SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Tjänsteman eller industriarbetare?
En undersökning om hur studie- och yrkesvägledare i grundskolan tänker, resonerar och arbetar i relation till social snedrekrytering till högre studier
White or blue collar?
A study about how guidance counselors in primary school think, reason and work in relation to social bias in recruitment to higher education
Victor Åkerberg
Jonas Persson
Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare Datum för uppsatsseminarium: 2020-06-03 Examinator: Irene Andersson Handledare: Elin Ennerberg
3
Sammanfattning
Det har länge varit målsättningen i svensk utbildningspolitik att minska social snedrekrytering till högre studier. Forskning har gång på gång konstaterat fenomenets förekomst och påverkansfaktorer som social, kulturell och etnisk bakgrund. Utifrån den breda forskningen om social snedrekrytering som fenomen, var syftet i undersökningen istället att studera hur och när den sociala snedrekryteringen uppstår enligt studie- och yrkesvägledare på grundskolan. Vi vill även studera hur vägledarna arbetar för att begränsa den sociala snedrekryteringen till högre studier.
I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av tio studie- och yrkesvägledare verksamma i den kommunala grundskolan. Det empiriska resultatet visade på att studie- och yrkesvägledarna är medvetna om social snedrekrytering till högre studier och att de på olika sätt arbetar för att stävja fenomenet och vidga elevernas perspektiv och handlingsutrymme så att de gör medvetna val. Utifrån deras utsagor, såg vi ett antal mönster i hur studie- och yrkesvägledarna tänker kring och arbetar för att stävja social snedrekrytering till högre studier.
Vi analyserade resultatet utifrån begrepp som habitus, handlingshorisont, fält och kapital i den sociologiska karriärteorin i Careership av Hodkinson och Sparkes och av sociologen Pierre Bourdieu. I analysen såg vi att status och uppväxtmiljö är stora påverkansfaktorer. Analysen visar att det kan vara eftersträvansvärt att forska mer om social snedrekrytering till högre studier och hur det kan förebyggas och motverkas tidigt i grundskolan.
Nyckelord: Fält, habitus, handlingshorisont, kapital, studie- och yrkesvägledning, social snedrekrytering, social bakgrund och tidigare vägledningsinsatser.
4
Förord
Vi vill ta tillfället i akt att tacka informanterna i vår undersökning för att ni valde att ställa upp och avsätta er värdefulla tid för att låta er intervjuas. Det står utom alla tvivel att vår undersökning inte hade fått se dagens ljus utan er medverkan. En annan konsekvens är att undersöknings syfte att undersöka och belysa hur studie- och yrkesvägledare tänker, resonerar och arbetar i relation till social snedrekrytering till högre studier, inte hade blivit besvarad. Vi vill också passa på att tacka Janna Lundberg, på Malmö universitet, som i förarbetet till studien, bidrog med värdefulla kommentarer och tips. Sist men inte minst, vill vi författare tacka vår handledare Elin Ennerberg, för hennes insiktsfulla och värdefulla feedback, som avsevärt höjde kvaliteten på vårt examensarbete.
Arbets- och ansvarsfördelning
Efter ett intressant och givande samarbete under utbildningens fördjupningsarbete bestämde vi oss för att även skriva uppsatsen tillsammans. Inför arbetet med c-uppsatsen resonerade vi oss tillsammans fram till ämnesval, syfte och frågeställning och har genomgående haft ett delat huvudansvar i skrivandet av examensarbetets samtliga delar. De fåtal gånger vi inte arbetat tillsammans rent fysiskt, har vi samverkat via telefon och Google drive. Intervjuerna gjordes gemensamt och vi valde att transkribera hälften var och innehållsanalysen av det insamlade empiriska materialet bearbetades tillsammans och i samförstånd.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.1 Syfte och frågeställning ... 9
1.2 Avgränsningar ... 9
2. Tidigare forskning ... 10
2.1 Social snedrekrytering till högre studier... 10
2.2 Studie- och yrkesvägledning som resurs ... 13
2.3 Rapporter med relevans för vår studie... 15
3. Teoriförankring ... 17
3.1 Careership ... 17
3.1.1 Karriärbeslut fattas på ett pragmatiskt och rationellt sätt baserat på individens habitus ... 17
3.1.2 Individens interaktioner med andra på fältet påverkas av att de har ojämlika resurser ... 18
3.1.3 Individen fattar beslut som påverkas av omväxlande perioder av rutiner och brytpunkter inom ett livslopp ... 19
4. Metod ... 20
4.1 Metodval ... 20
4.2 Datainsamling ... 21
4.3 Urval ... 22
4.4 Presentation av undersökningens informanter ... 23
4.5 Analysmetod ... 24
4.6 Etiska ställningstaganden ... 24
5. Resultat ... 26
5.1 Hur tänker, resonerar och arbetar studie- och yrkesvägledare på grundskolan i relation till social snedrekrytering till högre studier? ... 26
6
5.1.1 Social snedrekrytering till högre studier grundläggs i tidig ålder ... 26
5.1.2 Elevernas sociala bakgrund ... 28
5.1.3 Elever omedvetna om strukturell påverkan ... 28
5.1.4 Status ... 29
5.1.5 Goda betyg ... 31
5.1.6 Tidiga vägledningsinsatser ... 31
5.1.7 Vidga perspektiv och medvetandegöra ... 32
5.2 Resultatsammanfattning ... 34
6. Analys ... 35
6.1 Habitus och handlingshorisont ... 35
6.2 Kapital och fält ... 37 6.3 Analyssammanfattning ... 38 7. Diskussion ... 40 7.1 Resultatdiskussion ... 40 7.2 Metoddiskussion ... 43 7.3 Teoridiskussion ... 44
7.4 Diskussion kring framtida forskning ... 45
8. REFERENSER ... 47
9. Bilaga ... 53
7
1. Inledning
Utbildningspolitiken i Sverige har sedan 1970-talet verkat för att minska den sociala snedrekryteringen till högre studier genom reglering i läroplanen. Utgångspunkten är att fenomenet social snedrekrytering orsakas av elevernas sociala, kulturella och etniska bakgrund och ligger till grund för deras val av högre studier (Stenberg 2016, 81). I en statlig offentlig utredning (SOU 2003:28, 64) konstateras det utifrån forskning att den sociala snedrekryteringen till högre studier grundläggs tidigt. Det sker redan i grundskolan och i övergången mellan grund- och gymnasieskola och genom elevernas gymnasieval. Konsekvensen är ökade utbildningsklyftor i samhället. Ytterligare en SOU (2003:96, 134–135) pekar ut att den sociala snedrekryteringen till högre studier kan relateras till grundskolan, utifrån att elever till tjänstemän som växer upp i studievana hem, har högre betyg än andra sociala grupper.
Skolverket (2013, 11, 36) anger i de allmänna råden att syftet med studie- och yrkesvägledningen i grundskolan är att skapa förutsättningar för eleverna att orientera sig gällande studier och yrken, samt ge eleverna möjlighet att göra väl underbyggda karriärval via en strukturerad och vetenskapsbaserad studie- och yrkesvägledning. För att ge eleven ett bredare perspektiv och ökat handlingsutrymme, krävs vägledningsinsatser som utmanar elevens föreställningar, utifrån sin sociala bakgrund. I Lgr 11 – läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket 2016) står det under punkterna 2.2. och 2.6, att skolan ska verka för att eleverna i grundskolan utvecklar en kunskapsgrund för vidare utbildning genom att överblicka olika valmöjligheter och kunna göra välgrundade studie- och yrkesval som inte begränsas av social eller kulturell bakgrund.
Paradoxalt nog är stödet för elevers framtidsval mycket svagt reglerat på grund av avregleringsreformer under 1990-talet som innebär att enskilda kommuner och skolor bestämmer resurstilldelningen för studie- och yrkesvägledningen. Det finns idag också stora skillnader mellan de nordiska länderna. I Sverige saknas, i motsats till övriga nordiska länder, ett schemalagt specifikt kunskapsämne som utvecklar elevernas
8
karriärlärande och valkompetens (Lundahl, Lovén, Lindblad, Holm & Rolfsman 2020, 22).
Tidigare svensk forskning, sedan början av 2000-talet och framåt, har visat på brister i grundskolans studie- och yrkesvägledning, som handlar om avsaknaden av insatser som vidgar elevernas handlingsutrymme, utifrån deras kön, sociala eller kulturella bakgrund (Lovén 2000; SOU 2019:4). Vi menar att detta underminerar möjligheterna att genom vägledningsinsatser förebygga och motverka social snedrekrytering till högre studier och klasskillnader i samhället.
Enligt högskolelagen 1 kap. 5 § (1992:1434) ska högskolor och universitet aktivt arbeta med att öka mångfalden och minska den sociala snedrekryteringen till högre studier genom breddad rekrytering till högskolan. En viktig aspekt är att människor eller grupper inte ska missgynnas i övergången till högre studier vid högskola eller universitet på grund av sin sociala bakgrund. Detta står i bjärt kontrast till en färsk rapport från Universitetskanslersämbetet (2019, 58–60) baserad på en longitudinell studie. Rapporten visar att den sociala snedrekryteringen fortgår och är stadigvarande över tid, utifrån influenser som social bakgrund, nationalitet och föräldrarnas utbildningsnivå. Ungdomar till högutbildade föräldrar väljer i högre utsträckning att gå vidare till högre studier vid högskola och universitet än elever med lågutbildade föräldrar.
Vårt intresse för att undersöka fenomenet social snedrekrytering till högre studier väcktes i samband med vår utbildnings sociologikurs och vårt fördjupningsarbete. Vi blev därigenom medvetna om betydelsen av elevers sociala bakgrund i deras gymnasieval och kommande karriärval. Utifrån denna bakgrund kunde vi under våra VFU-perioder på olika grundskolor, se tecken på problematiken social snedrekrytering till högre studier, dels genom att vara delaktig i det dagliga pedagogiska arbetet, men även i vår vägledningspraktik med olika elever.
Våra tankar och idéer om att det behövs tidigare vägledningsinsatser i grundskolan fick vi bland annat genom SOU (2019:4) “Framtidsval - karriärvägledning för individ och samhälle och Gottfredsons (2002) forskning som visar att individer redan i förskoleålder, starkt influeras av sociala miljöer där olika yrken porträtteras och kodas utifrån kön, status och makt.
9
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med undersökningen är att studera hur och när den sociala snedrekryteringen uppstår enligt studie- och yrkesvägledare på grundskolan. Vi vill även studera hur vägledarna arbetar för att begränsa den sociala snedrekryteringen till högre studier. Med utgångspunkt i detta syfte formulerar vi vår forskningsfråga enligt följande:
- Hur tänker, resonerar och arbetar studie- och yrkesvägledare på grundskolan i relation till fenomenet social snedrekrytering till högre studier?
1.2 Avgränsningar
Det hade varit intressant att undersöka hur elever, pedagoger, rektorer och huvudmän tänker och resonerar kring social snedrekrytering till högre studier i grundskolan. Dock har vi i vår aktuella undersökning valt att avgränsa oss till yrkesgruppen studie- och yrkesvägledare. Vidare har vi avgränsat oss till studie- och yrkesvägledare inom kommunal grundskola och geografiskt inom ett och samma län. Social snedrekrytering till högre studier påverkas av faktorer som individens sociala bakgrund, kön och etnicitet (Stenberg 2016, 81). Det hade blivit ett för omfattande arbete om vi skulle gått in på djupet i alla dessa tre delar, social bakgrund, kön och etnicitet. Av denna anledning valde vi således att avgränsa oss till att fokusera på faktorer som social bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå och dess betydelse för social snedrekrytering till högre studier.
10
2. Tidigare forskning
Vi fann i litteraturstudien till denna undersökning, att tidigare forskning under en längre tid har bedrivits på bred front, med fokus på att bekräfta förekomsten av fenomenet social snedrekrytering till högre studier, både i Sverige och internationellt. När det gäller förekomsten av forskning kring generella kompensatoriska och förebyggande insatser för att motverka social snedrekrytering till högre studier finns det ett betydligt mindre urval av vetenskapliga undersökningar att tillgå. Gällande vår infallsvinkel att undersöka social snedrekrytering som fenomen och problematik, ur studie- och yrkesvägledares perspektiv, finns det ett ännu mindre urval av vetenskapliga studier att finna. Men även när den sociala snedrekryteringen uppstår. Det blir tydligt och uppenbart att det finns ett vetenskapligt kunskapsgap inom vårt valda ämnesområde. Detta faktumet blev ett incitament som gav oss inspiration och motivation för att studera hur och när den sociala snedrekryteringen till högre studier, uppstår enligt studie- och yrkesvägledare på grundskolan, men även hur vägledarna arbetar för att begränsa detta samhällsfenomen. Vi redogör i detta kapitel för tidigare forskning utifrån en bred flora av referenser från olika undersökningar inom ämnesområdet under rubrikerna; social snedrekrytering till högre studier, studie- och yrkesväglednings som resurs. Under den tredje rubriken: rapporter med relevans för vår studie, har vi samlat två rapporter som har relevans för vår undersökning men som inte bygger på forskning utan på sammanställning och analys av statistik.
2.1 Social snedrekrytering till högre studier
Utifrån en kvantitativ undersökning, som genomfördes via enkätfrågor, till tusen svenskar, och som presenteras i “Utbildning går i arv” från Universitets- och högskolerådet (2017, 5, 33–37) framkommer det att 72 procent av grundskoleeleverna inte kan erinra sig att de varit delaktiga i några vägledningsinsatser gällande utbildning och yrkesval alls under sin utbildning. Vidare säger resultatet att information om högre
11
studier vid högskola och universitet inte nått fram till mer än hälften av eleverna i gymnasieskolan, vilket är den tidsperiod då beslutet att studera vidare till högre utbildning fattas. Sammantaget indikerar detta ett uppenbart behov av informations- och vägledningsinsatser, inom ramen för grund- och gymnasieskola, för att visa vägen till högre studier. Sett utifrån detta perspektiv pekar rapporten ut nödvändiga förändringsfaktorer, för att arbeta kompensatoriskt och stävja samhällsfenomenet social snedrekrytering till högre studier. Det föreslås tidigare vägledningsinsatser, då internationell forskning genomförd av Anders och Micklewright (2015), visat att tanken på högre studier väcks innan man fyllt 14 år, med början redan i grundskolan och som en röd tråd fram och genom gymnasieskoltiden. En annan förändringsfaktor som rapporten lyfter fram innebär att fokusera på förstärkta vägledningsinsatser på platser och orter, där det finns en traditionellt låg andel elever, som går vidare till högre utbildning på högskola och universitet.
En annan studie redogörs i “Förkunskaper, social bakgrund och rekrytering till högskolan” (Universitetskanslersämbetet 2018, 1–6). Undersökningens urval är baserat på individer födda 1991 och resultatet påvisar att en tredjedel av elever med föräldrar som endast har grundskoleutbildning påbörjar högre studier. Siffran för elever till föräldrar med akademisk utbildning låg på 87%. Sett ur ett betygs- och meritvärdesperspektiv, i relation till elevernas utbildningsnivå och övergången till högre studier, visar resultatet att det var 92% av eleverna från akademiska hem och med ett betygssnitt på 15–17, som gick vidare till högre studier. Förhållandet för eleverna med lågutbildade föräldrar var i detta fall 65%. Det finns således en koppling mellan elevernas sociala bakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå och elevernas betyg och benägenheten att söka sig till högre utbildning.
En vetenskaplig rapport från Universities UK (2016, 7–9) är en engelsk undersökning av den sociala mobiliteten till högre studier och avslutas med slutsatser och rekommendationer av nödvändiga förändringsfaktorer, för att stävja social snedrekrytering till högre studier. Fokus för undersökningen är engelska universitet och det framkommer behov av ytterligare forskning av social snedrekrytering till högre studier. Bland resultat och slutsatser nämns nödvändigheten av att arbeta bort den allmänna myten om att det inte går att studera på akademisk nivå, om inte eleven går oavkortat till högre studier i direkt anslutning från gymnasieutbildningen, via informations- och upplysningsinsatser. Vidare nämns en annan slutsats som innebär att
12
det även behövs tydligare informationsinsatser, i relation till elevernas val till högre studier, och mer omfattande samarbete mellan utbildningsorganisationer på grund- gymnasie- och universitetsnivå och med arbetsmarknadens arbetsgivare.
I en internationellt publicerad artikel av Weedon och Riddell (2014, 26–44) presenteras en europeisk studie, baserad på insamlad data från Eurostat och Eurostudent, som analyseras för att undersöka deltagande i högre studier, sett ur en socioekonomisk synvinkel och som omfattar alla länder i Europa. Empirin påvisar ett tydligt samband mellan att påbörja akademiska studier och föräldrarnas utbildningsnivå. Elever med högutbildade föräldrar innebär en högre sannolikhet att påbörja högre studier, vilket även underlättar deras etablering på arbetsmarknaden i alla europeiska länder. Den sociala bakgrunden sett ur föräldrarnas utbildningsnivå ökar alltså sannolikheten att välja högre utbildning och att den sociala snedrekryteringen till högre studier fortgår.
Beach och Dovemark (2009, 700) utförde en internationellt publicerad etnografisk studie av två åttonde klasser, på två olika skolor, i Sverige. Den ena skolan ligger i ett uttalat medelklassområde medan den andra ligger i ett område av författarna benämnt som höghusområde, med hyreslägenheter. Ett av resultaten de kom fram till, är att utbildningssystemet reproducerar de sociala klyftorna och social snedrekrytering till högre studier. Med andra ord elever som har föräldrar rika på resurser som socialt, ekonomiskt och kulturellt kapital tenderar att gå vidare till högre utbildning och bli utbildningsrika. Medan de elever som kommer från socioekonomiskt svagare förhållanden hamnar på efterkälken och har lägre ställda förväntningar och utbildningsfärdigheter.
Ytterligare en internationellt publicerad artikel av ryska forskare som (Frolova, Gegel & Lebedeva 2015, 368–374) presenterar resultat från en långtidsstudie, med en analys av insamlad data från ryska universitetsstudenter som ingår i PISA-projektet. Men även en analys av sambandsmönster mellan högre utbildning, den sociala bakgrunden och utbildningssystemet på lokal nivå och kontext. Studien omfattar dessutom en jämförelseanalys utifrån internationellt insamlad data in PISA- undersökningar i ett mer än ett 70-tal länder och som startade 2005, och därefter med uppföljande undersökningar vart tredje år. Studien avslutas med några huvudsakliga slutsatser av framgångsfaktorer för att öka studenternas studieresultat på akademisk nivå och stävja social snedrekrytering till högre studier. Bland annat nämns en nödvändighet av att stärka och stötta studenter utifrån förhållningssättet att alla kan lyckas, både akademiskt och i samhället. Det
13
framkommer även en nödvändighet av att investera resurser i det högre utbildningssystemet för att gynna familjer med låg utbildningsnivå.
I en artikel av Jonsson och Beach (2015, 703–716) undersöks ungdomar i 15–16 årsåldern på ett svenskt akademiskt gymnasieprogram och deras stereotypa tankekonstruktioner om den egna och gruppens identitet. Man undersöker även deras uppfattningar om jämnåriga på yrkesprogrammen utifrån att de går separata utbildningar och vilka konsekvenser detta får av olika stereotypa föreställningar. Empirin har man utvunnit ur en större kvantitativ undersökning. Resultatet av undersökningen visar på att det finns påtagliga och kraftigt negativa stereotypa föreställningar hos studenterna på högskoleförberedande (akademiskt) program om studenterna på yrkesprogrammen. De som studerar på ett högskoleförberedande program ges mer intellektuella attribut, medan de som går ett yrkesförberedande program, betraktas som mer primitiva. Detta inverkar extremt negativt på en framtida social solidaritet och ett opartiskt förhållningssätt. Som förslag till att komma till rätta med problematiken föreslår Jonsson och Beach att elever från både högskole- och yrkesprogrammen ska ha gemensamma och mixade lektioner i de ämnen som är obligatoriska för alla gymnasieprogram som språk, matematik, och samhällsvetenskap.
2.2 Studie- och yrkesvägledning som resurs
I rapporten “Att välja utbildning. Betydelse för individ och samhälle” (Stenberg 2016, 10–14), redovisas att forskning utifrån perspektivet nationalekonomi och studie- och yrkesvägledning har ökat de senaste åren. I resultatet framkommer det att studie- och yrkesvägledning förmår minska förekomsten av social snedrekrytering till högre studier, dock behövs det mer forskning inom detta forskningsfält. Om människor i sina karriärval begränsas utifrån faktorer som social- och kulturell bakgrund eller kön, kan detta i förlängningen leda till ineffektiv kompetensförsörjning genom att individens kompetenser och karriärmöjligheter blir sämre överensstämmande och matchade. Det föreslås, vidare utifrån resultatet, att det ska vara obligatoriskt att träffa studie- och yrkesvägledare, samt att vägledningen ska vara hela skolans ansvar och vara opartisk som ett led i att stävja social snedrekrytering till högre studier – vilket varit inskrivet i
14
läroplanen sedan 70-talet. Opartiskheten innebär att studie- och yrkesvägledare inte ska vara en del av den konkurrens som finns om studenter till olika skolor och utbildningar, utan ska ge neutral vägledning. Det föreslås därför att studie- och yrkesvägledare inte ska vara placerade och bundna till specifika skolor.
Lovén (2000, 18, 270–272) undersökte och analyserade vägledningssamtal i relation till gymnasievalet med elever i årskurs 9 utifrån perspektiven: eleven, vägledaren och samhället. Då, för tjugo år sedan, visade resultatet att vägledningen inte var tillräckligt integrerad i läroplanen och att studie- och yrkesvägledare kom in i processen på ett för sent stadie. På så sätt blev studie- och yrkesvägledarnas roll i första hand att genomföra enskilda samtal med elever i årskurs 9. Syftet med samtalen var att vidga elevernas perspektiv och skapa förutsättningar för välgrundade gymnasieval, oavsett deras social bakgrund. Det uppskattades av eleverna men visade sig vara problematiskt för vägledarna, då elevernas självkännedom var limiterad och deras sociala bakgrund kunde verka begränsande för dem. Vidare visade resultatet att eleverna blev passiva i samtalen genom att vägledarna styrde med målsättningen att genomföra gymnasievalet och därmed samhällsmålsättningen.
Lovén och Dresch (2010, 37, 58–59) har i en annan undersökning studerat ungdomars väg från grundskolans sista år till gymnasieskolans andra år. Frågeställningarna berörde elevernas tankebanor och medvetenhet om vilka faktorer som påverkar deras gymnasieval. I resultatet framkommer det att eleverna eftertraktar vägledning i större utsträckning och att de har svårigheter att selektera utifrån ett stort utbud av information. Men också att många elevers felval beror på omedvetenhet om sina egna resurser och att de begränsas av sin sociala bakgrund i sitt gymnasieval. Resultat föranleder en vägledningsverksamhet som inventerar elevers styrkor och svagheter och vidgar deras perspektiv.
Skolinspektionen (2013, 5–8) genomförde granskning av 34 grundskolor runtom i Sverige och den kvalitet på vägledning som bedrivs där. Undersökningen innehöll ett stort antal kvalitativa intervjuer samt en stor kvantitativ undersökning där studie- och yrkesvägledare, rektorer, huvudmän, lärare och elever deltog. Resultaten visar, i likhet med Lovéns (2000) avhandling, att vägledningen inte ger eleverna det beslutsunderlag och stöd som är nödvändigt för att göra genomtänkta karriärval i gymnasievalet. Det innebär att eleverna blir de tvungna att söka stöd i sina sociala nätverk, vilket riskerar bli ett incitament för en fortsatt social reproduktion. Vidare brister vägledningen i att vidga
15
elevernas perspektiv i relation deras sociala bakgrund och deras gymnasieval. Andra brister återfinns i planering, målsättning och uppföljning av vägledningen samt att vägledningen inte anses vara hela skolans ansvar.
År 2017 tillsatte regeringen och utbildningsdepartementet en särskild utredning i uppdrag att utföra en granskning och undersökning i hur studie- och yrkesvägledningen inom ramen för grundskolan kan utvecklas. Detta utmynnade i den statliga offentliga utredningen - SOU (2019:4) “Framtidsval - karriärvägledning för individ och samhälle” som påvisade påtagliga brister inom studie- och vägledningen. Bristerna bestod i tillgången för eleverna till vägledning, samt dess kvalitet. Man menar också att elever redan i låg och mellanstadiet behöver få tillgång till adekvat studie- och yrkesvägledning, något som inte sker idag i någon högre utsträckning. Detta är synnerligen oroande med tanke på vägledningens roll att stävja att eleverna begränsas av sin sociala bakgrund, kön och etnicitet, vilket kan leda till en ökad social snedrekrytering till högre studier och ökade samhällsklyftor.
2.3 Rapporter med relevans för vår studie
I årsrapporten från Universitetskanslersämbetet – “Universitet och högskolor” (2019, 11, 33–34) beskrivs översiktligt en aktuell lägesbild för Sveriges högskolor och universitet. Vidare förmedlas även en utveckling sett ur en mer vidsträckt horisont. I rapporten framgår det att när det gäller övergången från gymnasiestudier till högre utbildning är skillnaden stor, beroende om individen gick ett yrkesförberedande program eller ett högskoleförberedande program. Av eleverna på högskoleförberedande program var det åren 2014/15 en majoritet, 63 procent som gick vidare till högre studier, jämfört med endast tio procent på de yrkesförberedande programmen. Därtill framkommer det i en tidigare rapport från Universitetskanslersämbetet (2017, 9), att den sociala snedrekryteringen till högre studier etableras utifrån mönster före högskolan, genom att individer med olika bakgrund studerar på olika gymnasieprogram.
Vidare i rapporten från Universitetskanslersämbetet (2019, 11) framkommer det att individens benägenhet att påbörja högskolestudier, i hög grad kan relateras till individens
16
sociala bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå. Ju högre utbildning föräldrarna har, desto större sannolikhet är det att deras barn, påbörjar högre utbildning vid högskola eller universitet. I rapporten redovisas också omfattningen av den sociala snedrekryteringen till högre studier, inom OECD-länderna. I denna rapport pekas Sverige ut, som ett av de fem länder var den är som störst och mer eller mindre ett konstant fenomen, sett utifrån individer födda åren 1983–1993.
17
3. Teoriförankring
3.1 Careership
Careershipteorin (Hodkinson & Sparkes 1997) grundar sig på centrala begrepp från den franske sociologen Pierre Bourdieu (1986, 2008) som habitus, kapital och fält. Forskarna Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes (1997) bygger sin teori på sin forskning av ungdomars karriärval, utifrån faktorer som social klass, etnicitet och kön. Careershipteorin av Hodkinson & Sparkes (1997) kan sammanfattas i tre delar:
3.1.1 Karriärbeslut fattas på ett pragmatiskt och rationellt sätt baserat på
individens habitus
Pragmatiskt rationella beslut kan definieras som beslut fattade i en kontext och med ofullständig information. Kontexten i detta sammanhang tolkar vi som individens habitus. Enligt Careershipteorin, innebär begreppet habitus en sorts kognitiv navigation, för individers världsuppfattning och handlingshorisont. Individens upplevelser finns lagrade inom individen, kroppsligt såväl som själsligt sedan barnsben, vilket är grundläggande för betydelsen av begreppet habitus. Bourdieu definierar begreppet habitus enligt följande:
Habitusbegreppet – således själva grundtanken att människor inristade i sina egna kroppar och sinnen besitter seglivade system av dispositioner formade av deras dittillsvarande liv, dispositioner som tillåter dem att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen och som dessutom styr deras praktiker så att samma sociala värld återskapas eller förändras. (Bourdieu 2008, 19)
Vår bild av habitus kan liknas vid en ryggsäck där innehållet ständigt fylls på och byts ut under livets gång och består av hens erfarenheter och sociala bakgrund. Därmed anser vi
18
inte att individers habitus är hugget i sten. Careershipteorin (Hodkinson & Sparkes 1997) bygger på ett aktör- och strukturperspektiv där beslut fattas utifrån en kombination av perspektiven. Ungdomar fattar beslut, utifrån vad de upplever som möjligt att välja relaterat till deras habitus. Handlingshorisonten är själva ramen för vad ungdomar uppfattar som möjligt att välja och har sin utgångspunkt i strukturella möjligheter på utbildnings- och arbetsmarknaden och individens habitus. Vi anser handlingshorisonten som möjlig att vidga och därigenom skapa förutsättningar för elever att se nya möjligheter och ges ett ökat handlingsutrymme genom utmanande och perspektivvidgande studie- och yrkesvägledning.
3.1.2 Individens interaktioner med andra på fältet påverkas av att de har
ojämlika resurser
Bourdieus begrepp fält, beskrivs i Careershipteorin (Hodkinson & Sparkes 1997), som en arena i en social kontext, där olika aktörer/individer och institutioner konkurrerar med varandra, i sin strävan att uppnå målsättningar utifrån en inbördes maktrelation. Maktrelationerna bygger på att inneha och föra in rätt sorts kapital (kulturellt, socialt, ekonomiskt och symboliskt) till fältet, vilket genererar makt och bestämmer reglerna inom det specifika fältet. Vi tolkar detta, som att exempelvis eleverna i grundskolan har olika kapitalinnehav och förutsättningar, utifrån deras sociala bakgrund och samhällsklass. Vidare, innebär Careershipteorin, att karriärval härstammar från och inom dessa komplexa maktrelationer mellan olika aktörer inom det specifika fältet.
Bourdieus olika kapitalbegrepp definieras inte av Hodkinson och Sparkes (1997), men här följer en kortfattad definition från Bourdieu (1986, 242–244, 253): Ekonomiskt kapital innebär pengar och värdefulla materiella tillgångar. Kulturellt kapital innebär att kunna föra sig inom finkulturella sammanhang genom rätt kunskap, preferenser och att inneha verbala färdigheter samt utbildningskvalifikationer. Socialt kapital handlar om kontakter och socialt nätverk och det symboliska kapitalet innebär ett kapital som de andra aktörerna inom ett specifikt fält erkänner som värdefullt.
19
3.1.3 Individen fattar beslut som påverkas av omväxlande perioder av
rutiner och brytpunkter inom ett livslopp
En brytpunkt är en period i en individs liv då den upplever en förändring på något sätt. Dessa förändringar kan vara självinitierade (exempelvis flytta till en ny ort), strukturella (exempelvis börja skolan) eller påtvingade (exempelvis råka ut för en olycka). Perioderna mellan dessa brytpunkter kallar Hodkinson och Sparkes (1997) för rutin. Vid dessa perioder av rutin kan nya identiteter växa fram och vara en viktig del i förändringen av individens habitus. Avslutningsvis tolkar vi dessa brytpunkter eller vändpunkter som vägskäl i individens karriärresa, exempelvis gymnasievalet för eleverna i grundskolan. Vi kommer i vår undersökning att använda oss av Careership-teorin och Bourdieu i analysen av det empiriska resultatet, då karriärteorin med fördel kan användas för att visa hur elever genom perspektivvidgande vägledningsinsatser kan ges ett ökat handlingsutrymme.
20
4. Metod
4.1 Metodval
Vi valde efter en del betänkande en kvalitativ forskningsmetod utifrån en jämförelse, där vi beaktade och jämförde, för- och nackdelar med kvalitativ och kvantitativ metod. Larsen (2018, 35–36) skriver att för- och nackdelar med metoderna bör prövas mot vad som är centralt i undersökningen. Det fysiska mötet vid kvalitativa intervjuer minskar bortfall och ger möjlighet att ställa fördjupande uppföljningsfrågor, vilket ger bättre förståelse och validitet av det som undersöks. Dock kan närvaron av forskaren påverka informanten att svara som den tror att det förväntas av den – vilket kallas kontrolleffekten. Enkätundersökningar med kvantitativ metod innebär att forskaren inte behöver träffa respondenterna. Det sparar tid och ger anonymitet, vilket underlättar ärliga svar, men ger utrymme för missförstånd och möjligheten att ställa följdfrågor går om intet – vilket kan ge sämre validitet. Det som fick vågskålen att tippa över mot en kvalitativ metod i detta sammanhang, var att vi ville ha möjlighet att ställa spontana uppföljningsfrågor, för att fördjupa vår förståelse av informanternas berättelser och underlätta uppfyllelsen av undersökningens syfte och besvara frågeställningen. Det ansåg vi vara centralt i vår undersökning.
Vidare skriver Larsen (ibid, 33, 37, 159–161), att innan forskare tar ställning till vilken metod som är lämpligast att använda, behöver de också överväga vilken metod som de behärskar, och ha i åtanke att vissa metoder är mer tids- och resurskrävande än andra. När det gäller att behandla data är kvalitativ metod mer tidskrävande och fordrar ett mer omfattande arbete i analysen av det empiriskt insamlade materialet, än kvantitativ metod. I denna kontext kände vi oss bekanta och bekväma med kvalitativ metod, då det var en metod som vi kände att vi kunde hantera utifrån tidigare erfarenhet, vilket vi inte hade med kvantitativ metod. Denna fördel övervägde den kvalitativa metodens nackdel med en mer resurs- och tidskrävande analys av vår empiri från intervjuerna. En annan aspekt Larsen (ibid) beskriver, som forskare behöver beakta är att avståndet till källorna har betydelse i en kvalitativ metod, då det ofta handlar om fysiska möten med informanter. Just fysiska träffar med informanter, var något som vi fick överlåta till informanterna att
21
själva ta ställning till, med tanke på covid-19 och den rådande samhällssituationen i Sverige och omvärlden (Folkhälsomyndigheten 2020). Då det primära för oss var att gå på djupet i undersökningen genom förståelse av när och hur den sociala snedrekryteringen uppstår enligt studie- och yrkesvägledare på grundskolan och hur vägledarna arbetar för att begränsa den sociala snedrekryteringen till högre studier, fann vi utifrån ovanstående resonemang att en kvantitativ metod, inte vara ändamålsenlig i vår undersökning. Larsen (2018, 32–37), skriver i denna kontext, att kvalitativa metoder syftar till att göra undersökningar som beskriver karakteristika, fenomen och människor. Kvantitativ metod syftar till att samla in data av mer generell statistisk natur och lämpar sig bäst om man vill införskaffa en bred kunskap om ett område.
4.2 Datainsamling
Vid samtliga intervjutillfällen var vi båda närvarande. Enligt Larsen (2018, 132), kan detta bidra till att stärka undersökningens reliabilitet, då fler är med vid intervjutillfället samt transkriberar och tolkar studiens empiri. Vårt syfte med undersökningen är att studera hur och när den sociala snedrekryteringen uppstår enligt studie- och yrkesvägledare på grundskolan och hur vägledarna arbetar för att stävja den sociala snedrekryteringen till högre studier. Som ändamålsenlig metod bestämde vi oss för att använda kvalitativa intervjuer och en semistrukturerad intervjuguide för att samla in vårt empiriska material. När det gäller vårt val av kvalitativ metod är våra argument, som Larsen (2018, 35–37) skriver, att det mänskliga mötet har flera fördelar och ger ett lägre bortfall, men framför allt ökar det möjligheten att förstå de som vi intervjuar på ett djupare och mer mångfacetterat sätt.
Med tanke på covid-19 (Folkhälsomyndigheten 2020) och den rådande samhällssituationen blev vi tvungna att ompröva vårt beslut att i första hand genomföra fysiska intervjuer och ersätta dessa med digitala intervjualternativ som Skype- eller telefonintervjuer. Genom den initiala kontakten, gav vi informanterna autonomi att själva bestämma vilken intervjuform de föredrog, vilket gjorde att en majoritet valde ett digitalt alternativ som Skype- eller telefonintervjuer. Sammantaget baseras det empiriska materialet i undersökningen på tio intervjuer, varav två genomfördes fysiskt, fyra via Skype och fyra per telefon. Kvale och Brinkmann (2009, 163, 165–166) skriver att det
22
finns ett flertal intervjuformer att välja på såsom datorstödda intervjuer som sker genom en dator (chatt eller mejl) eller per telefon, vilket medför att geografiska begränsningar inte längre behöver beaktas. Nackdelen är att kroppsspråket inte går att läsa av om detta är avgörande för intervjun och undersökningen.
Janghorban, Latifnejad Roudsari och Taghipour (2014, 1) skriver att Skype kan användas av forskare vid genomförandet av kvalitativa intervjuer och som motsvarar fysiska intervjuer, utifrån att informantens icke-verbala språk förmedlas i intervjun. Under förutsättning att kamerabilden visar informantens huvud och överkropp. Skype-metoden eliminerar faktorer som geografiska avstånd och tidsspillan för resväg. Trots rådande omständigheter upplevde vi ingen skillnad mellan de fysiska intervjuerna och de som genomfördes via Skype – åtminstone inte några negativa skillnader. Telefonintervjuerna genomfördes endast undantagsfall och i de fall då Skype eller fysiska intervjuer inte var möjliga att genomföra. Anledningen till detta var att vi inte ville att den subtila och icke-verbala kommunikationen skulle gå om intet under intervjuerna. Vårt argument för att välja en semistrukturerad intervjuform är att det ökar informantens möjlighet att prata fritt och besvara frågorna med sin egen vokabulär. May (2013, 163) menar att med en semistrukturerad intervjumetod, så är det enklare för människor att med egna ord, besvara frågeställningarna och därmed ökar möjligheten till jämförelse av materialet visavi den ostrukturerade intervjumetoden.
4.3 Urval
Larsen (2018, 125) skriver att godtyckligt urval handlar att göra en bedömning av urvalet utifrån olika krav som exempelvis utbildning och geografiskt läge. I vårt godtyckliga urval utgick vi från informanter som är examinerade och yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare inom kommunala grundskolor i ett och samma län. Anledningen till detta är att vi inte ville att undersökningen ska handla om en jämförelse mellan kommunala och fristående skolor och att begränsa restiden för eventuella fysiska intervjuer. En annan aspekt var att avgränsa undersökning rent geografiskt för att det skulle vara hanterbart för oss att genomföra vår studie utifrån rådande tidsramar. En ytterligare aspekt i vårt godtyckliga urval handlade om att vi kontaktade informanter i kommuner med olika socioekonomiska förutsättningar bland invånarna, för att se om det skulle ge en mer
23
rättvis bild av hur informanterna tänker, resonerar och arbetar i relation till social snedrekrytering till högre studier.
För att hitta och komma i kontakt med lämpliga informanter har vi kontaktat en handledare från en tidigare VFU-plats som gett oss kontaktuppgifter till ett stort antal studie och yrkesvägledare som vi valde att kontakta via mejlutskick, vilket passade vårt godtyckliga urval. Larsen (ibid) skriver att denna metod kallas snöbollsmetoden, vilket innebär att forskaren tar hjälp av initierade personer som kan förmedla sin kunskap om nyckelpersoner för undersökningen.
4.4 Presentation av undersökningens informanter
Studiens informanter är tio till antalet och har ett åldersspann på 27 till 64 år. När det kommer till könsfördelningen är nio av dem kvinnor och en man. Detta var inget vi aktivt strävade efter, men så ser könsfördelningen ut på ett ungefär i relation till antalet antagna studenter, till studie- och yrkesvägledarutbildningen vid Stockholms universitet sedan 2014–2018 (Antagningspoäng 2018). Vår egen erfarenhet från studie- och yrkesvägledarutbildning vid Malmö universitet, styrker bilden av könsfördelningen från Stockholms universitet. Samtliga informanter är examinerade och verksamma studie- och yrkesvägledare på kommunal grundskola och med en professionserfarenhet som sträcker sig mellan 2,5 och 30 år. När det gäller tjänstgöringsgrad har sju av informanterna heltidstjänst på en eller två skolor och tre har deltidstjänst på en eller två skolor. Andra skillnader mellan informanterna är att de lokala förutsättningarna varierar på deras arbetsplatser och i kommunerna. Slutligen är en annan gemensam faktor att samtliga informanter är ensamma i sin profession på respektive arbetsplats. Nedan följer en redogörelse (dag/mån/år) för när de olika informanterna intervjuades:
- Informant 1, intervjuad: 27032020 - Informant 2, intervjuad: 08042020 - Informant 3, intervjuad: 14042020 - Informant 4, intervjuad: 26032020 - Informant 5, intervjuad: 15042020 - Informant 6, intervjuad: 08042020 - Informant 7, intervjuad: 07042020
24 - Informant 8, intervjuad: 27032020 - Informant 9, intervjuad: 23032020 - Informant 10, intervjuad: 01042020
4.5 Analysmetod
Vi har använt oss av innehållsanalys för att tolka vårt empiriska material. Detta arbete har utförts tillsammans för att uppnå största möjliga förståelse av det insamlade empiriska materialet. Larsen (2018, 159–160) menar att undersökningens empiri bearbetas och förenklas genom analysen. När innehållsanalysen används, i kvalitativa undersökningar, handlar det om att bearbeta det empiriska materialet genom att upptäcka olika mönster, koda och kategorisera för att sedan presentera detta med citat eller text. Således har vi kodat och avidentifierat transkriberingarna från de intervjuer vi genomfört med våra informanter. Vi har därefter delat upp empirin i olika teman för att lättare kunna se mönster och kopplingar mellan informanternas utsagor.
4.6 Etiska ställningstaganden
Larsen (2018, 16) skriver att forskningsetik innebär normer som ska säkerställa att forskningen är moraliskt försvarbar, genom att den bedrivs i enlighet med Vetenskapsrådets riktlinjer. Samhällsforskning innebär ofta mellanmänsklig kontakt med exempelvis informanter vid intervjuer. Vår studie ingår i det samhällsvetenskapliga forskningsfältet och för att säkerställa ett professionellt förhållningssätt och en god forskningsetik, har vi följt Vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska principer och krav. Dessa innebär att informanterna informerades om att deras deltagande skedde helt via eget samtycke och att de deltog anonymt. Vi informerade även om att de när som helst kunde avbryta intervjun och vårt samarbete. Dessutom förklarades syftet med vår studie och vad som förväntades av dem som informanter och att deras uppgifter inte kommer att nyttjas i någon annan studie. Sedermera har samtliga informanter i vår undersökning informerats om att deras personuppgifter behandlas med deras samtycke. Detta sker
25
genom att de undertecknat en ändamålsenlig samtyckesblankett, utformad av Malmö universitet, var informanternas samtycke framgår och att det kan återkallas av dem själva när helst de önskar. Vårt empiriska material finns sparat i mappar på våra personliga datorer utom räckhåll för andra än oss själva. Avslutningsvis valde vi att anonymisera informanterna genom att endast benämna dem med en siffra i texten så att deras arbetsplats och geografiska läge inte framkommer för läsarna.
26
5. Resultat
I detta kapitel redovisas de empiriska resultaten från studien. Vi har i vår undersökning genomfört kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare inom ramen för den kommunala grundskolan. Genom informanternas berättelser har vi identifierat ett antal genomgående mönster som redovisas utifrån huvudtemat: hur tänker, resonerar och arbetar studie- och yrkesvägledare på grundskolan i relation till social snedrekrytering till högre studier. Därunder följer sju olika underrubriker. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av de centrala delarna av studiens resultat.
5.1 Hur tänker, resonerar och arbetar studie- och
yrkesvägledare på grundskolan i relation till social
snedrekrytering till högre studier?
5.1.1 Social snedrekrytering till högre studier grundläggs i tidig ålder
Åtta av tio informanter ger uttryck för liknande tankegångar som handlar om att fenomenet social snedrekrytering till högre studier grundläggs i tidig ålder och redan på grundskolenivå. De menar att det finns en tidig påverkan och att elevers uppfattning om yrken formas i tidig ålder, vilket påverkar vad de ser som möjliga utbildnings- och yrkesval. Informant 10 tänker att det är redan i grundskolan som den sociala snedrekryteringen cementeras. Hen menar att det sätts ett för stort fokus på ämneskunskap och på så vis förloras ämnenas relation till arbetslivet. Ytterligare en röst i sammanhanget ges av informant 9:
Jag tänker ju när man säger grundskolan så anges ingen ålder men jag tror att det kommer tidigt i grundskolan. Jag tror att det är Gottfredson som har en teori som säger att könsnormer begränsar yrkesval och att det kommer i sexårsåldern och att status kommer i tolvårsåldern och lite andra grejor däremellan. Det som påverkar yrkesvalet byggs på under grundskolan. Informant 9 (23032020)
27
En de åtta informanterna menar att den sociala snedrekryteringen grundläggs väldigt tidigt, redan när en individ föds och tiden fram till förskoleklass.
Jag säger att det är när man föds och i förskolan som man präglas. Jag tänker bara på ett litet barn vars föräldrar läser sagor för barnen alternativt föräldrar som inte kanläsa för sina barn och det är ju klart att det påverkar. Informant 8 (27032020)
Samtliga informanter efterlyser tidiga vägledningsinsatser redan i F-klass, lågstadiet och på mellanstadiet och anser detta som nödvändigt för att motverka social snedrekrytering till högre studier. Två av dem preciserar att det handlar om att arbeta kompensatoriskt genom att stödja elever med lågutbildade föräldrar och för att elever ska se nyttan med betyg och skolgång, som ett led i att höja deras motivation och att visa vägen till högre studier, vilket formuleras av informant 9:
Vi gör det lite redan nu med start i 5:e klass. Men delvis är det för att elevernas ska få bekanta sig med begreppen och börja fundera redan där och då på kommande val i högstadiet, så det inte kommer som en chock senare. Anledningen till de tidigare vägledningsinsatserna är att öka motivationen hos eleverna för att de ska förstå varför de ens går i skolan och vad betyg kan användas till. Det är ju mycket för att lyfta deras blick och att de kanske söker sig till högre studier. Informant 9 (23032020)
Informanterna menar att det är för sent att motverka social snedrekrytering till högre studier enkom genom vägledningsverksamhet i högstadiet. En av Informanterna berättar om sin syn på saken.
Jag tror ju på att börja i 4:an, 5:an eller 6:an och jobba mycket mer med studie- och yrkesvägledning då, för när de kommer upp i 7:an och 8:an så är det redan kört för det mesta, då dom är präglade hemifrån. I 5:an och 6:an vill dom fortfarande bli fotbollsproffs. Informant 6 (08042020)
28
5.1.2 Elevernas sociala bakgrund
En övervägande majoritet, åtta av tio informanter, uttrycker att elevernas sociala bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå ligger till grund för social snedrekrytering till högre studier. Detta kommer till uttryck genom att informanterna upplever att eleverna präglas av sin hemmiljö, sina föräldrar och deras utbildningsnivå, vilket speglas av informant 6 berättelse:
Jag vet ju att elever över huvud taget är rätt så präglade av det som kommer hemifrån och att många elever som väljer högskoleförberedande program oftast kommer från familjer där föräldrarna har högre utbildning och att det kan vara lite fult att välja yrkesprogram eftersom det av någon anledning värderas lägre. Det är jättesvårt att påverka det som kommer hemifrån, föräldrarna är ju en av de största, eller familjebakgrunden är den största egentliga faktorn bakom det här med social snedrekrytering till högre studier, tror jag. Informant 6 (08042020)
Informanterna menar att elever med lågutbildade föräldrar, inte i samma utsträckning förväntas välja högskoleförberedande program och högre studier, som i fallet med högutbildade föräldrar. Det behöver inte alltid vara uttalade förväntningar från de högutbildade föräldrarna, men att högskoleförberedande program och högre studier är självklara val, vilket informant 10 sätter ord på:
Det handlar om förebilder och i vissa familjer är det självklart och givet att deras barn ska gå vidare till högre studier. Informant 10 (01042020)
5.1.3 Elever omedvetna om strukturell påverkan
De flesta elever är omedvetna om vad som påverkar deras val och väljande, anser 8 av 10 informanter. Eleverna inser inte att de begränsas i sitt val och väljande genom att deras bakgrund präglar dem och ser inte andra möjligheter och alternativ som finns tillgängliga för dem.
Jag tror att eleverna tror att dom gör sina val helt enkelt men jag tror inte att dom fattar sina egna beslut helt själva, nej. Dom ser vad dom har att välja på men dom har indirekt redan valt bort en hel del på grund av olika påverkansfaktorer, men dom tycker att dom väljer själva men att dom inte gör det då dom har med sig sin bakgrund som säger att det här är inget för mig. Informant 6 (08042020)
29
Två av informanterna menar dessutom att det är svårt att medvetandegöra elever om vilka påverkansfaktorer som påverkar dem och att de upplever att eleverna inte gör den typen av reflektion. Detta uttrycks av informant 9:
Jag försöker göra dom medvetna och har lektioner i hur man påverkas i valsituationer men jag tror att även om jag har de lektionerna och dom förstår vad jag säger så är dom omedvetna om vad som påverkar dom. Informant 9 (23032020)
Studie- och yrkesvägledarna arbetar alltså aktivt i sin vägledningspraktik, men upplever ändå svårigheter med att lyckas i sina föresatser.
5.1.4 Status
Åtta av tio informanter berättar att det innebär status bland eleverna att välja högskoleförberedande program och högre studier, med siktet inställt på professioner som exempelvis läkare, jurist, ingenjör och tandläkare, jämfört med att välja ett yrkesprogram och exempelvis ett yrke inom restaurangbranschen. Informant 3 menar i sammanhanget att det är den socioekonomiska bakgrunden som sätter sin prägel på eleverna och informant 4 sätter fingret på vad det handlar om:
Det är status. Status. Du ska kunna säga att du går på och läser ett högskoleförberedande. Sen att det inte går speciellt bra, att du kommer ta studenten med betyg som ser ut som en schweizerost med massa hål i, det talar man inte om. Men du kan säga ja men jag studerar på den och den skolan och så. Det är jätteviktigt! Det är status. Informant 4 (26032020)
Det innebär även status att välja ett högskoleförberedande program oavsett om eleven har högutbildade föräldrar eller inte, berättar informanterna. Eleverna väljer i vissa fall dessa utbildningsinriktningar, oberoende om man har förutsättningar och kapacitet att klara av dem eller inte, och att det dessutom föreligger status i valet av skola framgår också i några av informanternas utsagor. Kommer eleven från ett hem med akademisk tradition så är högskoleförberedande program och högstatusyrken ett självklart val. Men att även att elever från icke akademiska hem också väljer de här gymnasieprogrammen men har inte de sociala resurserna och förståelse för att nå sitt mål menar informant 8. Informant 4 har samma tankegångar som hen uttrycker på detta vis:
30
Jaa alltså, jag upplever den ju inte på det sättet att elever från hur ska jag uttrycka det? från hem där studier kanske inte är så vanligt. Jag upplever inte att dom väljer bort dom högskoleförberedande gymnasieprogrammen när dom väljer. Även om man tänker att dom nog inte har förutsättningar att klara det. Inte alla, en del har ju det. Så väljer man inte bort men jag tror under resans gång så faller dom bort och kommer aldrig fortsätta på högskola, och där hade det ju varit bättre om dom valt ett yrkesprogram tänker jag, men dom väljer det för status. Informant 4 (26032020)
Informanterna berättar vidare att eleverna inte är medvetna om varför de väljer högskoleförberedande utbildningar, men att eleverna menar att det innebär status och ett yrke som ger högre lön. Informant 4 menar att i många fall finns inte förståelsen för vad högre studier innebär. Elevernas statusdiskurs illustreras även av informant 9:
Ja, men sen kan inte eleverna förklara varför de vill gå på dessa statusutbildningar. Om man frågar så slutar det i, jag blir ändå förvånad över att de är ärliga med det och att de säger att det handlar om statusen på högre utbildning. Det är otroligt viktigt, alltså status är väldigt viktigt. Informant 9 (23032020)
Det finns dessutom en statusdiskurs bland föräldrar, där det blir tydligt att yrkesprogram har lägre status, än högskoleförberedande program anses som finare. Så här uttrycker informant 9 sig om hur statusdiskursen bland elevernas föräldrar kan te sig:
Föräldrarna är inne och trycker på och det är få föräldrar som trycker på för att deras barn ska gå en yrkesutbildning, utan alla vill ju alltid att deras barn ska komma längre och få mer status, det är ju så. Dom elever som har höga betyg och har högutbildade föräldrar, där är det viktigt att bibehålla statusen och reproducera sin ställning. Föräldrarna är inne och trycker på och det är få föräldrar som trycker på för att deras barn ska gå en yrkesutbildning utan alla vill ju alltid att barnen ska komma längre och få mer status, det är ju så. Informant 6 (08042020)
En av informanterna berättar vidare att även om begreppet status inte används av lärarna uttryckligen och specifikt, så kan statusdiskursen skönjas mellan raderna i alla fall.
Näeh, där är man så pass uppfostrad att man uttrycker väl det kanske inte så. Men visst är den där. Visst är den det. Lärarna framför allt. De är ju akademiker. Informant 4 (26032020)
31
Utifrån sin utbildningsnivå så har lärarna förutfattade meningar, men uttrycker inte dem explicit, enligt flera vägledare.
5.1.5 Goda betyg
Sex av tio informanter berättar att elever med goda skolbetyg förväntas välja ett högskoleförberedande program och högre studier framför ett yrkesprogram, utifrån den rådande diskursen, bland elever och deras föräldrar, vilket informant 10 sätter ord på:
Det är mycket så här, att om du har bra betyg så ska du gå ett högskoleförberedande program. Det är den vanligaste fällan att det blir social snedrekrytering till högre studier genom att elevers goda betyg innebär ett högskoleförberedande program. Informant 10 (01042020)
Informanterna berättar även att det förekommer att lärarna på skolorna har uppfattningar om att goda betyg innebär högskoleförberedande program och högre studier. Informant 4 berättar om en frustration i detta sammanhang. Informanten menar att vissa lärare kan komma till hen och ifrågasätta hens vägledningspraktik och ibland ge olämpliga kommentarer gällande elevers betyg och vad som anses acceptabelt att välja. Flera informanter upplever den här frustrationen som informant 4 talar om när det gäller kommunikationen med lärarna.
5.1.6 Tidiga vägledningsinsatser
Fyra av tio informanter uppger att de arbetar med tidiga vägledningsinsatser på låg- och mellanstadiet. Den tidiga vägledningen tar i ett fall av fyra sin början i förskoleklass. En av informanterna berättar att den tidiga vägledningen handlar om att eleverna ska lära sig fatta individuella och självständiga beslut.
Vi har mycket med det här att vara kompis, att stå upp för sig själv och ta egna beslut redan i förskoleklassen. Om det är någon elev som gör något bus så måste du tänka själv. Det hänger ihop med att stå upp för sig själv och ta egna beslut. Informant 8 (27032020)
En av de fyra informanterna påbörjar sin tidiga vägledning i årskurs 2 och vidare genom mellanstadiet. I årskurs 2 handlar vägledningen om yrkesorientering och i mellanstadiet ligger fokus på språkvalet och utbildningsgången från högstadiet vidare till högskolan.
32
Syftet är ökad motivation, förståelse av nyttan med betyg och för att eleverna ska se vägen till högre studier.
Vi jobbar med yrken och jobb tidigt på vår grundskola, redan i årskurs 2 och jag är inne och pratar med årskurs 5 och 6 i samband med språkvalet och om vad som händer när man börjar högstadiet och vad som händer efter högstadiet. När jag förklarar att efter grundskolan ska ni läsa tre år till på gymnasiet så blir det helt nytt för dom. Sen berättar jag att efter gymnasiet kan man välja att läsa ytterligare minst några år på högskola och universitet. Anledningen till de tidigare vägledningsinsatserna är att öka motivationen för att de ska förstå varför de ens går i skolan och vad är betyg och varför får jag betyg och vad kan jag använda dom till. Det är mycket för att lyfta deras blick och att de söker sig till högre studier. Jag informerar väldigt tidigt vad olika utbildningsformer är för något, alltså universitet och högskola redan i årskurs 6. Informant 9 (23032020)
De övriga två informanterna börjar sin tidiga vägledning på mellanstadiet och där en av informanterna arbetar med elevernas självkännedom.
Alltså det viktigaste och det vi jobbar mycket med i vår kommun är att synliggöra alla vägar och vi trycker mycket på fördelarna med att gå en yrkesutbildning och vi jobbar mycket med att man ska komma underfund med vem man är utifrån begreppen: insikt, utsikt och framsikt och det jobbar vi med från årskurs 5 som en slags följetong fram till årskurs 9. Informant 6 (08042020)
5.1.7 Vidga perspektiv och medvetandegöra
Alla vägledarna jobbar på ett eller annat sätt med att motverka social snedrekrytering till högre studier, genom att vidga perspektiv och medvetandegöra eleverna i deras val och väljande. Nedan illustreras detta genom informant 10:
Mycket handlar om att få dom att se vad som påverkar när man gör sina val och hur. De pratade jag lite om när jag hade de där framtidslektionerna för att visa vad som påverkar dig från att du är liten fram till att du är vuxen och vem du stöter på, det påverkar så himla mycket och inte bara hela denna formningen över hur man är överlag. Informant 10 (01042020)
Informanterna berättar att de lägger vikt vid att ge eleverna relevant information som beslutsunderlag inför deras val, men också att eleverna ska vara delaktiga och inte bara passiva mottagare av information. Informant 10 betonar att informationen måste överensstämma med den faktiska verkligheten på arbetsmarknaden och vilka yrken där
33
det råder behov av arbetskraft. Men att även vikten av att eleverna endast kan välj yrken som de är medvetna om. Genom informant 3 speglas informanternas berättelse om vikten av elevernas delaktighet:
Jag tror jättemycket på det här att vara ute i klasserna och ha de här lektionerna där eleverna inte bara informeras utan eleverna faktiskt får vara med. Jobba och diskutera och att man liksom kanske får igång den här processen, valprocessen i deras huvud. Informant 3 (14042020)
Genom informanternas berättelser framgår det hur de arbetar för att visa vägen till högre studier vid högskola eller universitet och att motverka social snedrekrytering till högre studier genom enskilda vägledningssamtal och gruppvägledning med inbjudna föreläsare. Till exempel arbetar informant 10 med att se till att eleverna får träffa personer från yrkeslivet. Så att eleverna kan göra en koppling mellan verkliga personers berättelser och yrkeslivet. Informant 9 ger en bild av hur hen försöker få eleverna att fundera över framtiden i de enskilda samtalen:
Jag pratar alltid om högskola med alla även om dom kommer in och säger att de vill bli lastbilschaufför och så och hur det yrket kommer att se ut i framtiden och vad skulle du kunna göra då? Informant 9 (23032020)
En av informanterna berättar om sitt arbete att stävja elevernas påverkan av statusdiskursen genom gruppvägledning.
Jag jobbar en del med gruppvägledning där vi diskuterar de här frågorna och vi pratar mycket om vad som är viktigt när man jobbar. Mycket av min gruppvägledning handlar om att vi ska diskutera vad och vem som förtjänar hög lön och om hög lön är viktigare än ett jobb som man trivs med, att man får sätt ihop bitar som är viktiga för ens framtida arbete för att man ska värdera andra saker än status och pengar. Vad skulle hända om ingen vill arbeta med att hantera sopor eller att köra sopor? Att försöka få dem att se ett annat perspektiv och det är även något som jag har lektioner i att man ska se andra saker. Informant 6 (08042020)
Vägledarna arbetar aktivt med att medvetandegöra eleverna om att alla yrken är lika viktiga i ett fungerande samhälle.
34
5.2 Resultatsammanfattning
I resultatet framkommer det att den sociala snedrekryteringen till högre studier, startar tidigt i grundskolan och att eleverna redan då, bildar sig en föreställning om möjliga utbildnings- och yrkesval, utifrån en tidig påverkan av rådande föreställningar gällande olika yrken. Det råder konsensus bland informanterna om att det föreligger ett oundgängligt behov av studie- och yrkesvägledning redan i F-klass, lågstadiet och mellanstadiet, för att kompensatoriskt kunna stötta elever med lågutbildade föräldrar och att deras sociala bakgrund inte ska begränsa deras karriärval. Elevernas sociala bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå pekas ut, som den främsta faktorn till social snedrekrytering till högre studier, då elever till högutbildade föräldrar i större uträckning väljer högskoleförberedande program och högre studier. Därförutom saknar de flesta elever insikt om hur olika strukturella faktorer påverkar deras karriärval.
Det innebär status bland eleverna, oavsett föräldrarnas utbildningsnivå och deras individuella förutsättningar, att välja högskoleförberedande program och akademiska statusyrken, jämfört med att välja yrkesprogram och hantverksyrken. Därutöver finns det en allmän förväntning om att välja högskoleförberedande program och högskolestudier om eleven har goda betyg. En minoritet av informanterna arbetar med studie- och yrkesvägledning tidigare än i högstadiet. Vägledningsinsatserna på låg- och mellanstadiet handlar om att skapa självkännedom, förutsättningar för individuella val och att visa vägen till högre studier för eleverna. För att stävja den sociala snedrekryteringen till högre studier, arbetar samtliga informanter, generellt med att vidga elevernas medvetande och handlingshorisont inför kommande karriärval.
35
6. Analys
I detta kapitel kommer vi att analysera studiens empiriska material utifrån karriärteorin Careership (Hodkinson & Sparkes 1997) och med stöd av den franske sociologen Pierre Bourdieu (1986; 2008) vars centrala begrepp teorin bygger på. Analysen kommer att struktureras med utgångspunkt i vår forskningsfråga och fyra underliggande rubriker i form av centrala begreppen inom Careershipteorin. För analysen tar vi avstamp i studiens syfte att studera hur och när den sociala snedrekryteringen uppstår enligt studie- och yrkesvägledare på grundskolan samt hur vägledarna arbetar för att begränsa den sociala snedrekryteringen till högre studier. En sammanfattning av analysens huvudsakliga innehåll sätter punkt för detta kapitel.
6.1 Habitus och handlingshorisont
Majoriteten av studie- och yrkesvägledarna anser att elevers sociala bakgrund och föräldrarnas utbildningsbakgrund är den främsta faktorn till social snedrekrytering till högre studier bland elever på grundskolan. Av resultatet framkommer det ävenledes att det finns en påverkan i tidig ålder gällande elevers uppfattningar om möjliga utbildnings- och yrkesval. Det kommer också fram i resultatet att vägledarna menar att social snedrekrytering till högre studier tar sin utgångspunkt i tidig ålder och under grundskolan. Det som uttrycks i resultatet kan kopplas till begreppet habitus i Careershipteorin, som kapslar in hur personers värderingar, idéer och preferenser är individuellt subjektiva, och influeras av de sociala nätverk och den kulturella tradition en person föds och växer upp i. Upplevelserna under livshistorien lagras i kroppen och medvetandet sedan barnsben och bildar individens habitus (Hodkinson och Sparkes 1997, 33; Bourdieu 2008, 19). Alla studie- och yrkesvägledarna, anser tidigare vägledning som nödvändigt för att motverka social snedrekrytering till högre studier, med start redan på låg- och
36
mellanstadiet och bland annat genom att arbeta kompensatoriskt och stödja elever med lågutbildade föräldrar. Ingen av informanterna uppger att de explicit arbetar enligt Careershipteorin, men utifrån resultatet kan det tolkas som att de inspirerats av tankebanorna i teorin, det vill säga att vidga elevers handlingshorisont och därmed deras perspektiv och handlingsutrymme (Hodkinson & Sparkes 1997, 34–35).
Dock framkommer det av resultatet att en minoritet av studie- och yrkesvägledarna arbetar på detta sätt, med tidiga vägledningsinsatser på låg- och mellanstadiet, för att medvetandegöra eleverna och stävja den sociala snedrekryteringen till högre studier. Utvidgandet av handlingshorisonten sker genom att studie- och yrkesvägledarna arbetar med elevernas självkännedom och utmanar strukturella och begränsande föreställningar av möjliga utbildnings- och yrkesval. Detta som i ett led för att eleverna ska fatta egna beslut oberoende av sin sociala bakgrund och sina föräldrars utbildningsnivå, men även för att de ska se fördelar med betyg och skolgång.
I undersökningens resultat framkommer det likaledes att samtliga studie- och yrkesvägledarna arbetar med att motverka social snedrekrytering till högre studier. Vägledarna ser inte eleverna som passiva mottagare av information utan arbetar aktivt, för att de ska vara delaktiga i vägledningsprocessen, genom olika gruppövningar. Samtliga studie- och yrkesvägledare berättar att de arbetar med att öka elevernas medvetandenivå och vidga deras perspektiv, när det gäller val och väljande, för att stävja social snedrekrytering till högre studier. Stor vikt läggs även på att informationen som ska ligga till grund för elevernas beslut är relevant och att den knyter an och skapar förutsättningar till fruktsamma enskilda vägledningssamtal. Vidare används gruppvägledning som verktyg för att motverka statusdiskurser och social snedrekrytering mot högre studier och för att nå en bredare publik. De metoder och tillvägagångssätt studie- och yrkesvägledarna erbjuder, kan utifrån Careershipteorin ses som ett preludium till arbetsmarknaden. Detta genom att påvisa alternativ som annars kanske inte skulle vara synliga för eleverna, utifrån deras erfarenheter under sin uppväxt, vilket skapar deras habitus och bildar deras handlingshorisont (ibid, 34).
