• No results found

Gränssnitt i Västra Hamnen - Länken mellan människan och den byggda miljön

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Gränssnitt i Västra Hamnen - Länken mellan människan och den byggda miljön"

Copied!
98
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

GRÄNSSNITT I

VÄSTRA HAMNEN

- LÄNKEN MELLAN MÄNNISKAN

OCH DEN BYGGDA MILJÖN

English title: Interfaces in Western Harbour

- the Link Between Man and the Built Environment

Henny Bertilsson, Teodora Kekeric och Tove Skagerlind Byggd miljö

(2)

1. Inledning

...

1.1 Problemformulering...

1.2 Syfte...

1.3 Frågeställningar...

1.4 Disposition...

2. Tillvägagångssätt

...

2.1 Platsen för studien...

2.1.1 Koggen 1

...

2.1.2 Flaggskepparen 7

...

2.1.3 Skåneland 1

...

2.2 Avgränsning...

2.2.1 Plats

...

2.2.2 Gränssnitt

...

2.2.3 Teori

...

2.3 Forskningsstrategi...

3. Bakgrund och teori

...

3.1 Platsen ...

3.1.1 Malmö

...

3.1.2 Västra Hamnen

...

3.1.3 Visioner för Västra Hamnen

...

3.2 Byggprocessen...

3.3 Social hållbarhet...

3.4 Gränssnitt som begrepp...

3.4.1 Gehl och Dovey om gränssnitt

...

3.5 Aktör-Nätverk-Teori...

3.5.1 Brukskvalitetsteori

...

3.6 Gränssnitt i andra städer...

3.7 De sju kvaliteterna...

4. Utförande av studie

...

4.1 Intervjuer...

4.2 Observationer...

4.2.1 Gränssnitt i Bo01

...

4.3 Enkäter...

4.4 Etiska ställningstaganden...

s.7 s.8 s.9 s.9 s.9 s.10 s.10 s.12 s.13 s.14 s.15 s.15 s.15 s.16 s.17 s.18 s.18 s.19 s.19 s.20 s.22 s.24 s.24 s.25 s.28 s.29 s.30 s.31 s.34 s.34 s.37 s.40 s.41 s.43

(3)

5. Resultat och analys av studie

...

5.1 Resultat av intervjuer...

5.1.1 Analys av intervjusvar

...

5.2 Resultat av observationer...

5.2.1 Analys av observationer

...

5.2.2 Analys av gränssnitt i Bo01

...

5.3 Resultat av enkäter...

5.3.1 Analys av enkätsvar

...

6. Diskussion

...

6.1 Metodreflektion...

6.2 Länken mellan människan och den byggda miljön...

7. Slutsats

...

Källförteckning

...

Bilagor

...

Intervjuguide...

Enkät till boende...

Enkät till arbetande...

s.44 s.44 s.45 s.49 s.55 s.64 s.67 s.75 s.82 s.82 s.83 s.85 s.86 s.90 s.91 s.93 s.96

(4)

SAMMANFATTNING

Den här uppsatsen belyser allas rätt till staden. Genom att fokusera på de sociala värdena anammas begreppet gränssnitt för att beskriva länken mellan människan och den byggda miljön. I arbetet lyfts detta relativt outforskade begrepp fram och utvecklas så att det kan inkludera olika kvaliteter och värden. Gränssnittet avser här zonen där byggnad möter gaturummet och där det privata övergår till publikt. Syftet med arbetet är att ta reda på vilken betydelse gränssnittet har i den byggda miljön och om begreppet kan vara

behjälpligt i stadsutvecklingsprocesser. Arbetet fördjupar sig i den nya stadsdelen Västra Hamnen i Malmö. Frågorna som ställs är; Hur kan vår användning av begreppet gränssnitt

vara till hjälp för att beskriva kopplingen mellan människan och den byggda miljön? och Vad har gränssnittet för roll i utvecklingen av en ny stadsdel som Västra Hamnen i Malmö?

Metoderna för studien innefattade intervjuer med bland annat arkitekter och byggherrar, observationer av tre specifika byggnader i Västra Hamnen samt enkäter som skickades till de boende och arbetande för respektive byggnad. Resultaten av studien visade på hur gränssnittet användes, fungerade och resonerades kring. Slutsatsen som dras är att gränssnittszonen besitter stor potential. Begreppet kan hjälpa diskussionen kring den sociala stadsutvecklingen framåt, dock är det ännu inte vidare etablerat i nuläget. Ytterligare forskning bör därför bedrivas för att vidare sprida begreppet och dess vikt.

(5)

ABSTRACT

This essay highlights everyone’s right to the city. By focusing on the social values, the concept of interface as a link between man and the built environment is adapted.

Interface, as a relatively unexplored concept, is in this thesis established and explored with its values and qualities. Here it refers to the zone where a building meets the streetspace and where private seeps into public. The aim of the study is to find out the significance of the interface and whether the concept can be helpful in urban

development processes. It also takes a stance in a newly developed district called Western Harbour in Malmo, Sweden. The questions asked are; How can our use of the

concept interface be helpful in describing the link between man and the built

environment? and What role does the interface play in the development of a new district

as the Western Harbour in Malmo? The approach of the study was through interviews with, amongst others, architects and developers; observations of three specific buildings in Western Harbour and surveys sent to the residents and employees of each building. Results showed how the interface was used, operated and further reasoned about. The conclusion made is that the interface concept has great potential. It can help the

discussion of social urban development evolve, however, it is not yet established. More extensive research should therefore be conducted to further disseminate the concept and its importance.

(6)

FÖRORD

Efter tre år av ett uppskattat program inom Arkitektur, visualisering och

kommunikation på Malmö Universitet står vi år 2020 med vår kandidatexamen inom byggd miljö.

Vi vill tack alla de arkitekter och projektledare som har tagit sig tid för intervjuer. All hjälp har varit uppskattad och bidragit med att vi fått en bredare kunskap och en större förståelse för ämnet som vi med hjälp av denna uppsats hoppas kunna sprida vidare.

Vi vill även tilldela ett stort tack till vår kursledare Jonas Alwall, handledare Sissi Ingman, samt våra tidigare lärare under programmets gång Adriana Seserin och Jesper Magnusson. De har alla varit förstående i situationen och gjort det yttersta för att hjälpa oss genom arbetet.

Under pågående examensarbete etablerade sig det så kallade Corona-viruset (Covid-19) runt om i världen. I ett tidigt skede av arbetet nådde viruset Sverige och flera restriktioner infördes för att minska smittspridningen i landet. Alla blev

ombedda att hålla avstånd till varandra och att inte anordna större sammankomster. Detta påverkade vårt examensarbete och vi var tvungna att anpassa oss till den

rådande situationen. All undervisning på universitetet lades om till digital undervisning och läget styrde oss bland annat i val av plats, metod och utförande av vår studie. I vissa fall kan situationen med Covid-19 ha påverkat våra resultat men detta har tagits med i beaktning under hela arbetsprocessen. Vi anser att vi hittat bra lösningar på problemen som uppstått i samband med viruset. Vissa delar har bara fått ta upp mer tid än planerat. Trots att människor inte har använt gaturummen på samma vis som innan till följd av pandemin, har vi ändå kunnat genomföra studien på ett tillräckligt godtagbart sätt.

Kontakta oss gärna!

Henny Bertilsson hennybertilsson@hotmail.se https://www.linkedin.com/in/henny-bertilsson-936a191a0/ Teodora Kekeric teodorakekeric@gmail.com https://www.linkedin.com/in/teodora-kekeric/

(7)

1. INLEDNING

Stadsrummets utformning har avgörande betydelse för människors möjlighet att vistas tillsammans, att uppleva och ta emot impulser från varandra. Bebyggelsen och det offentliga rummet

är i detta sammanhang två oskiljaktiga element.

- Malmö stad, 2013b. Genom vår utbildning Arkitektur, visualisering och kommunikation har vi lärt oss om relationer mellan människor och vår byggda miljö. Vi har fått ta del av, för oss, nya perspektiv som rör hur brukarna av staden förhåller sig till den arkitektoniska och fysiska gestaltningen av stadsrummet. Med stadsrum syftar vi på det som infinns mellan byggnader, det vill säga från fasad till fasad och allt där emellan. Det är alltså där det publika livet sker. Jan Gehl som är arkitekt och professor inom urban design har haft stort inflytande under hela vår utbildning och hans tankar och ideér kommer spela en central roll även i denna uppsats. Gehl är på flera vis en ledande person inom de delar av stadsplaneringen som rör det publika rummet och många har tagit efter hans tankar genom åren. I hans bok Life Between Buildings (2011) beskrivs kvaliteter i den byggda miljön som kan gynna det publika livet. Han förklarar även hur människan påverkas av den stad de lever i (Gehl, 2011). Vi alla tre ser detta som ytterst intressant att både studera vidare och även belysa för fler än de som studerar arkitektur och stadsutveckling.

Utifrån tanken att det finns relationer mellan människor i staden och den byggda miljön vi lever och vistas i, har vi valt att utforska begreppet gränssnitt. Gränssnitt kan ha flera betydelser och begreppet används inom en rad olika områden. Tillsammans med Jan Gehl blir här professorn inom arkitektur och urban design, Kim Dovey, en viktig del i arbetet. Hans bok Urban Design

Thinking (2016) har lagt grunden till hur vi har valt att använda och utforska begreppet gränssnitt.

I enlighet med Gehl och Dovey ser vi gränssnittet som länken mellan människan och den byggda miljön. I korta drag kan det förklaras som zonen där byggnad möter gaturum. Som Dovey (2016) beskriver så innefattar det bland annat där det privata övergår till publikt samt där arkitektur blir urban design. Gränssnittet kan därmed ses som en direkt koppling mellan människa och byggnad men också som något mer abstrakt som är svårt att sätta fingret på. Vidare in i uppsatsen

kommer vi förklara gränssnittet och dess roll mer djupgående samt applicera begreppet till två teorier. Dessa är Actor-Network-Theory på svenska Aktör-Nätverk-Teori och Affordance Theory på svenska

(8)

1.1 PROBLEMFORMULERING

Vi har alla rätt till staden och den byggda miljön. Lika mycket som vi påverkar den, påverkar även den oss. Diskussionen om arkitektur och byggd miljö kan dock vara svår att bemöta för vanliga lekmän. Detta på grund av att det under lång tid har funnits ett gap mellan de som planerar och formar staden och de som använder den. Arkitekten och lektorn N. John Habraken berör detta i sin bok Palladio’s Children (2005). I den skriver han om hur professionella distanserar sig från den vardagliga arkitekturen.

The demands of the everyday environment are vastly different from what is required to create the extraordinary. Nevertheless, the profession’s self image, publications and ways of working still cling

to its roots in monumental architecture.

- N. John Habraken, 2005, s. IX. Idag byggs våra städer allt tätare vilket självklart har en påverkan på hur vi lever och uppfattar dem. Ingen har någonsin sagt att det är enkelt att utveckla en helt ny stadsdel under kort tid med flera olika parter, åsikter, lagar och krav att förhålla sig till. Hur välplanerat det än må vara från första stund är det viktigt att inse att det mer eller mindre är omöjligt att föreställa sig ett visst slutresultat. Det finns så många aspekter som påverkar utfallet under hela händelseförloppet. En som belyser detta är bland annat arkitekten och skribenten Jeremy Till i sin bok, Architecture

Depends (2009) med begreppet contingency som vi väljer att översätta till oförutsägbarhet. Det vill

säga att arkitektur är beroende av väldigt många kringliggande faktorer som påverkar utfallet (Till, 2009). Vi kommer inte gräva djupare in i Tills begrepp om oförutsägbarhet i denna uppsats. Däremot kommer vi ha den bakomliggande idén kring begreppet i åtanke under hela arbetets gång. Oförutsägbara händelser kan komma att ske som har en påverkan på resultatet.

Coronapandemin som drabbade världen år 2020 är ett exempel på när det oförutsägbara kan komma att påverka. Något som heller inte går att beräkna är de mjuka värdena i en stad. Det går alltså inte att förutse hur det sociala kommer att te sig, hur människor kommer mötas och

använda olika platser i staden.

I äldre städer som vuxit fram under tid och där människor har hunnit skapa sig en tillhörighet till staden kan förutsättningarna för det sociala livet vara lite bättre än för en helt nybyggd stadsdel. Detta till följd av att det är svårt att förutspå sociala beteenden och för att det är något som måste byggas upp över tid. Eftersom stadsutvecklingen i vissa fall går snabbt framåt, riskerar de sociala värdena att inte utvecklas i samma takt. Detta problemet tar vi oss an när vi utforskar

(9)

1.2 SYFTE

Genom att studera gränssnitt i en ny stadsdel vill vi belysa och utforska gränssnittets roll i stadsutvecklingsprocesser samt i utvecklingen och användandet av staden. Syftet med arbetet är även att sprida kunskap om gränssnittet som begrepp och hur det kan användas och förklaras som en länk mellan människan och den byggda miljön.

1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR

– Hur kan vår användning av begreppet gränssnitt vara till hjälp för att beskriva kopplingen mellan människan

och den byggda miljön?

– Vad har gränssnittet för roll i utvecklingen av en ny stadsdel som Västra Hamnen i Malmö?

1.4 DISPOSITION

I uppsatsens inledande del presenteras ämnet för studien följt av problemidentifiering, uppsatsens syfte och de frågor vi berör. I följande delar beskriver vi platsen för studien samt våra metoder för arbetet. Sedan följer en bakgrundsbeskrivning, där bland annat viktiga begrepp och teorier klargörs. Vår studie, som baseras på litteratur, innehåller intervjuer, observationer och enkäter som har fungerat som underlag för vår diskussion. Dessa tre metoder beskrivs i sin tur i tre delar; utförande, resultat följt av analys. Tillsammans ligger analyserna av de data vi samlat in genom våra olika metoder till grund för uppsatsens avslutande del, det vill säga diskussion och slutsats. Här presenteras vad vi önskar att läsaren tar med sig samt vikten av vidare forskning i ämnet.

(10)

2. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

Nedanstående avsnitt förklarar vilka platser och byggnader vi har valt att studera, hur vi har gått tillväga i form av metodval samt med vilken avgränsning. Avgränsningen berör både plats, gränssnitt som begrepp samt teorier.

2.1 PLATSEN FÖR STUDIEN

Platsen för studien är Västra Hamnen, Malmö. Vi har tittat närmare på gränssnitt intill tre utvalda byggnader i området. Dessa tre byggnader valde vi genom att cykla runt i Västra

Hamnen och leta efter intressanta byggnader att studera, kopplat till vårt ämne gränssnitt. Vi ville ha en variation i både utseende och användning. Vi tittade även på hur gränssnittszonen intill byggnaderna såg ut. Alltså hur byggnaderna mötte det offentliga rummet. Detta för att få en variation även där.

(11)

Figur 2. Delområden för studerade byggnader.

Alla byggnader ligger i varsitt delområde i Västra Hamnen. En är placerad i området

Kappseglaren, en annan i Flagghusen och den sista i Gängtappen (se figur 2). Nedan följer en beskrivning av våra utvalda byggnader och de delområden de ligger i.

(12)

Koggen 1 är ett bostadshus som ligger i delområdet Kappseglaren. Området var det fjärde

utbyggnadsprojektet för bostäder på kommunal mark i Västra Hamnen. Precis utanför byggnaden finns en liten park med bland annat en lekplats och det är inte långt till varken Varvsparken eller Stapelbäddsparken. Byggnaden stod klar 2014 och består av två delar, en med ljust tegel och en med mörkare tegel. Totalt finns det 52 hyresrätter i byggnaden och en gemensam lummig innergård. Arkitekt är Arkitektlaget Skåne AB och byggherre är MKB Fastighet AB. Byggnaden främjar på många vis den biologiska mångfalden i området och år 2016 blev den finalist till priset Gröna Lansen som är ett stadsbyggnadspris som belönar miljömässigt hållbart byggande

(Malmö stad, 2016).

Motiveringen till finalistplatsen i priset Gröna Lansen:

På den lilla fastigheten utvecklas ny kunskap och viktiga erfarenheter kring att främja den biologiska mångfalden genom lokala biotoper. Strandängarna på taken och innergårdens prunkande skogsbiotop utgör frizoner för djur och

upplevelsevärden för de boende. Projektet sätter morgondagens standard för extensiva gröna tak och hur naturen skapar värden för människor i den täta staden.

- Malmö stad, 2016.

Fastighetsbeteckning: Koggen 1 Delområde: Kappseglaren

Arkitekt: Arkitektlaget Skåne AB Byggherre: MKB Fastighet AB

2.1.1 KOGGEN 1

(13)

2.1.2 FLAGGSKEPPAREN 7

Fastighetsbeteckning: Flaggskepparen 7 Delområde: Flagghusen

Arkitekt: Gunilla Svenssons

Arkitektkontor AB

Byggherre: Byggnads AB Tornahem

Flaggskepparen 7 är en del av området Flagghusen som uppfördes som nästa etapp efter

Bomässan Bo01. Vi har förstått att Bo01-området fick en del kritik för att det byggdes främst för de med mycket pengar. Flagghusen skulle därför bli ett svar på det och där skulle det istället byggas lägenheter med låga hyror (Intervjuperson nr.4). Flaggskepparen 7 består av 33 hyresrätter och en verksamhet på bottenplan. I dagsläget har butiken Only Design precis flyttat in i lokalen. Byggnadens framsida vetter ut mot Flaggskeppsgatan och Varvsparken och balkongerna på denna sida har ett fint solläge. På framsidan ut mot gatan har varje lägenhet på bottenplan en egen liten trädgård.

Arkitekt för byggnaden är Gunilla Svenssons Arkitektkontor AB och byggherren är Byggnads AB Tornahem. Från intervjuerna med byggherrarna och arkitekterna för Flaggskepparen 7 har vi förstått att det fanns ett speciellt samarbete mellan aktörerna i byggprocessen för hela

Flagghusområdet. På Malmö stads hemsida har vi i efterhand kunnat läsa om denna

planeringsmetod som kallades ‘Det goda samtalet’ och kom till på initiativ av Malmö stad. Det fanns således en dialog mellan de olika aktörerna under planeringen och byggnationen av området mellan åren 2004-2008. Bland annat hölls workshops, föreläsningar, seminarier och det fanns olika arbetsgrupper (Malmö stad, 2019a).

(14)

Fastighetsbeteckning: Skåneland 1 Delområde: Gängtappen

Arkitekt: Kari Nissen Brodtkorb Byggherre: Wihlborgs Fastigheter AB

Skåneland 1 är ett kontorshus avsett till Region Skåne, ritat av arkitekt Kari Nissen Brodtkorb på uppdrag av Wihlborgs Fastigheter AB. Byggnaden färdigställdes i september 2010 och här arbetar idag ca 700 personer. I byggnaden har Region Skåne samlokaliserat flera av sina verksamheter, bland annat har Koncernkontoret, Kulturförvaltningen och Skånetrafiken kontor här. På nedre plan ligger även lunchrestaurangen P2. Skåneland 1 ligger i delområdet Gängtappen som är området kring Kockums före detta huvudkontor. Byggnaden ligger på hörnet precis intill Dockplatsen på adressen Dockplatsen 26. I området är det blandad bebyggelse men i närmast anslutning till Skåneland 1 ligger främst fler kontorshus. Gestaltningen av byggnaden tillkom genom att den var en del i en arkitekttävling och år 2011 vann byggnaden Malmö stads stadsbyggnadspris (Malmö stad, 2011).

Utdrag ur motiveringen för priset:

Byggnaden/huskroppen kan liknas vid en tung monolit som med sitt formspråk, på ett maktfullt sätt befäster den västra delen av Dockplatsen. Materialvalet, gråblå holländskt tegel förstärker denna inåtvändhet. Med tillkomsten

av Regionhuset Skåne har ytterligare ett steg tagits i bildandet och inramningen av den planerade och för stadsrummet så viktiga torgbildningen Dockplatsen. Arkitekten har på ett förtjänstfullt sätt läst rummet och skapat

en byggnad som på ett utmärkt sätt samspelar med den omgivande bebyggelsen.

- Malmö stad, 2011.

2.1.3 SKÅNELAND 1

(15)

2.2 AVGRÄNSNING

I arbetet har vi varit tvungna att avgränsa oss då ämnet i sig är brett. Avgränsningen har bland annat skett i val av plats, teorier samt begrepp som medföljer. Nedan följer en beskrivning av hur vi har valt att avgränsa oss och varför.

2.2.1 PLATS

Varför vi anser att just Västra Hamnen är intressant att studera är bland annat på grund av dess historia, dess läge i staden och att det är en plats som har behövts byggas upp helt från grunden. I vår studie av gränssnitt har vi valt att avgränsa oss och titta djupare på tre enskilda byggnader i Västra Hamnen. Dessa är Koggen 1, Flaggskepparen 7 och Skåneland 1. Valet av byggnader var bland annat baserat på vilka vi kom i kontakt med. Där medföljde att en byggnad som länge var påtänkt, inte fortsatt kunde inkluderas då vi inte kom i kontakt med byggherren. Dock togs arkitektens information i beaktning vid arbetet när det gäller frågor bortkopplade från den specifika byggnaden.

För att få ett bredare spektrum valde vi olika typer av byggnader men som ändå går att sätta i relation till varandra för att underlätta analysarbetet. Den första byggnaden består endast av bostäder, den andra av bostäder och en verksamhet och den tredje av enbart kontor och

verksamheter. Vi anser att de tre byggnaderna vi har valt kan stå för en representation av större delen av Västra Hamnen. Alla tre byggnader möter gaturummet på liknande vis. Det vill säga att framför byggnaderna finns trottoar och bilväg följt av en större öppen yta. Detta är typiskt för de flesta delar av Västra Hamnen eftersom området är uppbyggt i en kvartersstruktur. Det är främst Bo01-området med sin småskaliga struktur och gångfartskvarter som skiljer sig ur denna

synpunkt. Trots att byggnaderna i stora drag möter gaturummen på likartade sätt så finns det mycket att utforska när vi går in i detaljer kring vårt ämne gränssnitt.

2.2.2 GRÄNSSNITT

Gränssnitt är ett brett begrepp som används inom flera områden och sammanhang. Vi har valt att behandla den del av begreppet som är kopplat till den byggda miljön. Mer specifikt

gränssnittet mellan byggnad, gaturum och människa. Det har hittills inte bedrivits avsevärt mycket forskning kring begreppet gränssnitt inom den byggda miljön då det är ett relativt nytt begrepp inom området. Kim Dovey (2016) är en av förespråkarna för myntandet av gränssnitt

(16)

helhetsbedömning av ämnet så förstår vi att det finns fler faktorer som hade behövts tas i

beaktning och att ämnet hade kunnat studeras i en större kontext. Påverkande faktorer som bland annat politik, socioekonomi och kultur har inte studerats djupare i detta arbete. Vårt arbete kan istället ses som en del av en helhet och tanken är att etablera gränssnitt som ett begrepp som behöver studeras och utforskas vidare i framtiden.

Inom forskning om byggd miljö är gränssnittsbegreppet relativt oanvänt. Därför har det varit viktigt för oss att vara tydliga med vår användning och tolkning av begreppet när vi har diskuterat det med personer i vår studie. Det har också betytt att vi har anpassat vår förklaring av

begreppet beroende på vem vi pratat med och hur pass insatt personen är i ämnet. I intervjuerna med arkitekter, byggherrar och övriga som är insatta i stadsplaneringen har vi kunnat använda oss av begreppet gränssnitt. Vi lät först de intervjuade få förklara hur de såg på begreppet och

vilken innebörd det hade för dem. Sedan gick vi över till att ge vår förklaring och därefter kunde en diskussion föras.

Däremot i enkäterna till de som bor och arbetar i de utvalda byggnaderna har vi inte använt oss av begreppet gränssnitt på samma vis. Detta dels för att de inte är lika insatta i ämnet och dels för att det kan vara svårt att endast beskriva i textform. Istället har vi benämnt det som zonen där byggnaden och dess fasad möter gaturummet.

2.2.3 TEORI

Det finns flera som skrivit och forskat om människan i det publika rummet och utformningen av vår urbana miljö. Här har vi främst valt att arbeta utifrån Jan Gehls tankar och idéer. Även om det finns tidigare forskning kring vår byggda miljö och människorna som lever och vistas i staden har vi sett en avsaknad av forskning kring sambandet dem emellan. Jan Gehl har tillsammans med Kim Dovey varit viktiga källor i arbetet för att påvisa den forskning som redan finns i ämnet. För att beskriva relationerna mellan människan och den byggda miljön använder vi oss av Aktör-Nätverk-Teorin och Brukskvalitetsteorin. Här har universitetslektorn Jesper Magnusson med sin bok Clustering Architectures: The Role of Materialities for Emerging Collectives in the Public Domain (2016) varit en betydelsefull källa. I boken utforskar han hur objekt i den byggda miljön kan komma att påverka sociala beteenden hos människor med hjälp av bland annat de två ovan nämnda teorierna.

Utöver dessa teoretiker har vi även tagit del av Colin Davies bok Thinking about architecture - An

Introduction to Architectural Theory (2011). Han skriver om space, rum, och hur det alltjämt är

(17)

In the modern worldview, space is everywhere. It extends infinitely in all directions, with nothing left over and nothing excluded from it.

- C. Davies, 2011, s. 171. Han menar på att dessa inte kan tas ur varandras kontext då de hela tiden påverkar varandra. Exempelvis så tar en byggnad upp rum i staden, samtidigt som den formar rummet. Även om denna tanke är bakomliggande till hur vi uppfattar och relaterar till den byggda miljön har vi valt att inte gå djupare på hans koncept om rum.

2.3 FORSKNINGSSTRATEGI

Vår uppsats bygger på observationer och intervjuer kring gränssnittets utformning och

användning kopplat till utvalda byggnader i Västra Hamnen, Malmö. Med stöd av litteratur tar vi fram en djupare förståelse kring gränssnittets roll i byggprocessen och hur gränssnittet kan ses som en länk mellan människan och den byggda miljön.

För att få en bredare förståelse för hur tankar och processer har gått till kring utformning av våra utvalda byggnader har vi valt att använda oss av mixed methods (Teddlie & Tashakori, 2008). En blandning av metoder som innehåller både kvantitativa och kvalitativa värden. Detta ger oss en möjlighet att komma närmare de mjuka värdena som inte går att analysera i enbart kvantitativa metoder.

Processen började med att vi utförde en litteraturöversikt. Vi samlade in och sammanställde relevant information från tidigare forskning i ämnet. Därefter följde en empirisk insamling av data med hjälp av tre olika tillvägagångssätt; intervjuer, observationer och enkätundersökningar som alla utfördes parallellt under arbetets gång. Med syftet att utforska gränssnitten hos de tre byggnaderna vi valt i Västra Hamnen, har vi velat ta del av så många infallsvinklar som möjligt. Detta har medfört att vi har utfört flera semistrukturerade intervjuer med bland annat arkitekter och projektledare för respektive utvald byggnad. Intervjuerna utfördes för att öka vår förståelse för byggnaderna och processerna därtill. Boken Doing Interviews blev här betydelsefull då den syftar till att förstå den intervjuades perspektiv på ett fenomen (Brinkmann & Kvale, 2018).

För att ta reda på hur gränssnittszonen används intill våra utvalda byggnader har vi varit på plats och utfört observationer vid flera tillfällen. Även denna del av studien var semistrukturerad. Här tog vi inspiration från Jan Gehls och Birgitte Svarres observationsstrategier i boken How to Study

Public Life (Gehl & Svarre, 2013). Vi använde oss även av tankarna och idéerna kring

(18)

För att inte endast ta del av perspektivet från de som varit med och byggt och planerat våra utvalda byggnader, valde vi att sammanställa en enkät till de boende och arbetande i respektive byggnad. Första tanken var att genomföra intervjuer intill byggnaderna men på grund av Coronapandemin var detta inte möjligt, därav föll valet istället på att dela ut enkäter. I utformningen av dessa tog vi hjälp av boken Enkätmetodik (Berntson et al., 2016). Att få höra brukarnas del i det hela har varit väldigt viktigt för oss. Detta eftersom det är de som vistas i gränssnitten dagligen och de enda som kan ge en rättfärdig bild av hur zonen upplevs och

fungerar. För att sprida och dela med oss av vår kunskap skapade vi i slutet av arbetet en flyer som även blev en del av vårt utställningsmaterial.

I figur 12 ges en översiktlig bild över hur arbetet utförts steg för steg. En utförligare förklaring av hur vi gått tillväga och hur vi bland annat kopplat våra metoder till teori beskrivs under rubrik 4. Utförande av studie samt under rubrik 5. Resultat och analys av studie.

3. BAKGRUND OCH TEORI

I avsnittet nedan redogör vi för bakgrundsfakta om Malmö och Västra Hamnen. Vi beskriver kort platsens historia samt dess visioner. Sedan följer en beskrivning av byggprocessen, samt viktiga begrepp och teorier som alla ligger till grund för att begripliggöra vidare resultat och analyser.

3.1 PLATSEN

Vår första tanke var att göra delar av vår studie utomlands. Vi hade därför planer på att studera en annan europeisk stad än Malmö. Detta satte den rådande Coronapandemin stopp för då resor till andra länder inte längre var tillåtet. Därmed fick vi tänka om och inse våra begränsningar,

(19)

3.1.1 MALMÖ

Malmö, som är Sveriges tredje största stad, har vuxit fram sedan 1200-talet. Det var länge en av Sveriges största industristäder och idag är Malmö den stad i Sverige som växer snabbast.

(Malmö stad, 2019b)

Genom åren har Malmö gått från industristad till kunskapsstad och i samband med det har hela staden genomgått flera stora utvecklingsskeden, inte minst inom bygg-och bostadsbranschen. Under åren 1965–1975 skulle bostadsbristen i Malmö lösas med hjälp av miljonprogrammet. Målet med miljonprogrammet var att en miljon bostäder skulle byggas på tio år. Projektet har fått ta emot en hel del kritik, inte minst för den monotona utformningen. En anledning till varför miljonprogramsområdena fick en relativt likartad utformning var på grund av att ett litet antal aktörer hade stort inflytande över processen (Tykesson, 2002). Även efter tiden för

miljonprogrammet har Malmö fortsatt att expandera i takt med att fler flyttar in till staden. Detta har inneburit att flera nya stadsdelar har vuxit fram samt att Malmös stadsutvecklingsstrategier har kunnat utvärderas och utvecklas.

3.1.2 VÄSTRA HAMNEN

Hela historien kring Malmös byggda miljö har lett oss fram till platsen vi valt att studera närmare. Nämligen Västra Hamnen, Malmös nya stadsdel som är gjord på konstgjord mark. För att förstå hur området kom till så får vi gå väldigt långt tillbaka i tiden. Det har nämligen gjorts successiva utfyllnader av Öresund ända sedan 1700-talet och området fick sin nuvarande form så sent som år 1987. Västra Hamnen är helt enkelt ett landområde som har skapats av människan och utfyllnaderna gjordes främst för att ge plats åt hamn- och industriverksamheter. Kockums är den största industrin med sin varvsverksamhet som ända sedan 1800-talets mitt har präglat området i Västra Hamnen. Även om verksamheten inte är i drift idag så har den lämnat tydliga spår och ett starkt bevarandevärde. Industrierna med Kockums i spetsen har kommit att bli en tydlig

inspirationskälla för den fortsatta utvecklingen av Västra Hamnen. Utformning och material av de nya byggnaderna i området speglar Västra Hamnens varvshistoria. Hamnarna och utfyllnaderna av Västra Hamnen har fört havet längre bort från stadskärnan så en viktig uppgift för området var att återknyta den förlorade kontakten mellan havet, centrum och stadens invånare.

(Malmö stad, 2013b)

Den stora omvandlingen av Västra Hamnen startade med den europeiska bomässan, Bo01 sommaren 2001. Där var målet att göra mässan till ett internationellt ledande exempel inom hållbar stadsutveckling i en tät stadsmiljö. Området för Bo01 kännetecknas av en spännande stadsstruktur med en väldigt varierad arkitektur. Fokus låg på att bygga hållbart, genom att bland

(20)

Västra Hamnen är en kvartersstad som är uppbyggd i olika etapper och som utgörs av olika delområden. Den första etappen är som ovan nämnt Bo01 och totalt består Västra Hamnen av 16 delområden. Flera av områdena är fortfarande under utveckling (Malmö stad, 2013b).

3.1.3 VISIONER FÖR VÄSTRA HAMNEN

För oss har det varit viktigt att skapa oss en övergripande förståelse för den plats vi studerar. Detta för att enklare kunna förstå varför det är byggt som det är byggt och vad platsen har för förutsättningar. Därför har vi bland annat tittat djupare på översiktsplanen för Västra Hamnen (Malmö stad, 2013b) som visar på hur den byggda miljön i området ska utvecklas och bevaras. Flera av de intervjuer vi haft har också hjälpt oss att förstå platsen bättre. Vi har bland annat fått en förståelse för att Västra Hamnens öppna läge vid havet kan skapa utmaningar i

(21)

Nedan visas ett utdrag av visioner för Västra Hamnen hämtat ur den ursprungliga Översiktsplanen för området (Malmö stad, 2013b).

– Västra Hamnen utgör en central del av Malmö och ska profileras som en miljöanpassad framtidsstadsdel.

– Kockums Varv ska finnas kvar medan området i övrigt omvandlas från industriområde till ett område med blandad stadsbebyggelse innehållande bland annat attraktiva bostäder,

verksamheter, utbildning, service, parker och grönytor.

– Västra Hamnen ska återupprätta innerstadens möte med havet.

– Västra Hamnen ska ha en tydlig organisation av kvarter, parker, torg och rumsbildningar samt ett överskådligt gatunät. Existerande byggnader och anläggningar ska beaktas.

– Området ska ha som förebild ett arkitektoniskt väl gestaltat och socialt väl fungerande samhälle.

– Miljöanpassade lösningar för teknisk försörjning ska skapas.

– Området ska bli ett exempel på hur stor biologisk mångfald kan skapas i tät stadsbebyggelse. – Bebyggelsen ska uppföras med hänsyn till de speciella vindförhållanden som råder och ska erbjuda såväl vind som läsidor.

I juli 2013 publicerade Malmö stad en uppdatering av vision, mål och strategier för Västra Hamnens fortsatta utveckling fram till år 2031. I dokumentet går det bland annat att läsa om mål och strategier för utformningen av gaturummen samt om faktorer som påverkar hur stor del av marken som kan bebyggas (Malmö stad, 2013a).

Nedan visas några exempel på hur variation i gaturummen skapas. Exemplena är direkt hämtade ur dokumentet Västra Hamnen 2031 (Malmö stad, 2013a).

Variation i gaturummet ska skapas genom: – entréer mot gata eller genomgående entréer – god arkitektur och hög kvalitet på byggnader

– att flera arkitekter anlitas för varje kvarter och att byggnaderna i ett kvarter är gestaltningsmässigt uppdelade

– att parallella uppdrag/arkitekttävlingar genomförs för bebyggelse av strategisk karaktär t.ex. hörntomter och höga byggnader

Tillsammans med de intervjuer vi genomfört i studien har översiktsplanen och det uppdaterade dokumentet för vision, mål och strategier för Västra Hamnen varit viktiga kunskapskällor. De har alla hjälpt oss få en bredare förståelse för platsen och väglett oss i en riktning som fört oss närmare svaren på våra frågeställningar.

(22)

3.2 BYGGPROCESSEN

En viktig del i arbetet har kommit att bli byggprocessen då den innefattar gränssnittets

utformning vid nybyggnation. Här var det intressant för oss att förstå vilka olika steg som finns i processen och vem som har hand om vad när det gäller både tekniska och sociala aspekter. Byggprocessen består av flera olika steg och faser som kräver många inblandade aktörer. Ingen byggprocess är den andra lik, men det finns knutpunkter som generellt är likadana inom varje process. De övergripande delarna som processen består av är: förstudie, projektering,

genomförande och avslut. Inom dessa återfinns delar som startbesked, kontrollplan, slutsamråd och slutbesked där de tre största aktörerna överlag är kommunen, byggherren och länsstyrelsen. Vid sidan om byggherren finns sedan fler aktörer som tillsammans möjliggör att projektet går från idé till verklighet. Det är allt från arkitekter, ingenjörer, byggarbetare med flera. (Projektledning, 2020)

Byggprocessen börjar med att byggherren köper mark av antingen kommunen eller en privat markägare. På privat mark projekteras oftast bostadsrätter och villor medan kommunal mark oftast besitter hyresrätter och kan därför oftast säljas för lägre pris (Intervjuperson nr.5). När marken har köpts medföljer oftast en detaljplan som specificerar hur det får byggas på just den marken. Det kan vara att det inte får överstiga en viss höjd på delar av byggnaden, att

bullernivån inte får vara över en viss gräns, en tillgänglighet på 100% och mycket annat. En del av tillgänglighetsaspekten är att det måste finnas en handikappsparkering inom 25 meter från byggnadens ingång (Boverket, 2018).

Detaljplanen är den upphandling som är mest juridiskt bindande och måste följas till nästan punkt och pricka. Ibland kan en avvikande siffra på till exempel bullernivå godkännas av kommunen, men större avvikelser förekommer sällan. Ska en detaljplan överklagas kostar det både tid och pengar. Det går via kommunen som i sin tur vänder sig till landstinget; något som många projekt försöker att undvika. (Intervjuperson nr.1; Projektledning, 2020).

I vissa fall finns det inte en klar detaljplan för det specifika området. Då är det upp till kommunen att tillsammans med byggherre och arkitekt komma fram till en, vilket kan ta upp till två år

(Intervjuperson nr.4). När detaljplanen är klar anlitar byggherren sina konsulter som ska vara med och förverkliga idén om projektet. En projektledare anlitas som har i uppgift att se till att allt går planenligt och att tidsschemat hålls. Här väljs även arkitekten, det kan vara att det genomförs en tävling på uppdrag av byggherren eller kommunen tillsammans med byggherren. Samma arkitekt behöver alltså inte vara med i både utformning av detaljplan och vidare projektering. Arkitekten väljs baserat på tidigare erfarenheter och uppdrag. I vissa fall kan denne ha arbetat med

(23)

Under förstadiet när hela projektet planeras görs program-, system-, bygg- och upphandlingar. Alla dessa handlingar måste vara klara för att byggherren vidare ska kunna ansöka om ett startbesked hos kommunen. De innehåller arkitektoniska som tekniska ritningar,

materialbeskrivning samt andra bestämmelser. När handlingarna väl lämnats in kan det vidare ansökas om tillståndsprocesser som bland annat bygglov och marklov. Är det säkert att till

exempel bygglovet kommer att gå igenom kan andra delen av byggprocessen, projekteringsdelen, börja lite i förväg för att spara tid (Intervjuperson nr.2). När bygglovet godkänts har byggherren två år på sig att starta bygget och fem år på sig att avsluta. När projekteringen är igång återstår genomförandet och till sist ett avslut där invigning och vidare förvaltning av byggnaden sker. (Projektledning, 2020)

En annan del under byggprocessen är medborgardialogen. Det är en dialog mellan kommun, byggherrar, arkitekter och de berörda parterna av kommande nybygge. En dialog förs för att medborgarna ska kunna tycka och tänka till inför kommande projekt. Av att förstå från den information vi tagit del av i intervjuerna så kan denna dialog hamna lite i skymundan. I vissa fall vet medborgarna inte vart de kan vända sig om de har synpunkter på projektet i fråga. I andra fall med ett nybyggt område som Västra Hamnen där det från början inte finns några medborgare att vända sig till kan processerna gå till på andra vis.

I en diskussion med en av intervjupersonerna för Flaggskepparen 7 diskuterades det hur det ibland sammanställs en medborgardialog med omkringboende, där arkitekten får presentera sitt material. Då får materialet varken vara alldeles för färdigt eller för öppet. Det vill säga att

medborgarna har en väldigt liten lucka för tyckande när det gäller utformning. Mycket beror även på medborgarnas engagemang. Allmänt tyckande förändrar inte byggprocessens gång medan en identifiering av ett större problem kan komma att påverka den.

Här har kommunen, som i Västra Hamnen, vänt sig till byggherrarna för att de ska få vara med och tycka till. Det är inget måste, och kommunen har ingen skyldighet att involvera andra parter, det görs utav intresse för att få ut så bra resultat som möjligt. (Intervjuperson nr.2)

(24)

3.3 SOCIAL HÅLLBARHET

Som vi nämnt tidigare i uppsatsen är det sociala livet något som är väldigt svårt att planera för och framförallt är det svårt att förutse. Dock är det sociala av allra största vikt för att uppnå en väl fungerande stad. En stad ska vara socialt hållbar men vad betyder egentligen det? Det sociala är bara en av tre delar utifrån hållbarhetsperspektivet, här ingår även ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Alla tre delar samspelar och är beroende av varandra. Som det står i dokumentet

Västra Hamnen 2031 (Malmö stad, 2013a) kan ingen av hållbarhetsaspekterna uppnås utan de

andra.

Folkhälsomyndigheten (2018) beskriver på sin hemsida vad de menar med ett socialt hållbart samhälle. Nedan ses ett utdrag ur deras beskrivning.

Ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver

att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen.

- Folkhälsomyndigheten, 2018. Social hållbarhet hänger ihop med allas rätt till staden och precis som det står beskrivet ovan så är en väldigt viktig aspekt att människor känner sig delaktiga i samhällsutvecklingen.

3.4. GRÄNSSNITT SOM BEGREPP

Det centrala begreppet i vårt arbete är gränssnitt. Här hämtar vi inspiration från Kim Dovey och Jan Gehl men vi väljer också att utveckla och utforska begreppet på egen hand. Begreppet är i sig inte främst förknippat med den byggda miljön utan används för det mesta inom datorteknik. På Nationalencyklopedins hemsida kan det läsas om hur ett gränssnitt “i tekniska sammanhang [är] en väldefinierad och formellt beskriven kontaktyta mellan två system eller enheter” (NE, 2020). Det har exempelvis bedrivits forskning om gränsnsittets betydelse vid mobilanvändning och hur detta påverkar användarna (Farman, 2012). Det är alltså dels ett tekniskt begrepp inom IT men det kan även användas vardagligt för att beskriva förbindelsen mellan objekt och/eller system. Vi väljer här att använda oss av begreppet för att beskriva en specifik zon i den byggda miljön; området där byggnad möter gaturum. Denna zon länkar bland annat samman arkitektur med det offentliga rummet och det är här som byggnader görs tillgängliga från markplan. I vår

användning ser vi gränssnittet som länken mellan människan och den byggda miljön. Begreppet knyter därmed samman allting som händer och förekommer i denna zon. Se figur 14 nedan som mer konkret visar zonen för gränssnittet.

(25)

3.4.1 GEHL OCH DOVEY OM GRÄNSSNITT

The ground-floor is where building and town meet, where we urbanites have our close encounters with buildings, where we can touch and be touched by them.

- Gehl, et al., 2006, s. 29. Jan Gehl är en av giganterna när det kommer till stadsplanering och forskning om det sociala livet i våra städer. Ett av hans verk vi tar idéer och tankar från är hans Life Between Buildings - Using

Public Space (2011) som har, ända sedan den först publicerades under 70-talet, gått igenom

ändringar för att hållas uppdaterad och relevant än idag. I denna utforskar han hur människor använder det offentliga rummet och hur det sociala livet, enligt honom, är den viktigaste

aspekten vid planering av städer. Ett annat verk vi tar stöd i är en forskningsartikel skriven av Jan Gehl, Lotte Johansen Kaefer och Solvejg Reigstad från 2006. I Close encounters with buildings (Gehl, et al., 2006) undersöker de hur utformningen av markplan i den byggda miljön har en väsentlig påverkan på det publika och sociala livet. De pratar om close encounter architecture, det vill säga den arkitektur som vi kommer i direkt kontakt med och praktiskt taget kan ta i. Close

encounter architecture är, som vi tolkar det, ett annat sätt att förklara gränssnitt och bidrar till att hjälpa oss tydliggöra ännu mer vad vi menar med begreppet.

Life in buildings and between buildings seems in nearly all situations to rank as more essential and more relevant than the spaces and buildings themselves.

- Gehl, 2011, s. 29.

(26)

Genom tiderna har det dykt upp flera som har forskat kring ämnet gränssnitt och dess kvaliteter, dock har de inte uttryckligen använt sig av begreppet gränssnitt. Det är inte förrän Kim Dovey (2016) använder begreppet som denna zon börjar få ett samlingsnamn: gränssnitt. Vårt val av begreppet gränssnitt baseras på Doveys användning av det i sin bok Urban Design Thinking: A

Conceptual Toolkit från 2016. Där beskriver han interface, gränssnitt, som “the between zone where

private becomes public and architecture becomes urban design.” (Dovey, 2016). Med detta menar han hur den byggda miljön gestaltas där det privata möter det publika. Det han främst gör i sin bok är att lyfta begreppet med syftet att dels kategorisera typer av gränssnitt och dels för att sätta det på kartan för vidare forskning. Vid vår användning av begreppet tittar vi inte bara på det publika och privata. Vi vill även inkludera flera aspekter som till exempel öppna och stängda samt aktiva och passiva fasader som både Gehl och Dovey redogör för i sina verk.

In streets and city spaces of poor quality, only the bare minimum of activity takes place. People hurry home. In a good environment, a completely different, broad spectrum of human activities is possible.

- Gehl, 2011, s. 11. Här introduceras ytterligare en anledning till varför vi valt att titta på gränssnittet som begränsad zon (se figur 14); nämligen det som Gehl lyfter fram när han pratar om horisontell vy (Gehl 2011). Eftersom våra ögon är placerade bredvid varandra är synfältet bredare horisontellt än vad det är vertikalt. Detta innebär att vi är mer engagerade i det som händer kring markplan och mindre vad som sker två, tre våningar upp på byggnaden. Denna princip har därför påverkat hur vi har valt att avgränsa storleken på den berörda zonen.

En annan aspekt som är starkt sammanlänkad med hur vårt synfält påverkar vårt intryck av den byggda miljön är det faktum att vi, när vi spatserar, rör oss i ungefär 5 km/h. Detta gör det

möjligt för oss att hinna ta in vår omgivning genom våra sinnen. Den visuella kontakten är så pass nära inpå att den helt plötsligt kan bli personlig. En annan viktig del i utformandet av fasaden är vertikalitet. Detta innebär att eventuella detaljer och linjer i en fasad bör göras vertikala istället för horisontella. På så sätt upplevs fasaderna som mer omväxlande. Här argumenterar därför Gehl, et al., att fasader bör vara varierade både i utformning och aktivitet för att ha en viss stimulans hos den som passerar förbi eller väljer att uppehålla sig i gränssnittet. Då det främst är denna del av arkitekturen vi tar med oss och minns. (Gehl, et al., 2006)

Den stora anledningen till att vi tar oss fram till fots i den takt vi gör, och som vi alltid har gjort, är konkret vår fysiska uppbyggnad. Under de senaste århundradet har arkitekturen på håll blivit allt större i skala medan vi människor förblir lika små i jämförelse. Detta är också något som Gehl, et al. tar upp. Proportionerna mellan människa och arkitektur har förändrats och med detta även gränssnittet. Intima gator planeras inte på samma sätt utan banar snarare väg för funktion i första hand, vilket innebär att gränssnittet och dess gatuliv inte får samma prioritet. (Gehl, et al., 2006)

(27)

Gehl har under en lång tid forskat kring det sociala som sker mellan byggnader och bland annat så identifierar han en del element i den byggda miljön. Dessa faktorer hjälper till att beskriva företeelser i det publika rummet och får oss att lättare förstå hur saker och ting hänger ihop och påverkar varandra. Efter omfattande forskning och studier presenterar Gehl, Johansen och Reigstad en lista med riktlinjer med argument om vad som bör tas hänsyn till vid skapandet av nya byggnader och projekt (Gehl Architects 1998 & 2000, se Gehl, at al., 2006).

Dessa riktlinjer är:

– respekt för fasadlinjerna

– bestämmande av funktion i markplan som bjuder in allmänheten (exempelvis affärer, kaféer, restauranger och andra verksamheter som bidrar till aktivitet)

– se till att minst tio dörrar/entréer bör förekomma inom loppet av 100 meter av fasadlängan för att främja liv och rörelse samt variation i ögonhöjd

– se till att markplan i byggnader bör uppnå en höjd på minst fyra meter för att förse publika aktiviteter med utrymme

– bestämmande av designkrav för fasader såsom variation, nischer, och vertikalitet

Dessa riktlinjer tar vi i beaktning vid skapandet av vår egen kategoriindelning av olika element som kan infinnas i gränssnittet. Dessa beskrivs i avsnittet 3.7 De sju kvaliteterna och redovisas även i ett diagram (se figur 19).

För att utforska gränssnittet tar Dovey avstamp i socio-spatial porosity, socio-rumslig porositet, som först introducerades av Benjamin och Lacis på 20-talet (Benjamin och Lacis 1978 se Dovey 2016, s.57). Det är ett begrepp som berör hur det sociala, rumsliga och temporära överlappar och går in i varandra. Här ligger även fokus på hur boendet i byggnaden och platsen utanför genomtränger varandra och flyter samman. Det är denna kvalitet som visar på att ett gränssnitt är poröst i fråga om flöden av människor och ting; där beskådan från det privata ut på gatan mot det publika och vice versa är som starkast (Dovey, 2016), “[...] where domestic life and productive life flow into the street, and where public life penetrates into domestic space.” (Dovey 2016, s.58).

(28)

Med bas i konceptet om porositet kollar Dovey främst på relationen mellan det publika och privata. Här tar han även inspiration från Gehl när han nämner dennes forskande kring aktiva kanter och passiva fasader. Dovey väljer att kalla Gehls principer som ett kontinuum. Dovey och hans kollega Stephen Wood tog själva fram ett eget system som liknar Gehls. Skillnaden är att där Gehls modell är ett kontinuum är Doveys och Woods en typologisk mall för att identifiera och kartlägga gränssnittstyper. Dovey jämför alltjämt modellen med Gehls kontinuum (Dovey, 2016). Den nya modellen argumenterar för fyra huvudsakliga kriterier för relationen mellan det publika och privata hos gränssnitten och dessa är:

permeability - hur pass genomträngligt gränssnittet är.

transparency - hur väl det går att se in och ut genom fasaden.

setback - syftar på ett för offentligheten tillgängligt område men som är privat enligt lag,

exempelvis en garageuppfart.

car-dependency - hur stark närvaron av bilar är och beroendet av dem.

Det Dovey gör här är att dela in gränssnittet i olika typer som främst fokuserar på det privata och publika och hur dessa går in i varandra.

3.5 AKTÖR-NÄTVERK-TEORI

[...] Nothing ever ‘is’ alone. To be is to be related.

- Mol 2002 se Magnusson 2016, s.54. Den byggda miljön är full av skeenden och processer; hur vi påverkar miljön runt omkring oss och hur den påverkar oss. Detta leder oss tillbaka till Jeremy Tills begrepp om oförutsägbarhet. I val av teori har vi haft hans begrepp med oss som stöd för att förstå att alla yttre faktorer har en påverkan.

För att på ett så rättvist sätt som möjligt kunna studera dessa skeenden har vi valt att använda oss av Aktör-Nätverk-Teori, förkortas ANT. Det är en teori som myntades på 80-talet av

sociologiprofessorn Michel Callon men som länge talats om och arbetats med i andra

beteckningar (Magnusson, 2016 s.31). Den behandlar hur olika aktörer påverkar och påverkas av varandra. När ANT används inom byggd miljö ses aktörerna som en del av ett nätverk som möjliggör en bredare förståelse för hur de offentliga rummen används och livet som infinns där (Magnusson, 2016). Den fokuserar på frågor som ‘vad gör den (aktören)?’ och ‘hur fungerar den?’ (Latour 2004;Law 2009 se Magnusson 2016, s.33).

(29)

De nämnda aktörerna kan vara både mänskliga och icke-mänskliga, det vill säga att både urbana artefakter såsom bänkar, bord och väggar är lika mycket aktörer som levande ting i den urbana miljön. De icke-mänskliga aktörerna utgör lika mycket påverkan på varandra som på oss mänskliga aktörer. Vi i vår tur påverkar även dem. Innan en aktör blir en aktör är den en

aktant (Latour 2005 se Magnusson 2016, s.35). Aktanten är en återkommande aktör som vid givna

situationer ändras till en aktör och får andra ting att agera. För att förtydliga det ger vi följande exempel:

En bänk i det stora hela är en aktant, precis som människan som snart ska använda denna bänk. När människan kommer på att ‘denna bänk vill jag använda’ går bänken från att vara en aktant till att vara en aktör och samma sak händer med människan. Andra aktanter runt om påverkas därmed av den givna situationen som människan och den specifika bänken utgör. Detta kan medföra att fler handlingar uppstår mellan dessa aktanter.

Aktörer är en del av ett nätverk i en given situation. Detta nätverk kan förekomma i olika nivåer. En aktör kan ingå i ett nätverk som i sin tur är en del av ett större nätverk och så vidare.

Teorin är ett tillvägagångssätt och ett förhållningssätt till hur observationer kan genomföras. Den styr synen på aktörerna och deras förhållningssätt till varandra; att de i alla situationer är

initialt likvärdiga. Eftersom vårt syfte är att beskriva hur gränssnitten ser ut och används i Västra Hamnen, behöver vi ha ett fördomsfritt förhållningssätt till det som sker i gränssnittet. Detta gör att ANT blir relevant för oss att applicera i vårt arbete.

3.5.1 BRUKSKVALITETSTEORI

Vidare leder oss ANT till en annan relevant teori, Brukskvalitetsteorin. Varje aktör har en typ av brukskvalitet i givna situationer. Exempelvis kan en bänk ha flera användningsområden utöver funktionen att sitta. Den kan bland annat även användas som avlastningsyta eller som träningsredskap. I dessa fall vidgas bänkens funktioner och dess olika brukskvaliteter framhävs. Brukskvaliteterna finns hos varje objekt men det är inte förrän objektet approprieras efter mänskliga behov som dessa kvaliteter träder fram. Detta kan i sin tur leda till att andra aktörer finner ytterligare användningsområden för objektet eller intilliggande objekt. Beteendemönster kan således föras vidare. (Gibson 1979 se Magnusson, 2016, s.59)

Brukskvalitet som teori är relevant i vårt arbete för att undvika förutfattade meningar om olika objekts användningsområden. Där ANT ser alla aktörer som likvärdiga i nätverket de ingår i, berör brukskvalitet snarare hur de mänskliga aktörerna påverkar och använder de icke-mänskliga

(30)

3.6 GRÄNSSNITT I ANDRA STÄDER

Gränssnitt, precis som allt annat, påverkas hela tiden av olika faktorer. Påverkande faktorer kan bland annat vara kultur och väder, vilket medför att gränssnitt ser olika ut i olika länder och städer. Hur gränssnitten används i stora drag beror till viss del på huruvida staden har fått växa fram under tid eller inte. Vi tar Barcelona som ett exempel som är en stad full av historia med ett rikt kulturliv. Det är också en av västvärldens mest tätbefolkade storstäder (Eurostat, 2019) med ett behagligt klimat större delen av året som ger möjlighet till ett frodigt gatuliv. I sin tur ger detta även upphov till flera spännande gränssnitt.

Hösten 2018 var vi på studieresa i Barcelona och kunde då inspektera och dokumentera utformning och användning av olika gränssnitt. Nedan visas några egentagna bilder från

Barcelona där gränssnitten innehåller variation i form av bland annat växter, sittplatser och flera olika möjligheter till sociala interaktioner. Barcelona skiljer sig avsevärt från vår plats för studien, Västra Hamnen men vi anser ändå att det finns inspiration att hämta därifrån.

(31)

3.7 DE SJU KVALITETERNA

I linje med Gehl och Dovey har vi valt att göra en egen indelning av kvaliteter som ett gränssnitt kan innefatta. Detta för att hjälpa oss analysera det vi observerat på ett tydligt vis. Alla dessa faktorer är starkt sammanvävda och därför svåra att ta ur kontext till varandra, men vi har ändå valt att dela in dem i sju rubriker. De är som följer:

1. Publikt/privat

En av de största faktorerna som både Gehl och Dovey tittar på är det publika och privata. Det är ett övergripande element som berör alla faktorer i denna lista. En zon kan vara privat och publik, men den kan även vara semi-publik och semi-privat. Övergången mellan privat och publik kan vara abrupt eller mjuk. Beroende på utformningen av gränssnittet kan den vara mer eller mindre semi-publik och semi-privat. Detta kan styras av fysisk utformning som Dovey menar med sin modell, men det kan också vara något som upplevs. Dock är denna fördelning inte alltid konstant. Inne i en bostad är det privat, men är fasaden transparent och erbjuder beskådan in i bostaden inträder en semiprivat situation. Detta kan då ändras om den inneboende drar för gardinerna. Ett semi-publikt läge kan uppstå om en bostadsbyggnad på bottenvåningen har en entré som är inskjuten i fasaden. Det skapas då ett rum som inte riktigt är del av det offentliga men samtidigt heller inte är en del av bostaden. Det publika/privata förhållandet i den byggda miljön påverkar människors beteende och hur det sociala och arkitekturen interagerar. Begreppet hjälper oss att förklara där det privata övergår i det publika och således länken mellan människan och den byggda miljön.

2. Öppet/stängt

Ett gränssnitt kan vara öppet eller stängt; dels genom fysisk utformning men det kan även vara något som upplevs. Det är många faktorer som påverkar denna uppfattning och kan även skilja från person till person. Här spelar fasaden stor roll då den kan vara inbjudande eller stängd. Fasaderna i ett gränssnitt kan exempelvis vara transparenta och icke-transparenta, eller, opaka. Detta innebär hur passa genomskådliga de är. De kan vara glasförsedda eller ej vilket påverkar hur pass väl det går att se in i byggnaden och också hur väl beskådan är ut. Det har även att göra med hur pass markplan och dess inbördes aktiviteter interagerar med gatan utanför. Ett

gränssnitts grad av öppenhet kan i sin tur kopplas till trygghetskänsla.

3. Aktivt/passivt gränssnitt

Där Dovey och Gehl pratar om aktiva och passiva fasader väljer vi att istället se de som aktiva och passiva gränssnitt. Det innebär dock samma sak bara att vi väljer benämningen gränssnitt. När vi pratar om aktivt och passivt innefattar detta användningen och interaktionen med gränssnittet.

(32)

4. Mångfald

Mångfald, på engelska diversity, är en viktig aspekt i gränssnittet att titta på då det är starkt kopplat till varför människor söker sig dit. Det kan handla om variation av funktion. En byggnad kan exempelvis inhysa boende samtidigt som kommersiella verksamheter bedrivs på markplan. Mångfald kan innefatta variation i fasadtyp; är det en och samma typ av fasad längs hela byggnaden eller är det varierat? Det kan även röra den fysiska utformningen och de artefakter som finns där. “The more irregular the facade, the more it invites and supports activities.” (Gehl, et al., 2006).

5. Utformning

Gestaltningen av gränssnittet spelar roll då det påverkar upplevelsen och interaktionen med zonen och därmed byggnaden. Här innefattas både fasaden och dess utformning men också de fysiska och materiella komponenterna, så som exempelvis stenbeläggning på marken samt fasta objekt som inbyggda rabatter eller avskärmande betongblock. För att beskriva dessa objekt väljer vi att använda oss av Jesper Magnussons begrepp artefacts (Magnusson, 2016), på svenska artefakter. Dessa artefakter kan även tas i form av bland annat räcken, papperskorgar och stolar, för att nämna några. De kan vara mer eller mindre permanenta. Exempelvis är en kaffekopp mer temporär än en lyktstolpe men båda är ändå artefakter.

Som nämns ovan är mångfald och utformning starkt sammankopplade då variation av material och objekt kan ge förutsättningar för interaktionerna med gränssnittet. En studie gjord i

Köpenhamn och Madrid 2003 visade på att ju mer transparenta, nisch-försedda och detaljrika fasaderna var under ett spann på 100 meter, desto mer aktivitet uppmättes (Gehl, et al., 2006).

6. Trygghet

Pratas det om trygghet i den byggda miljön är det svårt att inte nämna Jane Jacobs. Hon var en av de första som ifrågasatte de moderna städernas framfart och utformning, då med fokus i USA. I sin bok The Death and Life of Great American Cities (1961) myntar hon begreppet eyes on the street vilket förenklat innebär att ju fler människor som vistas på gatan ju säkrare är det att vistas där. Det uppstår en slags informell kollektiv övervakning som då minskar risken att brott begås (Jacobs, 1961). Denna övervakning kan även ske om fasader har en grad av transparens och om

gränssnittet besitter någon typ av aktivitet. Trygghet kan också innebära att kunna ställa sig med ryggen mot fasaden och blicka ut över över det offentliga rummet från en trygg plats.

7. Tillgänglighet

Denna punkt är väldigt konkret i den mening att ett gränssnitt kan vara tillgänglighetsanpassat vad gäller funktionsvariation hos individer. Detta finns det stora krav på i byggprocessen. Här ingår även frågan om orientering intill en byggnad, exempelvis om entréer är lätta att hitta till. Grad av tillgänglighet i denna bemärkelse kan vara något som uppfattas olika från person till person.

(33)

Som nämnt är alla dessa faktorer sammanvävda och står i konstant kontext till varandra. Det är hur dessa framträder i gränssnittet som påverkar hur människor väljer att appropriera zonen, och det är också denna användning som låter oss se hur de olika kvaliteterna fungerar och vilken roll de har. Vi väljer alltså att se gränssnittet som länken mellan människan och den byggda miljön. Här övergår det privata till det publika och det är även här som arkitektur blir urban design.

(34)

4. UTFÖRANDE AV STUDIE

Efter insamlad bakgrundsfakta och fastställande av begrepp och teorier var det dags att

genomföra de tre stora nästkommande stegen i arbetet. Nämligen intervjuer, observationer och enkäter. Nedan följer en mer ingående förklaring på hur vi gått tillväga.

4.1 INTERVJUER

Efter valet av byggnader för studien, var första steget att komma i kontakt med ansvariga arkitekter och byggherrar för respektive byggnad. Vi tog kontakt via mail, förklarade vad vårt arbete gick ut på och vad vi ville ha hjälp med. Vi frågade även om de ville ställa upp på en intervju för att berätta mer om byggnaden och processen därtill. Efter vi skickat ut mailen med förfrågningar om intervjuer började vi utforma en intervjuguide. Intervjuguiden kom att förändras en del från första och sista intervjun vi höll i. Exempelvis ändrade vi ordning på frågorna och vissa slogs samman då vi insåg att de var snarlika. På grund av att intervjuerna var semistrukturerade och att vi var intresserade av att föra ett samtal med personerna så fanns det därmed ett visst utrymme till att avvika från guiden under pågående intervjuer.

Vi delade upp våra intervjufrågor i teman som skulle ge oss information om olika delar av vårt arbete samt vägledning för att nå svar på våra frågeställningar. Dessa teman innefattade; bakgrund, byggprocessen, projektet, gränssnitt samt uppföljning och resultat. Vi inledde varje intervju med att berätta mer om oss själva och syftet med arbetet. Sedan fick intervjupersonen kort introducera sig själv och vad hen arbetar med. Efter det bad vi intervjupersonen förklara byggprocessen i stora drag. Detta för att vi skulle få en större förståelse för byggprocessen överlag och hur de olika aktörerna såg på sina respektive positioner i det hela. En fråga handlade om vem som har sista ordet i en byggprocess för att se om svaren skulle bli likvärdiga från varje aktör. Vi var också intresserade av hur arkitekterna, byggherrarna och kommunen såg på de mjuka värdena kopplat till processerna. Med andra ord hur brukarna skulle uppleva och använda platserna. Därför valde vi bland annat att fråga hur de arbetade med medborgardialogen. Efter att vi fått en översiktlig bild av byggprocesser generellt gick vi djupare in på projektet i fråga. Det vill säga processen kring den diskuterade byggnaden Koggen 1, Flaggskepparen 7 eller Skåneland 1, detta beroende på vem vi intervjuade. Här var vi intresserade av frågor som gällde bland annat utformning av byggnaden och de yttre miljöerna. Hur gick tankarna kring

gestaltningen och vad ville de att byggnaden skulle förmedla utåt, var frågor vi ville ha svar på. Vi var intresserade av hur planeringen går till jämfört med hur det blir i verkligheten. Just eftersom det inte går att planera eller förutse hur en byggnad och dess omgivning kommer användas var det intressant att få ta del av de ursprungliga tankarna och idéerna. Detta kunde vi sedan koppla

(35)

När vi gick in på vårt huvudämne, gränssnitt, så valde vi att först be intervjupersonerna förklara deras tankar kring användandet av begreppet. Detta för att vi ville vidga vår syn på begreppet men även på grund av att vi inte ville påverka deras beskrivning av begreppet. När de hade förklarat sin syn kring gränssnitt beskrev vi vår tolkning. Vi använde den här

sammanfattningen: Vi ser gränssnitt som länken mellan människa och byggnad. I korta drag kan man säga

att det är zonen där byggnad möter gaturummet. Det är bland annat där det privata övergår till publikt samt där arkitektur blir urban design.

Efter att vi förklarat hur vi använder oss av begreppet kunde en diskussion kring ämnet fortlöpa. Vi diskuterade även hur de hade arbetat med gränssnittszonen intill våra utvalda byggnader och hur långt utanför fastigheten de olika aktörerna har tillgång till. Vi var nämligen intresserade av att veta vem av aktörerna som främst hade hand om denna zon och hur den förvaltas. Som en avrundning kring gränssnittstemat frågade vi hur de arbetat med att främja sociala interaktioner och spontana möten i gränssnittszonen.

Det sista temat som innefattande uppföljning och resultat hade vi med på grund av att vi var intresserade av att veta om det blev som det var planerat, eller om det var någonting de hade ändrat på i efterhand. Detta var kopplat till våra teorier kring att allt har en påverkan och att det inte fullt ut går att förutspå ett slutresultat.

Som slutfråga undrade vi om intervjupersonerna hade något material från projekten i form av bilder och ritningar med mera som vi kunde få ta del av. Detta skulle underlätta vårt analysarbete. (Se bilaga 1 för intervjuguiden i sin helhet).

Totalt genomfördes tio intervjuer och som synes i listan på nästa sida har vi utfört minst två intervjuer med koppling till respektive byggnad. Vi har även haft en intervju med en person som arbetar på planavdelningen på stadsbyggnadskontoret. Detta för att få ta del av kommunens åsikter och syn på stadsutvecklingsprocesserna och även vårt ämne gränssnitt. Till följd av Coronapandemin har några av intervjuerna skett digitalt på plattformar som Zoom och Teams. Flera av intervjuerna har skett över telefon och vissa har varit möjliga att genomföra på

(36)

Våra tio intervjuer:

I listan nedan benämns först intervjupersonens yrkesroll sedan företaget hen arbetar/arbetade på och därefter typ av intervju. Till sist ses datumet för när intervjun genomfördes.

Koggen 1

1. Arkitekt, Arkitektlaget Skåne AB, intervju via zoom, 14-04-2020 2. Projektledare, MKB Fastighets AB, intervju på arbetsplats, 16-04-2020

3. Landskapsarkitekt, Kamoma, intervju på arbetsplats, 23-04-2020

Flaggskepparen 7

4. Arkitekt, Gunilla Svenssons Arkitektkontor AB, telefonintervju, 17-04-2020 5. Projektledare, Byggnads AB Tornahem, telefonintervju, 21-04-2020

Skåneland 1

6. Byggledare, Wihlborgs Fastigheter AB, telefonintervju, 07-04-2020 7. Projektledare, Wihlborgs Fastigheter AB, telefonintervju, 08-04-2020

8. Arkitekt, Kari Nissen Brodtkorb, mailintervju, 20-04-2020

Malmö stad

9. Team Västra Hamnen, Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, intervju via Teams, 30-04-2020

Övrig intervju, Skåneland 3

(37)

4.2 OBSERVATIONER

För att få en djupare förståelse om gränssnitten och dess användning hos respektive byggnad gjordes semistrukturerade observationer som utfördes vid tre olika tillfällen. Då vi är tre personer kunde alla byggnader studeras parallellt vid samma tillfälle vilket gav oss ett slutresultat på nio observationer sammanlagt. Observationerna skedde på vardag lunchtid; vardag eftermiddag; och helgdag lunchtid, när väderförhållandena var någorlunda lika. I dessa fall låg solen framme och lätt kyliga vindar blåste.

Varje observationstillfälle varade ca en timme och inleddes med en promenad kring platsen för att kunna välja ut den optimala vyn av hela byggnaden. Under timmens gång byttes position för det mesta, minst en gång vid var tillfälle för att få en överblick på vad som sker på andra sidan (se figur 20-22). När vi väl valt sittplats fördes anteckningar med hjälp av penna och papper samt telefon vid vissa tillfällen då det kändes som ett mer naturligt tillvägagångssätt i den givna

situationen. Det antecknades, skissades och räknades.

När vi observerade utgick vi från Aktör-Nätverk-Teorin, det vill säga att vi såg alla aktörer, mänskliga som icke-mänskliga lika delaktiga i situationerna. Detta innebär att även vi som observatörer var en del av nätverket och agerade som en aktör i det stora hela. Inga antaganden gjordes och vi lät alla händelser förbli neutrala. Vi tittade extra noga på vad som hände inom zonen för gränssnittet och bedrev statistik på hur många cyklister, bilister och gående som passerade byggnaden och på vilket sätt. Vi tittade även på vad för slags objekt som förekom i respektive zon.

När vi tittade på gränssnittet utgick vi från vår skapade kriterielista som innehåller: publikt/privat, öppet/stängt, aktivt/passivt, utformning och mångfald. Trygghet och

tillgänglighet kunde inte observeras på samma sätt som övriga punkter då det går under de mer mjuka värdena. Dessa valde vi istället att ha med i enkäterna vi skickade ut.

(38)

Figur 20. Koggen 1, position för observationer.

Figur 21. Flaggskepparen 7, position för observationer.

N N

References

Related documents

Bilaga B: Förslag till detaljplan för Västra hamnen i Lidköping, Kjell Larsson, Lidköpings kommun (1996). Bilaga C: Vindstatistik 1990 – 2001, Erik Johansson Meteorolog,

Både Malmö rangerbangård och industrispåret med transport av farligt gods ligger på såd- ana avstånd (cirka 800 meter respektive cirka 600 meter) att de inte bedöms kunna påverka

§ 324 Ansökan från tekniska nämnden om objektsgodkännande för södra delen av esplanaden Västra hamnen.

Projektet syftar till att färdigställa allmän platsmark i enlighet med detaljplan 5400, och därmed göra det möjligt att bebygga området med blandad stadsbebyggelse, dvs

[r]

Övriga deltagare: verksamhetschef Inger Myrsten, ekonomichef Kent Lundquist, planeringschef Hans Gyllow, sekreterare Moa Bäckström.. Utses att justera:

Den här studien gjordes med syfte att jämföra användning av ej förnybar energi och utsläpp av fossila växthusgaser för olika vägdragningar och för att undersöka hur mycket

3D.. Brf Gymma, Västra Hamnen – Ikano Bostad mars 2021. Med reservation för eventuella ändringar och tryckfel..