• No results found

"Här är vi alla udda fåglar" - En kvalitativ intervjustudie om motivationsfaktorer till fysisk aktivitet hos FaR-patienter

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share ""Här är vi alla udda fåglar" - En kvalitativ intervjustudie om motivationsfaktorer till fysisk aktivitet hos FaR-patienter"

Copied!
60
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Fakulteten för lärande och samhälle Institutionen Idrottsvetenskap

Examensarbete

i idrottsvetenskap,

IV512G, vt 2020

15 högskolepoäng på grundnivå

“Här är vi alla udda fåglar” - En kvalitativ intervjustudie om

motivationsfaktorer till fysisk aktivitet hos FaR-patienter

“Here, everyone is a strange bird” - A study of motivational factors to physical

activity among FaR-patients with a qualitative approach

Dahlberg, Jesper

Jernelius, Oliver

Idrottsvetenskapligt program 180hp Fysisk aktivitet och hälsa

Slutseminarium 2020-06-01

Examinator: Lars Lagergren Handledare: Torsten Buhre

(2)
(3)

Abstract

Physical activity on prescription (FaR) is a Swedish healthcare method to prevent and treat non-communicable diseases. The purpose of this study is to illustrate and discuss

motivational factors to physical activity among FaR-patients in Skåne. Using the concept of the basic psychological needs within Self-determination theory; autonomy, competence and relatedness, interviews from four patients were analyzed from a motivational perspective (1 man and 3 women, age M=58). Six different subthemes were found for intrinsic motivation: sense of freedom, variety and adaption, development, managing tasks more efficiently, feeling of community and feeling secure. The result of this study indicates that the satisfaction of the basic psychological needs is essential for FaR-patients to maintain a physical active behavior. Healthcare personnel and activity leaders play a significant part in the satisfaction of the basic psychological needs. The conclusion is thereby that the sex different identified subthemes all are someway important in the satisfaction of the basic psychological needs, which in turn is associated with a sustainable, intrinsic motivation. The process of satisfaction is dependent on a positive motivation climate created by health care personnel and activity leaders. This study has its limitations that should be recognized. Only four people were recruited for an interview for the study. The results may have been

influenced by subjective judgment of the empirical data collection. Therefore, future research should include a larger sample and examine similar phenomena for further recommendations to FaR-patients and health care.

Keywords:

(4)
(5)

Sammanfattning

Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en svensk metod inom hälso- och sjukvård som syftar till att förebygga och behandla bl.a. livsstilsrelaterade sjukdomar. Syftet med studien är att belysa och diskutera FaR-patienters upplevelser av ordinationen utifrån ett

motivationsperspektiv i Skåne. Utifrån Self-determination theory’s grundläggande

psykologiska behov autonomi, kompetens och samhörighet har FaR-patienters motivation till fysisk aktivitet analyserats. Empiriinsamlingen genomfördes via intervjuer med fyra FaR-patienter – en man och tre kvinnor (ålder M=58 år). Sex olika teman identifierades utifrån det empiriska underlaget: känsla av frihet, variation och anpassning, utveckling, hantera

uppgifter effektivare, gemenskap samt trygghet. Resultaten från undersökningen påvisar att tillfredsställelse av de psykologiska behoven är av stor betydelse hos deltagarna för att hitta en inre motivation till fysisk aktivitet. Hälso- och sjukvårdspersonal samt aktivitetsledare har en central roll i tillfredsställelse av behoven. Utifrån den begränsade tillgängligheten i urvalet dras slutsatsen att tillfredsställelse av de grundläggande psykologiska behoven är

betydelsefullt hos FaR-patienter för att skapa en inre motivation till fysisk aktivitet, vilket hälso- och sjukvården bör ta hänsyn till när preskriptionen skrivs ut. Antal deltagare i studien är bristfälligt och forskningen kan ha påverkats av författarnas subjektiva bedömning av det empiriska underlaget. Framtida forskning bör därför undersöka liknande fenomen och inkludera fler deltagare för vidare rekommendationer.

Nyckelord:

(6)

Förord

Motivation till fysisk aktivitet var ett ämne som intresserade båda författarna redan tidigt på utbildningen och ett ämne som varit återkommande under våra snart tre studieår. Centralt inom utbildningen har varit folkhälsa och hur fysisk aktivitet kan främja fysisk såväl som psykisk hälsa. Att undersöka engagemang till fysisk aktivitet hos personer med olika hälsorelaterade åkommor kändes därför intressant.

Vi vill rikta ett stort tack till de respondenter som ställde upp för intervju trots märkliga tider när intervjuerna ägde rum. Tack även till Torsten Buhre, vår handledare genom

examensarbetet. Författarna tar kollektivt ansvar för arbetet.

Malmö, Maj 2020

(7)

Innehållsförteckning

1. Inledning 8

1.1 Bakgrund 9

1.1.1 Fysisk aktivitet 9

1.1.2 Fysisk inaktivitet och hälsa 9

1.1.3 Fysisk aktivitet på recept 10

1.1.4 Motivation till fysisk aktivitet 10

1.2 Problemformulering 12

1.3 Syfte och frågeställning 13

1.3.1 Syfte 13 1.3.2 Frågeställning 13 2. Teoretiskt ramverk 14 2.1 Teorival 14 2.2 Självbestämmandeteorin 14 2.2.1 Tillämpning av teorin 16 2.3 Tidigare forskning 18

2.3.1 Motivationsteorier och fysisk aktivitet 18

2.3.2 FaR och motivation inom träningsprogram 19

2.3.3 Motivation inom hälso- och sjukvården 21

2.3.4 Sammanfattning 22

3. Metod 24

3.1 Metodval 24

3.2 Urval 25

3.2.1 Avgränsningar 25

3.3 Insamling, bearbetning och analys 26

3.4 Etiska överväganden 29

4. Resultat och analys 30

4.1 Autonomi 31

4.1.1 Känsla av frihet 31

4.1.2 Variation och anpassning 32

4.2 Kompetens 34

4.2.1 Utveckling 34

4.2.2 Hantera uppgifter effektivare 36

4.3 Samhörighet 37

4.3.1 Gemenskap 37

4.3.2 Trygghet 39

4.4 Sammanfattning av resultat 41

5. Diskussion och slutsats 43

5.1 Resultatdiskussion & slutsats 43

(8)

5.2.1 Metoddiskussion 45

5.2.2 Begränsningar och vidare forskning 47

6. Referenslista 48 6.1 Tryckta verk 48 6.2 Internet/elektroniska verk 49 6.3 Vetenskapliga artiklar 50 7. Bilagor 54 7.1 Bilaga 1: Litteratursökning 54 7.2 Bilaga 2: Intervjuguide 55

7.3 Bilaga 3: Informationsbrev - FaR-patienter 56

7.4 Bilaga 4: Informationsbrev - FaR-aktörer 57

(9)

1. Inledning

Fysisk aktivitet på recept (FaR) startade som en del av ett hälso-initiativ. Initiativet grundades i projektet “Sätt Sverige i rörelse 2001” som syftade till att förändra individers och samhällets attityd till fysisk aktivitet. Olika samhällssektorer inkluderades i projektet vars vision var att skapa en beteendeförändring hos befolkningen, som blivit allt mer stillasittande, samtidigt som forskning om fysisk aktivitet och dess positiva påverkan på individers hälsa etablerades allt mer. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ordinerar FaR till patienter med olika hälsorelaterade åkommor såsom fetma och diabetes men även långvariga smärttillstånd, neurologiska-, inflammatoriska- och psykiatriska sjukdomar efter samtal och rådgivning utifrån handboken ’FYSS’. Handboken återfinns digitalt (FYSS.se) och belyser

bakomliggande faktorer till hur och varför fysisk aktivitet fungerar preventivt och som behandling för drygt 30 olika sjukdomstillstånd. Handboken fungerar som hjälpmedel till hälso- och sjukvårdspersonal samt aktivitetsarrangörer som arbetar med FaR (Statens folkhälsoinstitut, 2011). FaR har bidragit till ökad fysisk aktivitetsgrad efter sex och tolv månader. Handboken har översatts till engelska, norska och vietnamesiska (Raustorp & Sundberg, 2014; Statens folkhälsoinstitut, 2011). Liknande ordination återfinns runt om i världen och benämns bl.a. som ’green prescription’, ’exercise is medicine’, ’physical activity on prescription scheme’ samt ’exercise on referral scheme’ (Arsenijevic & Groot, 2017). För att genomföra en beteendeförändring där fysisk aktivitet befästs över tid är individens motivation till utförande av betydelse (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Olika patienter behöver olika former av stöd beroende på ingångsvärden, sjukdomstillstånd och

motivationsgrad. Hälso- och sjukvårdspersonal som ansvarar för patientens FaR-ordination bör individanpassa aktivitetsprogrammet utifrån individens motivation till förändring och vid behov kan aktiviteten justeras för att främja patientens motivation till utförande av aktiviteten (Statens folkhälsoinstitut, 2011). En förutsättning för att FaR-processen ska fungera

preventivt och/eller i behandlande syfte är hållbarhet i beteendeförändringen då träningens positiva inverkan på hälsa avtar när träningen avtar (Bouchard, Blair & Haskell, 2012). Hållbarhet i individens motivation till utförande av aktiviteten är därav betydelsefullt för FaR-ordinationens syfte. Self-determination Theory (SDT) är en motivationsteori som engagerar såväl idrottsfältet som andra samhällssektorer - exempelvis hälso- och sjukvård (Lindwall, Stenling & Weman-Josefsson, 2019). Teorin fokuserar bl.a. på individens sociala omgivning – motivationsklimatet – som antingen stödjer eller underminerar individens

(10)

motivation. Teorin har även fokus på motivationskvalitet, som sträcker sig från inre- till yttre motivation, där inre motivation eftersträvas för att skapa en hållbar motivation (Ryan & Deci, 2017).

1.1 Bakgrund

Bakgrundsavsnittet är en fördjupning till forskningsområdet där väsentliga begrepp för undersökningen definieras. Fyra rubriker inkluderas i avsnittet: fysisk aktivitet, fysisk

inaktivitet och hälsa, Fysisk aktivitet på recept (FaR) samt motivation till fysisk aktivitet.

1.1.1 Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet definieras som “all kroppsrörelse som ökar energiförbrukningen, utöver viloförbrukning” (FYSS, 2016c). Fysisk aktivitet kan genomföras under organiserad aktivitet men även i hemmet, i samband med transporter eller i arbetet och innefattar bl.a. aeroba aktiviteter och muskelstärkande aktiviteter (FYSS, 2016c). Inom definitionen finns alltså utrymme för vardagsmotion i form av transport via cykel eller till fots men även

arbetsrelaterad fysisk aktivitet som exempelvis att gå i trappor utöver de mer uppenbara organiserade fysisk aktiviteterna. Generella rekommendationer om fysisk aktivitet för hälsosamma vuxna är 150 minuter aerob (pulshöjande) aktivitet med måttlig intensitet, alternativt 75 minuter mer intensiv aktivitet i veckan. Rekommendationerna är applicerbara på alla vuxna som inte har hälsobesvär, oavsett etnicitet, kön eller inkomstnivå (WHO, 2010).

1.1.2 Fysisk inaktivitet och hälsa

Fysisk inaktivitet definieras som “vaken tid med avsaknad av eller endast litet inslag av kroppsrörelser och därmed också låg energiförbrukning som till exempel sittande eller liggande. Stående kan också rymmas inom denna definition om man är ”stillastående”, d.v.s. inte kombinerar ståendet med gång” (FYSS, 2016c). Bevisen på att ett stillasittande beteende har en negativ effekt på hälsan ökar. Stillasittandet ökar allt mer eftersom ändringar i

transport, kommunikation och arbetsplats samt samhällets digitalisering medför att

människan har minskat sin aktivitetsnivå. Bland de 10 ledande riskfaktorerna till förtida död i världen så är 5 av de 6 högst värderade riskfaktorerna kopplade till fysisk aktivitet/inaktivitet. Dessa är högt blodtryck, hög blodglukos, fysisk inaktivitet, övervikt/fetma och högt

(11)

Blair & Haskell, 2012). Fysisk inaktivitet kan även leda till att blodvolymen minskar, hjärtats storlek och pumpförmåga minskar samt muskelmassa och muskelstyrka minskar. Vid

regelbundet stillasittande så ökar risken för sjukdomar och kan då bl.a. påverka blodfetter negativt och minska insulinkänsligheten (FYSS, 2016a). Fysisk aktivitet har påvisats minska risken för psykisk såväl som fysisk ohälsa såsom bl.a. ångest och depression, cancer,

metabola sjukdomar som typ 2 diabetes och fetma, högt blodtryck, stroke och förtida död (FYSS, 2016f).

1.1.3 Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en metod inom svensk hälso- och sjukvård för att främja fysisk aktivitet, både som behandling men även i förebyggande syfte. Metoden riktar sig till personer med vanligt förekommande, men även mer specifika, hälsorelaterade åkommor (FYSS, 2016). FaR innebär att arbetet utgår från individen på ett patientcentrerat

förhållningssätt. Utifrån patientens hälsotillstånd, diagnoser, tidigare erfarenheter och vad som upplevs roligt att genomföra så skrivs ordinationen om FaR ut. Som grund för

ordinationen så används Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS). Aktiviteten kan utföras av patienten individuellt eller genom organiserad aktivitet. Hälso- och sjukvården samarbetar med olika aktivitetsarrangörer såsom idrottsföreningar och patientföreningar för att öka och vidmakthålla motivation till rekommenderad aktivitetsgrad (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Syftet med processen är att träningsinterventionen ska skapa en hållbar livsstilsförändring. Genom att skapa en hållbar beteendeförändring där fysisk aktivitet befästs över tid kan fysisk och psykisk ohälsa förebyggas och behandlas. Att bygga en hållbar beteendeförändring har dock visat sig vara svårt och patienter måste själva finna motivation till utförande (Bouchard, Blair & Haskell, 2012). Ett antal svenska studier har undersökt FaR i vården där resultaten påvisat positiv utveckling på aktivitetsnivå hos patienter efter 3, 6 och 12 månader efter träningsimplementeringen, dock inte hos alla patienter (Kallings, Leijon, Hellénius & Ståhle, 2008; Leijon, Bendsten, Nilsen, Festin & Ståhle, 2009; Rödjer, Jonsdottir & Börjesson, 2016).

1.1.4 Motivation till fysisk aktivitet

Motivation definieras som faktorer som riktar ett beteende mot olika mål (NE.se). Motivation har en viktig plats inom fysisk aktivitet och träning, inte minst inom hälsofrämjande fysisk aktivitet. För att vara engagerad i beteenden som rör träning och fysisk aktivitet är det

(12)

fördelaktigt, i vissa fall avgörande, med en inre motivation. Motivation kan sägas vara hörnstenen inom träning och fysisk aktivitet, organiserad som oorganiserad aktivitet, från elit till amatör. Motivation styr intensitet, riktning och duration av individens och lagets

ansträngning (Lindwall, Johnson & Rylander, 2016). Inom hälsofrämjande träning, likt andra träningsverksamheter, behövs en inre motivation införskaffas till ett träningsbeteende för att lyckas med en hållbar beteendeförändring. En skillnad mellan träningsmetoderna är dock varifrån motivation till beteendet kommer ifrån. En patient som får utskrivet FaR har någon hälsorelaterad åkomma och behandlas med individanpassad fysisk aktivitet. Om patienten är helt omotiverad till att utföra aktiviteten kallas det amotivation och likställs med ointresse och en känsla av meningslöshet inför aktiviteten. Om drivkraften till beteendeförändringen att bli mer fysisk aktiv kommer för att en auktoritet (sjukvårdspersonal) säger åt patienten vad hen ska göra, kan beteendet sägas komma utifrån och vara yttre motiverande (Lindahl et al, 2019). För att befästa beteendet att öka fysisk aktivitetsgrad är yttre motivation otillräckligt över tid (FYSS, 2016e). Beroende på hur patienten värdesätter aktiviteten kommer

motivationen vara mer eller mindre yttre motiverande. De två mest kontrollerande yttre motivationerna definieras som att göra något för att få belöning eller undvika bestraffning samt att motivationen till aktiviteten drivs av skam och skuldkänslor. De två mer

självbestämmande yttre motivationerna är istället att aktiviteten känns meningsfull, valbar och accepterad av individen (Lindahl et al, 2019). Inom andra sammanhang av träning och fysisk aktivitet är det större sannolikhet att beteendet är inre motiverande - aktiviteten är rolig och utvecklande. En viktig faktor för sjukvårdspersonal och tränare är därför att verka som en stödjande funktion för att stimulera individen/individerna i fråga till en motivation av inre karaktär. Sociala omgivningens stöd kan definieras som patientens motivationsklimat. Det har dock visat sig vara svårt med en inre motivation kring hälsofrämjande fysisk aktivitet. Om drivkraften till träningen enbart kommer från yttre motiverande orsaker är det svårt att bibehålla träningen över tid (Matsumoto & Takenaka, 2004). Detta är problematiskt då FaR-patienters motivation initialt styrs av yttre motiverande faktorer, såsom att bli tillsagd av en auktoritet eller för att få en belöning (Lindahl et al, 2019). Leijon et al. (2011) rapporterar att en vanlig anledning till avhopp inom träningsprogram är just låg motivation.

(13)

1.2 Problemformulering

Det är väletablerat i forskning att fysisk såväl som psykisk ohälsa kan förebyggas och behandlas genom ökad fysisk aktivitetsgrad och minskning av stillasittande (Statens

folkhälsoinstitut, 2011). FaR används som behandling mot bl.a. långvarig smärta, depression, ångest, fetma, typ-2-diabetes och muskelsjukdomar (FYSS, 2016b). För att förebygga och behandla fysisk och psykisk ohälsa är motivation till fysisk aktivitet en förutsättning. En inre motivation ökar sannolikheten att genomföra en hållbar beteendeförändring (Teixera et al., 2012). Därför bör forskning rikta in sig på bakomliggande orsaker till människors

engagemang inom fysisk aktivitet. FaR-patienter är i särskilt behov av att finna motivation till fysisk aktivitet då ordinationen är utskriven för att behandla hälsorelaterade sjukdomar. Genom att belysa FaR-patienters upplevelser av motivation till fysisk aktivitet kan en djupare förståelse kring deras deltagande införskaffas. Detta kan i sin tur bidra till rekommendationer och verktyg för att motivera patienter till ökad fysisk aktivitetsgrad och i ett längre perspektiv också bidra till ett hälsosammare, mer välmående samhälle.

(14)

1.3 Syfte och frågeställning

Utifrån tidigare avsnitt har ett syfte formulerats och operationaliserats till tre forskningsfrågor rörande fysisk aktivitet och motivation hos patienter som ordinerats Fysisk aktivitet på

Recept.

1.3.1 Syfte

Syftet med studien är att belysa och diskutera FaR-patienters upplevelser av ordinationen i Skåne, utifrån ett motivationsperspektiv med Self-determination theory som teoretiskt ramverk.

1.3.2 Frågeställning

● Vilka motivationsfaktorer är framträdande hos FaR-patienter?

● Vilka motivationsfaktorer är fördelaktiga för att skapa en inre motivation till utövande?

(15)

2. Teoretiskt ramverk

2.1 Teorival

Till arbetet har Self-determination Theory (SDT) valts. SDT skiljer sig från andra motivationsteorier i fråga om motivationskvalitet då SDT fokuserar på kvaliteten av

motivationen snarare än kvantiteten. Detta innebär att typen av motivation, som påverkas av inre och/eller yttre faktorer, kommer spela roll för motivations-resultatet - t.ex. individers motivation till hälsosamt beteende och beteendeförändring. Teorin fokuserar även på individers sociala omgivning som anses främja eller underminera motivation, kallat

motivationsklimat. Eftersom FaR ska vara tillfredsställande och utvecklande för patienterna samt utgå från deras erfarenheter, förutsättningar och intressen kan motivationsklimatet sägas ha en vital funktion inom FaR-processen. Teorin anses därför vara förenligt med

undersökningens syfte. Dessutom eftersträvas att undersöka patienters upplevelser av FaR utifrån ett motivationsperspektiv för att få en förståelse kring patienters syn på ordinationen. För att genomföra detta ligger fokus på motivationens ursprung och patientens

motivationstyp snarare än att undersöka kvantiteten av individens motivation.

2.2 Self-determination theory

Self-determination theory utvecklades av psykologiprofessorerna Edward L. Deci & Richard Ryan och är en teori om motivation och personlighet som mäter i ett kontinuum från

kontrollerad- till autonom motivation där autonom motivation eftersträvas för att uppnå en hållbar, inre motivation (Deci & Ryan, 2016). Centralt inom teorin är de tre grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och samhörighet. Autonomibegreppet innebär ett behov av att agera utifrån sina egna värderingar och intressen. Beteendet är frivilligt och utgår från individens egen vilja och individen agerar utifrån dennes personlighet.

Kompetensbegreppet hänvisas till ett behov av att känna skicklighet och effektivitet i

uppgifter och utmaningar i livet. Kompetensbehovet avtar i kontexter där negativ feedback är dominerande, där utmaningar är för svåra eller individens känsla av skicklighet inte är

närvarande men gynnas i kontexter där individer känner att de kan utvecklas.

Samhörighetsbehovet syftar till ett behov av att känna sig som en del av ett sammanhang. Ett

behov av att känna kontakt med andra människor i sin omgivning, känna sig betydelsefull och integrerad med sin sociala miljö (Ryan & Deci, 2017). Behoven anses vara medfödda och

(16)

spela en vital roll för motivationen. Motivationsklimatet förstärker eller underminerar de psykologiska behoven vilket i sin tur påverkar motivationen. Om behoven tillfredsställs eller inte påverkar utveckling och välbefinnande och kan liknas vid fysiska behov i den mening att de har mätbara funktionella effekter. Tillfredsställelse av behoven är obundet kontext och hur de värdesätts inom kulturer, otillfredsställda behov kommer leda till minskningar i tillväxt, integritet och välmående. Ryan & Deci (2017) jämför det med vitaminbrist – oavsett om en individ värdesätter eller föredrar vitamin C så kommer avsaknad leda till vitamin C-brist. I sammanhang där behoven tillfredsställs främjas autonom motivation som i sin tur

effektiviserar prestation och leder till bättre välmående. Motsatsen främjar å andra sidan kontrollerad- eller amotivation som försämrar prestationen och leder till sämre mående (Ryan & Deci, 2017).

SDT grundar sig även i tre motivationstyper: amotivation, yttre motivation samt inre

motivation. Amotivation beskrivs som en känsla att inte inneha någon motivation alls för att utföra aktiviteten, vilket kan resultera i brist på engagemang eller icke-deltagande.

Amotivation kan uppstå när de psykologiska behoven inte är tillfredsställda. Yttre motivation syftar till när drivkraften istället kommer utifrån, t.ex. att aktiviteten utförs för att undvika bestraffning eller för att få belöning. Inom yttre motivation förekommer fyra underkategorier som befinner sig på olika platser i kontinuumet mellan autonom och kontrollerad motivation. Dessa är yttre reglering vilket är närmast kontrollerad - yttre motivation, introjicerad

reglering, identifierad reglering samt integrerad reglering som befinner sig närmast autonom

- inre motivation på kontinuumet. Yttre reglering syftar till när aktiviteten drivs av någon typ av förstärkning och drivkraften till beteendet existerar bara så länge förstärkningen är

närvarande. Introjicerad reglering syftar till när aktiviteten drivs av en känsla av skam och skuldkänslor. Identifierad reglering är en mer självbestämmande form av yttre motivation och syftar till när värdet av aktiviteten har accepterats även om den inte nödvändigtvis är rolig. Integrerad reglering är den mest självbestämmande och internaliserade formen av yttre motivation. Här är aktiviteten även integrerad med andra delar av identiteten och stämmer överens med andra värderingar. Internalisering är processen där värdet av aktiviteten integreras av individen och blir till personens egna värderingar. Internaliseringsprocessen sker över tid och avgör individens grad av självbestämmande reglering. Inre motivation syftar till att aktiviteten är belönande i sig. Aktiviteten är intressant, rolig och tillfredsställande utifrån individens värderingar (Deci & Ryan, 2002; Lindahl et al., 2019). På kontinuumet från yttre till inre motivation finns alltså plats för de mest kontrollerade tvångsbeteenden till

(17)

beteenden som överensstämmer med våra innersta värderingar (Lindahl et al., 2019). En och samma aktivitet kan för individer drivas av olika motivationstyper. Grad av tillfredsställelse av de psykologiska behoven påverkar vilken typ av motivationsprofil individen utvecklar som kan vara mer eller mindre självbestämmande eller kontrollerande. Motivationsklimatet spelar en avgörande roll för individens motivationstyp, som avgörs av hur väl de

psykologiska behoven är tillfredsställda och som i sin tur påverkar prestation, ansträngning samt välmående (Lindwall, Johnson & Rylander, 2016).

Ingen motivation

Yttre motivation Inre motivation

Amotivation Yttre reglering Introjicerad reglering Identifierad reglering Integrerad reglering Inre motivation

Kontrollerad motivation Autonom motivation

Figur 1. Kontinuumet från kontrollerad till autonom motivation (Lindwall, Johnson & Rylander, 2016, s.80)

2.2.1 Tillämpning av teorin

I studien är FaR-patienters motivation till fysisk aktivitet i fokus. Från den kontrollerade delen till den mer autonoma delen av kontinuumet. Den autonoma delen av kontinuumet är förknippat med en inre motivation till utövande som eftersträvas för välmående, effektivitet och vidmakthållande av aktiviteten. För detta är tillfredsställelse av de grundläggande psykologiska behoven betydelsefullt. På motsatta sidan av kontinuumet befinner sig den mer

Tillfredsställelse av de psykologiska

behoven

Autonomi

(18)

kontrollerade formen - yttre motivation - där tillfredsställelse av de psykologiska behoven på något sätt brustit och förknippas med sämre prestation och sämre välmående (Deci & Ryan, 2002). I uppsatsen används teorin som ramverk för analysen, som utgår från de psykologiska behoven och FaR-patienters motivation till utförande av aktiviteten.

(19)

2.3 Tidigare forskning

Nedan redovisas tidigare forskning inom fältet motivation till fysisk aktivitet samt FaR utifrån ett motivationsperspektiv. Det redovisas även kring forskning om beteendeförändring inom hälso- och sjukvården.

2.3.1 Motivationsteorier och fysisk aktivitet

För att skapa en hållbar beteendeförändring individanpassas den fysiska aktiviteten för att individens intressen ska hamna i fokus. Beteendeförändring kan förklaras med hjälp av motivationsbegreppet och tolkas utifrån olika motivationsteorier. Nyligen publicerades en META-studie som undersökte effekten av teori-baserade fysisk aktivitets-interventioner (Gourlan et al., 2016). Resultaten påvisade att teori-baserade interventionsstudier har en signifikant påverkan på individers aktivitetsgrad. Dessutom rapporterades att studier baserade på enbart en motivationsteori är effektivare för ökning av individers aktivitetsgrad snarare än kombinationer av motivationsteorier. Däremot visades ingen signifikant skillnad i

aktivitetsgrad mellan de olika undersökta motivationsteorierna som var Theory of planned behaviour (TPB), Social cognitive theory (SCT), Transtheoretical model (TTM) samt Self-determination theory (SDT). Totalt 82 undersökningar mötte inkluderingskriterierna i META-analysen. Ingen signifikant skillnad påvisades mellan teorierna men SDT var den motivationsteori som visade störst effektskillnad på fysisk aktivitetsbeteende (Gourlan et al., 2016).

Studier kring motivation till fysisk aktivitet är omfattande på forskningsfältet. SDT är den mest frekvent använda teorin och kvantitativ metod är vanligast förekommande

undersökningsmetod (Lindahl, Stenling, Lindwall & Colliander, 2015). Teixera et al (2012) genomförde en META-studie kring SDTs användning inom forskningsfältet och vad teorins principer har för effekt på deltagarnas fysiska aktivitet. Resultaten är överensstämmande bland de 66 inkluderade artiklarna och stödjer SDTs antaganden om en positiv relation mellan ett motivationsklimat som stödjer de psykologiska behoven och träningsbeteende. Desto närmare autonoma delen av kontinuumet (framförallt identifierad- och integrerad reglering), desto troligare är det att personer utvecklar ett hållbart träningsbeteende och en inre motivation (Teixera et al., 2012). Enligt SDT är internalisering av aktiviteten en bidragande faktor till vidmakthållande av träningen (Deci & Ryan, 2002). En aktivitet kan vara både inre och yttre motiverande på samma gång men de yttre faktorerna varierar i var på

(20)

kontroll-autonom-kontinuumet de befinner sig. Internaliseras de yttre faktorerna till beteende leder det till att stärka den autonoma dimensionen av SDT som i sin tur leder till

vidmakthållande samt positiva erfarenheter av träningen (Ryan, William, Patrick & Deci 2009).

2.3.2 FaR och motivation inom träningsprogram

När motivation mäts i relation till fysisk aktivitet används kvantitativ metod mest frekvent (Lindahl et al., 2015). I kvantitativ forskning om FaR har intresset fokuserats kring

träningsinterventionernas effekt på bl.a. livskvalitet, aktivitetsnivå och självuppskattad hälsa över tid (Bredahl & Singhammer, 2011; Romé, Persson, Ekdahl & Gerd, 2014; Rödjer et al., 2016).

Bredahl och Singhammers (2011) studie påvisar att lågaktiva är den grupp som står för den största andelen avhopp inom träningsprogram. Självrapporterad hälsa låg till grund för gruppindelningen där 79 % av ”poor health”-gruppen avslutade träningsprogrammet innan studiens slut efter 16 månader. I Romé et al (2014) studie där effekten mellan två olika träningsprogram mättes hade 67 % av deltagarna avslutat träningsprogrammet efter ett år. Vanliga anledningar till avhopp inom träningsinterventioner som rapporteras är sjukdom, smärta, tids- och resursbrister samt låg motivation (Leijon et al., 2011). I både Bredahl & Singhammer (2011) samt Rome et al (2014) studier påvisas liknande resultat – FaR bidrar till ökad aktivitetsnivå hos deltagare i olika grupper såsom självrapporterad ”poor health”

jämfört med ”good health” (Bredahl & Singhammer, 2011) samt hög-dos träning jämfört med låg-dos träning (Romé, et al., 2014) Ingen skillnad påvisades i aktivitetsnivå, mätt i MET (metabolisk ekvivalent), mellan ”poor health” och ”good health”-grupperna över 16 månader (Bredahl & Singhammer, 2011). Ingen skillnad påvisades mellan en interventionsgrupp som genomförde hög-dos-träning med rådgivning av fysioterapeuter under 12 månader jämfört med en interventionsgrupp som genomförde låg-dos-träning utan rådgivning (Romé, et al., 2014). I Rödjer et al (2016) studie redovisas att deltagarnas självrapporterade livskvalitet ökade efter 24 månader. Självrapporterad fysisk aktivitetsgrad var signifikant högre hos deltagarna efter 12 månader, däremot rapporterades ingen signifiaknt skillnad efter 24 månader. Även i denna studie var studiens avhopp högt (40 %) efter 24 månader (Rödjer et al., 2016). Resultaten från studierna blir svårbedömda då så pass stor andel deltagare hoppade av innan studiens slut.

(21)

Även intervjustudier återfinns i litteraturen kring FaR och motivation (Gasparini, Knobé & Didierjean, 2015; Joelsson, Bernhardsson & Larsson, 2017; Mazzoni, Carlsson, Berntsen, Nordin & Demmelmaier, 2019). De kvalitativa studierna innefattar färre deltagare men bidrar med en djupare förståelse kring upplevelser av träningsinterventioner. Även i intervjuform påvisas SDTs antaganden om att de psykologiska behovens tillfredsställelse är betydelsefullt för motivationen (Mazzoni et al., 2019). I intervjuform får deltagarna möjlighet att diskutera kring sina upplevelser av att vara fysiskt aktiva, snarare än att besvara frågeformulär på olika skalor. Mazzoni et al (2019) nämner motivationsklimatet som en betydande faktor för

deltagarnas motivation, som påverkas av tränarnas sociala stöd. I en studie genomförd på högaktiva personer med multipel skleros (MS) undersökte författarna hur fysisk aktivitet påverkar motivation och bibehållande av träningen. Författarna argumenterar utifrån intervjuerna att träningen bidrar till att symptomen av sjukdomen lindras och att aktiviteten därför blir motiverande i sig (Fasczewski, Gill & Rothberger, 2018). Detta är även något som eftersträvas från sjukvårdspersonal utifrån SDT – värdet av aktiviteten bör internaliseras av patienten för att uppnå vidmakthållande av träningen (Ryan, Patrick, Deci & Williams, 2008). Det finns dock skillnader mellan rapporterade upplevelser av träningsprogrammen och därav svårigheter med att ge generella riktlinjer för hur programmen ska utformas då

träningspreferenser och motivationsfaktorer är så pass individuellt (Gasparini, et al., 2015). Detsamma gäller för avhopp – anledning till att patienter väljer att avsluta

träningsinterventioner skiljer sig mellan åldrar och diagnoser samt om patienter fått utskrivet hembaserad träning eller facilitetsberoende träning (Leijon, et al., 2011). Utifrån FaRs

principer ska aktiviteten individanpassas utifrån klientens preferenser, förutsättningar och mål med aktiviteten (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Det bör även nämnas att genomförandet i de kvalitativa studierna skiljer sig. Gasparini et al. (2015) intervjuar personer som genomfört ett gratis träningsprogram där deltagarna träffat personer med liknande diagnoser (fetma & övervikt) och tränat tillsammans, vilket ledde till en generellt positiv upplevelse av

programmet. Studien riktar in sig på effekter av ett offentligt folkhälsoprogram. Joelsson et al. (2017) intervjuar istället FaR-patienter som är oberoende av varandra. I studien skiljde sig träningsbarriärer mellan deltagare betydligt mer och forskarna riktade mer in sig på

upplevelser av FaR generellt - alltså ingen interventionsstudie. Trots att studierna inte direkt är jämförbara med varandra påvisas ändå något intressant. När individer med liknande förutsättningar tränar tillsammans upplevs träningen som positiv för välmående och

(22)

att det är svårare att vara fysisk aktiv utanför programmet (Gasparini et al, 2015). I ett annat program, där de intervjuade bestod av personer som fått preskriptionen men inte deltog i något övervakat träningsprogram, var träningsbarriärerna fler och det upplevdes svårare att påbörja träningen (Joelsson et al, 2017). Detta föreslår att träningsmiljön och stödet från omgivningen är en viktig ingrediens för att befästa ett hållbar träningsbeteende över tid, vilket är i linje med SDTs antaganden.

2.3.3 Motivation inom hälso- och sjukvården

SDT kan som tidigare nämnts användas för att förklara motivation till beteendeförändring, varför den på senare tid har fångat forskares intresse inom hälso- och sjukvården (Lindahl, et al., 2015; Ryan & Deci, 2017). En central del inom sjukvården är att generera en positiv hälsoförändring hos patienterna. För att skapa en hållbar beteendeförändring enligt SDT är det viktigt att de psykologiska behoven tillfredsställs för internalisering- och

integreringsprocessen. Eftersom många hälsorelaterade interventioner såsom att påbörja träning, sluta röka eller ta medicin initialt styrs av mera yttre motivation än inre behöver beteendet internaliseras för vidmakthållande. Faktorer som påverkar processen av att tillfredsställa de psykologiska behoven är bl.a. patientens sociala stöd (som bör vara

behovsstödjande), personliga värderingar samt patientens inre och yttre strävanden som i sin tur påverkar värderingar och livsstil (se figur 2) (Ryan et al., 2008).

Figur 2. SDT:s modell för hälso-beteendeförändring - översatt med tillåtelse från Richard Ryan1

1 Personlig mail-korrespondens med Richard Ryan, en av två grundare till SDT

Inre vs yttre livsambitioner Tillfredsställelse av Autonomi Kompetens Samhörighet Mental hälsa Mindre depression Högre livskvalitet Mindre ångest Fysisk hälsa Sluta röka Träning Viktnedgång Medicin användning Glykemiskkontroll Hälsosammare kost Tandhälsa Personlighetsskillnad er i upplevandet av autonomi Autonomistödjande vs kontrollerande sjukvårdsklimat

(23)

Exempelvis har autonomistödjande rådgivning påvisats leda till en mer autonom motivation och därigenom högre aktivitetsnivå efter 13 veckor hos patienter med otillräcklig fysisk aktivitet jämfört med en kontrollgrupp (Fortier, Sweet, O’Sullivan & Williams, 2007). I högra delen av figur 2 redovisas några exempel där SDT:s hälso-beteendeförändringsmodell påvisat positiv effekt på patienter (Ryan et al, 2008).

Essensen i att ordinera fysisk aktivitet är att det ska leda till en hållbar beteendeförändring för att förebygga och behandla fysisk och psykisk ohälsa (FYSS, 2016e). Forskning på området tenderar att fokusera på hur hälsopersonalens stöd gentemot deras patienter kan förbättra träningsmiljön, samt patienternas psykologiska behov då detta är centralt inom SDT för att skapa en hållbar beteendeförändring och därmed befästa ett träningsbeteende över tid (Deci & Ryan, 2002). Frågor som ställts relateras till dessa begrepp och studeras mellan grupper för att jämföra skillnader mellan ledarskap som stödjer de psykologiska behoven och ett mer kontrollerat ledarskap. Genom att skapa en stödjande miljö att utföra fysisk aktivitet i stärks den autonoma delen av SDT vilket förbättrar möjligheterna för deltagarna i

träningsinterventioner för olika sjukdomstillstånd att bibehålla träningen över en längre tid (Farholm, Sørensen & Halvari, 2017; Russell & Bray, 2010; Silva, et al., 2010). Miljön runt omkring bör upplevas som behovsstödjande och de psykologiska behoven bör vara

tillgodosedda för att patienter med allvarliga psykiska sjukdomar mer troligt ska bli inre motiverade till aktiviteten (Farholm, et al., 2017). Detsamma gäller för överviktiga (Silva, et al., 2010) och patienter som rehabiliterar sig från kardiovaskulära sjukdomar (Russell & Bray, 2010).

2.3.4 Sammanfattning

Utifrån SDT är det betydelsefullt att de psykologiska behoven är tillfredsställda för att skapa en starkare inre motivation som bidrar till ett mer hållbart träningsbeteende. Miljön bör stödja behoven för att patienter med olika sjukdomstillstånd ska finna en inre motivation till fysisk aktivitet (Farholm, Sørensen & Halvari, 2017; Russell & Bray, 2010; Silva et al., 2010). En inre, autonom motivation är förknippat med fördelaktiga utfall såsom förbättrad prestation och hållbarhet i träningen (Ryan et al., 2008). Inom interventionsstudier där effekten av olika träningsprogram mäts är det vanligt med en stor andel bortfall (Bredahl & Singhammer, 2011; Romé, et al., 2014) och en vanlig rapporterad orsak till avhopp är låg motivation till att utföra träningsprogrammet (Leion et al, 2011). Det skiljer sig även vilken typ av

(24)

tillsammans med patienter med liknande sjukdomar och förutsättningar, jämfört med att träna ensam (Gasparini et al, 2015; Joelsson et al, 2017). För att vidmakthålla ett träningsbeteende över tid är individens typ av motivation till träningen av stor betydelse, som påverkas av klimatet runt omkring, dvs. motivationsklimatet (Mazzoni et al 2019).

(25)

3. Metod

I avsnittet presenteras undersökningens metodval, urval, samt hur studiens insamling,

bearbetning och analys av empirin gått tillväga. Studiens avgränsningar och vilka etiska överväganden som gjorts diskuteras även i avsnittet.

Till skillnad från det naturvetenskapliga angreppssättet där forskaren försöker distansera sig från tolkningar är samhällsforskare en del av den verklighet som undersöks. Detta kan medföra vissa föreställningar och värderingar (Ahrne & Svensson, 2015). Tolkningen är inte avsedd att spegla forskarens förståelse av den verklighet som undersöks utan snarare bidra med en generell bild kring det undersökta fenomenet. Kvalitativ metod är en

undersökningsmetod vars syfte är att beskriva samhälleliga fenomen och dess komplexitet snarare än att reducera verkligheten till hårda data (Alvehus, 2019). Med det sagt är inte kvalitativ metod överlägsen kvantitativ metod utan metodval ska alltid spegla

undersökningens syfte (Silvermann, 2017).

3.1 Metodval

Metodval får konsekvenser för frågeformulering, synen på undersökta fenomenet och vilka metoder som används för datainsamling och analys (Fejes & Thornberg, 2019).

Detta är en retrospektiv studie med ett idiografiskt perspektiv som grundar sig i de enskilda respondenternas upplevelser kring motivation och träning utifrån FaR-ordinationen. Eftersom respondenternas uppfattningar och upplevelse ligger i fokus anses metodvalet väl lämpad för undersökningen. Ett nomotetiskt perspektiv har istället en mer objektiv syn på forskning och eftersträvar generaliserbarhet, vilket inte anses vara förenligt med undersökningens syfte (Valsiner, Gennaro, & Salvatore, 2012). Studien har en deduktiv forskningsdesign, vilket innebär att teori prövas i praktiken (Bryman, 2011). I uppsatsen används SDT som teoretiskt ramverk för resultaten och analysen med tillhörande teoretiska begrepp. Framförallt används SDTs grundläggande psykologiska behov autonomi, kompetens och samhörighet som verktyg för resultat och analys av undersökningens empiriska underlag. Definitioner av begrepp som används i undersökningen är listat i sin helhet i Bilaga 5. Efter överläggning författarna emellan ansågs det idiografiska perspektivet bäst lämpat för att besvara

(26)

3.2 Urval

I studien användes ett bekvämlighetsurval2. Urvalsmetoden syftar till att vissa personer av populationen har större möjlighet att väljas ut till undersökningen (Bryman, 2011).

Urvalsmetoden medför att undersökningens resultat enbart innefattar deltagarna i studien. Författarna till studien gör inga anspråk på generaliserbarhet. För det idiografiska

perspektivet och för att komma i kontakt med FaR-patienter var urvalet en nödvändighet för undersökningens syfte.

Kriterier för att vara med i undersökningen var att deltagarna skulle genomfört

FaR-aktiviterna i Skåne samt vara över 18 år. Mail skickades ut till FaR-aktörer i Skånes län som skickade vidare ett informationsbrev med väsentlig information om undersökningen till deras FaR-klienter (se bilaga 3 och 4). Detta genomfördes för att författarna skulle undvika att behandla känsliga uppgifter då det var upp till klienterna själva att kontakta författarna om de var intresserade av att delta i undersökningen. Intresserade FaR-patienter kontaktade någon av författarna till studien då tid och plats för intervju bestämdes. Fyra deltagare - en man och tre kvinnor (ålder M=58 år) rekryterades till studien. Samtliga hade fått FaR-ordinationen i Skånes län för diverse olika hälsorelaterade åkommor.

3.2.1 Avgränsningar

De avgränsningar som gjorts är: FaR patienter i Skåne och att deltagarna skulle vara över 18 år. Avgränsningarna genomfördes på grund av närhet samt att det finns ett begränsat antal studier som har undersökt motivation till fysisk aktivitet bland FaR patienter med en

kvalitativ ansats. Dessutom medförde omständigheter vid tidpunkten studien genomfördes att studiens urval begränsades, se fotnot 2.

2 P.g.a. omständigheterna vid tidpunkten studien genomfördes (mars-juni 2020), Corona-epidemin,

(27)

3.3 Insamling, bearbetning och analys

Under avsnittet redogörs för empiriinsamlingen, bearbetningen och analysen. I avsnittet redovisas även för undersökningens pålitlighet och tillförlitlighet då begreppet inom kvalitativ forskning ofta relaterar till hur pass transparent och trovärdig forskarnas tolkning samt redovisning av data är (Bryman, 2011).

Figur 3. Illustration av bearbetningsprocessen i åtta logiska steg - från genomförande av intervjuer till identifierande av subtema.

Insamlingen, bearbetningen och analysen följer ovanstående figurs åtta logiska steg. Steg två till fyra genomfördes individuellt och steg fem till åtta skedde gemensamt. Intervjuerna genomfördes tillsammans.

Steg 1. Insamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med personer som har

blivit ordinerade FaR. Intervjuerna genomfördes med öppna frågor och behandlade respondenternas engagemang och motivation inom fysisk aktivitet efter utskrivet och

(28)

genomförd FaR-aktivitet. Se bilaga 2 för intervjuguide. Öppna frågorna möjliggjorde för respondenterna att resonera fritt kring frågorna vilket var betydelsefullt utifrån

undersökningens syfte. Intervjuerna spelades in vilket underlättade transkriberingen och analysen. Metoden medför även att hela respondenternas berättelser inkluderas utan att behöva anteckna och fullt fokus kan läggas på respondenten (Bell & Nilsson, 2006). Intervjuerna genomfördes dels via telefon men även med videoteknik i programmet Zoom, vilket kan ge en skevhet i svaren. Telefonintervjuer medför risk att missa information såsom kroppsspråk och hur respondenten agerar vid olika frågor som hade kunnat uppmärksammats vid fysisk träff. Dessutom kan rikedomen i respondenternas berättelser begränsas vid

telefonintervju. Intervjuer kan även medföra en viss skevhet i svaren då respondenterna kan påverkas av intervjuarnas karaktärsdrag, i sammanhanget att intervjuarna var studenter och yngre än respondenterna (Bryman, 2011). Fördelar med intervjumetoden är att den är flexibel, möjligheten att ställa följdfrågor finns men även att information från respondenten såsom tonfall och pauser inkluderas som inte t.ex. enkätmetoden erbjuder.

Inom kvalitativ forskning är bristande transparens vanligt förekommande (Bryman, 2011). I studien redovisas bearbetning- och analysprocessen, intervjuernas tillvägagångssätt samt hur urvalet gått tillväga under respektive avsnitt. Litteratursökningens tillvägagångssätt redovisas i bilaga 1. Trovärdighetsbegreppet syftar till hur pass legitim tolkning forskarna har gjort av resultatet och att tolkningen är acceptabel i andra människors ögon (Bryman, 2011). Studiens författare har upprepade gånger läst igenom de transkriberade intervjuerna för att sedan korrekturläst varandras texter tills dess att de stämt överens med varandra. Transkriberingarna har sedan kodats enskilt av båda författarna för att sedan jämföras och revideras tills dess att konsensus uppnåtts mellan författarna. Detta för att stärka interbedömarreliabiliteten som syftar till överensstämmelsen mellan författarnas tolkningar av det empiriska underlaget. För att stärka kvalitativ forsknings överförbarhet eftersträvas att mätta urvalet till dess att inga nya subteman identifieras (Bryman, 2011). I studien var detta inte möjligt p.g.a. rådande omständigheter, se fotnot 2. I steg 3-8 redovisas mer utförligt kring bearbetning- och

analysprocessen. I diskussionsavsnittet följer en kritisk diskussion angående studiens resultat utifrån urval samt metod- och teorival.

Steg 2. Bearbetningen av den empiriska insamlingen skedde genom tematisering av de

genomförda intervjuerna. Intervjuerna spelades in vilket möjliggjorde att kunna lyssna igenom intervjuerna flertalet gånger och sedan transkribera. Intervjuerna transkriberades

(29)

separat av OJ och JD. Därefter byttes texterna och JD korrekturläste OJs transkriberingar och jämförde med de inspelade intervjuerna och vice versa, se steg 3. Därefter lästes

transkriberingarna noggrant ett flertal gånger för att bekanta sig med insamlad data varpå kodningen inleddes, se steg 4. NVivo 12 Mac användes sedan för att strukturera och kategorisera analysunderlaget. Kodningen kan ses som det första steget i kvalitativ analys. Koder innefattar ord och fraser men får betydelse först när kodningen tolkats och satts i teoretiskt perspektiv (Bryman, 2011). En tematisk innehållsanalys genomfördes därefter. Kodningen kvantifierades för att uppmärksamma återkommande teman (Bryman, 2011). Transkriberingarna delades in i teman och subteman utifrån SDT:s begrepp autonomi,

kompetens och samhörighet. Detta skedde först individuellt för att sedan jämföras författarna emellan. Bearbetningen pågick till dess att vi var överens om indelning av teman, se steg 5

och 6. När ett subtema identifierats och jämförts författarna emellan, påbörjades processen av

att identifiera nya teman åter tills dess att all data anlyserats, se steg 7 och 8. Som

kvalitetsgranskning användes Braun & Clarks (2006) 15-punkters checklista (s. 96). Teman bestämdes i förväg utifrån begrepp från SDT och undersökningens förhållningssätt till teori är därav att teorin fungerar som tolkningsverktyg (Fejes & Thornberg, 2019). Analysen är därmed teoridriven, vilket innebär att tematiseringen genomförs utifrån förutbestämda tankegångar om data. Detta kan medföra konfirmeringsbias då forskningen kan ha påverkats och influerats av litteratursökningen och begränsat resultaten (Braun & Clarke, 2006). Däremot kan tillvägagångssättet underlätta kodningen då nyanser i empiriinsamlingen tydligare synliggörs (Tucket, 2005).

(30)

3.4 Etiska överväganden

Individskyddskravet är ett krav som syftar till att individer inte ska utsättas för psykisk eller fysisk skada eller kränkning vid forskningsdeltagande och fungerar som en utgångspunkt för etiska överväganden som författarna tagit hänsyn till under uppsatsens gång

(Vetenskapsrådet, 2002). I individsskyddskravet ingår fyra grundläggande krav:

Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet som

diskuteras nedan (Vetenskapsrådet, 2002). För att uppfylla informationskravet och

samtyckeskravet informerades deltagarna om syftet med undersökningen, att det är frivilligt att deltaga och att de har rätt att avbryta sin medverkan när som helst utan några

konsekvenser. Intervjuerna inleddes med att fråga respondenterna om tillåtelse att spela in samtalet, vilket samtliga deltagare gav godkännande till. Därefter informerades deltagarna om att de kunde avstå från att svara på frågor och avbryta deltagandet när de vill utan några konsekvenser. Respondenterna informerades även om deras anonymitet i uppsatsen och kortfattat kring undersökningens syfte. Slutligen meddelades de om att informationen enbart är menat att användas i forskningssyfte. Rekryteringsprocessen av respondenter inleddes med att mail skickades till FaR-aktörer som i sin tur vidarebefordrade mailet till sina FaR-klienter. De som var intresserade av att delta kontaktade därefter någon av författarna till studien. Detta genomfördes p.g.a. dataskyddsförordningen GDPR samt för att patienter som inte ville medverka skulle förbli anonyma. Samtycke från samtliga deltagare samlades in innan

intervjuerna. För att uppfylla konfidentialitetskravet behandlas alla uppgifter om deltagarna konfidentiellt. I studien används pseudonymer istället för deltagarnas riktiga namn så att personerna är oidentifierbara för utomstående för att undvika att känslig information om deltagarna ska komma ut (Vetenskapsrådet, 2002). Inspelningarna från intervjuerna lagrades på så sätt att det är oåtkomligt för utomstående. För att uppfylla det sista nyttjandekravet så kommer allt insamlat material i form av intervjuer bara att användas i forskningssyfte och inte i något annat ändamål (Milton 2002; Vetenskapsrådet, 2002).

(31)

4. Resultat och analys

Under avsnittet redovisas resultaten och analysen av intervjuerna. Resultaten illustreras genom citat från det transkriberade empiriska underlaget från de enskilda respondenterna och analysen redogörs utifrån tidigare redovisad forskning. Teman har kategoriserats utifrån SDT:s tre grundläggande psykologiska behov autonomi, kompetens och samhörighet. Varje huvudtema består av ett antal subteman som framkommit från empiriska underlaget och diskuteras under respektive tema. I uppsatsen används pseudonymer istället för

respondenternas riktiga namn. I resultat och analysavsnittet är de två första frågeställningarna i fokus:

● Vilka motivationsfaktorer är framträdande hos FaR-patienter?

● Vilka motivationsfaktorer är fördelaktiga för att skapa en inre motivation till utövande?

Den tredje och sista frågeställningen besvaras i diskussionsavsnittet. I tabell 1 synliggörs de tre huvudteman som togs fram utifrån SDT med respektive subteman som identifierades enskilt av författarna för att sedan bestämmas gemensamt efter jämförelse och konsensus under bearbetningsprocessen.

Tabell 1. Huvudteman - SDTs grundläggande psykologiska behov - med respektive subtema som identifierades utifrån det empiriska underlaget.

Motivationsfaktorer till fysisk aktivitet för FaR-patienter

Huvudtema Subtema

Autonomi Känna frihet

Variation och anpassning Kompetens Utveckling

Hantera uppgifter effektivare Samhörighet Gemenskap

(32)

4.1 Autonomi

Autonomi är ett av SDT:s tre grundläggande psykologiska behov. Nedan diskuteras de två subteman som identifierats i intervjuerna under autonomitemat; känsla av frihet samt

variation och anpassning.

4.1.1 Känsla av frihet

Autonomi syftar till individers känsla av valbarhet och kontroll över agerande, att kunna reglera sitt beteende och uppleva frihet (Lindwall, et al., 2019). Utifrån intervjuerna var känslan av frihet en faktor som var betydelsefull för motivationen hos de intervjuade

personerna. FaR-patienter har antingen fått preskriptionen i förebyggande eller behandlande syfte med mål att skapa en hållbar beteendeförändring. Den hälsorelaterade livskvaliteten hos FaR-patienter har på något sätt blivit nedsatt, varpå de sökt vård och behandling för deras åkommor. Utifrån intervjuerna framkommer det att träningen förbättrar livskvaliteten, då aktiviteten medför att de kan röra på sig med mindre smärta och problem. Magnus berättar kring motivation till att utföra aktiviteten:

“Ja det är ju att kunna röra på mig och göra sånt jag tycker om. Att kunna komma upp ur sängen utan att det gör ont överallt. Bli starkare helt enkelt, för att kunna leva ett normalt liv. Att va 63 och gå som gamling det är inget man vill, och sen det där med golfen. Det är betydligt skönare att spela golf om det inte gör ont hela tiden. Om man orkar framförallt. För att få ett normalt, vettigt liv.” (Magnus)

Den fysiska aktiviteten bidrar med att deltagaren kan göra sådant hen tidigare inte hade möjligheten till på grund av smärta. Att uppleva frihet och ha möjligheten att kunna reglera sitt beteende är precis vad autonomibegreppet syftar till i SDT (Deci & Ryan, 2002).

”När man fick den kicken av att man kunde springa hur länge som helst och den här frihetskänslan. Den kan jag få nu, jag kan ge mig ut och promenera i rask takt.” (Elisabeth)

Citatet ovan speglar en av Elisabeths motivationsfaktorer till utförande av aktiviteten. Aktiviteten bidrar med lindring av symptom vilket medför att deltagaren kan njuta mer av den vardagliga tillvaron. Samma respondent resonerar kring känslan av välmående efter genomförd aktivitet och jämför känslan med andra belöningar:

”Samma system som belönar en när man äter en god chokladbit, å den var god jag vill gärna ta en till bit, liksom det är samma sak det här med att man mår bra när man har varit ute så att det har funnits där hela tiden.” (Elisabeth)

(33)

Eftersom aktiviteten ger positiva effekter blir aktiviteten belönande i sig. Detta är i linje med tidigare forskning. Genom att få positiva effekter av träningen som lindrar symptomen och medför en större frihet blir aktiviteten belönande i sig (Fasczewski, Gill, & Rothberger, 2018). Genom att utföra aktiviteten blir deltagarna piggare och de kan utöva andra sysslor och aktiviteter som tidigare var ogenomförbart. Utifrån SDT:s modell för hälso-

beteendeförändring (se figur 2) påverkar inre och yttre strävanden i livet värderingar och livsstil (Ryan et al., 2008). Patienterna har olika livsambitioner vilket påverkar deras känsla av autonomi. För den ena personen kan det vara att kunna spela golf igen, för en annan är det att kunna gå en rask promenad. Oavsett tidigare erfarenheter och livsambitioner bygger drivkraften till beteendet på att känna frihet och genomföra aktiviteter som åkomman förhindrat. Aktiviteten bidrar således med att de får en känsla av att de kan välja hur de vill leva sitt liv, vilket var en av två faktorer som identifierades under autonomibehovet. Det andra diskuteras under nästkommande rubrik.

4.1.2 Variation och anpassning

FaR är menat att utgå från patientens intressen och förutsättningar i val av aktivitet (Statens folkhälsoinstitut, 2011). För att skapa en miljö där patienterna upplever en känsla av

självbestämmande var variation och anpassning i aktiviteten det andra subtemat under huvudtemat autonomi som identifierades under intervjuerna. Även om en specifik träningsmetod inte föll en individ i smaken kunde övningen justeras och anpassas efter

individens förutsättningar vilket medförde positiva utfall. En deltagare berättar om betydelsen av varierande aktiviteter för att hitta den aktivitet som passar bäst:

“Så gör vi cirkelträning, olika cirkelpass med kondition och styrka blandat, vissa där vi använder, och sen är det då att de alltid ger 3-4 olika alternativ så att, jag har väldigt svårt att göra situps, så då har de liksom alternativa rörelser för det så att man inte liksom, ja för alla dem som behöver det.” (Astrid).

Det är även viktigt att bestämma ansträngningsnivå själv och att deltagarna får alternativa övningar ifall en övning är för svår att genomföra. I situationen spelar aktivitetsledarna en betydande roll för deltagarnas upplevda autonomi. I tidigare studier har motivationsklimatet diskuterats som en betydelsefull faktor för motivationen, där sociala omgivningen spelar en avgörande roll (Mazzoni et al., 2019). I denna studie bedöms motivationsklimatet som ledarna skapat stödja deltagarnas psykologiska behov vilket främjar välmående och ger positiva effekter av träningen. En respondent berättar:

(34)

“Å det är jag jättetacksam för, för den här träningen den passar mig väldigt bra kan jag säga. För det är, du får pröva på olika former, olika pass och olika styrkor och hårdheter i det om man säger så.” (Frida)

En till respondent fyller i:

“Fast alla gör ju det på sin nivå, klarar man inte ut något eller inte orkar med så bestämmer man ju själv så att säga.” (Elisabeth)

Ytterligare en respondent berättar kring betydelsen av att träningen är anpassad efter förutsättningar:

”Mm och att jag fick mer valmöjligheter. …det tycker jag saknas i mycket träning, att man får alternativen att du kan göra på så här många olika sätt och det borde väl också bli en bättre träning, att man tränar musklerna på olika sätt. Det är valmöjligheterna att få alternativa övningar.” (Astrid)

I citatet ovan resonerar Astrid om att mycket träning saknar valmöjligheter. FaR-patienter har olika åkommor vilket kan innebära en förhöjd risk att vissa träningsformer är ohälsosamma och kan ha hög skaderisk. Därför är valmöjligheter och anpassning av övningar extra betydelsefullt för FaR-patienter. Anpassningen och variationen bygger på en respektfull relation mellan ledare och utövare. Om en övning upplevs svår att genomföra hittas alternativa tillvägagångssätt att utföra övningen på:

”alltså på alla pass att man säger att nej jag klarar inte av detta så byter de ut efter hand, alltså, jag har svårt för att ligga på mage och göra rygglyft, då byter man ut den och så kör man något annat istället, nåt likvärdigt kanske men jag gör någonting ändå, man byter ut.” (Elisabeth)

Frida beskriver nedan att aktiviteten är anpassad utefter intressen och förutsättningar. Aktiviteten blir då en njutning, snarare än något besvärligt:

“Vattenpassen är ju underbara, det är ju bara skön träning och rolig träning. Härlig musik och vatten, jag menar nej det kan inte bli bättre. Men det är ju bara, det är bara en njutning. Det är inte jobbigt alls, det är bara en njutning. Varva ihop det med det andra, det är bra, det är jättebra.” (Frida)

Att aktiviteten upplevs rolig tyder på att beteendet internaliserats till en mer

självbestämmande reglering, vilket associeras med en hållbar inre motivation (Silva et al., 2010). Enligt SDT:s hälso-beteendeförändringsmodell är ett autonomistödjande ledarskap en av tre faktorer som påverkar till vilken grad de psykologiska behoven tillfredsställs (Ryan et al., 2008). Tidigare studier har betonat vikten av ett motivationsklimat som stödjer

(35)

& Bray 2010). Denna studie stärker dessa antaganden då klimatet aktivitetsledare skapat stödjer autonomibehovet. Framstående var ledarnas förmåga att anpassa övningarna efter patienternas förutsättningar som gynnade den autonoma delen av kontinuumet för

patienterna. Vår tolkning är därmed att ledarnas förmåga till anpassning och variation i övningarna bidrog till att tillfredsställa autonomibehovet.

4.2 Kompetens

Kompetens är det andra av SDT:s tre grundläggande psykologiska behov som behandlas i resultat- och analysavsnittet. Begreppet syftar till ett behov av att uppleva effektivitet och att känna sig kompetent i situationer och utmaningar individen ställs inför (Deci & Ryan, 2002). Inom kompetensbegreppet har två subteman identifierats utifrån intervjuerna; utveckling samt

hantera uppgifter effektivare.

4.2.1 Utveckling

Deltagarna ser resultat och upplever en utveckling i sin träning vilket var av betydelse för tillfredsställelse av kompetensbehovet. En av deltagarna berättar om dennes utveckling med aktiviteten:

“... det är hela grejen att man känner att det händer något, man känner att man får muskler och att man får styrka så det är klart att det motivera också, man känner att det blir en utveckling.” (Astrid)

En till respondent fyller i:

“Ja bättre resultat, hela jag är ju liksom, bättre hållning och bättre ja, det är lite muskler iallafall, så är det, så det är jättebra./… / Ja men det gör det ju, det påverkar en, det triggar en absolut.” (Frida)

Citaten speglar hur deltagarna motiveras till fortsatt träning och utförande av aktiviteten då de upplever utveckling i sin träning. Patienterna har olika förutsättningar, åkommor och mål med aktiviteten men gemensamt att utvecklingen i träningen är en motivationsfaktor.

Utvecklingen är inte relaterad till andra patienter eller atleter, utan syftar till deltagarnas egen utveckling. Tidigare diskuterades ledarnas påverkan på att stödja autonomibehovet under avsnittet variation och anpassning. Aktivitetsledarna organiserade träningen med variation och anpassade övningar vilket var betydelsefullt för deltagarnas upplevda autonomi. Detsamma gäller för kompetensbehovet:

(36)

“Vissa motiveras av pep, jag motiveras inte av pep så för mig är det mer att man kanske ger mig en enklare övning så att jag känner att den här kan jag klara av och då kan jag själv ta steget till att göra någonting tyngre.” (Astrid)

Genom att ledare planerar träningen efter individens förutsättningar får respondenten möjlighet att genomföra övningen på önskat vis som leder till att personen upplever

kompetens i övningen. Detta bidrar i sin tur till att deltagaren kan genomföra övningen med tyngre vikt och uppleva utveckling i sin träning. Ledarnas kompetens att observera rörelser är därav betydelsefull för deltagarnas motivation. Samma person fortsätter:

”jag har gjort knäböj fel hela tiden, du ska vikten på hälen och det får de säga 20 gånger och efter 20:onde gången så fattar man och då kan få ut något av det istället för att känna att man gör illa sig. Jag tror det är jätteviktigt att man har tränare som kan se vad man gör och vad man kan göra” (Astrid)

Frida fyller i Astrids påstående och adderar ledarnas peppning som betydelsefull för att utvecklas:

”Att efter min förmåga, jag menar det har dom med sig hela tiden när dom presenterar någonting. Nu gör ni så, sen när dom ser att det funkar så kommer ju det där lite till, lite mer så. Det är ju där dom är bra på det, att peppa liksom. Jättebra.” (Frida)

Resultaten från avsnittet stämmer överens med tidigare forskning. Genom att skapa ett klimat som stödjer deltagarnas psykologiska behov gynnas den autonoma delen av kontinuumet (Farholm, Sørensen & Halvari, 2017; Russell & Bray, 2010; Silva, et al., 2010). I

utvecklingen spelar aktivitetsledarna en betydelsefull roll för att skapa ett klimat där utövarna känner sig kompetenta och effektiva, som sedermera kan leda till styrkeökning och

effektivare prestation. Utvecklingen i träningen sker till stor del på grund av att övningarna anpassas utefter patienternas förutsättningar. Vid anpassad aktivitet blir träningen begriplig och genomförbar vilket medför upplevd kompetens i övningarna hos deltagarna. Eftersom FaR-patienter har någon form av åkomma som begränsar vardagen är anpassning av träningen betydelsefullt för att utvecklas inom träningen. Ledarna har lyckats skapa ett positivt motivationsklimat där patienterna får möjlighet att känna sig kompetenta och utvecklas. Utifrån SDT och tidigare forskning är ett klimat som stödjer de psykologiska behoven viktigt för att skapa en inre motivation till utövande (Ryan et al., 2008; Teixera et al., 2012). Ytterligare ett subtema har identifierats under huvudtemat kompetens vilket diskuteras i nästkommande avsnitt.

(37)

4.2.2 Hantera uppgifter effektivare

De andra subtemat som identifierades under huvudtemat kompetens var hantera uppgifter

effektivare. I sammanhanget ska temat förstås som att träningen leder till att de kan prestera

mer effektivt inom träningen men även i andra vardagsutmaningar de ställs inför.

Kompetensbegreppet syftar bl.a. till en känsla av förmåga i utmaningar, vilket identifierades i intervjuerna:

“Ja, jag känner att jag får den där, känner jag mig trött och jag känner att jag har bekymmer innan jag ger mig ut för att göra en aktivitet så märker jag det att efter hand som jag gör aktiviteten så släpper de där spänningarna, problemen blir lättare att ta itu med när jag har gått eller gjort aktiviteten. Då har jag den energin jag behöver för att ta itu med sysslorna efteråt. Så jag känner att jag behöver den här energin och styrkan som den fysiska aktiviteten ger för att ta itu med någonting.” (Elisabeth)

Delvis så lindras symtomen av effekterna som träningen medför men det ger även energi till att utföra andra sysslor i vardagen. Under autonomitemat diskuterades subtemat känsla av

frihet - deltagarnas känsla av att de kan uppnå frihet i sitt liv som ett resultat av träningen. Hantera uppgifter effektivare tillägger effektivitet i genomförandet av andra aktiviteter.

Genom att upptäcka att andra sysslor och utmaningar i livet kan genomföras mer effektivt som ett resultat av träningen skapas fortsatt motivation till att utföra aktiviteten:

“Ja att jag ändå mår bättre, jag är piggare, jag har mer ork, jag har en annan fysik överhuvudtaget, det har dock hänt lite, absolut. Och det triggar ju, det triggar ju.” (Frida)

Även den mentala hälsan påverkas positivt av träningen vilket medför positiva utfall för vardagslivet. Astrid berättar hur träningen påverkat välmående och sömn:

“..man bli mycket lugnare i humöret och temperamentet, just också att min ångest dämpas, så för mig har det varit viktigt att också kunna få en riktig djupsömn utan att behöva medicinera på något sätt för att få sova. Så att träningen gör så att jag blir lugnare i humöret, jag får mindre ångest och jag sover mycket djupare så det är en sak som har varit med träningen som har varit viktig./.../ Ja framförallt för att man märker effekten väldigt snabbt av att inte träna och då blir det en motivator att man ser på sömnen att den blir bättre” (Astrid).

Fasczewski et al. (2018) menar att individers känsla av att känna sig kompetent i sin fysiska aktivitet underlättar för att skapa en inre motivation. Respondenterna har liknande känsla i denna studie. Nedan beskriver både Astrid och Elisabeth att efter genomförd aktivitet kickar

(38)

ett belöningssystem in som bidrar till ökad energinivå, vilket sporrar deltagarna till fortsatt träning:

“..men det kanske är just också att jag känner att jag får så mycket endorfiner efteråt..” (Astrid) “Alltså jag har, de här belöningssystemen som kickar in när man har gjort en fysisk aktivitet, den här promenaden som jag orkade med eller bara komma ut liksom, det är det som sporrar en till att vilja göra mer.” (Elisabeth)

Tidigare studier har rapporterat att patienter som upplever att de kan hantera utmaningar i livet som ett resultat av träningen stärker deras upplevda kompetens som i sin tur stärker den inre motivationen (Mazzoni et al., 2019). Liknande resultat identifierades i denna

undersökning. När patienterna upplever att de kan hantera uppgifter i vardagen mer effektivt och att vardagslivet förenklas med hjälp av träningen motiveras de till vidmakthållande av träningen.

4.3 Samhörighet

Det tredje och sista av SDT:s grundläggande psykologiska behov som behandlas i resultat- och analysavsnittet är samhörighet. Samhörighet syftar till ett behov av att känna tillhörighet med sin omgivning (Ryan & Deci, 2017). Träningsmiljön respondenterna beskriver är dels vanliga gym men även mer komplexa aktivitetsfaciliteter med möjlighet till vattengympa och andra aktiviteter. Två subteman identifierades utifrån intervjuerna; gemenskap och trygghet.

4.3.1 Gemenskap

“Sen är det ju också en social grej för man träffa andra människor som kanske också har olika fysiska hinder och sådär och det kan vara skönt ifall man känner att man är den udda fågeln på gympasset men här är vi alla udda fåglar och det blir ju en social sammanhållning också som kan vara viktigt för många, som var skönt för mig också för nu i dessa dagar är det dessa personer man träffar i

verkligheten.” (Astrid)

“Här är vi alla udda fåglar” är ett utplock från ovanstående citat som speglar deltagarnas känsla av gemenskap i gruppen. Genom att träna med andra personer med liknande

förutsättningar skapas en gemenskap i gruppen där alla strävar mot liknande mål. Aktiviteten blir då roligare att genomföra. Socialiseringen i samband med träningen - att prata med någon innan och efter passen – bidrar även till motivation att utföra aktiviteten. Det är inte

Figure

Figur 1.  Kontinuumet från kontrollerad till autonom motivation (Lindwall, Johnson & Rylander, 2016, s.80)
Figur 2.  SDT:s modell för hälso-beteendeförändring - översatt med tillåtelse från Richard Ryan 1
Figur 3.  Illustration av bearbetningsprocessen i åtta logiska steg - från genomförande av intervjuer till  identifierande av subtema
Tabell 1.  Huvudteman - SDTs grundläggande psykologiska behov - med respektive subtema som  identifierades utifrån det empiriska underlaget
+2

References

Related documents

Elever ska få möjlighet att lära sig flera olika strategier och sedan kunna välja strategi utifrån vad som är mest lämpat för uppgiften (Löwing, 2008, s. 54) menar

Resultaten tyder på att både föräldrars utbildningsnivå och kön har större betydelse för elever med annan nationalitet gällande inre motivation, det vill säga att i

Given the problem of time-lag between observed movements and focus of attention, and hence the low predictor-value of observable actions, we propose an approach to driver

Hylen drar slutsatsen att par- tiet utvecklats från att ha varit konservativt vid seklets början till att 1985 vara ett liberalt parti.. Ljunggren hävdar att partiet hela

Allt fler företag börjar komma till insikt om att ta hänsyn till medarbetares individuella behov och krav, eftersom dessa utgör viktiga faktorer för att medarbetare

Resultatet visade att många av både männen och kvinnorna ansåg att de hade ett mål med träningen, en koppling till detta kan vara att de känner sig mer motiverade att träna om

Jag valde från början att undersöka vad revisionsbyråerna föredrar när de anställer en redovisningsekonom, högre utbildning kontra arbetserfarenhet inom yrket. Då jag saknade

(CEI-II) som mäter nyfikenhet och utforskande beteende (Kashdan et al., 2009), samt Urgency, Premediation, Preseverance and Sensation Seeking (UPPS) som mäter impulsivitet (Whiteside