och sin musik. De människor som syns är uteslutande vita. Anmärkningsvärt är att konflikten på Nordirland inte finns omskriven alls.

I den enda texten om Nya Zeeland berättar 14-åriga Mandy om det bästa och sämsta med Auckland. Det bästa är det vackra landskapet, klimatet och att staden känns som en småstad medan det sämsta är att landet är så isolerat när man vill åka utomlands. Europa och USA ligger väldigt långt borta säger hon. Hon berättar också att folk är lyckliga på Nya Zeeland men att hon tycker synd om maorierna, landets ursprungsbefolkning, för att de flesta av dem är väldigt fattiga. (First Time, s. 85)

Tre länder i den yttre cirkeln finns representerade i läromedlet. Texten om Kenya är ett porträtt av en långdistanslöpare vars framgång förklaras med att han sprang till skolan varje dag i sin barndom. Det är ett fattigt bondsamhälle som beskrivs, husen är gjorda av lera och det finns väldigt få vägar. Indien finns med endast i den tidigare nämnda texten från Storbritannien där fördomar mot indier är ämnet för en skämtsam dialog.(Starting Time, s. 26f) Filippinerna figurerar i en text från USA där ungdomar berättar om livet i olika städer. Manuel García kom från Filippinerna till San Francisco för två år sedan och trivs i sin nya hemstad. Hans far äger en butik i Chinatown.

Sammanfattningsvis kan sägas att själva det faktum att texterna om Storbritannien och USA är i så stor majoritet visar att författarna har ett västorienterat perspektiv. De länder som inte får lika mycket utrymme eller inget utrymme alls kan antas vara mindre viktiga eller intressanta att lära sig mer om. Ur ett interkulturellt perspektiv är en sådan snedfördelning inte att föredra. Det finns inte heller något i texterna som direkt uppmuntrar till jämförelse mellan kulturer.

Wings består av en base book och en activity book för varje år. På Natur&kulturs hemsida kan vi läsa att ”Base Book ger eleverna en bas av kunskaper och färdigheter” och att ”I Activity Book finns uppgifter som befäster och vidgar deras kunskaper.” Vidare läser vi att läromedlet är uppbyggt kring ett tema, eller en profil, för varje läsår. Wings 6 kretsar kring fem städer i engelsktalande länder, Wings 7 kring de stora ordfältsbilderna, Wings 8 utgår från radioprogrammet Morning Mix och Wings 9 från tonårstidningar. Wings 6-9 beskrivs som ett väl strukturerat läromedel i engelska med en tydlig grundkurs där kursplanens alla moment är integrerade. Informationen från förlaget tar inte närmare upp innehållet i texterna eller vilka tankar som finns bakom urvalet.

Base Book är indelad i sections med tillhörande gloslistor längst bak i boken. Varje section består av texter, bilder uppgifter och diskussionsfrågor kring ett löst sammanhängande tema. Texterna i boken är dels autentiskt material dels texter skrivna av läroboksförfattarna direkt för läroboken.

4.2.1 Textutrymme för de aktuella länderna/områdena

Wings 6 Wings 7 Wings 8 Wings 9

Storbritannien 4 12 10 11 USA 3 8 8 11 Kanada 3 - 1 2 Australien 1 4 1 - Sydafrika 1 2 - 1 Nya Zeeland - 2 - - Irland - 4 - - Jamaica - 2 - -

Utöver länderna i den inre cirkeln finns också texter från Hong Kong, Kenya, Indien och Zambia som alla återfinns i den yttre cirkeln.

Sammantaget ser fördelningen mellan de geografiska områdena ut såhär i alla årens böcker: Storbritannien trettiosju texter, USA trettio, Kanada och Australien sex texter var, Indien och Hong Kong fem texter, Sydafrika, Irland och Kenya fyra texter var och Jamaica, Zambia och Nya Zeeland två texter vardera. Även här är alltså texterna om Storbritannien och USA i stor majoritet.

4.2.2 Innehållet i texterna

I texterna om Storbritannien figurerar i stort sett bara människor med brittiskt ursprung. Det enda undantaget är ett utdrag ur Bali Rais ungdomsbok (Un)arranged marriage som handlar om en indisk familj i England och om de motsättningar som uppstår mellan generationerna när yngste sonen ifrågasätter de indiska traditionerna och hellre vill leva som sina brittiska vänner (Wings 9, s. 51). I sexans bok utgår texterna från en engelsk pojkes resa till olika länder där engelska talas. Han reser med sin pappa, som är journalist, från hemstaden Manchester till New York, Toronto, Hong Kong and Nairobi. Övriga texter om Storbritannien består huvudsakligen av utdrag ur ungdomsböcker och ungdomstidningar. Det finns inget i texterna som visar på kulturell mångfald i landet och de ungdomar som porträtteras tillhör en till synes problemfri medelklasstillvaro. Ämnen som behandlas är läxläsning, städning, fester, konserter och brevvänner.

USA-texterna består till stor del av utdrag ur ungdomstidningar och behandlar ämnen som droger, mode och skolan. Vi får även läsa flera utdrag ur ungdomsböcker. I de allra flesta texter syns inga tecken på kulturell mångfald utan oftast är de inblandade personernas bakgrund inte beskriven alls. Ett undantag finns i texten där Simon besöker New York med sin pappa och tillbringar en dag i Harlem. Han spelar basket med några ungdomar och en av dem är Roz vars pappa kommer från Jamaica. Simon tycker att Harlem är intressant för att där bor människor från många olika kulturer (Wings 6, s. 32).

Kanada presenteras genom faktatexter om landet snarare än genom texter som utspelar sig där. Simon åker till Toronto med sin pappa och där får vi veta om stadens historia

och att hälften av invånarna har utländsk bakgrund (Wings 6, s. 50). I övrigt får vi veta att Kanada var indianernas land från början, mycket om djur och natur, om inuiterna och om hockey.

Även Australien presenteras genom faktatexter och fokus ligger mycket på landets historia. Eleverna får också veta en hel del om landets befolkning och Australien beskrivs som ett mångkulturellt land.

Om Sydafrika får vi veta mycket om de vilda djuren och naturen. Det berättas också om Apartheidperioden och Nelson Mandela. Precis som Kanada och Australien möter vi Sydafrika genom faktatexter om landet och inte genom texter från landet eller av personer där.

De tre övriga länderna som återstår, Nya Zeeland, Irland och Jamaica, följer också samma mall med fakta om länderna snarare än texter från dem. Vi får fakta om befolkning, geografi och en del historia om var och en av dem.

I Wings finns också en kategori av texter som författarna samlat under namnet Worldwide och där ingår texter som handlar om ämnesområden som sträcker sig över flera länder. Vi finner där texter om Greenpeace, Röda Korset och Andra Världskriget och de visar exempel på samarbete och kopplingar över nationsgränser. Här ingår också en text om engelskans spridning i världen som illustreras med en världskarta där länder med engelska som första eller andra språk finns markerade. Till en del länder finns också en förklaring till varför engelska talas i landet. De fem länder som får en närmare förklaring är USA, Irland, Sydafrika, Indien och Australien.

Sammanfattningsvis kan sägas att innehållet i Wings utgår från och fokuserar på Storbritannien och USA. Det faktum att USA, och även Storbritannien, är länder med folk från många olika kulturer märks oftast inte i texternas innehåll. När det gäller övriga länder presenteras de mer genom texter med fakta om landet i fråga.

4.3 Resultat av enkäten

Efter att ha presenterat resultaten av undersökningen ställdes följande frågor i ett mail till respektive förlag med förfrågan om vidarebefordran till författarna:

1. Hur kommer det sig att Storbritannien och USA ges mer utrymme än övriga engelsktalande områden?

2. En del engelsktalande områden förekommer inte alls i böckerna (t.ex. Västindien och Malta) och jag undrar varför?

3. Finns det någon grundtanke kring kultur och interkulturalitet som spelar in vid urvalet av texter?

Från Natur och Kultur som ger ut Wings fick jag svaret att det var problematiskt att komma i kontakt med författarna till den upplaga undersökningen gällde. En av författarna är avliden och övriga är relativt gamla. Istället fick jag rådet att kontakta redaktören för läromedelsserien för att få hjälp med frågorna. Det rådet följde jag men tyvärr besvarades inte mitt mail. Vid min kontakt med förlaget bakom Time, Bonnier utbildning, vidarebefordrades frågorna till en av författarna som gärna svarade på dem. Följande är en sammanställning av hans svar.

På den första frågan svarar han att fokuseringen på Storbritannien och USA i första hand beror på att de länderna är de största i den inre kretsen av engelskspråkiga länder. Vidare påpekar han att eleverna i sitt vardagliga liv möter populärkulturella yttringar från dessa båda länder och att författarna vill fördjupa och nyansera den bild som ungdomarna redan har. Genom texterna vill de förmedla hur det är att leva i Storbritannien för människor med olika bakgrund. Om USA vill de bl.a. belysa hur Amerika blev USA och hur invandringen dit påverkat landet. Han berättar också att det har skett en förändring med läromedlen sedan det i slutet av 80-talet kom en rapport som kritiserade läromedlen för att bara fokusera på de brittiska öarna och att de sedan dess har arbetat mer med att ta med andra länder. Han påpekar i samband med det att de övriga länderna i den inre kretsen (Irland, Australien, Kanada och Sydafrika) har sina egna kapitel i boken och att de återkommer då och då i bokens texter. Som en sista kommentar till den första frågan förklarar han att det är näst intill omöjligt att ge en helt korrekt bild av alla länderna eftersom deras huvudsakliga uppgift är att hjälpa eleverna utveckla sin språkliga förmåga.

Den andra frågan som gällde de länder som inte alls förekommer i läroboken besvarar författaren med att de länder jag nämner i frågan ingår i den yttre cirkeln tillsammans med ca.40 andra länder. På Jamaica och Trinidad & Tobago bor det visserligen 4 miljoner människor, fortsätter han, men på Malta bara cirka 8000. Han menar att det tyvärr är ogörligt att ens flyktigt beröra levnadsförhållandena för de människor som lever där eller i andra länder i den här kategorin.

På den sista frågan, som berör kultur och interkulturalitet, svarar författaren att mycket arbete läggs ner på att belysa exempelvis könsroller, traditioner och levnadsvanor, utbildning, ungdomars liv och relationer i läroböckernas texter. Han kommenterar också att det i vår alltmer globaliserade värld blir allt viktigare att presentera texter från skilda kulturer men framhåller återigen att deras främsta uppgift är att göra eleverna till goda språkanvändare. Avslutningsvis berättar han om hur den nya serien, Prime Time, i större utsträckning fokuserar på olika kulturer. Som exempel på innehållet i de nya textböckerna nämner han texter om hur livet ter sig för de som utvandrat till Storbritannien och USA, historiskt och samtida. Det finns även texter skrivna av exempelvis pakistanska och afghanska invandrare (till Storbritannien och USA) som berättar om sina upplevelser, i sina gamla hemländer såväl som i sina nya.

5 Diskussion

I inledningen till uppsatsen redogjorde jag för min uppfattning om hur jag trodde att det såg ut i läroböckerna. Min bild var att Storbritannien och USA var mest representerade och att övriga områden fick betydligt mindre textutrymme eller utelämnades helt. Jag hade också uppfattningen att kultursynen var den att man såg på kultur som något generellt gällande för varje nation. Den förstnämnda uppfattningen visade sig vara korrekt även efter undersökningen. Den andra uppfattningen är mer problematisk och är inte lika lätt att bekräfta eller avfärda.

Min första frågeställning gällde fördelningen av textutrymmet mellan olika geografiska områden och framställningen av de områdena. Det faktum att koncentrationen på USA och Storbritannien är så markant kan ge eleverna uppfattningen att dessa länder är viktigare att veta något om än övriga länder. Vi lever i ett samhälle som är starkt influerat av de båda länderna i fråga, något som författaren till Time tar upp i enkäten. Den största delen utländsk musik, film och litteratur som finns i Sverige är amerikansk eller brittisk och han nämner det som en av orsakerna till att författarna valt så många texter om och från de länderna. Jag kan förstå resonemanget att man vill ge eleverna en mer nyanserad och fördjupad bild än den som framkommer i populärkulturen och tycker absolut att det är en viktig del i undervisningen. Jag kan också se en fördel i att använda texter om sådant som eleverna har förkunskap om för att lättare kunna relatera till dem. Däremot ställer jag mig frågande till den stora koncentrationen av texter om de två nämnda länderna. Som jag beskrev i presentationen av Wings var författarnas ambition att läromedlet skulle innehålla texter från andra engelskspråkiga länder än just USA och Storbritannien. Det gör det förvisso också men nog kunde fördelningen varit jämnare? I kursplanen för engelska tar man upp att språk och kultur från engelsktalande länder finns lätt tillgängliga i vårt samhälle och att eleverna stöter på engelska i olika former utanför skolan. Ämnet ska ge ett vidare perspektiv på språket och de kulturyttringarna eleverna möter i sin vardag (skolverket, 2000). Det stämmer bra överens med den inställning som Times författare redovisar eftersom den största delen av elevernas vardagsengelska är just brittisk eller amerikansk. Ett av målen för godkänt betyg i engelska i nionde klass är att eleverna ska ha kunskap om vardagsliv, samhälle och kulturtraditioner i några länder där engelska har central ställning (skolverket, 2000).

Det är alltså upp till läraren att bestämma vilka, samt hur många, länder eleverna ska stifta bekantskap med i engelskundervisningen. Om man antar att många lärare följer ett läromedels upplägg i sin undervisning kommer eleverna att arbeta mest med texter från och om USA och Storbritannien. Då missar man ett av syftena med engelskundervisningen som är att den ska vidga perspektiven på den växande engelsktalande världen med dess mångskiftande kulturer (skolverket, 2000). Därmed inte sagt att det är så på alla skolor utan det här är ett antagande jag gör grundat på vad jag läst och uppfattat i arbetet med uppsatsen. En viktig skillnad som noterats mellan texterna om USA och Storbritannien och de om övriga länder är den att USA och Storbritannien skildras mestadels genom texter från landet i fråga eller genom personer som är hemmahörande där. Övriga länder får eleverna mest möta genom faktatexter om landet eller genom ögonen på brittiska eller amerikanska människor. Detta kan också spä på elevernas eventuella uppfattning att USA och Storbritannien är viktigare än övriga engelsktalande länder och att personer därifrån är mer värda att lyssna på än andra människor som talar engelska.

Det för oss över till den andra frågeställningen som rörde kultursynen i böckerna. Min slutsats är att böckerna utgår från en västorienterad synvinkel där Storbritannien och USA betraktas som norm. Som jag skrev i förra stycket möter vi övriga engelsktalande länder i texter som bygger på fakta om livet i respektive land, landet blir sett utifrån. Storbritannien och USA skildras inifrån via utdrag ur böcker, tidningar och TV-program och genom ögonen på invånarna i landet. Övervägande verkar kultur betraktas som nationsbundet och även om det nämns på ett par ställen att samhällen kan vara mångkulturella så är det inget som avspeglas mycket i texterna. Här vill jag återkoppla till Mc Kays definition av kultur. Bl.a. gör hon gällande att kultur är en social konstruktion som är beroende av samspel med andra samt att det är mycket viktigt att förstå skillnaderna som finns inom varje kultur (McKay, 2002). Denna definition av kultur rimmar dåligt med den bild som till stor del ges i läroböckerna av nationsbundna, enhetliga kulturer. Man kan också göra kopplingar till Risagers fyra perspektiv inom engelskundervisningen: Främmande kultur-perspektivet, interkulturellt perspektiv, mångkulturellt perspektiv och transkulturellt perspektiv (Lundgren, 2002, s. 60). Jag anser att båda de undersökta läromedlen hamnar någonstans mittemellan de två förstnämnda perspektiven. Det främmande kultur-perspektivet har som mål att inläraren

ska uppnå språklig och kulturell kompetens som en infödd i målspråkslandet och karakteriseras av en beundran för den främmande kulturen. Det kan vara så att en viss beundran för det brittiska och det amerikanska har bidragit till att texterna därifrån dominerar. Det interkulturella perspektivet har som mål att inläraren ska fungera som länk mellan det egna landet och målspråkslandet samt att eleven ska förstå och reflektera över sin egen kultur. Utifrån min undersökning kan jag inte se att läromedlen uppmuntrar till förståelse och reflektion av elevernas egna kulturer utan det blir lärarens uppgift att ta upp den aspekten av undervisningen.

I min tredje frågeställning undrade jag över det interkulturella perspektivet. Wings visar mest medvetenhet om det interkulturella perspektivet och exempelvis texterna om Simons resa tycker jag är ett bra sätt att påvisa skillnader och likheter mellan länder/kulturer och även att uppmuntra till jämförelse. Även deras Worldwide-texter hjälper till att se hur länder är beroende av varandra och att väcka tankar hos eleverna om att det kan vara bra att känna till andras kulturer och levnadssätt. I övrigt innehåller texterna inget som direkt uppmuntrar till jämförelse eller visar på interaktion mellan länder. Här blir det mycket upp till hur läraren väljer att använda texterna som bestämmer hur mycket jämförelser och reflektioner eleverna arbetar med. Enligt Lundgren är det just det som är det centrala i en interkulturell pedagogik, att lärarens uppgift är att lära eleverna närma sig, förstå och ta hänsyn till andra kulturer (Lundgren, 2002, s. 32). Bedömningen av eleverna ska inriktas på hur eleven utvecklat sin interkulturella förståelse, d.v.s. kunskaper om levnadssätt och samhällsförhållanden i engelskspråkiga länder och medvetenhet om likheter och skillnader i förhållande till egna kulturella erfarenheter (skolverket, 2000). I enkätsvaren framkommer att författarna till Time i den nya serien textböcker har tagit fasta på det interkulturella perspektivet mer än tidigare. Bl.a. skildras hur livet kan te sig för människor som kommit till Storbritannien och USA från exempelvis Afghanistan och Pakistan. Sådana texter borde vara väl lämpade för eleverna att relatera till svenska (eller andra länders) förhållanden och uppmuntra till jämförelser. Här ställer jag mig dock frågande till varför det återigen är Storbritannien och USA som står i fokus och varför inte invandringen till Australien eller Kanada lika gärna kunde ha beskrivits.

Den sista frågeställningen riktade jag in på hur författarnas syn på kultur och interkulturalitet stämmer överens med styrdokumenten. Ett av syftena med engelska i skolan är att vidga elevernas perspektiv på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Det aktuella uppnåendemålet i kursplanen i det här fallet anger att eleverna ska ha kunskaper om vardagsliv, samhälle och kulturtraditioner i några länder där engelska har en central ställning och kunna jämföra detta med egna kulturella erfarenheter (Skolverket, 2000). Som tidigare nämnts såg Tornberg denna formulering som problematisk då hon menade att för att kunna jämföra kulturer med varandra måste man utgå från ett antagande om nationella enhetskulturer istället för den mångfald som idag präglar alla västerländska samhällen (Tornberg, 2000b, s. 52). Just den synen på kultur menar hon att kursplanen i engelska utgår ifrån (Tornberg, 2000a). I min undersökning tycker jag mig kunna utläsa att författarna i huvudsak har utgått från antagandet av sådana nationellt bundna enhetliga kulturer. På så sätt kan man säga att läromedlen och styrdokumenten bygger på samma kultursyn. Problemet med detta ligger i att elevernas samhälle inte är en enhetlig kultur utan svenska skolklasser idag är oftast sammansatta av personer med olika kulturell bakgrund, då kan det vara svårt att göra jämförelser med en annan kultur som verkar vara homogen. Å andra sidan kan man som Kirsch förespråkar utnyttja denna stereotypa kultursyn i undervisningen. Han skriver att man inte bör tabubelägga stereotyper utan istället uppmärksamma och diskutera dem (Lahdenperä, 2004, s. 138). Ett enkelt exempel kan vara att i en klass diskutera utifrån myten om att skottar är snåla. Hur kommer det sig att sådana uppfattningar finns? Ligger det någon sanning i påståendet? På så sätt lär man eleverna att förhålla sig kritiskt till fördomar och förutfattade meningar om människor tillhörande den ena eller andra kulturen.

Att hitta några allmängiltiga sanningar efter att ha undersökt två läromedel är naturligtvis inte möjligt men i undersökningen av just de här två läromedlen har jag ändå kunnat komma fram till ett par punkter. Den första, och föga förvånande, är att Storbritannien och USA ägnades överlägset mest utrymme i böckerna. Något jag däremot inte väntat mig var den skillnad i presentation som fanns mellan USA och Storbritannien å ena sidan och övriga länder å andra sidan. Storbritannien och USA skildrades inifrån, alltså genom berättarröster, film, TV, musik och litteratur från respektive land. Övriga länder skildrades utifrån genom faktatexter om landet, genom

andras ögon. Enligt mig ger det en bild av att alla kulturyttringar som är amerikanska eller brittiska är av större intresse, eller värde, för eleverna än vad andra länders är. En andra punkt är att författarna till böckerna verkar ha utgått från ett antagande om nationella enhetskulturer när länderna presenterats. Dock fanns exempel på hur länder skildrades som mångkulturella men det skedde mer genom att konstatera att ett visst land var mångkulturellt snarare än att det framgick av texternas innehåll.

Under arbetets gång har det dykt upp ytterligare frågor som eventuellt skulle kunna behandlas i framtida uppsatser. Exempelvis skulle vara relevant att få veta mer om författarnas tankegångar och hur de resonerar när de väljer ut texter till och sätter samman ett läromedel, något jag tyvärr inte lyckades fullt ut med i min uppsats. En annan fråga som väckts under arbetet är hur lärare arbetar med läroböckerna. Nöjer man sig med att använda sig av läromedlens texter när det gäller att lära eleverna om olika länder eller använder man sig av ytterligare material? Min förhoppning är att jag med min uppsats har ökat läsarnas medvetenhet om hur det ser ut i läromedlen och kanske också väckt ett intresse hos någon att motverka den snedfördelning som de visar prov på. För egen del kommer jag att gå ut i mitt yrkesliv med en ambition om att introducera hela den engelsktalande världen för mina elever, med eller utan läromedel.

Litteraturförteckning

Referenser

Bell, J. (2006): Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

DeMattia, S. & Svensson, R. (2006): Läromedel versus kursplan – En text- och innehållsanalys av två läromedel i engelska. Examensarbete, institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.

Hylland Eriksen, T. (1995): Small places, large issues. London: Pluto press.

Johansson, B. & Svedner, P-O. (2006): Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget

Lahdenperä, P. (2004): Interkulturell pedagogik – vad, hur och varför? I P. Lahdenperä (red) Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, S. (2007): En textanalys av läroböcker för engelska i år 9. Examensarbete, lärarutbildningen, Malmö högskola.

Lundgren, U. (2002). Interkulturell förståelse i engelskundervisning – en möjlighet. Forskarutbildningen i pedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

McKay, S.L. (2002). Teaching English as an International Language. Oxford: Oxford university press.

Olsson, F. (2008): Post-colonial reading: Cultural representations of ethnicity in English textbooks for Swedish upper secondary school. Examensarbete, lärarutbildningen, Malmö högskola.

Skolverket. (2000): Kursplan i engelska

Skolverket. (2000): Lpo 94, ”Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet” i Lärarförbundet (2006) Lärarens handbok. Stockholm: Lärarförbundet

Tornberg, U. (2000a). Om språkundervisning i mellanrummet och talet om ”kommunikation” och ”kultur” i kursplaner och läromedel från 1962 till 2000. Uppsala: Uppsala universitet.

Tornberg, U. (2000b). Språkdidaktik. Kristianstad: Kristianstads Boktryckeri AB.

Elektroniska källor

www.nok.se, 2009-12-02

Läromedel

Time

Bermheden, C, Sandström, L-G, Wahlgren, S. (2004): Starting Time. Stockholm: Bonnier utbildning.

Bermheden, C, Winblad, M, Watcyn-Jones, P, Wahlgren, S. (1996): First Time. Stockholm: Bonnier utbildning.

Bermheden, C, Winblad, M, Watcyn-Jones, P, Wahlgren, S. (1997): Second Time. Stockholm: Bonnier utbildning.

Bermheden, C, Winblad, M, Watcyn-Jones, P, Wahlgren, S. (1998): Third Time. Stockholm: Bonnier utbildning.

Wings

Summerton, D, Ström, E. (2003): Wings 6. Stockholm: Natur och kultur.

Glover, M, Glover, R, Hedberg, B, Malmberg, P. (2001): Wings 7. Stockholm: Natur och kultur.

Glover, M, Glover, R, Hedberg, B, Malmberg, P. (2002): Wings 8. Stockholm: Natur och kultur.

Glover, M, Glover, R, Hedberg, B, Malmberg, P. (2003): Wings 9. Stockholm: Natur och kultur.