Examensarbete
GrundnivåKommunikation med vårdnadshavare bygger broar
En kvalitativ studie om förskollärares syn på samverkan med
flerspråkiga vårdnadshavare
Författare: Elin Singdén
Handledare: Christine Cox Eriksson Examinator: Åsa Pettersson
Ämne/huvudområde: Pedagogiskt arbete Kurskod: GPG2DU
Högskolepoäng: 15
Examinationsdatum: 2021-01-22
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker Open Access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.
Open Access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten Open Access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (öppet tillgänglig på nätet, Open Access):
Ja ☒ Nej ☐
Abstract:
Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på samverkan med flerspråkiga vårdnadshavare samt få en djupare förståelse för hur förskollärare arbetar med att skapa bra samverkan. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med förskollärare. Intervjuerna gav mig en uppfattning om de möjligheter samt utmaningar som förskollärarna såg med att skapa en god samverkan. Jag fick även en större förståelse för arbetet med att skapa en god samverkan. I analysarbetet har jag tagit stöd i den sociokulturella teorin och det interkulturella perspektivet med fokus på begreppen: mediering och redskap. Resultatet av studien visar att förskollärarna ser vikten av att skapa goda relationer med vårdnadshavarna och att vara tydlig i kommunikationen för att skapa en god samverkan. Förskollärarna ser utmaningar i att det kan skapas svårigheter med kommunikationen och problematik när det gäller förskolans rutiner. I kommunikationen använder förskollärarna olika slags hjälpmedel till exempel tolk och översättningsapplikationer. Studien kan förhoppningsvis bidra till en ökad förståelse för de utmaningar som blivande och yrkesverksamma förskollärare ställs inför när det gäller samverkan med flerspråkiga vårdnadshavare. Studien kan också bidra till en större förståelse för hur förskollärare kan arbeta för att skapa en god samverkan.
Nyckelord:
Förord
Jag vill tacka alla informanter som ställde upp att delta i studien. Utan era berättelser och erfarenheter hade detta arbete inte varit möjligt. Jag vill även tacka min handledare Christine som stöttat och kommit med bra vägledning under arbetets gång.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1
1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2
2. BAKGRUND ... 2
2.1 SAMVERKAN I FÖRSKOLAN ... 2
2.2 VAD SÄGER LÄROPLANEN OM SAMVERKAN ... 3
2.3 INTERKULTURELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT ... 4
2.4 SAMVERKAN MED FLERSPRÅKIGA VÅRDNADSHAVARE ... 5
3. TIDIGARE FORSKNING... 6
3.1 SÖKNING AV TIDIGARE FORSKNING... 6
3.2 SAMVERKAN MED FLERSPRÅKIGA VÅRDNADSHAVARE ... 6
3.3 ATT REALISERA FÖRSKOLANS INTERKULTURELLA UPPDRAG ... 8
3.4 INSKOLNING AV FLERSPRÅKIGA BARN ... 9
3.5 PEDAGOGERS ÖNSKAN OM EN BRA SAMVERKAN... 10
3.6 SAMMANFATTNING AV FORSKNING ... 10
4. TEORI OCH TEORETISKA BEGREPP ... 11
4.1 SOCIOKULTURELL TEORI ... 11 4.1.1 Mediering ... 12 4.1.2 Redskap ... 12 4.2 INTERKULTURELLT PERSPEKTIV ... 12 5. METOD ... 13 5.1 VAL AV METOD ... 13 5.2 URVAL ... 14 5.3 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 15 5.4 GENOMFÖRANDE ... 15
5.5 MATERIALBEARBETNING OCH ANALYSMETOD ... 16
5.6 TROVÄRDIGHET ... 17
6. RESULTATANALYS... 18
6.1 VIKTEN AV GODA RELATIONER ... 18
6.2 VIKTEN AV TYDLIGHET ... 19
6.3 OLIKA ERFARENHETER AV TAMBURMÖTEN ... 20
6.4 SVÅRIGHETER MED KOMMUNIKATIONEN ... 21
6.5 SVÅRIGHETER MED RUTINER ... 22
6.6 KOMMUNIKATIVA HJÄLPMEDEL ... 23
6.7 SAMMANFATTNING AV RESULTAT ... 25
7. DISKUSSION ... 25
7.1 RESULTATDISKUSSION ... 25
7.1.1 Goda relationer och svårigheter i kommunikationen ... 25
7.1.2 Att introducera förskolans rutiner för de flerspråkiga vårdnadshavarna ... 27
7.1.3 Vikten av tydlighet ... 28
7.1.4 Olika erfarenheter av tambursamtalen ... 29
7.2 METODDISKUSSION ... 30
7.3 KONKLUSION... 31
7.4 VIDARE FORSKNING ... 32
9. BILAGOR ... 35
1
1. Inledning
De senaste åren har invandringen till Sverige ökat, vilket har bidragit till att fler individer idag har en utländsk bakgrund. Skolverket (2020) lyfter att 2019 hade cirka 25% av de inskrivna barnen i svensk förskola en utländsk bakgrund. Björk Willén (2018, 7) nämner att barn med utländsk bakgrund har vårdnadshavare som är födda i ett annat land och som har ett annat modersmål. Statistik från Skolverket (2020) visar att antalet barn som har flerspråkiga vårdnadshavare ändå är ganska stor. Därmed ställs det krav på pedagogerna när de
flerspråkiga familjerna ska integreras i förskolan. Enligt förskolan läroplan Lpfö 18 (2018, 7) ska arbetslaget ” ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmen” (2018, 7). Lunneblad (2013, 1) beskriver att för många familjer som kommit till Sverige är kontakten med förskolan ett av de första mötena med samhället. Pedagogerna ställs inför ett dilemma då de har i uppdrag att skapa en tillitsfull relation till hemmen samtidigt som samverkan med vårdnadshavarna kan upplevas som problematiskt, på grund av
vårdnadshavarnas bristande kunskaper i det svenska språket. Jonisdottir och Nyberg (2013, 62) beskriver att det övergripande syftet med samverkan i förskolan är att tillsammans skapa de bästa möjligheterna för barnets lärande samt utveckling. En vidare beskrivning av
begreppet samverkan ges nedan i bakgrunden.
Under min verksamhetsförlagda utbildning har jag uppmärksammat svårigheter när det gäller samverkan med flerspråkiga vårdnadshavare. I merparten av de uppmärksammade
situationerna sker svårigheterna i den vardagliga verksamheten det vill säga vid till exempel tambursituationer och vid telefonkontakt. Här väcks det funderingar hos mig gällande förskollärares syn på samverkan med flerspråkiga vårdnadshavare samt hur förskollärarna arbetar för att få till en bra samverkan. Enö (2013, 49) skriver att föräldrasamarbetet kan erfaras som ett angeläget men samtidigt problematiskt område inom förskolans verksamhet. Vidare beskriver författaren att dessa upplevelser grundar sig på föreställningar samt
fördomar rörande bristande kunskap om andra kulturer hos pedagogerna (2013, 49). Eftersom det är pedagogers ansvar att skapa tillitsfulla relationer mellan förskolan och hemmet är det därför av intresse att undersöka hur en god samverkan skapas. Området är relevant då migrationen i världen ökar vilket medför att antalet flerspråkiga medborgare blir flera. Mot bakgrund av detta är ämnet relevant för den svenska förskolan. Genom detta examensarbete hoppas jag kunna bidra med mer kunskap kring hur förskollärare arbetar för att skapa en bra samverkan med flerspråkiga vårdnadshavare och deras syn på ämnet.
2 1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med examensarbetet är att undersöka förskollärares syn på samverkan med flerspråkiga vårdnadshavare samt få en djupare förståelse om hur förskollärare arbetar med att skapa bra samverkan. Följande frågeställningar ställs:
• Vad ser förskollärarna som möjligheter för att skapa bra samverkan med flerspråkiga vårdnadshavare?
• Vad ser förskollärare som utmaningar för att skapa en bra samverkan med flerspråkiga vårdnadshavare?
• Hur beskriver förskollärarna sitt arbetssätt för att få till en bra samverkan med flerspråkiga vårdnadshavare?
2. Bakgrund
I det här avsnittet görs en genomgång av begreppet samverkan samt enpresentation av vad läroplanen säger om samverkan och förskolans relation med hemmen. Efter det ges en presentation av begreppet interkulturellt förhållningssätt där det också beskrivs hur det definieras i förskolan. Slutligen presenteras en djupare beskrivning av samverkan med flerspråkiga vårdnadshavare.
Studien fokuserar på tre olika begrepp som presenteras närmare i bakgrundsavsnittet. Dessa tre är: Interkulturalitet, Flerspråkig, Vårdnadshavare
2.1 Samverkan i förskolan
Killén (2014, 17) beskriver att pedagogers samarbete med vårdnadshavare är viktigt. För barnet är det viktigt att uppleva att vårdnadshavare och förskolepersonalen har ett bra
samarbete, det gäller främst dialogerna om barnet och hur pedagogen tillgodoser hens behov. Killén (2014, 167) nämner att när det gäller de yngsta barnen på förskolan är samarbetet mellan vårdnadshavarna och hemmen ännu viktigare. Det är viktigt att personalen har tid att dagligen prata med vårdnadshavarna om barnets trivsel och upplevelser på förskolan.
3 Kultti och Pramling (2017, 29) tar upp att samverkansuppdraget i förskolan handlar om att ge alla barn utifrån deras egna erfarenheter möjligheter till lärande. Vidare beskriver författarna att det är förskollärarnas uppgift att möjliggöra en god introduktion i förskolan för
vårdnadshavarna samt att ha ansvar för utvecklingssamtal och föräldramöten. Författarna skriver att samverkan i förskolan kan ses på olika sätt ur olika perspektiv. Till exempel kan det ses som en rättighet från vårdnadshavarnas sida, men kan även ses som en skyldighet från förskolepersonalens sida beroende på vilka krav det finns från vårdnadshavarna. De olika tolkningsmöjligheterna kring ordet samverkan leder till att förväntningarna på samverkan skiftar mellan de olika grupperna (2017, 29). Niss och Söderström (2015, 63) nämner att de olika förväntningarna mellan parterna kan minska om vårdnadshavarna får vetskapen om vad förskolan kan erbjuda samt vilka förväntningar de kan ha. Det gäller att från förskolans håll skapa realistiska förväntningar hos vårdnadshavarna samt skapa en förståelse för vilka förväntningar som är rimliga. Författarna beskriver även att samarbetet mellan förskolan och vårdnadshavarna måste spegla intresse samt nyfikenhet från båda sidorna. Det gäller att både förskolan och vårdnadshavarna har chans att berätta om hur barnet har det både hemma och på förskolan för att båda parterna ska få en större förståelse för barnet (2015, 63–64).
2.2 Vad säger läroplanen om samverkan
I förskolans läroplan LpFö 18 (Skolverket 2018, 8) står det att ett samarbete mellan hemmen och förskolan ska ske för att ge barnen de möjligheter som behövs för att utvecklas efter deras egna förutsättningar. Det är upp till förskolan att tydliggöra vilka mål som finns för
utbildningen både för vårdnadshavare och barn, detta för att möjliggöra deras inflytande i verksamheten samt skapa en förståelse för förskolans uppdrag. Vidare står det att alla som ingår i ett arbetslag ska ha förmågan att samspela samt förstå alla barn. Dessutom ska
arbetslaget ha förmågan att skapa en tillitsfull relation med hemmen för att barnen ska få en så bra tid som möjligt på förskolan (2018, 8). I LpFö 18 (Skolverket 2018, 17) nämns det att förskolan ska samarbeta med hemmen på ett förtroendefullt och nära sätt, detta för att möjliggöra att barnen utvecklas rikt samt mångsidigt. Arbetslaget ska dagligen ha en dialog med vårdnadshavarna om barnets trivsel, utveckling och lärande. Vidare ska förskolläraren se till att vårdnadshavarna ges möjlighet till att vara delaktiga i utvärderingen samt utbildningen (2018b, 17).
4 2.3 Interkulturellt förhållningssätt
Lahdenperä (2018) beskriver att begreppet interkulturalitet som en process som kräver ömsesidighet, den är dessutom gränsöverskridande och social. Författaren ser begreppet som en växelverkan mellan olika parter som skapar mening och innebörd. Växelverkan går ut på att ett samspel sker mellan flera personer som tillsammans skapar en kultur och mening. Förutsättningarna för att denna växelverkan ska kunna genomföras är att kommunikationen är gränsöverskridande och präglas av jämlikhet, respekt och öppenhet. Författaren beskriver att ett av målen med begreppet interkulturalitet är ömsesidig respekt, erkännande av varandras olikheter samt behov, jämlikhet, jämställdhet och social rättvisa (2018, 14).
Lahdenperä (2018) förklarar att ett interkulturellt förhållningssätt i förskolan förutsätter att pedagogerna har en vetskap om de sociala koder, uppfattningar och föreställningar som kan göra samarbetet med vårdnadshavarna komplicerat och begränsande. Vidare betonar
författaren att det är av vikt att förskolorna har en förståelse för vårdnadshavarnas eventuella svårigheter som kan uppstå med att uppfostra barn i multietniska segregerade miljöer. Av denna anledning är det därför viktigt att pedagoger utvecklar sin kommunikativa kompetens för att möjliggöra att vårdnadshavarna får en förståelse för förskolan och dess verksamhet (2018, 72).
Motsatsen till interkulturellt förhållningssätt är begreppet monokulturellt förhållningssätt som Lahdenperä (2018) tar upp. Författaren nämner att i det här begreppet eftersträvas att skapa likhet genom assimilering. Den monokulturella förskolan arbetar mot att assimilera de barn med utländsk eller minoritets bakgrund in i majoritetssamhället utifrån ett kompensatoriskt syfte.Utifrån detta förhållningssätt läggs vikten på det svenska språket och våra värderingar, samt fokus på vårdnadshavares fel och brister (Lahdenperä 2018, 14). Håland Anveden (2018) lyfter att förskolorna behöver utveckla ett interkulturellt perspektiv för att kunna möta människor med olika kulturer på ett jämställt sätt. Det krävs bland annat att pedagogerna är medvetna samt tydliggör vilka indirekta förväntningar som finns på vårdnadshavarna. Det krävs också att pedagogerna är intresserade av vårdnadshavarna samt deras kultur (2018, 31).
5 2.4 Samverkan med flerspråkiga vårdnadshavare
Lahdenperä (2018, 66) beskriver att flerspråkiga vårdnadshavare i sin kontakt med förskolan blir socialiserad till den svenska kulturen, till exempel att behöva passa tider. Det är även en stor omställning när det gäller att klä barnen som passar vädret och att kläderna måste vara märkta. Då vårdnadshavarna kanske inte har kommit i kontakt med en verksamhet såsom förskolor tidigare är därför kunskapen om svenska förskolor och samhället överlag inte stor. Att skapa en bra samverkan med flerspråkiga vårdnadshavarna kan därför innebära en problematik. Författaren skriver även att samverkan med vårdnadshavare är både mer problematiskt och krävande på en förskola med hög andel mångkulturella barn (2018, 67). Lahdenperä (2018, 69) tar upp begreppet komplementär hållning. Begreppet går ut på att förskolan ses som ett komplement till hemmet och även till den fostran som vårdnadshavarna ansvarar för. För att arbetssättet ska fungera krävs att förskolan ger vårdnadshavarna respekt och inte ser ner på dem (2018, 69).
Warström och Wedin (2018, 110) nämner att förskolepersonal behöver utvärdera sin
verksamhet, när det gäller samverkan med flerspråkiga vårdnadshavare, för att hitta eventuella problem. Till exempel hur pedagogerna blir maktbärande i situationer på grund av språk, kultur eller etnicitet. Vidare förklarar författarna att vid samverkan är interaktion och överföring av information ett viktigt momentpå daglig basis. När denna information kommuniceras ut till flerspråkiga vårdnadshavare uppstår det ofta en informationsklyfta mellan vårdnadshavarna och pedagogerna (2018, 110). Enö (2013) skildrar intervjuer med pedagoger i förskolan som visat att det är vanligt hos pedagogerna att inte bemöta
vårdnadshavarna som en expert. De har istället visat att pedagogers och vårdnadshavares kunskaper kompletterar varandra (Enö 2013, 44). Vidare beskriver Enö (2013) att samverkan i mångkulturella områden kan spegla hur olika maktordningar samverkar, där tankar om att det finns överläge mot vårdnadshavarna förutsätter att det då finns en makt hos pedagogerna (2013, 44 – 45).
Även Warström (2017) tar upp att det finns hinder gällande samverkan mellan förskolan och de flerspråkiga vårdnadshavarna vilka medför en bristande samverkan. Detta gör att
vårdnadshavarna går miste om information från förskolan. De får även bristande kunskaper om förskolan, det svenska samhället samt barnets utveckling (2017, 22). För att samverkan med de flerspråkiga vårdnadshavarna ska fungera i förskolans verksamhet är det viktigt att
6 pedagogerna har ett öppet förhållningssätt. Med det menas att ett ”vi och dem” tänk ska
undvikas genom att pedagogernas förhållningssätt genomsyras av respekt och tolerans (Warström 2017, 22). En möjlighet till interaktion är att som pedagog visa intresse och
nyfikenhet för vårdnadshavarna. Samverkan främjas även av att pedagogerna vågar prata med vårdnadshavarna trots att parterna inte kan varandras språk (2017, 23).
3. Tidigare forskning
I det här avsnittet presenteras tidigare forskning kring ämnet samt en beskrivning hur sökandet av aktuell forskning skett.
3.1 Sökning av tidigare forskning
I denna studie har sökningar gjorts på olika databaser1. Jag sökte efter avhandlingar både på svenska och engelska då det upplevdes svårt att hitta avhandlingar på svenska inom det aktuella området. Databasen Eric användes vid sökning av engelska artiklar där jag använde mig av följande sökord: preschool, interaction, multiculturalism, Libris och avhandlingar.se användes för sökning av svenska avhandlingar, sökorden som användes var: förskola, samverkan, mångkultur och hem. Avgränsningar som gjorts är att enbart använda referensgranskade artiklar, doktorsavhandling och licentiatavhandlingar. En annan
avgränsning som har gjorts är att endast använda mig av forskning som är skriven efter 2010, detta för att använda så ny forskning som möjligt. Tidigt uppmärksammades att forskning inom området förskolans samverkan med flerspråkiga vårdnadshavare är begränsad. Precis som Tallberg- Broman (2009, 231) konstaterat finns det få studier inom området.
3.2 Samverkan med flerspråkiga vårdnadshavare
Lunneblad har i sin studie undersökt hur nyanlända barn och vårdnadshavare bemöts i förskolan (2013, 1). Lunneblad (2013) nämner att mottagandet av nyanlända familjer i förskolan och samhället överlag är en del av en komplex samt föränderlig problematik (2013, 5). Ett urval som gjordes i studien var att låta pedagoger som arbetar på förskolor i
1 Ytterligare ett sätt att söka litteratur var att leta relevant forskning i referenslistor på examensarbeten, artiklar samt avhandlingar.
7 förortsområden delta som informanter. De två förskolorna som valdes ut till studien är
verksamheter som är inriktade på mottagandet av nyanlända och deras familjer (Lunneblad 2013, 4). Teoretiska perspektiv som använts i studien är ett sociologiskt och narrativt perspektiv (Lunneblad, 2013, s 5). I studien har Lunneblad (2013) använt sig av en
etnografisk metod där han observerat och haft samtal, han har även intervjuat personalen både enskilt och i grupp (2013, 4). Ett resultat som framkom i studien var att det oftast är
förskollärarna som har ansvaret för att det kan bli miss i kommunikationen mellan förskolan och vårdnadshavarna (Lunneblad 2013, 6). I resultatet presenteras också att förskollärarna diskuterar med vårdnadshavarna kring hur vi agerar i vissa situationer i Sverige. Detta för att vårdnadshavarna ofta behöver förändra sitt agerande i vissa situationer för att få vardagslivet att fungera i Sverige. Ett exempel på detta är att vårdnadshavare lär sig komma i tid om det blir konsekvenser av att komma för sent till förskolan (Lunneblad 2013, 7–8).
Ljunggren (2018) har i sin artikel undersökt hur förskolan kan utveckla arbetet med att ta emot nyanlända familjer (2018, 24). Förskolans och skolans verksamhet samt planering har fått nya krav på sig sedan 2015 då Sverige tog emot många flyktingfamiljer (Ljunggren 2018, 24). I sin artikel tar Ljunggren (2018) upp studier som påvisar att det finns begränsat med forskning gällande mottagandet i utbildningssystemet av nyanlända familjer (2018, 24). Metoden som använts i Ljunggrens (2018) studie är forskningscirkel. Deltagarna i
forskningscirkeln har planerat, utfört forskningsaktioner som sedan utvärderats gemensamt (2018, 28–29). Ljunggren (2018) har i sin studie använt sig av teorin om nätverk av
erbjudanden (2018, 26). Urvalet av deltagarna genomfördes genom att rektorerna för
förskolorna fick anmäla sitt intresse och utifrån detta frågade de sina pedagoger om det fanns intresse att delta i studien (Ljunggren 2018, 29).
Ett resultat som framkom i studien var att introduktionen i förskolan är betydelsefull samt att det är viktigt att pedagogerna tar sig tid att lära känna familjerna. Under
introduktionssamtalen var fokus på att bygga upp en relation mellan förskolan och hemmet (Ljunggren 2018, 32). Vidare framkom resultat som visar att det från förskolans sida behövs byggas upp ett förtroende hos vårdnadshavarna då de uttryckt en rädsla för svenska
myndigheter. Här gäller det att som pedagog försöka bygga upp ett förtroende hos
vårdnadshavarna där förskolan har en annan funktion än till exempel polisen (2018, 34). Det framkom också i resultatet att det från pedagogernas sida behövs empati och förståelse för de nya familjernas situation och erfarenheter (Ljunggren 2018, 37). Resultatet från Ljunggrens
8 (2018) studie visar att det för pedagoger är värdefullt att ta del av kollegornas erfarenheter kring flykt. De som inte tidigare har erfarenheter av att fly från sitt hemland kan dra nytta av kollegors eventuella erfarenheter. På så sätt kan mottagandet av nyanlända familjer i familjen underlättas (2018, 35).
Både Ljunggren (2018) och Lunneblad (2013) har studerat förskolans mottagande av nyanlända familjer. Ljunggrens (2018) artikel visar på vikten av en god introduktion för ett fortsatt bra samarbete mellan förskolan och hemmet. Vidare framkom att det krävs empati från pedagogernas sida gällande vårdnadshavarnas svåra situation för att samverkan ska underlättas. Medan Lunneblads (2013) resultat visar att de nyanlända familjerna har svårigheter att anpassa sig till det svenska samhället och vikten av att familjerna lär sig att anpassa sig efter förskolans tider framhävs. Dessa två studier behandlar samma ämne men resultaten indikerar på olika synvinklar, vilka kan vara intressanta för min studie.
3.3 Att realisera förskolans interkulturella uppdrag
Wetso och Ärlemalm – Hagsér (2018) har gjort en studie om inkludering och
mångfaldsarbetet i förskolan. Metoden som användes i studien var en forskningscirkel. I den deltog pedagoger och rektorerna för förskolorna från en kommun, där det sedan tidigare finns erfarenhet kring arbetet med nyanlända familjer. I studien deltog femton pedagoger och tre forskare. I forskningscirkeln togs aktuell forskning upp och pedagogers egna erfarenheter kring ämnet diskuterades, alltså vad de har mött och hanterat (2018, 26–28). Den teoretiska utgångspunkten i studien är Toposteorin. I denna teori använder sig forskaren av olika synvinklar, argument, uppfattningar och teorier för att upptäcka nya vinklar av det studerade (Wetso och Ärlemalm – Hagsér, 2018, 29).
Det som framkom i forskningscirkeln var bland annat att personalen uppskattade sina
flerspråkiga kollegor bland annat för att kunna kommunicera med barnen och vårdnadshavare på deras språk (Wetso och Ärlemalm – Hagsér 2018, 33). Pedagogerna uttryckte även att de behövde förbereda sig bättre när det gäller mötet med de nya behoven samt utmaningarna i det dagliga arbetet (Wetso och Ärlemalm – Hagsér 2018, 28). Vidare framgick det att vårdnadshavarna kan uppleva en osäkerhet när det gäller förväntningarna som finns i mötet med förskolan. Pedagogerna lyfter även vikten av att visa ett intresse i dialog med
9 beskriver Wetso och Ärlemalm – Hagsér (2018) de kommunikativa dilemman som
pedagogerna dagligen möter (2018, 38). I resultatet framgick det även att pedagogerna kände att de ibland kunde vara för snabba att tolka det vårdnadshavarna försöker uttrycka utan att verkligen lyssna på dem (Wetso och Ärlemalm – Hagsér 2018, 36).
3.4 Inskolning av flerspråkiga barn
Kultti och Pramling – Samuelsson (2016) har i sin studie undersökt hur samverkan mellan förskolan och hemmet introduceras där parterna har olika språk (2016, 69). Deltagarna i studien är tre mammor, deras söner samt fem pedagoger på förskolan. Två av mammorna använder två eller flera språk i sin vardag och den tredje mamman pratar ingen svenska (Kultti, Pramling- Samuelsson 2016, 74). En etnologisk metod användes och två förskolor i ett mångkulturellt område ingick i studien. Materialinsamlingen skedde genom observationer och ljudupptagningar av samtal mellan vårdnadshavare samt pedagoger. Författarna studerade inskolningen i förskolan som innehåller ett introduktionsmöte, närvaro av båda
vårdnadshavarna i två till tre dagar samt ett uppföljningsmöte (Kultti, Pramling- Samuelsson 2016, 75).
Kultti och Pramling – Samuelsson (2016) beskriver att det i studien framgick att
vårdnadshavare kunde vara tysta när pedagogerna frågar om saker som har med deras barn samt uppfostran att göra (2016, 78). Studien visar också på vårdnadshavarna kunde visa en viss oro kring att lämna deras barn gråtandes till en pedagog. Ett av argumenten till oron var att barnet inte kunde svenska (Kultti, Pramling – Samuelsson 2016, 77). Ett annat intressant resultat som framgick var att en förälder under uppföljningsmötet uttryckte att de börjat använda sig av förskolans regler hemma som att till exempel tvätta händerna innan mat (Kultti, Pramling – Samuelsson 2016, 79). Under introduktionsmötet berättar pedagogerna för vårdnadshavarna att barnet kommer att lära sig svenska språket i förskolan, och om barnet har flera språk så får vårdnadshavarna lära ut det hemma (Kultti, Pramling – Samuelsson 2016, 82).
10 3.5 Pedagogers önskan om en bra samverkan
Syftet med Skans (2011, 13) licentiatavhandling är att undersöka och analysera en flerspråkig förskolas didaktik. Detta för att bidra med kunskap om de didaktiska frågorna i förhållande till att som pedagog arbeta interkulturellt. Metoden som använts i avhandlingen är en fallstudie där intervjuer och observationer kombinerats (Skans 2011, 47). De centrala delarna av resultatet i Skans (2011) studie är bland annat att pedagogerna beskrivs ha en stor vilja till en god samverkan med vårdnadshavarna. Att prata om förskolans arbetssätt med kollegorna är viktigt vilket framgår av pedagogernas åsikter. Vidare beskriver författaren att det i
intervjuerna med pedagogerna framgick att det är viktigt att skapa en trygghet för barn och vårdnadshavare. Pedagogerna tog upp i intervjuerna att arbetslagen arbetat mycket med trygghet, både med att skapa trygghet i barngruppen men också mellan pedagoger och vårdnadshavare (2011,113).
3.6 Sammanfattning av forskning
I den tidigare forskningen framkom det att arbetslagen anser det vara viktigt att skapa en trygghet mellan barnen och pedagogerna men även mellan vårdnadshavare och pedagoger (Skans 2011; Ljunggren 2018; Lunneblad 2013). Det framkom även att pedagogerna försöker hjälpa de flerspråkiga familjerna in i det svenska samhället och att det ibland kan leda till missförstånd i kommunikationen. Om missförstånd sker så är det då förskollärarens ansvar (Lunneblad, 2013). Det framkom även i resultatet vikten av att ta hjälp av flerspråkiga
kollegor för att underlätta kommunikationen (Ljunggren 2018; Wetso och Ärlemalm – Hagsér 2018). Kultti och Pramling – Samuelssons (2016) studie visar att vårdnadshavarna har en oro kring att lämna sina barn på förskolan. Den visar också att vårdnadshavarna tar till sig de rutiner som finns på förskolan och inför dessa hemma. Gemensamt för dessa studier är dock att förskolans samverkan med flerspråkiga vårdnadshavare kan ses som ett svårt ämne med många aspekter. Några av dessa aspekter som påverkar samverkan är
kommunikationssvårigheterna, pedagogernas bristande kulturella kunskap samt det nya samhällets påverkan på både förskollärare men också vårdnadshavarna. Dessa resultat bidrar till att motivera mig att undersöka hur en god samverkan med de flerspråkiga
11
4. Teori och teoretiska begrepp
I analysarbetet av det insamlade materialet används den sociokulturella teorin samt ett
interkulturellt perspektiv som stöd. Anledningen till att sociokulturella teorin valdes var för att den har ett fokus på språket samt kommunikation. Kultti (2012, 21) beskriver att i den
sociokulturella teorin fokuserar forskaren på hur människor tillägnar sig kulturella redskap och lär sig använda dessa i sociala samspel. I mitt arbete kan den sociokulturella teorin hjälpa mig att se hur förskollärarna arbetar för att skapa en förståelse mellan de och de flerspråkiga vårdnadshavarna.
Det interkulturella perspektivet kan hjälpa mig förstå vilket förhållningssätt förskollärarna uttrycker och hur de arbetar för att stödja den språkliga mångfalden som finns i förskolan. Lahdenperä (2018, 69) beskriver att om förskolan ska arbeta interkulturellt behöver
pedagogerna inta en komplementär hållning mot de flerspråkiga vårdnadshavarna och deras barn. Pedagogerna bör utgå mer från det enskilda barnet och dess kultur. Det hade i min studie varit intressant att se om pedagogerna intar ett interkulturellt förhållningsätt eller inte.
4.1 Sociokulturell teori
Säljö (2011, s 155) nämner att Vygotskij utgick från att människor skapas till en
kommunicerande, tänkande och kännande varelse genom att samspela med andra. Enligt Nilholm (2016, s 58) har den sociokulturella teorin med tiden växt sig starkare och har idag fått ett stort genomslag i förskolan. Författaren nämner vidare att den sociokulturella teorin handlar om hur mening skapas genom kommunikation och språket (2016, s 62). Kultti (2012, 27) beskriver att språket ses som en central del i den sociokulturella teorin, detta för att människan med hjälp av språket kan skapa en betydelse hos sig själv eller i ett socialt sammanhang och på det viset även kunna påverka människor.Författaren påpekar även att språk både kan uttryckas genom kroppsspråk och det talade språket (2012, 27). Inom den sociokulturella teorin finns det ett antal viktiga begrepp som är behjälpliga vid analysen.
12
4.1.1 Mediering
Säljö (2011, 162) beskriver att begreppet mediering är ett av de grundläggande antaganden inom ramen för ett sociokulturellt perspektiv (2011, 162). Säljö (2011, 162) nämner att begreppet handlar om att människan är redskapsanvändande och redskapsskapande. Det handlar om relationen mellan människan och olika kulturella redskap för att förstå sin omvärld, tolka och kunna agera i den (2011, 62). Språket ses som centralt i den
sociokulturella teorin där vi människor genom att mediera förstår andra människors kulturella värden. Med andra ord medierar människan sina kulturella värden för att ta del av andras kommunikation (Kultti 2012, 27). Kultti (2012, 172) tar i sin diskussion upp att mediering hjälper barnen att förstå sin omvärld. Till exempel används olika fysiska och språkliga handlingar i sångsamlingar. Dessa gör att de flerspråkiga barnens deltagande blir större. I sångsamlingarna används till exempel rörelsesånger där barnen genom kroppsspråket kan hänga med och kommunicera samt att även olika instrument används (2012, 172). I min analys kan mediering användas för att undersöka hur förskollärare arbetar för att hjälpa vårdnadshavarna att förstå sin omvärld samt kunna tolka och agera i den.
4.1.2 Redskap
Kultti (2012, 27) beskriver att begreppet redskap motsvarar både de språkliga, intellektuella och fysiska resurser som människan använder för att kunna agera i samt förstå sin omvärld. Redskap är en förutsättning för att få en förståelse (Nilholm 2016, 59). Kultti (2012, 172) beskriver att svenska språket är ett redskap för barnen att ta sig in i leken. Om det är i en lek med andra flerspråkiga kan det gemensamma språket användas som en strategi för att ta sig in i en lek. I min analys kan redskap vara till hjälp för att undersöka om förskollärare använder sig av olika språkliga resurser för att skapa en bra samverkan med flerspråkiga
vårdnadshavare.
4.2 Interkulturellt perspektiv
Wetso och Ärlemalm – Hagsér (2018) beskriver att det interkulturella perspektivet under de senare åren har blivit mer inkluderat i förskolans vardag för att stödja den kulturella och språkliga mångfalden (2018, 31). Inom pedagogiken kräver interkulturalitet erfarenhet av interkulturella kontakter, möten samt kommunikation. Dessa möten som sker skapar
13 förutsättningar för en förståelse av andra människor samt en ökad förståelse för den egna kulturen (2018, 31). Håland Anveden (2017, 6) lyfter att det interkulturella arbetssättet hjälper förskolan att stödja familjerna. Eftersom alla familjer har med sig olika upplevelser samt erfarenheter gäller det att förskolan är tillmötesgående mot alla. Det gäller att förskolan lyssnar in och kommer ihåg vad familjerna bär med sig utan värdera eller döma. Författaren beskriver att en del av stödet som kan ges är att uppmuntra vårdnadshavarna att främja modersmålet genom att prata det hemma, samt fråga hur förskolan kan arbeta med modersmålet (2017, 6).
Den sociokulturella teorin och det interkulturella perspektivet är i analysen behjälpliga då de båda belyser kommunikation fast ur olika aspekter. Den sociokulturella teorin har fokus på språket och dess betydelse för vår utveckling. Det interkulturella perspektivet har fokus på förskolans arbete med flerspråkiga vårdnadshavare, och handlar om att de möten som sker ska omfatta bland annat ömsesidighet och respekt mellan parterna.
5. Metod
Här presenteras den metod som valts för att genomföra undersökningen. Även en redogörelse av hur urvalet har gått till samt en presentation av vilka forskningsetiska överväganden som har tagits i beaktande både i planering och genomförande av undersökningen. Därefter beskrivs studiens genomförande, databearbetning samt tillförlitlighet.
5.1 Val av metod
Valet av metoden utgår ifrån arbetets syfte samt frågeställningar. I studien använde jag en kvalitativ metod, där materialet samlats in med hjälp av intervjuer. Kvale och Brinkmann (2014, s 17) nämner att i den kvalitativa forskningsintervjun försöker forskaren förstå världen utifrån undersökningspersonernas synvinkel och forskaren utvecklar mening utifrån deras erfarenheter. Intervju som metod kändes passande för min studie då jag önskade undersöka förskollärares syn på samverkan med flerspråkiga vårdnadshavare samt hur förskollärarna arbetar för att få till en bra samverkan. Min intention var att få fram deras erfarenheter kring ämnet och på det sättet skapa mer kunskap utifrån deras upplevelser.
14 Ett medvetet val har gjorts i planeringen av intervjuerna, och inriktningen som har valts är
halvstrukturerad intervju. Kvale och Brinkmann (2014) beskriver att i en sådan intervju tas
intervjupersonens levda värld i beaktande utifrån en tolkning av innebörden av det som sägs. Intervjun liknar ett vardagssamtal men har ett specifikt syfte (2014, 45). Anledningen till valet av halvstrukturerad intervju som inriktning var att skapa ett så avslappnat samtal som möjligt. Intentionen var att informanterna inte ska känna samtalet som krystat eller svårt, därav
avsikten med att likna ett vardagssamtal dock med ett bestämt fokus. En annan anledning till att denna inriktning valdes var att den möjliggör för informanterna att berätta om sina
erfarenheter utifrån det förbestämda temat, utan att bli allt för styrda. Kvale och Brinkmann (2014) tar upp olika maktsymmetrier som kan ske vid kvalitativa intervjuer, en av dessa är
intervjun är en enkelriktad dialog. Det går ut på att det skapas en enkelriktad dialog där
intervjuaren ställer frågor som sedan informanten ska svara på (2014, 52). I mina intervjuer ville jag undvika att det blev en enkelriktad dialog både ur maktsynpunkt från mitt perspektiv men även ur informanternas perspektiv att de inte skulle känna sig utfrågade.
5.2 Urval
Vid intervjuer är det fördelaktigt att välja informanter som har erfarenheter kring ämnet (Kihlström 2007, 49). Därav gjordes urvalet att ha informanter med erfarenhet kring
samverkan med flerspråkiga vårdnadshavare. Därefter kontaktades rektorer i områden där jag av erfarenhet vet att det finns hög andel mångkulturella familjer. För att avgränsa antalet informanter valde jag att fokusera på fem förskolor som låg i mångkulturella områden i en kommun. Rektorerna fick en förfrågan om deras förskolor hade möjlighet att delta. Därefter kontaktade rektorerna förskollärare som kunde tänka sig att delta i studien. Önskemålet var att genomföra intervjun med fem till sex förskollärare för att få sådan bredd som möjligt. Kvale och Brinkmann (2014, 157) beskriver att en kvalitativ intervju är en tidskrävande process men är också en resurskrävande metod. På grund av rådande omständigheter med Covid – 19 uppstod svårigheter med att få tag på informanter. Tre av fem rektorer tackade nej att delta i studien på grund av tidsbrist hos personalen ute i verksamheten. Därav fick sökningen breddas från förskollärare i en kommun till förskollärare i Sverige med erfarenheter kring ämnet. Antalet informanter blev tillslut sex stycken på fem förskolor i tre kommuner i olika delar av Sverige. Det innebar att rektorer i ytterligare två kommuner kontaktades för att se om deras förskolor hade möjlighet att delta i studien.
15 5.3 Forskningsetiska överväganden
I planering och genomförande av studien har beaktande tagits till Vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska principer. Inledningsvis mejlades ett informationsbrev och
samtyckesdokument (se bilaga 1) till de utvalda förskolornas rektorer. De fick sedan
bestämma om de hade möjlighet att delta i studien eller inte. Enligt Vetenskapsrådet (2017) ska den som deltar i forskningen vara informerad men också ha samtyckt gällande sitt deltagande (2017, 26). Ett annat avvägande som gjorts i studien är att deltagarna är helt avidentifierade i uppsatsen. Vetenskapsrådet (2017) nämner begreppet anonymisering som innebär att en persons svar inte ska gå att koppla till en viss persons identitet för någon utomstående (2017, 40). Under studiens gång bevarades också informanternas
personuppgifter med högsta säkerhet. Samtyckesbrev med namn och ljudupptagningar från intervjuerna bevarades på en lösenordsskyddad dator. Vetenskapsrådet (2017, 40) nämner
konfidentialitet som betecknar att forskaren inte får sprida personliga uppgifter från
informanterna. Dessa uppgifter ska dessutom skyddas från obehöriga. Vetenskapsrådet (2017, 71) definierar att personuppgifter kan till exempel vara en adress eller uppgifter som gör att andra kan identifiera informanten. I informationsbrevet uttrycktes det att deltagandet var frivilligt samt att informanterna kan välja att inte delta i studien, dessutom beskrevs syftet och hur studien skulle gå till. Vetenskapsrådet (2017, 27) lyfter fram vikten av att beskriva vilket syftet med studien är samt att deltagandet är frivilligt.
5.4 Genomförande
Genomförandet av intervjuerna skedde på grund av Covid – 19 digitalt via Zoom.
Originaltanken var att intervjua förskollärare på deras arbetsplats, detta för att informanterna skulle känna sig bekväma. Kihlström (2007, 51) beskriver att det är av vikt att intervjun sker på en lugn och avskild plats. Själva intervjuerna gick över lag bra med tanke på de digitala svårigheterna som kunde ha uppstått, som till exempel dålig uppkoppling. Det var några tillfällen som informanternas uppkoppling till internet var lite sämre vilket ledde till att
intervjun stördes och intervjufrågorna fick lov att upprepas några gånger. Intervjuerna började med ett par öppningsfrågor för att få informanterna att slappna av (se bilaga 2). Kihlström (2007, 52) lyfter att det kan vara bra att börja prata om yrke, arbetsplats och liknande, för att få en avslappnad stämning. Efter att jag genomförde första intervjun upplevde jag att jag fick
16 fram bra och relevant information men inte tillräckligt kring deras konkreta arbetssätt med de flerspråkiga vårdnadshavarna. För att underlätta inför nästa intervju valde jag därför att formulera möjliga följdfrågor som stöd till mig själv för att uppnå syftet. Enligt Kihlström (2007, 52) är det bra att efter första intervjun reflektera över de erfarenheter som intervjun gav.
Eftersom det enbart var jag och en informant valde jag medvetet att inte föra anteckningar under tiden utan fokuserade på att samtalet skulle flyta på. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) är det när en kvalitativ intervju genomförs viktigt att lyssna på informantens
beskrivningar och åsikter, men det är även viktigt att lyssna på det informanten säger mellan raderna (2014, 47). Mot bakgrund av detta önskade jag att koncentrera mig på samtalen under intervjun och inte samtidigt anteckna. Därför använde jag min mobil och ljudinspelade
samtalen. På grund av de forskningsetiska aspekterna så ljudinspelades samtalet i
flygplansläge för att ljudfilerna inte skulle spridas till obehöriga. Kvale och Brinkmann (2014) nämner att genom ljudinspelning får intervjuaren en större möjlighet att fokusera på att
intervjun hålls vid liv och stannar vid ämnet (2014, 218).
5.5 Materialbearbetning och analysmetod
När data ska analyseras är det för att klargöra vilka resultat som är viktiga utifrån studiens syfte. Resultatanalysen väljs utifrån syftet med studien (Löfgren 2014, 152). När det gäller bearbetningen av materialet kan det ske på olika sätt (Kihlström 2007, 54). Det finns inget som säger hur mycket material som ska transkriberas utan det beror på materialets natur samt undersökningens syfte (Kvale och Brinkmann 2014, 220). Ett val som gjordes var att
transkribera ljudupptagningarna antingen direkt efter eller så snart som möjligt dagen efter. Löfgren (2007, 54) lyfter vikten av att analysera materialet utan att informantens mening går förlorad. Intervjuerna skrevs ned ordagrant, trots att det kan vara en tidskrävande process såg jag det ändå som en fördel. Transkriberingen ska skrivas så ordagrant som möjligt för att motverka möjligheter till tolkningar (Kvale och Brinkmann 2014, 221–225).
När transkriberingen genomförts sökte jag av efter specifika teman, vilket går att koppla till en typ av analys som Löfgren (2014, 151) kallar för tematiska analyser. Det innebär att leta efter resultat som kan anses vara viktiga för informanten. Den här typen av analys kan vara
17 bra när man riktat in sig på flera olika berättelser från informanter och samtidigt vill se hur dessa förhåller sig till varandra (2014, 151). Analysen genomfördes genom att jag först letade efter gemensamma aspekter som informanterna tagit upp. Därefter grupperade jag aspekterna så att de passade till varje frågeställning. I tematiseringen av resultatet fanns alltid tankarna på att kunna göra kopplingar till det sociokulturella perspektivet och det interkulturella
perspektivet, därav gjordes teman som i analysen lätt går att koppla till dessa. De teman som tillslut presenteras nedan i resultatet är följande: vikten av goda relationer, kommunikativa hjälpmedel, olika erfarenheter av tamburmöten, svårigheter med kommunikationen, svårigheter med rutiner och vikten av tydlighet.
I resultatet har en viss språklig redigering gjorts av informanternas svar utan att innebörden av svaren påverkas med syfte att det ska bli lättare att läsa. Kvale och Brinkmann (2014, 227) beskriver att ge citaten en litterär karaktär kan göra det lättare att se nyanser och förmedla det informanten säger till läsaren.
5.6 Trovärdighet
Enligt Roos (2014) har reliabilitet med studiens trovärdighet att göra, med det menas att det insamlade materialet ska vara insamlat på ett noggrant sätt och i tillräcklig mängd för att slutsatser ska kunna dras (2014, 51). För att kunna bredda erfarenheterna kring ämnet deltog förskollärare från olika förskolor i studien. Intervjuerna ljudinspelades för att öka
trovärdigheten. Enligt Kihlström (2007, 232) är ljudinspelning ett sätt att öka trovärdigheten på, eftersom allt som har sagts under intervjun då kommer med. Det kan annars vara lätt att svaren tolkas av intervjuaren som skriver ner sin tolkning av intervjun och inte det som uttryckts. För att få en spridning av informanter och då även ökad trovärdighet skickades informationsbrevet ut till fem olika rektorer. Eftersom studiens trovärdighet påverkas av de tolkningsmöjligheter som kan uppstå genomfördes en så ordagrann transkription som möjligt.
Kvale och Brinkmann (2014, 295) beskriver att ledande frågor kan ha en inverkan på svaren, därför var ett tidigt val att undvika ledande frågor i intervjuerna. I framställningen av min intervjuguide hade jag i åtanke att inte ställa ledande frågor, om det skulle bli en ledande fråga ställde jag även en följdfråga.
18
6. Resultatanalys
Här presenteras studiens resultat utifrån den tematiska analysen av intervjusvaren som gjorts i transkriberingen utifrån de valda teoretiska perspektiven sociokulturell teori och
interkulturellt perspektiv. I kommande del har informanterna getts fiktiva namn: Kajsa, Greta,
Martin, Frida, Dagny och My.
6.1 Vikten av goda relationer
Flera av förskollärarna belyser i intervjuerna vikten av att skapa goda relationer med vårdnadshavarna.
Kajsa: Goda relationer är oerhört viktigt, att man arbetar med föräldrarna tillsammans. Vi vill barnets bästa och naturligtvis vill föräldrar också det, så detta är nyckeln till framgång.
Utifrån citatet kan jag tolka det som att Kajsa har hittat olika redskap för att finna ett sätt för mediering. När det sker en gemensam förståelse mellan parterna skapas de goda relationerna och ett kunskapsutbyte kan ske. Kajsas intentioner om att skapa goda relationer ses som att pedagogerna arbetar för att vara tillmötesgående mot alla och visa en respekt mot
vårdnadshavarna samt deras kultur, vilket går att koppla till det interkulturella perspektivet. Greta: Vi lägger mycket tid på introduktionen. Vi ställer många frågor för att lära känna barnet och visar ett intresse. Vi ställer frågor om vad barnet tycker om för mat, vad den tycker om att göra etc. De flesta föräldrarna brukar tycka om att berätta om deras barn och vi får oftast mycket värdefull information på det sättet.
Gretas förklaring på hur de genomför introduktionen kan tolkas som att det sker en mediering mellan parterna. Det kan ses som att en förståelse sker mellan parterna då vårdnadshavarna gärna berättar om sina barn och att ett kunskapsutbyte sker. Arbetssättet kring introduktionen går att tolka som att de skapar möten mellan kulturer som genomsyras av förståelse samt nyfikenhet.
Pedagogerna lyfte även svårigheterna med de känsligare samtalen när det gäller barn som har flerspråkiga vårdnadshavare. När dessa samtal ska genomföras lyfter förskollärarna ändå att goda relationer kan vara en hjälp på vägen.
19 Martin: Vi i vårat arbetslag har arbetat mycket med att skapa goda relationer till vårdnadshavarna. Det är viktigt att vi pedagoger vågar misslyckas i kommunikationen för att sedan skratta åt det tillsammans med vårdnadshavarna. Jag tror att ju godare relationer vi har med vårdnadshavarna desto lättare blir det att ta ett svårt samtal. Om vi har en god relation sedan tidigare vet de om att pedagogerna här vill mitt barns bästa precis som jag. Vi är på samma sida.
Martin beskriver att man måste våga misslyckas i kommunikationen. Hans beskrivning är att språket används som ett redskap i kommunikationen även om det inte alltid blir rätt. Här kan jag tolka det som att parterna använder sig av olika redskap för att kommunicera och att det då kan leda till missförstånd. Här går det att tolka att Kajsa, Greta och Martin intar ett
interkulturellt perspektiv i de olika situationerna. Detta eftersom alla tre belyser öppenheten mot olika kulturer och är tillmötesgående mot alla vårdnadshavare.
6.2 Vikten av tydlighet
Under intervjuerna belyste majoriteten av förskollärarna att det är viktigt med tydlighet när det gäller kommunikation med flerspråkiga vårdnadshavare.
Frida: Tydlighet är viktigt. Om jag tänker på hur jag brukar göra så är det att inte prata så mycket utan att vara mer kortfattad. Men samtidigt får jag inte förminska de och tro att de inte kan någonting, att man inte pratar som man gör till en ettåring.
Ur ett sociokulturellt perspektiv går det att se att Frida använder sig av sitt språk och sätt att kommunicera som ett slags redskap. Det går även att tolka det som att Frida ändrar sina redskap för kommunikation beroende på vilken situation det är för att en mediering, förståelse samt ett kunskapsutbyte ska ske mellan parterna.
Även Greta lyfter vikten av att ha en tydlighet i sin kommunikation.
Greta: Tydlighet är jätteviktigt. Att vi pedagoger är uppmärksamma på att vårdnadshavarna ofta vill visa att de förstår fast de egentligen inte gör det, för att inte ställa till med besvär. Så det är viktigt att verkligen fråga, och att verkligen försöka få det bekräftat att vårdnadshavaren har förstått det jag har berättat. Det viktiga är att bekräfta, fråga och fråga igen så slipper man alla dessa små misstag som kan bli stora annars.
Här framgår det att även Greta använder sitt språk som redskap. Det kan tolkas som att Gretas redskap för att en förståelse mellan parterna inte alltid fungerar utan det gäller att ta till olika för att skapa en mediering mellan parterna. Däremot kan jag se det som att när Greta
20 upptäcker att vårdnadshavarna inte förstår då använder hon sig av olika språkliga redskap för förmedling av information så att förståelse kan skapas.
Däremot belyser Kajsa att det gäller att pedagogerna inte förenklar språket för mycket. Kajsa: Ibland kan det vara så att vi förenklar språket lite granna när man pratar med vårdnadshavarna. Man kanske är rädd att de inte förstår men i själva verket förstår de mer än de kan uttrycka själva.
Här kan man se att Kajsa tänker lite annorlunda gentemot de andra informanterna. Det går att tolka det som att hon använder språket som redskap i kommunikationen. Hon menar att det sker en mediering, alltså en förståelse mellan parterna redan innan de språkliga förenklingarna har skett. Det kan tolkas som att Kajsa menar att förenklingarna försvårar kommunikationen istället för att underlätta den.
6.3 Olika erfarenheter av tamburmöten
Det framkom i intervjuerna att några av förskollärarna hade lite olika syn på hur tamburmötena går och hur det påverkar samverkan.
Martin: Det är ju de här med tamburinformationen. Med de svenska föräldrarna kan vi prata om vad vi har gjort under dagen, vad vi har tränat på och vad som har hänt. Med de flerspråkiga kan det hända att informationen blir lite bristfällig, det blir mest ”vi har ätit, vi har sovit och vi har varit ute”. Sen blir det inte så mycket mer och det är väl en slags tröskel som vi har svårt att ta oss över ibland. Ur ett sociokulturellt perspektiv går det att tolka det som att Martin och hans arbetslag försöker använda språket som redskap för mediering så en förståelse ska ske mellan parterna. Det går att se det som att han själv är lite kritisk mot den här strategin och att arbetslaget behöver hitta fler redskap i kommunikationen. I och med detta skulle arbetslaget kunna ge samma information till de flerspråkiga vårdnadshavarna och på så sätt skapa ökad förståelse.
Kajsa och hennes arbetslag har däremot andra tankar angående tamburmötena.
Kajsa: Det är viktigt att vi pedagoger tar oss tiden till dessa möten i tamburen, att man är noga med att ha ett möte med vårdnadshavarna antingen när de lämnar eller hämtar. Det är en väldigt värdefull stund för både vårdnadshavarna och oss pedagoger.
21 Ur ett sociokulturellt perspektiv går det att tolka det som att Kajsa och hennes arbetslag
arbetar med att anpassa redskapen utefter vårdnadshavarnas kunskaper. Detta för att kunna skapa mediering och då även förståelse mellan parterna. Även uppfattas det som att Kajsa värnar om mötena med de flerspråkiga vårdnadshavarna, vilket går att koppla till det interkulturella perspektivet.
Frida har i sitt arbetsliv även mött föräldrar som tidigare inte har haft någon erfarenhet av svenska förskolan och dess syfte till samverkan.
Frida: Det kan ju bli så att de bara lämnar sitt barn och sedan går för att de är rädda för att vi ska börja prata. Då kanske de lämnar barnet i hallen med kläderna på utan att ens säga hej. Så då gäller det för oss pedagoger att tänka på att det kanske bara räcker med ett ”Hej” i de situationerna. Frida tvingar inte på någon relation utan istället låter hon vårdnadshavarna landa. Ur det interkulturella perspektivet går det att se det som att Frida värnar om en ömsesidig relation där hon vill visa förskolans stöd och vara tillmötesgående mot familjen. Fridas redskap för att skapa en ömsesidig förståelse mellan parterna och då skapa mediering blir här att vara avvaktande i sitt språk och inte prata för mycket.
6.4 Svårigheter med kommunikationen
I alla intervjuer framkom det att förskollärarna såg kommunikationen som en utmaning när det gäller samverkan med de flerspråkiga vårdnadshavarna.
Dagny: Det är ju lite svårt det här med förståelsen, det gäller att man rättar till det så fort som möjligt. Den största utmaningen är språket, det kan vara små ord som kan bli väldigt fel. Så det gäller att vi är noga med att de förstår rätt.
Dagny förklarar att det kan bli svårt med förståelsen men även med språket. Det går att tolka det som att de redskap som används i kommunikationen inte riktigt fungerar här för att skapa en förståelse. Samtidigt värnar Dagny om att en mediering och förståelse ska ske mellan parterna. Greta uttalar sig också om språkliga utmaningar.
Greta: Dessa språkförbistringar som kan ske är en utmaning. Oftast är det de här små små små sakerna där vi tror att vi förstår varandra fast vi inte gör det. Det kan gälla tider, kläder och klockslag. Alltså dessa små saker kan bli stora om det blir missförstånd men de behöver inte bli det.
22 Gretas förklaring kan ur ett sociokulturellt perspektiv ses som attredskapen de använder för att kommunicera med vårdnadshavarna inte alltid fungerar. Eftersom Greta förklarar att små saker kan leda till missförstånd, har helt enkelt ingen förståelse skett och därför ingen mediering mellan parterna. Kajsa tar upp ytterligare relevanta aspekter av problemet.
Kajsa: Det kan ju ibland vara lite svårt att kommunicera, för det är ju inte alltid som vi har någon kollega att tillgå som kan hjälpa till att tolka. Då gäller det ju att kunna förklara där i stunden för man kan ju inte alltid boka en tolk. Sedan kan man ju bestämma att vi tar in en tolk och bokar ett samtal, men det gäller ju ändå att försöka förmedla det man måste i stunden. Det kan ju vara en utmaning att få fram det man menar om det har hänt någonting under dagen, då gäller det att visa med kroppsspråk och gester.
Här går det att se det som att Kajsa använder sig av både språkliga och icke verbala redskap som till exempel kroppsspråk och gester för att försöka skapa en förståelse mellan parterna och då även ett kunskapsutbyte. Det går att tolka det som att Kajsa försöker anpassa sina redskap för att försöka nå fram till en förståelse hos vårdnadshavarna.
6.5 Svårigheter med rutiner
Vid intervjuerna framkom det av flera förskollärare att en utmaning för förskolan är att det ibland kan uppkomma svårigheter när det gäller verksamhetens rutiner och de flerspråkiga vårdnadshavarna.
My: När vårdnadshavarna kommer med sina barn så ska man ju lösa de där praktiska bitarna, har de något jobb eller skola? Inte? Nej, då får barnen vara här i 15 timmar. Sen kommer det ju frågor om vi har öppet på kvällar och helger. Sådana saker är ganska svåra att förklara.
Frida: Det blir ju lite svårt när inte kommunikationen fungerar. Vi har ju våra öppettider, vi har stängt vissa dagar hur ska vi veta när de kommer och om de kommer. Hur vet vi hur de gör när de blir sjuka, sjukanmäler de barnen eller kommer vårdnadshavarna och lämnar fast barnen är sjuka? Om ett barn alltid blir trött vid halv 10 hur vet vi om barnet får någon frukost hemma?
Det här demonstrerar en problematik som skapas om pedagogerna inte kan kommunicera och nå ut till vårdnadshavarna. Svårigheterna som framställs gällande att förklara förskolans rutiner visar på att My och Frida är osäkra på om förståelsen och då även om mediering har skett mellan parterna. Det visar också att de redskap som Frida och My använder när det blir svårt med kommunikationen kanske inte riktigt alltid fungerar.
23 6.6 Kommunikativa hjälpmedel
Under intervjuerna framgick det att förskollärarna använder sig av olika slags kommunikativa hjälpmedel när de ska kommunicera med de flerspråkiga vårdnadshavarna i olika situationer. Det framkom i intervjun att alla förskollärare tar hjälp av tolk som kan komma till förskolan för att översätta det som pedagogerna förmedlar till vårdnadshavarna. I intervjuerna beskrevs att stödet av en tolk användes vid inskolningar, utvecklingssamtal samt andra möten med vårdnadshavarna. En förskollärare beskriver det såhär:
Dagny: Vid inskolningen är det väldigt viktigt med en tolk, det är då vi bygger relationen med de flerspråkiga hemmen. Det är en trygghet för både de men också oss att vi vet att det vi säger förstås rätt. Vid utvecklingssamtal är det också bra att ha en tolk. För är man som pedagog osäker är det bra att ha en tolk där som kan översätta eftersom det är viktiga saker som vi säger vid ett utvecklingssamtal.
Utifrån citatet framgår det att tolken används som ett redskap för att få en förståelse mellan pedagogerna och vårdnadshavarna i situationer som kan vara viktigare än andra. Det är med hjälp av tolken som en förståelse kan ske och då även mediering. Tolken är även ett bra redskap åt vårdnadshavarna som på detta vis kan förmedla sina tankar och åsikter lättare. Ur ett interkulturellt perspektiv går det att se det som att tolken används för att stödja den mångfald av språk som finns i informanternas verksamheter. Tolken är ett stöd för parterna i dessa interkulturella möten så att pedagogerna samt vårdnadshavarna får bra erfarenheter och då även bra möten utan missförstånd.
I intervjuerna beskrev förskollärarna att de använder sig av bildstöd och filmer i
kommunikation med de flerspråkiga vårdnadshavarna. Två förskollärare beskriver det såhär: Greta: Bilder är jättebra när man inte kan förklara med ord så kan man ju visa istället.
Frida: Om man till exempel har ätit potatis till lunch och de inte har någon aning om vad det är kan vi pedagoger filma maten istället så kan man visa vårdnadshavarna filmen så de ser vad barnet har ätit.
Ur ett sociokulturellt perspektiv kan jag se det som att Greta och Frida använder bilder samt filmer som redskap för att vårdnadshavarna ska få en förståelse. Genom att filma maten har Frida hittat ett bra redskap för att skapa en förståelse hos vårdnadshavarna för vad barnen äter på förskolan. Ur ett interkulturellt perspektiv fungerar bildstödet samt filmerna som en
24 förutsättning för att skapa förståelse för varandra och andras kulturer. Genom bilderna och filmerna får vårdnadshavarna möjlighet att få en förståelse för svenska kulturen och det är pedagogerna som skapar dessa möjligheter.
När det gäller att ge ut information till vårdnadshavarna skriftligt lyfter några av
förskollärarna att de har möjlighet att skicka med vårdnadshavarna informationen på deras modersmål. En förskollärare använder sig dessutom av sms där de påminner om blöjor.
Dagny: Vid utvecklingssamtalen har vi möjlighet att sätta upp information om dessa samtal på deras språk.
Martin: För någon månad sen slog det oss att påminna om blöjlappen i hallen, så smsar vi blöjbilden istället ”kom ihåg blöjorna imorgon”. Det kan vi ju göra både till dem svenskspråkiga och flerspråkiga vårdnadshavarna. Om man nu skickar ett sms och de fortfarande inte förstår kan de säkert få hjälp av någon i deras närhet.
Utifrån citaten går det att tolka det som att Dagny använder informationslappar som ett redskap så att mediering och då även en förståelse kan skapas. Genom att Dagny sätter upp informationen på olika språk visar hon att de dessutom stödjer den språkliga mångfalden. Genom att Martin skickar sms till vårdnadshavarna angående blöjor använder han mobilerna som en resurs för att nå ut till vårdnadshavarna så att en mediering sker.
I intervjuerna framkommer det att förskollärarna har lite olika erfarenheter av att använda digitala översättningsapplikationer. Nedan presenteras två olika förskollärares syn på användandet av dessa applikationer:
Frida: Det här med Google translate är inte att lita på, det har man ju försökt. Det kan bli väldigt fel. Den går inte att lita på.
My: Oftast kan man ju använda sig av say hi eller vad det heter. Där kan man ju tala in vad man vill säga.
Här går det att se den problematik som Frida möter då översättningen blir fel. Redskapet, i detta fall en översättningsapplikation, kan göra så att det inte sker en förståelse och då inte heller en mediering eller ett kunskapsbidrag. Däremot kan man se att vissa applikationer fungerar bättre än andra och att det då sker en mediering. Det kan tänkas att Frida använder sig av andra redskap för att en mediering ska skapas istället för att använda applikationer,
25 medan My verkar vara mer positiv till applikationerna. Utifrån citaten ses det som att båda Frida och My är tillmötesgående gentemot de olika språken som finns på förskolorna.
6.7 Sammanfattning av resultat
Med hjälp av intervjuerna kan man se att informanterna påtalar vikten av att skapa goda relationer samt tydlighet i sitt språk som möjligheter i att skapa en god samverkan. Vidare framkommer det att informanterna ställs inför utmaningar i kommunikationen och när det gäller vårdnadshavarnas förståelse av förskolans rutiner. Det går även att se att det finns lite olika erfarenheter av tamburmötena men att informanterna försöker använda sig av olika redskap för att göra dessa möten så bra som möjligt. De använder sig även av kommunikativa hjälpmedel som tolk, bildstöd och filmer. Förskollärarna använder sig även av andra
kommunikativa hjälpmedel så som att översätta informationslappar, skicka ut sms och vissa använder sig av översättningsapplikationer.
7. Diskussion
I följande avsnitt diskuteras studiens resultat och metod. Även förslag på vidare forskning ges. I denna studie har jag undersökt förskollärares samverkan med flerspråkiga vårdnadshavare. Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på samverkan med flerspråkiga vårdnadshavare samt få en djupare förståelse för hur förskollärare arbetar med att skapa bra samverkan.
7.1 Resultatdiskussion
Nedan diskuteras delar från resultatet i följande underrubriker.
7.1.1 Goda relationer och svårigheter i kommunikationen
I resultatet framkommer det att informanterna värnar om att skapa goda relationer med de flerspråkiga vårdnadshavarna. Edfeldt (2019) nämner att de goda relationerna är viktiga. Detta för att pedagogerna dels kan lära sig om barnen och vad som är viktigt för det individuella barnet, men även eftersom den goda relationen skapar en trygghet. Det är viktigt för barnen
26 att se att deras vårdnadshavare och pedagoger har en god relation (2019, 205). I Lpfö 18 (Skolverket 2018, 7–8) står det att förskolan ska i samverkan med hemmen främja barnens utveckling. Det står även att förskolan ska se till att vårdnadshavarna har en förståelse och kunskap om verksamheten för att på så sätt främja vårdnadshavarnas delaktighet i förskolan. Ljunggren (2018, 32) lyfter vikten av att lägga ned tid på att lära känna familjerna. Vikten av de goda relationerna går att koppla till Skans (2011,113) studie där han lyfte att pedagogerna har en stor vilja att skapa en god samverkan med vårdnadshavarna. Informanternas vilja att skapa goda relationer med de flerspråkiga vårdnadshavarna går att tolka som att de arbetar utifrån ett interkulturellt förhållningsätt snarare än ett monokulturellt. Detta eftersom de inte lägger vikten på vårdnadshavarnas fel och brister utan fokuserar på att skapa goda relationer istället (Lahdenperä 2018, 14).
Av intervjuerna framgick att samverkan påverkas om deras relation är bra eller mindre bra. Martin nämner att svårigheter kan uppstå med de lite känsligare samtalen om det inte sedan tidigare finns en god relation mellan förskollärarna och vårdnadshavarna. Samtidigt framgår det i resultatet att det finns svårigheter med kommunikationen vilket ofta leder till
missförstånd. Informanterna ser vikten av att skapa de goda relationerna, å andra sidan kan det bli svårt när parterna använder sig av olika redskap för att uttrycka sig. Warström (2017, 23) lyfter att möjligheter till interaktion skapas genom att pedagogerna vågar möta och tala med de flerspråkiga vårdnadshavarna trots att de språkliga kunskaperna inte finns. Här går det att se likheter med det Martin nämner i resultatet att det är viktigt att våga misslyckas i
kommunikationen. Det kan tolkas som att förskollärarna intar ett interkulturellt perspektiv då de visar en öppenhet mot andra kulturer samt att de försöker skapa möten där det går att få en förståelse för varandra.
Förskollärarna försöker hitta olika redskap för att nå ut till vårdnadshavarna. I resultatet framgår att tolk, bildstöd, filmer, informationsbrev på flera språk och
översättningsapplikationer är redskap som kan hjälpa pedagogerna. Det kan tolkas som att förskollärarna intar ett interkulturellt förhållningssätt, eftersom dessa möten ska präglas av ömsesidig respekt, jämlikhet och jämställdhet (Lahdenperä 2018, 15).
Jag anser att problematiken ovan med att skapa goda relationer och hur samverkan påverkas av relationerna mellan vårdnadshavarna samt förskollärarna är en svår balansgång. Jag tror att
27 det är viktigt att misslyckas i kommunikationen precis som Martin nämner för att en relation ska kunna byggas på sikt.
7.1.2 Att introducera förskolans rutiner för de flerspråkiga vårdnadshavarna
I studiens resultat framkom det att förskollärarna upplevde en utmaning med att
vårdnadshavarna inte har erfarenhet av den svenska förskolan sedan tidigare. I den tidigare forskningen framkom det att vårdnadshavarna behöver förändra sitt beteende för att
vardagslivet och arbetet ska fungera i Sverige (Lunneblad 2013, 7). Ljunggren (2018, 37) lyfter att det krävs en empati från förskollärarnas sida när det gäller mottagandet av
flerspråkiga familjer. Vårdnadshavare använder sig av förskolans rutiner även hemma Kultti, Pramling – Samuelsson 2016, 79). I resultatdelen framkom det att pedagogerna upplevde en utmaning med exempelvis förskolans öppettider och hur länge barnen får vara där är praktiska saker som vårdnadshavarna ofta ställer frågor om. Förskollärarna uttalade även svårigheter med att veta när barnen skulle komma, om de är lediga eller när de ska hämtas, med andra ord frågor som har med det organisatoriska arbetet att göra. I bakgrunden lyftes Lahdenperä (2018, 66) som beskrev att förskolan ställer krav på vårdnadshavarna att de måste planera tiden, genom att till exempel fråga om lov eller höra av sig vid sjukdom. Samtidigt lyfter Niss och Söderström (2015, 63) att förskolan ska informera vårdnadshavarna om vad
verksamheten kan erbjuda.
Utifrån den tidigare forskningen, bakgrunden och mitt resultat går det att se en del likheter. Vårdnadshavarna har det svårare att anpassa sig om de inte tidigare har erfarenhet av svensk förskola. Märker förskollärarna att hämtning och lämning inte fungerar kan det å ena sidan vara bra att boka in ett möte med en tolk för att på det viset förklara för vårdnadshavarna vikten av att tiderna hålls. Å andra sidan ska pedagogerna som Ljunggren (2018) beskriver visa empati för familjerna. Frågan är vad som är bästa lösningen för dessa situationer? Här tänker jag att det kan variera beroende på hur situationen ser ut. En faktor som påverkar hur situationerna kan hanteras tänker jag är hur förskollärarna lägger upp introduktionen, anlitar man tolk? Om svaret är ja, är det bra att där tydliggöra vikten av att familjerna håller tiderna, allra främst att vårdnadshavarna hämtar barnen i tid. Jag anser även att familjens erfarenheter av förskolan spelar roll, har vårdnadshavarna ingen tidigare erfarenhet tror jag att det från förskolans håll är viktigt att det finns en empati för att vårdnadshavarna inte är vana vid förskolans verksamhet.
