Örebro Universitet HumUS
Historia
Diarienummer: D106477741.
Författare: Anders Gunnarsson C-uppsats i historia Handledare: Andreaz Fagerberg Examinator: Christoffer Åhlman
Vårterminen 2021
RFSL i takt med tiden?
Hur normer och föreställningar om manligt och kvinnligt uttrycks i tidskriften RFSL – Nytt & Tidskrift för RFSL mellan åren 1972 - 1980
Sammanfattning
Detta självständiga arbete har syftet att undersöka hur medlemmar i RFSL under tidsperioden 1972 – 1980 såg på föreställningar om manligt och kvinnligt och om det verkligen skedde en reformation inom RFSL som tidigare forskning påpekade. För att besvara detta syfte har en kvalitativ textanalys använts för att analysera de officiella RFSL tidskrifterna RFSL – Nytt och Tidskrift för RFSL. Arbetet har använt begreppen hegemonisk maskulinitet och genusteori för att se hur föreställningar om manligt och kvinnligt kom till uttryck inom de nämnda
tidskrifterna. Resultatet påvisar att trotts det har skett en reformation av RFSL finns det fortfarande tydliga föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt. Detta görs tydligt utifrån ett genusperspektiv där tidskriften vid flera tillfällen väljer att associera kvinna med negativa egenskaper medan mannen associeras med positiva egenskaper. Därutöver gör tidskrifterna tydliga val att ge plats åt män i artiklar och exkluderar kvinnor från de artiklar som publiceras. Utifrån begreppet hegemonisk maskulinitet klargörs det att de som har den dominerande makten inom RFSL är män och dessa homosexuella män väljer att underordna sig rådande normer gällande maskulinitet med avsikten att ta del av dess fördelar, men även som ett medel att vidare försämra kvinnans position. Genom att männen inom RFSL
underkastar sig samhällets normer om manligt och kvinnligt kan de trots sin sexuella läggning ta del av maskulinitetens fördelar. Arbetet påvisar att det till en viss del existerar tydliga normer inom organisationen RFSL som männen väljer att följa och genom att anamma dessa normer missgynnas de kvinnor som är aktiva inom organisationen. Utöver detta påvisar resultatet av arbetet att ämnet har en didaktisk koppling till skolans värld. Då tidskrifterna kan användas som ett medel för eleverna att utveckla deras källkritiska vid granskning av ett källmaterial.
Innehåll
Inledning ... 1
Syfte och frågeställningar ... 1
Bakgrund ... 3
Metod och avgränsningar ... 4
Källmaterial ... 5
Teori ... 6
Genusteori ... 6
Hegemonisk maskulinitetsteori ... 7
Tidigare forskning ... 9
Tidigare forskning som berör RFSL... 9
Tidigare forskning som berör radikalisering av internationella homosexuella organisationer ... 12
Tidigare forskning som berör hegemonisk maskulinitet och genusteori ... 13
Undersökning ... 15
Männens plats i tidskrifterna och den kvinnliga exkluderingen ... 16
Synen på kvinnan i tidskrifterna RFSL – Nytt & Tidskrift för RFSL ... 19
Hur talar man om transsexuella och transvestiter i RFSL – Nytt & Tidskrift för RFSL ... 22
Användningen av ordet homosexuell/homosexualitet i Tidskrift för RFSL ... 25
Diskussion och slutsats ... 27
Föreställningar om genus och vad som ansågs vara manligt samt kvinnligt i RFSL ... 27
Går den föreställning som tidigare forskning pekar på att tyda även i källmaterialet? ... 28
Slutsats ... 30
Ämnets relevans för läraryrket ... 32
Litteraturförteckning ... 35
Otryckta källor ... 35
Tryckta källor ... 35
Inledning
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (förkortat till RFSL) är en svenskt organisation som föddes genom ett internationellt samarbete med det danska Förbundet AF 1948 den 21 oktober 1950. 1 Innan organisationen fick namnet RFSL gick den under namnet den svenska
sektionen av Förbundet av 1948, men detta förändrades i samband då RFSL först grundades. Organisationens främsta syfte var att bedriva en verksamhet där homosexuella människor fick en plats att träffas. RFSL skulle agera som en mötesplats där likasinnade homosexuella kunde prata och umgås med varandra, men under årens gång förändrades RFSL och likaså dess politik.2 Med tiden skedde det allt fler reformationer inom RFSL och således innebar det att
man bröt sitt internationella samarbete med det danska AF samt att RFSL förändrade sig drastiskt, detta ledde till ytterligare reformeringar där organisationens medlemmar bytte ut mot en nyare generation av homosexuella frihetskämpar. RFSL genomgick en rad
förändringar under åren men det är under det senare 1960 – talet i takt med Stonewall upproret3 som det sker en internationell reformation i organisationen där man kämpade för
HBTQ – personers rättigheter.4 Slaget vid Stonewall tände en gnista hos internationella
organisationer och inte allra minst inom RFSL som inspirerades av revolten vid Stonewall. Revolten innebar att RFSL åter igen skulle genomgå en reformation. Med denna förändring inom organisationen fanns det en föreställning om att synen på manligt och kvinnligt förändrades inom RFSL under 1970 - talet, men detta påstående saknar belägg eftersom forskning utifrån ett genusperspektiv inom RFSL på 70 – talet saknas. Således är det av intresse att undersöka om föreställningarna gällande manligt och kvinnligt förändrades inom Riksförbundet för sexuellt likaberättigande. Detta arbete tar avstamp i vad tidigare forskning har påvisat gällandes RFSL:s reformation under 1950 och 1960 – talet och undersöker vad reformationen under 1970 – talet faktiskt innebar för förbundets män och kvinnor.
Syfte och frågeställningar
Arbetets syfte är att undersöka hur normer och föreställningar såg ut inom RFSL under tidsperioden 1972 – 1980. Detta skall genomföras med hjälp av en analys av organisationens
1 Andréaz Wasniowski (2007), Den korrekta avvikelsen: vetenskapsanvändning, normalitetssträvan och
exkluderande praktiker hos RFSL, 1950-1970, s. 83.
2 Wasnikowski (2007), s. 83.
3 En homosexuell revolt mot polismäns övergrepp mot en homosexuell klubb i New York.
4 Begreppet HBTQ – personer är ett begrepp som jag själv har inkluderat för att fånga upp homosexuella, bisexuella, transsexuella och queermänniskor. Under tidsperioden 1970 – 1980 används inte detta begrepp utan RFSL var först och främst inriktade på homosexuella mäns rättigheter.
officiella tidskrifter RFSL – Nytt och tidskrift för RFSL. Valet att undersöka RFSL:s tidskrifter gjordes av den anledningen att genom sin tidskrift kunde organisationen förmedla sin politik och sin ståndpunkt i diverse samhällsfrågor till deras medlemmar. Tidskriften fungerade som en officiell kanal för RFSL där de kunde förmedla deras visioner till deras medlemmar, tidskriften blev således ett viktigt redskap för RFSL. Vilket innebär att de normer och föreställningar om manligt och kvinnligt som kommer till uttryck i tidskrifterna till viss del representerar hur organisationen såg på normer gällande manligt och kvinnligt. Därutöver är det dock viktigt att poängtera att de normer som kan komma att uttryckas i tidskrifterna inte representerar RFSL och dess aktörer i sin helhet, eftersom vad en tidskrift förmedlar för normer gällande manligt och kvinnligt inte är applicerbart på ett helt förbund. Valet att undersöka tidsperioden 1972 – 1980 gjordes av den anledning att denna tidsperiod inom organisationen är relativt outforskad, men tidigare forskning hänvisar till att det sker en reformation och förändring inom organisationen i anslutning till den valda perioden. Tidigare forskning Homo i folkhemmet, Sympatiens hemlighetsfulla makt och Den korrekta avvikelsen: vetenskapsanvändning, normalitetssträvan och exkluderande praktiker hos RFSL, 1950–1970 menar att det sker en förändring inom RFSL under 1970 – talet, men att detta område inte är utforskat. Forskningen påvisar att RFSL reformeras då nya medlemmar och
styrelsemedlemmar anslöt sig till organisationen medan de äldre medlemmarna inom
organisationen lämnar sin post, vilket leder till en radikalisering på 1970 – talet.5 Arbetet syfte
blir således att undersöka en period där tidigare forskning pekar på en förändring inom RFSL:s normer om manligt och kvinnligt i ljuset av en ny generation aktivister. Tidigare forskning menar att detta skedde en radikalisering i RFSL under denna period som innebar en reformation i hur man bedrev sin politik och hur man såg på könen, men stämmer verkligen detta?
För att besvara arbetets syfte har två frågeställningar formulerats, frågeställningarna har applicerats efter uppsatsen syfte, som är att se hur normer om kön och föreställningen om manligt respektive kvinnligt uttrycker sig inom ett reformerat RFSL. Frågeställningarna är:
1) Hur såg RFSL på föreställningar om genus, vad ansågs vara manligt och kvinnligt? 2) Går den föreställning som tidigare forskning pekar på att tyda även i källmaterialet?
5 Wasniowski (2007), s. 227.
Bakgrund
Denna bakgrund sätter RFSL i ett historiskt sammanhang, med avsikt att ge läsaren en bättre insikt om RFSL i sin helhet. Bakgrunden skall enbart skina ljus på RFSL från 50 och 60 – talet då RFSL under 1970 – talet redogörs i tidigare forskning. RFSL grundades den 21 oktober 1950 och stiftades genom det danska förbundet för sexuellt likaberättigande vid namnet Sektionen av Förbundet AF 1948. RFSL bildades för att många svenskar ansökte om medlemskap i den danska AF. Genom stiftandet av RFSL kunde man inte bara hjälpa svenska homosexuella män och kvinnor utan en viktig internationell kontakt kunde knytas med
homosexuella från andra länder. 6 Det internationella samarbetet pågick fram till år 1956 då
RFSL blev alltmer missnöjda med sin symbios till den danska sektionen, eftersom en stor del av medlemsavgiften (65 %) betalades till Danska AF. Missnöjet ledde till reformation inom RFSL där organisationen den 1 januari 1957 bröt sitt samarbete och därefter bildades den egna självständiga organisationen vid namnet Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, vilket drev sin egen vision om sexuellt likaberättigande.7 Under 1960 – talet blev det allt
svårare för RFSL att bedriva sin verksamhet då antalet medlemmar hade sjunkit under årens gång vilket negativt påverkade RFSL:s finanser.8
I takt med slaget vid Stonewall år 1969 ökade viljan hos många homosexuella män och kvinnor i Sverige att stå upp för sina rättigheter och kämpa för sin sak.9 Slaget vid Stonewall
tände en gnista hos många yngre homosexuella aktivister i Sverige vilket resulterade i att de sökte medlemskap inom RFSL i hopp om att förändra och reformera samhället. När denna typ av reformation inte tog vid inom RFSL blev många från den nyare generationen besvikna på (i deras mening) ett gammalt och föråldrat RFSL vars politik drevs av en äldre generation aktivister vilket inte passade in på den nya generationens politik. Detta födde i sin tur en vilja att reformera RFSL och enligt den nya generationen skulle detta innebära ett RFSL som gick mer i takt med tiden.10
6 Stig-Åke Petterson (2000), “En svensk homorörelse växer fram”, i Martin Andreasson, Homo i folkhemmet:
homo- och bisexuella i Sverige 1950-2000, s. 12.
7 Petterson (2000), s. 18. 8 Petterson (2000), s. 21. 9 Petterson (2000), s. 20f. 10 Petterson (2000), s. 21f.
Metod och avgränsningar
För att besvara frågeställningarna har arbetet utgått från en kvalitativ textanalys av
källmaterialet. Kvalitativ textanalys nämns i boken Historiens hantverk: om historieskrivning, teori och metod som är en metod vilket möjliggör en analysering av en texts mening och dess djupare innebörd.11 Textanalysen nyttjas av den anledning att den tillåter analys av materialets
känslor, ordval och formuleringar. Materialet kan därefter analyseras med avsikten att förstå textens djupare mening.12 Fördelen med detta val av metod är att analysen av texterna blir
djupare, detta skapar goda förutsättningar för att finna normer om manligt och kvinnligt i källmaterialet. Uppsatsen använder även begreppet den kvalitativa textanalysens tredje dimension, som introduceras i boken handbok i kvalitativ analys.13
Den tredje dimensionen av kvalitativ textanalys tolkar textens betydelse i förhållande utanför källmaterialet. I detta sammanhang innebär det att källmaterialet analyseras i anknytning till föreställningen om manligt respektive kvinnligt inom RFSL på 1970 och 1980 – talet.14 Med
en djupare analys av källmaterialet utifrån den tredje dimensionen av kvalitativ textanalys kan normer gällande kön och föreställningar om kvinnligt och manligt i RFSL vidare förstås. De kan dock existera nackdelar i en kvalitativ textanalys, det är att det är en tidskrävande arbete. Källmaterialet för detta arbete är två RFSL tidskrifter som sammanfattar 15 nummer vilket varierar mellan 20 – 45 sidor per nummer. Den stora kvantiteten av källmaterialet kan innebära svårigheter att gå texterna på djupet för att nå en tredje dimension av kvalitativ textanalys. Därför har det varit nödvändigt att utarbeta vissa avgränsningar i den kvalitativa textanalysen. Exempelvis har den kvalitativa textanalysen brukats för att hitta normer och föreställningar om manligt och kvinnligt inom organisationen. Således är inte målet med analysmetoden att granska tidskrifterna och etablera egna föreställningar om manligt respektive kvinnligt i RFSL. Därför avgränsades arbetet till att undersöka de normer vilket gör sig tydliga inom RFSL – Nytt samt Tidskrift för RFSL. Därutöver fanns ett intresse att undersöka hur normer kom till uttryck inom andra RFSL tidskrifter, ett exempel på en sådan tidskrift var skriften Kom ut. Denna tidskrift var en organisationstidning skapad av RFSL och gavs först ut i början av 1980 – talet. Det vore intressant att granska Kom ut och ställa dem
11 Louise Berglund (2017), ”källor och metod” i Louise Berglund & Agneta Ney, Historikerns hantverk: om
historieskrivning, teori och metod, s. 159.
12 Berglund (2017), s. 160.
13 Pär Widén (2019),”Kvalitativ textanalys”, i Andreas Fejes & Robert Thornberg, Handbok I kvalitativ
textanalys, s. 195.
mot RFSL – Nytt och Tidskrift för RFSL. Men detta arbete skulle inte kunna genomföras eftersom det skulle vara för tidskrävande.
Utöver valet av metod och avgränsningar skall det poängteras att förekomsten av ord som homosexuell, bisexuell, lesbisk, lesbian, transsexuell och transvestit enbart inkluderas i arbetet då de förekommer i RFSL – Nytt och Tidskrift för RFSL. Dessa nämnda ord är inte formulerade av mig och jag använder inte dem som någon typ av ”stämpel” på HBTQ – personer utan dessa benämningar förekommer ofta i tidskrifterna RFSL – Nytt och Tidskrift för RFSL och därför har de på så sätt medräknats i arbetet.
Källmaterial
Källmaterialet består av två officiella tidskrifter från RFSL som gavs ut under tidsperioden 1972 – 1980. Under perioden 1972–1973 hette tidskriften RFSL – Nytt men namnet ändrades efter 1973 och under perioden 1974 – 1980 var det officiella namnet för tidskriften Tidskrift för RFSL. Viktigt att tydliggöra är att de nämnda tidskrifterna är samma tidskrift bara att de har bytt namn. Tidskrifterna användes för att formulera organisationens politik vilket sträckte sig från sänkning av åldern i samtyckeslagen för homosexuella, utarbetning av den
diskriminering homosexuella individer möttes i polisyrket och i militäryrket samt
friskförklaring av homosexuella. Utöver att formulera ett politiskt budskap värnade tidskriften om att fler homosexuella skulle engagera sig i RFSL. Källmaterialet valdes av den orsaken att tidskrifterna först och främst är förstahandskällor, de är officiella tidskrifter som RFSL
skickade ut under perioden 1970 - 1980. Fördelen med förstahandskällor är att det angivna materialet inte har tolkats av någon eller återberättas för någon. Med en förstahandskälla finns det ingen utomståendes tolkning av RFSL utan det som formuleras genom tidskrifterna är direkta normer från RFSL och inte någon annan persons tolkning. Förhoppningsvist innebära det att de direkta och indirekta normer som kommer till uttryck är faktiskt från RFSL och inte någon annans.
Men trots att de 15 numren från RFSL – Nytt och Tidskrift för RFSL är förstahandskällor förblir det viktigt att bibehålla ett kritisk perspektiv när materialet granskas, för även om dess trovärdighet är hög finns vissa källkritiska problem. Exempelvis att vissa stycken i
tidskrifterna svårtydliga (texten är svår att tyda p.g.a. att de är solblekta eller allmänt skadade) vilket i sin tur påverkar hur materialet läses och tolkas. Förutom detta källkritiska problem är det även viktigt att förhålla sig kritisk till RFSL:s aktörer och redaktionen av tidskrifterna. Är verkligen allt som förmedlas genom tidskriften sanning och inte en försköning av tidigare
händelseförlopp? I och med att redaktionen för tidskrifterna RFSL-Nytt och Tidskrift för RFSL är alla medlemmar inom RFSL finns det en risk till att vissa saker slätas över, omformuleras eller rent utav förskönas för att ställa organisationen i bättre dager. Om detta verkar troligt är det av största vikt att granskningen av källmaterialet genomförs men ytterst hög källkritisk medvetenhet. Denna källkritiska medvetenhet är även viktig att förankra i läsningen av den tidigare forskning berörande RFSL eftersom tidigare forskning som behandlar organisationen oftast är skrivna av aktiva medlemmar inom RFSL. Tidigare applicerbar forskning angående RFSL som har skrivits av aktivister inom RFSL är antologin Sympatiens hemlighetsfulla makt samt Homo i folkhemmet. Ett kapitel i Homo i folkhemmet är skriven av den tidigare
organisationsledaren av RFSL vid namnet Stig-Åke-Petersson, vilket innebär att tidigare forskning kan vara färgad av personliga åsikter som kan påverka forskningens reliabilitet. Något som vidare behöver understrykas är att även om tidskrifterna RFSL – Nytt och Tidskrift för RFSL är officiella kanaler som bedriver organisationens politik till dess läsare inte
återspeglar hela RFSL. Det innebär alltså att de föreställningar om manligt och kvinnligt som kommer till uttryck i tidskrifterna under 1970 och 1980 – talet inte kan anses representera hela organisationen och dess aktörer. Dock är det som uttrycks i tidskrifterna trots allt relevant för att förstå vad för typ av föreställningar om manligt och kvinnligt som kan ha existerade inom RFSL.
Teori
Genusteori
Två typer av teorier har formulerats som teoretisk utgångspunkt och dessa är genusteori och hegemonisk maskulinitet. Begreppet genusteori används för att analysera tidskrifterna med avsikten undersöka föreställningar gällande manligt och kvinnligt inom RFSL. I boken Mer än bara kvinnor och män: feministiska perspektiv på genus tydliggörs det att med begreppet genus är det möjligt att granska hur män och kvinnor framställs under en viss tidpunkt för att förstå könens relation till överordning och underordning till varandra.15 Fortsättningsvis
uttrycks det att relationen mellan underordning och överordning mellan könen är en produkt av de normer knutna till det rådande samhället.16 Det intressanta med att använda begreppet
genus i en kvalitativ textanalys är möjligheten att se vilket kön som får delge sin berättelse respektive inte berätta sin berättelse. Teorin möjliggör att se om ett kön kommer i skymundan;
15 Diana Mulinari, Eva Schömer & Kerstin Sandell (2003), Mer än bara kvinnor och män, s. 21. 16 Mulinari, Schömer & Sandell (2003), s. 21.
denna möjlighet kan bidra till att förstå vilka föreställningar det finns om manligt och kvinnligt och det kön som har ledande position i RFSL.17
I skriften Dialoger mellan kön och genus skriver författarinnan Martha Blomqvist att
begreppet genus används för att förstå de föreställningar, olika handlingssätt och särdrag män och kvinnor tilldelas av samhället.18 Dessutom uttrycks det även att egenskaper knutet till ett
visst kön (kulturella- och sociala egenskaper) etableras av människan i social interaktion och samverkan mellan individerna.19 Ytterligare påpekas det att genus skall förstås som en idé där
faktorer berörande manligt respektive kvinnligt är i relation till samhället och påverkas i sin tur av de normer och föreställningar gällande manligt/kvinnligt.20 Användningen av begreppet
genus möjliggör att se hur manligt och kvinnligt kommer till uttryck i RFSL, men även könens relation till samhället går att utläsas med ett genusperspektiv.
I texten Genussystemet – reflektioner kring kvinnors sociala underordning menar Yvonne Hirdman att genussystemet innefattar två typer av logiker, där den första logiken håller isär och avskiljer manligt och kvinnligt medan den andra etablerar mannen som det normala och den norm man bör sträva efter att följa.21 Särhållningen av könen från varandra föder
möjligheten att etablera normer om manligt och kvinnligt samtidigt blir allt svårare att
ifrågasätta de normer som kommer till uttryck inom RFSL. Vilket förklaras bra genom citatet: Rent generellt kunde man säga, att ju kraftigare som isärhållandet mellan könen
verkar/fungerar, ju självklarare, ju mer legitim, ju mindre ifrågasatt blir den manliga normens primat. Det verkar rimligt. Och då får vi omvänt: ju mindre/svagare
isärhållandets logiker och praktiker fungerar, ju mer ifrågasätts den manliga normens primat, ju mer illegitim blir den manliga överhundspositionen.22
Hegemonisk maskulinitetsteori
Arbetets andra teori utgår från begreppet hegemonisk maskulinitet och används för att förstå de strukturella könsskillnaderna inom RFSL. Först kommer begreppet hegemoni att
presenteras och diskuteras för att öka förståelsen för det senare begreppet vilket är
hegemonisk maskulinitet. Begreppet hegemoni associeras av många med Antonio Gramsci och innebär att samhället inte styrs genom att staten använder våld för att tygla dess invånare, utan samhället styrs av idéer med en ideologisk koppling till samhället.23 Gramsci menade att
17 Mulinari, Schömer & Sandell (2003), s. 12.
18 Martha Blomqvist (2005), Dialoger mellan kön och genus, s. 21. 19 Blomqvist (2005), s. 21.
20 Blomqvist (2005), s. 11f.
21 Yvonne Hirdman (1988), Genussystemet – reflektioner kring kvinnors sociala underordning, s. 51. 22 Hirdman (1988), s. 57.
de som tillhörde det politiskt dominerande gruppen i samhället etablerade sina egna tankar och idéer vilket de därefter spred ut i samhället. Det politiska partiet med den etablerade makten kunde därefter överföra sina politiska visioner och idéer till de dominerade skikten. 24
Hegemonisk maskulinitetsteori används för att undersöka skillnader i framställningen av manligt och kvinnligt och hur relationen mellan män och kvinnor såg ut i RFSL under 1972 – 1980.Hegemoni kan förstås som ett sätt att vinna makten inom en social grupp samtidigt som den dominerande gruppen i samhället gör allt de kan för att bibehålla makten.25 Tillämpning
av begreppet ger en möjlighet att förstå hur vissa manliga grupper etablerade makt och normer i samhället och hur denna makt användes för att dominera över kvinnor.26 Hegemoni
sträcker en hjälpande hand i att förstå hur mäns kollektiva dominans kan komma till uttryck i RFSL och vad för typ av medel som användes för att behålla dominansen. Det är av intresse att undersöka vilken makt som utövas inom organisationen för att bibehålla den hegemoniska positionen, även hur hegemoni kan knytas samman med begreppet genus för att se både hur manligt och kvinnligt kommer till uttryck i RFSL. Det intressanta med hegemonisk makt är att det finns en vilja att stödja den hegemoniska maskuliniteten, eftersom anhängare till denna form av hegemoni i många fall tjänar till att stötta den.27
Hegemonisk maskulinitet skapar och erhåller en positionerad makt i samhället där normer om manlighet appliceras och verkställs av den dominerande grupp män i samhället. Viktigt att poängtera är den ställning homosexualiteten får i samband med hegemoni, då RFSL är en organisation vars manliga medlemmar är homosexuella påverkas det deras maktställning negativt. Hegemonisk maskulinitet förknippas med att leva ett heterosexualitet liv att vara homosexuellt blir en motsats till maskulinitet. Homosexualiteten ses som fientligt och normbrytande och att inte följa de normer etablerade gällande heterosexuell maskulinitet betyder att män med homosexuell läggning får sämre maktställning i samhället.28 Med den
försämrade ställningen de homosexuella männen får bland övriga medmänniskor, finns det fortfarande de homosexuella män som väljer att följa det etablerade hegemoniska idealet; vilket hindrar kvinnor att erhålla en maktposition i samhället.29 Homosexualiteten har redan
en oönskad position inom den hegemoniska maskulinitetsteorin då sexualiteten bryter mot
Vol. 36, No. 2, s. 351.
24 Bates (1975), s. 351f.
25 Mike Donaldson (1993), What is hegemonic masculinity, s. 645. 26 Donaldson (1993), s. 655.
27 Donaldson (1993), s. 646. 28 Donaldson (1993), s. 648.
heterosexualitet och fastän detta normbrytande existerar finns det fortfarande en typ av vilja att ”passa in”.
Inom den hegemoniska maskuliniteten förändras normer, förhållningssätt och föreställningar för att de motarbeta kvinnan (i detta fall även den homosexuella kvinnan), av den anledningen att de homosexuella männen som har en oönskad position inom den hegemoniska
maktstrukturen vill ingå i maktstrukturen.30 Viktigt att notera med den hegemoniska
maskuliniteten är att enbart få män i samhället har möjligheten att följa den, eftersom den hegemoniska maskuliniteten förkroppsligar många olika normer relaterat till manlighet. Men trots detta väljer majoriteten män att underkasta sig samhällets förväntningar på sitt kön med avsikten att det kan gynnar dem.31 Att då underkasta sig de hegemoniska normerna gällande
maskulinitet innebär att de som underkastas inte när den högsta toppen av hegemoni, men de får ändå ta del av dess fördelar. Det förstås och utvecklas genom citatet:
Men can adopt hegemonic masculinity when it is desirable; but the same men can distance themselves strategically from hegemonic masculinity at other moments. Consequently, "masculinity" represents not a certain type of man but, rather, a way that men position themselves through discursive practices.32
Tidigare forskning
Tidigare forskning som berör RFSL
Att granska den nya generationen inom RFSL och deras officiella tidskrifter från tidsperioden 1972 – 1980 är vanskligt då det är ett område med ytterst lite forskning. Det finns ingen forskning där området har berörts på en djupare nivå utifrån ett tvåkönsperspektiv där genus har utforskats utifrån genusteorier eller hegemonisk maskulinitetsteori, men det har
poängterats av tidigare forskning att det sker en förändring i RFSL under det tidiga 70 – talet. Däremot finns det mycket forskning om RFSL under deras första aktiva år på 1950-talet och fram till den nya styrelsen etablerades vid början av 1970 – talet. Den tidigare forskningen är viktig för detta arbete då den påvisar att det existerade ett visst typ av genustänkt och att det fanns spår av hegemoni inom RFSL redan under tidsperioden 1950 – 1970.
Den viktigaste tidigare forskningen för detta arbete kommer från boken Den korrekta
avvikelsen: vetenskapsanvändning, normalitetssträvan och exkluderande praktiker hos RFSL,
30 Grindt (2008), s. 11.
31 R. W. Connell & James W. Messerschmidt (2005), HEGEMONIC MASCULINITY Rethinking the Concept,
GENDER & SOCIETY Vol. 19 No. 6, s. 832.
1950–1970, författad av Andréaz Wasniowski poängterar att RSFL under den äldre ledningen var en organisation genomsyrat av en majoritet av män som brukade patriarkala normer, vilket ledde till att de värderingar och normer inom RFSL gynnade männen och i vissa fall missgynnade kvinnorna.33 Den tidigare forskningen pekar på att det existerar tydliga
patriarkala normer inom den äldre generationen av RFSL men att det sker en förändring av organisationen under 1960 – talet, där vissa aktuella normer ifrågasätts. Vidare redovisas det en radikalisering av RFSL innebar att en ny styrelse etableras under det tidiga 1970 – talet. Den nya synen på hur RFSL borde arbeta förklaras och motiveras av det tidigare forskningen att de värden och normer vilket ansågs aktuella under 1950 – talet av den äldre generationen inte var aktuella för den nyare generationen som trädde in under 1960 – talet, således
motiverades det en radikaliseringen av RFSL under 1970 – talet.34 Här anser tidigare
forskningen att det finns en tydlig förändring av RFSL och dess normer men att det inte har undersökts, detta uttrycks i citatet: ”I början av 1970-talet skedde ett generationsskifte i RFSL. Ofta omnämns detta som att det skedde en radikalisering, om så verkligen var fallet är en fråga för framtida forskning.”35
Antologin Sympatiens hemlighetsfulla makt skriven av Fredrik Silverstolpe & Göran Söderström påvisar precis som tidigare forskningen att det existerade skiljaktigheter mellan den äldre och den nya generationens politik inom RFSL. Medlemmarna tillhörande den äldre generationen menade att man skulle anpassa sig till samhällets normer medan den nya
generation i RFSL ville skapa nya normer som möjliggjorde en utveckling av deras sexualitet och sexualliv.36 Den tidigare forskningen påvisar att organisationen har fått en mer modern
stämpel under 1970 – talet, men trots detta var RFSL fortfarande mansdominerad. I relation till detta var det en del kvinnoklubbar dominerad av kvinnor som lades ned, detta resulterade att ett flertal lesbiska kvinnor lämnade organisationen.37 Det förekom även att många kvinnor
vilket en gång var aktiva inom RFSL kände att de blev bortprioriterad eftersom RFSL var en mansdominerande organisation. Detta tyder på att RFSL var dominerad av män och hyste normer om manlighet trots dess reformation.
33 Wasniowski (2007), s. 208. 34 Wasniowski (2007), s. 227f. 35 Wasniowski (2007), s. 227.
36 Göran Söderström (1999), ”Bildandet av RFSL”, i Fredrik Silverstolpe & Göran Söderström (red.),
Sympatiens hemlighetsfulla makt: Stockholms homosexuella 1860-1960, s. 667f.
I boken Homo i folkhemmet menar Stig-Åke Petterson att RFSL var i stor sett mansdominerad från starten år 1950 och även under dess reformation under det tidiga 1970 – talet.38 Där det
går att se tendenser på segregering av kön och tendenser till manlig dominans inom organisationen efter att RFSL bröt sitt internationella arbete med den danska Sektionen av Förbundet AF 1948. Att RFSL inte längre önskade något samarbete innebar att de själva fick en större frihet att forma sin egen politik men deras arbetsbörda blev för stor, som ledde till att organisationen delades i två delar där en organisation bildades för männen (Kretsen) och en annan bildades för kvinnorna (Diana).39 Här blir det tydligt att RFSL väljer att segregera
verksamheten utifrån könen, där en separat organisation etableras för att kämpa för lesbiska kvinnors rättigheter, istället för integrera de lesbiska medlemmarna i RFSL.
Utöver segregationen av kvinnorna inom RFSL reflekteras det även om den reformation RFSL genomgick under det tidiga 1970-talet. Jämsides med slaget vid Stonewall skede det en typ av radikalisering och ett nytt förhållningssätt för homosexuella i samhället framkom, där fler människor valde att vara aktiva i kampen om homosexuell frigörelse och normaliseringen av homosexualitet.40 Det vara många ögon riktade mot RFSL med förhoppningen om en
radikalisering, men de fick inte sin önskan att gå i uppfyllelse.41 Besvikelsen mynnade ut i år
1971 där många unga aktivister ifrågasatte hur RFSL utförde sin politik och hänvisade till reformation och radikalisering. Genom att fler och fler ungdomar anslöt sig till RFSL ledde det till att det blev ett val om ny organisationsordförande. I detta val vann Stig – Åke Petersson, han representerade den nya generationen och den typ av politik RFSL skulle komma att driva under 1970-talet. Den grundade sig i en aggressivare politik där
demonstrationer, strejker och tidskrifter användes för att förmedla det nya budskapet från RFSL.42 Här påvisas det att en förändring kommer att ske i organisationen då det är en ny
generation aktivister ansluter sig till RFSL samtidigt som en ny ordförande väljs och direkt använder sig av en mer aggressiv politik. Utöver detta är det tydligt att valet av en manlig företrädare för RFSL och inte en kvinna innebär att det kan existerar tydliga normer angående manligt respektive kvinnligt och vilken av könen som står över det ena i en hegemoniskt perspektiv. 38 Petterson (2000), s. 34. 39 Petterson (2000), s. 18. 40 Petterson (2000), s. 21. 41 Petterson (2000), s. 20. 42 Petterson (2000), s. 32f.
Den tidigare forskningen tydliggör i denna del att det har skett en typ av reformation och radikalisering av RFSL genom en ny generation aktivister och en ny organisationsordförande väljs i RFSL under det tidiga 70 – talet. Tidigare forskningen påvisar att organisationens medlemmar är av majoriteten män och den politik som bedrivs av organisationen har en manlig prägel. Detta arbete har därför som avsikt att undersöka om den nämnda
reformationen av RFSL innebar en förändring av organisationens politik samt des syn på manligt och kvinnligt.
Tidigare forskning som berör radikalisering av internationella homosexuella organisationer
Utöver den tidigare forskningen som berörde RFSL från dess uppkomst på 1950 – talet till dess reformation under 1970 – talet är det även av stor vikt att inkludera annan forskning till detta arbete. Forskning som inte nödvändigtvis berör RFSL men däremot internationella organisationer där aktivister kämpade för homosexuella människors rättigheter och som påvisar en internationell reformation liknande den reformation RFSL genomförde under det tidiga 1970 – talet. Inkluderingen av denna typ av forskningen är med avsikten att detta arbete skall få ett internationellt perspektiv.
I artikeln Americanism, Un-Americanism, and the Gay Rights movement preciseras det att en reformation inträffar inom amerikanska homosexuella organisationer efter Stonewall upproret i slutet av 1960 – talet. Organisationerna Gay Liberation Front (förkortat GLA) samt Gay activists Alliance (förkortat GAA) var två stora amerikanska organisationer som efter
Stonewall applicerade en revolutionär politik och retorik i deras arbete för HBTQ- personers rättigheter.43 Förutom radikaliseringen inom USA var det även andra länder som genomgick
en liknande radikalisering, exempel på detta ser vi både i Kanada och England. I Kanada föds tanken på reformation redan på 1960 – talet, då landet betagnas och inspireras av USA och dess växande organisationer där aktivister kämpade för homosexuellas rättigheter.44 De
föreningar som hade etablerats i USA bedrev en mycket mer utvecklad och avancerade politik än vad Kanada gjorde, och i takt med den reformation GLA och GAA gjorde efter Stonewall ledde det till att Kanada inspirerades och radikaliserades. Den förändring de amerikanska organisationerna gjorde och förde med sig och tog in i 1970 – talet ledde till att en ny typ av homosexuell rörelse utvecklades, den spred sig till England där föreningen London GLF (Gay
43 Simon Hall (2013), “Americanism, Un-Americanism, and the Gay Rights Movement”, Journal of American
Studies, November Vol. 47, No. 4, s. 1115f.
Liberal Front) i sin tur radikaliserades och inspirerades av den nya formen av kamp om HBTQ- personers rättigheter.45 Det blir tydligt att det inte bara sker en radikalisering inom
RFSL under det tidiga 1970 – talet genom upproret vid Stonewall, utan detta är en global företeelse där flera länders homosexuella organisationer blir inspirerade till att radikaliseras.
Tidigare forskning som berör hegemonisk maskulinitet och genusteori
I avhandlingen Befria mannen: idéer om förtryck, frigörelse och förändring hos en svensk mansrörelse under 1970- och tidigt 1980-tal söker Helena Hill att förstå hur den mansrörelse från tidsperioden 1970 – 1980 förhåller sig till normer och stereotyper om manlighet,
kvinnlighet och den existerande genusordningen i samhället. Avhandlingen formulerar vikten av att studera de sociala praktiker gällande de normer och ideal samhällsmedborgaren strävar efter och tvärtom bortkastar. Genom att förstå vilka normer som anses vara viktiga att sträva efter eller inte är det möjligt att förstå vad samhället bedömer vara normalt samt onormalt.46
Begreppet hegemonisk maskulinitet förekommer i denna forskning och hänvisar till att förstå vilka normer om maskulinitet som var accepterade och oacceptabla för mansrörelsen. Det framkommer att det existerar tre typer av hegemonisk maskulinitet 1) hegemonisk
maskulinitet (den typen av maskulinitet är överordnad de andra maskuliniteterna), 2) delaktig maskulinitet (denna variant av maskulinitet ger stöd och tyglar sig den hegemoniska
maskuliniteten) och 3) den underordnade maskuliniteten (innefattar de män vilket inte stödjer den nuvarande normen om maskulinitet och på så sätt blir underordnad).47 Genom denna
hegemoniska hierarki menar Hill att det finns en vilja hos de män i samhället att bibehålla en överordnad maskulin position och det i sin tur betyder att mannen intar en position där man följer de normer som samhället har etablerat gällande manlighet för att säkerhetsställa sin tidigare överordnade position.48 Dessutom existerar en rädsla att uppfattas omanlig och att
inte passa in i de normer som redan är applicerbara i samhället, det innebar att många män valde att följa de normer och ideal för att inte uppfattas som avvikande och normbrytande.49
Tidigare forskning menar att det finns en vilja hos män att inte bryta mot normer som existerar kring genus i samhället. Genom att följa normerna kan männen erhålla en viss hegemonisk maskulin makt, en makt som motverkar underordning. I och med att forskningen
45 Jeffrey Weeks (2015), “Gay liberation and its Legacies”, i David Paternotte & Manon Tremblay, The Ashgate
research companion to lesbian and gay activism, s. 46.
46 Helena Hill (2011), Befria mannen! idéer om förtryck, frigörelse och förändring hos en svensk mansrörelse
under 1970- och tidigt 1980-tal, s. 21.
47 Hill (2011), s. 22f. 48 Hill (2011), s. 24. 49 Hill (2011), s. 24f.
är publicerad under 1970 talet, vilket är under samma tidpunkt som reformeringen av RFSL möjliggör det en insikt om att de möjligtvis existerar föreställningar om manligt och kvinnligt inom den angivna tidsperioden. Detta vidareutvecklas i forskningen Toward a new sociology of masculinity där Tim Carrigan, Bob Connell & John Leepekar på att total underordning av samhällets hegemoniska normer är viktig. Dessa normer beträffar även sexualiteten där heterosexualitet är en mycket viktig del av den hegemoniska maskuliniteten.50 I det
hegemoniska samhället är heterosexualiteten den ledande normen och detta innebär att homosexualiteten blir underordnad och påverkar de homosexuella männen och kvinnorna negativt.51 De som drabbas allra värst av den hegemoniska maskuliniteten inom samhället är
först och främst kvinnor och homosexuella män, då dessa två grupper inte erhåller det ideal, normer samt föreställningar som är formulerade av samhället.52
Forskningen Inequality Regimes Gender, Class, and Race in Organizations författad av Joan Acker har som avsikt att förstå hur ojämlikhetsregimer kommer till uttryck i organisationer och hur den nämnda regimen bidrar till fortsatt ojämlikhet på en arbetsplats. Acker definierar dessa ojämlika regimer likt olika tillvägagångsätt för att bevara ojämlikheter om exempelvis kön eller klass inom en organisation.53 Forskningen pekar på att den vanligaste typen av
ojämställdhet på en arbetsplats oftast är knuten till kön och sexualitet, där heterosexualitet i många fall ses som normal och homosexualiteten avvikande, forskningen tyder på att heterosexualitet är nödvändigt för att erhålla en hög position inom en organisation då homosexualiteten fortfarande är knutet till negativa stigman och normer.54 Genom att följa
samhällets etablerade normer och hamna högt inom organisationen ger den dominerande gruppen fördelar. Det intressanta med detta är inte de fördelar som männen erhåller genom att vara högst i näringskedjan inom organisationen, utan viljan att fortsätta vara högst upp i näringskedjan för att fortfarande få ta del av dess fördelar och möjligheten att säkerhetsställa sin höga position inom organisationen. Forskningen menar att de män som är högst upp i näringskedjan inom en organisation inte vill bryta mot normerna gällande genus då detta kan resultera i att personen i fråga mister sin position i näringskedjan och får en oönskad
position.55 Om detta nu är fallet kan det då innebära att den majoritet män som tillhörde RFSL
50 Tim Carrigan, Bob Connell & John Lee (1985), Toward a New Sociology of Masculinity, Theory and Society
Vol. 14, No. 5, s. 587.
51 Carrigan, Cornell & Lee (1985), s. 587. 52 Carrigan, Cornell & Lee (1985), s. 585.
53 Joan Acker (2006), Inequality Regimes: Gender, Class, and Race in Organizations, s. 443. 54 Acker (2006), s. 445.
etablerade normer om genus, kön, föreställningar om manligt och kvinnligt för att på så sätt etablera en hierarki inom organisationen, där männen inom RFSL fick fördelar mot
minoriteten kvinnor?
Tidigare forskning har påvisat är att det sker en förändring inom RFSL under dess
reformation under det tidiga 1970 – talet. Men oavsett reformationen är det tydligt att RFSL präglas av en manliga styrning samt att majoriteten av RFSL var män.56 Utifrån Joan Akers
forskning gällande jämställdhet mellan könen inom en organisation växer en fundering fram, är det möjligt att den majoritet män inom RFSL under tidsperioden 1972 – 1980 etablerade normer och förhållningssätt gällande genus och kön? Detta poängteras genom följande citat
Det faktum att RFSL i många avseenden var ett manligt förbund fick stor betydelse för de normer och värderingar som uttrycktes. Som ett förtydligande kan det tilläggas att
påståendet att förbundet var manligt betyder både att flertalet medlemmar var män och att den position från vilken utsagor gjordes var manlig. Ett konkret exempel är det brev, till en man vars fru kommit på hans homosexuella läggning, i vilket RFSL frågar (delvis för att bemöta anklagelsen om att ha lämnat ut uppgiften) om han har ”tänkt på att en kvinna av ren instinkt kan ana mer än vi tänker och tror.57
Undersökning
Undersökningen kommer att struktureras efter en tematiskt analys där fyra aktuella teman inom RFSL-Nytt och Tidskrift för RFSL redogörs. Valet av tematisk analys gjordes av den anledning att en kronologisk undersökning av de 15 använda numren, som först var tanken skulle ta för mycket plats. Därutöver skulle en kronologisk analys ha vissa tendenser till att bli repetitiv och i viss mån enformig. Därför valdes en tematisk analys där undersökningen utgår från fyra aktuella teman som har gjort sig tydliga i genomläsningen av källmaterialet. Den tematiska analysen analyserar följande teman: 1) männens plats i tidskrifterna och den kvinnliga exkluderingen, 2) synen på kvinnan i tidskrifterna RFSL – Nytt & Tidskrift, 3) hur talar man om transsexuella och transvestiter i RFSL – Nytt & Tidskrift för RFSL och 4)
användningen av ordet homosexuell/homosexualitet i Tidskrift för RFSL. När denna tematiska analys har redogjorts kommer en diskussion att genomföras efter det material analysen har givit. Syftet med denna diskussion är att besvara de två frågeställningar arbetet grundat sig på. Detta följs upp med en slutsats av vad arbetet har kommit fram till.
56 Petterson (2000), s. 18.
Männens plats i tidskrifterna och den kvinnliga exkluderingen
Det som är genomgående från det första numret av RFSL – Nytt från 1972 till det sista numret av Tidskrift för RFSL 1980 är medräkningen av manliga aktörer och exkluderingen av
kvinnliga aktörer. Under hela 1970-talet och in på 1980-talet är majoriteten av
artikelförfattarna män och man talar om saker som rör andra män, faktumet är att i varje nummer av RFSL – Nytt och Tidskrift för RFSL är det enbart 2 – 3 kvinnor som får sin artikel publicerad.58 Redaktionen består enbart av män med undantag för åren 1977 – 1978 där en
kvinna erhöll positionen redaktör. Att enbart belysa män och tala om saker berörande män sker redan i RFSL – Nytt nr 2 1972 där det skrivs följande”så många ledande män är sexuellt avvikande”.59 Detta följs upp i nästa års nummer där skrivs att ”I s/m-grupper har man i
manlighetsidealet närmat sig de heterosexuella normerna och därför har det kanske varit lättare att glida in i samhället.”60I Samma årgång fast i nummer två väljer man att lyfta en
artikel som berömmer en manlig RFSL medlem för att han har delat ut flygblad ”En kille delade ut flygblad som hörde ihop med plakaten. En helt ensam kille som vågade ställa sig fullkomligt öppet och propagera för något som det alltid har varit ett smygande och dåraktigt skimmer omkring”.61 I RFSL – Nytt nr 3 1973 lyfter RFSL en manlig medlem som skall sluta
på sin post som informationssekreterare inom organisationen, redaktionen gör plats åt en separat spalt för avtackandet av honom och det skrivs följande:
Olle Björkström, avgången informationssekreterare i RFSL, har här intervjuats. Många förnuftiga ord kommer ur hans mun. Ja, hela intervjun är underbart mjukt och upplysande hållen. Jag gillar den verkligen. Synd att olle lämnat informationsekreterarposten.62
Det sista citatet som skall presenteras och som bevisar männens dominerande platstagande i tidskrifterna kommer från det andra numret av Tidskrift för RFSL, där en insändare publiceras med budskapet att RFSL måste se till att vara mer välkomnande mot nya medlemmar.
Budskapet värnar för att RFSL skall vara tillmötesgående mot alla homosexuella som vill ansluta sig till RFSL men det formuleras på ett sådant sätt att män kan känna sig träffade. Citatet lyder ”Man skulle önska att varje klubb hade någon som skulle ha som uppgift att ta hand om de nya killarna som kommer, och som sedan presenterar dem för de andra, så man
58 Detta antagande gjordes på det faktum att det när tidskrifterna RFSL – Nytt & Tidskrift för – RFSL genomlästes var det enbart ett 2 – 3 kvinnonamn som gick att avläsas som artikelförfattare per nummer. 59 Greger Eman, Göran Jakobsson & Björn Sjöstedt (1972), ”Socialdepartementet”, RFSL-Nytt nr 4 1972, s. 11. 60 Michael Holm (1973), ”Sodo – masochism”, RFSL-Nytt 1973 nr 1 1973, s. 14.
61 Eva Gramnes (1973), ”Brev”, RFSL-Nytt nr 2 1973, s. 6.
slapp känna sig utanför gemenskapen och kamratandan.63” Citaten visar att mannen har
huvudrollen i artiklarna som publiceras i de olika tidskrifterna och dessa män omnämns utan relation till andra aktörer såsom transsexuella män/kvinnor eller kvinnor i allmänhet. Det blir tydligt i de medtagna citaten att det förekommer en viss typ av särhållning av könen vilket Hirdman poängterar i sin genusteori. Där denna typ av särhållning av männen och kvinnorna underlättar skapandet av manliga normer inom RFSL.64
De artiklar som talar om kvinnan förekommer oftast i relation till en man eller flera män. Vilket påträffas ett flertal gånger i de olika tidskrifterna men gör sig tydligt i artikeln ”Ny storstjärna” från RFSL-Nytt nr 3 1973, där en kvinnlig sångerska uppmärksammas men fokus riktas mot den manliga publiken, ” Flickan upptäcktes då hon jobbade på en homosexuell herrturk för 50 dollar kvällen inför en publik som bestod av små söta gossars endast införda dekorativa badhanddukar”.65 I 1975 års artikeln ”Kvinnokamp, Homokamp, Klasskamp” är
avsikten att skina ett ljus på de kvinnliga demonstranter i ett demonstrationståg, men artikeln ändrade syfte och poängterade att de deltagande var en majoritet män. En artikel som till synes skall tala om kvinnor ändrar sitt syfte snabbt och ger plats till männen som vidare bidrar till en exkludering av kvinnan. Detta tydliggörs genom följande två citat från artikeln ”Det blev på flera sätt kvinnornas tåg. Inte för de var flest men för att de syntes och hördes bäst” samt ””De flesta killarna i tåget utsocknes.”66 Ännu ett exempel där män tar plats i artiklar
som är menade till att enbart tala om kvinnor påträffas i det andra numret av Tidskrift för RFSL där följande skrivs: ”Lesbianer hade velat ha ett tillägg om förbud av diskriminering på grund av sexuell läggning, men inte fått kvinnorörelsens stöd. Och inte stöd av männen i CHE heller! Därför att männen ansett det hela som en kvinnofråga som inte angick dem.”67 Det
intressanta med denna analysdel utifrån ett genusperspektiv är att det manliga könen tar plats i artiklar vars avsikt är att belysa kvinnliga aktörer, medan kvinnor inte får tar lika stor plats i artiklar där manliga aktörer berörs. I denna redogörelse blir det tydligt vilket kön som får delge sin berättelse och det tydliggörs att det manliga könet har en ledande position och det kvinnliga könet får en så kallad sekundär position i tidskriften.68
63 Lars Lindahl, Seppo Lehtikangas & Stig – Åke Petersson (1979), ”Ta hand om de nya medlemmarna”,
Tidskrift för RFSL nr 2 1979, s. 13.
64 Hirdman (1988), s. 57.
65 Greger Eman, Göran Jakobson & Björn Sjöstedt (1973), ”Ny storstjärna ….. BETTY MIDLER var namnet”,
RFSL- Nytt nr 2 1973, s. 8.
66 Bertil Molde (1975), ”Kvinnokamp, Homokamp, Klasskamp – med sång och musik, Tidskrift för RFSL nr 2 1975 s. 8f.
67 Michael Holm (1974),”Gay is twice as good as straight”, Tidskrift för RFSL nr 2 1974, s. 4. 68 Mulinari, Schömer & Sandell (2003), s. 12.
I tidskrifternas nummer är det tydligt att den homosexuella mannen prioriteras och omnämns självständigt. Detta är inte fallet för kvinnorna, då det är få artiklar där man talar om kvinnan som ett självständigt subjekt och inte i nära relation till mannen. Artikelförfattarna gör det tydligt att segregera kvinnor när man talar om saker rörande mannen, medan mannen ges plats i relation till kvinnan. Utöver detta är det genomgående i tidskriften att ta upp nyheter vilket i många fall påverkar eller har en direkt inverkan på männen. Ett exempel på detta är faktumet att tidskrifterna direkt kämpar för rättigheterna för de homosexuella som tillhör militäryrket och polisyrket. Tidskriften tar upp den diskriminering som homosexuella möts av inom militäryrket genom citatet ”Under de senaste månaderna har homosexuella kontra militärlivet aktualiserats. Exempelvis genom den av säkerhetspolisen distribuerade foldern som bland gruppen ”avvikare” även utpekar homosexuella personer som potentiella säkerhetsrisker”.69
Detta problem följer man sedan upp i en Tidskrift för RFSL nr 1 1978 där det skrivs att ”Beslutsgruppen beslöt att liksom tidigare anse att homosexualitet som sådan utgör inget som helst skäl för särbehandling beträffande militärtjänst, men att det i enskilda fall kan finnas skäl som bör tas hänsyn till såsom känslokonflikter gentemot kamrater på luckan, mobbning etc.”70 Det svårigheter homosexuella möter inom polisyrket nämns i RFSL -Nytt nr 3 1972 och
där skriver redaktionen att: ”Därför konstaterar RFSL att Rikspolisstyrelsen i olika sammanhang framfört åsikten, att bl. a. ”sexuellt avvikande” måste bedömas som
säkerhetsrisker och därmed övervakas och registreras bl. a. säkerhetsavdelningen (SÄPO).” 71
Viktigt att lägga märke till är att de yrken som presenteras där homosexuellt anställa möter svårigheter var yrken som domineras av majoriteten män. Tidskriften medtog alltså med avsikt yrken där majoriteten av de som är anställda var män som möter negativa konsekvenser om de har en homosexuell läggning. I tidskrifternas ges männen plats medan kvinnorna inte ges utrymme alls på samma sätt som leder till en exkludering av kvinnan.72
Det sista som är värt att poängtera i denna tematiska analysdel är att Tidskrift för RFSL återkommer ett flertal gånger till att reformera brottsbalk 6:4 som anger att lagen för könsligt umgänge är 15 år för heterosexuella och 18 för homosexuella och om två homosexuella har
69 TB Holm (1972),”Sverige just nu”, RFSL – Nytt nr 3 1972, s. 21.
70 Roland Kjellander, N – E Andersson & Marjatta Kurikka (1978), ”Beslutsmöte i Sundsvall, 11 – 12 mars 1978”, Tidskrift för RFSL nr 2 1978, s. 7.
71 Greger Eman, Göran Jakobsson & Björn Sjöstedt (1972),”Får en polis vara homosexuell??”, RFSL – Nytt nr 3 1972, s. 16.
72 Viktigt att klargöra att homosexuella inte sågs som en typ av säkerhetsrisk baserat på deras könsliga preferens utan att under tidsperioden 1970 – 1980 var det fortfarande vanligt att homosexuella blev utpressade då deras sexuella läggning inte följer samhällets normer. Om en utomstående part som var fientlig mot SÄPO fick reda på att en av deras anställda var homosexuell skulle detta vara en utmärkt hållhake och en säkerhetsrisk.
sexuellt umgänge och den ena parten är yngre än 18 kan den äldre parten dömas till fängelse eller psykiatrisk vård. RFSL vill reformera denna lag till att det könsliga umgänget skall vara 15 år både för heterosexuella och homosexuella, detta för att 29 homosexuella personer har blivit åtalade och dömda för könsligt umgänge med någon under 18. Det intressanta med detta är att alla åtalade var av manligt kön, inte en enda kvinna hade blivit dömd.73 tidskriften
återkommer med förändringen i brottsbalken i kommande nummer och lyfter det i Tidskrift för RFSL nr 1 1978 där det skrivs att ”Antagligen har frågan om lika åldersgräns för
homosexuella och heterosexuella förbindelser kommit till ett avgörande i riksdagen genom att regeringen i slutet av 1977 lade en proposition med detta förslag.” 74
Synen på kvinnan i tidskrifterna RFSL – Nytt & Tidskrift för RFSL
I ljuset av föregående analysdel förblir det tydligt att de tidskrifterna i hög grad tar med artiklar skrivna av män och tar upp ämnen berörande män. Exkluderingen och avsaknaden av kvinnligt skrivna artiklar som talar om kvinnan formulerar en tydlig inblick i hur kvinnan betraktas. Förutom den nämnda exkluderingen av kvinnor i tidskrifterna finns det andra tydliga sätt att förstå hur tidskriften betraktade kvinnan. I artikeln ”Vi reser ut” från RFSL – Nytt nr 3 1972 berör tidskriften utvecklingen av gay-aktivism vilket har skett sedan det sena 1960-talet i USA. I Artikeln talas det om hur olika minoritetsgrupper ser på den växande vågen av Gay-rörelser, men även vilken typ av kvinnosyn som kom till att existera i dessa grupper. Det poängteras att i vissa typ av invandrargrupper finns det föreställningar om manligt och kvinnligt och att männen hade en högre ställning än kvinnan, det tydliggörs i citatet ”Puertoricanerna har dessutom mycket bestämd föreställningar om mannens
överhöghet över kvinnan och om vad som är manligt.”75 Redaktionen säger inte emot denna
liknelse, kan detta innebära att organisationen har en liknande syn på manligt och kvinnligt eftersom de tar med denna artikel? Det kan vara av den anledning att den homosexuelle mannen som redan har en sämre position i samhället på grund av sig sexuella läggning motarbetar kvinnan genom att i detta fall poängtera männens överhöghet gentemot kvinnan, för att på så sätt fortfarande ingå i den hegemoniska maktstrukturen som Grindt
poängterade.76
73 Bertil Molde (1975), ”I MÖRKASTE NORRLAND”, Tidskrift för RFSL nr 3 1975, s. 11.
74 Roland Kjellander, N – E Andersson & Marjatta Kurikka (1978), ”Homofili & homofobi i riksdagen”,
Tidskrift för RFSL nr 1 1978, s. 8.
75 Michael Holm (1972), ”Vi reser ut”, RFSL – Nytt nr 3 1972, s. 19. 76 Grindt (2008), s. 11.
I samma nummer talas det om att det har skett en förändring inom den amerikanska
countrymusiken. Den förändring redaktionen talar om är att sången ha blivit annorlunda och enligt dem mindre manligt. Det uttrycks i följande citat: ”Den tidigare tuffa manliga rösten, som vill symbolisera en stenhård vilja (ex. Johnny Cash) börjar ersättas av en mer vek kanske feminin röst.”77 Det som är intressant med denna liknelse är inte faktumet att sången har
förändrats, utan hur redaktionen och artikelförfattaren associerar vekhet med femininitet och tuffhet samt stenhård vilja med manlighet. Redaktionen och författaren av texten lägger ned tydliga värderingar i vad det innebär att vara manlig respektive kvinnlig. Dessa föreställningar och hur man associerar olika kulturella och sociala egenskaper till könen kan anknytas till det Blomqvist talar om gällande föreställningar som samhället knyter till mannen och kvinnan.78
Associationen med negativitet kopplat till det kvinnliga könet är genomgående i RFSL:s tidskrift och i RFSL – Nytt nr 3 – 4 1973 kommer detta till uttryck genom att en dansk
homosexuell tidning vid namnet COQ lades ned. I artikeln står det följande "Tidningen COQ har lagts ned, men en ny tidning med namnet "det nye COQ" utkom med första numret den 1 oktober. Redaktionen är också ny. Blev COQ måne för flickvänligt, romantisk och mjuk??".79
Det verkar vara återkommande för tidskriften att associera en viss typ av negativitet med kvinnan, författaren av artikeln samt redaktionen menar att anledningen för att COQ lades ned var för att den blev för flickvänlig, romantisk och mjuk. Här sammankopplar redaktionen en negativitet till att en tidning är i deras mening för flickvänlig, som i sin tur kan förstås till att en tidning bör indirekt vara manligt inriktad.
I RFSL – Nytt nr 4 1972 återkommer redaktionen till att ta med artiklar där det kvinnliga könet förbinds och associeras med en underordning till det manliga könet. I artikeln ”Homosexualitet och icke-kristna religioner” skriver artikelförfattaren Bo-Göran Carlsson följande:
Att homosexualiteten skulle praktiseras därför att den är så att säga mer intellektuellt njutbar i kulturer där kvinnans ställning är mycket låg, är en gammal tanke. Äldre källor menar att homosexualiteten I Grekland berodde på kvinnornas andliga underlägsenhet, hypoteser gentemot vilka främst Bethes undersökningar i Die dorische Knabeliebe talar.80 I artikeln associerar en manlig skribent att kvinnan har historiskt sett varit underlägsen
mannen och detta påstående ifrågasätts inte av redaktionen, utan det lämnas ingen kommentar
77 Greger Eman, Göran Jakobson, Björn Sjöstedt (1972), ”Hallo pop Freunde”, RFSL – Nytt nr 3 1972, s. 23. 78 Blomqvist (2005), s. 21.
79 Göran Eman & Björn Sjöstedt (1973), ”COQ – den danska tidningen”, RFSL – Nytt nr 3 – 4 1973, s. 20. 80 Bo – Göran Karlsson (1972), ”Homosexualitet och icke- kristna religioner del 2” RFSL -Nytt nr 4 1972, s. 16.
om detta uttalande från Carlsson. Innebär detta att redaktionen inom tidskriften inte har något att säga om kvinnans underordning till männen? Utan i stället låter man det publiceras och gå oberört förbi. Detta kan kopplas till den typ av hegemoni där mannen anspelar på normer som negativt påverkar kvinnan med en avsikt att säkerhetsställa sin egen position. 81 De artiklar
som har inräknas i denna analysdel har skrivits av män och har haft ett manligt perspektiv i synen på kvinnan, medan nästa artikel tar upp hur kvinnan betraktar sin ställning i samhället. Artikeln ”Gay is twice as good as straight!” problematiserar en kvinnlig aktivists röst i hur kvinnan fick utrymme i samhället. Aktivisten Babs Todd poängterar att kvinnans låga status i samhället påverkats ännu mer negativt om kvinnan är lesbisk. Utöver detta appliceras det att mannen inte påverkas på samma sätt om mannen är homosexuell, då personen i fråga
fortfarande är man kan han inta den dominerande mansrollen, vilket kvinnan inte kan. Det här uttryck i citatet
Babs menade därför att i längden var det meningslöst att samarbeta med de homosexuella männen, som i varje trängd situation flydde från sina homosexuella personligheter in i sina priviligierade mansroller. En kvinna kan inte fly sin kvinnoroll och bli en
priviligierad man, när det passar henne. Hennes låga status som ogift kvinna följer henne överallt.82
Detta är en tydlig koppling till den hegemoniska position männen har i samhället, men även att homosexuella män har en högra maktposition än kvinnorna i samhället då de fortfarande tillhör det manliga könet kan de fortfarande ta del av dess fördelar.83
I RFSL – Nytt nr 3 1972 återfinns det tydliga föreställningar om kvinnan och vad som anses vara kvinnligt i artikeln ”Outgrundligt grundämne” som är en skämtartikel tagen från
tidningen ”Företagaren”. Artikeln föreställer en kemisk analys av kvinnan men i själva verket är det en artikel fylld av fördomar om kvinnan insatt i tidningen för att förlöjliga henne. Följande saker är värt att lyfta från denna artikel i form av påföljande citat: ”FYSIALISKA EGENSKAPER: Kokar över för det minsta och stelnar till synes utan anledning, Mjuknar vid lämplig behandling intill kladdighet och blir i motsatt fall sur.” samt ”ANVÄNDNING: Synnerligen dekorativ och användbar som katalysator för att pigga upp män. Starkast kända medel för reduktion av kapital. Behaglig att hålla i och har i lämpliga sammanhang starkt uppvärmande verkan.”84 Artikeln avslutas på ett ”komiskt” sätt genom att artikelförfattaren
har skrivit en varning i hur man skall hantera kvinnan och denna lyder:
81 Acker (2006), s. 445.
82 Michael Holm (1974), s. 4.
83 R. W. Connell & James W. Messerschmidt (2005), s. 842.
VARNING: I oerfarna händer är explosionsrisken uppenbar och bör ej underskattas. Vissa exemplar har stor vidhäftningsförmåga, medan andra sliter ringar på ett onormalt sätt. Resistensen mot alkohol är ringa. Bör avnjutas med måtta men kan då ge mycket stimulerande reaktioner. 85
Det förblir tydligt att denna artikel har publicerats för att i viss mån göra narr av kvinnan men den visar även vilka normer som kan existera inom organisationen. Avslutningsvis är det tänkvärt att fundera över vilken publik artikeln talar till, en artikel som i många fall har målet att förlöjliga kvinnan talar inte för att tidskriften har en majoritet av kvinnor som läser
tidskriften. Fallet är snarare att artikeln talar för de manliga läsarna att då publicera en artikel som förlöjligar kvinnan på ett humoristiskt sätt och det pekar på att de som läser tidskriften är majoriteten män. Vilket kan liknas till det Acker antyder att det faktum att redaktionen för tidskriften väljer att göra narr av kvinnan för att bibehålla en typ av hegemonisk maktposition, där de kan ta del av de förmåner som kom till att existera när individen når en hög
maktposition.86
Hur talar man om transsexuella och transvestiter i RFSL – Nytt & Tidskrift för RFSL
I tidskrifterna talas det inte speciellt mycket om transvestiter och transsexuella det är först och främst manlig och i vissa fall kvinnlig homosexualitet artiklarna belyser. Trots en viss
avsaknad av artiklar som talar djupgående om transsexualitet och individer vilket lever öppet som transsexuella har några få artiklar berört detta ämne. I RFSL – Nytt nr 2 1972 är det första gången tidskriften talar om transsexuella, det här sker i artikeln ”Phi Phi Epsilon”. I artikel skriver redaktionen att en heterosexuell organisation för transvestiter vid namnet Phi Phi Epsilon precis har givit ut en broschyr vid namnet ”Vad är transvitism.”87 Tidskriften lyfter
här en heterosexuell organisation för transsexuella, innebär det att det inte existerar en sådan organisation inom den homosexuella sfären, eller att detta inte är aktuellt för RFSL? Utöver detta verkar det som om att redaktionen inte har en övergripande syn på homosexuella transvestiters situation. Eftersom redaktionen inte tar upp homosexuella transvestiters situation i samhället förrann i samma årsupplaga där det står följande:
I ett nummer av RFSL:S officiella organ, RFSL-Nytt, har transsexualitet behandlats i ett antal artiklar, Initiativet till dessa artiklar har kommit från de medlemmar inom RFSL, som själva är transsexuella. Under tidningsarbetets gång har blivit vi blivit väl medvetna om de transsexuellas situation.88
85 Företagaren (1972), s. 37. 86 Acker (2006), s. 455.
87 Greger Eman, Göran Jakobsson & Björn Sjöstedt (1972), ”Phi Pi Epsilon”, RFSL – Nytt nr 2 1972, s. 22. 88 Greger Eman, Göran Jacobsson & Björn Sjöstedt (1972) ”Skrivelse 3 till Socialstyrelsen”, RFSL – Nytt nr 4 1972, s. 10f.
Tidskriften tar inte själv initiativet att publicera artiklar som berör transsexuella utan transsexuella medlemmar i RFSL måste själva ta kontakt med redaktionen för att sådana artiklar skall behandlas. Detta kan antyda till att redaktionen och möjligtvis organisationen inte har värderat transsexuella mäns situation i samhället. Men även att transsexualitet inte följer de etablerade normerna om manligt i samhället, utan att transsexualitet tillhör snarare den tidigare nämnda underordnade maskuliniteten (de män som inte stödjer den nuvarande normen gällande maskulinitet), som kan vara en anledning varför transsexuella män och kvinnor inte omnämns självmant. Att ge plats åt kvinnor och transsexuella skulle kunna påverka de homosexuella männens maktposition negativ. Eftersom transsexualitet är något som går emot de normer som den hegemoniska maskuliniteten hade fastställt. 89
Att ordvalet ”man” används i detta sammanhang är för att tidskriften väljer att i sin helhet enbart lyfta manliga transvestiter (män som skall genomföra könskorrigering) och inte
kvinnor. Vilket görs tydligt i och med att redaktionen väljer att publicera artiklar om männens svårigheter att får ett ekonomiskt stöd för att genomföra skäggborttagning. Eftersom
Försäkringskassan inte täcker denna kostnad i försäkringen. Det poängteras i RFSL – Nytt nr 5 – 6 1972 genom citatet ”RFSL:s skrivelse till socialdepartementet angående transsexuellas skäggborttagningsoperationer handläggs av departementsrådet Björn Sjöberg, som har lovat återkomma när han vet vad han skall göra med skrivelsen.” 90
Debatten om ekonomiskt stöd för skäggborttagning och för allmän könskorrigering är ett återkommande tema och förekommer ett flertal gånger i 1973-års upplagor av RFSL – Nytt. I Början av det första numret av RFSL – Nytt för år 1973 lyfter redaktionen att en man inte har råd att genomföra sig könskorrigering och att han inte får något ekonomiskt stöd för denna typ av operation. I samma nummer återkommer man till debatten om stöd vid skäggborttagning och i artikeln ”transsexuella” tar man åter upp problemet med att män inte får ett typ av ekonomiskt stöd för sin könskorrigerande operation, det står följande i den artikeln ”Som bekant har RFSL i en skrivelse till socialdepartementet påtalat det orimliga i att kostnaderna för borttagning av skägg när det gäller manliga transsexuella inte täcks av den allmänna försäkringen.”91 Debatten tas ytterligare upp i följande nummer av tidskriften där det står
följande i spalten ”senaste nytt” ”Riksdagsmotionen om transsexuellas
skäggborttagningsoperationer har av socialförsäkringsutskottet hänskjutits till höstriksdagen.
89 Hill (2011), s. 24f.
90 Greger Eman, Göran Jakobsson & Björn Sjöstedt (1972), ”Skrivelser”, RFSL – Nytt nr 5- 6 1972, s. 14. 91 Greger Eman, Göran Jakobsson & Björn Sjöstedt (1973), ”Transsexuella”, RFSL – Nytt nr 1 1973, s. 9.
