med demens: en kunskapsöversikt
Moa Dahlgren
Ellinor Larsson
Sjuksköterska 2017
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Omvårdnadsåtgärder vid oro hos personer med demens: en
kunskapsöversikt
Nursing interventions at anxiety for people with dementia: a
systematic review
Moa Dahlgren
Ellinor Larsson
Kurs: O0009H, Examensarbete Termin 6
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Anna Nygren Zotterman
Omvårdnadsåtgärder vid oro hos personer med demens: en kunskapsöversikt
Nursing interventions at anxiety for people with dementia: a systematic review
Moa Dahlgren Ellinor Larsson
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för omvårdnad
Abstrakt
Oro är ett vanligt förekommande symtom hos personer med demens. Det kan vara svårt för sjuksköterskor att veta hur de ska bemöta och behandla oron då personer med demens ofta har svårt att förmedla sina behov. Syftet med denna litteraturstudie är därför att sammanställa kunskap gällande omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas vid oro för personer med demens. Syftet specificerades med två frågeställningar: vilka omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas i preventivt syfte för att minska oro hos en person med demens samt vilka omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas när oron har uppkommit hos en person med demens. Denna litteraturstudie är en integrerad kunskapsöversikt som genom en litteratursökning i två databaser resulterade i 13 artiklar som svarade mot syftet. Efter kvalitetsgranskning och analys av data identifierades tre kategorier med preventiva omvårdnadsåtgärder samt tre kategorier med omvårdnadsåtgärder vid redan uppkommen oro. Social kontakt och närhet var genomgående en viktig komponent i alla omvårdnadsåtgärder. Centralt i omvårdnaden vid oro är trygghet vilket skapas genom en personcentrerad vård.
Denna litteraturstudie beskriver omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas vid oro hos personer med demens. Demens är ett samlingsbegrepp vilket innefattar symtom som på grund av skador eller sjukdomar orsakar en nedgång i den drabbade personens kognitiva funktioner (Palm et al., 2016). Att drabbas av demens innebär för personen till en början ofta förnekelse av sjukdomen. När en person får diagnosen demens är det vanligt att de bedömer sina egna symtom som mindre allvarliga än vad deras närstående gör. Detta fenomen kan tolkas som att personen inte är medveten om sin försämring och vad sjukdomen innebär, men det kan även tolkas som att personen strävar efter att behålla värdigheten som människa. Symtom som uppkommer senare i sjukdomsförloppet som exempelvis oro kan ha en underliggande mening. Det handlar om att personen vill uttrycka ett behov eller en vilja. Detta missuppfattas ofta av omgivningen på grund av personens nedsatta kognitiva funktioner (Mast, 2009). Heggestad, Nortvedt och Slettebø (2013) beskriver vikten av att se, lyssna och bekräfta en person med demens. De menar att personen med demens är beroende av människorna i sin närhet, och det är därför viktigt att deras behov blir tillgodosedda. Att inte lyssna och respektera personen leder till ett hot mot personens värdighet.
Diagnosen demens definieras av ett antal kriterier där den drabbade personen får en signifikant kognitiv påverkan i områden som till exempel lärande, minne, beslutsfattande och
initiativtagande. Personens förmåga att klara av vardagen påverkas. För att räknas som demens får inte symtomen uppstå i ett kontext där delirum eller en annan psykiatriskt sjukdom är ett troligare tillstånd (Palm et al., 2016). Det finns ett flertal olika demenssjukdomar där de
vanligaste är Alzheimers sjukdom, vaskulär demens och Lewy body-demens. Dessa sjukdomar uttrycker sig på olika sätt med den gemensamma faktorn att samtliga ger en nedsatt kognitiv funktion för personen. Demens är ett progressivt tillstånd där personen försämras över tid. I dagsläget finns det ingen botande behandling utan man fokuserar på att lindra symtomen och bromsa den progressiva processen (Boyd, 2013).
Hos personer med demenssjukdom finns det ett flertal symtom som påverkar beteendet. Dessa symtom kan bland annat innefatta ångest, oro, apati, aggression, sömnrubbningar och
hallucinationer. Det är symtomen som leder till lidande i sjukdomen, både för den drabbade personen och för de närstående. Det är viktigt att behandla dessa symtom som påverkar varandra
och som tillsammans kan förvärra situationen för personen (Van der Linde, Dening, Matthews & Brayne, 2014).
I den här litteraturstudien så kommer begreppen ångest och agitation vara synonymt med begreppet oro. Detta eftersom dessa begrepp beskriver det svenska ordet oro då det inte finns en direkt översättning från engelskan. Ångest är ett vanligt symtom vid demenssjukdom och innefattar känsla av oro, bekymmer och rädsla. Dessa symtom uttrycker sig ofta genom att personerna uppvisar rädsla att lämnas ensam, rastlöshet och uppfattas ha ett allmänt oroligt beteende. Ångest kan också visa sig genom att personen upplevs som irriterad och spänd
(Levenson, Sturm & Haase, 2014). Agitation är ett annat symtom som är vanligt förekommande vid demens. Det kan beskrivas som en subjektiv upplevelse av inre spänningar för personen med demens, men även som ett beteende som kan vara observerbart av omgivningen. Det kan
innefatta aggressivitet, rastlöshet, häftiga rörelser och ett allmänt avvikande beteende (Pritchard & Brighty, 2015).
Att vara närstående till en person med demens kan upplevas som påfrestande. När den drabbade personen uppvisar symtom som förändrar beteende och personlighet, påverkas även de
närstående. Närstående kan då uppleva ilska, ångest, maktlöshet och skuld gentemot den drabbade personen och livssituationen. Utöver att den psykiska hälsan påverkas kan även de närståendes fysiska hälsa försämras, detta kan utmärka sig genom ett sämre immunförsvar och högt blodtryck. De närstående kan uppleva att relationen till den drabbade personen förändras över tid allt eftersom sjukdomen progredierar. När personen med demens uppvisar symtom som ångest och agitation så orsakar det inte bara ett lidande för personen, utan påverkar även
närståendes känsla av maktlöshet och påfrestning på ett negativt sätt (Lasprilla, Moreno, Rogers & Francis, 2009). Bunn, Sworn, Brayne, Iliffe, Robinson och Goodman (2015) beskriver hur de närstående upplever att relationen och rollerna förändras. Ansvaret läggs automatiskt över på de närstående och de står själva i beslut som tidigare tagits tillsammans. Många närstående isolerar sig från det sociala livet på grund av att de känner ett ansvar att ta hand om personen med demens. Meyer, McCullough och Berggren (2016) förklarar hur närstående kan uppleva ilska, sorg och oro i samband med att sjukdomen progredierar. Det är även vanligt att de upplever en besvikelse över att inte veta hur man ska hantera förändringsprocessen på rätt sätt. Trots att de
ofta befinner sig i situationer som är svårhanterliga beskrivs även tillfällen då personen med demens upplevs vara adekvat och klar trots sin kognitiva svikt.
Enligt Edberg, Bird, Richards, Woods, Keeley och Davis-Quarrell (2008) kan det innebära en rad utmaningar inom kommunikation att som sjuksköterska vårda en person med demens, detta kan leda till svårigheter att nå personen bakom sjukdomen. Det försvåras ytterligare då
sjuksköterskan ofta inte vet så mycket om personens livshistoria. En annan utmaning är att identifiera behov hos en person med demens då sjukdomen ofta innebär problem med att uttrycka sig. Sjuksköterskan kan uppleva svårigheter i att finnas där och lindra emotionell, existentiell eller fysisk smärta hos en person med demens. Detta hänger ihop med att personen med demens kan ha svårt att uttrycka sina behov. Frame (2004) definierar en omvårdnadsåtgärd som en handling som sjuksköterskan planerar riktat till en eller flera personer. Syftet med handlingen är att den ska ge ett resultat som gynnar personen. Planeringen av en omvårdnadsåtgärd handlar om att definiera ett mål med åtgärden. Prevention kan vara en omvårdnadsåtgärd vilket beskrivs som en möjlig strategi för att motverka ett tillstånd som annars kräver att en åtgärd sätts in (Frame, 2004). Det är av vikt att sjuksköterskan kan identifiera omvårdnadsåtgärder i syfte att öka välbefinnande och hälsa hos personer med demens. Genom att ta fram kunskap kan det hjälpa anhöriga och vårdpersonal att svara an mot de särskilda behov som personer med demens kan ha, som i denna litteraturstudie fokuserar på oro.
Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa kunskap gällande omvårdnadsåtgärder vid oro för personer med demens.
Frågeställningar:
Vilka omvårdnadsåtgärder kan tillämpas i preventivt syfte för att minska oro hos en person med demens?
Vilka omvårdnadsåtgärder kan tillämpas när oron har uppkommit hos en person med demens?
Metod
Eftersom syftet med denna litteraturstudie var att samla kunskap gällande omvårdnadsåtgärder vid oro för personer med demens så genomfördes en kunskapsöversikt. En kunskapsöversikt undersöker kunskapsläget inom ett visst område där studier av olika metoder samlas och skapar
en översikt (Whittemore & Knafl, 2005). Fortsättningsvis har Whittemore och Knafl använts som metodartikel då den tydligt visar hur en integrerad kunskapsöversikt kan genomföras. De beskriver analysen stegvis vilket gör att processen kan genomföras rigoröst och därmed höjs trovärdigheten.
Litteratursökning
De bibliografiska referensdatabaserna som använts är Cinahl och PubMed. Samma sökning har genomförts i båda databaserna för att få en systematik i sökningen. En pilotsökning genomfördes först för att se hur utforskat ämnet var. Whittemore och Knafl (2005) talar om hur viktigt det är att ha en tydlig sökstrategi för att undvika bias och ett otillräckligt resultat. Booleska
sökoperatorer användes för att kombinera söktermerna så som “AND” och “OR”. Genom att göra detta begränsades sökningen och författarna kunde avgränsa till relevanta studier (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011, s. 72).
Inklusionskriterier innebär att populationen som studien avser att undersöka specificeras (Polit & Beck, 2012, s. 274). Inklusionskriterier som har tillämpats är att de valda studierna ska
undersöka personer med demens av både manligt och kvinnligt kön. Dessa personer skulle vara över 60 år och uppvisa eller ha uppvisat ett oroligt beteende. De begränsningar som användes var att studierna skulle vara skrivna på engelska, peer-reviewed och inte vara äldre än tio år.
Sökningen begränsades ytterligare genom att ha agitation som major topic/major heading. Detta utfördes för att få ett begränsat urval och relevanta studier (Tabell 1).
De 28 artiklarna från Cinahl och de 36 artiklarna från PubMed bearbetades enskilt där abstrakt och titel lästes. Därefter diskuterades artiklarna tillsammans där inklusionskriterierna sågs över. Det var viktigt att exkludera artiklar som inte stämde överens med de definierade
inklusionskriterierna. Detta för att avgränsa resultatet mot det formulerade syftet. Studier som valdes bort var de som inte överensstämde med inklusionskriterierna. Studier som ej hade fulltext tillgängligt valdes även bort, detta kunde vara av anledningen att de kostade eller att de inte fanns att inhämta. Efter detta valdes sammanlagt 17 artiklar ut för kvalitetsgranskning. Där föll fyra artiklar bort eftersom att de inte beskrev omvårdnadsåtgärder. 13 artiklar valdes ut för analys.
Tabell 1 Översikt av litteratursökning
Syftet med litteratursökningen: Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa kunskap gällande omvårdnadsåtgärder vid oro för personer med demens.
Cinahl 2017-01-23 Begränsningar: Engelskt språk, publication date 2006-2016, Peer-reviewed, Major heading: agitation
Söknr *) Söktermer Antal artiklar Antal granskade Antal valda 1 CH Dementia 23 518 2 CH Anxiety 18 086 3 CH Agitation 1 299 4 2 OR 3 19 283 5 FT Intervention 190 373 6 FT Nursing 505 239 7 1 AND 4 AND 5 AND 6 32 28 6
Pubmed 2017-02-06 Begränsningar: Engelskt språk, publication date 2006-2016, Major topic: Psychomotor agitation 1 MSH Dementia 135 692 2 MSH Anxiety 67 021 3 MSH Psychomotor agitation 3 460 4 2 OR 3 70 371 5 FT Intervention 458 401 6 FT Nursing 663 580 7 1 AND 4 AND 5 AND 6 76 36 7
Kvalitetsgransking
Kvalitetsgranskningen har utförts enligt Willman et al., (2011, s. 171-176). Protokollen för kvalitetsgranskningen var anpassade efter studiens metod, protokoll F och G. Studierna kan vara av låg, medel eller hög kvalité beroende på vilka brister som identifieras. För att bedöma
studierna har ett poäng genererats till varje “Ja”-svar. Svar som innefattade “Nej” och “Vej ej” gav inget poäng. Den totala summan poäng räknades om till procent och på så sätt bedömdes kvalitén (Willman et al., 2011, s. 108). Sex stycken av studierna bedömdes ha hög kvalité (80-100%), två stycken var av medel kvalité (70-79%) och fem stycken hade låg kvalité (60-69%). Studier av låg kvalité har inkluderats då de trots en låg kvalité kan visa ett resultat. Då metoden i den här litteraturstudien är en kunskapsöversikt ska kunskap från studier sammanställas
Tabell 2, Översikt över artiklar ingående i analysen (n=13) Författare/år Typ av studie Delta gare Metod Datainsamling/ Analys Huvudfynd Kvalitet Cohen-Mansfield, Marx, Dakheel-Ali, Regier, Thein &Freedman /2010/Isarel (5) Kvantitativ 111 Kontrollgrupper Statistisk analys
Studien tittar på olika typer av stimuli och dess påverkan på ett pågående agiterat beteende hos en person med demens. Studien visar att olika typer av stimuli så som social stimuli men även musik och anpassade uppgifter har en positiv inverkan på ett agiterat beteende. Låg Cooke, Moyle, Shum, Harrison & Murfield /2010/ Australien (6) Kvantitat iv 47 RCT-studie Statistisk analys
Studien undersöker live-musik i grupp i preventivt syfte mot agitation och ångest hos personer med demens. Resultatet påvisar ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Medel Hicks-Moore & Robinson/20 08/Kanada (10) Kvantitat iv 41 RCT-studie Statistisk analys
Studien studerar favoritmusik och handmassage som intervention när en person uppvisar oro. Resultatet påvisar att interventionerna kan ha effekt både enskilt och tillsammans. Låg Hutson, Orrell, Dugmore & Spector/201 4/UK (7) Kvantitat iv 39 RCT-studie Statistisk analys
Studien utför gruppinterventioner med olika typer av stimuli. Detta för att se hur det påverkar
beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD) i preventivt syfte. Studien påvisar ingen signifikant skillnad i beteende.
Låg Jøranson, Pedersen, Rokstad & Ihlebæk/201 5/ Norge (11) Kvantitat iv 60 RCT-studie Statistisk analys
Studerar om robotassisterad gruppaktivitet preventivt kan minska agitation och depression hos personer med demens. Resultatet påvisar en långtidseffekt i
reducering av agitation och depression.
Hög Kong, Evans & Guevara /2009/USA & Sydkorea (8) Fram går ej Litteraturöversik t
Studien samlar kunskap om icke-farmakologiska omvårdnadsinterventioner i syfte att preventivt
reducera agitation hos personer med demens. Resultatet påvisar att sensoriska interventioner var mest effektiva i att reducera agitation.
Forts. Tabell 2, Översikt över artiklar ingående i analysen (n=13) Författare/år Typ av studie Deltag are Metod Datainsamling/ Analys Huvudfynd Kvalitet Lin et al./2011 /Taiwan (3) Kvantitativ 100 RCT-studie Statistisk analys
Studien undersöker en preventiv musikintervention i grupp mot agiterat beteende hos personer med demens. Studien påvisar att interventionen hade lindrande effekt. Hög Majic, Gutzmann, Heinz, Lang & Rapp/2013/ Tyskland (9) Kvantitativ 65 RCT-studie Statistisk analys
Studien undersöker om sällskapsdjur preventivt kan minska agitation,
aggressivitet och depression hos personer med demens. Resultatet påvisar ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Mer forskning krävs för att kunna dra en slutsats om interventionen har effekt eller inte.
Medel Putman & Wang/2007/ USA (13) Kvantitativ Kvalitativ 13 Mixed-metod Statistisk analys samt kommentarer om intervention
Studien studerar gruppaktiviteter mot agitation och ångest hos personer med demens både preventivt och åtgärdande när personerna uppvisar oro. Resultatet visar att mer forskning i stora grupper krävs för att kunna dra en slutsats om interventionen verkligen fungerar. Låg Sung, Chang & Lee/2010/ Taiwan (4) Kvantitativ 52 CCT-studie Statistisk analys
Studien studerar om favoritmusik som preventiv intervention kan reducera ångest hos personer med demens. Studien indikerar att en positiv effekt i form av minskad ångest. Låg Sung, Lee, Li & Watson/201 2/Taiwan & UK (12) Kvantitativ 60 RCT-studie Statistisk analys
Studien undersöker en musikintervention i grupp med ett preventivt syfte att reducera ångest och agitation hos personer med demens. Påvisade en viss signifikant skillnad i ångest men ingen skillnad i agitation.
Hög Vink, Zuidersma, Boersma, Jonge, Zuidema & Slaets/2012/ Nederländer na (2) Kvantitativ 77 RCT-studie Statistisk analys
Studien studerar musik jämfört med aktiviteter i syfte att minska pågående agitation hos personer med demens. Studien påvisar att både musik och fritidsaktiviteter ger en kortvarig minskning av agitation.
Hög Witzke, Rhone, Backhous & Shaver/2008 /USA (1) Framgå r ej Litteraturöversi kt
Studien sammanställer kunskap om musik som preventiv intervention mot agitation hos personer med demens. Sammanfattningsvis rekommenderas musik som en intervention.
Analys
Analysprocessen har utförts enligt Whittemore och Knafl (2005). Första steget i processen var att reducera data där en övergripande klassificering gjordes och data delades in utifrån
frågeställningar (Bilaga 1). Det gjorde att data blev mer översiktlig och hanterbar att arbeta med. Detta gjorde även att man kunde se vilken artikel som var källan till data som svarade på de olika frågeställningarna.
Under det andra steget skapades en översikt av framtagen data från källorna som svarade på frågeställningarna. Studierna tilldelades en siffra vilket presenteras i Tabell 2 under rubriken Författare/År/Land. Siffrorna har använts för att enkelt kunna återfinna primärkällan.
Dataöversikten har utförts genom en tabell (Tabell 3) där underkategorier har utformats utifrån vad primärkällorna har kommit fram till. Siffran som varje artikel tilldelats återfinns i tabellen. Detta för att tydliggöra vilket resultat som tillhör respektive källa. Översikten gjorde att mönster inom och mellan primärkällor blir tydligare (jmf. Whittemore & Knafl, 2005).
Det tredje steget innebar att jämföra data och bestämma olika mönster, teman, samband som identifierats genom dataöversikten (Whittemore & Knafl, 2005). Genom de underkategorier som togs fram i dataöversikten har huvudkategorier bildats utifrån mönster, teman och samband. Detta ledde till tre huvudkategorier för frågeställning 1, och tre huvudkategorier för
frågeställning 2. Under sista steget drogs en slutsats genom att tolka de mönster och samband som har identifierats. Slutligen sammanfattades slutsatserna utifrån frågeställningarna och presenterades översiktligt genom en syntes (jmf. Whittemore & Knafl, 2005)
Tabell 3, Utdrag från dataöversikt
Underkategorier som svarar mot fråga 1 Återfinns i artiklar
Vilka omvårdnadsåtgärder kan tillämpas i preventivt (kodning enligt matris)
syfte för att minska oro hos en person med demens?
Musik (1, 3, 4, 6, 7, 8, 12)
Simulerad social kontakt (11)
Läsning (6)
Individuellt anpassad aktivitet (8, 13) Lukta på någonting som doftar gott (7)
Smaka mat (7)
Massage (7, 8)
Lyssna på dikter (7)
Titta på personliga tillhörigheter (7)
Fysisk aktivitet (7)
Aromaterapi (8)
Bad (8)
Kontakt med djur (8, 9)
Gungstolsaktivitet (8)
Ljusterapi (8)
Information om beteendehantering (8) Individuell fokusering på personens förmågor (8)
Underkategorier som svarar mot fråga 2 Återfinns i artiklar
Vilka omvårdnadsåtgärder kan tillämpas (kodning enligt matris)
när oron har uppkommit hos en person med demens?
Musik (2, 5, 10)
Fritidsaktiviteter (2)
Social kontakt (5, 13)
Simulerad social kontakt (5)
Arbete (5)
Uppgift (5)
Läsning (5)
Individuellt anpassad aktivitet (5, 13)
Distraktion (5)
Resultat
Resultatet presenteras utifrån huvudkategorier baserade på frågeställningarna (Tabell 4).
Tabell 4 Översikt av huvudkategorier utifrån frågeställning (n=6)
Frågeställningar Huvudkategorier
Vilka omvårdnadsåtgärder kan tillämpas i preventivt Social kontakt och närhet
syfte för att minska oro hos en person med demens?
Stimulerande aktivitet
Musik
Vilka omvårdnadsåtgärder kan tillämpas när oron har uppkommit
hos en person med demens? Social kontakt och närhet
Distraherande aktivitet Musik
Preventiva omvårdnadsåtgärder
Av de 13 valda studier kunde tre kategorier med varierande preventiva omvårdnadsåtgärder identifieras, detta för att minska oro hos personer med demens. Dessa var social kontakt och närhet, stimulerande aktivitet och musik. Totalt beskrevs preventiva åtgärder i 9 av studierna.
Social kontakt och närhet
Social kontakt kan vara antingen verklig eller simulerad. Hutson et al. (2014) beskriver en preventiv omvårdnadsåtgärd i form av beröring som utförs genom axelmassage, detta i syfte att minska oro hos personer med demens. De talar även om vikten av att hälsa på personer med demens med deras namn samt att hålla ögonkontakt, detta för att visa att personen blir sedd. Kong et al. (2009) talar om behandlingsformer som innefattar mänsklig närvaro tillsammans med aromaterapi, ljusterapi, massage och varma bad. Massagen kan tillämpas i olika former, såsom olika typer av taktil massage till exempel en lätt handmassage. De menar att närvaro och mänsklig kontakt stimulerar sinnena och därmed ger en mer avslappnad miljö vilket gör att det kan tillämpas som preventiv omvårdnadsåtgärd för att minska oro hos personer med demens. En
studie beskriver en preventiv omvårdnadsåtgärd av simulerad social kontakt i form av en robot som efterliknar en sälunge. Resultatet i studien visar att roboten som är utformad att känna igen röster och svara på beröring kan skapa en interaktion mellan personen och roboten (Jøranson et al., 2015). Kong et al. (2009) talar också om en simulerad närvaro som preventiv intervention för personer med demens. En annan preventiv åtgärd kan vara en verklig social kontakt med djur (Kong et al., 2009; Majic et al., 2013). Majic et al. (2013) menar fortsättningsvis att kontakt med djur kan fördröja utveckling av beteendemässiga symtom som oro genom att främja nöje och social interaktion.
Stimulerande aktivitet
Aktivitet som preventiv omvårdnadsåtgärd kan tillämpas på flera olika sätt. Det kan handla om allt från lätt fysisk aktivitet till en individuellt anpassad aktivitet. Fyra studier (Cooke et al., 2010; Hutson et al., 2014; Kong et al., 2009; Putman & Wang, 2007) av varierande kvalité berättar om olika typer av aktiviteter i syfte att minska oro hos personer med demens. En av de preventiva omvårdnadsåtgärderna som beskrevs var läsning. Det tillämpades i grupp interaktivt där gruppdeltagarna läste och pratade om nyheter, korta historier och skämt (Cooke et al., 2010). En annan preventiv åtgärd utfördes i grupp och innefattade lätt fysisk aktivitet som kunde utföras både ståendes och sittandes. Aktiviteterna kunde utföras tillsammans med musik, där deltagarna fick stretcha och röra händerna i cirklar (Hutson et al., 2014). Kong et al. (2009) beskriver preventiva omvårdnadsåtgärder där personen kan gunga gungstol eller delta i diverse
fritidsaktiviteter. De talar även om en omvårdnadsåtgärd där personens individuella förmågor tas tillvara på genom att få utföra morgonrutinen så självständigt som möjligt. Genom att aktivera en person med demens minskar risken för att personen blir uttråkad vilket kan leda till oro (Kong et al., 2009). Ytterligare en preventiv omvårdnadsåtgärd som beskrivs är aktiviteter som utförs i en liten grupp. Aktiviteterna i gruppen styrdes av deltagarna och var beroende av vad de själva ville göra den dagen (Putman & Wang, 2007). Fortsättningsvis beskriver Hutson et al. (2014) andra typer av aktiviteter såsom att smaka på varierande maträtter och lukta på någonting som doftar gott exempelvis handkräm eller parfym. De beskriver också aktiviteter som att titta på personliga tillhörigheter och lyssna på dikter eller ordspråk.
Musik
Resultatet i studier (Kong et al., 2009; Lin et al., 2011; Sung et al., 2010; Sung et al., 2012; Witzke et al., 2008) beskriver hur musik kan tillämpas som preventiv omvårdnadsåtgärd för personer med demens som uppvisat ett oroligt beteende. Att enbart lyssna på musik som preventiv omvårdnadsåtgärd beskrivs i två litteraturstudier i syfte att minska oro hos personer med demens (Kong et al., 2009; Witzke et al., 2008). Musik som omvårdnadsåtgärd i grupp beskrivs, där deltagarna fick lyssna på olika typer av musik och aktivt sjunga med (Lin et al., 2011). Fortsättningsvis kan också personlig favoritmusik tillämpas som en preventiv
omvårdnadsåtgärd (Sung et al., 2010), även att få lyssna på musik och samtidigt använda enkla slaginstrument kan användas som omvårdnadsåtgärd för personer med demens (Sung et al., 2012). Att lyssna på livemusik i en större grupp beskrivs som en annan preventiv
omvårdnadsåtgärd (Cooke et al., 2010). Ytterligare en omvårdnadsåtgärd för personer med demens handlar om att lyssna på musik i grupp och samtidigt utföra aktiviteter (Hutson et al., 2014).
Syntes
Preventiva omvårdnadsåtgärder som har beskrivits är social kontakt och närhet, olika typer av stimulerande aktiviteter och musik. Närhet, aktivitet och musik var omvårdnadsåtgärder som beskrevs både enskilt och kombinerat med varandra. Studierna beskriver ett flertal åtgärder av olika slag under varje kategori som en del i det preventiva arbetet för att minska oro hos personer med demens. Sammanfattningsvis används stimulerande aktiviteter för att undvika att personen blir uttråkad och därigenom kan omvårdnadsåtgärden förhindra att oro uppkommer. De andra kategorierna, social kontakt och närhet samt musik, handlar mer om att skapa en grundtrygghet hos personen vilket kan förhindra att oro uppkommer.
Omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas när oron har uppkommit
Av de 13 valda studier kunde tre kategorier med varierande omvårdnadsåtgärder identifieras för att minska oro hos personer med demens då den har uppkommit. Dessa var social kontakt och närhet, distraherande aktivitet och musik. Totalt beskrevs åtgärder i 4 av studierna.
Social kontakt och närhet
Social kontakt och närhet benämns som omvårdnadsåtgärder där lugn och trygghet skapas och kan användas i åtgärdande syfte för att minska en utvecklad oro hos personer med demens (Cohen-Mansfield et al., 2010; Hicks-Moore & Robinson, 2008; Putman & Wang, 2007). Cohen-Mansfield et al. (2010) beskriver social kontakt som en omvårdnadsåtgärd när en person med demens uppvisar oro. Social kontakt som omvårdnadsåtgärd kan innebära både verklig eller simulerad gemenskap. Verklig social kontakt kan vara genom interaktion med en annan person, en bebis eller en hund. Simulerad social kontakt kan innebära interaktion med en docka, ett gosedjur, en leksaksrobot eller en video. En video som simulerad närvaro kan med fördel vara på personens närstående, exempelvis en semesterfilm. Hicks-Moore och Robinson (2008) beskriver en omvårdnadsåtgärd som främjar närhet i form av handmassage. Massagen utfördes genom långsamma strykningar med ett lätt tryck över hela handen. Omvårdnadsåtgärden utfördes i minst tio minuter, detta för att uppnå en avslappnad stämning. Genom omvårdnadsåtgärden vill man skapa förutsättningar för att personen ska få chans att bli mer avslappnad och därmed minska stundens oro. Putman och Wang (2007) talar om interaktion i en liten grupp som en åtgärd när en person med demens i stunden uppvisar oro. De menar att gruppen skapar en samhörighet för personen vilket kan skapa trygghet när gruppdeltagarna är tillsammans.
Distraherande aktivitet
För att minska redan uppkommen oro hos en person med demens kan omvårdnadsåtgärder tillämpas i ett distraherande syfte (Cohen-Mansfield et al., 2010; Putman & Wang, 2007; Vink et al., 2012). En studie (Cohen-Mansfield et al., 2010) beskriver olika former av distraherande aktiviteter i syfte att minska uppkommen oro hos en person med demens. De
omvårdnadsåtgärder som går under begreppet distraherande aktivitet är uppgifter, arbete, läsning, individuellt anpassad aktivitet och allmän distraktion. Uppgifter kan innebära att måla eller att arrangera blomuppsättningar. Medan arbete kan innebära att sätta frimärken på kuvert, vika handdukar och sortera brev. Att allmänt distrahera en orolig person kan utföras genom att personen får klämma på en mjuk boll och lägga pussel. Det kan också innebära att personen får ett intressant objekt att studera, exempelvis en väska. Läsning och individuellt anpassad aktivitet kan vara andra typer av distraherande aktiviteter som kan tillämpas när en person med demens är orolig. En individuellt anpassad aktivitet baseras på personens tidigare hobbys och intressen
(Cohen-Mansfield et al., 2010). Vink et al. (2012) beskriver andra aktiviteter som kan användas i distraherande syfte som till exempel handarbete, spela spel, matlagning och lägga pussel. Putman och Wang (2007) beskriver aktiviteter i en liten grupp som en omvårdnadsåtgärd när en person med demens i stunden uppvisar oro. Aktiviteterna styrdes av vad deltagarna ville göra den dagen och uppfyller ett distraherande syfte som kan minska oron.
Musik
Ett antal studier beskriver musik som omvårdnadsåtgärd i syfte att minska en utvecklad oro hos personer med demens (Cohen-Mansfield et al., 2010; Hicks-Moore & Robinson, 2008; Vink et al., 2012). En omvårdnadsåtgärd bestod av att personen med demens fick lyssna på personlig favoritmusik när oro uppvisades. Musiken som spelades för personen avgjordes genom att närstående berättat om vilken typ av musik som personen tidigare föredragit. Det kunde innefatta favoritartister eller specifika låtar som man gjorde individuella skivor av (Hicks-Moore & Robinson, 2008). Fortsättningsvis kan även musik som inte är bekräftat en personlig favorit tillämpas som en omvårdnadsåtgärd när personen uppvisar oro (Cohen-Mansfield et al., 2010). Vink et al. (2012) beskriver en omvårdnadsåtgärd där deltagarna fick lyssna på musik i grupp i kombination med att sjunga, dansa eller spela ett instrument. Musik som spelades var det som deltagarna kunde känna igen och relatera till där åtgärden anpassades till varje persons
individuella förmågor. Musiken valdes för att främja goda minnen och det var med fördel lugn musik för att få en avslappnad omgivning.
Syntes
Omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas när en person med demens uppvisar oro har beskrivits som social kontakt och närhet, olika sätt att distrahera personen samt musik. Olika aktiviteter kan användas både med närhet eller distraktion som syfte. Omvårdnadsåtgärder där det sociala är i fokus handlar mycket om att skapa en lugn och trygg miljö, medan omvårdnadsåtgärder med ett distraherade fokus handlar om att genom en aktivitet få personen att tänka på annat.
Sammanfattningsvis blir resultatet för alla omvårdnadsåtgärder trygghet för personen vilket kan göra att den uppkomna oron minskar.
Diskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att samla kunskap kring omvårdnadsåtgärder vid oro hos personer med demens. Syftet specificerades genom två frågeställningar, dessa fokuserade på preventiva åtgärder eller åtgärder vid redan uppkommen oro. De 13 artiklar som analyserades bildade tre huvudkategorier för preventiva åtgärder och tre huvudkategorier för åtgärder vid redan uppkommen oro. De preventiva huvudkategorierna var: social kontakt och närhet, stimulerande aktivitet och musik. Kategorier för åtgärder vid redan uppkommen oro var: social kontakt och närhet, distraherande aktivitet och musik. Under de preventiva åtgärderna framkom det att musik var den mest frekvent använda omvårdnadsåtgärden. Under huvudkategorierna för åtgärder vid redan uppkommen oro fanns det ingen omvårdnadsåtgärd som tillämpades mer frekvent än någon annan. Social kontakt och närhet beskrivs som en egen huvudkategori men framkommer genomgående i alla nämnda omvårdnadsåtgärder.
Resultatet i denna litteraturstudie visar genomgående i alla funna omvårdnadsåtgärder att social kontakt är en viktig komponent oavsett åtgärdens innehåll. Det finns många omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas för minska oro både preventivt och när oron är uppkommen, delar av
resultatet visar dock på vikten av att åtgärden är anpassad efter personen. Enligt Kolanowski och Litaker (2006) kan en bristande social kontakt öka oron och leda till att upplevelsen av
välbefinnande blir lidande hos personer med demens. Kolcaba, Schrim och Steiner (2006) menar att närhet i form av handmassage kan öka välbefinnandet för äldre personer. McKeown, Clarke, Ingleton, Ryan och Repper (2010) talar om vikten av att se personen bakom sjukdomen och dess symtom som exempelvis oro. Genom att göra detta så menar de att man kan bemöta personen med helhetsperspektiv och förstå behoven på ett djupare plan. Enligt Edvardsson,
Fetherstonhaugh och Nay (2010) är det viktigt lära känna personen bakom sjukdomen för att förstå deras underliggande behov. Att lära känna personen handlar om att intressera sig för deras livshistoria, både före och efter sjukdomens debut. De menar fortsättningsvis att personcentrerad vård handlar om att stötta personen med demens att leva ett så normalt liv som möjligt vilket kan innebära att lindra symtom. Ekman et al. (2011) berättar om vikten av att ta del av personens berättelse och erfarenheter, genom detta flyttas fokus från sjukdomen och personen bakom sjukdomen framträder. Vi anser att genom att lära känna personen går det att identifiera risker
och därigenom se behov av preventiva åtgärder för att minska oro. Därför är social kontakt en viktig del i omvårdnaden eftersom att relationer möjliggör att se personen bakom sjukdomen.
Det framkom i resultatet att genom social kontakt och närhet kan trygghet skapas, vilket kan vara en viktig komponent i att minska oro. Den sociala kontakten kan handla om interaktion mellan människor eller djur, det kan även handla om en simulerad interaktion med exempelvis en robot. Lowery och Warner (2009) menar att oro kan beskrivas som en del i beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). Dessa symtom kan ha en stor påverkan på personen med demens och alla i personens omgivning. Det kan vara svårt att identifiera symtomen då personen kan ha svårt att uttrycka sig och förklara vad som är fel. Brist på förståelse från omgivningen kan öka frustrationen och förvärra symtomen hos personen med demens. Irwin-Whitney (2014) menar att det är viktigt att försöka se situationen från personens perspektiv och få en bild av deras verklighet. Detta gör att det blir lättare att identifiera personens behov som kan uttryckas genom en oro. De beskriver att genom detta blir vården naturligt mer personcentrerad, vilket är en förutsättning för att skapa goda relationer vilket ger trygghet. Maslow (2013) beskriver de hinder som finns i att tillämpa en personcentrerad vård för personer med demens, detta kan innefatta förutfattade stereotypa bilder och missförstånd i vad personcentrerad vård innebär. Om en personcentrerad vård inte tillämpas blir relationsskapandet ofta lidande. Maslow beskriver vidare att utmaningen är att öka kunskapen bland vårdpersonal kring personcentrerad vård för att göra det lättare att förstå och därigenom tillämpa i praktiken. Vi anser att det är viktigt att
personens individualitet tas tillvara när en omvårdnadsåtgärd planeras och tillämpas.
Personcentrerad vård kan vara en nyckel till en god omvårdnad där trygghet skapas genom goda relationer. Vi anser att genom förståelse för personen kan behov lättare identifieras och på så sätt kan orons uppkomst förstås och därigenom bemötas.
Litteraturstudiens resultat beskriver hur olika aktiviteter kan vara viktiga som omvårdnadsåtgärd för personer med demens. I resultatet skiljer vi på stimulerande och distraherande aktivitet. Skillnaden vi vill förmedla är att stimulerande aktivitet handlar om att preventivt förebygga att oro uppstår genom att sysselsätta personen. Distraherande aktivitet handlar istället om att avleda personen med en aktivitet när oron är ett faktum. En annan omvårdnadsåtgärd som beskrivs i resultatet, både preventivt och vid redan uppkommen oro, är musik som också kan vara en
aktivitet i kombination med dans och rörelser. Musik beskrivs dock som en enskild kategori eftersom det specifikt frekvent används som omvårdnadsåtgärd. Chen och Fu (2008) menar att aktiviteter kan främja välbefinnande hos äldre personer. De menar fortsättningsvis att nöjet med aktiviteten varierar beroende på personens bakgrund. Enligt Giebel, Sutcliffe och Challis (2015) kan aktiviteter ha en positiv effekt på livskvalitén hos personer med demens. De menar
fortsättningsvis att klara av vardagliga aktiviteter på egen hand leder ökat välbefinnande för personen. Edvardsson et al. (2010) menar att de närstående har unik kunskap om personen som genom ett samarbete mellan närstående och sjuksköterska kan tillämpas för en personcentrerad vård. Detta kan ha en betydelse vid planering av aktiviteter anpassade efter personen. Vi anser att närstående kan ha en betydande del i att skapa en personcentrerad vård för en person med
demens genom att bidra med sitt perspektiv vilket kan ha en positiv inverkan i omvårdnaden. Det finns indikationer för att aktiviteter kan minska oro och öka välbefinnandet för personer med demens.
Resultatet i denna litteraturstudie visar att musik var en frekvent använd omvårdnadsåtgärd för att minska oro hos personer med demens. Musik kunde användas både preventivt och vid uppvisad oro. Åtgärder med musik kunde tillämpas tillsammans med dans och rörelser eller genom att endast lyssna på musik. Det kunde vara personlig favoritmusik eller ospecificerad musik. Syftet med omvårdnadsåtgärderna var genomgående att minska oro. McDermott, Orrell och Ridder (2014) menar att personer som uppvisar BPSD-symtom kan bli hjälpta av musik som omvårdnadsåtgärd. De menar fortsättningsvis att musik har en snabb positiv inverkan på
personens humör. Anledningen till varför musik har en positiv inverkan på humöret kan vara att musiken är kopplad till personliga minnen, personens kulturella identitet men även att det kan bygga och bibehålla relationer till andra genom att exempelvis sjunga tillsammans. Harmer och Orrell (2008) menar att få lyssna på musik, sjunga och dansa kan vara viktiga komponenter för att skapa välbefinnande för personer med demens. De menar fortsättningsvis att de flesta människor uppskattar och mår bra av musik. Musik har visat sig vara en populär
omvårdnadsåtgärd som har många fördelar, det kan användas som en aktivitet, det kan vara kopplat till goda minnen och även stimulera sociala kontakter. Musik är fortsättningsvis en enkel omvårdnadsåtgärd som med fördel kan omsättas i praktiken. Då musik också har en social funktion kan det vidare kopplas till resultatet som visar på betydelsen av social kontakt som en
grund för att skapa en lugn tillvaro för personen med demens. Social kontakt genomsyrar alla funna omvårdnadsåtgärder där musik och andra aktiviteter kan ses ett praktiskt utförande som stimulerar till gemenskap.
Intervention
Utifrån litteraturstudiens resultat och diskussion har en möjlig intervention i form av utveckling i kunskap och användning av personcentrerad vård identifierats. Detta för att förbättra vården för personer med demens och öka välbefinnandet för att därigenom minska oro.
En studie (Reuben et al., 2013) beskriver ett projekt där individuella vårdplaner planeras och tillämpas utifrån noggrann datainsamling om personen med demens. Datainsamlingen skedde i form av intervjuer tillsammans med personen och dennes närstående. Detta gjorde att
individuella behov kunde identifieras och en personcentrerad vård kunde utformas. Projektets syfte var att öka självständigheten och värdigheten hos personerna med demens men även att minimera utbrändhet bland vårdpersonal. En annan studie (Rokstad,Vatne, Engedal & Selbæk, 2015) beskriver vikten av ett bra ledarskap för kunna tillämpa en personcentrerad vård i
praktiken. De menar att ledaren bör vara en god förebild och se hela personalen. Detta medför att kulturen blir mer personfokuserad i arbetslaget vilket i sig ökar motivationen för att förbättra den personcentrerade vården. Vi menar att genom att tillämpa individuella vårdplaner kan personens individuella behov så som oro identifieras vilket kan leda till ett ökat välbefinnande. I en
vårdkultur där ledaren ser och motiverar personalen på individnivå kan det finnas en ökad motivation till att tillämpa en personcentrerad vård. Därför anser vi att genom att utbilda vårdpersonal i personcentrerad vård kan omvårdnaden utvecklas och förbättras. För att motivationen i arbetsgruppen ska upprätthållas krävs ett gott ledarskap och ett öppet arbetsklimat. Vi anser att utbildning som intervention leder till ökad kunskap i att identifier individuella behov, vilket i sig leder till att oro kan minskas för personer demens.
Metoddiskussion
En väldefinierad sökstrategi är en viktig del i en litteraturöversikt då sökresultatet blir
litteraturstudiens resultat. En felaktig sökning kan leda till ett missvisande resultat. Det är därför viktigt att ett väldefinierat syfte formulerats innan sökningen påbörjas (Whittemore & Knafl, 2005). Denna litteraturstudies bekräftbarhet har övervägts genom att frågeställningar har
utformats utifrån syftet. Dessa frågeställningar återkommer i resultatet vilket bör säkra att resultatets har utgått från syftet. Författarnas förförståelse har genomgående diskuterat trots det finns en risk att förförståelsen har vägts in i resultatet (jmf. Polit & Beck, 2012, s. 585). Litteratursökningen i den här litteraturstudien har därför inletts med att ett tydligt syfte och frågeställningar har definierats. Detta för att kunna ta fram relevanta sökord inför
litteratursökningen. Polit och Beck (2012, s. 585) menar att för en god tillförlitlighet bör sökorden vara relevanta utifrån studiens syfte, det handlar även om att få med all relevant litteratur i sökningen. Litteratursökningen utfördes i två databaser, Cinahl och PubMed, detta för att inte missa någon relevant litteratur. Samma sökord användes i båda databaserna. Trots att sökorden valdes med omsorg kan andra söktermer ha tillämpats för att tydliggöra
frågeställningen angående prevention. Dock anser vi att sökningen vi utförde resulterade i relevanta studier för oss, men det finns fortfarande en risk att relevanta studier har missats och uteslutits. Whittemore och Knafl (2005) menar att en litteraturöversikts litteratursökning ska vara tydligt dokumenterad i metoddelen innehållande söktermer, databaser, begränsningar samt inklusions- och exklusionskriterier. I enlighet med detta har litteratursökningen i den här litteraturstudien dokumenterats efter dessa punkter.
Pålitlighet handlar om att studien ska vara möjlig att utföra igen där ett liknande resultat framgår (Polit & Beck, 2012, s. 585). Denna litteraturstudie har metoden beskrivits enligt Whittemore och Knafl (2005) där analysprocessen går att följa steg för steg. Därför bör litteraturstudien vara möjlig att utföra igen och få ett liknande resultat. Det finns en risk att relevanta studier har exkluderats i processen då endast titel och abstrakt lästes vilket kan ses som en brist. Alla valda artiklar har kvalitetsgranskats av båda författarna med hjälp av granskningsprotokoll enligt Willman et al. (2011). Studier av hög, medel och låg kvalite har inkluderats. I dataanalysen är det viktigt att under extrahering av data inte förlora kärnan i innehållet. För att säkerhetsställa detta gick författarna tillbaka till primärkällorna ett flertal gånger under hela analysprocessen och diskuterade valen som gjordes. En matris har använts för att finna mönster mellan den extraherade datan från olika primärkällor. Författarna har ett flertal gånger gått tillbaka till primärkällorna för att garantera att ingen data har uteslutits i resultatet.
Utifrån resultatet har synteser utformats där en kort slutsats har formulerats. Detta kräver en djupare förståelse för resultatet och att alla resultatets variationer inkluderats (Whittemore & Knafl, 2005). Författarna har därför diskuterat resultatet ett flertal gånger för att garantera att ingen data har missats i syntesen. Genom att författarna har diskuterat och återkommande gått tillbaka till primärkällorna för att inte missa viktig information samt att få alla perspektiv ökar trovärdigheten på litteraturstudien. Polit och Beck (2012, s. 585) menar att överförbarhet handlar om att studiens resultat går att tillämpa inom andra grupper eller kontext. I denna litteraturstudie finns möjlighet att resultatet går att överföra till andra grupper där oro är vanligt förekommande. Detta kan till exempel vara inom den psykiatriska vården. Författarna anser även att resultatet bör gå att överföra till olika länder detta eftersom studierna som analyserades kommer från ett antal olika länder med olika kontext.
Slutsatser
Resultatet visar att det finns ett flertal omvårdnadsåtgärder som kan användas vid oro hos personer med demens. Den här kunskapsöversikten förmedlar preventiva omvårdnadsåtgärder samt omvårdnadsåtgärder vid redan uppkommen oro. De identifierade preventiva
omvårdnadsåtgärderna är: social kontakt och närhet, stimulerande aktivitet samt musik.
Omvårdnadsåtgärderna som kan tillämpas vid redan uppkommen oro identifierades som: social kontakt och närhet, distraherande aktivitet och musik. Det är viktigt att omvårdnadsåtgärder planeras utifrån och i största möjliga mån tillsammans med personen. Detta för att ha ett personcentrerat perspektiv där personens individualitet tas tillvara. Genom denna
kunskapsöversikt kan vårdpersonal som arbetar med personer som har demens få en insikt i olika omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas. Oro är ett vanligt förekommande symtom vid demens och därför är det ständigt återkommande i sjuksköterskans arbete. Denna litteraturstudie kan därför vara ett stöd i planering av preventiva omvårdnadsåtgärder och även i vilka
omvårdnadsåtgärder som kan användas vid redan uppkommen oro. Genom att ha strategier för att minska oro kan välbefinnandet för personer med demens öka. Forskning som saknas inom detta område utifrån vår litteratursökning är kvalitativa studier, både ur ett patient, närstående- och personalperspektiv. Det fanns även begränsat med forskning kring omvårdnadsåtgärder som kan användas vid redan uppkommen oro.
Referenser
Artiklar märkta med (*) ingår i analysen
Boyd, R. (2013). Early diagnosis and access to treatment for dementia patients. Nurse
Prescribing, 11(4), 174-178.
Bunn, F., Sworn, K., Brayne, C., Iliffe, S., Robinson, L., & Goodman, C. (2015).
Contextualizing the findings of a systematic review on patient and carer experiences of dementia diagnosis and treatment: a qualitative study. Health Expectations, 18(5), 740-753.
doi:10.1111/hex.12162
Chen, S., & Fu, Y. (2008). Leisure participation and enjoyment among the elderly: individual characteristics and sociability. Educational Gerontology, 34(10), 871-889.
*Cohen-Mansfield, J., Marx, M., Dakheel-Ali, M., Regier, N., Thein, K., & Freedman, L.
(2010). Can agitated behavior of nursing home residents with dementia be prevented with the use of standardized stimuli?. Journal Of The American Geriatrics Society, 58(8), 1459-1464.
doi:10.1111/j.1532-5415.2010.02951.x
*Cooke, M. L., Moyle, W., Shum, D. H., Harrison, S. D., & Murfield, J. E. (2010). A
randomized controlled trial exploring the effect of music on agitated behaviours and anxiety in older people with dementia. Aging & Mental Health, 14(8), 905-916.
doi:10.1080/13607861003713190
Edberg, A., Bird, M., Richards, D., Woods, R., Keeley, P., & Davis-Quarrell, V. (2008). Strain in nursing care of people with dementia: nurses' experience in Australia, Sweden and United Kingdom. Aging & Mental Health, 12(2), 236-243.
Edvardsson, D., Fetherstonhaugh, D., & Nay, R. (2010). Promoting a continuation of self and normality: person-centred care as described by people with dementia, their family members and aged care staff. Journal Of Clinical Nursing, 19(17/18), 2611-2618.
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., & ... Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-centered care — Ready for prime time. European Journal Of Cardiovascular
Nursing, 10(4), 248-251. doi:10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Frame, K. (2004). Intervention, intervene, interfere... what are we doing?. Nursing Forum, 39(1), 23-27. doi:10.1111/j.0029-6473.2004.00023.x
Giebel, C. M., Sutcliffe, C., & Challis, D. (2015). Activities of daily living and quality of life across different stages of dementia: a UK study. Aging & Mental Health, 19(1), 63-71. doi:10.1080/13607863.2014.915920
Harmer, B., & Orrell, M. (2008). What is meaningful activity for people with dementia living in care homes? A comparison of the views of older people with dementia, staff and family carers.
Aging & Mental Health, 12(5), 548-558.
Heggestad, A. T., Nortvedt, P., & Slettebø, Å. (2013). ‘Like a prison without bars’: Dementia and experiences of dignity. Nursing Ethics, 20(8), 881-892. doi:10.1177/0969733013484484
*Hicks-Moore, S., & Robinson, B. (2008). Favorite music and hand massage: two interventions to decrease agitation in residents with dementia. Dementia (14713012), 7(1), 95-108.
*Hutson, C., Orrell, M., Dugmore, O., & Spector, A. (2014). Sonas: A Pilot Study Investigating the Effectiveness of an Intervention for People With Moderate to Severe Dementia. American
Journal Of Alzheimer's Disease & Other Dementias, 29(8), 696-703.
doi:10.1177/1533317514534756
Irwin-Whitney, L. (2014). Using Reflection to Improve Person-Centred Care as a New Graduate Registered Nurse. Whitireia Nursing & Health Journal, (21), 49-52.
*Jøranson, N., Pedersen, I., Rokstad, A. M., & Ihlebæk, C. (2015). Effects on Symptoms of Agitation and Depression in Persons With Dementia Participating in Robot-Assisted Activity: A
Cluster-Randomized Controlled Trial. Journal Of The American Medical Directors Association,
16(10), 867-873. doi:10.1016/j.jamda.2015.05.002
Kolanowski, A., & Litaker, M. (2006). Social interaction, premorbid personality, and agitation in nursing home residents with dementia. Archives Of Psychiatric Nursing, 20(1), 12-20.
Kolcaba, K., Schirm, V., & Steiner, R. (2006). Effects of hand massage on comfort of nursing home residents. Geriatric Nursing, 27(2), 85-91
*Kong, E., Evans, L., & Guevara, J. (2009). Nonpharmacological intervention for agitation in dementia: a systematic review and meta-analysis. Aging & Mental Health, 13(4), 512-520. doi:10.1080/13607860902774394
Lasprilla, J. C. A., Moreno, A., Rogers, H., & Francis, K. (2009). The effect of dementia patient’s physical, cognitive, and emotional/behavioral problems on caregiver well-being: findings from a Spanish-speaking sample from Colombia, South America. American journal of
Alzheimer's disease and other dementias, 24(5), 384-395.
Levenson, R. W., Sturm, V. E., & Haase, C. M. (2014). Emotional and behavioral symptoms in neurodegenerative disease: A model for studying the neural bases of psychopathology. Annual
Review of Clinical Psychology, 10, 581–606.
http://doi.org/10.1146/annurev-clinpsy-032813-153653
*Lin, Y., Chu, H., Yang, C., Chen, C., Chen, S., Chang, H., & ... Chou, K. (2011). Effectiveness of group music intervention against agitated behavior in elderly persons with dementia.
International Journal Of Geriatric Psychiatry, 26(7), 670-678. doi:10.1002/gps.2580
Lowery, D., & Warner, J. (2009). Behavioural and psychological symptoms of dementia
(BPSD): the personal and practical costs of dementia. Journal Of Integrated Care, 17(2), 13-19.
*Majić, T., Gutzmann, H., Heinz, A., Lang, U. E., & Rapp, M. A. (2013). Animal-assisted therapy and agitation and depression in nursing home residents with dementia: a matched case– control trial. The American Journal of Geriatric Psychiatry, 21(11), 1052-1059.
Maslow, K. (2013). Person Centered Care for People with Dementia: Opportunities and Challenges. Generations, 37(3), 8-15.
Mast, B. (2009). Uncertainties in dementia: what do people with dementia experience?.
Generations, 33(1), 30-36.
McDermott, O., Orrell, M., & Ridder, H. M. (2014). The importance of music for people with dementia: the perspectives of people with dementia, family carers, staff and music therapists.
Aging & Mental Health, 18(6), 706-716. doi:10.1080/13607863.2013.875124
McKeown, J., Clarke, A., Ingleton, C., Ryan, T., & Repper, J. (2010). The use of life story work with people with dementia to enhance person-centred care. International Journal Of Older
People Nursing, 5(2), 148-158. doi:10.1111/j.1748-3743.2010.00219.x
Meyer, J., McCullough, J., & Berggren, I. (2016). A phenomenological study of living with a partner affected with dementia. British Journal Of Community Nursing, 21(1), 24-30.
Palm, R., Jünger, S., Reuther, S., Schwab, C. G. G., Dichter, M. N., Holle, B., & Halek, M. (2016). People with dementia in nursing home research: a methodological review of the definition and identification of the study population. BMC Geriatrics, 16, 78.
http://doi.org/10.1186/s12877-016-0249-7
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. (9.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
*Putman, L., & Wang, J. (2007). The closing group: therapeutic recreation for nursing home residents with dementia and accompanying agitation and/or anxiety. American Journal Of
Pritchard, J. C., & Brighty, A. (2015). Caring for older people experiencing agitation. Nursing
Standard (Royal College Of Nursing (Great Britain): 1987), 29(30), 49-58.
‘doi:10.7748/ns.29.30.49.e9693
Reuben, D. B., Evertson, L. C., Wenger, N. S., Serrano, K., Chodosh, J., Ercoli, L., & Tan, Z. S. (2013). The University of California at Los Angeles Alzheimer's and Dementia Care Program for Comprehensive, Coordinated, Patient-Centered Care: Preliminary Data. Journal Of The
American Geriatrics Society, 61(12), 2214-2218. doi:10.1111/jgs.12562
Rokstad, A. M., Vatne, S., Engedal, K., & Selbæk, G. (2015). The role of leadership in the implementation of person-centred care using Dementia Care Mapping: a study in three nursing homes. Journal Of Nursing Management, 23(1), 15-26. doi:10.1111/jonm.12072
*Sung, H., Chang, A., & Lee, W. (2010). A preferred music listening intervention to reduce anxiety in older adults with dementia in nursing homes. Journal Of Clinical Nursing, 19(7/8), 1056-1064. doi:10.1111/j.1365-2702.2009.03016.x
*Sung, H., Lee, W., Li, T., & Watson, R. (2012). A group music intervention using percussion instruments with familiar music to reduce anxiety and agitation of institutionalized older adults with dementia. International Journal Of Geriatric Psychiatry, 27(6), 621-627.
doi:10.1002/gps.2761
Van der Linde, R. M., Dening, T., Matthews, F. E., & Brayne, C. (2014). Grouping of behavioural and psychological symptoms of dementia. International Journal of Geriatric
Psychiatry, 29(6), 562–568. http://doi.org/10.1002/gps.4037
*Vink, A. C., Zuidersma, M., Boersma, F., de Jonge, P., Zuidema, S. U., & Slaets, J. J. (2013). The effect of music therapy compared with general recreational activities in reducing agitation in people with dementia: a randomised controlled trial. International Journal Of Geriatric
Ward, S., Opie, J., & O'Connor, D. W. (2003). Family carers' responses to behavioural and psychological symptoms of dementia. International Journal Of Geriatric Psychiatry, 18(11), 1007-1012. doi:10.1002/gps.1005
Whittemore, R., & Knafl, K. (2005). The integrative review: updated methodology. Journal Of Advanced Nursing, 52(5), 546-553. doi:10.1111/j.1365-2648.2005.03621.x
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan
forskning & klinisk verksamhet. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
*Witzke, J., Rhone, R., Backhaus, D., & Shaver, N. (2008). How sweet the sound: research evidence for the use of music in Alzheimer's dementia. Journal Of Gerontological Nursing,
Bilaga 1, Matris över slutkategorier för respektive frågeställning.
Artiklar Vilka omvårdnadsåtgärder kan tillämpas i preventivt syfte för att minska oro hos en person med demens?
Vilka omvårdnadsåtgärder kan tillämpas när oron har uppkommit
hos en person med demens?
Musik Närvaro och kontakt
Aktivitet Musik Social kontakt och närhet Distraherand e aktivitet Witzke, Rhone, Backhous & Shaver/2008/USA (1) X Vink, Zuidersma,Boersma, Jonge, Zuidema & Slaets/2012/ Nederländerna (2)
X X
Lin et al./2010
/Taiwan (3) X Sung, Chang &
Lee/2010/ Taiwan (4) X Cohen-Mansfield, Marx, Dakheel-Ali, Regier, Thein &Freedman/2010/I sarel (5) X X Cooke, Moyle, Shum, Harrison & Murfield /2010/ Australien (6) X X Hutson, Orrell, Dugmore & Spector/2014/UK (7) X X
Kong, Evans & Guevara /2009/USA & Sydkorea (8) X X X Majic, Gutzmann, Heinz, Lang & Rapp/2013/Tysklan d (9) X Hicks-Moore & Robinson/2008/Ka nada (10) X X Jøranson, Pedersen, Rokstad & Ihlebæk/2015/ Norge (11) X
Sung, Lee, Li & Watson/2011/Taiw an & UK (12) X Putman & Wang/2007/USA (13) X X
