KVÄLLSTIDNINGARS PORTRÄTTERING AV KVINNLIGA
OCH MANLIGA VÅLDSBROTTSFÖRÖVARE
Fanny Björndahl Erik Fernau Sofie Ågren VT19 Självständigt uppsatsarbete, 15 hp Kriminologi
Institution för juridik, psykologi och socialt arbete Louise Frogner
Sammanfattning
Denna studie syftade till att undersöka hur svenska kvällstidningar porträtterar manliga och kvinnliga våldsbrottsförövare. Vidare syftade studien till att undersöka mönster kring de svenska kvällstidningarnas språkbruk som appliceras när kvinnliga respektive manliga våldsbrottsförövare beskrivs. Data samlades in genom en strukturerad granskning av 114 nyhetsartiklar i Sveriges två största kvällstidningar. Därefter analyserades data genom en kvalitativ tematisk analys. Resultatet av studien visade att de svenska kvällstidningarna porträtterar kvinnliga och manliga våldsbrottsförövare på olika vis. Kvällstidningarna var mer benägna att använda ett mildare språkbruk och positivare begrepp när man beskrev kvinnliga förövare än när manliga förövare porträtterades. Slutsatserna av denna studie var att kvällstidningarna bidrar till att upprätthålla de könsnormer som råder i samhället, där män beskrivs som starka och försörjande medan kvinnor beskrivs som utsatta och omhändertagande, även när man beskriver personer som begått grova brott. Diskussionen förs kring vad dessa skillnader kan innebära ur ett kriminologiskt sammanhang. Bland annat angående hur kvällstidningar kan påverka samhällets uppfattningar om kvinnliga respektive manliga våldsbrottsförövare och vad denna porträttering kan medföra för konsekvenser i en kriminalpolitisk kontext.
Nyckelord: våldsbrottsförövare, genusperspektiv, nyhetsartiklar, porträttering
Abstract
The purpose of this study is to highlight how the Swedish newspapers portray male and female violence offenders and to investigate the language used when describing and writing about male and female violence offenders. Data was gathered through a structured investigation of 114 articles from two of the biggest newspapers in Sweden. The method used was a qualitative theme analysis. The result of this study shows that Swedish newspapers portray male and female violence offenders differently. The Swedish newspapers were more likely to use a softer and more positive tone when describing female offenders compared to when describing male offenders. The conclusion of this study is that Swedish newspapers are entertaining the gender norms set by society, where men are commonly described as strong breadwinners and women described in terms of being vulnerable and caring, even when describing violence offenders. The discussion in this study revolves around the impact these differences can have from a criminology perspective. The study also discusses the potential impact and effect the newspapers can have on society’s understanding of female and male violence offenders.
Keywords: violent offenders, gender perspective, news articles, portray
Kvällstidningars porträttering av kvinnliga och manliga våldsbrottsförövare ... 1
Definition våldsbrott och förövare ... 1
Medias påverkan ... 2 Kvinnlig porträttering ... 3 Manlig porträttering ... 5 Teoretisk utgångspunkt ... 6 Studiens syfte ... 8 Metod ... 9 Urval ... 9 Material ... 10
Procedur och etik... 11
Analysmetod... 13
Resultat och analys ... 14
Beskrivning av förövaren ... 15
Beskrivning av brottet... 18
Beskrivning av motiv... 21
Diskussion ... 24
Konsekvenser ... 25
Styrkor och svagheter ... 25
Praktisk tillämpning... 28
Vidare forskning ... 29
Kvällstidningars porträttering av kvinnliga och manliga våldsbrottsförövare
Det senaste decenniet har en diskussion förts mellan kriminologer, sociologer och
medieforskare om relationen mellan media och brottslighet (Pollack, 2001). Diskussionen berör den ökade fixeringen i samhället och om rapportering av brott, specifikt våldsbrott. Fixeringen av våldsbrott syftar både till nyhetsrapportering samt att underhålla läsarna. I nuläget kan inte brottslighet diskuteras utan att media inkluderas i diskussionen, inte heller tvärtom. Det är ämnen som är starkt förankrade med varandra. Media har en betydande inverkan på människors värderingar och uppfattningar om samhället (Blomberg, 2004; Fagerström & Nilsson, 2008; Richards, Kirkland Gillespie & Dwayne Smith, 2011). Med dessa två faktorer i beaktning, medias starka relation till brott samt att media påverkar läsarens uppfattning, kan medias porträttering komma att påverka läsarens uppfattning av våldsbrott samt dess förövare (Geschke, Sassenberg, Ruhrmann & Sommer, 2010; Richards m.fl., 2011). Nyhetsrapportering om våldsbrott och dess förövare kan uppfattas som icke-proportionerligt då kvinnliga våldsbrottsförövare ofta får stor medial uppmärksamhet, trots att kvinnor statistiskt sett begår en liten andel av antalet våldsbrott (Grabe, Trager, Lear &
Rauch, 2006). Våldsbrott med kvinnliga förövare klär även ofta hela uppslag och framsidor (Sellers, Desmarais & Tirotti, 2014). Medias strävan efter att publicera nyheter först, i syfte att få läsare, kan därmed riskera att nyhetsrapportering innehåller faktafel. Icke-proportionell nyhetsrapportering och spridning av faktafel i kombination med att media har en betydande påverkan på samhällets uppfattningar i den porträttering som förs, gör det ytterst relevant att studera. Detta kan komma att påverka opinion kring rådande kriminalpolitik och allmänhetens uppfattning om brott och dess förövare. Den rådande kriminalpolitiken i samhället och
allmänhetens uppfattning riskerar till följd av detta att påverkas av opinion skapad av
missvisande och felaktig nyhetsrapportering. Syftet med studien är att undersöka hur svenska kvällstidningar porträtterar manliga respektive kvinnliga våldsbrottsförövare. Vidare syftar studien till att undersöka mönster kring de svenska kvällstidningarna språkbruk som appliceras när kvinnliga respektive manliga våldsbrottsförövare beskrivs.
Definition våldsbrott och våldsbrottsförövare
Våldsbrott och våldsbrottsförövare är två centrala begrepp i denna studie. Nedan följer en redogörelse för hur författarna valt att definiera dessa begrepp.
Våldsbrott. Våldsbrott kommer i denna studie att definieras enligt Polismyndighetens (2017) definition, vilket innefattar fem brottskategorier från brottsbalken. Kapitel tre - brott mot liv och hälsa som inkluderar exempelvis mord, dråp, misshandel samt barnadråp. Kapitel fyra - brott mot fred och frihet som inkluderar exempelvis hot och fridskränkning. Kapitel sex - sexualbrott som inkluderar exempelvis våldtäkt eller våldtäkt mot barn. Kapitel åtta- stöld, rån och andra tillgreppsbrott.
Våldsbrottsförövare. Våldsbrottsförövare i denna studie kommer att definieras som en individ som presenteras i nyhetsartiklar som gärningsperson för ett våldsbrott. Studien
kommer att inkludera nyhetsartiklar publicerade i kvällstidningar där förövaren som omskrivs antingen kan vara dömd eller misstänkt för våldsbrott.
Medias påverkan
Medias rapportering om allvarligare brott, som våldsbrott, kan komma att forma opinion i samhället angående brott och dess förövare (Isaacs & Mthembu, 2018; Richards m.fl., 2011; Yamamura, 2002). Media anses inneha en maktposition i vad som anses rätt eller fel i samhällets ögon kring dessa fenomen och media kan komma att påverka samhällets moral (Kellner, 1995, refererat i Dines & Humez, 2003). I vissa fall bedöms media ha allra störst påverkan på människors attityder och beteenden (Kellner, 1995, refererat i Richards m.fl., 2011; Taylor & Sorenson, 2002). Konsekvenserna av medias maktposition kan innebära att attityderna till vissa brottstyper och förövare formas olika. Detta i sin tur kan leda till att förövare av vissa brottstyper blir lindrigare behandlade medan förövare som begått brott som inte anses accepterade döms och stigmatiseras hårdare av samhället.
Medias nyhetsrapportering är menat att ha informativa artiklar för läsarna, dock kan media genom lögner och manipulation missleda läsarna för att skapa ett narrativ (Xue, Hirche & Cao, 2019). Genom medias styrande agenda kan det komma att påverka samhällets
kollektiva debatter om olika samhällsfenomen och påverka läsarnas attityder. Forskning har även visat att omfattande och detaljerade beskrivna tidningsartiklar inkluderande en tydlig beskrivning av exempelvis förövare och brott kan påverka läsarens uppfattning i större grad än mindre omfattande tidningsartiklar (Geschke m.fl., 2010). I dagens nyhetsrapportering då nyheter kan spridas i rasande takt genom sociala medier och notiser från applikationer är det av vikt att vara snabb att få sin nyhet publicerad. Detta kan orsaka att journalister tenderar att använda sig av rykten och bristfällig information för att kunna publicera nyheten först
icke sanningsenlig information om brott. Utöver att sprida nyheter först så kan journalister utnyttja sitt språkbruk för att förmedla en känsla av spänning i läsarens vardag där vad som är fakta och fiktion inte tydligt kan särskiljas (Jewkes, 2004). Denna dramatisering av brott kan motiveras av ett allmänintresse, men samtidigt genererar denna typ av nyhetsrapportering läsare. Om bristfällig eller felaktig information om nyheter sprids, kan nyhetsmedia utnyttja de förstorade och stereotypa reaktioner som kan uppstå i samhället och påverka samhälleliga värderingar, så kallad moralpanik, som ett verktyg för att behålla läsare (Mawby & Gisby, 2009). Moralpanik kan även utnyttjas för att driva opinion som påverkar politikernas
beslutsfattande och skynda på denna process (Pollack, 2001). Nyhetsrapportering, som i vissa fall överdriver och förstorar problem i samhället, i kombination med krav på lösning från politiker och hur de har agerat tidigare, tvingar till viss del politiker att ta ställning i frågan. Politiker behöver då agera för att tillfredsställa den opinion som råder och då agerar för att undvika kritik. Konsekvenser av detta kan bli att politikers agerande inte baseras på vad som skulle ha fungerat för att lösa problemet utan istället tillfredsställer rådande opinion.
Kvinnlig porträttering
Brott begångna av kvinnliga förövare innehar ett stort medialt intresse där kvinnliga förövare ofta blir publicerade som tidningars huvudnyhet och publicerades ofta på tidningens
förstasida (Sellers m.fl., 2014). Media finner även ett större nyhetsvärde i de mest allvarliga våldsbrott där kvinnliga förövare förekommer. Kvinnor som begår samma typ av brott som manliga förövare får en mildare porträttering i nyhetsmedia, med undantag för brott mot barn då kvinnor bryter mot könsnormen som omhändertagande modersgestalt (Grabe m.fl., 2006). Forskning indikerar att motiv som nyhetsmedia beskriver till kvinnors utövande av våld är exempelvis ekonomiska motiv, gräl, narkotika, otrohetsaffärer (Carlyle, Scarduzio & Slater, 2014), känslobaserade motiv, galenskap eller att hon framställs som tokig (Naylor, 2001). Resultatet av denna forskning visar att nyhetsartiklar porträtterar kvinnor genom att beskriva en historia av normbrytande beteende och missbruk. Kvinnliga sexualbrottsförövare vinklas också ofta som naiva och att de utfört brottet exempelvis till i affekt av en förälskelse medan manliga förövare vinklas som fullt medvetna om sin handling (Landor & Eisenchlas, 2012). Nyhetsartiklar framhäver även att kvinnor ofta känner en skuld eller ånger av sitt brott. Det är också vanligt att nyhetsmedia ger smeknamn på kvinnliga förövare (Naylor, 2001), som exempelvis småbarnsmamman. Forskning som har undersökt hur kvinnliga
väldigt neutralt i jämförelse med manliga sexualbrottsförövare (Landor & Eisenchlas, 2012). Där en kvinna begått ett sexualbrott används ofta milda begrepp som exempelvis sexuell relation, vilket i slutändan kan ses som en förminskning i allvarlighetsgraden och en romantisering av brottet.
I en studie, som undersökt hur läsaren uppfattar hur porträttering av förövare ser ut i nyhetsartiklar om partnervåld, så uppfattar läsarna att kvinnliga förövare håller sig inom könsnorm när de begår partnervåld (Scarduzio, Carlyle, Harris & Savage, 2017). Vilket i studien innebär att kvinnan exempelvis agerar i nöd och därmed inte bryter könsnormen. Manliga förövare uppfattas istället som att de går utom sin könsnorm då de utför ett våldsbrott på ett betraktat svagare offer. Kvinnliga förövare beskrivs i media, enligt läsarna, som extremt emotionella vid brottstillfället där känslorna baseras på yttre faktorer, exempelvis
provokation. Kvinnliga förövare beskrivs kunna ursäktas för sitt brott genom att hon agerar i självförsvar och rädsla. Uppfattningen av kvinnligt våldsutövande tycks baseras på tydliga könsstereotyper i samhället, att det är kvinnans sista utväg att ta till våld för att undkomma situationen.
Sociala förväntningar på kvinnor är ofta att de är vänliga, icke våldsamma och de förväntas inte begå brott (Collins, 2016). Kvinnlig våldsbrottslighet kan därmed uppfattas som mer avvikande av samhället än manlig våldsbrottslighet och att det i större grad behövs en förklaring till varför kvinnor begår våldsbrott som mord och dråp (Naylor, 2001). Detta leder i sin tur till att läsarna får en mer kraftfull visualisering av brottet därför att fler artiklar och bilder publiceras. Kvinnliga förövare som begått lindrigare brott, som anses accepterade inom den kvinnliga könsnormen, porträtteras med ett mildare språkbruk och neutrala begrepp av media. Bryter de däremot könsnormen och begår allvarliga brott som exempelvis att ha ihjäl sin partner, porträtteras de hårdare i nyhetsmedia som exempelvis illvilliga svarta änkor (Collins, 2016). När kvinnor begår våldsbrott stigmatiseras de dubbelt jämfört med män (Chesney-Lind & Irwin, 2007; Collins, 2016). De stigmatiseras likt män som kriminella men tillskrivs även en stigmatisering som att de brutit mot den samhälleliga förväntningen av kvinnlig underkastelse, då kvinnor inte förväntas begå brott. Vid våldsbrott, exempelvis mord, där en kvinnlig förövare har utövat våld på grund av en psykisk störning fokuserar
nyhetsmedia ändå på att förklara omständigheterna med sociala och individuella faktorer, exempelvis relationsproblem, diskriminering eller trauma (Quintero Johnson & Miller, 2016). Resultatet av studien beskriver orsaken till detta fenomen som att det inte är helt accepterat med psykisk störning som enda förklaring till att en kvinna begår ett våldsbrott. Man
eftersträvar att beskriva bakgrundsfaktorer till kvinnans eventuella psykiska störning i syfte att den kvinnliga förövaren ska erhållas sympati och en chans till upprättelse.
Sammanfattningsvis tyder ovanstående forskning på liknande resultat som tidigare utförd feministisk forskning som visat att nyhetsmedias skildring av kvinnor indikerar deras status i samhället, där representationen i nyhetsmedia stöder hierarkiska könsroller och där kvinnor underordnas män (Croteau & Hoynes, 1997, refererat i Richards m.fl., 2011).
Manlig porträttering
Manliga förövare som begår våldsbrott erhåller ett stort utrymme i nyhetsrapportering kring brott (Grabe m.fl., 2006). Tidigare studier visar på en tydlig skillnad i hur porträttering i media skiljer sig åt, där män får tuffare behandling i nyhetsmedia än kvinnor som begår samma typ av brott (Grabe, m.fl., 2006; Landor & Eisenchlas, 2012). Vid porträttering av manliga sexualbrottsförövare tenderar nyhetsmedia att använda sig av hårdare begrepp som pedofil och pervers än när kvinnliga sexualbrottsförövare porträtteras (Landor & Eisenchlas, 2012). När manliga förövare porträtteras beskrivs de ofta i nyhetsmedia med mer negativa begrepp än kvinnliga förövare, som exempelvis galna och instabila (Collins, 2016).
När nyhetsmedia porträtterar manliga partnervåldsförövare med hög status vilket inkluderar exempelvis ett framgångsrikt yrke, maktposition eller att personen är offentlig, så har en studie indikerat att journalister använder ett språkbruk som kan missleda och bidra till en förmildring av brottet och förövaren (Pepin, 2015). Journalister tenderar att understryka mannens status som dess yrke och inkluderar kommentarer eller begrepp som rationaliserar brottet, exempelvis kan de använda sig av lindrigare uttryck som dispyt, incident eller argumentation när det rör sig om partnervåld. Ytterligare forskning har visat att när nyhetsmedia använder sig av sensationell retorik, i syfte att locka läsare, ofta förmildrar omständigheterna för manliga partnervåldsförövare och dess brott samt tar bort fokus från offret (Isaacs & Mthembu, 2018). De porträtterar manliga förövare så att läsarna ska kunna sympatisera med männen och upprätthåller samtidigt könsnormer, alltså att det är mer accepterat att män begår brott jämfört med kvinnor, genom att porträttera manliga förövare mildare. Synsättet att ”pojkar är pojkar”, att manliga förövare beter sig i enlighet med sociala förväntningar baserat på könsroller och normer, genomsyrar artiklar från en studie som granskat nyhetsartiklar om skolskjutningar samt mord (Klein, 2005). Nyhetsartiklarna beskriver motiven till dessa våldsbrott som att männens maskulinitet har kränkts, ofta av kvinnor, och på så vis kan de rättfärdiga förövarens våldshandling.
Tidigare forskning har påvisat, likt kvinnliga förövare, att manliga partnervåldsförövare också porträtteras som emotionella men för män beror det på inre faktorer som exempelvis
svårhanterlig aggression (Scarduzio m.fl., 2017). Manliga förövarens våld grundar sig i tydliga könsstereotyper i samhället, att mannen vill ha kontroll och visa sin maktposition i förhållande till kvinnan. Manliga förövarens motiv uppfattas av läsarna som att de agerar instinktivt eller i aggression och detta kan enligt läsarna inte anses som ursäktande. Manliga förövare porträtteras att agera våldsamt för att skrämma sin partner (Sellers m.fl., 2014). Nyhetsartiklar beskriver motiven bakom partnervåld på liknande sätt för både manliga och kvinnliga förövare, de beskrivs som bakomliggande faktorer i privatlivet. Däremot vem som kommer erhålla ansvar för partnervåld porträtteras i nyhetsartiklarna som den förövare som utövar mest våld och innehar mest makt. Detta gör att manliga förövare innehar en högre risk att erhållas ansvar för partnervåld jämfört med kvinnliga förövare, då männen oftare
porträtteras i media som utövare av grövre våld. Sammanfattningsvis tyder forskning på att män porträtteras i enlighet med den samhälleliga könsnorm som råder, vilket innebär att män innehar en makt- och statusposition och att det finns förmildrande och genetiska
omständigheter till att män är aggressiva och begår brott.
Teoretisk utgångspunkt
Den aktuella studien kommer applicera två teoretiska perspektiv som vetenskaplig utgångspunkt, socialkonstruktivistiskt perspektiv samt ett genusperspektiv. Båda dessa perspektiv syftar till att förklara och förstå hur verkligheten i allmänhet och i synnerhet hur synen på män respektive kvinnor skapas i kontext, samspel och av kommunikation. I denna process innehar media en betydande roll då de utgör en viktig aktör i utformandet av
samhällsdiskurser samt skapar och driver opinion.
Socialkonstruktivistiskt perspektiv. Kärnan i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv är att kritiskt ifrågasätta sociala företeelser (Sarnecki, 2010). Socialkonstruktivismen innebär att verkligheten som vi människor uppfattar den, är en social konstruktion (Wenneberg & Nilsson, 2001). Människors samspel, kommunikation och interaktion är det som skapat den verklighet vi lever i. Vårt sätt att skapa och upprätthålla den verklighet som vi lever i baseras även på kunskap, sociala processer och de diskussioner som förs i samhället. De diskussioner som består av ord, begrepp och omständigheter kan komma att ha olika innebörd över tid eller av olika kontexter som vi lever i, beroende av kultur och historia. Socialkonstruktivismen syftar till att blotta de bakomliggande orsaker eller verkligheter som styr vissa fenomen i
samhället. Istället för att fråga om kunskap stämmer överens med verklighet, en
kategorisering av sant eller falskt, så fokuserar socialkonstruktivismen på hur verkligheten har tillkommit och producerats. Relevansen för den aktuella studien blir då att visa hur
nyhetsmedia skapar, påverkar och upprätthåller den diskussion som förs i samhället kring våldsbrott och dess förövare.
Genusperspektiv. Begreppet genus fokuserar på det socialt konstruerade könet snarare än på det biologiska (Butler, 2007). Det sociala könet, genus, har skapats genom social och kulturell konstruktion. Den sociala och kulturella konstruktionen framhäver förutom det sociala könet även en bild av vad som karaktäriserar manligt jämfört med kvinnligt och hur de förhåller sig till den maktordning som skapats av samhället. Genusperspektivet syn på det som samhället anser karaktäriserar manligt respektive kvinnligt är att det är en social konstruktion. Det innebär att samhället genom sociala interaktioner över tid konstruerat vad som anses kvinnligt och manligt (Butler, 2007). Detta tar sig uttryck exempelvis genom stereotypa könsnormer där kvinnan ofta porträtteras i relation till mannen som svagare en svagare individ och utsatt. Kvinnan porträtteras också utifrån hennes roll som moder som mer omhändertagande, vilket innebär att förväntningarna utifrån stereotypa könsroller är att kvinnan bör ta kollektivt ansvar och tillskrivs modersrollen, även om kvinnan inte har barn. Detta kan medföra att kvinnor inte förväntas begå brott. Mannen porträtteras som mer självständig och utifrån yrke och statusroll vara den försörjande parten. Mannen porträtteras också vara mer aggressiv och impulsiva vilket kan göra att de förväntas begå fler våldsbrott än kvinnor samt att det är mer accepterat. Detta då aggressivitet och impulsivitet är två vedertagna riskfaktorer för våldsbrott (Newburn, 2013). Det kan förklaras genom att män generellt förväntas besitta maskulina attribut, som exempelvis att de är fysiskt starkare.
Denna sociala konstruktion upprätthålls av den porträttering som förs i samhället kring detta fenomen, exempelvis nyhetsmedias porträttering av våldsbrottsförövare (Butler, 2007). Utifrån genusperspektivet kan människor genom porträttering få en direkt uppfattning om en förövare så fort det nämns om det är en kvinna eller man. Genusperspektivet som teoretiskt utgångspunkt kommer att appliceras i denna studie för att försöka förklara de eventuella skillnader som uppkommer vid analys av nyhetsartiklarna, vad dessa skillnader beror på och dess potentiella konsekvenser. Uppfattningen blir således baserad på de socialt konstruerade könsnormer som existerar i samhället.
Studiens syfte
I tidigare forskning som undersökt detta forskningsfält existerar det en brist i studier som undersöker detta fenomen på svensk nyhetsmedia, i synnerhet kvällstidningar. Det
förekommer i stor omfattning studier inom det givna forskningsfältet, däremot så har tidigare studier haft ett stort fokus på nyhetsmedias rapportering om partnervåld och sexualbrott (Scarduzio m.fl., 2017; Sellers m.fl., 2014; Landor & Eisenchlas, 2012). Tillvägagångssättet i en tidigare studie har fokuserat på läsarens tolkning och uppfattning (Scarduzio m.fl., 2017) snarare än att utföra en granskning av nyhetsartiklar utifrån ett teoretiskt perspektiv. Syftet med det har varit att förstå hur läsare uppfattar porträtteringen i en nyhetsartikel. Inom det givna forskningsfältet är det begränsat med kvalitativa forskningsstudier vilket också motiverar den aktuella studien. För att ta ett första steg för att fylla dessa kunskapsluckor kommer den aktuella studien fokusera på kvällstidningarnas rapportering gällande alla typer av våldsbrott enligt studiens definition samt tillämpa en direkt teoretisk tolkning. Genom att applicera ett socialkonstruktivistiskt genusperspektiv på kvällstidningsartiklar om
våldsbrottsförövare hoppas författarna kunna bidra med en ökad kunskap samt förståelse för hur svensk media porträtterar förövare samt hur detta kan påverka samhällets attityder och syn på manliga respektive kvinnliga våldsbrottsförövare.
Rapportering om våldsbrott är något som återfinns dagligen i svensk media, då det finns ett samhälleligt intresse att konsumera denna typ av nyhetsrapportering (Pollack, 2011). Hur media porträtterar kvinnliga respektive manliga våldsbrottsförövare olika beroende av dess kön kan komma att påverka hur samhället ser och behandlar dessa förövare (Richards m.fl., 2011). Det är därav av betydelse att undersöka om svensk nyhetsmedia porträtterar kvinnliga och manliga våldsbrottsförövare olika. Detta kan komma att ge konsekvenser som exempelvis att allmänheten anser att allvarlighetsgraden kan skilja beroende på om brottet är begånget av en man eller kvinna och hur förövaren kommer att behandlas i samhället samt stigmatisering av förövaren (Collins, 2011; Geschke m.fl., 2010; Grabe m.fl., 2006).
Syftet med studien är därmed att undersöka hur svenska kvällstidningar porträtterar manliga respektive kvinnliga våldsbrottsförövare. Vidare syftar studien till att undersöka mönster kring de svenska kvällstidningarna språkbruk som appliceras när kvinnliga respektive manliga våldsbrottsförövare beskrivs.
Metod
Den aktuella studien syftade till att undersöka och få en djupare kunskap om huruvida svenska kvällstidningar porträtterar våldsbrottsförövare olika beroende av om förövaren var en kvinna eller en man. Med grund i syfte tillämpades en kvalitativ ansats med ett abduktivt perspektiv då det möjliggjorde en mer djupgående analys av insamlade nyhetsartiklar (Danermark, Ekström & Karlsson, 2018; Yin, 2013). Studien påbörjades med att undersöka tidigare forskning och litteratur inom forskningsfältet, som sedan blev underlag för analys av tidningsartiklar. Urvalet i den aktuella studien bestod av nyhetsartiklar från Sveriges två största kvällstidningar, Aftonbladet och Expressen. Insamlad data analyserades sedan utifrån en tematisk analys.
Urval
För att kunna besvara syftet med studien påbörjades en datainsamling genom att samla in nyhetsartiklar berörande våldsbrott från Sveriges två största kvällstidningar, Aftonbladet och Expressen (Mediekompass, 2018). Tidningar valdes som studiens urvalsgrupp då de når ut till en stor läsekrets och därmed har möjlighet att påverka opinionen i samhället. Båda
tidningarna finns som papperstidning och digitalt format vilket även bidrar till att nå en stor läsekrets (Aftonbladet, 2016; Expressen, 2017). Dessa två kvällstidningar valdes även ut på grund av dess olika politiska beteckningar, obunden socialdemokratisk (Aftonbladet, 2016) respektive obunden liberal (Expressen, 2017). Syftet med att ha två kvällstidningar med olika politiska beteckningar var att förebygga att studiens resultat skulle präglas av en särskild politisk riktning. Nyhetsartiklarna om våldsbrott och dess förövare valdes ut genom ett målinriktat urval. Ett målinriktat urval motiverades då nyhetsartiklarna som valts ut behövde ett berikat innehåll inkluderande en porträttering av en förövare som begått ett våldsbrott. Nyhetsartiklar som endast inkluderade ett brott och brottsoffer gav inte tillräckligt med information och inkluderades därav inte i studien. Det var nödvändigt att nyhetsartiklar inkluderande en porträttering av en våldsbrottsförövare så att en fullständig analys kunde genomföras och på så vis besvara studiens syfte. Nyhetsartiklarna vilka inkluderades i studien behövde uppfylla följande inklusionskriterier: i) att nyhetsartiklarna hade fokus på förövaren och inte offret, ii) information om förövaren var man eller kvinna, iii) gav övrig information om förövaren, exempelvis familjeförhållanden eller orsak till brott, och iv) handlade om ett våldsbrott enligt tidigare nämnd definition. Studiens data bestod av nyhetsartiklar som syftade till att sprida information om ett våldsbrott och således inte presenterade individuella åsikter,
som exempelvis i en krönika. Totalt inkluderades 114 nyhetsartiklarna i studien och var publicerade mellan 1 februari till 30 april 2019. För att finna nyhetsartiklar som innehöll information som kunde besvara studiens syfte granskades varje kvällstidning inom det valda tidsspannet. Dessa publiceringsdatum valdes i syfte att enbart få aktuella nyhetsartiklar som följer aktuell bild av könsnormer och våldsbrott.
Tabell 1
Antalet artiklar fördelat efter tidning, kön och typ av våldsbrott
Aftonbladet Expressen
Män Kvinnor Män Kvinnor
Antal artiklar: 32 12 56 14
Mord & mordförsök: 24 6 44 4
Dråp: 1 0 1 0
Sexualbrott: 4 0 10 2
Misshandel: 3 1 9 4
Övriga våldsbrott: 5 6 14 5
Material
Ett sorteringsverktyg konstruerades i syfte att uppnå systematik vid datainsamling samt analys och därmed möjliggöra fynd av mönster och teman i nyhetsartiklarna (Boréus & Bergström, 2018). Sorteringsverktyget baserades på tidigare forskning, där inspiration togs från hur tidigare studier hade samlat in data samt dess resultat. I sorteringsverktyget framgick det vad som skulle lyftas fram från varje enskild nyhetsartikel. Sorteringsverktyget som konstruerades inkluderade två delar. Den primära delen av sorteringsverktyget fokuserade på övergripande information om nyhetsartikeln som rubrik, man eller kvinna och vilken typ av våldsbrott som beskrevs. Denna del fungerade som en checklista för att konstatera att nyhetsartikeln
innefattade de tidigare nämnda inklusionskriterier samt att erhålla övergripande information om nyhetsartikeln. Därefter fokuserade sorteringsverktygets andra del på analysen, en mer djupgående granskning av nyhetsartikelns text. Detta för att uppnå en systematik i hur de meningsbärande enheterna sorterades ut. De meningsbärande enheterna lyfte faktorer som exempelvis förövarens individuella egenskaper och brottets egenskaper ingick.
Validitet och reliabilitet. Under studiens planeringsfas och genomförande har olika aspekter tagits i beaktning för att stärka studiens reliabilitet och validitet. Genom att ha baserat studiens sorteringsverktyg på tidigare forskningsmetod och resultat samt teori ökade
chansen för god validitet, alltså att sorteringsverktyget bidragit till en systematik vid
insamling och analys av data (Yin, 2013). Sorteringsverktyget testades vid en pilotgranskning för att öka sorteringsverktygets validitet och för att undersöka dess funktion. Alla steg i forskningsprocessen har även noggrant dokumenterats och redovisats i denna studie för att få en tydlig transparens och därmed stärka studiens reliabilitet. Författarnas förförståelse
försökte motverkas genom att alla tre författare granskade och analyserade sex slumpmässigt utvalda nyhetsartiklar enskilt med hjälp av sorteringsverktyget. Sedan jämfördes författarnas resultat av analys för att stärka interbedömarreliabiliteten.
Under analysens genomförande följdes en tydlig systematik inkluderande fem faser: sammanställning, demontering, remontering, tolkning av data och slutsatser (Yin, 2013). Genom att följa en tydlig systematik vid genomförandet av analys ökade det noggrannheten och därmed bildandet av en utförlig data. Vid tolkning av data och slutsatser tillämpades ett teoretiskt perspektiv för att försöka förklara resultatet av analysen genom ett redan etablerat tankesätt, vilket bidrog till att öka studiens reliabilitet. Vid denna process utförde författarna en enskild tolkning av resultatet, en så kallad forskningstriangulering. Därefter jämfördes författarnas enskilda tolkningar i syfte att stärka studiens interbedömarreliabilitet.
Procedur och etik
Urvalet av nyhetsartiklarna till studien skedde genom en genomgång av de digitala versionerna av Aftonbladet och Expressen. Aftonbladets nyhetsartiklar nåddes via
Aftonbladet Plus-konto i applikationen Aftonbladet tidning och Expressens nyhetsartiklar nåddes via ett konto på Ztory och deras applikation. Initialt genomgicks hela
kvällstidningarna digitalt, dag för dag, i syfte att finna de artiklar som uppfyllde studiens inklusionskriterier och som kunde besvara studiens syfte. Eventuella nöjesartiklar och bilagor som exempelvis sportbladet exkluderades från urvalet.
Sorteringsverktyget testades genom en pilotgranskning där sex nyhetsartiklar slumpmässigt valdes ut så sorteringsverktygets tydlighet och funktion kunde prövas. Efter utförd pilotstudie genomfördes vissa korrigeringar av sorteringsverktyget för att uppnå en tydligare systematik vid analys av nyhetsartiklar. Därefter påbörjades datainsamling onsdag den 24 april och avslutades tisdag den 30 april. Nyhetsartiklarna som inkluderades i studien var publicerade under en period på tre månader. Detta i syfte för att kunna inkludera
tillräckligt med nyhetsartiklar som både berörde kvinnliga och manliga förövare. Efter genomförd analys av nyhetsartiklarna ansågs teoretisk mättnad uppnådd då nyhetsartiklarna
berörde både kvinnliga och manliga förövare samt inte bidrog till ny information eller nya koder. Hade det däremot funnits en brist på nyhetsartiklar som berörde exempelvis kvinnliga förövare eller att ny information utvanns från nyhetsartiklarna hade perioden för
datainsamling utökats. Denna period på tre månader valdes även då författarna önskade nyhetsartiklar som kunde beskriva den aktuella porträtteringen som förs i samhället kring det undersökta forskningsfältet. Nyhetsartiklarna som var publicerade inom denna period på tre månader samt föll inom ramen för studiens inklusionskriterier sparades för att sedan granskas med hjälp av studiens sorteringsverktyg. Information som datum och vilken tidning
nyhetsartikeln publicerats i antecknades.
När forskning bedrivs är det av stor vikt att ta vetenskapsrådets forskningsetiska huvudkrav i beaktning (Vetenskapsrådet, u.å.). För denna studie där data var inhämtad från nyhetsartiklar, vilket är offentligt material, berördes denna studie inte av alla forskningsetiska huvudkrav. Konfidentialitetskravet är dock ett huvudkrav vilket ansågs användbart och viktigt att följa i den aktuella studien. Konfidentialitetskravet innebär att individer som forskningen behandlar inte ska kunna identifieras av utomstående. Med detta som bakgrund avidentifieras förövare som nämndes i de artiklar som utgör studiens data. Därmed ändrades eventuella namn i exempelvis citat till ”NN” samt att eventuellt delar av citat togs bort för att
upprätthålla konfidentialitetskravet. Vid denna typ av studie där man undersöker hur individer som begått ett våldsbrott porträtteras är det av vikt att undvika att individens identitet kan röjas i syfte att denne inte ska stigmatiseras utifrån den analys av nyhetsartiklar som
presenterats i denna studie. Denna studie har tagit beaktning kring detta och därför medvetet valt att exkludera eventuella namn, publiceringsdatum och direkt hänvisning till rubrik och tidning. Detta ansågs etiskt lämpligt då porträtteringen av förövare och nyhetsmedias
upprätthållande av samhällets normer ligger till grund för denna studie, och inte individerna i sig.
Genomgående i studien har författarna försökt vara objektiva genom exempelvis att använda sig av ett sorteringsverktyg. Detta var baserat på teoretisk utgångspunkt och tidigare forskning i syfte att inte påverka resultatet av egna åsikter, fördomar och förförståelse om våldsbrottsförövare. Sorteringsverktyget bidrog även till ytterligare en aspekt av objektivitet, då eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga våldsbrottsförövare inte berodde på författarnas förförståelse. Det ansågs också vara viktigt att vara transparenta genom hela processen i den mån det gick, för att visa att ovanstående etiska överväganden har tagits i beaktning under genomförandet av samtliga delar i studien. Då den aktuella studiens urval
inte bestod av enskilda individer var samtyckesblankett eller informationsbrev inte nödvändigt för att utföra studien. Data i denna studien användes enbart till studiens syfte, vilket bidrog till att nyttjandekravet uppfylldes. Resultatet av studien presenterades endast på DiVa portal i sin helhet för att undvika att nyhetsartiklarna kunde identifieras samt tagna ur studiens kontext, och därmed kunna undvika eventuell stigmatisering av förövarna.
Analysmetod
Studiens analytiska utgångspunkt bestod av en tematisk analys som följde de fem faserna i en kvalitativ analys: sammanställning, demontering, remontering, tolkning av data och slutsatser (Silverman, 2015; Yin, 2013). En tematisk analys ansågs mest lämplig då syftet med studien var att undersöka hur svenska kvällstidningar porträtterade manliga respektive kvinnliga våldsbrottsförövare. Vidare syftade studien till att undersöka mönster kring de svenska kvällstidningarna språkbruk som appliceras när kvinnliga respektive manliga
våldsbrottsförövare beskrivs. I detta fall analyserades nyhetsartiklarna utifrån mönster och begrepp från det direkta innehållet om våldsbrottsförövare. De mönster och begrepp som sedan återfanns i nyhetsartiklarna återskapades i olika teman och subteman. Studien
tillämpade ett abduktivt perspektiv vilket innebar att studien rörde sig mellan teori och empiri (Borg & Westerlund, 2012). Empirin, i form av tidigare forskning inom forskningsfältet, låg till grund för sorteringsverktyget. En kombination av vad som undersökts i forskning tidigare och dess resultat låg till grund för sorteringsverktyget i syfte att uppnå en systematik vid granskning av nyhetsartiklar och för att inte missa väsentlig information. Studiens teoretiska utgångspunkt användes vid konstruerandet av sorteringsverktyget för att kunna inkludera de begrepp och meningsbärande enheter som beskrev stereotypa könsnormer och kunde förklaras med hjälp av ett socialkonstruktivistiskt genusperspektiv. Den teoretiska utgångspunkten samt resultat av tidigare forskning användes som en förklaringsmodell för studiens resultat. Den rådande porträtteringen försökte förstås med hjälp av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och eventuella skillnader som uppkom mellan porträttering av kvinnliga och manliga våldsbrottsförövare tolkades utifrån ett genusperspektiv.
Efter utförd insamling av data från nyhetsartiklar utfördes en kvalitativ tematisk analys (Silverman, 2015). I den första fasen, sammanställning av data, sammanställdes och
sorterades data. En databas upprättades, i form av ett elektroniskt dokument, inkluderande ordnat och sorterat material från samtliga nyhetsartiklar. Databasen sorterades efter tidning, kön samt i kronologisk ordning efter publiceringsdatum. Därefter inleddes andra fasen,
demontering av data, där sammanställda data demonterades i mindre delar. Det väsentliga i varje nyhetsartikel omvandlades till meningsbärande enheter. De meningsbärande enheterna som skapats tillskrevs sedan nya etiketter, så kallade koder. Koderna var menade till att spegla innehållet av den meningsbärande enheten. Koderna färgkodades därefter, där koder som representerade kvinnliga förövare tillskrevs blå färg och koder som representerade manliga förövare tillskrevs grön färg. Detta syftade till att uppnå en systematik vid kodning och bidra till en tydligare visuell översikt av all data. Då analys av data var en tematisk analys var det av vikt att undersöka det manifesta innehållet som fanns i nyhetsartiklarna, alltså en
djupgående analys av det språkbruk som används (Silverman, 2015). I den tredje fasen, remontering, omorganiserades data i olika teman (Yin, 2013). Denna fas syftade till att finna mönster och tematisera koderna efter liknande egenskaper. Utförandet av den tredje fasen illustrerades med hjälp av en uppställning på en whiteboardtavla för att lättare få tydlig översikt över all data. Under både fas två och tre dokumenterades tankeprocessen i syfte att kunna gå tillbaka för att förstå varför demontering och remontering utfördes på det sätt som det gjordes. Det bör också påpekas att faserna demontering och remontering upprepades vid flertalet tillfällen i syfte att erhålla en så verklighetsförankrad analys som möjligt samt att uppnå en teoretisk mättnad. Efter utförd remontering inleddes fas fyra, tolkning av data. Tolkningen av data påbörjades genom att de tre författarna enskilt utförde denna process. Därefter jämfördes och sammanställdes tolkning av data. Efter utförd tolkning av data inleddes det femte steget, dra slutsatser av data, vilket utfördes gemensamt. Resultat från de sista två stegen presenteras i avsnittet Resultat och analys.
Resultat och analys
Studiens syfte var att undersöka och få djupare kunskap om huruvida svenska
kvällstidningarnas nyhetsartiklar porträtterade våldsbrottsförövare olika, beroende av om förövaren var kvinna eller man. Vidare syftade studien även till att undersöka mönster kring de svenska kvällstidningarna språkbruk som applicerades när kvinnliga respektive manliga förövare beskrevs. I studien inkluderades 114 nyhetsartiklar där 88 artiklar porträtterade manliga våldsbrottsförövare och 26 artiklar kvinnliga våldsbrottsförövare. Nyhetsartiklarna berörde våldsbrott som misshandel, sexualbrott och de mest förekommande brottstyperna mord och mordförsök. Av de 88 artiklar där män porträtterades var mer än hälften mord och artiklar med en kvinnlig våldsbrottsförövare var det cirka en tredjedel. Likt tidigare forskning är majoriteten av rapporterade våldsbrott i nyhetsmedia begångna av manliga förövare
(Grabe, 2006). Vid utförandet av en tematisk analys av nyhetsartiklarna identifierades tre olika teman inkluderande subteman vilka syftade till att beskriva porträttering av
våldsbrottsförövare. De teman som identifierades var Beskrivning av förövaren, Beskrivning av brottet och Beskrivning av motiv samt subteman, vilka presenteras i figur 1.
Figur 1
Beskrivning av förövaren
Resultatet av den tematiska analys som utfördes på de inkluderande nyhetsartiklarna indikerade att svenska kvällstidningar ofta beskrev förövarens personliga attribut som exempelvis yrke eller familjesituation. Däremot skiljde sig dessa beskrivningar åt mellan manliga och kvinnliga våldsbrottsförövare. Temat Beskrivning av förövaren delades upp i två subteman, Benämning samt Livssituation.
Benämning. Under subtemat Benämning ingick de begrepp som kvällstidningar använde sig av för att presentera eller titulera förövaren. Tidigare forskning har visat att nyhetsmedia ofta väljer att belysa mäns status och yrke, vilket kan bidra till en förmildrande porträttering av en manlig förövare (Pepin, 2015). Likt tidigare forskning visar resultaten av den aktuella studien att kvällstidningarna tenderade i större utsträckning att lyfta en manlig
förövares yrkesroll och sociala status, som exempelvis en framgångsrik karriär. Mannens yrke innehade en porträtterande funktion av den manliga våldsbrottsförövaren, exempelvis
”Busschauffören kapade skolelevernas buss, dränkte den i bensin - och tände på” samt att kvällstidningarna använde sig även av yrket vid titulering av en man, exempelvis ”anti-terrorchefen”, ”verkställande direktören”, ”IT-konsulten” och ”prästen”. I de artiklar som porträtterade en kvinnlig förövare nämndes deras yrke ytterst få gånger. När kvällstidningarna porträtterade manliga förövare innehade status och framgång en betydande roll i
beskrivningarna. Kvällstidningarna valde att framhäva männens karriärframgångar vilket har kunnat medföra en hög status och påvisat den maktposition förövaren innehade, exempelvis genom att namnge kända kollegor inom yrkesområdet ”Actionskådespelaren, som bland annat spelat med NN och NN, är åtalad för att där och då ha knivmördat hustrun. [...]”. Till skillnad från hur porträttering av manliga förövare såg ut visade studien att kvinnliga förövare sällan porträtterades med statusförhöjande uttryck eller begrepp som påvisade karriärframgångar. Däremot tenderade kvällstidningarna istället att porträttera kvinnliga våldsbrottsförövare utifrån deras familjeroll, i synnerhet som moder eller i ett relationellt sammanhang. En kvinnlig förövare karaktäriserades till exempel utifrån sin modersroll även om brottet inte begåtts i den rollen, ”Småbarnsmor ska ha anlagt bränder - mitt under torkan”. Dessa
skillnader skulle kunna förstås med hjälp av det socialkonstruktivistiska genusperspektivet, då tidningarna här genom sina beskrivningar bidrar till den porträttering som stärker befintliga, stereotypa könsroller som skapas av samhällets normer. Att mannens yrke eller status får stor vikt medan kvinnor sällan porträtteras utifrån deras yrkesroll kan antyda att porträttering följer de socialt konstruerade könsnormerna i samhället där mannen ses som en försörjare och innehavare av makt i relation till en kvinna vilket även visats i tidigare forskning (Butler, 2007; Wenneberg & Nilsson, 2001). Porträttering av kvinnliga förövare följde istället den stereotypa könsnorm där kvinnor benämndes utifrån deras roll som omhändertagande moder.
Livssituation. Under subtemat Livssituation ingick vad kvällstidningar inkluderade i sina nyhetsartiklar som beskrev förövarens liv innan det aktuella våldsbrottet. Exempelvis använde kvällstidningarna anhörigas beskrivningar av förövaren eller beskrivningar av hur denne växte upp. Här framkom koder som ”tickande bomb” eller ”hundälskare”. Resultatet påvisade att det existerade likheter i porträtteringen av tidigare livssituation mellan manliga och kvinnliga våldbrottsförövare. Exempelvis så belyste kvällstidningarna tidigare
brottslighet och antisocialt beteende för både manliga och kvinnliga våldsbrottsförövare. Däremot var det vanligare att tidningarna fokuserade mer på positiva aspekter av förövarens
livssituation när förövaren var en kvinna, exempelvis ”[...] beskriver föräldrarna hur hon haft en lugn och stabil uppväxt i ett villaområde i söderort och är en glad och snäll tjej, om än något tillbakadragen”. Detta har även påvisats i tidigare forskning där studier kommit fram till att media beskriver kvinnliga förövare med ett mildare språkbruk (Naylor, 2001). I fall där manliga förövare porträtterades förekom det frekvent negativ information om mannens tidigare livssituation, exempelvis ”[...] beskrivs NNs våldsamma uppväxt med pappan i en by i Västerbotten”. Dessa vanligt förekommande skillnader i nyhetsartiklarnas beskrivningar, kan ses som ett uttryck för samhällets genusstruktur och socialt konstruerade maktpolitiska system (Butler, 2007; Wenneberg & Nilsson, 2001). Detta då den kvinnliga förövaren främst porträtteras med positiva ordalag och ett mildare språkbruk rörande hennes familjerelation medan männen porträtteras genom att negativa och problematiska aspekter lyfts. Även i dessa citat kan det påvisas att kvinnor inte förväntas begå brott enligt stereotypa könsnormer och därför vill kvällstidningarna ursäkta kvinnan genom att lyfta positiva aspekter. Detta följer linjen med att förväntningarna på mannen är annorlunda, och såldes beskrivs inga ursäktande omständigheter (Butler, 2007).
I många nyhetsartiklar så jämfördes kvinnan med mannen i hans statusposition och yrkesroll vilket gjorde att kvinnan ofta framhävdes som utsatt och fick en offerstatus även i de fall där kvinnan var förövaren. Våldsbrott med en kvinnlig förövare beskrevs ha begått brott med ursäktande omständigheter som exempelvis att kvinnan agerat i självförsvar, detta i enlighet med tidigare forskning (Scarduzio m.fl., 2017). Resultatet antydde att
kvällstidningarna följde samhällets socialt konstruerade könsnormer genom att bidra till att upprätthålla den porträttering där kvinnan och mannen tillskrevs olika rollförväntningar generellt. Nyhetsartiklarna kan komma att bidra till att synen på kvinnan som emotionell och känslostyrd bibehålls då hon ofta porträtterades med känslobaserade och förmildrande begrepp som lugn, stabil och mer naiv. Tidigare forskning har även påvisat att kvinnliga sexualbrottsförövare ofta beskrivs som naiva och att de utfört brottet på grund av känslor till sitt offer (Landor & Eisenchlas, 2012).
Nyhetsartiklarna i studien framhävde mycket sällan fadersrollen vid beskrivning av en manlig våldsbrottsförövare. Detta är ett fenomen som går i linje med den teoretiska
utgångspunkten i denna studie, att det ofta är kvinnan som lyfts i relation till sin familj och inte mannen (Butler, 2007; Wenneberg & Nilsson, 2001). Med denna typ av porträttering av manliga och kvinnliga våldsbrottsförövare upprätthöll nyhetsmedia de könsnormer som
existerar i samhället där vad som karaktäriserar en kvinna och vad som karaktäriserar en man skiljer sig åt.
Beskrivning av brottet
I nyhetsartiklar om våldsbrott var porträttering av brottet en central del där detaljrika beskrivningar med ingående händelseförlopp presenterades i syfte att fånga läsarna. Temat Beskrivning av brottet utformades med tre subteman, Den kriminella handlingen,
Förmildrande och försvårande omständigheter.
Den kriminella handlingen. Under subtemat Den kriminella handlingen inkluderades koder som återspeglade nyhetsartiklarnas beskrivning av brottshandlingen, exempelvis tillvägagångssätt som ”blodig knivattack” eller ”styckmord”. Resultatet visade att
brottsbeskrivningen var generellt mer omfattande, detaljrik och beskrevs mer brutalt när ett brott hade begåtts av en man jämfört med en kvinna. Vidare följer ett detaljerat exempel på hur den kriminella handlingen beskrevs när brottet begåtts av en manlig förövare.
Bland annat har [NN] låst in henne i ett rum, förstört hennes saker och hotat att halshugga henne om hon lämnade honom. Han har slagit henne i huvudet, sparkat mot hennes ben, dragit henne i håret och tagit stryptag på henne. NN har också tvingat i henne tramadoltabletter. NN har också piskat henne med ett skärp, klippt av hennes hår, skurit och huggit henne med kniv.
Tidigare forskning har påvisat att en mer detaljerad beskrivning om förövare i nyhetsartiklar kan komma att påverka läsaren i större grad (Geschke m.fl., 2010). Genom att bland annat använda sig av ett mer negativt språkbruk och mer detaljer om brottsutövandet, skapas en sämre uppfattning om förövaren. I enlighet med socialkonstruktivistiska perspektivet kan dessa typer av mer djupgående beskrivningar som nyhetsmedia använde, komma att påverka människor mer än om nyhetsmedia hade valt att exkludera den detaljerade beskrivningen av brottet. Vidare följer ett exempel på ett vanligt förekommande språkbruk av brottsbeskrivning där brottet var begånget av en kvinna. ”Affärsmannen sov i sin säng när han plötsligt fick en yxa i pannan. I skaftet höll hans fru som påstår sig ha gått i sömnen när hon högg mannen”. Här återfanns en tydlig skillnad i detaljrikedom jämfört med det tidigare citatet med manlig våldsbrottsförövare. Detta citat var ett tydligt exempel på hur kvinnliga förövare kunde porträtteras. Förövaren nämndes inte inledningsvis och fokus riktades mot det manliga offret samt att de lyfte mannens yrke direkt i citatet. I citatet framgick även hur den kvinnliga förövaren fråntas ansvaret för brott och tillskrevs en passiv roll då det uttrycktes att hon
endast höll i skaftet av yxan, vilket signalerar att hon inte ens höll i vapnet. Vidare nämndes även en förmildrande omständighet då den kvinnliga förövaren gick i sömnen. Detta går i linje med genusperspektivet om hur synen skiljer sig åt på kvinnor och män. Därmed förstärker nyhetsmedia bilden och könsnormen av mannen som illasinnad och medveten förövare med makt och kvinnan som ett offer, även då kvinnan är förövaren. I de
nyhetsartiklar som inkluderades i denna studie förekom det aldrig en så djupgående och detaljerad beskrivning av brottet när det porträtterades en kvinnlig förövare i jämförelse med manlig porträttering, som exemplifierades ovan.
Vad gäller sexualbrott påvisade studiens resultat olikheter i nyhetsartiklarnas språkbruk. Vid porträttering av manliga förövare användes ett mer laddat språk än vid kvinnliga
förövare. Vid två liknande nyhetsartiklar om våldtäktsfall, ena begånget av en kvinna och det andra av en man, där bägge förövare haft någon form av umgänge med offret och där inget av brottet betecknats som en överfallsvåldtäkt, användes våldtog som begrepp vid manlig
porträttering. Däremot när det var en kvinnlig förövare så användes sexuell relation som begrepp i nyhetsartikeln. Att kvinnliga förövare porträtterades mildare och med ett mer neutralt språkbruk än manliga förövare vid liknande typ av brott har även visats i liknande studier (Grabe m.fl., 2006; Landor & Eisenchlas, 2012). Även detta går i linje med
socialkonstruktivistiska genusperspektivet där kvinnan kan anses fråntas ansvaret för sitt brott och att hon förväntas inte begå brott och därmed porträtteras med mildare begrepp som kan fungera som ursäktande. Att mannen däremot porträtteras med hårdare begrepp antyder att offret kan ses som svagt i jämförelse mot mannen och därmed upprätthålls könsnormer där mannen ses som maktinnehavare och fysiskt överlägsen.
Förmildrande och försvårande omständigheter. Under subtemat förmildrande omständigheter inkluderades koder som exempelvis ”ångerfull”, ”goda avsikter” eller att ”kvinnan grät”. Subtemat syftade till ett språkbruk kvällstidningarna använde som kan ses som förmildrande för motiv eller omständigheterna som kan bidra till att få läsaren att
sympatisera med förövaren. Studiens resultat påvisade en viss likhet i språkbruket för manliga och kvinnliga våldsbrottsförövare. Nyhetsartiklarna porträtterade både manliga och kvinnliga förövare med exempel som ”ångerfull” eller att personen skäms för det brott denne har begått. Dock var kvällstidningarna mer benägna att trycka på emotionella förmildrande
omständigheter när det gällde kvinnliga förövare, som exempelvis att hon grät i rätten eller att hon skämdes för sitt brott, i större utsträckning än när man beskrev manliga förövare. Att kvinnor porträtterades som ångerfulla och att de innehade skuldkänslor har även visats i
tidigare forskning (Naylor, 2011). De rådande könsnormerna i samhället handlar om att kvinnor bland annat anses som svagare, mer omhändertagande och inte lika aggressiva som män (Butler, 2007). Detta kan leda till att samhället förväntar sig olika typer av beteenden från män respektive kvinnor och därmed bedömer handlingar på olika sätt, i det här fallet brottsliga handlingar. Tidigare forskning har visat liknande resultat, att samhället innehar vissa sociala förväntningar på kvinnor och dessa förväntningar inkluderar att kvinnor inte ska begå brott (Collins, 2016). Kvällstidningarna följde denna könsnorm genom att förmildra omständigheterna för den kvinnliga förövaren om hon begått ett brott som anses accepterat inom kvinnans könsnorm. När en kvinna däremot begått ett brott där hon går emot samhällets förväntningar på hennes könsroll riskerar hon att dömas hårdare av samhället, än om män skulle begå liknande brott (Scarduzio m.fl., 2017). Då framställs hon utan förmildrande omständigheter som vanligtvis tillskrivs kvinnliga förövare som begår mer könsstereotypa brott (Chesney-Lind & Irwin, 2007; Collins, 2016).
Vad som framkommit i detta subtema kan visa på hur socialkonstruktivistiskt
perspektivet kan förklara de olika förväntningarna på kvinnor respektive män (Wenneberg & Nilsson, 2001). Däremot vid manlig porträttering utvanns flertalet koder med yttre
förklaringar, exempelvis att mannen hävdar samtycke från offer eller skuldbelägger offret. Detta var något som inte identifierades vid kvinnlig porträttering. Vidare följer ett exempel på hur den manliga förövaren påvisade att det misstänkta brottet skett i samtycke med offret, ”Mannen medgav i rättegången att de hade sex men menade att det var frivilligt från kvinnans sida och att det var han som avbröt akten på grund av samvetskval”. Nedan följer ett citat ur en nyhetsartikel om ett mord som exemplifierar språkbruk där ansvar för brottet flyttas från den manliga förövaren till det kvinnliga offret.
Denna sista i raden av diagnoser förändrar hustrun. Såväl skådisen som hans mamma, liksom personal på sjukhuset, vittnar om de mörka tankar som hon uttryckt. Rädsla för att dö, vilja att dö, tankar på att ta andra med sig i döden.
Vidare innefattade detta subtema det språkbruk kvällstidningarna använde för att eventuellt försvåra omständigheterna kring förövaren eller brottet i syfte att få läsaren att sympatisera mer med offret. Under subtemat försvårande omständigheter identifierades koder som exempelvis ”spred skräck”, ”utnyttjade offer” eller ”försvarslöst barn”. Vid analys av detta subtema återfanns det en skillnad i hur kvällstidningarna porträtterade försvårande
manlig förövare och kvinnligt offer belystes ofta offret som utsatt och svag i jämförelse med förövaren, exempelvis ”NNs kontroll över hustrun ökade och på alla hjärtans dag förra året sa han till sin fru att han snart skulle döda henne”. Detta kan jämföras med våldsbrott där en kvinna försökte förgifta sin partner med mat. ”Vid ett annat tillfälle var det kvarg med frön i som smakade så illa att han spottade ut dem”. Tidigare forskning har indikerat att män, som nyhetsmedia beskrev ha utövat grövre våld mot ett offer som kan anses vara i en lägre maktposition, löper större risk att erhållas ansvar för sitt brott (Sellers m.fl., 2014). Att manliga förövare ofta beskrivs som överordnade sitt offer kan förklaras ur ett
socialkonstruktivistiskt genusperspektiv då män enligt könsnorm anses starkare och
dominanta i jämförelse med kvinnor (Butler, 2007). Att ett offer belystes som svag eller utsatt var däremot något som inte återfanns vid porträttering av kvinnliga förövare, undantagsvis när en kvinnlig förövare begått brott mot ett barn, vilket stämmer överens med tidigare forskning (Grabe m.fl., 2006; Scarduzio m.fl., 2017). Om en kvinna kraftigt avviker från sin modersroll och begår brott mot barn kan hon ses som dubbelt avvikande. Detta innebär att hon bryter mot två samhälleliga normer, den stereotypiska könsrollen som omhändertagande moder samt att en kvinna begår brott (Chesney-Lind & Irwin, 2007; Collins, 2016). När kvinnan begår brott mot barn porträtteras hon hårdare än när en kvinna begår ett brott mot en vuxen. Den
stereotypa könsroll av att kvinnan inte har tagit sitt kollektiva ansvar, som kvinnor anses ha för barn, bryts därmed. Nedan följer ett citat på när en kvinna har begått ett brott mot barn och där mamman till offret berättar hur hemsk situationen var, vilket bidrog till den hårdare
porträtteringen av den kvinnliga förövaren.
Det är ett mycket litet barn som befinner sig i en försvarslös situation. Mamman till barnet brast i gråt när hon berättade om skräcken när hon upptäckte att flickan var borta och hur hon efter en timme gett upp hoppet.
Att brott beskrevs olika beroende av om det var en kvinnlig eller manlig förövare kan vara ett resultat av samhällets socialt konstruerade förväntningar, vilka är olika för män och kvinnor (Wenneberg & Nilsson, 2001). Enligt de stereotypa könsnormerna förväntas inte kvinnor att begå brott medan män kan ursäktas att begå brott då det kan anses ligga i deras natur. När en man begår brott mot barn beskrivs brottet som allvarligt, däremot lyfts inte hans roll som fader på liknande sätt som när en kvinna begår brott mot barn. Citatet nedan exemplifierar hur en man begått ett våldsbrott mot ett barn. Brottsbeskrivningen följer liknande struktur med en detaljerad och brutal beskrivning oavsett vem offret är.
”Med ena handen håller han för hennes mun. Med den andra handens knytnäve slår han henne i huvudet. Så hårt att cykelhjälmen går sönder. Sedan drar han upp henne och springer längre in i skogen. Där misshandlar han flickan, tar strypgrepp och våldtar henne”.
Tidigare forskning har påvisat att nyhetsmedias porträttering av kvinnliga förövare antyder deras underordnade status i samhället jämfört med män och att nyhetsmedia upprätthåller hierarkiska könsroller (Croteau & Hoynes, 1997, refererat i Richards m.fl., 2011). Detta kan förklaras genom att kvällstidningarna lyfte förövarens könsidentitet, alltså att de tilldelades könsidentitet med igenkännliga mönster för genusbegriplighet och deras olika roller, vilka är socialt konstruerade (Butler, 2007). Exempelvis att kvinnan tillskrivs rollen som
omhändertagande moder och den manliga förövaren beskrivs med ett mer brutalt språkbruk samt innehar en maktposition i jämförelse med offret. Det innebär att när en läsare uppfattar förövarens könstillhörighet påverkar det dennes uppfattning om förövaren och brottet. Detta gör att de socialt konstruerade könsnormerna som är befästa i samhället har en tydlig inverkan på allmänhetens indirekta uppfattning av förövare och brott.
Beskrivning av motiv
Vad kvällstidningar porträtterade som motiv eller förklaring till varför en individ begått det våldsbrott som beskrevs i nyhetsartiklarna, skiljde sig åt mellan kvinnliga och manliga förövare. Det bakomliggande faktorerna som kvällstidningarna belyste kunde även särskiljas mellan yttre och inre bakomliggande faktorer. Subtemat Yttre och inre bakomliggande faktorer innefattade sådant som provocerat eller påverkat individen i sin livsmiljö till att begå brott, exempelvis relationer. Subtemat innefattade även individens psykiska och fysiska mående vilket beskrevs som orsak till att individen begått brott. Beskrivning av motiv kan vara exempel på hur socialkonstruktivistiska genusperspektivet förklarar varför kvinnor och män agerar på olika sätt och vad kvällstidningar valde att porträttera och belysa (Butler, 2007; Wenneberg & Nilsson, 2001).
Yttre och inre bakomliggande faktorer. Vid analys av yttre bakomliggande
faktorerna framkom det att nyhetsartiklarna lyfte vissa faktorer oavsett manlig eller kvinnlig porträttering. ”Relationsproblematik”, ”antisocialt umgänge” och ”konflikter” är exempel på yttre bakomliggande faktorer som förekom i porträttering av manliga som såväl kvinnliga våldsbrottsförövare. Vidare följer ett exempel där relationsproblematik fungerade som yttre bakomliggande faktor, ”Sedan sköt hon sin man [...] med tre skott i huvudet, för att han hade
vägrat flytta ut ur hemmet efter skilsmässan”. Ytterligare ett exempel, denna gång med manlig förövare, på relationsproblematik som yttre bakomliggande faktor var ”Enligt min bedömning har syftet med våldet varit att bevara eller upprätthålla familjens heder”. Resultat påvisade även att det fanns en viss skillnad vid porträttering av kvinnliga respektive manliga förövare när yttre bakomliggande faktorer beskrevs. Kvällstidningarna var mer benägna att lyfta mannens hotade statusbild som en yttre bakomliggande faktor, vilket även framgår i ovanstående citat. Beskrivningen av att manliga förövare begick brottet på grund av hämnd var även vanligare än i porträttering av kvinnliga förövare. ”Motivet ska ha varit att hans fasad som [...] var hotad, och att exflickvännen hade uppgifter som kunde förstöra hans karriär”. Den manliga könsrollen stämmer även den överens med vad kvällstidningarna lyfte som motiv då de ofta lyfte att mannens statusbild var hotad eller att mannen begick ett brott i syfte att hämnas. Tidigare forskning har även indikerat liknande resultat, att mäns motiv till brott handlar om att deras maskulinitet kränkts och därmed begår brott i syfte att upprätthålla den (Klein, 2005). Vid porträttering av kvinnliga förövare fokuserade kvällstidningarna ofta på kvinnans egna utsatthet eller att hon begick brottet i självförsvar. ”Utifrån
omständigheterna som har framkommit, vilken hotbild hon haft mot sig tidigare och den rädsla som hon beskriver i förhållandet med mannen. Så har det funnits fog för att hålla upp en kniv i det läget [...]”. Enligt tidigare forskning kan kvinnliga förövare ursäktas, enligt läsare, genom att beskriva sin rädsla och hävda självförsvar (Scarduzio m.fl., 2017). Att ta till våld kan ses som en sista utväg för kvinnan. Forskning har visat att motiv till våldsbrott begångna av kvinnor ofta berör ekonomiska motiv, gräl eller otrohetsaffärer (Carlyle m.fl., 2014). Resultat av den aktuella studien fann ekonomiska motiv flertalet gånger i
nyhetsartiklar berörande kvinnliga våldsbrottsförövare. Nyhetsartiklarna beskrev att kvinnan begått brottet för ekonomisk vinning, exempelvis att en hustru ville mörda sin make för att utlösa hans livförsäkring. Bilden av kvinnan som förövare blir ofta porträtterad med offerstatus, genom exempelvis att belysa kvinnans utsatthet inför offret.
Utifrån genusperspektivet kan det förstås genom att kvinnor anses som fysiskt
underlägsna i förhållande till män. Kvinnan är även enligt rådande könsnorm mer accepterad att uttrycka känslor och anses ofta vara mer emotionella vilket stämmer överens med de analyserade artiklarna. Liknande resultat som vid kvinnlig porträttering målades mäns känslor upp som ett motiv, däremot fokuserades det mer på okontrollerad aggression och
impulshandlingar än känslor i relation till offret. Kvällstidningarna upprätthöll därmed den socialt konstruerade könsnormen, att män är aggressiva och impulsdrivna individer
(Scarduzio m.fl., 2017). När kvällstidningarna beskrev männens inre bakomliggande faktorer poängterades exempelvis att ”bägaren rann över”. ”Mördaren själv beskriver det som han fick ´tokspel´. ´Det är … inom mig då en form av okontrollerat raseri, som gör att jag vill göra honom illa’”. Dessa tydliga könsstereotyper i samhället är något som även framhävts i tidigare forskning för att förklara manligas motiv som instinktiva och baserade på aggression (Scarduzio m.fl., 2017).
Vid porträttering av kvinnliga förövare uppmärksammades emotionella faktorer som ”känslokall”, ”avsaknad av moderskänslor” eller ”naiv”. Enligt resultatet av inre
bakomliggande faktorer påvisades att tidningar var mer benägna att belysa dessa i
nyhetsartiklar om kvinnliga förövare. ”I det här fallet så är hon lite naiv, hon tror väldigt gott om människor”. Kvällstidningarna var mer benägna att beskriva kvinnliga motiv som känslor relaterade till sin relation med offret, exempelvis ”rädsla” eller ”blixtförälskad”. Liknande resultat har även påvisats i tidigare studier, där kvinnors agerande innefattar att de är känslobaserad och kan anses vara godtrogna (Landor & Eisenchlas, 2012; Naylor, 2001). Kvällstidningarna i den aktuella studien var även mer benägna att rapportera kring psykisk ohälsa och psykisk instabilitet som bakomliggande faktor till brott där det var en kvinna jämfört med en manlig våldsbrottsförövare. Däremot så har forskning indikerat att nyhetsmedia inte nöjer sig med att beskriva psykisk ohälsa som orsak till kvinnliga brott (Quintero & Miller, 2016). I tidigare forskning har man funnit att nyhetsmedia är mer benägna att förklara sociala och individuella faktorer som bakgrund i syfte att kvinnor ska erhålla sympati från läsare och en chans till upprättelse. Med detta som bakgrund kan nyhetsmedia anse sig behöva förklara kvinnlig kriminalitet på ett djupare plan och därmed nämns psykisk ohälsa oftare i nyhetsartiklar som beskriver kvinnliga våldsbrottsförövare. Som tidigare nämnt går detta linje med genusperspektivet och hur kvinnor porträtteras som svagare och mer sårbara. När en kvinna begår brott bryter hon könsnormen där det normativa är att män begår kriminella handlingar. Forskning poängterar att manliga förövare beskrivs av nyhetsmedia med negativa begrepp som galna och instabila (Landor & Eisenchlas, 2012). Resultatet av detta kan bli att nyhetsmedia genom sin porträttering upprätthåller och förstärker de könsnormer som redan existerar i samhället.
Diskussion
Denna studie syftade till att undersöka hur svenska kvällstidningar porträtterade manliga och kvinnliga våldsbrottsförövare. Studiens resultat visar att det finns tydliga skillnader i hur
manliga respektive kvinnliga förövare beskrivs i svenska kvällstidningar. Dessa skillnader tenderar att ta uttryck för stereotypa könsroller där mannen beskrivs generellt som mer starka medan kvinnor beskrivs som mer svaga och utsatta. Övergripande resultatet påvisade att kvällstidningarna var mer benägna att beskriva kvinnliga förövare med hjälp av deras
familjeroll än om manliga förövare porträtteras, där status istället lyftes. Vid beskrivningar av manliga förövare fördes ett hårdare och mer brutalt språkbruk samt mer detaljerade
brottsbeskrivningar än när kvällstidningarna beskrev ett brott begånget av en kvinnlig
våldsbrottsförövare. Istället lyftes många positiva aspekter i beskrivningarna och språkbruket av de kvinnliga förövarna. En slutsats som kan dras av resultatet är att kvällstidningarna använder sig av porträttering som utgår från de stereotypa könsnormerna. Detta gör att nyhetsmedia med sin maktposition kan påverka hur allmänheten uppfattar manliga respektive kvinnliga våldsbrottsförövare olika.
Konsekvenser
Följder av detta resultat kan bli att de könsnormer som råder i samhället förstärks samt att bakgrunden till varför kvinnor och män begår brott framstår som helt skilda (Blomberg, 2004; Fagerström & Nilsson, 2008; Richards m.fl., 2011). Detta i sin tur skulle kunna leda till att fördomar och åsikter hos opinionen grundas i felaktiga uppfattningar. När opinionen i samhället i sin tur påverkar beslutsfattare finns risken att viktiga beslut i stor utsträckning grundas i samhällets generella uppfattning och önskan (Pollack, 2001). Forskning och fakta åsidosätts och viktiga beslut grundar sig istället i stor grad efter vart vinden blåser för att uppnå en nöjd opinion. Detta kan exempelvis leda till negativa konsekvenser ur ett brottsförebyggande perspektiv, alltså att besluts fattas på oberättigad kunskap. Om
brottsförebyggande åtgärder bygger på oberättigad kunskap kan följden bli att åtgärden är ineffektiv eller inte fungerar alls (Socialstyrelsen, 2012).
Kvinnor beskrivs som de omhändertagande mödrarna, exempelvis småbarnsmamman och männen beskrivs som den försörjande av familjen genom att benämna hans yrke. Följden av att kvällstidningarna bidrar till att upprätthålla stereotypa könsroller kan göra att de gamla samhällsstrukturerna kring genus, där kvinnan är ansvarig för hushållet och mannen den försörjande parten, indirekt befästs. Detta skulle kunna leda till att människor bibehåller synen på att kvinnor inte nödvändigtvis bör vara den försörjande parten eller inneha en högt uppsatt position i samhället samt att männen inte behöver ha rollen som ansvarig för hushållet.
