• No results found

Lärarnas förändrade villkor under den svenska skolans decentralisering

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Lärarnas förändrade villkor under den svenska skolans decentralisering"

Copied!
67
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärande och samhälle

Individ och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng på avancerad nivå

Lärarnas förändrade villkor under den

svenska skolans decentralisering

Historien om lärarnas förändrade villkor i den kommunala skolan från början av 1990-talet till början av 2012

The teachers changing terms during the decentralization of the

Swedish school system

The story about the teachers changing conditions in the public school system from the early 1990’s until the beginning of 2012

Daniel Åkesson

Lärarexamen 300 hp Handledare: Ange handledare

Historievetenskap och lärande 300 hp 2012-03-27

Examinator: Therese Vincenti Malmgren

(2)
(3)

3

Abstract

This paper examines the consequences of the decentralization of the Swedish school system since the early 1990’s until the beginning of 2012. The main purpose of this paper is to examine how the change influenced the working environment for the teachers. Focus has been on three specific areas regarding the teacher’s wage, working hours and task assignments. The main question for this paper is as follows: How has the

decentralization since the early 1990’s to the early 2012 of the Swedish public school system, developed with regard to wages, working hours and task assignments – and what impact has it had on the teachers? Material for this paper has been gathered from

interviews from two teachers and two headmasters who has been working in the school before and after it was decentralized and from collective bargaining contracts between the public school employers and the two main trade unions for teachers in Sweden, Lärarförbundet and Lärarnas Riksförbund. Every contract has been examined with regards to the three main areas to be examined and the results from these has been cross-referenced with the answers from the interviews to create what could be described as a chronicle of the decentralization of the Swedish school system. The paper concludes with a discussion that states that since the decentralization three visible trends are shown. First the teachers has had a very low wage increase in comparison with other fields of work with a similar length of education, second they have lost some of their former independence when it comes to the possibility to control their own working hours and third, their main purpose in school has moved from “teaching students” to “planning work together with the students and work as an educational leader”. The author argues that by creating more career steps for teachers, giving the teachers more clear directives on what they should do on their working hours and by changing back the teachers purpose to start teaching students again, would lead to both higher wages and status and a better working environment for the teachers in Sweden.

(4)
(5)

5

Förord

Min egen utbildning är ett resultat av den kommunala skolan. Frågan är om det är tack vare den eller trots den som jag har nått dit jag är idag? I detta finner jag min utgångspunkt för detta arbete. I detta korta förord skulle jag vilja börja med att rikta ett stort tack till några av alla de fantastiska lärare som har hjälpt mig att komma så här långt i min utbildning. Boris Herbertsson (åk 4 – 6 på Kungshögsskolan), Maria Johansson (åk 7 – 9 på Oxievångsskolan), Arne Steijner (åk 7 – 9 på Oxievångsskolan) och Maria Brännström (gymnasiet på S:t Petri läroverk) är några av alla de fantastiska lärare som jag har haft och som har inspirerat och visat på att med kunskap och med omtanke för sina medmänniskor, går det att nå sina drömmars mål. Jag har snart nått ett av mina egna. Jag vill även rikta ett särskilt tack till Fredrik Mandelin på Lärarförbundet i Stockholm och Åsa Kayser på Lärarförbundet i Svedala som båda har bistått med ovärderligt material gällande skolans kommunalisering. Vill även här rikta min tacksamhet till de lärare och rektorer som ställde upp på att bli intervjuade. Jan Anders Andersson, min handledare på Malmö högskola, ska även han ha ett stort tack för allt stöd och alla råd han har gett mig under detta arbetes gång. Slutligen vill jag tacka min flickvän Cornelia Pamp för alla råd under skrivandets gång och vars stöd och hjälp jag inte kunnat vara utan. Även ett speciellt tack till mina föräldrar Ingrid Pettersson och Christer Åkesson som alltid stöttat mig under min utbildning och min syster Jenny Åkesson som hjälpt till när det handlat om juridiska begrepp. Ett stort tack ska även min släkt och alla mina vänner ha, för att de alltid har trott på och stöttat mig i mitt arbete för att en dag bli lärare.

Daniel Åkesson

(6)
(7)

7

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 9

1.1 Syfte och frågeställning ... 10

1.2 Avgränsningar ... 10

2. Teoretisk referensram ... 11

2.1 Från den statliga till den kommunala skolan ... 11

2.1.1 En översikt över lärarnas kollektivavtal ... 11

2.2 Den statliga skolan 1989 fram till kommunaliseringen ... 13

2.2.1 Proposition 1989/90:41 ... 13

2.2.2 Oppositionens inställning till proposition 1989/90:41 ... 16

2.5 Lönen i den kommunala skolan ... 17

2.5.1 Lönen i kollektivavtalen ... 18

2.5.2 Utvecklingen för lärarnas löner ... 25

2.6 Arbetstiderna i den kommunala skolan ... 26

2.6.1 Arbetstiden i kollektivavtalen ... 26

2.6.2 Utvecklingen för lärarnas arbetstider ... 29

2.7 Arbetsuppgifterna i den kommunala skolan ... 30

2.7.1 Arbetstuppgifterna i den kommunala skolan ... 30

2.7.2 Utvecklingen för lärarnas arbetsuppgifter ... 31

2.8 Tidigare forskning ... 31

2.9 Den teoretiska referensramens sammanfattning ... 31

3. Metod och material ... 33

3.1 Den kvalitativa forskningsintervjun ... 33

3.1.1 Tematisering ... 34 3.1.2 Urval ... 34 3.1.3 Planering ... 35 3.1.4 Intervjuguide ... 37 3.1.5 Utskrift ... 38 3.1.6 Analys ... 38 3.1.7 Verifiering ... 38

3.2 Den historiskt inriktade fallstudien ... 39

4. Resultat och analys ... 42

4.1 Presentation av intervjupersonerna ... 42

4.2 Löneutvecklingen ... 43

4.2.1 Lärarnas syn på lönen i den statliga skolan ... 44

(8)

8

4.2.3 Lärarnas syn på lönen i dagens kommunala skola ... 44

4.2.4 Rektorernas syn på lönen i dagens kommunala skola ... 45

4.2.5 Analys över löneutvecklingen ... 45

4.3 Arbetstidernas utveckling ... 46

4.3.1 Lärarnas syn på arbetstiderna i den statliga skolan ... 46

4.3.2 Rektorernas syn på arbestiderna i den statliga skolan ... 47

4.3.3 Lärarnas syn på arbetstiderna i den kommunala skolan ... 47

4.3.4 Rektorernas syn på arbetstiderna i den kommunala skolan ... 48

4.3.5 Analys över arbetstidernas utveckling ... 48

4.4 Arbetsuppgifterna i den statliga skolan ... 49

4.4.1 Lärarnas syn på arbetsuppgifterna i den statliga skolan ... 49

4.4.2 Rektorernas syn på arbetsuppgifterna i den statliga skolan ... 49

4.4.3 Lärarnas syn på arbetsuppgifterna i den kommunala skolan ... 50

4.4.4 Rektorernas syn på arbetsuppgifterna i den kommunala skolan ... 51

4.4.5 Analys över arbetsuppgifternas utveckling ... 51

5. Avslutande diskussion ... 53 5.1 Kritik av metodval ... 56 5.2 Framtida forskning ... 56 6. Källförteckning ... 58 Intervjuer ... 59 Proposition ... 60 Tidningsartiklar ... 60 7. Bilagor ... 61

7.1 Bilaga 1 Intervjuförfrågan och etiska riktlinjer för intervju ... 61

7.2 Bilaga 2 Intervjuguide ... 64

7.3 Bilaga 3 Valideringsguide ... 66

(9)

9

1. Inledning

Under läsåret 2011/12 funderar sju av tio lärare i Lunds kommun på att byta yrke och nio av tio lärare i samma kommun är missnöjd med lönen (Sjögren, 2012). Samtidigt är det endast 5 av 100 föräldrar i hela Sverige som skulle rekommendera sina barn att bli lärare (Haag, 2011). Vidare är skolan idag i många delar av Sverige präglad av ojämlikhet. Ett exempel på detta är Sveriges tredje största stad där det enligt en artikel Sydsvenska dagbladet skiljer sig åt när det gäller gymnasiebehörighet mellan de olika stadsdelarna och till och med skolor inom stadsdelarna. I två av kommunens skolor slutar 94 % av eleverna högstadiet med gymnasiebehörighet, medan det i en av kommunens skolor är enbart 16 % som slutar högstadiet med behörighet till gymnasiet (Häggström, 2012). Det är inte bara betygen och med det behörigheten som varierar mellan landets kommuner eller för den delen stadsdelar i enskilda kommuner, även undervisningstiden är väldigt olik beroende på var i landet skolan finns. Enligt en undersökning i Skolvärlden framgår det att undervisningstiden under ett läsår i ett ämne som matematik skiljer sig ”[…] från 71 till 125 timmar” (Karlsson, 2012). I Aftonbladets skolgranskning 2011 framgick det att enligt Lärarnas Riksförbund var lärare representerat bland de yrkeskategorier som hade sämst löneutveckling inom den kommunala sektorn (Karlsten, 2011). Till detta kommer även det faktum att lärarnas arbetstuppgifter har ökat i omfattning. En undersökning i Skolvärlden från 2010 visar på medianläraren skriver hela 140 omdömen under en termin vilket enligt samma artikel inte har kompenserat i den omfattning som krävts (Bergling & Nejman, 2010).

Den svenska skolan har nu varit kommunal i mer än två decennier och frågan är hur har det gått egentligen? Hur har utvecklingen sett ut för alla de lärare som fått i uppdrag av samhället att forma demokratiska medborgare och lära ut kunskaper för att vi som samhälle ska kunna utvecklas i en allt mer globaliserad värld? Det här arbetet är tänkt att försöka finna svaren på hur utvecklingen har sett ut för lärarna i den kommunala skolan och samtidigt försöka se om det finns något inom den kommunala skolan som kan ha bidragit till att så få föräldrar rekommenderar sina barn att bli lärare, att så många lärare vill därifrån, att skillnaderna är så stora mellan olika skolor, att lärare har

(10)

10

haft en sådan låg löneutveckling och att lärarnas arbetsuppgifter har ökat i en allt större omfattning. Det här är en undersökning om lärarnas syn på sina villkor när det gäller lön, arbetstider och arbetsuppgifter och hur de har förändrats från början av 1990-talet till början av 2012.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med detta arbete är att undersöka och analysera den utveckling som har skett för lärare när det kommer till lön, arbetstid och arbetsuppgifter i den kommunala skolan, under perioden 1990 vilket var det sista året som skolan var statlig, fram till början av 2012 då detta arbete skrivs. Den rent konkreta frågeställningen kommer således att vara:

Hur har den kommunala skolan utvecklats när det gäller lönenivå, arbetstid och arbetsuppgifter och vilka konsekvenser har det fått för lärarna under perioden början av 1990-talet fram till början av 2012?

Arbetet mynnar ut i en diskussion rörande vilka trender som har funnits i den kommunala skolans utveckling, hur dessa har kommit att påverka läraranas arbetsförhållande samt i samband med detta; förslag på hur det rådande systemet skulle kunna förändras, för att i slutändan både förbättra lärarnas arbetsförhållanden och samtidigt öka statusen för yrket.

1.2 Avgränsningar

Arbetet kommer inte att behandla kommunala friskolor, förskolor eller skolbarnomsorg. Det kommer inte heller att undersöka skillnader mellan olika kommuners förda skolverksamhet. Tidsperioden begränsas utav det sista året som skolan var statlig 1990 tills det att detta arbete skrevs under perioden januari – mars 2012.

(11)

11

2. Teoretisk referensram

Den teoretiska referensramen utgörs av en genomgång av de kollektivavtal som slutits under den aktuella tidsperioden. Avtalen presenteras ämnesvis, dvs. varje avtal har analyserats utifrån de tre områdena: lön, arbetstid och arbetsuppgifter. Efter varje ämnesgenomgång görs det en mindre sammanfattning av vad som framkommit från avtalen vilket sedan ligger till grund för den analys som görs i samband med intervjusvaren i avsnittet ”4. Resultat och analys”. Den metod som har använts till arbetet med dessa avtal är den historiskt inriktade fallstudien som presenteras närmre i avsnitt ”3.2. Den historiskt inriktade fallstudien”. Till den teoretiska referensramen hör även en kortare genomgång rörande tidigare forskning (”2.8 Tidigare forskning”).

2.1 Från den statliga till den kommunala skolan

Övergången från en statligt kontrollerad skola till en kommunalt kontrollerad skola har visat sig vara en lång process som kommit att förändra den svenska skolan i grunden. I detta avsnitt kommer denna process att åskådliggöras med hjälp av de avtal som slutits under denna tidsperiod.

2.1.1 En översikt över lärarnas kollektivavtal

I och med att kommunerna övertog huvudmannaskapet för skolan, kom de även att tillsammans med lärarnas två huvudsakliga fackförbund att komma sluta det första och fram tills idag de efterföljande kollektivavtalen mellan arbetsgivare och arbetstagare i

den kommunala skolan. 1991 gick Sveriges Lärarförbund och Svenska

Facklärarförbundet samman och bildade Lärarförbundet (Lundén, 2012) som tillsammans med LR kom att bli de två största aktörerna för arbetstagarsidan i den kommunala skolan. På arbetsgivarsidan kom den centralt att vara företrädd av Svenska Kommunförbundet1 och på lokal nivå av respektive kommun. De avtal som har slutits mellan arbetsgivare och arbestagarorganisationerna på central nivå kommer att

1

(12)

12

presenteras i korthet nedan och sedan kommer de tre områdena lön, arbetstider och arbetsuppgifter i vart och ett av avtalen att presenteras i kronologisk ordning. Varje område kommer att summeras med ett kortare avsnitt där de övergripande linjerna åskådliggörs.

1. SA-S: Skolavtalet. SA-S var det sista avtal där Statens Arbetsgivarverk står för lärarnas löner och statliga förmåner. I avtalet finns ett stort fokus på lönenivån enligt det gällande tariffsystemet samt arbetstidens utformning. Avtalet förhandlades fram med Arbetsgivarverket och är återgivet i Årsbok för skolan 90-91.

2. Förhandlingsprotokoll för ÖLA 91: från den 21 maj 1991 inför lärarnas byte av avtalsområde från Statens Arbetsgivarverk till kommunerna. Det består uteslutande av hur lönerna ska sättas. Specialbestämmelser tillhörande ÖLA 91 för lärare från och med 1 januari 1991, går under namnet BOK 423. Till detta hör ett stödmaterial från Lärarförbundet rörande lönerevisionsförhandlingarna i kommunerna 1992 (inför lönehöjningar från och med 1 april 1992).

3. ÖLA 93: Första avtalet med möjlighet till individuell lönesättning. Till detta hör ”Underbilaga A – Arbetstid m.m. för lärare, inklusive övergångsregler från BOK 423”. Innehåller maximal undervisningstid i förhållande till antalet elever för gymnasielärare. Kommentar till ÖLA 93 från LR och Lärarförbundet rörande de bestämmelser som ÖLA 93 resulterade i.

4. ÖLA 2000: Det avtal som kom att gälla mellan 1995 och 2000 och där tarifflönerna avskaffades och individuell lönesättning infördes. Till detta avtal hör ett antal bilagor rörande lön, arbetstid och övergångsbestämmelser samt protokollsanteckningar till nämnda avtal. Kommentar till ÖLA 2000 från LR och Lärarförbundet rörande de bestämmelser som ÖLA 2000 resulterade i. Redogörelse från Svenska Kommunförbundet för ÖLA 2000. ”En satsning till två tusen” ett gemensamt stödmaterial från Lärarförbundet, LR och Svenska Kommunförbundet rörande ÖLA 2000.

5. ÖLA 00: Det avtal som slöts 2000 och som användes fram till 2005. Innehåller

poster rörande lön och arbetstid. Till detta bilagor som likt de tidigare bilagorna går fördjupat in på respektive område. Innehåller även en bilaga rörande ansvaret för ökad måluppfyllelse.

6. HÖK 05: Det avtal som kom att följa ÖLA 00 år 2005 och som gällde fram till

(13)

13

7. HÖK 07: Det avtal som gällde slöts vid utgången för HÖK 05 och som gällde fram till 31 mars 2010.

8. HÖK 10: Det nuvarande avtalet som kom att ersätta HÖK 07 och som gäller fram till 1 april 2012.

9. Frågor och svar rörande HÖK 12: Det nya avtal som är planerat att gälla från och med 1 april 2012.

2.2 Den statliga skolan 1989 fram till kommunaliseringen

1962 beslutades det i Riksdagen att grundskolan skulle införas i Sverige (LR, m.fl. 2010). I denna skola kom skolan att vara statligt styrd och lärarna statligt anställda fram till det att propositionen 1989/90:41 röstades igenom i Riksdagen och blev till gällande lag. Hur detta skedde redovisas i följande avsnitt.

2.2.1 Proposition 1989/90:41

Torsdagen den 26 oktober 1989 har Ingvar Carlssons första regering ett regeringssammanträde. Detta sammanträde behandlade den här dagen en proposition som skulle komma att förändra den svenska skolan i grunden. Propositionen presenteras av skolminister Göran Persson och är underskriven av honom och statsminister Ingvar Carlsson. Namnet är ”Regeringens proposition 1989/90:41 – om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer” (Persson, 1989). Propositionen är uppdelad i sex avsnitt. I inledningen sammanfattas propositionen på följande sätt:

I propositionen föreslås att den statliga regleringen av löne- och anställningsvillkor för tjänster som lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer vid grundskolan, gymnasieskolan, kommunala vuxenutbildningen, grundutbildningen för vuxna, skolväsendet i kommun, särskolan, vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda, privatskola som avses i privatskoleförordningen (1967:270), riksinternatskolor och Bergsskolan i Filipstad skall upphöra med utgången av år 1990. (Persson, 1989, s. 1)

Propositionen fortsätter sedan i avsnitt att redogöra för det dubbla huvudmannaskap som lärare står inför med en kommunal anställning men med ett statligt ställföreträdande där staten ”förhandlar och sluter avtal om deras2 avlöningsförmåner

(14)

14

och övriga anställningsvillkor” (Persson, 1989, s. 2). I propositionen lyfter Persson upp att arbetsgivaransvaret inte är samlat enbart hos staten eller kommunen utan att detta är delat. I det här avsnittet behandlas lärare, skolledare och syopersonal som en och samma grupp. (Persson, 1989, s. 2). Vidare lyfter Persson upp att frågan som propositionen berör är något som har diskuterats under lång tid och att det framkommit kritik från flera håll mot den styrning som finns för tillfället. Persson nämner dock bara en aktör, kommunerna. Persson skriver:

Från många olika håll, bl.a. kommunalt, har hävdats att det nuvarande delade arbetsgivaransvaret utgör ett direkt hinder för kommunerna att föra en samlad personalpolitik och innebär att ingen varken stat eller kommun - tar ansvaret fullt ut för skolan och dess verksamhet. (Persson, 1989, ss. 2-3)

Det kommunala perspektivet fortsätter, främst med fokus på administrationen för kommunerna att hantera löneutbetalningar på grund av olika typer av kollektivavtal (dvs. statliga och kommunala). I en passage tar Persson upp lärarfackens kritik mot att kommunalisera skolan, då facket upplever att en statlig skola gör att det också är en nationellt likvärdig skola. Persson ser detta som ett av huvudskälen till att skolan ännu inte blivit kommunal och menar i nästa passage att en kommunalisering av skolan är en politisk fråga och inte något som ska behandlas i avtalsrörelserna (Persson, 1989, s. 3).

I avsnitt 2 agiterar Persson om varför skolan ska bli kommunal. Viktiga områden enligt Persson är att en decentraliserad skola gör det lättare för lärare att påverka sin undervisning samt att medborgarna får möjlighet till ett större demokratiskt inflytande över den offentliga sektorn. Vidare menar Persson att denna förnyelse av den offentliga sektorn också skulle komma att leda till en effektivisering av användandet av resurser (Persson, 1989, s. 4). Eventuella farhågor med att en kommunalisering av skolan argumenteras bort då det enligt Persson är att statligt anställda lärare inte är en förutsättning för en likvärdig skola. Istället menar Persson att det handlar om områden som ”läroplaner, uppföljning och utvärdering, lärarutbildning och fortbildning samt specialdestinerat statsbidrag” (Persson, 1989, s. 5). Ansvarsfördelningen skulle fungera genom att riksdag och regering sätter de nationella målen som sedan kommunerna skall uppnå. Kommunerna får enligt Persson ha ”möjligheter och frihet att välja vägar och medel för att nå de nationella målen” (Persson, 1989, s. 5). De nationella mål som kommunerna skulle uppnå var något som ”kommer successivt att läggas fram för riksdagen” (Persson, 1989, s. 6). Det Persson bad riksdagen om var att innan de

(15)

15

nationella styrmålen var utformade eller ens beslutade, skulle riksdagen ta ställning till ”det framtida huvudmannaskapet för lärare, skolledare och syofunktionärer” (Persson, 1989, s. 6).

I avsnitt 3 lyfter Persson sedan upp varför statligt anställda lärare, skolledare och syofunktionärer inte är något som enligt honom utgör en förutsättning för en nationellt likvärdig skola utan att det finns andra medel för detta (Persson, 1989, s. 6). Persson inleder med att tanken om en nationellt likvärdig skola har varit grundläggande och tvärpolitisk i Sverige sedan efterkrigstiden. Sverige var också enligt Persson det land i världen som hade minst skillnader i kunskaper och färdigheter mellan eleverna än något annat jämförbart land. Perssons förklaring till denna placering har inget med lärarnas anställning att göra utan handlar om att Sverige haft gemensamma läroplaner för respektive skolform, lärarutbildningen har haft högt ställda krav samt att staten har gett kommunerna betydande statsbidrag, vilket har möjliggjort att en likvärdig nivå på undervisningen har kunnat hållas i hela Sverige. Denna uppbyggnad av skolan har gjort att skolan enligt Persson var ”[…]organisatoriskt lika i hela landet. Det innebär att skolan inte bara är likvärdig utan i stor utsträckning också likformig i bemärkelsen likadan” (Persson, 1989, s. 7). Persson ser inte bara positivt på detta att Sverige har en så pass likvärdig skola utan vill att skolan ska arbeta mer med måluppfyllse. Tanken är att genom att kommunalisera skolan skapas möjligheter för som Persson uttrycker det ”kreativitet och nya idéer när det gäller såväl pedagogisk som organisatorisk utveckling” att hitta fram (Persson, 1989, s. 7). Persson vänder sig sedan i propositionen mot att en nationell likvärdig skola inte behöver vara en skola som ser organisatoriskt likadan ut. Istället ser han det som att likvärdigheten, som låg i topp innan kommunaliseringen, skulle öka ytterligare genom att skolan individanpassades. Detta skulle enligt propositionen bara kunna genomföras genom att de statligt reglerade tjänsterna försvann från skolan och all skolpersonal övergick till kommunal regi (Persson, 1989, s. 8). Till detta hörde även mer omfattade utvärderingar över skolans ekonomi och hur de resurser som tilldelades skolan användes (Persson, 1989, s. 9). Kommunaliseringen är tänkt att genomföras med hjälp av statliga bidrag till kommunerna då Persson anser att staten vid propositionens skrivande stod för en stor del av skolans budget. Persson ansåg även att för att en övergång skulle vara möjlig att genomföras behövs också ett ”specialdestinerat statsbidrag till kommunerna” (Persson,

(16)

16

1989, ss. 10 - 11). Tanken var att genom detta förfarande kommer skolan att bli mer likvärdig än vad den varit innan (Persson, 1989, s. 12).

I avsnitt ”4. Driftansvar förutsätter personalansvar” redogör Persson för varför skolpersonal ska vara kommunalt anställd. Huvudargumentet handlar om att skolan behöver en entydig personalpolitik då ingen upplever sig ha det fulla personalansvaret. Detta upplever Persson är oacceptabelt från skolpersonalens synpunkt. Vidare anser Persson att verksamhetsöverskridande samarbete som exempelvis mellan barnomsorg och skola, inte har fungerat vilket är ytterligare argument till varför all skolpersonal ska övergå till en kommunal anställning (Persson, 1989, ss. 12 - 13). Lärarnas eventuella oro inför dessa förändringar är något som Persson menar är ogrundat. De statliga avtalen skulle enligt honom istället hanteras av kollektivavtalen och behörighet för att få undervisa anser han ska finnas kvar och likaså kommer lärarna att kunna finna trygghet i läroplanerna och den uppföljning och utvärdering som hör till dem (Persson, 1989, ss. 12 - 13). Kommunaliseringen är enligt propositionen tänkt att genomföras 1 januari 1991, det vill säga innan vårterminens början. De med statliga tjänster som inte frivilligt väljer att gå över till de kommunala tjänsterna är de enda som kommer att sägas upp från sina statligt reglerade anställningar (Persson, 1989, s. 14). Propositionen avslutas med en hemställan där Göran Persson skriver följande:

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att godkänna mitt förslag att avveckla den statliga regleringen av tjänsterna som lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer. (Persson, 1989, s. 14)

Detta väljer regeringen att ansluta sig till (Persson, 1989, s. 15)

2.2.2 Oppositionens inställning till proposition 1989/90:41

Christer Isaksson (2011) skriver i avsnittet ”1980 - talet blev avknoppningens tid - Löfte om lika resurser för alla” i boken ”Kommunaliseringen av skolan, Vem vann – egentligen?” om hur propositionen bemöttes i riksdagen. Den 8 december 1989 kommer propositionen om kommunalt huvudmannaskap för skolan upp i riksdagen för omröstning. Det har varit en omfattande debatt rörande om kommunaliseringen skulle genomföras eller inte och de flesta politiska partier liksom många av Sveriges lärare var emot en kommunalisering (Isaksson, 2011, s. 34). När propositionen gick upp i kammaren var det bara Socialdemokraterna och Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK) som röstade för förslaget. VPK röstade för först efter att de, enligt Ylva Johansson

(17)

17

(VPK), fick med förändringar som ”gynnade lärarna” (Isaksson, 2011, s. 35). En ledamot från VPK röstade mot sitt partis linje och sade nej till kommunaliseringen. Ledamöterna för de övriga partierna i riksdagen, Moderaterna, Folkpartiet Liberalerna, Centerpartiet och Miljöpartiet röstade mot förslaget med undantag för en centerpartist som lade ner sin röst. Efter sex timmars debatt framkom de olika partiernas ställningstaganden. Bengt Westerberg (FP) var orolig för att en sådan stor skolfråga skulle bestämmas av en sådan svag majoritet. Carl Bildt (M) lyfte upp att hans moderata kommunalråd inte tänkte använda pengar för att genomföra en sådan reform, Olof Johansson (C) såg kommunaliseringen som ett sätt att ”vältra över kostnader från staten till kommunerna” (Isaksson, 2011, s. 35) och Miljöpartiet ansåg att staten inte borde lägga sig i en fråga som ska lösas av arbetsmarknadens parter. Persson försvarade det hela med att han ansåg sig ha stöd av skolpersonalen och de två fackförbund som var anslutna till TCO (Sveriges Lärarförbund och Sveriges Facklärarförbund), samt att frågan hade diskuterats under lång tid. Resultatet i omröstningen blev 162 röster för och 157 röster mot (Isaksson, 2011, ss. 34 - 36).

Den svenska skolan blev således från och med 1 januari 1991. Under de kommande två decennierna kom en utveckling att ske som skulle förändra lärarnas lönesättning, arbetstid och arbetsuppgifter i grunden.

2.5 Lönen i den kommunala skolan

I den kommunalt styrda skolan blev det kommunerna som stod för lönekostnaderna för lärarna. Viktigt att ha i åtanke när förändringarna gällande lönen presenteras är nedanstående diagram över reallöneutvecklingen för olika typer av lärarkategorier i jämförelse med industritjänstemän från 1977 till och med 2009. Utöver detta är det av intresse att uppmärksamma att lönespridningen för lärare i Sverige idag är på cirka 30 % (Edlund, 2010).

(18)

18

Figur 1 Figuren är hämtad från Lärarförbundet.se på y – axeln redogörs lönen i kr och på x – axeln redogörs vilket år det handlar om (Lärarförbundet - Lärarlöner igår, idag och imorgon, 2011, s. 5)

2.5.1 Lönen i kollektivavtalen

I det första avtalet som analyserats är skolan fortfarande statlig. SA-S har alltså fortfarande en reglering av ett statligt löneavtal där lönerna sätts enligt ett tariffsystem. Dessa tariffer fungerar på så sätt att lärarna har en viss ingångslön och denna lön ökar sedan efter 18 månaders tjänstgöring med en bestämd lönenivå upp till 15 års tjänstgöring. Systemet för en högstadielärare åskådliggörs i följande diagram:

Figur 2 Tariffnivåer 1990 för lärare 16 - 18 m.fl. (grundskolans adjunkter (allmänna ämnen, högstadiet) enligt SA-S (Arbetsgivarverket & Sveriges lärarförbund - SA-S, 1991, s. 16:3) samt vad lönen motsvarar i 2012 års penningvärde3

Motsvarande för en ämneslärare på gymnasiet (lärare 152 m.fl.):

3 Denna prisnivå är uträknad med hjälp av SCBs prisomräknare (SCB, 2012) som räknar ut vad prisnivån ett visst år motsvarar i dagens penningvärde, justerat utifrån konsumentprisindex. I detta diagram utgör de vita staplarna skillnaden mellan lönens värde enligt dagens prisnivå och lönens värde i 1990 års prisnivå.

0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 0,0 1,5 3,0 4,5 6,0 7,5 9,0 10,5 12,0 13,5 15,0 Lön ( kr ) Tjänstgöringstid (år)

Tariffnivåer 1990 för lärare 16-18 m.fl. enligt SA-S

Lön i prisnivå för år 2012 Lön 1990

(19)

19

Figur 3 Tariffnivåer 1990 för lärare 152 (gymnasielärare i allmänna ämnen m.fl.) enligt SA-S (Arbetsgivarverket & Sveriges lärarförbund - SA-S, 1991, s. 16:5) samt vad lönen motsvarar i 2012 års penningvärde (se fotnot 3)

De lärare som uppnått de 15 åren får ett särskilt löneplanstillägg utifrån deras anställningstid. På högstadiet såg det ut enligt följande:

Figur 4 Löneplanstillägg efter uppnådd slutlön för grundskollärare enligt SA-S (Arbetsgivarverket & Sveriges lärarförbund - SA-S, 1991, s. 16:9) samt vad lönen motsvarar i 2012 års penningvärde (se fotnot 3)

För gymnasiet var lönetillägget uppdelat enligt följande:

Figur 5 Löneplanstillägg efter uppnådd slutlön för gymnasielärare enligt SA-S (Arbetsgivarverket & Sveriges lärarförbund -

SA-S, 1991, s. 16:11) samt vad lönen motsvarar i 2012 års penningvärde (se fotnot 3)

0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 0,0 1,5 3,0 4,5 6,0 7,5 9,0 10,5 12,0 13,5 15,0 Lön ( kr ) Tjänstgöringstid (år)

Tariffnivåer 1990 för lärare 152 m.fl. enligt SA-S

Lön i prisnivå för år 2012 Lön 1990 0 200 400 600 800 1000 1 2 3 4 5 Ti lläg g p e r m ån ad (k r)

Tid i slutlön enligt tariff (år)

Löneplanstillägg efter uppnådd slutlön för lärare 16-18 m.fl. enligt SA-S Månadsbelopp i prisnivå för år 2012 Måndasbelopp år 1990 0 200 400 600 800 1 2 3 4 5 Ti lläg g p e r m ån ad (k r)

Tid i slutlön enligt tariff (år)

Löneplanstillägg efter uppnådd slutlön för lärare 152 m.fl. enligt SA-S

Månadsbelopp i prisnivå för år 2012

(20)

20

Till detta fanns det även ytterligare tillägg som kallortstillägg4 (Arbetsgivarverket & Sveriges lärarförbund - SA-S, 1991, s. 16:23) och tillägg för adjunkter på 607 kr i månaden5 (Arbetsgivarverket & Sveriges lärarförbund - SA-S, 1991, s. 16:25). Slutligen fanns det även så kallat ”Uppdragstillägg” där huvudlärare fick 763 kr6

extra i månaden och en lärare som var institutionsföreståndare fick 881 kr7 i månaden (Arbetsgivarverket & Sveriges lärarförbund - SA-S, 1991, s. 16:26).

SA-S var det sista avtal där Statens Arbetsgivarverk var motpart i lönesättningen. Det kommande avtalet ÖLA 91 med specialbestämmelserna för lärarna i BOK 423 var det avtal som var tänkt att användas inför de första löneförhandlingarna i kommunerna. Tariffsystemet fanns kvar och hade inte ändrats i någon större omfattning från SA-S. En gymnasielärare i allmänna i ämnen skulle ha en slutlön på 16 100 kr8 efter 15 år i yrket (Svenska Kommunförbundet - BOK nr 423, 1991, ss. 13-15) vilket egentligen inte innebar någon större skillnad mellan de två avtalen. Intressant att notera är att det finns en del lönesteg i BOK 423 som baseras på olika typer av uppdrag som lärarna har. En lärare som arbetade som handledare för en praktikant från lärarhögskolan fick enligt avtalet 615 kr9 för varje praktikvecka (Svenska Kommunförbundet - BOK nr 423, 1991, ss. 18 - 19)

I det kommande avtalet, ÖLA 93 påbörjades övergången från tarifflöner till den individuella lönesättningen. Initiativet till detta kom enligt Lärarförbundet och LR från de kommunala arbetsgivarna. I 1993 års avtalsrörelse ville de kommunala arbetsgivarna att den centrala regleringen av lön och arbetstid skulle föras ner på en lokal individuell nivå. Detsamma gällde hur undervisningstiden skulle fördelas för lärarna i den kommunala skolan (se avsnitt ”2.6 Arbetstiderna i den kommunala skolan”) (LR & Lärarförbundet - Kommentar ÖLA 93, 1994, s. 1). Förhandlingarna inför det som kom att bli ÖLA 93 tog 18 månader och var enligt Lärarförbundet och LR nära på att ”helt bryta samman” (LR & Lärarförbundet - Kommentar ÖLA 93, 1994, s. 1) men att parterna till slut tecknade ett avtal som motsvarade i det stora hela de krav som de två fackförbunden ställde (LR & Lärarförbundet - Kommentar ÖLA 93, 1994, s. 1).

4 Speciellt lönetillägg för arbete i flera kommuner i Norrland 5 911 kr år 2012 (se fotnot 3 för hur uträkningen har gjorts) 6 1 145 kr år 2012 (se fotnot 3 för hur uträkningen har gjorts) 7 1 322 kr år 2012 (se fotnot 3 för hur uträkningen har gjorts) 8 22 100 kr år 2012 (se fotnot 3 för hur uträkningen har gjorts) 9

(21)

21

Resultatet av förhandlingarna kan dock sägas ha sett fördelaktigt ut utifrån arbetsgivarnas perspektiv. Följande är ett par av de punkter som de två lärarfacken ansågs sig ha lyckats förhandla sig till: De centrala systemen för lön och arbetstid fanns kvar och lärarna fick i procent lika stor höjning av lönen som andra kommunalt anställda samt att en försöksverksamhet med lokala avvikelser från avtalen tilläts bedrivas under avtalsperioden (LR & Lärarförbundet - Kommentar ÖLA 93, 1994, s. 2). Till detta kommer även en passus om att alla deltagande parter uttrycker vikten av att utveckla de kommunala skolformerna. Det fanns även tre punkter som de två lärarfacken ansågs sig behöva acceptera, nämligen två dagars kortare semester, slopande av bestämmelser om kallortstillägg och slopande av extra ersättning vid 5 dagars vård av barn (LR & Lärarförbundet - Kommentar ÖLA 93, 1994, s. 2). Till detta kom det även att gymnasielärare fick ett bättre utfall rent lönemässigt på grund av den försökverksamhet som skulle komma att bedrivas inom området för arbetstider (se ”2.6 Arbetstiderna i den kommunala skolan”). I de två lärarfackens kommentarer till ÖLA 93 framkommer det att mycket av innehållet i avtalsförhandlingarna är en grund för de förhandlingar som skulle komma i och med Avtal 2000 (LR & Lärarförbundet - Kommentar ÖLA 93, 1994). Det avtal som dels kom att ersätta det centrala tariffsystemet med individuell lönesättning och dels kom att gälla under den resterande delen av 1990 – talet.

I mitten av 1990 – talet kom ÖLA 2000 vilket kom att gälla från 1 april 1995 till 31 mars 2000 (LR & Lärarförbundet - Förhandlingsprotokoll ÖLA 2000, 1996, s. 5). I detta avtal kom lönerna för första gången att sättas individuellt för lärare i grundskolan och på gymnasiet. Detta innebar även en decentralisering för fackförbunden vars lokala företrädare nu fick en större roll gällande lönerna för lärare. I det gemensamma kommentarsmaterial som Lärarförbundet och LR tog fram rörande ÖLA 2000 framkommer det att det är viktigt att dessa individuella löner uppfattades som rättvist av de anställda och att lönerna ska arbetas fram i kollektivavtal, samt att det är de slutgiltiga förhandlingsresultaten och inte de ingående lönekriterierna och principerna som är det viktiga (LR & Lärarförbundet - Kommentarmaterial ÖLA 2000, 1995, ss. 14-15). Något som lyfts fram i lärarfackens kommentarmaterial är att ekonomin i många kommuner är hårt ansträngd och att ”stora sparbeting ligger på alla kommunala verksamheter” (LR & Lärarförbundet - Kommentarmaterial ÖLA 2000, 1995, s. 8).

(22)

22

Löneökningarna kom att bestå av två delar, dels den garanterade löneökningen och dels ett löneökningsutrymme som ”skall fördelas så att det tillfaller dem som särskilt bidragit till skolans utveckling och förnyelse samt till att nå de fastställda målen för verksamheten” (LR & Lärarförbundet - Löneavtal 95 - Bilaga A, 1996, s. 22). Den garanterade lönenivån fördelades på följande sätt:

1996 skedde en höjning till nästkommande tariffnivå (dock lägst 450 kr) enligt det gamla systemet för de lärare som varit anställda innan den 31 december 1996. För de som inte varit anställda enligt tariffsystemet gavs garanterad löneökning på 1 %. 1997 fanns det en garanterad lönehöjning på minst 2,7 % och 1998 låg denna nivå på 1,3 % (LR & Lärarförbundet - Förhandlingsprotokoll ÖLA 2000, 1996, ss. 11-13)

För åren 1999 och 2000 går det inte att finna något garanterat utfall i de centrala dokumenten vilket är något som följer samma mönster det kommande avtalet (vilket är ÖLA 00). Det fanns dock en lönökande procentsats som var baserad på resultaten av skolutvecklingen. I de centrala avtalen såg löneökningsutrymmet ut på följande sätt för de som genomfört skolutvecklande insatser:

 1996 lägst 3,75 %

 1997 lägst 1,5 %,

 1998 lägst 1,0 %,

 1999 0,0 %

 2000 lägst 3,75 % (LR & Lärarförbundet - Löneavtal 95 - Bilaga A, 1996, s. 21).

I det gemensamma material som Lärarförbundet, LR och Svenska Kommunförbundet gav ut tillsammans rörande det fem-åriga kollektivavtalet står det inget om lärarnas löner mer än att lärare som har sin provanställning på 12 månader (s.k. introduktionsår) ska garanteras en ”ettårslön” och efter ytterligare fyra års arbete en ”femårslön”. Denna garanterade miniminivå för en grundskollärare efter ett år var 13 000 kr10 per månad år 1997 och femårslönen skulle hamna på 15 150 kr11 år 1997 (LR & Lärarförbundet - Förhandlingsprotokoll ÖLA 2000, 1996, ss. 16-17). Notera att det var fritt för arbetsgivare och arbetstagare att förhandla om en högre lön.

10 15 752 kr år 2012 (se fotnot 3 för hur uträkningen har gjorts) 11

(23)

23

ÖLA 00 kom att ersätta ÖLA 2000 och kom även det att gälla under en på fem år. Avtalet täcker perioden 1 april 2000 till 31 mars 2005. I löneavtalet i ÖLA 2000 finns det garanterade löneutfall för arbetstagarorganisationerna för åren 2000 (4,0 %) och 2001 (2,0 %). För åren 2002 – 2004 finns det enligt avtalet inget garanterat utfall. Ettårslönen efter 12 månaders provanställning är höjd från 15 200 kr12 vid avtalets början till 17 500 kr13 från och med 1 april 2004 för en lärare i grundskolan (LR & Lärarförbundet - Bilaga 1 till ÖLA 00, 2000, ss. 11 - 16). Utöver de garanterade löneutfallen och lägstalönerna för nyanställda lärare, inrättas det även enligt avtalet ett råd som är tänkt att arbeta för att ett fortsatt och förbättrat förändrings- och utvecklingsarbete i skolan ska leda till att löneutvecklingen på riksnivå ska vara lägst 20 % under avtalsperioden (LR & Lärarförbundet - Bilaga A till Löneavtal 00, 2000, s. 17). Detta tänkta förändrings- och utvecklingsarbete specificeras närmre i de specifika delarna gällande lokala parter. I avtalet går det att läsa att tanken är att arbetet ska ”leda till förbättrad effektivitet, produktivitet och kvalitet, vilket skapar förutsättningar för fortsatt löneutveckling” (LR & Lärarförbundet - Bilaga A till Löneavtal 00, 2000, s. 18). I övrigt lyfts inte lönen fram mer i avtalet för ÖLA 00 mer än att mycket fokus läggs på sambandet mellan lön, motivation och resultat vilket kan tänkas vara mer utvecklat i det kommande avtalet HÖK 05, speciellt med tanke på att ÖLA 00 inte går särskilt djupt in på hur resultaten ska utvärderas mer än att ett ”[r]åd för skolutveckling” ska inrättas (LR & Lärarförbundet - Förhandlingsprotokoll ÖLA 00, 2000, s. 7)

HÖK 05 kom att gälla från 1 april 2005 till den 30 juni 2007, således ett kortare tidspann än de två föregående avtalen. I avtalet återfinns ett fördjupat fokus på kopplingen mellan lön och verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Dessutom finns det ett tydligare ställningstagande för löneutveckling baserat på måluppfyllelse (Lärarförbundet - Bilaga 1 till HÖK 05, 2005, s. 1). Det garanterade löneutfallet för arbetstagarorganisationerna är 2,0 % för 2005 och 2006 och 0,0 % för 2007 (Lärarförbundet - Bilaga 1 till HÖK 05, 2005, ss. 3-4). Det eftersökta fokus från ÖLA 00 mellan lön, motivation och resultat får i HÖK 05 en helt egen bilaga där det tydliggörs vad som behöver göras, samt hur det rent konkret ska göras. Mycket ansvar läggs på de lokala arbetsgivarna på att de arbetar fram och utvärderar tydliga mål tillsammans med arbetstagarna. (Lärarförbundet - Bilaga 6 till HÖK 05, 2005, ss. 1-4). I

12 18 180 kr år 2012 (se fotnot 3 för hur uträkningen har gjorts) 13

(24)

24

HÖK 05 saknas det speciella avtal som fanns i de föregående avtalen rörande provanställning under en 12 månadsperiod och den ettårs- respektive femårslön som skulle följa. I jämförelse med de tidigare avtalen var det utmärkande för HÖK 05 i jämförelse med de tidigare avtalen det fördjupade fokus som fanns på en tänkt resultatbaserad lön. Denna resultatbaserade lön var något som kom att fortsätta prägla det följande avtalet, HÖK 07.

HÖK 07 gällde för perioden 1 juli 2007 fram till 31 mars 2010. Innehållsmässigt delar HÖK 07 mycket av det som återfinns i HÖK 05, framför allt gäller detta när det kommer till att kopplingen mellan lönutveckling, resultat och att mål uppnås. (Lärarförbundet - Bilaga 1 till HÖK 07, 2008, s. 1). Ett något större fokus kan skönjas rörande önskan om en ökad lönespridning grundad ”i väl kända kriterier” då detta i avtalet anses ge positiva resultat (Lärarförbundet - Bilaga 1 till HÖK 07, 2008, s. 2). Det garanterade utfallet för arbetstagarorganisationen bestod av:

 3 % år 2008

 3 % år 2009

 samt att det minsta garanterade utfallet för perioden 2007 – 2009 ska vara på 10,2 % (Lärarförbundet - Bilaga 1 till HÖK 07, 2008, s. 4).

I övrigt går HÖK 07 inte djupare in på löneområdet och det kan tänkas att det är så att det finns mer att hitta i något av de lokala avtal som finns i landets 290 kommuner. Inga riktlinjer ges i alla fall från centralt håll mer än det tänkta sambandet mellan lön, resultat och motivation.

HÖK 10 gäller för perioden 1 april 2010 fram till och med 30 april 2012 och är således det nuvarande avtalet. I avtalet återkommer i princip samma text rörande kopplingen mellan lön, motivation och resultat som återfinns i HÖK 07 och HÖK 05 (Lärarförbundet - Bilaga 1 till HÖK 10, 2010, s. 1). HÖK 10 har precis som HÖK 07 en speciell bilaga gällande den individuella lönesättningen, bilaga 5 till HÖK 10. Texten i bilagan skiljer sig inte nämnvärt från bilaga 6 till HÖK 07. Det garanterade utfallet för arbetstagarorganisationerna i HÖK 10 är 2,0 % för år 2010 och 1,5 % för år 2011. Inget extra garanterat löneutfall går att finna för skolutvecklande insatser, likt det som fanns med i det tidigare avtalet HÖK 07 (Lärarförbundet - Bilaga 1 till HÖK 10, 2010, s. 7).

(25)

25

Avtalet HÖK 12 är vid skrivandet av denna uppsats under förhandling. När det gäller lönedelen skiljer det sig på så sätt från de tidigare att det finns ett tydligt krav från arbetstagarorganisationerna att lärarna ska ha mer i lön än andra yrkesgrupper, samt att medellönen för lärare ska öka med 10 000 kr (dock har det än så länge inte nämnts några siffror på hur detta ska uppnås) (Tufvesson, 2012). Ovan har kollektivavtalsens ramar för lärarnas löner presenterats. Detta kommer att ligga till grund för den analys som kommer att göra som slutligen resulterar i den avslutande diskussionen och slutsatsen. Innan dess kommer en redogörelse att göras för arbetstiderna i den kommunala skolan att göras.

2.5.2 Utvecklingen för lärarnas löner

Genomgången av avtalen ovan visar på att den utveckling som har skett när det gäller lärarnas löner i den kommunaliserade skolan, är att lönen har gått från att vara noggrant reglerad från centralt håll till att övergå till en allt mer decentraliserad modell. Utvecklingen har skett på så sätt att lärarnas löner har kommit att baseras allt mer på individuella lärare snarare än en yrkesgrupp av lärare. Denna individualisering av lärarlönerna har inte medfört att lönenivån har ökat i en särskilt stor omfattning i jämförelse med hur lönenivån var i slutet av den statligt reglerade lönesättningen. Den tydligaste trenden när det gäller lärarnas löneutveckling eller avsaknad av sådan är den jämförelse som kan göras mellan industritjänstemän och lärare. Industritjänstemän med kvalificerade arbeten och med högre utbildning har haft en klart högre löneutveckling i jämförelse med Sveriges lärare i den kommunala skolan vars löneutveckling har varit klart flackare. Även den låga lönespridningen för lärare visar på att den individuella lönesättningen som ska användas enligt dagens kollektivavtal inte har gett det genomslag som det var tänkt när det gäller lärarnas löner. Begrepp som visats bli allt viktigare gällande lönebildningen är resultat och prestation och det är möjligt att det också är här som mer arbete behöver göras för att den individuella lönesättningen ska fungera på ett fullvärdigt sätt. Det är möjligt att de centrala avtalens vaga riktmärken när det gäller en minsta garanterad löneökning har resulterat i att högre löneökningar har uteblivit på lokal nivå.

(26)

26

2.6 Arbetstiderna i den kommunala skolan

På det sätt som avtalen är uppbyggda på är troligtvis arbetstiderna, tillsammans med lönen, de två områden som anses vara viktigast att tydligt reglera i avtal. Detta är inget som är nytt för de kommunala avtalen och precis som med genomgången kring lönerna inleder SA – S från 1989 redogörelsen. Notera att avtalsåren är desamma som i fallet med lönerna.

2.6.1 Arbetstiden i kollektivavtalen

I SA-S är arbetstidsbestämmelserna tydliga. Varje stadium har en bestämd undervisnings- eller tjänstgörningstid som skiljer sig åt beroende på vilken årskurs som läraren arbetar i. En grundskollärare inom exempelvis svenska har en undervisningstid på 24 veckotimmar (Arbetsgivarverket & Sveriges lärarförbund - SA-S, 1991, ss. 16:39 - 16:41). För gymnasielärare såg det något annorlunda ut då det i större grad var beroende på vilket ämne som läraren undervisade i. En lärare i samhällskunskap och historia hade en undervisningstid på 21 veckotimmar (fördelat på samma sätt som för grundskollärare) medan en lärare i bildämnena eller i idrott hade en undervisningstid per vecka på 28 veckotimmar (Arbetsgivarverket & Sveriges lärarförbund - SA-S, 1991, ss. 16:42 - 16:43). Utöver undervisningstiden hade lärare en total arbetstid på 39 timmar och 45 minuter per vecka. Här fanns det också en möjlighet för statsanställda att i lokala avtal arbeta 40 timmar 50 minuter per vecka under perioden september – april och 37 timmar 30 minuter under perioden maj – augusti (Arbetsgivarverket & Sveriges lärarförbund - SA-S, 1991, ss. 16:45 - 16:46).

I BOK 423 görs ett förtydligande gällande vad som ingår i arbetstiden. Antalet undervisningstimmar finns kvar på samma nivå som i SA – S och förtydligandet gällande lärarnas arbetstid är som följer:

Sammantaget har heltidsarbetande lärare samma årsarbetstid som andra heltidarbetande. Den ordinarie arbetstiden består av undervisningstid, arbetsplatsförlagd tid och övrig tid (förtroendetid) (Svenska Kommunförbundet - BOK nr 423, 1991, s. 2).

Den arbetsplatsförlagda tiden är högst 5 timmar per vecka och arbetsgivaren har möjlighet att besluta att denna tid ska minskas. Utöver detta tillkommer det även högst

(27)

27

24 arbetsdagar under en period på tre verksamhetsår för fortbildning, planering och utvärdering som ligger utanför tjänstgöringen under läsåret. Under lovdagar är arbetstagarna även tjänstgörningsfria (Svenska Kommunförbundet - BOK nr 423, 1991, ss. 4 -5). Arbetstiderna är således, precis som lönerna, fortfarande centralt reglerade med små möjligheter till lokala avvikelser.

I det nästkommande avtalet ÖLA 93 regleras arbestiden för lärare i ”Underbilaga A” (LR, Lärarförbundet & Svenska Kommunförbundet - Underbilaga A till ÖLA 93, 1994). I detta avtal regleras de olika typerna av arbetstid något mer ingående än i det förra avtalet. Till att börja med konstateras det att ”[s]ammantaget har heltidsarbetande lärare samma årsarbetstid som andra heltidsarbetande” (LR, Lärarförbundet & Svenska Kommunförbundet - Underbilaga A till ÖLA 93, 1994, s. 27). Denna arbetstid delas sedan upp i ”reglerad arbetstid” och ”förtroendearbetstid”. Den ”reglerade arbetstiden” är för en heltidsanställd lärare 1360 timmar per verksamhetsår och att denna del av arbetstiden ska förläggas ”under och i anslutning till elevernas läsår”, samt att den reglerade arbetstiden ”ej får överstiga 10 timmar per dag” (LR, Lärarförbundet & Svenska Kommunförbundet - Underbilaga A till ÖLA 93, 1994, s. 28). Den övriga tiden är enligt avtalet förtroendearbetstid och specificeras inte djupare än detta konstaterande. I detta avtal inleds ett försök med förändrade regler gällande undervisningstiden för gymnasielärare och lärare på vuxenutbildning. En konsekvens av detta försök är enligt det gemensamma kommentarsmaterialet till ÖLA 93 att lärare i grundskolan skulle komma att få ”mindre utfall än gymnasielärarna”, detta då ”[d]e senare har premierats för att de ger sig in i ett försök med förändrade regler för undervisningstiden” (LR & Lärarförbundet - Kommentar ÖLA 93, 1994, s. 2). Denna förändrade undervisningstid baserades på ett system där storleken på undervisningsgruppen14 avgjorde hur mycket undervisning en lärare på gymnasiet eller vuxenutbildningen maximalt skulle ha under ett verksamhetsår. Nivåerna såg ut på följande sätt: En undervisningsgrupp med mer än 10 elever hade en maximal undervisningstid på 750 timmar, var det mer än 20 elever var det 600 timmar och var det mer än 40 elever var den maximala undervisningstiden 500 timmar. Den maximala undervisningstiden gällde bara lärarledd undervisning15 och enligt en anmärkning i avtalet ingick inte ”[s]tudiehandledning av enskilda eller liten

14 ”Med undervisningsgrupp avses en grupp elever som erhåller undervisning tillsammans under en kurs i ett ämne eller ämnesgrupp” (LR, Lärarförbundet & Svenska Kommunförbundet - Underbilaga A till ÖLA 93, 1994, s. 30)

15 ”[A]rbete som planerats av lärare och elev tillsammans och som eleven genomför under lärarens ledning” (LR, Lärarförbundet & Svenska Kommunförbundet - Underbilaga A till ÖLA 93, 1994, s. 29)

(28)

28

grupp elever, klassråd eller tillsyn av elever t.ex. i samband med friluftsdagar, studiebesök resp. skrivningar” i den maximala undervisningstiden (LR, Lärarförbundet & Svenska Kommunförbundet - Underbilaga A till ÖLA 93, 1994, s. 29).

I ÖLA 2000 framgår det att den försöksverksamhet med förändrade arbetstider som eftersöktes i ÖLA 93, prövades i ett 75 – tal kommuner (Lärarförbundet - Bilaga 3 ÖLA 2000, 1996, s. 39). Arbetstiderna i ÖLA 2000 kom att regleras i det som kallas för bilaga M (LR & Lärarförbundet - AB 95 bilaga M, 1996). I denna bilaga har ett klargörande gjorts att en heltidsanställd arbetstagare har i genomsnitt en årsarbetstid på 1767 timmar (semester ej inräknat) vilket motsvarar samma årsarbetstid som andra heltidanställda (LR & Lärarförbundet - AB 95 bilaga M, 1996, s. 30). Den reglerade arbetstiden är lika mycket som i det förra avtalet, 1360 timmar med ett undantag som gällde fram till och med 31 december 1999 för lärare i allmänna ämnen på Komvux och på gymnasiet. Dessa lärare hade en reglerad arbestid på 1250 timmar (LR & Lärarförbundet - AB 95 bilaga M, 1996, s. 30). Förläggning av lärarens arbestid förtydligas ytterligare genom att den ska ”förläggas under och i anslutning till elevernas skolår, till 194 dagar – A – dagar – per verksamhetsår” (LR & Lärarförbundet - AB 95 bilaga M, 1996, s. 30). Precis som i det förra avtalet är resterande tid förtroendearbetstid (LR & Lärarförbundet - AB 95 bilaga M, 1996, s. 30). Under ”Övriga särskilda bestämmelser” i bilaga M går det att läsa att årsundervisningstiden består av 624 timmar för lärare i årskurs 1 – 6 samt särskolan, 576 timmar för undervisning i årskurs 7 – 9 samt beroende på ämne mellan 504 till 648 timmar på gymnasiet och Komvux (LR & Lärarförbundet - AB 95 bilaga M, 1996, ss. 36 - 37). Något som framgår med tydlighet i det gemensamma kommentarsmaterial till ÖLA 2000 var att ett stort ansvar för reglering av arbetstiderna förflyttats till lokal nivå. Grunden för detta är att vid avtalets slut ska USK:en vara helt försvunnen från de svenska skolorna (LR & Lärarförbundet - Kommentarmaterial ÖLA 2000, 1995, ss. 34-35).

I ÖLA 00 är det i princip oförändrat när det gäller arbetstidsregleringen jämfört med ÖLA 2000. Detta beror troligtvis på den decentralisering som skett när det gäller arbetstiderna från central till lokal nivå (LR & Lärarförbundet - Bilaga M till AB 98, 2001, ss. 19-21). Det som är av intresse när det gäller arbetstidsregleringen för ÖLA 00 är det kommentarsmaterial som Svenska Kommunförbundet tagit fram. Enligt detta är syftet med borttagandet av lärarnas reglerade undervisningstid, var för att ”skapa goda

(29)

29

förutsättningar för lärare att utöva det pedagogiska ledarskapet i en arbetsorganisation som främjar elevernas lärande” (Svenska Kommunförbundet - Redogörelse för ÖLA 00, s. 23). Av intresse är också den förändring som skett när det gäller begreppet undervisning. Svenska Kommunförbundet menar att definitionen för undervisning traditionellt har varit att ”lära ut” respektive ”förmedla kunskaper”, men att det nu istället har gått över till ”arbete som planeras av lärare och elever tillsammans och som genomförs under lärares ledning” (Svenska Kommunförbundet - Redogörelse för ÖLA 00). Huvuduppgiften för vad lärarna skulle göra under sin reglerade arbetstid blev således i ÖLA 00 mer konkretiserat, samtidigt som det traditionella uppdraget som lärare har haft att lära ut, nu istället skulle delas med eleverna.

I bilaga M för HÖK 05 är arbetstidsregleringen oförändrad från ÖLA 00 (LR Stockholm - Avtalsfrågor HÖK 05, 2007). Samma sak gäller bilaga M för HÖK 07 (LR - Bilaga M till AB HÖK 07, 2008) samt bilaga M för HÖK 10 (Lärarförbundet - Bilaga M till AB HÖK 10, 2010). Enligt Lärarförbundet kommer bilaga M att gälla även för den kommande avtalsperioden (från och med 2012) (Lärarförbundet - Frågor och svar om arbetstid - HÖK 10, 2011).

2.6.2 Utvecklingen för lärarnas arbetstider

Kollektivavtalens reglering gällande lärarnas arbetstider kan sägas i viss mån gå åt motsatt håll i jämförelse med regleringen av lönen. Regleringen av lärarnas arbetstider i den kommunala skolan kan delas in i två delar; tiden före och tiden med bilaga M. I början var arbetstiderna inte särskilt reglerade, undervisningsskyldigheten skulle uppfyllas och resterande tid kunde lärarna använda till eget arbete, ofta i hemmet. Förvisso var det olika mycket undervisningsskyldighet beroende på vilken typ av lärare det rörde sig om men för alla fungerade det som så att när de väl hade genomfört sin undervisning för dagen kunde de fortsätta arbeta i exempelvis det egna hemmet. Under kommunaliseringen och efter det att bilaga M infördes i och med ÖLA 2000 i mitten av 1990 – talet, kom detta att förändras. Undervisningsskyldigheten försvann, lärarna kom att använda allt mer av sin arbetstid på skolan och vad som skulle göras på de två olika formerna av arbetstid (den arbetsplatsförlagda arbetstiden och förtroendearbetstiden) kom att regleras allt mer, om än på en decentraliserad nivå. Utvecklingen har gått mot

(30)

30

att arbetsgivarna fått allt större möjligheter att bestämma vad lärarna ska göra på sin arbetstid.

2.7 Arbetsuppgifterna i den kommunala skolan

Precis som den uppdelning avseende lärarnas arbetstider som kunde tänkas göra mellan tiden före och tiden under bilaga M kan en liknande göras när det gäller arbetsuppgifterna i den kommunala skolan. När det gäller arbetsuppgifterna är det

främst kommentarsmaterial från arbetgivarorganisationen och

arbetstagarorganisationerna som ligger till grund för att åskådliggöra för den förändring som har skett.

2.7.1 Arbetstuppgifterna i den kommunala skolan

I ”En satsning till två tusen” går det att läsa att ”det grundläggande nya i framtidens lärarroll har att göra med ledarskapet för elevernas arbete. Att tona ner rollen av ”kunskapsförmedlare” till att leda eleverna fram till eget lärande och egen kunskap” (Wikström, Romilson, & Larsson, 1996, s. 11). Det är här som ett systemskifte också kan skönjas i att läraren går från att undervisa och vara en ”kunskapsförmedlare” till att bli något mycket mer. I samma häfte går det att läsa att det ska ske en ”tyngdpunktsförskjutning från kunskapsförmedling till att skapa lärande situationer för eleverna” och att ”[l]äraren blir den professionella ledaren som stödjer eleverna i deras arbete för kunskapsutveckling” (Wikström, Romilson, & Larsson, 1996, s. 10). Slutligen finns det en tanke från Lärarförbundet, LR och Svenska Kommunförbundet att ”[e]n ökad differentiering av arbetsuppgifterna ger bättre möjligheter att ta vara på både den enskilde lärarens förmåga och lärarnas sammanlagda kompetens. Det öppnar dessutom stora möjligheter till vidgade karriärvägar och karriärtjänster inom hela skolområdet” (Wikström, Romilson, & Larsson, 1996, s. 11). Fem år senare när det nya avtalet, ÖLA 00 ska kommenteras, skriver Svenska Kommunförbundets följande om vilka typer av arbetsuppgifter som kan förväntas utföras av lärare:

Den reglerade arbetstiden kan således utnyttjas för alla typer av uppgifter som ryms i lärares anställning t.ex. undervisning och annat pedagogiskt arbete med eleverna, tillsyn, medverkan i utvecklings- och läroplansarbete, kompetensutveckling, planering, samverkan (i arbetslag, med skolledning, myndigheter, annan personal, näringsliv m.m.), utvärdering, dokumentation, information, marknadsföring,

(31)

31

administration (schemaläggning, beställning, inköp, elevuppgifter, betygsadministration m.m.), ledningsuppgifter (inom arbetsenheter, program, kurser, ämnen etc.) samt handledning av lärarstuderande, andra lärare, lärarassistenter m.m., samordning (ämnes- och institutionsarbete, samverkan med föräldrar) osv (Svenska Kommunförbundet - Redogörelse för ÖLA 00, s. 26)16

Värt att notera är att ingenting nämns om vidgade karriärvägar i kommentarerna till ÖLA 00.

2.7.2 Utvecklingen för lärarnas arbetsuppgifter

När det gäller utvecklingen rörande lärarnas arbetsuppgifter visar ovanstående redovisning av kommentarmaterialet att lärare har kommit att bli mycket mer än just lärare. Det räcker med att studera lärarens förändrade roll från att vara kunskapsförmedlare till att vara pedagogisk ledare. I det sistnämnda uppdraget ingår det enligt kommentarsmaterialet väldigt många fler typer av arbetsuppgifter än vad som tidigare varit fallet.

2.8 Tidigare forskning

Tidigare forskning på området har inte kunnat hittas i någon större omfattning mer än en antologi, ”Kommunaliseringen av skolan – vem vann egentligen?” utgiven på uppdrag av LR med journalisten och författaren Christer Isaksson som redaktör (Isaksson, Christer red. 2011). Denna bok är dock snarare än allmän överblick kring den kommunala skolan och går inte in på kollektivavtalen i den utsträckning som detta arbete gör.

2.9 Den teoretiska referensramens sammanfattning

Genom att studera den utveckling som har skett i de tre områdena baserat på kollektivavtalen, går det att göra en sammanfattning av de utvecklingslinjer som funnits och finns i den kommunala skolan. Den svaga löneutvecklingen, de mer reglerade arbetstiderna och det förändrade läraruppdraget har resulterat i att lärare har fler arbetsuppgifter, som ska utföras under en längre arbetsplatsförlagd tid, till en

16 Observera att Svenska Kommunförbundet menar att ” denna uppräkning ska ses som exempel på läraruppgifter – och inte som en heltäckande beskrivning. Avsikten är att visa något av bredden i dem uppgifter som kan ingå i lärararbete” (Svenska

(32)

32

förhållandevis låg lön. Dessa utvecklingslinjer kommer att analyseras djupare i avsnitt ”4. Resultat och analys”. Först följer en redogörelse för de metoder och det material som har använts till detta arbete.

(33)

33

3. Metod och material

Genom att utgå ifrån intervjuer med lärare och rektorer skapas en form av yrkesprofessionell berättelse om utvecklingen inom den svenska kommunala skolan. Det är också med hjälp av dessa intervjuer som en analys av avtalen mellan arbetsgivare och arbetstagare kommer att göras. Fokus ligger på vilka följder dessa avtal har fått när det gäller utvecklingen för lärarna i den kommunala skolan. En genomgång av avtalen och sammanfattning av dessa finns i kapitel ”2. Teoretisk referensram”. Frågeställningen besvaras med hjälp av analys av primärkällor i form av intervjusvar samt textmaterial i form av kollektivavtal och andra källor i form av litteratur rörande den svenska skolans kommunalisering. Till detta kommer metodlitteratur rörande arbetets utformning. De två huvudsakliga metoderna för faktainsamling och analys är dels den kvalitativa forskningsintervjun och dels en deskriptiv kvalitativ studie av förändring över tid med hjälp av kollektivavtalen. Valet av metoder har gjorts i första hand utifrån syftet och problemformuleringen och de krav som det ställer på insamling av material och analyser, men även för att skapa en bredd i arbetet där flera olika typer av källor har använts, skriftliga såväl som muntliga. De två metodvalen presenteras mer utförligt nedan.

3.1 Den kvalitativa forskningsintervjun

Valet av den kvalitativa forskningsintervjun som metod för materialinsamling till detta arbete har sin grund i att levandegöra texterna i kollektivavtalens mer juridiska formspråk. Grunden för detta är det som framkommer i avsnittet ”Intervjuer” i Martyn Denscombes bok ”Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna” (Denscombe, 2009, ss. 231 - 270). Bland de fördelar som Denscombe lyfter upp återfinns informationens djup och de insikter som dessa kan leda till. Intervjuobjekten får möjlighet att delge sig av sina personliga åsikter och värderingar och kan även utveckla dessa i den mån de önskar. Frågorna går att justeras under själva intervjutillfället och det finns inte den form av låsning till specifika frågor som det kan tänkas göra i exempelvis enkätundersökningar. Vidare är svarsfrekvensen

(34)

34

hög då alla inbokade intervjuer genomfördes och kanske den viktigaste punkten gällande syftet med detta arbete, de intervjuade har möjlighet att delge sig av sina erfarenheter utan att intervjuaren ställer sig kritisk under själva samtalet till det som intervjuobjekten framför (Denscombe, 2009, ss. 267 - 268). De nackdelar som Denscombe framför är b.la. att metoden är tidskrävande, främst när det gäller transkriptionerna av intervjuerna. Det uppstår också en viss problematik när det gäller tillförlitligheten då intervjuaren och intervjuobjektet oundvikligen har en påverkan på dels de frågor som ställs, men framför allt på de svar som ges (Denscombe, 2009, ss. 268 - 269). Denscombes bok har legat till grund för en allmän ingång till metoden medan teorin som den kvalitativa forskningsintervjun i detta arbete är baserad på, kommer från Steinar Kvales bok ”Den kvalitativa forskningsintervjun” (Kvale, 1997). I denna bok presenterar Kvale det som han benämner som intervjuundersökningens sju stadier. Stadierna beskrivs nedan med tillhörande applicering för just detta arbete.

3.1.1 Tematisering

Tematisering av intervjuer görs för att klargöra vad syftet är med själva intervjun och vilken betydelse intervjun har för undersökningen (Kvale, 1997, ss. 94-95). Denna intervjuundersökning har ett explorativt syfte i form av en kvalitativ komparativ studie där resultatet av intervjun är tänkt att ligga till grund för en analys över utvecklingen för lärare i den kommunala skolan. Ett antal lärare och rektorer inom grundskolan kommer att intervjuas utifrån intervjuguiden som återfinns i bilaga ”7.2 Bilaga 2 Intervjuguide”. Svaren och reaktionerna på dessa frågor kommer sedan att transkriberas och analyseras med hjälp av analysmetoder som är utförligt beskrivna i avsnittet ”3.1.3 Planering”.

3.1.2 Urval

Antalet intervjuobjekt är fyra; en gymnasielärare och medlem i LR, en högstadielärare och medlem i Lärarförbundet, en rektor på gymnasiet och en rektor på högstadiet. Urvalskriterierna grundade sig på att intervjuobjektet skulle inneha lång erfarenhet av att ha arbetat inom skolan (antingen som lärare eller rektor), att både grundskolan och gymnasiet skulle vara representerat av både arbetstagare och arbetsgivare, samt att representanter från Lärarförbundet respektive LR kom till tals. Detta har gjorts för att få till en relativt bred bild av den utveckling som har skett från det att skolan kommunaliserades fram till idag.

Figure

Figur  2  Tariffnivåer  1990  för  lärare  16  -  18  m.fl.  (grundskolans  adjunkter  (allmänna  ämnen,  högstadiet)  enligt  SA-S  (Arbetsgivarverket & Sveriges lärarförbund - SA-S, 1991, s
Figur 5 Löneplanstillägg efter uppnådd slutlön för gymnasielärare enligt SA-S (Arbetsgivarverket & Sveriges lärarförbund -  SA-S, 1991, s

References

Related documents

I vår studie om elevernas arbete med filmskapande blir detta perspektiv relevant genom den komplexitet som beskrivits tidigare, där eleverna behöver ha rent

Jag undrade varför det inte var lika naturligt för operationssjuksköterskan, till skillnad från andra yrkeskategorier inom hälso- och sjukvård, att få möta patienten och

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

Den första slutsatsen från den empiriska analysen är att det bland eleverna i undersökningen finns ett stöd för demokrati i allmänhet och, även mer specifikt,

Men public service skiljer sig från de kommersiella kanalerna när det gäller tittarsiffror som en variabel för utbudet på så sätt att det inte behöver vara styrande

Faktorerna som påverkar hur lätt vagnen är att manövrera är vikten, val av hjul och storleken på vagnen. Val av material påverkar vikten i stor utsträckning och då vagnen ska

Andreas Andersson och Nicklas Björk har i sitt examensarbete inom lärarutbildningen, Demokrati i lärarens vardag: En kvalitativ studie om grundskolelärares uppfattningar om

48 Dock betonade Tallvid att datorn innebar en ökad motivation hos eleverna något som återspeglats i deras akademiska prestationer i skolan, även hos elever som tidigare