TP
» 4 _ »D)l D
Björn von Tell, Lars-Gunnar Kjellgren
Sugramper Utvecklini^
utvärdering av utrustningar
och
för
ning av luftföroreningar
från nylackerat gods
(ASF Dnr 83-0749)
Evacuation Boxes - Development and
Evaluation of Equipment for the
Evacuation of Gases that Evaporate
from Newly Lacquered Goods
TräteknikRapport nr 85
TrätelcnikCentrum
S U G R A M P E R - U T V E C K L I N G O C H U T V Ä R D E R I N G A V U T R U S T N I N G A R E Ö R
I N F A N G N I N G A V L U F T F Ö R O R E N I N G A R F R Ä N N Y L A C K E R A T G O D S ( A S F Dnr 83-0749)
Evacuation Boxes - Development and Evaluation of Equipment for the Evacuation of Gases that Evaporate from Newly Lacquered Goods
TräteknikRapport nr 85/1 8601007 Nyckelord evaporation gasification lacquers lumber pollution
research and development
rapporter betecknas med I eller P och numreras tillsammans med alla utgåvor från Träteknik-Centrum i löpande följd.
Rapporter kan som regel beställas kostnadsfritt i ett exemplar av medlemsföretag. Ytterligare be-ställda exemplar faktureras.
Citat tillåtes om källan anges.
Reports issued hy the Swedish Institute for Wood Technology Research comprise complete accoimts for research results, or summaries, surveys and stu-dies. Published reports bear the designation I or P and are numbered in consecutive order together with all the other publications from the histitiiic.
Member companies may generally order one copy of any report free of charge. A charge will be made for any further copies ordered.
Extracts frotn the text may be reproduced provided the source is acknowledged.
berskivor, spånskivor och plywood. Ett avtal om forskning och utveckling mellan industrin och Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) utgör grunden för verksamheten som utförs med egna, samverkande och externa resurser. Träteknik-Centrum har forskningsenheter, förutom i Stock-holm, även i Jönköping och Skellefteå.
The Swedish Institute for Wood Technology Re-search serves the five branches of the industry: saw-mills, marmfacturing (joinery, wooden houses, fur-niture and other woodworking plants), fibre board, particle board and plywood. A research and deve-lopment agreement between the industry and the Swedish National Board for Technical Development (STU) forms the basis for the Institute's activities. The Institute utilises its own resources as well as those of its collaborators and other outside bodies. Apart from Stockholm, research units are also located in Jönköping and Skellefteå.
FÖRORD SAMMANFATTNING 1. INLEDNING - BAKGRUND 1.1 Luftföroreningar v i d y t b e h a n d l i n g 1.2 B e l a s t n i n g a r - Ergonomi 1.3 K l i m a t 2. PROBLEMOMRÅDET 2.1 Bakomliggande orsaker 2.2 T i d i g a r e e r f a r e n h e t e r 3. PROJEKTET 3.1 Måls*éttning 3.2 Handlingsprogram och k r a v s p e c i f i k a t i o n 3.3 A l t e r n a t i v a lösningar 4. FÄLTSTUDIER
4.1 I n p l o c k n i n g av n y l a c k e r a t gods i torkvagnar, v i d sprutboxar och e f t e r ridålackeringsmaskiner
4.2 B r i s t e r i u t r u s t n i n g a r och l o k a l e r
4.3 Faktorer som påverkar s p r i d n i n g av ämnen från n y l a c k e r a t gods, samt k o n c e n t r a t i o n e n av luftföroreningar i v i s t e l s e -zonen 5 5 6 6 7 7 8 11 12 12 13 15 15 16 17
5. UTVECKLING AV UTRUSTNING - IORDNINGSTÄLLANDE AV PROVNINGSPLATS 19
5.1 U t v e c k l i n g av sugramp 19 5.2 U t v e c k l i n g av u t r u s t n i n g för rökaggregat 19
5.3 Iordningställande av p r o v n i n g s p l a t s 20
6. PROVNINGSMETODIK 21 6.1 Förutsättningar 21 6.2 Provningsmetodik och mätstrategi 21
7. UTFÖRDA PROV OCH DELRESULTAT 24 7.1 Prov med en i marknaden v a n l i g t förekommande sugramp 24
7.1.1 Sammanfattning av d e l r e s u l t a t 1-6 32 7.2 Prov e f t e r förändringar på en sugramp av standardutförande 33
7.2.1 Sammanfattning av d e l r e s u l t a t 7-9 40
7.2.2 R e s u l t a t av prov 1-9 40 7.3 Prov med standard sugramp som försetts med sidoväggar och 41
r u l l j a l u s i
7.3.1 Sammanfattning av d e l r e s u l t a t 10 och 11 45 7.4 Prov med sugramp byggd e n l "Tornado-principen" 47
7.5 Utvärdering av utförda p r o v n i n g a r 52 7.5.1 Synpunkter på sugramper av standardutförande 52
7.5.2 R e s u l t a t av förändringar på en sugramp av s t a n d a r d - 53 utförande
7.5.3 E r f a r e n h e t e r av sugramp u t v e c k l a d i p r o j e k t e t 54 7.5.4 Synpunkter angående b e l a s t n i n g a r och ergonomi v i d 55
i n p l o c k n i n g av gods i t o r k v a g n a r 7.5.5 övriga synpunkter 56 8. Å T G Ä R D E R S O M K A N M I N S K A L U F T F Ö R O R E N I N G A R V I D S P R U T B O X A R , A P P L I - 59 C E R I N G S M A S K I N E R , S U G R A M P E R E T C 8.1 Inverkan av t i l l u f t d o n 59 8.2 Inbyggnad av sugramper e f t e r a p p l i c e r i n g s m a s k i n e r 61 8.3 Inbyggnad av a p p l i c e r i n g s m a s k i n e r 62 9. FÖRSLAG TILL ALTERNATIVA LÖSNINGAR 63
9.1 Sugramp kombinerad med avdunstningszon 63 9.2 Sugramp med l y f t b o r d för t o r k v a g n , kombinerad med avdunst- 64
ningszon
9.3 Sugramp med "frontöppning" och l y f t b o r d för torkvagn, kombi- 64 nerad med avdunstningszon
10. HUR MAN KAN MINSKA SUGRAMPERS ENERGIFÖRBRUKNING 65 10.1 Energiförbrukning i y t b e h a n d l i n g s l o k a l e r 65
10.2 Anpassa v e n t i l a t i o n e n t i l l behovet 66
10.3 Undvik "tomgångskörning" 66 10.4 Kapsla i n föroreningskällan - undvik "allmänventilation" 66
10.5 Möjligheter a t t återanvända l u f t i y t b e h a n d l i n g s p r o c e s s e r 67
10.6 Energiåtervinning genom värmeväxling 67
11. DISKUSSION - SLUTSATSER 67 11.1 Utvärdering av r e s u l t a t 67 11.2 Har i marknaden förekommande sugramper tillräckligt god 67
f u n k t i o n ?
11.3 Kan sugramper förbättras? 69 11.4 Sugrampen och arbetsmiljösituationen 69
12. REFERENSER 70 13. LITTERATURANVISNINGAR 71
Detta p r o j e k t har utförts på uppdrag av Träindustrins Arbetarskydds-kommitté och har f i n a n s i e r a t s med medel från Arbetarskyddsfonden.
C i v i l i n g Stefan Moszkowski, F l o v v e n t AB, har u t v e c k l a t en ny t y p av sug-ramp. Larssons Mek Verkstad i T i b r o AB har u t v e c k l a t en r u l l j a l u s i för sugramper. K l i n t , Bernhardt & Co AB har utfört mätningarna i samband med provningarna. E t t f l e r t a l träindustrier har medverkat t i l l p r o j e k t e t s ge-nomförande.
E t t varmt tack r i k t a s t i l l s a m t l i g a personer och företag v i l k a medverkat t i l l p r o j e k t e t s genomförande. Björn von T e l l P r o j e k t l e d a r e B i l d m a t e r i a l : 31L I l l u s t r a t i o n : F i g 4,5,6,13,15,18,19,20,26,27,28,30,31,34,35, 36,38,39,40,45,46,47,51,52,58,59,60,69,70 och 7 1 . Björn von T e l l Y t b e h a n d l i n g s k o n s u l t AB: F i g 1,2,3,9,10,11,12,14, 16,17,21,22,23,24,25,29,32,33,37,41,42,44,48,49,50,53,54,55,56, 57,65 och 66.
Ergonomi Design Gruppen: F i g 63 och 64. TräteknikCentrum: F i g 67.
P r o j e k t e t har s y f t a t t i l l a t t undersöka punktutsugs, s k sugrampers, för-måga a t t fånga i n och evakuera f l y k t i g a ämnen från n y l a c k e r a t gods samt söka lösningar t i l l hur man kan förbättra dem och minska deras l u f t / e n e r -giförbrukning.
I p r o j e k t e t har också u t v e c k l a t s en ny t y p av energisnål, f l y t t b a r sug-ramp, v i l k e n e f f e k t i v t fångar i n ämnen som avdunstar från l a c k e r a t gods som l i g g e r i torkvagnar e l l e r t r a n s p o r t e r a s på en hängtransportör.
E f f e k t e r av arbete (luftrörelser och s p r i d n i n g av föroreningar) v i d i n -p l o c k n i n g av gods i torkvagnar har undersökts genom emissionsmätningar och med hjälp av rök.
Förslag lämnas t i l l a l t e r n a t i v a lösningar för sugramper och avdunstningszoner samt hur man kan underlätta manuell i n p l o c k n i n g av gods i t o r k -vagnar. Rapporten r e d o v i s a r även h u r man kan minska s p r i d n i n g av luftför-oreningar v i d sprutboxar och från a p p l i c e r i n g s m a s k i n e r .
I n d u s t r i e l l y t b e h a n d l i n g , t ex s p r u t l a c k e r i n g , ridå-, v a l s - , och dopp-l a c k e r i n g medför r i s k e r för den personadopp-l som utför e dopp-l dopp-l e r v i s t a s i dopp-l o k a dopp-l e r där sådant a r b e t e pågår. Största r i s k e r n a utgör i d e t t a sammanhang de ke-miska ämnen som ingår i ytbehandlingsmedlen. Andra r i s k e r är b e l a s t n i n g a r t i l l följd av e n s i d i g a rörelser och olämpliga arbetsställningar. Sprutl a c k e r a r e kan t ex få försSprutlitningsskador i den hand som håSprutlSprutler s p r u t p i s t o -len samt skador t i l l följd av drag från dörrar, v e n t i l a t i o n s u t r u s t n i n g a r o d y l .
1.1 Luftföroreningar v i d y t b e h a n d l i n g
Vid y t b e h a n d l i n g med färg, l a c k , betslösningar e t c , föreligger a l l t i d en r i s k för a t t människor akut påverkas e l l e r på s i k t skadas av kemiska ämnen i dessa p r o d u k t e r .
I v a n l i g a ytbehandlingsmedel utgör organiska lösningsmedel den g e n e r e l l t s e t t största r i s k e n . Gemensamt för dessa är deras förmåga a t t lösa o l j o r , f e t t , vax, h a r t s a r e t c . F l e r t a l e t är också mycket f l y k t i g a , v i l k e t innebär a t t de snabbt avdunstar v i d rumstemperatur. Dessa egenskaper gör a t t d e t är mycket svårt e l l e r omöjligt a t t ersätta organiska lösningsmedel i färg och l a c k .
Dessa ur t e k n i s k synpunkt mycket p o s i t i v a egenskaper medför s a m t i d i g t a t t lösningsmedel lätt kommer i n i kroppen v i a andningsvägarna och v i d d i r e k t -k o n t a -k t genom huden. Den omedelbara ( a -k u t a ) e f f e -k t e n v i d inandning är be-r u s n i n g , långsammabe-re be-r e a k t i o n , tbe-rötthet, f u m l i g h e t , huvudväbe-rk, sämbe-re omdö-me e l l e r annan t y p av påverkan. En d e l lösningsomdö-medel vandrar v i a lungorna ut i b l o d e t och samlas i kroppens f e t t , varav v i s s d e l i det f e t t som f i n n s i hjärnan. Den som d a g l i g e n utsätts för lösningsmedel löper på så sätt r i s k a t t få bestående nerv- och hjärnskador.
Ur medicinsk synpunkt f i n n s d e t ingen möjlighet a t t ange en skarp gräns mellan s k a d l i g a e l l e r i c k e s k a d l i g a h a l t e r av lösningsmedel. Det är f l e r a f a k t o r e r som påverkar om e l l e r när en skada uppstår. Mycket t y d e r dock på a t t även små mängder lösningsmedel kan förorsaka skada v i d långvarig expo-n e r i expo-n g . Härtill kommer a t t åexpo-ngor fråexpo-n lösexpo-niexpo-ngsmedel är b r a expo-n d f a r l i g a och e x p l o s i v a .
Förutom lösningsmedel kan ytbehandlingsmedel innehålla många kemiska ämnen som kan förorsaka skador. T ex i s o c y a n a t e r i u r e t a n l a c k e r , formaldehyd som ingår och b i l d a s i syrahärdande l a c k e r , pigment i lackfärger o s v /!/. Ofta nämns vattenburna l a c k e r som e t t a l t e r n a t i v t i l l lösningsmedelsbaserade l a c k e r . Men även dessa l a c k e r innehåller f l y k t i g a organiska t i l l s a t -ser, t ex a l k o h o l e r och g l y k o l e r . De kan också innehålla andra för männi-skor s k a d l i g a ämnen, t ex konserveringsmedel, p H - j u s t e r a r e , f i l m b i l d a r e , vätmedel, skumdämpningsmedel, a n t i r o s t - och a n t i f r o s t m e d e l , f u n g i c i d e r ( g i f t mot svamp i träskyddsmedel) e t c .
För a t t i n t e människor s k a l l skadas av kemiska ämnen, har Arbetarskyddss t y r e l Arbetarskyddss e n Arbetarskyddss a t t en gränArbetarskyddss för hur höga h a l t e r av föroreningar i n a n d n i n g Arbetarskyddss l u f
-ten på en a r b e t s p l a t s får innehålla. Dessa gränsvärden anger högsta h a l t av en luftförorening, under v i l k e n en för föroreningen exponerad person avses vara skyddad mot ohälsa.
som anges i gränsvärdeslistan. Ansträngande arbete medför ökat syreupptag, v i l k e t kan medföra f l e r d u b b e l t större upptag av s k a d l i g a ämnen än v i d lätt a r b e t e .
Om i n t e i n a n d n i n g s l u f t e n kan hållas f r i från föroreningar, s k a l l åtgärder vidtagas så a t t mängden luftföroreningar är minsta möjliga i förhållande t i l l gällande gränsvärden /2/.
1.2 B e l a s t n i n g a r - Ergonomi
Belastningsskador tillhör våra v a n l i g a s t e arbetssjukdomar. Dessa har vanl i g t v i s s i n orsak i e n s i d i g a rörevanlser, tunga vanl y f t och ovanlämpvanliga a r b e t s -ställningar. Skador av denna t y p behöver i n t e enbart bero på a t t a r b e t e t är ansträngande, utan a t t det innehåller moment som ger ständiga spänningar i v i s s a muskler. S t r e s s , o r o , monotont a r b e t e t och dålig a r b e t s p l a t s b e
-l y s n i n g brukar vara påverkande f a k t o r e r .
Vid manuell s p r u t l a c k e r i n g är d e t främst ena handens, armens och a x e l -p a r t i e t s l e d e r och muskler som ansträngs och förslits. Andra ansträngande moment förekommer v i d i n - och u r p l o c k n i n g av gods i t o r k v a g n a r , v i d på-och avplockning av häng- e l l e r b a n d t r a n s p o r t e r a t gods, samt v i d manuell d o p p l a c k e r i n g /3/.
1.3 Klimat
I n d u s t r i e l l y t b e h a n d l i n g förutsätter a t t förorenad l u f t evakueras från sprutrum, s p r u t b o x a r , kabiner e t c , samt a t t v e n t i l a t i o n e n är god på a r -b e t s p l a t s e n . L u f t som sugs u t ur a r -b e t s l o k a l e r måste dock ersättas med ren, tempererad l u f t .
Det är dock v a n l i g t a t t man evakuerar mer l u f t än vad som tillförs v i a t i l l u f t a g g r e g a t , med följd a t t det uppstår u n d e r t r y c k i a r b e t s l o k a l e n . När d e t råder u n d e r t r y c k i a r b e t s l o k a l e n kan i n t e s p r u t b o x a r , sugramper, punktutsug e t c fånga i n och suga u t luftföroreningar, eftersom de i n t e kan evakuera e r f o r d e r l i g mängd l u f t . Undertryck brukar också medföra a t t k a l l l u f t sugs i n v i a dörrar och s p r i n g o r och då förorsakar "drag" och k l i m a t -problem.
Klimatproblem kan också uppstå v i d e f t e r s a t t underhåll av v e n t i l a t i o n s u t -r u s t n i n g e n e l l e -r p g a unde-rdimensione-rad pannanläggning /4/.
A n t a l e t a r b e t s p l a t s e r för y t b e h a n d l i n g f i n n s i n t e i n v e n t e r a d e , men enbart inom träindustrin a r b e t a r f l e r a tusen personer med y t b e h a n d l i n g e l l e r v i s -tas i l o k a l e r där l u f t e n är förorenad av ämnen från y t b e h a n d l i n g s m a t e r i a l . E n l i g t gällande bestämmelser s k a l l y t b e h a n d l i n g s l o k a l e r vara försedda med v e n t i l a t i o n s t e k n i s k a arrangemang, d e l s i form av sprututrymme (box, skåp e l l e r rum) samt nödvändiga i n k a p s l i n g a r , punktutsug, torkutrymme e t c , så a t t i n t e personalen skadas av kemiska ämnen i ytbehandlingsmedel.
Av undersökningar framgår a t t d e t g e n e r e l l t är mycket svårt, e l l e r i v i s s a f a l l omöjligt, a t t hålla i n a n d n i n g s l u f t f r i från föroreningar i ytbehand-l i n g s ytbehand-l o k a ytbehand-l e r . R e s u ytbehand-l t a t e n v i s a r s a m t i d i g t a t t d e t säytbehand-lytbehand-lan förekommer några höga k o n c e n t r a t i o n e r av lösningsmedel i i n a n d n i n g s l u f t e n i s p r u t b o x a r e l l e r sprutrum. Orsakerna t i l l förorenad i n a n d n i n g s l u f t i y t b e h a n d l i n g s -l o k a -l e r kan så-ledes vara f -l e r a .
Personer som a r b e t a r med kemiska ämnen kan skydda s i g genom a t t använda p e r s o n l i g s k y d d s u t r u s t n i n g . F l e r a f a k t o r e r b i d r a r e m e l l e r t i d t i l l a t t så-dan i n t e används i tillräcklig o m f a t t n i n g . B l a anses andningsskydd och skyddshandskar vara t i l l h i n d e r i a r b e t e t .
2.1 Bakomliggande orsaker
Ytbehandlingsmedels s k a d l i g a e f f e k t e r är väl kända och behöver i n t e i d e t t a sammanhang närmare belysas. Däremot f i n n s det anledning a t t k o r t r e -dogöra för de f a k t o r e r som kan förorsaka " s p r i d n i n g " av luftföroreningar v i d y t b e h a n d l i n g .
Utan inbördes o r d n i n g kan nämnas: a) Sprutbox e l l e r sprutrum:
- Underdimensionerad frånluftsfläkt - I g e n s a t t a f i l t e r
- För långa, underdimensionerade e l l e r i g e n s a t t a k a n a l e r .
b) Lokalen saknar t i l l u f t e l l e r frånluftmängden är större än mängden t i l l u f t , v i l k e t medför u n d e r t r y c k i l o k a l e n .
c) Sprutboxen e l l e r sprutrummet ar för l i t e n / l i t e t för s i t t ändamål, var-för l a c k e r i n g s a r b e t e t d e l v i s sker utanvar-för u t r u s t n i n g e n .
d) Godset är så s t o r t och t u n g t a t t det i n t e kan v r i d a s i sprutboxen. S p r u t l a c k e r i n g sker d e l v i s från sprutboxen mot a r b e t s l o k a l e n .
e) Nylackerat gods placeras i en torkställning f r a m f o r e l l e r v i d sidan av sprutboxens arbetsöppning. T i l l godset saknas punktutsug, s k sugramp. f ) Sugrampen har i n t e tillräckligt god f u n k t i o n .
g) A p p l i c e r i n g s u t r u s t n i n g a r , t ex ridå- och v a l s l a c k e r i n g s m a s k i n e r , är i n t e inkapslade e l l e r försedda med tillräckligt e f f e k t i v a punktutsug.
i ) Ytbehandlingslokalens uppvärmningssystem är underdimensionerat. Ener-gitillgången motsvarar i n t e t i l l u f t a g g r e g a t e t s behov. För a t t i n t e f r y s a , stänger personalen av frånluftfläktarna e f t e r a v s l u t a d s p r u t -l a c k e r i n g .
j ) I a r b e t s l o k a l e n förvaras öppna lackkärl, spillkärl e t c .
k) Beredning av lack och rengöring av u t r u s t n i n g a r sker "öppet" i a r b e t s -l o k a -l e n .
F l e r a av dessa f a k t o r e r berör y t b e h a n d l i n g s l o k a l e r s t i l l - och frånluft-system. A t t dessa o f t a har u n d e r s k o t t på t i l l u f t samt saknar i n k a p s l i n g a r och punktutsug, kan bero på:
Höga kostnader för uppvärmning av t i l l u f t .
Höga kostnader v i d ändringar i b e f i n t l i g t v e n t i l a t i o n s s y s t e m .
Bristande kunskaper i v e n t i l a t i o n s t e k n i k och kännedom om t e k n i s k a lös-ningar för infångning av luftförorelös-ningar.
A t t arbetsmiljöbättrande åtgärder i n t e a l l t i d kan mätas i p r o d u k t i o n s -ökningar e l l e r förbättrad lönsamhet.
A t t lösningsmedel i n t e u p p f a t t a s som s k a d l i g a , med motiveringen a t t "ingen i vårt företag har b l i v i t skadad".
2.2 T i d i g a r e e r f a r e n h e t e r
Problemområdet " i n d u s t r i e l l y t b e h a n d l i n g inom träindustrin" har b l a bear-b e t a t s av TräteknikCentrum ( f d Träförädlingsbear-byrån och Träcentrum Utveck-l i n g s AB) och andra f o r s k n i n g s i n s t i t u t i o n e r .
De r e s u l t a t som framkommit v i a TräteknikCentrum pekar e n t y d i g t på a t t luftföroreningar i y t b e h a n d l i n g s l o k a l e r o f t a har s i n dominerande "källa" i någon av följande metoder, arbetsmoment e l l e r "zoner":
a) V i d manuell e l l e r automatisk h a n t e r i n g (förflyttning) av n y l a c k e r a t gods mellan a p p l i c e r i n g s e n h e t e n och torkutrymmet. T ex i samband med i n p l o c k n i n g av gods i torkställ e l l e r förflyttning av gods t i l l t o r k -utrymme.
Kommentar: I f l e r t a l e t träindustrier förflyttas n y l a c k e r a t gods ma-n u e l l t . Fråma-n sprutbox, sprutrum, a u t o m a t s p r u t u t r u s t ma-n i ma-n g e l l e r ridå-l a c k e r i n g s m a s k i n , t i ridå-l ridå-l torkstäridå-lridå-l, sugramp e ridå-l ridå-l e r torkutrymme.
b) Under t i d e n n y l a c k e r a t gods förvaras utanför torkutrymmet, d v s när det saknas en sugramp e l l e r avdunstningszon e l l e r då dessa i n t e har tillräckligt god f u n k t i o n .
c) Under t i d e n l a c k e r a t gods t o r k a s och härdas i a r b e t s l o k a l e n .
d) På grund av avdunstning av lösningsmedel från a p p l i c e r i n g s u t r u s t n i n g -a r , d v s i de f -a l l ridå-, v -a l s - och v-alsbetsm-askiner, sprut-autom-ater och d o p p l a c k e r i n g s u t r u s t n i n g a r i n t e är inkapslade e l l e r har fungerande punktutsug.
Figur 3. Godset t o r k a s i a r b e t s l o k a l e n . Sammanfattning:
När man förbättrar arbetsmiljön i y t b e h a n d l i n g s l o k a l e r , bör man först fastställa v i l k a f a k t o r e r som förorsakar luftföroreningar och därefter v i d t a åtgärder.
Punkterna a) och b) kan i p r a k t i k e n behandlas som en punkt - h a n t e r i n g och förvaring av n y l a c k e r a t gods utanför torkutrymme.
Beträffande punkt b) och c) står s k r i v e t i Arbetsmiljölagens 2 kap, 3 §, " A r b e t s l o k a l s k a l l vara så utformad och i n r e d d a t t den är lämplig ur a r -betsmiljösynpunkt" .
Luftföroreningar t i l l följd av lösningsmedelsavdunstning från a p p l i c e r i n g s u t r u s t n i n g a r e n l i g t punkt d) har b e a r b e t a t s och a v r a p p o r t e r a t s i f l e ra p r o j e k t v i d TräteknikCentrum. Se v i d a r e k a p i t e l 13 " L i t t e r a t u r a n v i s -n i -n g a r " .
3 . PROJEKTET
Lösningsmedel är g e n e r e l l t mycket f l y k t i g a . För l a c k m a t e r i a l som används inom träindustrier gäller g e n e r e l l t , a t t de v i d rumstemperatur avdunstar från en nylackerad y t a inom loppet av 5-10 min.
1 syrahärdande lacker f i n n s d e t och b i l d a s formaldehyd ( f o r m a l i n i form av gas), som avdunstar när lacken härdar ( p o l y m e r i s e r a r ) .
I k a p i t e l 2 b e s k r i v s a t t huvudproblemet t i l l luftföroreningar v i d s p r u t -l a c k e r i n g och ridå-lackering o f t a kan sökas i hur n y -l a c k e r a t god hanteras och förvaras utanför torkutrymme. För a t t h i n d r a kemiska ämnen a t t s p r i d a s t i l l i n a n d n i n g s l u f t e n i a r b e t s l o k a l e n , måste det nylackerade godset om-gående placeras i e t t v e n t i l e r a t utrymme, t ex en s k sugramp e l l e r en av-dunstningszon.
1 marknaden f i n n s s p e c i e l l a u t r u s t n i n g a r för infångning av ämnen som av-dunstar från n y l a c k e r a t gods, s k sugramper, v i l k a i p r i n c i p består av en suglåda, på vars frontvägg det f i n n s v e r t i k a l a e l l e r h o r i s o n t e l l a sugspal-ter e l l e r t a l l r i k s v e n t i l e r . Några modeller har e t t t a k som s k j u t e r u t över godset och som på k o r t s i d o r n a kan förses med p l a s t d r a p e r i e r , v i l k a b i l d a r sidoväggar när de är fördragna. Det f i n n s även ramper som har e t t t a k och f a s t a sidoväggar.
mrmririmi
F i g u r 4. Sugramp utan tak och sidoväggar.
F i g u r 5. Sugramp med två sug-s p a l t e r .
Anledningen t i l l a t t i n t e a l l a sugramper har sidoväggar, är a t t de kan vara e t t h i n d e r när långa d e t a l j e r s k a l l plockas i n i torkvagnar och då torkvagnen s k a l l f l y t t a s ur rampen.
F i g u r 6. Sugramp med t a l l r i k s v e n t i l e r .
Rekommenderat flöde för sugrampers frånluft fläkt v a r i e r a r mellan o l i k a f a b r i k a t . G e n e r e l l t rekommenderas för en sugramp med 2 x 2 m f r o n t y t a en fläkt om 3.000-6.000 m-' l u f t / h , v i l k e t i deras arbetsöppning motsvarar en l u f t h a s t i g h e t av 0,2 - 0,4 m/sek.
Sugeffekten v i d så låga l u f t h a s t i g h e t e r är o b e t y d l i g . Luftrörelser i a r b e t s l o k a l e r t i l l följd av t i l l u f t , mekaniska rörelser ( t ex a r b e t e ) , t e r -miska k r a f t e r och otätheter i byggnaden ( d r a g ) är o f t a b e t y d l i g t högre. Därtill kommer a t t avståndet mellan suglådans frånluftöppningar och den person som p l o c k a r i n godset är ca 1,5 m.
Det fanns således skäl a t t ifrågasätta om sugramper utan t a k och s i d o -väggar har någon d i r e k t "infångningseffekt". Det fanns även anledning a t t undersöka i v i l k e n o m f a t t n i n g a r b e t e t och mekaniska rörelser "stör" ram-pers s u g e f f e k t och medverkar t i l l a t t s p r i d a ämnen som avdunstar från god-set .
3.1 Målsättning
P r o j e k t e t har s y f t a t t i l l a t t undersöka sugrampers förmåga a t t fånga i n och evakuera f l y k t i g a ämnen från n y l a c k e r a t gods samt söka lösningar t i l l hur man kan förbättra deras infångningsförmåga. Målsättningen har också v a r i t a t t minska deras luft-/energiförbrukning samt a t t u t v e c k l a en ny t y p av energisnål, f l y t t b a r sugramp.
3.2 Handlingsprogram och k r a v s p e c i f i k a t i o n
1. Genom mätningar av luftförorening utreda e f f e k t e r av a r b e t e (luftrö-r e l s e (luftrö-r , s p (luftrö-r i d n i n g , e(luftrö-rgonomi) v i d i n p l o c k n i n g av n y l a c k e (luftrö-r a t gods i t o r k v a g n a r , v i l k a placeras i e l l e r framför sugramp (avdunstningszon) av o l i k a utföranden.
2. Genom prov undersöka och utvärdera
sugram-3. Utveckla u t r u s t n i n g a r som förbättrar b e f i n t l i g a sugrampers f u n k t i o n . 4. Utveckla ny t y p av sugramp. Om möjligt s k u l l e en sådan f y l l a följande
krav:
a) Ha en e f f e k t i v "infångningsyta".
b) Vara energisnål, d v s förbruka l i t e n mängd uppvärmd l o k a l l u f t . c) Förhindra s p r i d n i n g av luftföroreningar, även om den används utan
sidoväggar e l l e r om dessa är öppna.
d) Kunna användas tillsammans med t o r k v a g n a r , v i l k a d r i v s av k e d j e -transportör e l l e r d y l .
e) Vara f l y t t b a r inom a r b e t s l o k a l e n , d v s vara placerad på h j u l . 5. I s y f t e a t t minska sugrampens energiförbrukning för uppvärmning av
"ersättningsluft", b e s l u t a d e p r o j e k t g r u p p e n a t t :
a) Utreda om sugramper kan förses med separata t i l l u f t d o n för " c i r k u l a t i o n s l u f t " , samt om e t t sådant system kan medföra r i s k för s p r i d -ning av luftförore-ningar t i l l a r b e t s l o k a l e n .
b) Undersöka om sugrampers frånluftfläktar kan s t a r t a s och stoppas a u t o m a t i s k t , när en torkvagn ställs på p l a t s e l l e r f l y t t a s ur ram-pen. E t t sådant system s k u l l e kunna minska förbrukningen av upp-värmd l u f t och därmed energiförbrukningen med ca 50 %.
c) Utreda om sugramper kan byggas samman med t i l l u f t a g g r e g a t . 3.3 A l t e r n a t i v a lösningar
1. Av r e s u l t a t från p r o j e k t v i l k a s y f t a t t i l l a t t fånga i n e l l e r förhind-ra s p r i d n i n g av luftföroreningar, fförhind-ramgår a t t goda r e s u l t a t erhållits med hjälp av " p u s h - p u l l - v e n t i l a t i o n " (= blåsa ~ suga - medejektera) /5/.
Figur 7. V e n t i l a t i o n s p r i n c i p för s k " p u s h - p u l l - v e n t i l a t i o n " . B i l d e n hämtad ur ASF-sammanfattning n r 66.
En annan o f t a använd v e n t i l a t i o n s u t r u s t n i n g v i d s v e t s n i n g s a r b e t e . Öpp-na bad v i d kemisk y t b e h a n d l i n g , stekhällar i storkök e t c är den s k "Tornado-kåpan". I denna skapas en virvelström - tornado - som med-e j med-e k t med-e r a r l u f t med-e n framför kåpan, med-en v med-e n t i l a t i o n s p r i n c i p som v i s a t s i g vara e f f e k t i v och ge en jämn s u g e f f e k t över en s t o r y t a .
Frånluft
V i r v e l - Tornado
Primärluft
T i l l u f t - Dysor
F i g u r 8. V e n t i l a t i o n s p r i n c i p för "Tornado-kåpa".
2. Vidare beslutades a t t genom o l i k a prov med en sugramp av standardutfö-rande utreda inverkan av:
a) A t t förse sugramper med sidoväggar.
b) En invändig bättre aerodynamisk u t f o r m n i n g .
c) A t t u t r u s t a dem med " p u s h - p u l l v e n t i l a t i o n " (= blåsa - suga - med-e j med-e k t med-e r a ) .
4. FÄLTSTUDIER
4.1 I n p l o c k n i n g av n y l a c k e r a t gods i t o r k v a q n a r , v i d s p r u t b o x a r och e f t e r ridålackerinqsmaskiner
För a t t studera och dokumentera hur n y l a c k e r a t gods hanteras samt v i l k a u t r u s t n i n g a r som används, s t a r t a d e s p r o j e k t e t med besök v i d några träindu-s t r i e r .
Studierna visade också a t t godset kan hanteras på o l i k a sätt. En v i k t i g a r e o b s e r v a t i o n var a t t sugramper o f t a är f e l a k t i g t placerade i förhållande t i l l den p l a t s varifrån godset hämtas, v i l k e t kan medföra a t t torkvagnen då h e l t e l l e r d e l v i s p l a c e r a s utanför sugrampen.
F i g u r 9. Torkvagnen är d e l v i s placerad utanför sugrampen.
Prov med rök visade a t t sugramper i n t e a l l t i d fångar i n de ämnen som avdunstar från godset. Kombinationen låg l u f t h a s t i g h e t , luftrörelser i a r -b e t s l o k a l e n och långt avstånd mellan godset och rampens frånluftöppning, innebär a t t sugramper i n t e kan fånga i n luftföroreningarna. Råder det un-d e r t r y c k i a r b e t s l o k a l e n , har sugrampen knappast någon f u n k t i o n .
Besöken visade också a t t luftflödet genom ramper sällan är anpassat t i l l det a n t a l m^ gods som l a c k e r a s e l l e r a n t a l e t l i t e r lack som förbrukas. En och samma typ av sugramp används fÖr a t t evakuera såväl små som s t o r a mängder f l y k t i g a ämnen.
Vid manuell s p r u t l a c k e r i n g kan t i d e n mellan r e s p e k t i v e d e t a l j som p l a c e r a s i torkvagnen vara f l e r a m i n u t e r . När två personer s a m t i d i g t a r b e t a r i sprutboxen, varav en s p r u t l a c k e r a r och en lägger fram och p l o c k a r b o r t
Ännu snabbare sker i n p l o c k n i n g e n av gods i torkvagnar v i d ridålackering e l l e r e f t e r sprutautomater. Dessa a p p l i c e r i n g s u t r u s t n i n g a r har så s t o r kap a c i t e t , a t t d e t endast är "mottagarens" f y s i k som avgör i n kap l o c k n i n g s t a k -ten.
F i g u r 10. Stor mängd gods hanteras e f t e r ridåmaskiner.
" P l o c k t i d e n " för lätthanterliga d e t a l j e r är v a n l i g t v i s ca 6 sek per de-t a l j , v i l k e de-t innebär a de-t de-t de-torkvagnar med 10 fack normalde-t f y l l s under l o p p e de-t av 60-90 sek, när en d e t a l j läggs i v a r j e f a c k . Stora v a r i a t i o n e r förekom-mer dock. Stora och ömtåliga d e t a l j e r måste n a t u r l i g t v i s hanteras med s t o r försiktighet, v i l k e t medför a t t p l o c k n i n g s a r b e t e t av sådant gods i n t e sker så snabbt.
4.2 B r i s t e r i u t r u s t n i n g a r och l o k a l e r
Under fältstudierna observerades f l e r a b r i s t e r i i n d u s t r i e r s u t r u s t n i n g a r och l o k a l e r , t ex:
Torkvagnarna var för höga för a t t kunna placeras i sugrampen, v i l k e t r e s u l t e r a d e i a t t vagnen placerades bakom s p r u t l a c k e r a r e . B e f i n t l i g sugramp användes i stället som förvaringsplats för l a c k b u r k a r . Torkvagnarna var så höga och smala a t t de lätt välte. För a t t kunna f y l l a de fem översta facken, använde s p r u t l a c k e r a r e n en tom lackburk a t t stå på. Därefter vred han vagnen e t t h a l v t varv, för a t t den i n t e s k u l l e välta. Sedan f y l l d e s den andra sidans t i o översta fack, var-e f t var-e r han åtvar-er måstvar-e v r i d a vagnvar-en var-e t t h a l v t varv.
- I f l e r a y t b e h a n d l i n g s l o k a l e r var golven så ojämna och t r a s i g a a t t torkvagnarna i n t e kunde f l y t t a s t i l l torkrummet, när de innehöll små och lätta d e t a l j e r .
F i g u r 1 1 . Torkvagnen är högre än sugrampen
Vissa t y p e r av torkvagnar tål i n t e hög b e l a s t n i n g . D r i v u t r u s t n i n g e n för deras t r a n s p o r t genom tunnelugnar kan också vara för svag. Följden b l i r då a t t t u n g t l a s t a d e vagnar får stå v i d sidan om s p r u t b o x a r och ridåmaskiner under t i d e n som godset t o r k a r och härdar.
4.3 F a k t o r e r som kan påverka s p r i d n i n g av ämnen från n y l a c k e r a t gods, samt k o n c e n t r a t i o n e n av luftföroreningar i v i s t e l s e z o n e n
Hur s t o r mängd lösningsmedel som s p r i d s e f t e r a p p l i c e r i n g s m a s k i n e r e l l e r utanför sprutboxen, b e r o r på följande f a k t o r e r :
Mängden lösningsmedel som f l y t t a s m e l l a n a p p l i c e r i n g s e n h e t e n och p u n k t u t s u g e t (= sugramp e l l e r avdunstningszon).
Lösningsmedelsmängden kan beräknas e f t e r a n t a l d e t a l j e r per t i d s e n -het X a p p l i c e r a d m^-yta x a p p l i c e r a d mängd ytbehandlingsmedel, reduce-r a t med ytbehandlingsmedlets t o reduce-r reduce-r h a l t . V i d s p reduce-r u t l a c k e reduce-r i n g reduce-reducereduce-ras
förbrukningen också med s k "förbisprutning" och v i s s avdunstning i n -nan godset f l y t t a s .
Lösningsmedlens f l y k t i g h e t , d v s om ytbehandlingsmedlet innehåller snabb- e l l e r långsamavdunstande lösningsmedel.
Avståndet mellan a p p l i c e r i n g s p l a t s e n , torkvagnen, sugrampen e l l e r torkutrymmet.
K r a f t i g a luftrörelser på a r b e t s p l a t s e n .
Ventilationsförhållandet i a r b e t s l o k a l e n , d v s om det råder l u f t -balans e l l e r om l o k a l e n har e t t u n d e r t r y c k .
F i g u r 12. När torkvagnen körs t i l l torkutrymmet, förorenas inand-n i inand-n g s l u f t e inand-n av de äminand-neinand-n som avduinand-nstar fråinand-n godset.
5. UTVECKLING AV UTRUSTNING - IORDNINGSTÄLLANDE AV PROVNINGSPLATS 5.1 U t v e c k l i n g av suqramp
Den tidsmässigt längsta delen av p r o j e k t e t upptogs av fasen k o n s t r u k t i o n , t i l l v e r k n i n g och u t p r o v n i n g av ny t y p av sugramp baserad på " t o r n a d o p r i n -c i p e n " . Denna t i l l v e r k a d e s av två på högkant ställda "Tornado-kåpor" o-ch ovanpå dessa placerades e t t t a k . På t a k e t s k o r t s i d o r monterades f l y t t b a r a sidoväggar av h a l v s t y v p l a s t och för a t t kunna f l y t t a s är rampen försedd med h j u l .
Tornado-kåpan är p a t e n t e r a d . Patenträttsinnehavaren har u t v e c k l a t den nya sugrampen samt medverkat som k o n s u l t i p r o j e k t e t . Se v i d a r e k a p i t e l 7 "Re-s u l t a t " , a v "Re-s n i t t 7.4.
i
F i g u r 15. Sugramp "Tornado" 5.2 U t v e c k l i n g av u t r u s t n i n g för rökaqqregat
S t u d i e r av t i d i g a r e utförda p r o j e k t , v a r i ingått undersökningar och mät-ningar av luftföroremät-ningar, visade a t t d e t f i n n s moment i dessa som kan m i s s t o l k a s , s p e c i e l l t i de f a l l v i s u e l l a i a k t t a g e l s e r (video e l l e r f o t o -g r a f i e r ) i n t e överensstämmer med erhållna mätvärden.
Prov med rök kan exempelvis i n d i k e r a a t t e t t punktutsug har god f u n k t i o n , medan emissionsmätningar v i s a t a t t d e t i n t e i tillräckligt god o m f a t t n i n g
fångar i n luftföroreningar. Orsaker t i l l sådana r e s u l t a t kan vara a t t rö-ken tillförts v i d f e l p o s i t i o n e l l e r a t t normal a k t i v i t e t ( f y s i s k t a r b e t e )
i n t e förekommit i v i s t e l s e z o n e n under proven. En annan orsak kan vara a t t röken h a f t egen rörelseenergi, d v s " t v i n g a t s " mot frånluftöppningen. rör a t t om möjligt undvika denna t y p av problem i p r o j e k t e t , t i l l v e r k a d e s t r e lådor av aluminiumplåt, med ovansidor av p e r f o r e r a d plåt. Lådorna hade samma längd och bredd som p r o v d e t a l j e r n a . På deras ena långsida monterades en n i p p e l , t i l l v i l k e n slangen från rökaggregatet anslöts.
F i g u r 14. "Röklåda" placerad framför en r u l l j a l u s i . 5.3 Iordningställande av p r o v n i n g s p l a t s
Det var v i k t i g t a t t a l l a omgivande f a k t o r e r var i d e n t i s k a under v a r j e p r o v s e r i e , eftersom p r o j e k t e t omfattade jämförande provningar av sugramper från o l i k a t i l l v e r k a r e . Man kunde även förvänta s i g a t t proven s k u l l e ske v i d o l i k a tillfällen. En s p e c i e l l p r o v n i n g s p l a t s iordningställdes därför v i d TräteknikCentrum i Jönköping.
För a p p l i c e r i n g av lack användes en ridålackeringsmaskin, som var inkaps-lad med en v e n t i l e r a d kåpa och försedd med en automaMsk v i s k o s i m e t e r .
För v e n t i l a t i o n v i d p r o v n i n g s p l a t s e n i n s t a l l e r a d e s en frånluftfläkt jämte k a n a l e r , förgreningar och spjäll. T i l l kanalernas förgreningar anslöts därefter en i marknaden v a n l i g e n förekommande sugramp samt den sugramp som u t v e c k l a t s i p r o j e k t e t .
Lokalen var försedd med t i l l u f t a g g r e g a t . För t o r k n i n g och härdning av l a c k fanns en väl fungerande kammarugn. V i d s a m t l i g a prov användes i d e n t i s k t l i k a t o r k v a g n a r .
6. PROVNINGSMETODIK 6.1 Förutsättningar
För a t t erhålla största möjliga noggrannhet i v a r j e prov, v a r det nöd-vändigt a t t u t v e c k l a en provningsmetodik som g j o r d e det möjligt a t t repro-ducera r e s p e k t i v e p r o v .
Erhållna mätvärden s k u l l e således kunna k o n t r o l l e r a s genom upprepade prov och under exakta b e t i n g e l s e r . Förändringar och förbättringar av u t r u s t -ningar under prov-ningarnas gång s k u l l e kunna säkerställas, d e l s med uppre-pat prov e l l e r i jämförelse med t i d i g a r e r e s u l t a t .
Av denna a n l e d n i n g v a r manuell s p r u t l a c k e r i n g av l a c k m a t e r i a l e t u t e s l u -t e n . Med denna me-tod är de-t omöjlig-t a -t -t a p p l i c e r a en exak-t mängd l a c k , under v i s s förutbestämd t i d . Däremot är d e t möjligt, a t t med en väl i n j u s -t e r a d ridåmaskin, påföra lack med ca 5 g avvikelse/m^.
6.2 Provningsmetodik och mätstrategi
A v s i k t e n med mätningarna var a t t fastställa o l i k a sugrampers förmåga a t t fånga i n luftföroreningar från n y l a c k e r a t gods som p l a c e r a s i torkvagnar A. A p p l i c e r i n g s m e t o d
1. För a p p l i c e r i n g av lack användes en B u r k l e ridålackeringsmaskin LZU, t i l l v i l k e n kopplades en automatisk v i s k o s i m e t e r Visgard-3.
2. D e t a l j e r n a som lackerades hade måttet 278 x 1200 mm. På d e t a l j e r n a a p p l i c e r a d e s 33,3 g k l a r l a c k , v i l k e t motsvarar 100 g/m^.
3. L a c k m a t e r i a l e t var en-komponent syrahärdande k l a r l a c k . K l i n t e n s B e r n o l e t t 20, som förtunnats t i l l 50 sek v i s k o s i t e t med
Förtun-n i Förtun-n g OC 140. DeFörtun-nFörtun-na t y p av k l a r l a c k förtjockas i Förtun-n t e (ökar i v i s k o s i t e t ) under provningen.
För v a r j e p r o v s e r i e t i l l s a t t e s motsvarande mängd ny l a c k , som förbru-kats under t i d i g a r e p r o v s e r i e . Lackens v i s k o s i t e t j u s t e r a d e s med en automatisk v i s k o s i m e t e r Visgard-3.
4. I v a r t och e t t av torkvagnens 10 h y l l f a c k placerades t r e d e t a l j e r , vardera med en y t a av 0,33 m-^. Sammanlagd lackerad y t a motsvarade 10 m2.
I n p l o c k n i n g av gods ( p r o v d e t a l j e r ) skedde a l l t i d från översta f a c k e t och nedåt, förutom i det prov med annan inplockningsmetod som särredo-v i s a t s i d e l r e s u l t a t e n .
5. Tiden mellan v a r j e d e t a l j var 6 sek, d v s 10 d e t a l j e r per minut och en t o t a l p r o v n i n g s t i d av 3 minuter. Lackförbrukning = 333 g/min. V i k t i g a delmoment i provningarna har v a r i t :
A p p l i c e r a d mängd lack och dess v i s k o s i t e t . T i d s i n t e r v a l l e n mellan v a r j e lackerad d e t a l j . T o t a l t i d e n för v a r j e p r o v s e r i e .
Inga störande moment inträffade under p r o v s e r i e r n a . B. Mätutrustning
1. För emissionsmätningar användes e t t d i r e k t v i s a n d e mätinstrument, en IRspektrofotometer Miran 1 a, som k a l i b r e r a t s för e t t i l a c k m a t e r i a -l e t dominerande -lösningsmede-l ( t o -l u e n ) .
L u f t t i l l mätinstrumentet sögs v i a en tunn t e f l o n s l a n g från försöks-personens andningszon. T i l l mätinstrumentet var kopplat en s k r i v a r e , som även f i c k r e g i s t r e r a "bakgrundsnivån" före v a r j e p r o v s e r i e . E f t e r inplockningsmomentet r e g i s t r e r a d e s föroreningar i försökspersonens andningszon, när vagnen f l y t t a d e s t i l l torkugnen.
2. För l u f t flödesmätningar användes en k a l i b r e r a d varmtrådsanemometer, TSI 1650.
C. F yQktionskontroll_2enom_mätnin^
I o l i k a prov har undersökts i v i l k e n grad ökat frånluft flöde h i n d r a r för-oreningar i sugrampernas arbetsöppning a t t s p r i d a s t i l l a r b e t s l o k a l e n . Följande prov- och mätserier har utförts:
a) Vid flöde rekommenderat av sugrampens t i l l v e r k a r e (utan a t t några för-ändringar utförts på sugrampen).
b) Då sidoväggar av m j u k p l a s t monterats på sugrampen, v i d e t t av t i l l v e r -karen rekommenderat flöde.
c) Utan sidoväggar och e t t ökat flöde. d) Med sidoväggar och e t t ökat flöde.
e) Med rundad plåt monterad i standardrampens t a k .
f ) Med "påblåsning" ( p u s h - p u l l - v e n t i l a t i o n ) u t e f t e r rampens t a k . g) Vid annan i n p l o c k n i n g s m e t o d .
h) Med " j a l u s i " och sidoväggar monterade på standardrampen och v i d o l i k a l u f t h a s t i g h e t e r i jalusiöppningen.
D. F u n k t i o n s k o n t r o l l med rök
Rampernas f u n k t i o n har också undersökts med hjälp av rÖk. För proven har b l a använts t r e "röklSdor" med måtten 278 x 1200 mm (= 0,33 m^ e l l e r tillsammans = 1 m^), som från e t t rökaggregat tillförs i s o t e r m p a r a f f i n -rök. Proven har dokumenterats genom f o t o g r a f e r i n g .
Undersökningarna har genomförts v i d t r e o l i k a tillfällen, 84-06-29, 84-08-23 samt 85-01-25. E f t e r p r o v s e r i e r n a har mätresultaten utvärderats och jämförts med f o t o g r a f i e r från rökproven. Dessa utvärderingar har sedan l e g a t t i l l grund för nya p r o v s e r i e r .
7. UTFÖRDA PROV OCH DELRESULTAT
I d e t t a k a p i t e l redovisas r e s u l t a t och e r f a r e n h e t e r från prov med två o l i -ka t y p e r av sugramper, samt r e s u l t a t som erhållits v i d förändringar och e x t r a u t r u s t n i n g på sugramper. Resultaten o m f a t t a r även o l i k a metoder för i n p l o c k n i n g av gods i t o r k v a g n a r .
7.1 Prov med en i marknaden v a n l i g t förekommande sugramp
För provet användes en inom trä- och v e r k s t a d s i n d u s t r i e r v a n l i g t förekom-mande sugramp, vars suglåda är försedd med h o r i s o n t e l l a s u g s p a l t e r . Den kan förses med sidoväggar av vävplast, men används v a n l i g t v i s utan dessa när godset är längre än rampen. Denna t y p av ramp kan jämföras med ramper vars frånluft passerar genom t a l l r i k s v e n t i l e r .
Figur 17. Sugramp utan sidoväggar. Röken (ångorna) s p r i d s t i l l a r b e t s l o k a l e n .
T i l l denna 2,5 m långa sugramp, rekommenderar leverantören en frånluft-fläkt med k a p a c i t e t 2.500 m-^/h, v i d 40 mm vp. Omräknat e f t e r rampens f r o n t a r e a , 2,5 x 2 m, motsvarar flödet en l u f t h a s t i g h e t ( t e o r e t i s k t ) i ar-betsöppningen av 0,14 m/s. (Jämför med s p r u t b o x a r , i vars arbetsöppning l u f t h a s t i g h e t e n s k a l l vara min 0,4 m/s.)
När rampen används utan sidoväggar, passerar n a t u r l i g t v i s frånluften den väg som har lägsta motståndet, d v s v i d sidan och bakom torkvagnen.
PROV 1 . Standard sugramp utan sidoväggar. Frånluftmängd 2.500 m-^/h = 0,12 m/s. D e l r e s u l t a t 1
F i g u r 18. Sugramp u t a n sidoväggar
4
Figur 19. L u f t e n kan passera bakom torkvagnen. ty A h — 1 f-+\ 1-4 J
—
—
i I " ^ ' 4 ... .C 1 1 { 1 ---- 1 [ j . 11
1.1 1 Referensni vålinje Diagram 1 . Av remsan från mätinstrumentets s k r i v a r e kan utläsas, a t t h a l t e n av luftföroreningar i försökspersonens andningszon snabbt ökar under 90 sek av p r o v s e r i e n . Därefter s j u n k e r den snabbt mot ca hälften av t i d i g a r e "bakgrundsnivå".Halten av luftföroreningar i andningszonen minskar således, när h a l -va tork-vagnen har f y l l t s , d v s i midjehöjd på försökspersonen. Observera den höga k o n c e n t r a t i o n e n av föroreningar i andningszonen, då torkvagnen f l y t t a s t i l l torkugnen. Observationer
1. Rök från e t t rökaggregat står nästan s t i l l a under rampens tak under i n p l o c k n i n g e n av de första d e t a l j e r n a .
2. Röken (ångorna) påverkas k r a f t i g t av luftrörelser i l o k a l e n , utan a t t någon a k t i v i t e t pågår framför rampen.
I en b i l d s e r i e på följande s i d o r bes k r i v bes vad besom besker under i n p l o c k -ningen av gods i rampen.
rrn n
F i g u r 20. L u f t e n kan s p r i d a s t i l l a r b e t s l o k a l e n .
Observationer ( v i s u a l i s e r i n g ) v i d i n p l o c k n i n g av gods i t o r k v a g n a r : Vid i n p l o c k n i n g av d e t a l j e r i t o r k -vagnens översta fack, förs förorenad l u f t från godset mot huvudet på för-sökspersonen. Därefter s t i g e r han i n i lösningsmedelsångorna (rökmolnet). Observera röken på den p l a t s där godset hämtats. mi. -m mm <m F i g u r 2 1 . I n p l o c k n i n g av gods i d e t översta f a c k e t . När d e t a l j e r läggs i f a c k e t under t i d i g a r e f y l l d a fack medejekteras l u f t från d e t övre f a c k e t .
1 jj
j« ^' tmmmmmi F i g u r 22. Förorenad l u f t e j e k t e r a s t i l l inandningszonen.Då vagnen är t i l l hälften f y l l d med gods, har försökspersonen s i t t huvud ovanför "föroreningskällan". Det a l j e r n a i Detorkvagnen b i l d a r s a m Det i -d i g t en "vägg", som får huvu-dparten av frånluften a t t passera genom torkvagnens nedre d e l .
Figur 23. Huvudet är nära för-oreningskällan.
Vid i n p l o c k n i n g av d e t a l j e r i de nedersta facken, är suget från s p a l t e n i suglådan god. D e t a l j e r n a i rampen har då dels b i l d a t en "vägg" och avstån-det t i l l sugspalten är k o r t .
PROV 2, Standard sugramp försedd med sidoväggar av m j u k p l a s t . Frånluft-mängd 2.500 m^/h = 0,12 m/s.
F i g u r 25. Sugramp med sidoväggar av m j u k p l a s t .
Sugrampen av standardutförande har försetts med sidoväggar av mjuk t r a n s -parent vävplast, av samma t y p som används i duschdraperier. D r a p e r i e t hänger i krokar som g l i d e r i en aluminiumskena. Spalten mellan draperiske-nan och sugrampen är täckt med en plåt. D r a p e r i e t v i l a r lätt mot g o l v e t och är i bakkanten f a s t s a t t mot suglådan.
R e s u l t a t : Se nästa s i d a .
D e l r e s u l t a t 2
ppm
Figur 26. Sugramp med sidoväggar
O • ^ »• o • • ^ T
^
/1 —
_/—
i n j e._
Referensnivål rrr*t^_'^i=MzC9 1 i n j e ^ F i g u r 27. Föroreningshalten ökar Diagram 2.Kurvan på remsan från mätutrustning-ens s k r i v a r e v i s a r a t t h a l t e n av
luftföroreningar e f t e r ca 90 sek har nått e t t maximum. Därefter minskar
i n t e föroreningarna som i prov 1 . Orsaken härtill är a t t flödet t i l l suglådan "fångar i n " , men i n t e för-mår evakuera, föroreningarna i samma t a k t de tillförs rampen.
O min
r
Figur 28. Rampen förmår i n t e eva-kuera föroreningarna.
Observationer
1. I rampen b i l d a s v i r v l a r u t e f t e r sidoväggarna.
2. Röken (ångorna) d r a r s i g mot ram-pens nedre d e l , där luftmotstån-det är minst.
3. Under en s t o r d e l av provet står l u f t e n nästan s t i l l a under ram-pens t a k .
ppm
PROV 3. Standard sugramp utan sidoväggar. Frånluftmängd 3.700 m-^/h = 0,2 m/s D e l r e s u l t a t 3
Provet är i d e n t i s k t med prov nr 1 förutom a t t frånluftmängden ökats t i l l 3.700 m-^/h. Kurvan på remsan är också i d e n t i s k med prov 1 , med undantag av a t t föroreningshalten i n t e minskar l i k a snabbt e f t e r halva p r o v t i d e n .
R e s u l t a t e t är motsägande, v i l k e t t r o l i g e n beror på samma e f f e k t som i prov 2, nämligen a t t "för-oreningarna" tillförs i snabbare t a k t än vad rampen förmår a t t evakuera.
Frånluftmängden motsvarar en ( t e o r e t i s k ) l u f t h a s t i g h e t av 0,2 m/s. ökningen innebär i n t e någon r e e l l förändring, med hän-syn t i l l avståndet mellan godset och sugspalten.
Referensnivålinje
O mm Diagram 3.
PROV 4. Standard sugramp försedd med sidoväggar av m j u k p l a s t . Frånluft-mängd 3.700 m^/h = 0 , 2 m/s.
D e l r e s u l t a t 4
Detta prov är i d e n t i s k t med prov nr 2, förutom a t t mängden från-l u f t ökats t i från-l från-l 3.700 m^/h. Av remsan framgår a t t luftförore-ningarna ökar mycket snabbt fram-för rampen, samt a t t de snabbt minskar e f t e r ca halva p r o v t i d e n . Jämfört med prov 2 är h a l t e n av luftföroreningar högre under hela p r o v e t , v i l k e t i n d i k e r a r a t t dessa tillförs rampens infång-ningszon i större mängd än ram-pens frånluftflöde kan evakuera.
O mm Referensnivåli n j e
PROV 5. Inverkan av annan i n p l o c k n i n g i torkvagnen. Standard sugramp utan sidoväggar. Frånluftmänd 2.500 m-^/h = 0,12 m/s.
Under prov 1-4 utfördes i n p l o c k n i n g av d e t a l j e r i torkvagnen på gängse sätt, d v s uppifrån, med t r e d e t a l j e r i v a r j e fack och avslutades v i d nedersta f a c k e t , ca 250 mm från g o l v e t .
I d e t t a prov placerades d e t a l j i v a r j e fack och i samma ordning som t i -d i g a r e , v a r e f t e r plockningen åter påbörja-des från -det översta f a c k e t . D e l r e s u l t a t 5
R e s u l t a t e t är i d e n t i s k t med prov 1, v i l k e t t y d e r på a t t man under i n p l o c k -ningen av gods i torkvagnen, " a r b e t a r upp" en k o n c e n t r a t i o n av luftförore-ningar framför sugrampen.
Ref er en sm val i nje.
O min Diagram 5.
PROV 6. Mätning av luftförorening s t r a x bakom försökspersonen. Standard sugramp utan sidoväggar. Frånluftmängd 2.500 nr/h = 0,12 m/s. I prov 1-5 analyserades l u f t i försökspersonens andningszon, v i a en tunn t e f l o n s l a n g f a s t s a t t på hans skyddsklädsel. För a t t utreda i v i l k e n om-f a t t n i n g luom-ftom-föroreningar s p r i d s i närheten av sugrampen, utom-fördes en p r o v s e r i e under v i l k e n l u f t hämtades 1,7 m ovan g o l v e t och ca 1 m bakom försökspersonen.
D e l r e s u l t a t 6
I n t e oväntat erhölls en kurva som motsvarar t i d i g a r e p r o v s e r i e r . Koncen-t r a Koncen-t i o n e n byggs upp under halva p r o v n i n g s Koncen-t i d e n (90 s e k ) , v a r e f Koncen-t e r den snabbt a v t a r i försökspersonens andningszon.
ppm
O min Diagram 6.
7.1.1 Sammanfattning av d e l r e s u l t a t _ l - 6
Av r e s p e k t i v e skrivarremsa ( k u r v a ) kan utläsas, a t t det under första hälf-ten av p r o v t i d e n sker en l i k a r t a d ökning av h a l t e n luftföroreningar fram-för sugrampen. Detta fram-förhållande framgår t y d l i g t av nedanstående diagram, i v i l k e t den r e l a t i v a k o n c e n t r a t i o n e n av t o l u e n p l o t t a t s mot p r o v n i n g s t i -den, som på kurvan är angiven i m i n u t e r .
Genom plottningsförfärandet s t a r t a r s a m t l i g a prov a l l t i d från n o l l , oav-s e t t bakgrundoav-snivån under r e oav-s p e k t i v e prov. D e t t a förhållande innebär a t t man lättare kan jämföra proven med varandra, eftersom y t a n under r e s p e k t i ve kurva är e t t d i r e k t mått på den e x p o s i t i o n som försökspersonen har u t -s a t t -s för. ; ; 1 ; 00. •• : : 1 / : 43. V- .. .. •.••/ »-.- • • ^ i . • . ''2 30. 30. 13. P r . . 1 13. 1 • 0. : : 1 : ; 2 min Diagram 7. Prov nr 1-4.
Diagrammet v i s a r d e l s , inom ramen för analysmetodens f e l m a r g i n a l , a t t kur-vorna är nära nog i d e n t i s k a under provens första hälft. Vidtagna åtgärder (fördragna sidoväggar och ökat luftflöde) minskar i n t e h a l t e n av l u f t -föroreningar framför rampen, under de förutsättningar som rådde under pro-vet . Nämnda åtgärder har däremot minskat s p r i d n i n g e n av föroreningar t i l l a r b e t s l o k a l e n .
1 d e t t a sammanhang bör dock påpekas, a t t l u f t h a s t i g h e t e n i rampens f r o n t -öppning i m e d e l t a l v a r 0,10 - 0,15 m/s. En så låg l u f t h a s t i g h e t "störs" av de luftrörelser som försökspersonen skapar genom s i t t arbete framför sug-rampen. Därigenom s p r i d s de ämnen som avdunstar från lacken t i l l l u f t e n i a r b e t s l o k a l e n .
Kommentar 1
Motsvarande förhållande råder knappast v i d s p r u t b o x a r , då en person först s p r u t l a c k e r a r och därefter p l a c e r a r godset i sugrampen. Mellan v a r j e de-t a l j h i n n e r då frånlufde-ten de-t i l l sugrampen a de-t de-t evakuera huvudparde-ten av föroreningarna framför rampen, förutsatt a t t den är försedd med t a k och sidoväggar.
Kommentar 2
Anledningen t i l l a t t k o n c e n t r a t i o n e n av luftföroreningar ökar framför sug-ramper med sidoväggar är a t t föroreningarna i n t e kan s p r i d a s t i l l omgivan-de l o k a l l u f t , utan koncentreras t i l l rampen.
Kommentar 3
Anledningen t i l l a t t k o n c e n t r a t i o n e n av luftföroreningar minskar e f t e r halva p r o v t i d e n kan vara följande f a k t o r e r :
Under i n p l o c k n i n g av gods i torkvagnens övre d e l , förs godset och av-dunstande lösningsmedel mot försökspersonens andningszon. När halva vagnen f y l l t s , har en s t o r d e l av föroreningarna evakuerats från ram-pens övre d e l och en v i s s mängd s p r i d i t s t i l l l o k a l l u f t e n .
Avståndet mellan rampens översta s u g s p a l t och godset i torkvagnens öv-re d e l är, jämfört med gods som p l a c e r a t s i m i t t e n av torkvagnen, d u b b e l t så långt.
När övre delen av vagnen f y l l s , f u n g e r a r d e t a l j e r n a i vagnen som en vägg, v i l k e t medför a t t l u f t passerar v i d rampens nedre d e l .
F i g u r 29. Avståndet är långt mellan sugspalten och d e t a l j e r n a i de översta f a c k e n .
7.2 Prov e f t e r förändringar på en sugramp av standardutförande Under de första proven observerades a t t föroreningarna (röken) hade en tendens a t t samlas under sugrampens t a k . Orsaken härtill är d e t långa av-ståndet mellan sugspalten och d e t a l j e r n a i torkvagnens översta fack. Av-ståndet medför a t t l u f t e n på den nivån i n t e nämnvärt påverkas av suget från s p a l t e n samt a t t l u f t e n lättare kan passera genom den tomma delen av torkvagnen.
Det fanns således a n l e d n i n g a t t utreda h u r u v i d a en bättre invändig aerody-namisk u t f o r m n i n g av rampens övre d e l kunde b i d r a t i l l a t t rampen f i c k en bättre uppfångningseffekt.
E t t ökat luftflöde v i d rampens övre d e l borde också minska föroreningshal-ten i andningszonen, när personen v i d rampen står upprätt. Ökat luftflöde på denna nivå kan skapas med e t t t i l l u f t d o n , t ex e t t undertak, e l l e r med hjälp av " p u s h - p u l l - v e n t i l a t i o n " (= blåsa - suga - medejektera).
I p r o v s e r i e r har följande förändringar p r o v a t s och utvärderats:
a) Inverkan av en rundad plåt i rampens överdel i en standardsugramp för-sedd med sidoväggar av p l a s t .
b) Inverkan av en rundad plåt i rampens överdel samt påblåsning från en dysramp i en standardsugramp med sidoväggar av p l a s t .
F i g u r 30. Sugramp med rundad plåt under t a k e t .
F i g u r 3 1 . Sugramp med dysramp i t a k e t s framkant.
PROV 7. Inverkan av en rundad plåt i rampens överdel. Standard sugramp med sidoväggar. Frånluftmängd 3.700 m-^/h.
Med a v s i k t a t t e l i m i n e r a den v i r v e l som b i l d a d e s mellan suglådan och t a k e t i sugrampens bakre, övre d e l , monterades en rundad plåt längs hela t a k e t .
F i g u r 32. Rundad plåt monterad i sugrampen.
Plåten underlättar dels l u f t e n s passage under rampens tak. Den h i n d r a r också föroreningarna a t t "vandra bakåt" t i l l följd av de luftrörelser som försökspersonen åstadkommer.
Figur 33. Plåten underlättar l u f t e n s passage under t a k e t .
D e l r e s u l t a t 7
Refere
F i g u r 34. Sugramp med rundad plåt under t a k e t .
F i g u r 35. L u f t e n passerar lättare under t a k e t .
Diagram 8.
Såsom framgår av kurvan på remsan, medför plåten under rampens t a k , a t t
l u f t e n lättare strömmar mot sugspal-ten och a t t d e t i n t e b i l d a s någon v i r v e l under t a k e t .
H a l t e n av föroreningar ökar knappast något framför rampen under p r o v e t . När d e t t a är a v s l u t a t har koncentra-t i o n e n s j u n k i koncentra-t koncentra-t i l l koncentra-t i d i g a r e bak-grundsnivå. D e t t a förhållande fram-går också t y d l i g t av d e t diagram som t a g i t s fram genom p l o t t n i n g .
Även f o t o g r a f i e r från rökproven v i -sar, a t t l u f t e n e f t e r montering av den böjda plåten lättare passerar mellan rampens t a k och d e t a l j e r n a i torkvagnens översta fack.
ppm 30.
""v
s
•:'>s
/
/
A
\
— 11
JÅ
t\
Tt
m i nDiagram 9. Prov 7 jämfört med prov 4 ( d u b b e l p r o v ) .
O min
F i g u r 36. Föroreningshalten mins-kar snabbt.
PROV 8. Inverkan av en rundad plåt i rampens överdel samt svag påblåsning från en dysramp. Standard sugramp med sidoväggar. Frånluftmängd 3.700 m^/h.
I d e t t a prov monterades en dysramp u t e f t e r rampens tak. Denna bestod av e t t 2,5 m långt spirorör, med 100 mm diameter. På röret monterades 13 s t " F l o v v e n t - d y s o r " med håldiameter 8 mm. Avståndet mellan dysorna var 100 mm.
För tillförsel av l u f t t i l l dysorna användes en radialfläkt
Papst RV 133/42 -200. Med en t y r i s t o r ändrades fläkthjulets h a s t i g h e t och därmed luftflödet genom dysorna. (Flödet är i n t e uppmätt.)
D e l r e s u l t a t 8
Figur 38. Påblåsning med l u f t under rampens t a k .
Referensnivå
Diagram 10.
Inverkan av påblåsning i rampens överdel har v a r i t e f f e k t i v under p r o v e t s första hälft, men är där-e f t där-e r konstant och s j u n k där-e r i n t där-e som i t i d i g a r e p r o v s e r i e r .
Koncentrationen av föroreningar framför rampen är låg under hela p r o v e t .
F i g u r 39. Föroreningshalten är låg under t a k e t .
F i g u r 40. Föroreningarna kan pressas ut v i d g o l v e t (se prov 9 ) .
PROV 9. Inverkan av en rundad plåt i rampens överdel samt k r a f t i g påblås-n i påblås-n g fråpåblås-n epåblås-n dysramp. Stapåblås-ndard sugramp utapåblås-n sidoväggar. Fråpåblås-nluft- Frånluft-mängd 3.700 m^/h.
I e t t prov undersöktes om sugrampen i samband med påblåsning kan fungera utan sidoväggar. Under p r o v e t måste l u f t h a s t i g h e t e n från dysrampen ökas för a t t ha någon e f f e k t i den öppna sugrampen.
D e l r e s u l t a t 9
_ R e f e f ^ Sr}1.y.an,nje _ — 4 ^
Figur 4 1 . L u f t från dysrampen blåser b o r t ångorna under rampens t a k .
O m m
Diagram 1 1 .
Under första hälften av p r o v e t ökar k o n c e n t r a t i o n e n av föroreningar framför rampen. Därefter minskar den snabbt för a t t åter öka under pro-vets s l u t s k e d e . Påblåsningen medför a t t förorenad l u f t pressas förbi sugrampen och s p r i d s t i l l l o k a l e n . Diagrammet som t a g i t s fram genom p l o t t n i n g , v i s a r a t t r e s u l t a t e t ar "spegelvänt" i förhållande t i l l prov 8. Inverkan av påblåsning i rampens överdel har i n t e v a r i t e f f e k t i v .
ppm
T
'I7.2.1 Sammanfattning av d e l r e s u l t a t 7-9
Dessa prov visade a t t v e n t i l a t i o n s u t r u s t n i n g a r bör ha god aerodynamisk u t -formning, v i l k e t t o r d e vara välkänt för v e n t i l a t i o n s t e k n i k e r . I marknaden förekommande sprutboxar har däremot skarpa hörn på frontöppningen, i kom-b i n a t i o n med a t t deras avsug är p l a c e r a t nära g o l v e t . R e s u l t a t e t kom-b l i r a t t t u r b u l e n t a luftströmmar b i l d a s i den zon s p r u t l a c k e r a r e n hämtar s i n inand-n i inand-n g s l u f t .
Motsvarande förhållande föreligger då sugramper är försedda med h o r i s o n -t e l l a s u g s p a l -t e r e l l e r " -t a l l r i k s v e n -t i l e r " . Jämnare flöde (sug) erhålles om rampen har stående och väl i n j u s t e r a d e s p a l t e r e l l e r om dess suglåda be-står av en "filtervägg".
Problem av denna t y p behandlas b l a i Träcentrum-meddelande nr 13:1980 samt ASFsammanfattning 636. (Se v i d a r e k a p i t e l 13 " L i t t e r a t u r a n v i s n i n g -ar".)
R e s u l t a t e n med påblåsning under sugrampens t a k v i s a r a t t metoden kan ha god e f f e k t under i n p l o c k n i n g e n i de övre facken. För a t t vara t i l l n y t t a s k a l l påblåsningsdonet vara väl i n j u s t e r a t . Påblåsningen s k a l l om möjligt a v s l u t a s när den övre delen av torkvagnen f y l l t s , eftersom den annars för-tar s u g e f f e k t e n i rampens nedre d e l . Av p r a k t i s k a skäl är e t t sådant arrangemang knappast möjligt inom träindustrier.
7.2.2 R e s u l t a t _ a v prov 1-9
R e s u l t a t e n från de första p r o v s e r i e r n a i n d i k e r a r a t t s t o r mängd l u f t -föroreningar s p r i d s utanför rampen, d e l v i s t i l l följd av a t t lättflyktiga ämnen avdunstar under förflyttning av godset från a p p l i c e r i n g s e n h e t e n t i l l sugrampen. Spridningen beror också på de luftrörelser som uppstår när god-set p l a c e r a s i torkvagnen och då försökspersonen förflyttar s i g framför rampen.
Dessa o f r i v i l l i g a luftrörelser i och utanför sugrampen s k u l l e h e l t e l l e r d e l v i s kunna förhindras genom a t t :
a) Större delen av rampen och torkstället avskärmas.
b) L u f t h a s t i g h e t e n ( s u g e t ) ökas i rampens f r o n t y t a . "Avsugpunkten" måste då f l y t t a s från rampens suglåda t i l l framkanten på torkvagnen.
c) Förkorta den "öppna" sträckan från den p l a t s dar godset hämtas och dess p o s i t i o n i rampen (torkstället).
d) E l i m i n e r a de djupa kroppsböjningarna som personen måste göra v i d i n -p l o c k n i n g av gods i torkvagnarna.
Möjliga åtgärder e n l i g t punkterna a) och b) var a t t förse rampens a r b e t s -öppning med en vägg, i v i l k e n f i n n s en -öppning, genom v i l k e n godset place-ras i torkvagnen. Detta arrangemang f o r d r a r också en u t r u s t n i n g som höjer och sänker torkvagnen.
En sådan u t r u s t n i n g s k u l l e dessutom e l i m i n e r a kroppsböjningar under i n p l o c k n i n g av d e t a l j e r i vagnens nedersta f a c k , e n l i g t punkt d ) . E t t a l t e r
-n a t i v t i l l d e t t a förslag redovisas i k a p i t e l 7.3, prov 10 och 1 1 . Se också k a p i t e l 9 "Förslag t i l l a l t e r n a t i v a åtgärder".
Behov av en "öppen sträcka" mellan a p p l i c e r i n g s e n h e t e n och sugrampen beror b l a på godsets längd. Det måste b l a f i n n a s utrymme för a t t f l y t t a godset från en t r a n s p o r t b a n a e l l e r e t t v r i d b o r d t i l l sugrampen.
För a t t h i n d r a s p r i d n i n g av de föroreningar som frigörs på vägen mellan a p p l i c e r i n g s e n h e t e n och "hämtningspositionen" är det t ex möjligt a t t mon-t e r a en suglåda under mon-t r a n s p o r mon-t b a n a n på ridåmaskiner, s p r u mon-t a u mon-t o m a mon-t e r , valsbetsmaskiner e t c .
7.3 Prov med standard sugramp, som försetts med sidoväggar och r u l l -j a l u s i
I s y f t e a t t skapa god arbetsmiljö v i d s p r u t l a c k e r i n g och minska den
sträcka s p r u t l a c k e r a r e n går för a t t p l a c e r a n y l a c k e r a t gods i t o r k v a g n a r , har AB Tibrokök låtit Larssons Mekaniska Verkstad AB i T i b r o , u t v e c k l a och t i l l v e r k a en r u l l j a l u s i , som h i n d r a r förorenad l u f t a t t sugas t i l l s p r u t -boxen.
F i g u r 42. R u l l j a l u s i monterad v i d sidan av en s p r u t b o x .
J a l u s i n består i p r i n c i p av en l u f t d r i v e n O r i g a - c y l i n d e r och två utbalan-serade rullmekanismer. På c y l i n d e r n f i n n s en m e t a l l r a m , som är 1.100 mm lång och 300 mm hög och utgör den öppning genom v i l k e n godset p l a c e r a s i torkvagnen. Mellan rulImekanismen och metallramen är spänt en 1.500 mm bred vävplast.
Manövrering av j a l u s i n , d v s den s t e g v i s a n e d r u l l n i n g e n , sker genom im-p u l s från den krok med v e n t i l , im-på v i l k e n s im-p r u t im-p i s t o l e n hängs uim-pim-p när en d e t a l j l a c k e r a t s . J a l u s i n r u l l a s a u t o m a t i s k t upp, då den passerat det ne-d e r s t a f a c k e t .
