Är flerspråkighet synligt i läromedel? –En komparativ textanalys

37 

Full text

(1)

1 ÖREBRO UNIVERSITET

Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 Svenska språket

Svenska, Självständigt arbete inriktning 4-6, A-nivå, 15 högskolepoäng HT 2020

Är flerspråkighet synligt i läromedel?

– En komparativ textanalys

Josefine Brinkner & Madelene Hermansson

(2)

2

Abstract

Josefine Brinkner och Madelene Hermansson: Är flerspråkighet synligt i läromedel? En komparativ textanalys. Svenska, självständigt arbete, 15hp. Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.

Idag kategoriseras den svenska skolan som mångkulturell och flerspråkig vilket ställer nya krav på undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka om och hur flerspråkighet synliggörs i svenskämnets läromedel. Prima Svenska 5 används i skolorna idag och sedan 2015 medan Språket lever! 5 användes mellan 1997 och när Lgr 11 utkom 2011.

Läromedlen undersöktes utifrån en komparativ analys som är inspirerad av teorierna flerspråkighet, mångkulturalitet och translanguaging. Resultatet visar att flerspråkighet synliggörs utifrån ett västerländskt perspektiv i läromedlen. Dock förekommer det fler mångkulturella personer i Prima Svenska 5 än Språket lever! 5. Resultatet visade också att läromedlen inte ger förslag på uppgifter som är användbara i ett transspråkande klassrum utan det är något som läraren själv får konstruera. Uppgifter där translanguaging kan användas förekommer därför inte i läromedlen.

Nyckelord: Flerspråkighet, Mångkulturalitet, Translanguaging, Transspråkande, Läromedel, komparativ analys.

(3)

3

Innehåll

Abstract ... 2 1. Inledning ... 5 1.2 Syfte ... 6 2. Bakgrund ... 6 2.1 Teoretiska utgångspunkter ... 7 2.1.1 Flerspråkighet ... 7 2.1.2 Translanguaging/Transspråkande ... 8 2.1.3 Mångkulturalitet ... 9

2.2 Läroplanerna och flerspråkighet ... 11

2.2.1 Lpo 94 ... 11

2.2.2 Kursplanen i ämnet svenska, Lpo 94 ... 12

2.2.3 Lgr 11 ... 13

2.2.4 Kursplan svenska (Lgr 11) ... 14

3. Tidigare forskning ... 15

3.1 Hur har flerspråkigheten sett ut i klassrummet? ... 15

4. Metod och material ... 16

4.1 Komparativ analys ... 16

4.2 Genomförande ... 17

4.3 Undersökningsmaterial ... 18

4.3.1 Språket lever 5 ... 18

4.3.2 Prima Svenska 5 ... 18

4.3.3 Urval och avgränsning ... 19

4.4 Metoddiskussion ... 19

5. Analys ... 19

5.1 Är flerspråkighet synligt i läromedel och i så fall på vilket sätt? ... 19

5.1.1 Språket Lever! 5 ... 19

5.1.2 Prima Svenska 5 ... 20

5.2 Vilket förhållningssätt till språklig och kulturell mångfald finns i böckerna? ... 22

5.2.1 Språket lever! 5 ... 22

5.2.2 Prima Svenska 5 ... 23

5.3 I vilken förekommer det någon möjlighet för transspråkande i läromedlen? ... 25

5.3.1 Språket lever! 5 ... 25

5.3.2 Prima 5 ... 26

5.4 Likheter & Skillnader ... 27

(4)

4

7. Diskussion ... 31

7. 1 Är flerspråkighet synligt i läromedlen och i så fall på vilket sätt? ... 31

7.2 Vilket förhållningssätt till språklig och kulturell mångfald finns i läromedlen? ... 32

7.3 I vilken utsträckning förekommer det någon möjlighet för transspråkande i läromedlen? ... 33

7.4 I vilken utsträckning förekommer det några skillnader eller likheter angående flerspråkighet i de olika läromedlen? ... 33

7.5 Sammanfattande diskussion ... 34

(5)

5

1. Inledning

Dagens samhälle är allt mer mångkulturellt och präglas av invånare med olika etniciteter. Det mångkulturella samhället visas också i skolan då läraren behöver utforma

undervisningsmaterialet utifrån elevernas flerspråkighet. Det mångkulturella samhället återspeglas också i skolan då Skolverket (2019 s. 5) framhäver att skolan är en social och kulturell mötesplats som ska utveckla förmågan att förstå andras villkor och värderingar. Pirjo Lahdenperä och Margareta Sandström (2017, s. 87) redogör att i dagens skola finns det allt flera klasser som är mångkulturella. Lärarna behöver därför ha en utvecklad kompetens för att hantera undervisningen i sådan miljö. Alla elever är lika mycket värda och läraren måste därför kunna möta alla elever oavsett deras språkliga, sociala eller kulturella bakgrund.

Under vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har vi även sett att de flerspråkiga eleverna inte alltid syns i klassrummet och att deras kulturella bakgrunder inte uppmärksammas i skolans läromedel. Detta ser vi som ett möjligt problem då läroböcker används dagligen i skolor och ska spegla läroplanen. I denna studie vill vi därför undersöka om och hur

läromedlen synliggör flerspråkighet och mångkulturalitet som är centralt i ett pluralistiskt och mångkulturellt samhälle. Vi vill också visa att det finns språkliga resurser som kan användas i undervisningen för att öppna upp ett mer mångkulturellt klassrum.

Under våra VFU: er kunde vi se att lärarna valde att ha samma läromedel till eleverna med svenska som modersmål och svenska som andraspråk. Vi fick förklarat att skillnaden mellan undervisningen var att de eleverna som läser svenska som andraspråk ska ha samma

utbildningsmaterial men att det ska vara anpassat utifrån deras kunskapsnivåer. Lärarna förklarade också att de inte vill exkludera några elever då eleverna ska använda sig av samma böcker. Under vår VFU fick vi därför möta inkludering och se hur lärarna utformade

undervisningen på ett likvärdigt sätt. I Lgr 11 står det att eleverna ska ha en likvärdig utbildning oavsett deras förutsättningar. Skolverket (2019, s. 6) poängterar att alla skolor i Sverige ska bedriva en likvärdig utbildning.

I vår framtida lärarroll kommer vi att möta flerspråkiga elever och vi ser detta som ett bra tillfälle att vidga våra kunskaper om flerspråkighet. I styrdokumenten står det att

”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund,

(6)

6

tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.” (Skolverket, 2019, s. 6). Med hjälp av denna studie kan vi därför utveckla våra kunskaper om flerspråkighet för att sedan i framtiden kunna anpassa undervisningen till varje elevs behov.

1.2 Syfte

Syftet med uppsatsen är att få ökad förståelse för det flerspråkiga klassrummet och hur det representeras i svenskämnets läromedel. Detta görs genom att analysera ett läromedel från Lpo 94 och ett läromedel från Lgr 11. Studien kommer att besvaras av följande

frågeställningar:

• Är flerspråkighet synligt i läromedlen och i så fall på vilket sätt?

• Vilket förhållningssätt till språklig och kulturell mångfald finns i böckerna? • I vilken utsträckning förekommer det någon möjlighet för transspråkande i

läromedlen?

• I vilken utsträckning förekommer det några skillnader eller likheter angående flerspråkighet i de olika läromedlen?

2. Bakgrund

Kenneth Hyltenstam och Tommaso Milani (2012, s. 43) hävdar att Sverige idag är ett av de länder som kallas för ett invandringsland. Detta är på grund av att det är fler människor som vandrar in än ut ur landet. När man pratar om migrationsfrågor i Sveriges talas det mest om invandring. Ur ett globalt perspektiv ska man inte glömma bort att den demografiska rörligheten är mycket stor och att det är flera länder som också benämns som ett

invandringsland. “Om man ser historiskt på in- och utvandring för Sveriges del markerar år 1930 den vändpunkt då invandringen blev större än utvandringen.” (Hyltenstam och Milani 2012, s. 43).

Dagens samhälle är därför mer mångkulturellt och flerspråkigt än det var i början av 1900-talets. Sverige som samhälle idag jämfört med då har därför större möjligheter att möta de språkliga krav som det moderna flerspråkiga samhället behöver (Hyltenstam och Milani 2012, s. 19). Trots att Sverige har fler möjligheter så finns det inte alltid språkliga resurser för att möta flerspråkiga elever.

Monica Axelsson och Ulrika Magnusson (2012, s. 348) hävdar att flerspråkiga elever blivit allt mer vanligare i skolan nu än förr. Skolan har på senare år fått en ökad mångfald och har

(7)

7

ett flertal klassrum med mångkulturella elever som har olika erfarenheter, bakgrunder samt nationaliteter. Skolorna ska ge eleverna en likvärdig utbildning och de måste utgå från den enskilda elevens behov. För de nyanlända eleverna innebär det att kunskapsutvecklingen bör fortlöpa på modersmålet medan det nya språket byggs upp genom språk- och ämnesrelaterad undervisning (Axelsson och Magnusson 2012, s. 348).

Jim Cummins (2017, s. 11) hävdar att en växling mellan hemmets och skolans språk är användbart i ett mångkulturellt samhälle. Han nämner också att det finns många lärare som är flerspråkiga och att lärarnas flerspråkiga erfarenheter kan berika deras samspel med elever som också är flerspråkiga (Cummins 2017, s. 11). Det är därför viktigt att läraren utformar undervisningen till alla elevers olika behov oavsett om det handlar om språket eller

kunskapsnivån.

Ofelia García och Li Wei (2018, s. 74) beskriver att ett flertal skolor runt om i världen för det mesta bara erbjuder utbildningen på de språk som är dominerade i landet. Dessa länder inklusive Sverige kan idag betraktas som flerspråkiga men att de statliga skolorna erhåller en enspråkighetsnorm, vilket bidrar till att de som inte har svenska som förstaspråk inte får samma möjlighet. Eftersom människor i världen är rörliga av sig och flyttar runt bidrar detta till att den språkliga heterogeniteten är mycket stor (García och Wei 2018, s. 75). För att få en mer likvärdig skola skulle en alternativ flerspråkig undervisning behöva vara tillgänglig till de elever som behöver det.

2.1 Teoretiska utgångspunkter

Under detta avsnitt kommer teoretiska utgångspunkter som är centrala för forskningsfrågorna behandlas. Den första delen kommer att behandla flerspråkighet och hur det ses i en

svenskkontext. Därefter kommer translanguaging översatt till transspråkande redogöras för vilket är en undervisningspraktik med utgångspunkt på flerspråkighet. Till sist behandlas mångkulturalitet där olika förhållningssätt till språklig och kulturell mångfald tas upp.

2.1.1 Flerspråkighet

Det finns flera olika definitioner på vad flerspråkighet innebär. García och Wei (2018, s. 32) nämner ”Att en person som kan använda sig av två eller flera olika språk kallas för

flerspråkig”. I samma kapitel beskrivs tvåspråkighet som ett övergripande begrepp där människor har ett antal språkkunskaper i fler än ett språk. Skillnaden är därför att en person som kan två språk benämns som tvåspråkig medan en person som kan fler än två språk kallas

(8)

8

för flerspråkig alternativ mångspråkig eller polyglott (García och Wei 2018, s. 31). Flerspråkighet innefattar inte enbart verbala språk utan också användning av multimodala resurser, det vill säga sådan som bild, musik, film och kroppsspråk.

I boken Transspråkande - i praktik och teori förklarar Gudrun Svensson (2017, s. 23) att alla elever i den svenska skolan bör betraktas som flerspråkiga då de oftast tillägnat sig vokabulär på engelska genom media redan innan eleverna börjar skolan. Utifrån detta perspektiv ”borde alla elever i svenska skolan betraktas som flerspråkiga vilket också är utgångspunkt vid transspråkande undervisning” (Svensson 2017, s. 23). Detta innebär att alla elever ska inkluderas i transpråkandet oavsett elevernas etniciteter. Lärarna ska alltså inkludera eleverna i transspråkande undervisning oavsett om eleven är enspråkig eller mångspråkig.

Anne Marit Vesteraas Danbolt och Lise Iversen Kulbrandstad (2013, s. 20) nämner att skolan behöver skapa ett utrymme för flerspråkighet. Författarna nämner att ”Lärarna lätt ägnar mest uppmärksamhet på vad eleverna inte kan” (s. 20). När eleverna ska ha olika språkämnen blir det därför viktigt att man möter elevernas olika förutsättningar eftersom elevernas

språkkunskaper skiljs åt (s. 24). Författarna hävdar också att i ett klassrum så kan det vara bra att använda sig av flerspråkighet då det synliggörs på ett sätt som bidrar till att elevernas intresse för språk ökas samt intresset för flerspråkighet ökar (Danbolt och Kulbrandstad 2013, s. 37).

Utifrån en svensk utbildningskontext har dock flerspråkighet reducerats till en person med utländsk bakgrund eller en person med annat modersmål än svenska (Siekkinen, 2018, s. 93). Flerspråkigheten har därmed fått en negativ klang då den behandlas som något avvikande och relateras till icke-svenskhet oberoende av språkliga resurser. Frida Siekkinen (2018, s. 93) poängterar att utifrån detta ses exempelvis inte elever med svensk etnicitet som flerspråkiga trots att de lär sig engelska i skolan. Detta beror på att engelska värderas nästan lika högt som svenska inom språkhierarkin medan andra språk värderas lägre då de inte anses vara lika nödvändiga i yrkeslivet eller för att kunna delta i samhället (Siekkinen, 2018, s . 93).

2.1.2 Translanguaging/Transspråkande

Begreppet translanguaging är en pedagogisk praktik där elever ombeds att använda alla sina språkliga resurser beroende på om det handlar om att exempel läsa, skriva eller lyssna (García och Wei 2018, s. 41). Translanguaging beskrivs även som nya språkliga praktiker som utbytts mellan människor med olika historiska bakgrunder samt nationaliteter. Praktiken

(9)

9

innebär att man använder och utvecklar flera språk samtidigt (Svensson, 2017, s. 45).

Transspråkande förespråkar en dynamisk språkanvändning då språk ses som en aktivitet som kommunikationsmedel istället för separata enheter och strukturer (Straszer 2018, s. 99).

Svensson (2017, s. 24) redogör att man kan använda sig av transspråkande i undervisningen för att skapa förståelse och som hjälp att utveckla de svenskspråkiga resurserna.

Transpråkande undervisning är dock ingen språkundervisning i svenska utan bör användas som en språklig möjlighet för att hjälpa de flerspråkiga eleverna.

I boken Transspråkande i svenska utbildningssammanhang förklaras transspråkande som en växling mellan olika språk för att gynna både språk och kunskapsutveckling i

undervisningen. Möjligheterna som finns för translanguaging är många och den bidrar till en ökad språklig mångfald samt en social rättvisa (Paulsrud och Zilliaus2018, s. 33).

García och Wei (2018, s. 47) nämner att läraren bör skapa ett utrymme för translanguaging. I praktiken skapar translanguaging ett socialt utrymme där språkanvändaren kan sammanföra olika dimensioner av sin personliga historia, erfarenheter, åsikter, trosföreställningar, ideologi osv. Detta utrymme sammanför, enligt Wei (2018, s. 47), genererar transspråkande värden och praktiker. Garcia och Wei (2018, s. 96) talar också om hur translanguaging fungerar i klassrummet. Där redogör Garcia och Wei (2018, s. 96) att translanguaging är en

undervisningspraktik där användaren medvetet byter mellan olika språk. Under lektionen används ett språk när personen vill förstärka det andra språket vilket leder till en ökad förståelse. I ett klassrum kan därför användningen av translanguaging bli en möjlighet eftersom praktiken kan hjälpa de elever som både behärskar språket men även till de nybörjare som inte gör det. Författarna nämner även att translanguaging kan inkludera alla språkliga praktiker samt alla elever i klassen. I ett flerspråkigt klassrum är detta en fördel då alla elever har rätt till en likvärdig utbildning (García och Wei 2018, s. 99).

2.1.3 Mångkulturalitet

Som vi tidigare har nämnt karakteriseras samhället idag av en ökad migration vilket Torbjörn Sanden och Tom Wikman (2017, s. 254) förklarar. Skolan och samhället är mångkulturellt idag vilket innebär att det bor många flerspråkiga människor i samhället. Pirjo Lahdenperä och Margareta Sandström (2017, s. 88) nämner att dagens skola och lärarroll har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna vad gäller mångkulturalitet. Den homogena skolan där barn och lärare hade samma språk och kulturbakgrund är nu borta. Istället har vi en flerspråkig skola med elever från många olika kulturer. Skolan är också idag en plats där

(10)

10

läraren ska bygga sin undervisning på en gemensam förståelse och planera sin undervisning till alla oavsett nationalitet (Lahdenperä och Sandström 2017, s. 88).

Även Cummins (2017, s. 15) förklarar att före 1930 var Sverige ett land med större utvandring än invandring men att idag har invandringen ökat och Sverige har blivit ett mångkulturellt land.I och med den ovanligt omfattande förflyttningen av människor från ett land till ett annat har den kulturella och språkliga mångfalden i skolor runtom i världen snabbt ökat (Cummins 2017, s. 14). I skolan finns det dock en grundpelare som säger att vi i Sverige ska ha en skola för alla oavsett kulturella samt språkliga bakgrunder. Svensson (2017, s. 82) betonar vikten av att bejaka kulturell och språklig mångfald då det är av betydelse för en positiv identitetsutveckling för de flerspråkiga och flerkulturella eleverna.

Svensson (2017, s. 82) framhåller tre förhållningssätt till mångfald och flerspråkighet: assimilering, integrering och inkludering. Assimilering innebär att en individ anpassar sig fullständigt till majoritetskulturen och majoritetsspråket är endast det språk som accepteras som kommunikationsspråk i skolan och samhället (Svensson 2017, s. 83). Utifrån detta förhållningssätt bör immigranter anpassa sig så att de framstår som infödda.

Pirjo Lahdenperä (2018, s. 14) redogör att assimilering utgår ifrån ett monokulturellt

perspektiv där mångkulturalitet behandlas som ett invandrar- eller minoritetsproblem i skolor med stor andel barn som har utländsk etnicitet. Detta innebär således att skolorna kommer att vidta kompensatoriska åtgärder för att assimilera dem i majoritetssamhället. Vidare redogör Svensson (2017, s. 83) att konsekvensen av ett sådant förhållningsätt innebär att olika språk och kulturer får lite utrymme i samhället och skolan samt att det skapar en skam och

förminskning av den egna identiteten hos flerspråkiga elever. Dock menar Svenson (2017, s. 83) att föreställningar om assimilering tonats ner inom skolans verksamhet då många

verksamma inom skolan ser samhället som pluralistisk.

Svensson (2017, s. 84) redogör att integrering innebär att mångfald accepteras vilket innebär att immigranter inte behöver eliminera sin kulturella och språklig identitet för att kunna ses som fullvärdiga medborgare. Utifrån detta ställs inte samma krav på att den invandrade ska anpassa sig efter majoritetsgruppen som vid assimilering. Svensson förhåller sig ändå kritisk till förhållningssättet då ”även integrering kräver en anpassning som kan vara av mer eller mindre assimilerande slag” (2017, s. 84). Som en konsekvens av ett sådant förhållningsätt kan exempelvis lärare uppleva elevers olika identiteter som hinder för undervisningen.

(11)

11

Svensson (2017, s. 85) poängterar att i detta förhållningssätt sänder lärare dubbla budskap. Utåt settfinns det tolerans för mångfald men implicit undergrävs elevernas identiteter.

Förutom detta ser inte lärare något behov av att anpassa undervisningen för elever med annan kulturalitet.

Inkludering innebär att mångfald och flerspråkighet accepteras och att de som förhåller sig till mångfald på detta sätt även intresserar sig för möjligheterna (Svensson 2017, s. 85). I en sådan undervisning ses inte mångkulturalitet ur ett bristperspektiv utan som en möjlighet. Svensson (2017, s. 85) hävdar att ett inkluderande förhållningssätt har betydelse för en positiv identitetsutveckling hos flerspråkiga elever då den erbjuder ett samspel mellan lärare och elever genom ömsesidigt kunskapsutbyte. Detta innebär att de flerspråkiga eleverna kan tillföra sina egna språkliga kunskaper vilket i vanliga fall inte används.

I de mångkulturella klassrummen finns det dock undervisningssvårigheter. Ett exempel är att många elever tvingas att ta till sig skolundervisningen på ett språk som inte är deras

modersmål, och följden blir att de oftast upplever någon grad av språkligt hinder för lärande (Hansen och Forsman 2017, s. 94). De flerspråkiga eleverna kan vid ett sådant tillfälle känna sig otillräckliga då de inte får använda sig av sitt modersmål.

2.2 Läroplanerna och flerspråkighet

2.2.1 Lpo 94

1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet (även kallad Lpo 94) framtogs 1994 med syfte att ersätta grundskolans läroplan Lgr 80. Läroplanen formulerar skolans värdegrund och dess uppgifter samt mål och riktlinjer för skolverksamheten (Skolinspektionen 1994a, s. 2). Lpo 94 är utformad med två huvudsakliga avsnitt. Det första behandlar värdegrunden och verksamhetens uppgifter medan det andra avsnittet behandlar verksamhetens mål samt riktlinjer och ska tolkas efter det föregående avsnittet. De mål som förekommer i läroplanen är av två slag, mål att sträva mot vilket anger skolans inriktning på dess arbete och mål att uppnå vilket anger vad eleverna minst ska uppnått innan de går ut skolan (Skolinspektionen 1994a, s. 9).

I läroplanen finns det ett avsnitt som handlar om skolans värdegrund. Där framgår det att samhällets internationalisering och rörligheten över nationsgränserna gör att det ställs höga krav på människornas förmåga att leva i en kulturell mångfald. Skolan är en del av samhället och därför framhålls skolan som en social och kulturell mötesplats för eleverna. Skolan ska

(12)

12

även stärka elevernas identitet och skolan ska också främja förståelse för andra människors förmåga till inlevelse (Skolinspektionen 1994a, s. 5). Eleverna och lärarna ska även visa medmänsklighet för sina medmänniskor. Detta kan göras via att bemöta främlingsfientlighet med kunskap, öppen diskussion samt aktiva insatser.

Förutom detta ska även skolan ”överföra ett kulturarv- värden, traditioner, språk, kunskaper - från en generation till nästa” (Skolinspektionen 1994a, s. 7). Alla ämnen ska även anlägga ett internationellt perspektiv. Verksamheten ska även skapa en internationell solidaritet för att eleven ska kunna se verkligheten och vara en del av det globala sammanhanget. Skolan och samhället ska även förbereda eleverna för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser (Skolinspektionen 1994a, s. 7).

Under avsnittet mål och riktlinjer ska skolan sträva mot att varje elev ” lär sig att

kommunicera på främmande språk” (Skolinspektionen 1994a, s. 9). Sedan under mål att uppnå ska varje elev kunna ”kommunicera i tal och skrift på engelska” (Skolinspektionen 1994a, s. 10) samt att eleven ”har en förtrogenhet med centrala delar av vårt svenska, nordiska, inklusive det samiska, samt västerländska kulturarv” (Skolinspektionen 1994a, s. 10). Ett annat mål att uppnå är att eleven ”har utvecklat förståelse för andra kulturarv” (Skolinspektionen 1994a, s. 10).

2.2.2 Kursplanen i ämnet svenska, Lpo 94

Kursplanen i svenska betonar språkets betydelse för att kunna delta i samhällslivet, ta del av kulturer och för den personliga identiteten. Det framgår att det svenska språket är en

förutsättning för att kunna delta i samhället och därmed ska eleverna ges möjlighet att

utveckla språkliga färdigheter såsom tala, lyssna, läsa och skriva (Skolinspektionen 1994b, s. 47).

Lpo 94 (Skolinspektionen 1994b, s. 47) framhäver att språk och kultur är förenade med varandra då människors rötter och kulturella identitet finns i språket. Då språket har betydelse för den personliga identiteten har skolan i uppgift att lära eleverna tala och skriva väl samt skapa respekt för andras språk (Skolinspektionen 1994b, s. 47). Detta kan även ses i ämnets mål att sträva mot där undervisningen ska sträva efter att eleverna ”lär känna skönlitteratur från de nordiska länderna och från andra delar av världen och får förståelse för kulturens mångfald” (Skolinspektionen 1994b, s. 47) samt ”får kunskaper om språken i våra nordiska grannländer” (Skolinspektionen 1994b, s. 47).

(13)

13 2.2.3 Lgr 11

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 även kallad Lgr 11, består av fem olika delar: Skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer för utbildningen, förskoleklassen, fritidshemmet samt kursplaner som kompletteras med kunskapskrav. I varje del finns det även underteman som berör huvudtemat. Underteman kan exempel vara mål och riktlinjer för hur skolan och lärarna ska arbeta och bemöta eleverna.

Under avsnittet grundläggande värden betonar Skolverket (2019, s. 5) att skolväsendet vilar på en demokratisk grund och där utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheter samt de demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Detta innebär att alla som verkar inom skolan ska främja varje människas egenvärde men också att undervisningen ska bedrivas genom demokratiska arbetsformer. Det framhävs även att utbildningen ska ”främja alla elevers utveckling samt en livslång lust att lära.”

(Skolverket, 2019 s. 5).

Under temat förståelse och medmänsklighet framhåller Skolverket att “det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald”

(Skolverket 2019, s. 5). I samband med detta betonar även Skolverket (2019, s. 5) att skolan är en ”social och kulturell mötesplats” som har ett ansvar och möjlighet att utveckla den tidigare nämnda förmågan samt utveckla en medvetenhet om ”det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet” (Skolverket 2019, s. 5).

I likhet med Lpo 94 anger även Lgr 11 att skolan har i uppdrag ”att överföra och utveckla ett kulturarv - värden, traditioner, språk, kunskaper - från en generation till nästa (Skolverket 2019, s. 7). Förutom detta anger Lgr 11 i likhet med Lpo 94, att all undervisning ska anlägga ett internationellt perspektiv som innebär att eleverna ska ”utveckla en förståelse för den kulturella mångfalden inom landet” (Skolverket 2019, s. 8). Detta perspektiv är viktigt för att eleverna ska se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och kunna skapa en

internationell solidaritet samt kunna leva i ett samhälle med nära kontakter över kultur- och nationsgränser (Skolverket 2019, s. 8).

Under avsnittet övergripande mål och riktlinjer anger Skolverket att varje elev efter avslutad utbildning ska kunna ”använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt” (2019, s. 11) samt kunna ”kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjlighet att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt” (Skolverket

(14)

14

2019, s. 11). Enligt Skolverket (2019) ansvarar skolan även för att eleverna ”har fått kunskaper och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarv samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken” (s. 12), ”har fått kunskaper om de nationella minoriteternas […] kultur, språk, religion, historia” (s. 12) och ”kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia” (Skolverket 2019, s. 12).

2.2.4 Kursplan svenska (Lgr 11)

I början av kursplanen för svenska står det att:

Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. (Skolverket 2019, s. 257)

I ämnet svenska kommer eleverna därför att få möjlighet att utveckla sina kunskaper inom svenska språket. Eleverna kommer också att få möjlighet att utveckla sina kunskaper om normer, uppbyggnad, historia och utveckling inom ämnet samt hur språkbruket varierar beroende på sociala sammanhang och medier (Skolverket 2019, s. 257).

I likhet med Lpo 94 framhäver även Lgr 11 att eleverna ska bekanta sig med de nordiska grannspråken samt de nationella minoritetsspråken (Skolverket 2019, s. 257). I det centrala innehållet för årkurs 4–6 framhäver även Skolverket att eleverna ska möta ”berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen” (Skolverket 2019, s. 260). Förutom detta framkommer också att innehållet i undervisningen även ska behandla ”Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de minoritetsspråken är” (Skolverket 2019, s. 261). I kunskapskraven för betyg A i årkurs 6 ska eleven kunna ”ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk” (Skolverket 2019, s. 266–267).

(15)

15

3. Tidigare forskning

3.1 Hur har flerspråkigheten sett ut i klassrummet?

Skolinspektionen (2010) rapporterar om hur flerspråkigheten har sett ut i skolan och vad som behövs för att alla elever ska få en likvärdig utbildning. I rapporten redogör Skolinspektionen (2010, s. 10) för att det finns betydande skillnader i skolresultaten mellan olika elevgrupper i grundskolan. De förklarar att migrationsbakgrunden är en faktor som har en stor betydelse över resultaten. En forskningsstudie visar att den avslutande kursen i årskurs 9 år 2009/10 skiljde det 20 poäng mellan elever med svensk och utländsk bakgrund. Trots att Sverige har mer än 50 år av invandring är det först nu som detta ämne diskuteras i samhället

(Skolinspektionen 2010, s. 16).

Anledningen till dessa siffror beror enligt Skolinspektionens rapport på språket. De menar att språket har en avgörande betydelse för kunskapsutvecklingen (2010, s. 16). Skolinspektionen talar också om att det dock finns förutsättningar för de flerspråkiga eleverna. De menar att undervisningen ska innehålla ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som gynnar elevernas olika kunskapsnivåer (2010, s. 10).

Skolinspektionen har också kommit fram till i rapporten om hur lärarna måste arbeta i ett klassrum som är flerspråkigt. Personalen behöver känna till de flerspråkiga elevernas språkliga och kunskapsmässiga nivå, erfarenheter och behov för att utforma undervisningen (Skolinespektionen 2010, s. 10).

Som även Skolinspektionen (2010, s. 16) nämner har elever med annat modersmål än svenska och elever som är flerspråkiga rätt att använda sig av flera språk. De menar att skolarbetet som eleverna gör, får parallellt med det svenska språket, vara på deras

modersmål. Det viktigaste är att eleven får träna och samtidigt ha möjlighet till att använda alla sina språk (Skolinspektionen 2010, s. 16). “Forskningen betonar vikten av att barnen upplever att de språk de talar och de erfarenheter de har med sig har ett värde och också integreras i de aktiviteter och i den miljö de befinner sig” (Skolinspektionen 2010, s. 17). En lösning till problemet kan vara att skolorna ska bli bättre på att kartlägga elevernas språkliga och kunskapsmässiga bakgrund (2010, s. 14).

Lena Granstedt (2010, s. 23) har också forskat om flerspråkighet. Hon nämner att när det gäller tidigare studier, visar det också att undervisningen i ett mångkulturellt samhälle

(16)

16

handlar om att elever med utländsk bakgrund behöver lära sig andraspråket (Granstedt 2010, s. 23). Detta innebär att vissa elever behöver mer stöd och att läraren behöver mer kunskap för att vara redo att undervisa elever med olika etniska och kulturella bakgrunder.

Granstedt (2010, s. 13) redogör för att det har forskats väldigt mycket om hur man ska främja aktiv flerspråkighet samt förbättra elevernas dåliga studieresultat. Skolinspektionen (2010, s.11) har nämnt i sin rapport att så länge som de flerspråkiga eleverna inte behärskar undervisningsspråket kommer de ha sämre förutsättningar. Skolinspektionen (2010 s. 11) skriver även att om man jämför de flerspråkiga elever med de svenskspråkiga har de svenskspråkiga eleverna en fördel då svenska är deras modersmål. För att eleverna inte ska fortsatt ha dåliga studieresultat rekommenderar forskarna att de flerspråkiga eleverna ska få möjlighet till att parallellt med svenska fortsätta att använda de språk som de kan bäst (Skolinspektionen 2010, s. 11).

Främst ska eleverna använda sig av sitt modersmål men även av de andra språken som eleverna kan. Nordenstan och Wallin (refererad ur Granstedts 2010, s. 13) har i sin forskning kommit fram till att undervisning i svenska som andraspråk skulle vara bra att ha i det flerspråkiga klassrummet.

4. Metod och material

I denna studie kommer vi att använda oss av en kvalitativ komparativ analys. Den är kvalitativ då vi inte strävar efter att mäta och räkna något i texterna eller utgå ifrån någon naturvetenskaplig synsätt vilket Alan Bryman (2018, s. 198) redogör är karakteristisk av en kvantitativ forskningsmetod. Därmed anser vi att en kvalitativ analys är mer lämplig för vår studie då Bryman (2018, s. 455) menar att kvalitativ forskning kännetecknas av att vara tolkningsinriktad vilket innebär att den inriktar sig på att förstå den sociala verkligheten.

4.1 Komparativ analys

Komparativ analys enligt Lennart Hellspong (2001 s. 78) är när man jämför två eller flera olika texter för att se om de är lika eller olika. I jämförelsen ska man redogöra för både skillnader och likheter. I analysen kan man även förklara relationerna mellan texterna för att få fram den gemensamma nämnaren. Syftet med att göra en komparativ analys är att jämföra olika texter för att undersöka likheter, skillnader eller hur påverkan är mellan dem (Hellspong 2001, s. 79)

(17)

17

I jämförelsen är det därför viktigt att materialet går att jämföra med varandra samt att det finns något samband mellan de valen som gjorts. I den komparativa analysen ingår det också olika frågor som ska besvaras. Frågorna kan behandla sammanhanget, språket, innehållet, den sociala tonen och stilen (Hellspong 2001, s. 79).

Thomas Denk (2002, s. 31) beskriver grundstrukturen i en komparativ studie. Han redogör att den komparativa studien behöver ett problem. Utifrån problemet formuleras en

forskningsfråga och ett syfte. Forskningsfrågan ska besvaras i studien slutsats medan syftet ska ange vad som önskas uppnås med studien (Denk 2002, s. 31).

Utifrån våra forskningsfrågor kommer vi att titta på innehållet både vad gäller läromedlens texter och bilder. Vår främsta del kommer dock att handla om sambandet mellan de båda läromedlen. Vi kommer i vår analys att se om dessa har något inflytande på varandra och i så fall förklarar hur det sambandet ser ut (Hellspong 2001, s. 81). Utifrån vårt syfte kommer vi att se om det förekommer flerspråkighet i läromedlens texter och bilder. Här kommer det att handla främst om flerspråkighet och hur det synliggörs i våra läromedel. Vi valde att göra en komparativ analys eftersom den kan visa likheter och skillnader mellan läromedlens syn på flerspråkighet.

4.2 Genomförande

I analysen kommer vi att utgå ifrån våra forskningsfrågor samt beröra perspektiven

flerspråkighet, mångkulturalitet och transspråkande då vi anser att perspektiven är lämpliga för att operationalisera frågorna. Vi kommer att analysera om det förekommer andra språk än svenska i läromedlet och även om det förekommer flerspråkiga människor i läromedlet. Vi kommer också undersöka om det förekommer personer med annan etnisk bakgrund än svensk. Detta görs genom att vi undersöker vilka bilder som förekommer i läromedlen samt att vi undersöker vad det står i texten om andra språk. Vi kommer därmed att analysera texterna i läromedlen. Därefter kommer vi även att jämföra dem mot varandra för att se om det finns några skillnader eller likheter mellan dem angående synen på flerspråkighet, vilket perspektiv på mångkulturalitet som framkommer och om det förekommer möjligheter för transspråkande.

När vi ska analysera perspektivet translanguaging kommer vi att undersöka om det används i läromedlet och om eleverna får möjlighet att använda sig av olika språk. Vi kommer ta i beaktning att läromedlen möjligtvis inte uttrycker detta explicit då läroplanerna inte uttalar

(18)

18

sig om en transspråkande undervisningspraktik. Vi vill också se om flerspråkighet nämns i läromedlen. Vårt sista perspektiv handlar om mångkulturalitet. Här kommer vi att använda oss av en komparativ textanalys när vi kommer att undersöka om människors olika kulturella bakgrunder är synliga.

4.3 Undersökningsmaterial

Materialet som kommer att undersökas är två olika läromedel. Båda läromedlen är inriktade i ämnet svenska för årskurs 4–6. Det första läromedlet används innan Lgr 11 publicerades och den andra används efter Lgr 11.

För den här studien väljer vi därför att analysera och jämföra två olika läromedel som har inriktning i ämnet svenska. Anledningen till ämnet svenska är på grund av dess relevans för vår framtida lärarroll inom svenska men även då det kommer att förekomma elever med olika kulturella och språkliga bakgrunder i klassrummen.

Det första läromedlet har lärare använt sen Lpo 94 och fram till nya kursplanen Lgr 11. Boken heter Språket lever! 5 och är inriktad för en årskurs 5. Det andra läromedlet används efter Lgr 11 och i nutid och heter Prima Svenska 5. Prima är också inriktad på årskurs 5. Det finns även andra läromedel men vi anser att dessa två innehåller teman som berör vår studie.

4.3.1 Språket lever 5

Läromedlet Språket lever! 5 (Güettler, Husén och Thorbjörnsson 1997) innehåller elva kapitel. De handlar om böcker, språk, läsning, skrivning, muntliga redovisningar,

beskrivningar och grammatik med mera. De flesta har underliggande teman som berör ämnet svenska. Teman som finns i läromedlet kan handla om stavning, läsförståelse och

hörförståelse. Uppgifterna i boken är uppdelade som textfrågor, skrivfrågor och

diskussionsfrågor. I varje kapitel finns det även diskussionsuppgifter och skrivuppgifter som görs enskilt eller tillsammans med en klasskamrat. Detta innebär att eleverna får lära sig att reflektera och diskutera.

4.3.2 Prima Svenska 5

Läromedlet Prima Svenska 5 (Eskilsson 2015) innehåller åtta kapitel. De handlar om läsning, skrivning, samtala, diskussioner, textgenrer, muntliga presentationer och grammatik med mera. De flesta har underliggande teman som berör ämnet svenska. Teman som finns i läromedlet kan handla om lässtrategier, argumentation och källkritik. Uppgifterna i boken är uppdelade som läsfrågor, skrivfrågor, samtalsfrågor och diskussionsfrågor. I början av varje

(19)

19

kapitel finns det en innehållstext samt kunskapskrav. I varje kapitel finns det även reflektion och diskussionsuppgifter som görs enskilt eller tillsammans med en klasskamrat. Detta innebär att eleverna får lära sig att reflektera och diskutera.

4.3.3 Urval och avgränsning

Då denna studie/uppsats gjorts under en begränsad tid användes ett bekvämlighetsurval. Båda läromedelsböckerna beställdes genom två fjärrlån från söktjänsten Libris. Vid urvalet av läromedel användes följande kriterier: att ett av läromedel var publicerad efter 2011 för vara anpassat till Lgr 11 och att det andra läromedlet skulle vara publicerad mellan 1995 och 2011.

4.4 Metoddiskussion

Generaliserbarhet är svårt att uppnå med denna studie då det är två läromedel som analyseras vilket medför att resultatet bara kan generaliseras till de två läromedlen. Anledningen till detta beror på textanalysens längd och tidsram. Möjligen skulle vi kunnat analysera flera läromedel men konsekvensen hade blivit att kvaliteteten på analysen blivit sämre.

Trovärdigheten på studiens analys och resultat skulle också stärks av fler läromedel dock anser vi att på grund av den tidsram som fanns skulle analysen i så fall bli ytlig.

Vi har haft svårigheter med teorin flerspråkighet eftersom läromedlen inte synligt visar upp det, istället visar de på olika sätt den västerländska språkkulturen. Skillnaderna mellan flerspråkigheten i läromedlen kommer därför att vara liknade i vår analys som presenteras i nästa avsnitt. Vi fick även samma reflektioner och resultat av translanguaging genom läromedelsanalysen. Teorin mångkulturalitet skiljer sig dock åt eftersom det är mer förekommande i det ena läromedlet än i det andra.

5. Analys

5.1 Är flerspråkighet synligt i läromedel och i så fall på vilket sätt?

5.1.1 Språket Lever! 5

I kapitel 5 under avsnittet Vilket postnummer s. 53–54 förekommer det en text som handlar om en flicka som heter Jeanette. Hon ska skicka brev till en flicka vid namn Fatima Ahmed som hon träffade på ett handbollsläger och behöver leta upp postnumret. I texten framgår inte någon av flickornas nationaliteter eller om de är flerspråkiga. Dock kan läsaren anta att Fatima Ahmed har en annan kulturell bakgrund på grund av namnet. Detta medför att Fatima också skulle kunna betraktas som flerspråkig utifrån begreppets betydelse i svensk

(20)

20

Under kapitel 4 förekommer det en berättelse vid namn “Per och Rock-set” på sidorna 44–46. Berättelsen handlar om fem barn som spelar i bandet Rock-set. Gruppen består av Johanna som kallas Jojo och spelar trummor, Nicole med smeknamn Colan som är sångare, Per som spelar elgitarr samt Dimitri som kallas för Dimman och spelar bas. Texten börjar med att barnen repeterar för att sedan gå vidare till ett utvecklingssamtal i skolan där respektive elev möter samma lärare då eleverna går i samma klass. På sidan 45 finns det en bild till texten där det är fem barn där fyra av dem spelar på varsitt instrument och den femte sjunger. Ett av barnen är en mörkhyad pojke med svart kortklippt hår med kort lugg som spelar bas.

Under Dimitris utvecklingssamtal antyder läromedlet att Dimitri är flerspråkig och har en annan kulturell bakgrund då varken han eller föräldrarna har goda kunskaper i svenska. ”Dimmans föräldrar talar inte svenska så bra. Han försöker översätta när de talar med läraren, fast han själv har svårt att förstå allt” (Güettler, Husén och Thorbjörnsson 1997, s. 45). I samband med detta förekommer det att Dimitri blir hjälpt av en särskild lärare med svenskan en timme i veckan. Läraren framhåller att det svenska språket är betydelsefullt för Dimitri och att umgänge med svenska kamrater är viktigt. ”- Det är bra att Dimitri är mycket med svenska kamrater, säger hon. Då lär han sig språket” (Güettler, Husén och Thorbjörnsson 1997, s. 45). Utifrån citatet antyder läraren även en syn på att det svenska språket har hög status i en språkhierarki.

Utifrån texten går det att urskilja en negativ klang på flerspråkighet då det framgår som problematiskt för både Dimitri i skolan och för föräldrarna i samhället. Detta framgår då Dimitris pappa säger följande i texten ”- Men för oss är det svårt, Säger Dimmans pappa. Vi känner inga svenskar. Vi får inget jobb. Vi kan inte lära oss svenska bra. Vi kan inte hjälpa honom med läxorna. Men jag brukar stämma hans gitarr, för jag spelar själv” (Güettler, Husén och Thorbjörnsson 1997, s. 45-46). Dimitris pappa antyder också att det svenska språket värderas högre än andra språk och att ha en svensk kulturalitet är av stor betydelse. Utifrån detta kan vi även tolka det som att läromedlet har ett assimilerande förhållningssätt till språklig och kulturell mångfald.

5.1.2 Prima Svenska 5

I Prima Svenska 5 kan vi se att flerspråkighet och mångkulturalitet är synligt. Vi kan se att i läromedlet förekommer det andra språk som inte enbart är ifrån Norden. I läromedlet tas det även upp engelska, olika minoritetsspråk och de moderna språken. Vi tror att detta beror på att läromedlet vill visa för eleverna att de finns många olika språk och kulturer i västvärlden.

(21)

21

Dock är majoriteten av dessa språk västerländska och exempelvis inte ifrån länderna kring Mellanöstern vilket kan tolkas som att de västerländska språken och dess kultur prioriteras. Konsekvensen leder till att västerländskt språk och kultur anses ha en högre position inom språkhierarkin vilket inte lämpar sig för ett flerspråkigt klassrum. Om läromedlet istället hade tagit upp språk som arabiska, persiska och syriska hade den fungerat bättre i ett flerspråkigt klassrum.

I kapitlet som handlar om språk är det fler språk än svenskan som förekommer. I kapitlets början förekommer ordet ”Hej” på olika språk för att visa eleverna att det inte heter samma sak i Frankrike som det heter i Sverige (Eskilsson 2015, s. 82). Här kan eleverna själva få undersöka och leta upp vilka de andra språken är. Senare kan läraren använda sig av ett nytt ord eller en mening som eleverna ska översätta på ett av språken som nämns i denna uppgift. Denna uppgift visar eleverna att det finns många olika språk som talas i olika länder och att det finns många människor som är flerspråkiga. Eleverna får en ökad förståelse för språk och människor som talar flera språk. När läraren och eleverna går igenom språken kan de även gå igenom vilket land språket kommer ifrån och vilka länder som språken talas i. Eftersom bilden inte enbart visar språk ifrån västerländska länder blir uppgiften anpassad i ett flerspråkigt klassrum. Utifrån bildexemplet kan vi se ordet ”Jambo” vilket betyder hej på swahili.

Figur 1, Ordet “Hej” på olika språk (Eskilsson 2015, s. 82)

Det förekommer även en uppgift där eleverna ska förklara vilka språk som nämns i en tabell där färgtema är i fokus. Uppgifterna är att eleverna ska beskriva vilka språk som nämns i tabellen. Ordet är gul och då förekommer det på fyra olika språk där ett av dem är svenska. Uppgiften utifrån denna sida är att eleverna ska skriva eller säga vilka de tre andra språken är

(22)

22

när eleverna sedan ska rätta kan de söka på internet (Eskilsson 2015, s. 90). Under detta kapitel finns det även översättningar från svenska språket till de moderna språken. Med hjälp av tabellen kan eleverna lära sig att översätta ord från svenskan till tyskan, franskan eller spanskan. Eleverna ska också svara på frågan ”Vilka likheter och skillnader ser du mellan de olika språken i tabellen?” (Eskilsson 2015, s. 90). Valet av att använda sig av de moderna språken här visar också att läromedlet prioriterar språk ifrån västvärlden.

Figur 2: Frågor om de moderna språken (Eskilsson 2015, s. 90). Figur 3: olika färgord på 3 olika språk (Eskilsson 2015, s. 90).

5.2 Vilket förhållningssätt till språklig och kulturell mångfald finns i böckerna?

5.2.1 Språket lever! 5

Under kapitel 1 finns det ett avsnitt på sidorna 8–12 som behandlar böcker om häxor. Läromedlet nämner fem författare där två av dem har svensk nationalitet, en har dansk nationalitet och två har engelsk nationalitet. Senare i samma kapitel (Güettler, Husén & Thorbjörnsson 1997, s. 18–22) nämner de även den danske sagoförfattaren H.C. Andersen under ett avsnitt som benämns klassiker. Under detta avsnitt redogör de för H.C. Andersens uppväxt samt några av författarens sagor. I slutet finns det några uppgifter kring avsnittet. I kapitel 4 under avsnittet Fem klyftiga herrar nämner läromedlet fem personer med

utländskbakgrund som har haft en historisk betydelse. Alla dessa texter ingår i genren faktatexter. Alla dessa personer som läromedlet tar upp har en västerländsk nationalitet och mångkulturell bakgrund vilket kan tolkas som att läromedlet följer Lpo 94 i den benämningen att utbildningen ska ”överföra ett kulturarv - värden, traditioner, språk, kunskaper - från en generation till nästa” (Skolinspektionen 1994a, s .7). I detta fall är det ett västerländskt kulturarv.

(23)

23

Förutom detta har Språket lever! 5 även ett helt kapitel som heter 2. Vad ända in i Norden? och behandlar de nordiska språkens historia som exempelvis, norska, danska, svenska och finska. Texten är en faktatext vilket innebär att den förhåller sig objektiv och saklig. Utifrån texten kan det svenska språket och dess kultur dock tolkas som mer viktigt än de andra språken. Detta visar sig då författarna använder sig av pronomen vi i vissa delar av texten vilket signalerar en samhörighet med läsaren, solidaritet och nationalitet. Pronomen vi förekommer i bland annat detta citat: ”Under 1600-talet erövrade Sverige de danska landskapen Gotland, Skåne, Blekinge, och Halland. Vi tog också Jämtland, Härjedalen och Bohuslän från Norge.” (Güettler, Husén & Thorbjörnsson, 1997 s. 25).

Texten förmedlar även en nordisk solidaritet då det står:

Människor i Norden tänker och tycker ganska lika. Vi nordbor behöver inget pass när vi reser till ett nordiskt grannland, och vi får arbeta där utan arbetstillstånd. Nästan alla förstår oss om vi talar svenska i Danmark och Norge. För en svensk är det lättast att begripa norska, men skriven danska är inte heller så svårt.(Güettler, Husén & Thorbjörnsson 1997, s. 26).

Detta kan skapa ett vi och dem förhållande mellan nordiska länder och länder utanför Norden samt att länderna utanför kan ses som främmande. Dock kan även Finland och Island ses ha mindre status i denna samhörighet då båda ländernas språk inte nämns i sammanhanget.

Under kapitel 10. Saker, djur och människor finns det ett avsnitt som heter De nya

svenskarnas namn. Texten behandlar olika namn som elever med annat etniskt ursprung än svenska kan tänkas heta och vad deras namn har för betydelse. Majoriteten av dessa elever har ursprung ifrån mellanöstern samt en elev från Chile. I texten benämner de dessa barn som invandrare eller barn till invandrare.

5.2.2 Prima Svenska 5

Under kapitlet om språk tar läromedlet upp olika minoriteter som finns i världen. Exempel på minoriteter som tas upp är indianer, aboriginer och samer (Eskilsson 2015 s. 124-125). Här får eleverna jämföra samt söka efter likheter och skillnader mellan dessa tre. I läromedlet tas olika minoriteter upp för att eleverna ska lära sig att det finns människor som har andra bakgrunder och kulturer än vad man själv har. I Prima Svenska 5 tar man dock inte upp minoriteter ifrån Asien eller Afrika vilket bidrar till att man inte inkluderar alla minoriteter i samhället utan bara de västerländska.

(24)

24

I läromedlet finns det även uppgifter som behandlar de svenska minoritetsspråken (Eskilsson 2015, s. 92–93). Här får eleverna både lära sig om samiska, jiddisch, romani chib, meänkieli och finska. Denna uppgift inkluderar också olika människor med andra kulturer än vad eleverna känner till. Här visar läromedlet att det är viktigt att lära sig om andras språkliga och kulturella mångfald.

I kapitlet om Jorden runt (Eskilsson 2015, s. 116) får eleverna lära sig om olika länder och språk vilket också visar att olika nationaliteter blir inkluderade i samhället. I kapitlet står det att eleverna får jämföra de nya platserna med sina hemtrakter. Där kan eleverna hitta likheter och skillnader mellan länderna som de läser om och jämföra med de länder som eleverna kommer ifrån. Detta kapitel ger också eleverna en möjlighet att använda sig av sina kulturella bakgrunder.

I läromedlet förekommer det även uppgifter som handlar om mångkulturella bakgrunder. Det finns en uppgift där eleverna ska berätta om vad de har lärt sig om främmande platser och människor när de har läst i olika böcker (Eskilsson 2015, s. 52). Här kan eleverna även intressera sig för andra länder och deras kulturer, vilket bidrar till en ökad kunskap och förståelse.

I läromedlet förekommer det även historiska människor som har varit viktiga för framtiden och viktigt för världens åsikter samt tankesätt. Ett exempel är Anne Frank och det finns även tillhörande uppgifter till hennes berättelse. Denna text och uppgift är viktig för att eleverna ska få en ökad förståelse för att det inte alltid har varit rättvist i världen. Eleverna får också lära sig att vissa kulturer samt religioner har blivit illa behandlade (Eskilsson 2015, s. 66–71). Dock kan personer från dessa kulturer eller religioner utifrån läromedlet, framstå som offer som behöver skyddas. Detta sätter personerna i en mer känslig och sårbar position i

förhållande till majoritetskulturerna och bevarar således en ojämn maktbalans.

Andra kända personer som nämns i läromedlet har haft stor betydelse för världen. Alla som nämns i läromedlet har olika bakgrunder, dock är majoriteten av dessa ifrån västvärlden. Under kapitlet Skapa (Eskilsson 2015, s. 132–143) nämns både människor som Walt Disney, Leonardo da Vincis, Bill Gates och många flera. En av dem som också nämns i kapitlet är Malala Yousafzai som är en känd aktivist från Pakistan. Hon har både vunnit fredspriset samt kämpat för att flickor ska ha rätt till utbildning (Eskilsson 2015, s. 143). Till varje kapitel finns det uppgifter som handlar om berömda personer och deras liv. På sidan som behandlar

(25)

25

Malala handlar uppgifterna om varför inte flickor får gå i skolan, varför Malala flyttade och hur man kan arbeta för att få människor att fredligt byta åsikter (Eskilson 2015, s. 143). Malala och Mandela är dock de enda internationella människorna som nämns i läromedlet och som inte är ifrån Europa utan från Asien samt Afrika. Läroboken är därför mer anpassad för ett västerländskt klassrum.

I läromedlet lyfts det fram många olika författare med skilda nationaliteter. Det förekommer både engelska som Jaqueline Wilson men också en italiensk författare som heter Laura Trenter (Eskilsson 2015, s. 17, 23). När eleverna läser om de olika författarna i läromedlet får de en inblick i andra böcker och andra författare som de kanske inte hört om innan. De mest förekommande författarna är dock engelska i läromedlet och vi tror att detta beror på att engelskan har blivit ett stort internationellt språk.

I Prima Svenska 5 nämns även människor som har en annan etnicitet än svensk. Nelson Mandela är en av dessa och i läromedlet kan vi läsa om hans kamp mot apartheid samt hur det var för honom att växa upp i Sydafrika (Eskilsson 2015, s. 44–45). Det finns även uppgifter som handlar om Mandela och hans liv. Det förekommer också kända historiska personer i läromedlet som har andra nationaliteter än svensk. Exempel är Albert Einstein, Winston Churchill, Mahatama Ghandi och Neil Armstrong (Eskilsson 2015, s. 63). Här finns det möjligheter för läraren att berätta för eleverna vad dessa män har haft för betydelse för historien samt berätta om deras olika etniska bakgrunder. Dessa fyra skiljer sig åt både när det kommer till bakgrunder och kulturer. Dessa aspekter kan spela stor roll i vilka möjligheter samt svårigheter man kan stöta på i livet. Detta innebär att nyanlända elever kanske kan relatera till exempelvis Mandelas liv om de har varit i en liknande situation. Eleverna kan även relatera till de stora globala historiska personerna eftersom de inte bara påverkat Sverige. De nyanlända eleverna kan därför har hört om dessa personer innan de flyttade till Sverige.

5.3 I vilken förekommer det någon möjlighet för transspråkande i läromedlen?

5.3.1 Språket lever! 5

I Språket lever 5 förekommer det inga uppgifter som är explicit gjorda för ett transspråkande klassrum. Det finns dock uppgifter som lärarna kan ta från boken och anpassa till praktiken translanguaging. Dock förutsätter detta att lärare är införstådda i och har kunskaper om transspråkande samt har ett inkluderande förhållningsätt till språklig och kulturell mångfald.

(26)

26

Exempel från läromedlet är uppgiften som handlar om nya ord i svenskan (Güettler, Husén och Thorbjörnsson 1997, s. 92). Där står det att eleverna ska skriva en berättelse på minst en sida där de ska få med så många moderna ord som möjligt. På sidan finns det nya moderna ord som läromedlet tar upp. I denna uppgift skulle de flerspråkiga eleverna kunna skriva en berättelse där de får använda flera olika språk och flera nya moderna ord för att få fram en spännande berättelse. Eleven kan också få skriva två berättelser där den ena är på

modersmålet och där den andra är på sitt andraspråk. Det finns därför väldigt många

uppgifter att konstruera för en transspråkande undervisning. Detta förutsätter dock att läraren har kunskap om transspråkande.

Det finns även andra uppgifter i Språket lever! 5 som skulle kunna användas i ett transspråkande klassrum. Två olika exempel är utifrån uppgifter i kapitel 2. Det första handlar om översättning samt likheter och skillnader mellan de nordiska språken (Güettler, Husén och Thorbjörnsson, 1997, s. 27). Eleverna får en mening som står på danska där eleverna ska översätta den till svenska. Sedan får eleverna utgå ifrån tre olika tabeller där ord på svenska, danska och norska finns. Där ska eleverna beskriva vilka skillnader och likheter det finnas mellan dessa tre språken. En liknande uppgift skulle kunna användas i ett

transspråkande klassrum då man skulle kunna jämföra olika språk med varandra samt skriva meningar där man använder sig både av sitt modersmål samt andraspråk. Denna uppgift är dock bara möjlig att användas i klassrummet om läraren har kunskaper i translanguaging.

Den andra uppgiften i kapitel 2 handlar om att räkna och tal. Där ska eleverna räkna till 20 på danska och uttala vissa tal (Güettler, Husén och Thorbjörnsson 1997, s. 30). Här skulle man också kunna använda sig av translanguaging där eleverna ska räkna upp till ett visst tal på olika språk. Här får eleverna också räkna längre på det språket som är mer dominerande än det andra. Det viktiga är att eleven vet uttalet och hur man stavar till talet. Oftast när man räknar så är det lättare att uttala än att skriva. Om eleven skulle tycka att ett tal är svårt så kan eleven i så fall berätta vad talet heter på sitt andraspråk.

5.3.2 Prima 5

Tyvärr finns det inget explicit exempel på hur man kan använda sig av translanguaging i läromedlet. Det finns uppgifter i läromedlet däremot som kan användas i ett transspråkande klassrum. Ett exempel är utifrån en sida som handlar om likheter och skillnader mellan svenska och engelska (Eskilsson 2015, s. 86).

(27)

27

Där förekommer det olika meningar på svenska som sedan är översatta till engelskan. I ett klassrum där det finns flerspråkiga elever så finns det möjligheter för eleverna att tala eller skriva på olika språk. Det förekommer också en uppgift i boken som lyder: “På hur många språk i er klass kan ni säga: Det är roligt att kunna olika språk” (Eskilsson 2015, s. 83). Denna uppgift ger eleverna en möjlighet att kunna tala men också skriva olika ord samt meningar på de språken som eleverna talar. Med hjälp av denna uppgift kan eleven använda sig av olika språk i klassrummet. Här kan flerspråkigheten bli synlig för de nyanlända eleverna eftersom de får möjlighet att använda sig av alla språk som de kan och här blir inte den västerländska kulturen lika dominant. Här kan även de nyanlända eleverna lära sina klasskamrater och läraren nya ord och meningar som är viktiga i deras språk.

I boken förekommer det även meningar som är skrivna på olika språk där eleverna ska svara på frågan vilka språken är. Här kan man också använda sig av transspråkande om man vet vad några ord betyder på ett språk men vad ett annat ord betyder på ett annat språk (Eskilsson 2015, s. 88). Uppgiften är att eleverna ska skriva vilka språk det handlar om. Eleverna får veta fem olika språk och tio olika meningar. Nu ska eleverna para ihop rätt mening med rätt språk. Användning av transspråkande i denna uppgift skulle ge eleverna en möjlighet att kunna använda sig av olika språk där elevernas förstaspråk kan dominera över det andra.

Det finns även uppgifter under kapitlet som handlar om språk, där eleverna ska arbeta med ordförståelse (Eskilsson 2015, s. 91). Här finns det även tips på olika strategier för

ordförståelse och tips på hur man kan öva upp ett nytt språk med hjälp av sitt modersmål. När eleverna arbetar med ordförståelse kan läraren använda sig av tips ifrån denna sida för att konstruera uppgifter som utgår ifrån ett transspråkande klassrum. I kapitlet tas det upp att man kan översätta sitt modersmål och analysera orden, uttrycken och meningar. Detta är bra tips att göra i ett flerspråkigt klassrum där eleverna talar och skriver på flera olika språk.

5.4 Likheter & Skillnader

I båda läromedlen förekommer det författare med olika nationaliteter. I Språket lever! 5 nämns exempel Ev Ibbotson som är från England men också Maj Bylock som är ifrån Sverige (Güettler, Husén och Thorbjörnsson 1997, s. 10-11). I prima svenska 5 nämns författare som Laura Trenter och Jaqueline Wilson (Eskilsson 2015, s. 17, 23). Trenter är från Italien medan Wilson är från Storbritannien vilket också visar att läromedlen inte bara

nämner författare från samma land utan väljer olika nationaliteter. Dock skiljer läromedlen sig åt eftersom i Språket lever! 5 nämns det mer västerländska människor medan i Prima

(28)

28

Svenska 5 nämns det mer flerspråkiga människor som inte enbart kommer ifrån Europa. Som exempel Nelson Mandela och Malala Yousfazi som förekommer i Prima Svenska 5 men inte Språket lever! 5.

Människor som förekommer i Språket lever! 5 är för det mesta från Norden eller Europa. I Prima Svenska 5 har man valt att ha med människor från hela världen vilket gör att det läromedlet är mer anpassat i ett flerspråkigt klassrum. I ett flerspråkigt klassrum i dagens samhälle kommer eleverna inte bara ifrån västerländska länder utan också ifrån Asien och Afrika vilket gör att Prima Svenska 5 blir mer användbar än Språket lever 5.

En likhet som finns mellan läromedlen är att translanguaging inte nämns som en praktik att använda sig av. Istället förekommer det övningar och uppgifter som läraren kan anpassa för att skapa ett transspråkande klassrum. Läraren kan istället då använda sig av materialet i boken för att sedan skapa uppgifter som kan användas i ett flerspråkigt klassrum.

I båda läromedlen förekommer de nordiska språken. I Språket lever! 5 under kapitel två nämns både finska, svenska, danska, norska m.fl. Här har man valt att lägga fokus på språken i Norden både utifrån historia och nutid. Kapitlet berör både översättningsuppgifter samt likheter och skillnader mellan de nordiska språken (Güettler, Husén och Thorbjörnsson 1997, s. 23). Jämför vi med Prima Svenska 5 kan vi se att där förekommer de inte lika mycket om de nordiska språken. I Prima Svenska 5 förekommer de nordiska språken bara på en sida och det enda som nämns där är övningsuppgifter. Uppgifterna är att para ihop meningar med språken samt likheter och skillnader mellan de nordiska språken (Eskilsson 2015, s. 88). I Språket lever! 5 väljer de att lägga mer vikt på att lära sig fakta om Norden medan i Prima Svenska 5 väljer de att lära sig mer skillnader samt likheter mellan språken.

När det gäller till vilka språk som nämns i läromedlen är det en skillnad mellan Prima och Språket lever. I Prima svenska 5 förekommer det två sidor som handlar om likheter samt skillnader mellan engelska och svenska. Här får eleverna lära sig språkliga skillnader och fakta. Eleverna får öva på att översätta från svenska till engelska (Eskilsson 2015, s. 87). Vad gäller engelskan i Språket lever! 5 nämns inte det lika mycket som det gör i Prima. Det förekommer lite översättningsuppgifter och några språkliga tips att tänka på när det gäller de engelska veckodagarna annars inget mer än så (Güettler, Husén och Thorbjörnsson, 1997, s. 76).

(29)

29

I Prima Svenska 5 förekommer det ett avsnitt som handlar om de moderna språken (Eskilsson 2015, s. 90). Där får elever lära sig lite fakta och göra uppgifter som handlar om tyska,

franska och spanska. I Språket lever! 5 förekommer inte de moderna språken alls utan man har valt att ha mer fokus på de nordiska språken. Prima Svenska 5 blir därför mer anpassad för det flerspråkiga klassrummet.

6. Slutsats

Utifrån vår första fråga: är flerspråkighet synligt i läromedlen och i så fall på vilket sätt, kan vi se att flerspråkighet är synligt i läromedlen. Båda läromedlen fokuserar dock på en

flerspråkighet som är influerad av västvärlden. I vår analys kunde vi dra slutsatsen att Prima Svenska 5 försöker ha med mer flerspråkighet än vad Språket lever! 5 gör. I Språket lever! 5 förekommer det några flerspråkiga personer men där har man dock valt att ha med elever som kommer ifrån andra länder eller författare. Majoriteten av de flerspråkiga eleverna är dock ifrån västvärlden och inte ifrån mellanöstern eller någon annan världsdel. I läromedlet förekommer det även andra länder och deras språk men alla exempel är ifrån västvärlden. Några exempel på länder och språk är de nordiska och engelsktalande. I Prima Svenska 5 förekommer det flerspråkiga personer, olika länder och språk. De flerspråkiga personerna som nämns är kända personer inom olika kategorier. I läromedlet tar de även upp olika länder och deras språk. Här har man valt att ha med de moderna språken och även länder som inte finns i västvärlden. Exempel är Nelson Mandela som är ifrån Sydafrika. Majoriteten av de länder som nämns och de språk som förekommer är dock ifrån västvärlden.

I vår analys kom vi också fram till att läromedlen har olika förhållningsätt till språklig och kulturell mångfald. Dock utgår båda läroböckerna ifrån västerländskt perspektiv på

mångkulturalitet genom att nämna författare med västerländskt ursprung. Detta märks mer i Språket lever! 5 som främst utgår ifrån Norden samt Sverige för att skapa en solidaritet medan Prima Svenska 5 inte inriktar sig lika mycket på Norden utan även tar upp betydelsefulla personer från Pakistan och Sydafrika. Språket lever! 5 utgår ifrån ett

förhållningssätt där det anses är problematiskt med elever som har en annan etnisk bakgrund än svensk och erhåller därmed ett assimilerande förhållningssätt. Ett exempel som vi nämnde i vår analys är om Dimitri ifrån Språket lever! 5 som har svårigheter med svenska språket och behöver utveckla sina språkliga kunskaper. Förutom detta benämner även läromedlet elever med annan etnisk bakgrund än svensk som invandrare eller som barn till invandrare vilket

(30)

30

tyder på en negativ syn av flerspråkighet. I Språket lever! 5 är det även tydligt att man vill visa med bilder och namn när det förekommer en person som inte har en västerländsk bakgrund. Prima Svenska 5 tillämpar däremot ett mer integrerande förhållningssätt till en språklig och kulturell mångfald då den utgår mer ifrån västvärlden.

Läroböckerna tar inte upp translanguaging som en praktik. Läromedlen har istället utformat uppgifter och övningar som utgår ifrån att eleverna ska lära sig att översätta. I båda

läroböckerna förekommer det uppgifter där eleverna ska lära sig att översätta ifrån engelska till svenska. Vi tror att läromedlen har valt engelska eftersom eleverna har ämnet engelska i skolan och att det är ett stort internationellt språk. Som båda läroplanerna nämner så ska undervisningen erhålla ett internationellt perspektiv (Skolinspektionen 1994a, s. 7; Skolverket 2019, s. 8). Dessa uppgifter kan anpassas till en transpråkande

undervisningspraktik men det kräver att lärare har kunskaper om transspråkande och har ett öppet förhållningssätt till läroböckerna.

Den största likheten angående flerspråkighet är att båda läromedlen fokuserar mer på ett västerländsk än asiatiskt och afrikanskt kulturarv. Detta innebär att båda läromedlen nämner personer, språk och länder som har en annan etnisk bakgrund än svensk. Majoriteten som förekommer i läromedlen är dock ifrån västvärlden. Exempelvis tar båda läromedel upp engelska språket vilket är ett västerländskt språk.

Den största skillnaden gällande flerspråkighet som vi har kommit fram till är att Språket lever! 5 utgår mer ifrån Norden medan Prima Svenska 5 inte försöker att göra det. Läromedlen lägger därför olika fokus på vad som är viktigt och vad som ska vara med i böckerna. Denna skillnad beror på att läroböckerna utgår ifrån två olika läroplaner och har en åldersskillnad på 18 år. Eftersom Språket lever! 5 lägger mer fokus på Norden än vad Prima Svenska 5 gör kan vi dra slutsatsen att det förekommer mer om flerspråkighet i Prima Svenska 5 än i Språket lever! 5. Ett exempel är att i Språket lever! 5 finns det ett helt kapitel som berör de nordiska språken medan i Prima Svenska 5 finns det bara ett fåtal uppgifter och många av dessa är även uppgifter där eleverna ska söka efter information själva. Prima Svenska 5 anser vi därför försöker att vara mer anpassad för det flerspråkiga klassrummet. Dock är inget av dessa läromedel huvudsakligen anpassade för ett flerspråkigt klassrum då de behandlar språklig och kulturell mångfald ifrån västvärlden.

Slutsatsen av läromedelsanalysen blir därför att läromedlen skiljer sig åt. I Prima Svenska 5 försöker man att nämna flera internationella personer än i Språket lever! 5. Dock synliggörs

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :