Ansvarstagande på gymnasieskolan

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Ansvarstagande på gymnasieskolan

Responsability at upper secondary school

Carl Lindblom

Christian Alm

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare Datum för uppsatsseminarium: 2019-05-29

Examinator: Anders Hallqvist Handledare: Nils Andersson

3

Sammanfattning

Studiens syfte är att skapa en fördjupad förståelse för hur gymnasieelever resonerar om och förhåller sig till ansvarstagande i förhållande till sina studier. För att möta syfte har följande frågeställningar använts: Hur resonerar eleverna kring ansvarstagande för sina studier? Vad har påverkat elevernas attityd till ansvarstagande för sina studier? En kvalitativ metod har tillämpats i studien och den har genomförts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med utgångspunkt i en intervjuguide. De teoretiska utgångspunkterna som har använts vid utförandet av studiens analys är social determination theory av Deci & Ryan och social learning theory av Albert Bandura. Resultatet visar att eleverna betraktar ansvarstagande som att svara upp mot yttre krav som ställs från skolan och att fatta aktiva beslut om att genomföra skoluppgifter självständigt. När eleverna beskrev vad som hade påverkat deras förhållningssätt till ansvarstagande lyfte de fram betydelsen av social interaktion med föräldrar, lärare och klasskamrater. Enligt studien är mål en annan viktig faktor för att ta ansvar. I diskussionen argumenteras det för hur studie- och yrkesvägledare och övrig personal på skolan kan arbeta för att främja elevernas förmåga och vilja att ta ansvar för sina studier.

4

Förord

Denna uppsats är vårt examensarbete på programmet för Studie- och yrkesvägledning på Malmö Universitet. Arbetet är utfört av Carl Lindblom och Christian Alm under våren 2019 och

omfattar 15 högskolepoäng. Vi har under perioden haft ett tätt samarbete där vi båda har varit aktiva i processen att utforma studiens och uppsatsens upplägg. Vi har tillsammans utformat de skriftliga delarna för att göra texten så enhetlig som möjligt.

Tack till

Under arbetets gång har vi hjälp av vår handledare Nils Andersson. Han har bidragit med sin kunskap om akademiskt skrivande och tankar om utformning av upplägget vilket lett till givande diskussioner och nya vinklar på vårt forskningsområde. Vi vill även tacka de informanter som har ställt upp på att intervjuas i vår undersökning. Utan dem hade detta inte varit möjligt. Vi vill även tacka vänner och familj för allt stöd. Avslutningsvis vill tacka varandra för ett fantastiskt samarbete trots att det stundtals har varit både jobbigt och frustrerande.

5

Innehållsförteckning

1.1 Syfte och frågeställningar ... 7

1.2 Begreppsdefinition ... 7

1.2.1 Ansvarstagande i skolan ... 7

1.2.2 Attityd ... 8

1.3 Disposition ... 8

2. Tidigare forskning ... 9

2.1 Elevers resonemang och förhållningssätt till ansvarstagande i skolan ... 9

2.2 Påverkansfaktorer till ansvarstagande för studier ... 10

2.3 Sammanfattning tidigare forskning ... 12

3. Teoretiska utgångspunkter ... 14

3.1 Social learning theory Albert Bandura ... 14

3.2 Self-determination theory Edward Deci & Richard Ryan ... 15

3.3 Sammanfattning teoretiska utgångspunkter ... 16

4. Metod ... 17 4.1 Metodval ... 17 4.2 Urval av undersökningsenheter... 18 4.3 Datainsamling ... 19 4.4 Analysform ... 19 4.5 Etiska ställningstaganden ... 20 5. Resultat ... 21

5.1 Hur eleverna resonerar om och förhåller sig till ansvarstagande för sina studier ... 21

5.2 Vad som har påverkat attityden till ansvarstagande ... 24

5.2.1 Hur elevernas attityd till ansvarstagande för sina studier har påverkas av andra människor ... 24

5.2.2 Hur elevernas attityd till ansvarstagande för sina studier har påverkas av mål och motivation ... 26

5.3 Sammanfattning resultat ... 28

6. Analys ... 29

6.1 Hur eleverna resonerar om och förhåller sig till ansvarstagande för sina studier ... 29

6.2 Vad som har påverkat attityden till ansvarstagande ... 31

6.3 Slutsatser analys ... 34

7. Diskussion ... 36

7.1 Diskussion av resultat och analys ... 35

7.2 Teoridiskussion ... 38

7.3 Metoddiskussion ... 39

8. Referenslista ... 40

9. Bilagor ... 43

6

1. Inledning

Dagens moderna samhälle är komplext och dynamiskt med sitt oavbrutna informationsflöde. Aldrig förr har det funnits så mycket möjligheter och frihet för individen att själv kunna påverka sin arbetssituation och sina framtidsutsikter på arbetsmarknaden. Tidigare var det endast en begränsad grupp av individer som hade den möjligheten. Det moderna samhället ställer krav på den enskilde individen gällande ständiga beslutsfattanden, ett ökat personligt ansvarstagande samt förmågan att förnya sin kompetens och vara tillgänglig (Boud & Garrick 1999; Thång 2006; Lindvert & Jambrén 2005; Garsten et al. 2006; Thedvall & Rossi 2009; refererad i

Vetenskapsrådet 2009, 50-51). Enligt regeringens utredning (2016, 191-192) ställs det idag höga krav på elevernas förmåga att ta ansvar för att genomföra sina studier på gymnasieskolan. Åsa Söderström (2006, 14) intygar och beskriver att den ideala eleven beskrivs vara en

ansvarstagande och självstyrande elev, som arbetar mot skolans uppsatta mål. Enligt läroplanen (2019, 2-3) är det skolans uppgift att främja och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta ansvar för sina studier. Det finns fyra olika syften med att utveckla och främja elevernas förmåga att ta ansvar. Det handlar om att; forma demokratiska samhällsmedborgare, att främja den sociala samhörigheten, att skapa förutsättningar för att eleven ska utvecklas som person, samt utveckla elevens moral för framtida arbete.

Vidare i regeringens utredning (2016, 191-192) beskrivs det att kravbilden på gymnasieskolan är problematisk för många elever. Eleverna uttrycker att det är svårt att genomföra uppgifterna under eget ansvar samt att handledningen för studierna inte är tillräcklig. Vidare beskriver de att det är en markant skillnad i studietakten på gymnasiet i jämförelse med grundskolan.

Anledningarna till det är bland annat att studieupplägget ser annorlunda ut med kortare kurser, varierande arbetsbelastning och kravet på eget ansvarstagande. Problematiken med att hantera kraven på ansvarstagandet beskrivs vara en förklaring till att elever inte uppnår en

gymnasieexamen.

Enligt Skolverket (2018, 3) framgår det att 76,1 procent av alla sistaårselever på gymnasiet slutförde sin examen 2018. Det innebär dock att 23,9 procent av eleverna inte lyckades slutföra sin examen inom måluppfyllelsen på 3 år. Enligt Arbetsförmedlingen (2017, 52,55) framgår det

7

att elever utan gymnasieexamen kan få svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, då arbetsgivare i dagens samhälle, ofta ställer krav på utbildning.

1.1 Syfte och frågeställningar

Röster från både forskning och styrdokument pekar alltså på att ansvarstagande är en utmaning för ungdomar idag, för att de ska kunna slutföra en gymnasieexamen och därmed skapa sig förutsättningar för att etablera sig på arbetsmarknaden. Därför är denna studien inriktad på att skapa en fördjupad förståelse för hur gymnasieelever resonerar om och förhåller sig till

ansvarstagande i förhållande till sina studier. Med hjälp av en ökad förståelse inom området finns det en möjlighet att få svar på hur skolan och dess anställda kan arbeta för att främja elevernas ansvarstagande.

Studiens syfte är att skapa en fördjupad förståelse för hur gymnasieelever resonerar om och förhåller sig till ansvarstagande i förhållande till sina studier.

Syftet kommer att undersökas utifrån följande frågeställningar: Hur resonerar eleverna kring ansvarstagande för sina studier?

Vad har påverkat elevernas attityd till ansvarstagande för sina studier?

1.2 Begreppsdefinition

1.2.1 Ansvarstagande i skolan

I studien kommer ansvarstagande behandlas utifrån nedanstående tolkning av läroplanens definition av begreppet. Enligt läroplanen (2019, 2-3) är det skolans uppgift att främja och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta ansvar för sina studier. Enligt den valda definitionen finns det en tilltro om att eleven är ansvarstagande och att ansvarstagandet är något som

8

sina uppgifter av fri vilja. Anledningen till att begreppet behandlas utifrån vår tolkning av läroplanen är att all skolverksamhet i Sverige ska förhålla sig till ansvarstagande på just det sättet. Det innebär att eleverna förväntas förhålla sig till ansvarstagande på det sättet i skolan.

1.2.2 Attityd

Vi har även valt att använda oss av den socialpsykologiska definitionen av begreppet attityd. Enligt Nilsson (2015, 15) påverkas individuella psykologiska processer hos människan som till exempel attityder och motivation av sociala situationer och socialt stimuli. Anledningen till att vi valt en socialpsykologisk definition är för att den definitionen är grundad på vetenskapliga metoder. Begreppet attityd används i den här uppsatsen som en samlande benämning för hur människor tänker, yttrar sig, handlar och orienterar sig i livet (Nilsson, 2015, 154). Utifrån att vår studie undersöker vad som har påverkat elevernas attityd till ansvarstagande för sina studier anser vi att det är relevant att förklara vad begreppet innebär.

1.3 Disposition

Studien inleds med presentera ett avsnitt med tidigare forskning av relevans för

undersökningsområdet. I avsnittet avhandlas studier som berör elevers resonemang och

förhållningssätt till ansvarstagande samt påverkansfaktorer elevernas attityd till ansvarstagande. Därefter följer ett avsnitt som avhandlar de valda teoretiska utgångspunkterna. De kommer att användas som förklaringsmodeller och teoretiskt underlag för att skapa en fördjupad förståelse för det empiriska materialet. De teoretiska utgångspunkterna kommer även ligga till grund för analys och diskussion. I det efterföljande avsnittet presenteras studiens metod. Där beskrivs studiens utformning och tillvägagångssätt. I avsnittet resultat presenteras det som framkommit i det empiriska materialet. Resultatet är uppdelat tematiskt efter studiens frågeställningar. I avsnittet analys presenteras det som har framkommit i intervjuerna kopplat till de valda

teoretiska utgångspunkterna. I det avslutande avsnittet diskussion, diskuteras resultatet, analysen, metoden och de teoretiska utgångspunkterna.

9

2. Tidigare forskning

I avsnittet tidigare forskning presenteras avhandlingar och artiklar som har kopplingar till det valda ämnesområde. Den tidigare forskningen kommer delas in tematiskt riktat mot studiens frågeställningar. Avslutningsvis i avsnittet kommer uppslagen av tidigare forskning

sammanfattas och forskningens relevans kommer förklaras.

2.1 Elevers resonemang och förhållningssätt till

ansvarstagande i skolan

Enligt en kvalitativ intervjustudie med ungdomar i Australien av Mergler & Patton (2007, 61-62) förklarar ungdomar hur de ser på ansvarstagande. Ungdomarna förklarade att personligt ansvar är kopplat till beslut om det egna beteendet och att det är upp till den enskilda individen att ta ansvar för handlingarnas utfall.

Permer och Permer (1994, 59-63) förklarar i sin studie att elever ser på eget ansvar för lärande ur fyra perspektiv. Det första perspektivet på ansvar för lärande knyts till de uppgifter som ska genomföras i skolan och syftar till att uppgiften som tilldelats genomförs av eleven. Det andra perspektivet handlar om att eleven tar ansvar för sitt beteende i skolans miljö. Det tredje perspektivet handlar om hur eleven förhåller sig i relation till de andra i skolan och innefattar sociala aspekter. Det fjärde perspektivet handlar om att elevens tankar och handlingar är samstämmiga med varandra och kan erkännas som sitt eget ansvar. Permer och Permer (2002, 107-114) beskriver i en senare avhandling tre förhållningssätt på hur ansvar uttrycks. De tre förhållningssätten är självaspekten, sociala aspekten och ordningsaspekten. Självaspekten innebär att eleven tar ansvar och genomför de uppgifter som den har blivit tilldelad att ta ansvar för. Den sociala aspekten handlar om att skapa en god studiemiljö omkring sig. Exempelvis att inte störa sina klasskamrater under lektionerna. Det innebär också att eleven tar ansvar för konsekvenserna av sina handlingar. Ordningsaspekten innefattar att eleven tar ansvar och efterföljer skolans regler och policys. Den innefattar även att förhålla sig till önskvärda beteenden som exempelvis att ha med sig material och att komma i tid till lektionerna.

10

Åsa Söderström (2006, 13-16) undersöker lärare och elevers syn på elevers ansvar för sitt skolarbete och hur det speglar en mer övergripande skol- och samhällsideologi. Söderström (2006, 35) menar att begreppet ansvarstagande och innebörden är för givet taget inom skolan och att det kan leda till missuppfattningar. Resultatet i Söderström (2006, 177) visar dock att lärare och elever har en gemensam uppfattning av vad ansvarstagande i skolan innebär. Flera

kvalitativa studier har samstämmiga resultat gällande hur elever ser på ansvarstagande inom skolan (Bacon 1993, 203; Dovemark, 2004, 191). Den gemensamma uppfattningen stämmer överens med Permers och Permers (2002 107-114) perspektiv självaspekten, som beskrivs ovan. Vidare i Söderström (2006, 114, 177) beskrivs det att även om eleverna och lärarna har en gemensam uppfattning om vad ansvarstagande i skolan innebär, tar inte alla elever det ansvaret som krävs för att på egen hand lyckas genomföra och lämna in sina skoluppgifter i tid. Enligt eleverna i Dovemarks avhandling (2004, 193) finns det en medvetenhet hos eleverna att de behöver ta ansvar för att genomföra sina uppgifter hemma, om de inte blir klara i skolan. De uttrycker även att de själva tar på sig skulden om de inte klarar av att genomföra uppgifterna i skolan.

2.2 Påverkansfaktorer till ansvarstagande för studier

I en studie av Saxton (2013, 14-17) beskrivs lärarens roll som avgörande för att eleven ska kunna ta eget ansvar för sina studier. Ett individanpassat studieupplägg beskrivs vara ett sätt att främja elevens förmåga att ta ansvar och ägandeskap för sitt eget lärande. Vidare beskriver studien att det är viktigt att skapa delaktighet i utformandet av skoluppgifter och att hjälpa eleverna att formulera personliga mål, identifiera elevens kunskaper och förmågor, för att underlätta genomförandet av uppgifter i skolan. Det är även viktigt att läraren skapar stabilitet i

klassrummet med hjälp av tydligt ledarskap, regler och en utbildningsfilosofi som är utformad efter gruppens specifika behov. Det beskrivs främja det personliga lärandet och elevernas ansvarstagande för skoluppgifterna.

Swahn (2006, 11, 41) undersöker elever och lärares påverkan på utformandet av undervisningens arbetssätt och innehåll. Det har undersökts med hjälp av observationer, individuella intervjuer samt intervjuer i grupp med elever i årskurs 2 på en gymnasieskola.

11

Studien av Swahn (2006, 29-30) bygger på John Deweys utbildningsfilosofi som redogör för att elevernas studie-utveckling främjas när undervisningen blir individcentrerad efter behov och erfarenheter. Swahn (2006, 135-136, 139) beskriver i resultatet att ansvarstagande och

motivation främjas när eleverna får vara delaktiga i utformandet av skoluppgifter, arbetssätt och gruppsammansättningar. Elevernas inflytande på arbetssättet är en faktor som bidrar till att skapa meningsfullhet. Det gör också att skolan känns motiverande, intressant och rolig. Den inre motivationen främjas av handlingar som kan skapa tillfredsställelse och den framkallas av uppgifter som innefattar individens naturliga intressen och förmågor. Vidare beskrivs det att individen behöver en stödjande social miljö för att fortsätta att utveckla den inre motivationen

(Csikszentmihalyi & Rathunde, 1993; Ryan, 1995, refererad i Deci & Ryan 2000, 70-71). Den inre motivationen är i sin tur en viktig faktor för att främja ett framgångsrikt lärande och det egna ansvarstagandet (Dovemark, 2004, 159-161; Swahn 2006,135–136,139; Deci & Ryan 2000, 72-73). Vidare i Dovemark (2004, 159-161) beskriver lärarna att det är deras ansvar att skapa den inre motivationen hos eleverna och att stöd, tydliga instruktioner och tillgänglighet för

handledning kan bidra till det.

Lärarna i Söderström (2006, 177) uttrycker att de önskar att elevernas eget ansvarstagande ska komma från elevernas tro om att de yttre kraven och reglerna som skolan har satt upp är de rätta för fortsatt utveckling och ökad kunskap. I Bacons (1993, 207-209) studie förklarar ett antal elever att de upplever att de hålls ansvariga för skolarbetet snarare än att de utför arbetet av fri vilja. Enligt studien beskrivs det både kunna ha positiva och negativa effekter på elevernas motivation. Resultatet visar att eleverna som upplever att de hålls ansvariga var mindre benägna att utföra uppgifterna än de elever som själva tog ansvaret för sina uppgifter. Deci & Ryan (2000, 71-73) förklarar att en handling som genomförs av yttre motivationsfaktorer som exempelvis krav kan påverka en individs motivation och vilja att utföra en uppgift. Anledningen till att uppgiften utförs kan vara grundad i att individen ser vinster med att genomföra uppgifterna även om de hålls ansvariga för dem. Vinsterna med utförandet kan innefatta att visa upp ett egenvärde, få beröm, belöningar eller att individen kan se att det kan leda till ett framtida mål. Det beskrivs även kunna handla om att undvika negativa konsekvenser. Även om vissa uppgifter

inledningsvis utförs på grund av yttre motivationsfaktorer som exempelvis krav, kan det med tiden förändras till att utföras av eget engagemang. Bandura & Schunk (1981) betonar vikten av att eleverna arbetar med kortsiktiga och långsiktiga mål med skolan. Kortsiktiga mål som följs

12

upp av en lärare med stöd och regelbunden uppmuntran vid framsteg beskrivs vara ett effektivt tillvägagångssätt för att framkalla motivation. Det beskrivs också bidra till att eleverna känner sig kompetenta. Vidare i artikeln beskrivs det att elever som har negativa erfarenheter av skoluppgifter tenderar att ha en förväntan på sig själv att prestera sämre i studierna och undvika uppgifter (Refererad i Wery, Thomson 2013, 105-107). Stipek (1988, 209) beskriver att det är viktigt att lärarna uttrycker en positiv förväntan gentemot elevens studier för att skapa motivation (Refererad i Wery, Thomson, 2013, 106). Swahn (2006, 35, 75) betonar också vikten av att eleverna har mål och beskriver att det är lärarens uppgift att ha god kännedom om lång- och kortsiktiga mål med utbildningen för att kunna leda eleven i rätt riktning.

I Mergler & Patton (2007, 65-66) beskrivs det att föräldrarna har en central påverkan i att lära ungdomar att ta ansvar. Ungdomarna beskrev att de lär sig huvudsakligen genom föräldrarnas erfarenheter. Genom att föräldrarna beskriver konsekvenserna av ett specifikt beteende, kan ungdomarna välja att undvika eller uppta beteendet, beroende på om det skapar en positiv eller negativ konsekvens. Vidare i Mergler & Patton (2007, 66-67) beskrev ungdomarna att deras känsla för ansvarstagande även hade påverkats av deras vänner. De förklarade att de lärde sig av konsekvenser i sociala interaktioner. Genom negativa erfarenheter lärde sig ungdomarna att ta ansvar för sitt agerande, vilket gav dem möjligheten att påverka sitt agerande nästa gång de hamnade i en liknande situation.

I Mergler Patton (2007, 63-64) beskrivs en annan påverkansfaktor till ansvarstagande. Enligt studien förklarar ungdomarna att känslorna påverkar deras beteenden. Vidare beskriver studien att ungdomar som har god förmåga att ta kontroll över sina känslor har bättre förutsättningar att påverka och ta ansvar för sina beteenden. I studien beskrivs det att en ungdom som har god självkännedom kring hur dennes känslor påverkas av specifika situationer har bättre

förutsättningar att styra sitt beteende och välja att ta ansvar. Elever som har sämre förmåga att kontrollera sina känslor skyllde ofta ifrån sig ansvaret för sina beteenden på yttre

omständigheter.

13

Den tidigare forskningen inom vårt valda ämnesområde visar ett flertal svar om elevers resonemang och förhållningssätt till ansvarstagandet för sina studier. Enligt eleverna handlar ansvarstagande om att svara upp mot yttre krav och regler som skolan satt upp och kan exempelvis uttryckas genom att komma i tid, genomföra sina skoluppgifter, lyssna på läraren, anstränga sig och genom att prestera gentemot lärarens förväntningar. Elevernas beskriver att det egna ansvaret är något som är tilldelat av skolan snarare än att det grundat i elevens egen fria vilja. Enligt studierna har de flesta av eleverna en positiv attityd till att ta eget ansvar för sina studier. Eget ansvar bidrar till lärandet, intresset och motivationen att utföra skolarbetet, om rätt förutsättningar ges för att ta eget ansvar. Elevernas attityd till ansvarstagande för sina studier påverkas av flertal faktorer. Lärarens förmåga att involvera eleverna i utformandet av arbetssätt och skoluppgifter är en viktig faktor. Eleverna uttrycker att delaktighet i utformandet bidrar till att skolans upplevs meningsfull, intressant. Delaktighet beskrivs i sin tur främja det egna

tänkandet, lärandet och ansvarstagande. Utöver delaktighet är tydlighet kring uppgifter samt stöd och handledning viktigt. Möjligheten till stöd och handledning bidrar till motivation och intresse för skolarbetet samtidigt som det gör att eleverna vill försöka lösa uppgifterna på egen hand. Den tidigare forskningen är samstämmig gällande att elevernas inre motivation påverkar

ansvarstagandet i praktiken. Enligt lärarna är det deras uppgift att skapa den inre motivationen men studier visar på att stödet hemifrån också är en viktig faktor till studiemotivation hos eleverna. Detsamma gäller elevernas ansvarstagande som också påverkas av föräldrar och vänner.

De valda uppslagen av tidigare forskning är av relevans för vår studie då den redogör för hur elever resonerar kring ansvarstagande för sina studier och vad de har för attityder till eget

ansvarstagandet för sina studier. Forskningen visar även vad ansvarstagande påverkas av och hur det praktiseras.

14

3. Teoretiska utgångspunkter

I avsnittet teoretiska utgångspunkter kommer valda teorier och begrepp presenteras. De valda teorierna och begreppen kommer att användas som förklaringsmodeller för att skapa en

förståelse och förklara det empiriska materialet. Vi kommer att använda oss av Social learning theory (SLT) och Self-determination theory (SDT). Begreppen vi har valt att redogöra för är indirekt- och direkt lärande, inre- och yttre motivation, kompetens, autonomi, mening & tillhörighet. I sammanfattningen kommer de teoretiska utgångspunkternas användningsområde och relevans presenteras.

3.1 Social learning theory Albert Bandura

I Bandura (1977, 11-13) beskrivs det att människans beteenden och attityder lärs in genom indirekta och direkta erfarenheter. Indirekta erfarenheter går under begreppet indirekt lärande. Det beskrivs handla om att människan observerar andras beteenden och erfarenheter och lär sig av dess positiva eller negativa konsekvenser. Observationen bidrar på så vis till formandet av människors attityd och beteende gentemot det som observerats och vad det anknyts till. Genom att observera och lära sig av andra människors erfarenheter menar den sociala inlärningsteorin att människan sparar energi och tid, då den inte behöver utsättas för de eventuella negativa

konsekvenser som den egna erfarenheten skulle kunnat bidra till. Enligt Bandura (1971, 3-5) sker den större delen av socialt lärande genom indirekt lärande eftersom människor är ovilliga att utsätta sig för riskerna som det direkta lärande kan medföra.

Att lära sig av egna direkta erfarenheter går under begreppet direkt lärande och det förklaras som att människan själv exponeras för en händelse och därefter reflekterar över händelsens positiva och negativa konsekvenser. En positiv upplevelse av en händelse ökar chansen för att få positiv attityd till framtida liknande händelser och saker händelsen associeras med. På samma sätt påverkas människors attityder och beteenden av negativa erfarenheter. En negativ händelse ökar chansen för att få negativ attityd till framtida liknande händelser och saker händelsen associeras med (1977, 17-18).

15

3.2 Self-determination theory Edward Deci & Richard Ryan

Vi har också valt att använda oss av SDT. Enligt teorin har människan en naturlig och inneboende drivkraft att vilja utvecklas och lära sig nya saker. Denna drivkraft påverkas av psykologiska faktorer, men även i samspelet med andra människor. Teorin används för att förklara vad som skapar människans motivation. Enligt SDT finns det två olika former av motivation, inre- och yttre motivation (Deci & Ryan 2017, 3- 5). Den inre motivation innebär att individen tar sig an uppgifter som genererar tillfredsställelse. Den styrs av individens egen drift, glädje och intresse i genomförandet av uppgiften (Deci & Ryan 2017, 102-103). Yttre motivation beskrivs också enligt teorin. Den yttre motivationen skapas av att individen kan se en positiv eller negativ konsekvens av att genomföra eller undvika en uppgift. Resultatet av uppgiften är viktigare än utförandet. Resultatet kan vara belöningar som till exempel betyg, beröm och långsiktiga mål. Det kan även handla om att utföra en uppgift för att undvika negativa konsekvenser eller bestraffningar (Deci & Ryan 2017, 14).

De tre viktigaste faktorerna som främjar den inre motivationen enligt SDT är autonomi (självstyre), kompetens, och mening- och tillhörighet (Deci & Ryan 2000, 70). Begreppet autonomi innebär att individen behöver uppleva att den är ansvarig och har beslutsrätt över sina åtaganden.Att ha självstyre över sina handlingar betyder att individen har möjlighet att påverka hur givna uppgifter och åtaganden ska genomföras för att undvika att hamna i konflikt med sina egna värderingar. Att inte ha inflytande över sina uppgifter kan påverka den inre motivationen negativt och på så vis utfallet av uppgifterna (Deci & Ryan 2017, 97). Begreppet kompetens handlar om att individen känner sig kunnig och produktiv vid utförande av en uppgift inom ett givet område. Det leder till inre motivation, tillfredsställelse och resulterar i att uppgiften blir kvalitativt genomförd. Begreppet mening & tillhörighet handlar om att det är viktigt för

individens inre motivation att vara delaktig i samspelet med andra samt att det finns ett syfte och mening med uppgiften som utförs. Att uppleva meningsfullhet och gemenskap påverkar den inre motivationen (Deci & Ryan 2017, 112-113).

Enligt teorin kan motivationens formförändras under aktiviteten och det beskrivs med

begreppet internalisering. Ett exempel på internalisering är att en tilldelad uppgift från början kan upplevas påtvingad, vilket innebär att den genomförs av yttre motivationsfaktorer. Motivationen kan förändras när individen utvecklar sin kompetens och sin nyfikenhet i uppgiftens område,

16

vilket leder till att arbetet med uppgiften upplevs som allt mer autonomt. Det innebär att beteendet och inställningen inför uppgiften övergår från att påverkas av yttre till inre motivationsfaktorer (Deci & Ryan 2017, 99).

3.3 Sammanfattning teoretiska utgångspunkter

Enligt SLT formas attityder genom interaktion med andra och genom observation av andra människor. Begreppet attityd används för att förklara hur människor tänker, yttrar sig och handlar kring specifika saker. Våra uppslag av tidigare forskning beskriver att elevernas attityd till ansvarstagande påverkas av föräldrar, lärare och andra elever. Till exempel genom lärarens förmåga att undervisa, involvera och stötta eleverna. Samtliga av dessa exempel har med en mänsklig interaktion att göra och beskrivs bidra till att förklara hur eleverna resonerar kring och förhåller sig till ansvarstagande för sina studier. Teorin kommer kunna användas som en

förklaringsmodell för hur elevernas attitydpåverkas av människor i sin omgivning. Det kommer i sin tur bidra till att få en förståelse kring hur de resonerar kring ansvarstagandet. Våra uppslag av tidigare forskning visar att motivation är en viktig faktor för att främja elevens ansvarstagande och lärande. Vi har valt att använda oss av SDT som förklarar hur en individs motivation

påverkas och främjas. Motivationen påverkas av bland annat lönsamhet, meningsfullhet,

delaktighet, autonomi, mänsklig interaktion, intresse, kompetens och mål. Enligt teorin påverkar de ovanstående faktorerna den yttre och inre motivationen.

Tillsammans kommer teorierna vara utgångspunkterna i analysen av det empiriska materialet. Teorierna och dess begrepp ger oss möjligheten att förstå hur eleverna resonerar om och förhåller till ansvarstagande för sina studier samt vilka påverkansfaktorer som är bakomliggande.

17

4. Metod

I följande avsnitt kommer studiens utformning beskrivas. Metoden kommer presenteras under följande rubriker: metodval, urval av undersökningsenheter, datainsamling, analysform och etiska ställningstaganden. Till utformandet av metodavsnittet har Ann- Kristin Larsens bok

Metod helt enkelt (2007), Steinar Kvale och Svend Brinkmanns bok Den kvalitativa

forskningsintervjun (2014) och Heléne Thomssons bok Reflexiva intervjuer (2002) använts.

4.1 Metodval

Studiens syfte är att skapa en fördjupad förståelse för hur gymnasieelever resonerar om och förhåller sig till ansvarstagande i förhållande till sina studier. För att svara mot syftet används frågeställningarna, hur resonerar eleverna kring ansvarstagande för sina studier? Vad har påverkat elevernas attityd till ansvarstagande för sina studier?

Kvale, Brinkmann (2014, 41) skriver att en kvalitativ metod är ett lämpligt tillvägagångssätt för att skapa en fördjupad förståelse kring ett specifikt fenomen. I relation till ovanstående är valet av metod ändamålsenligt utifrån studiens syfte och frågeställningar. Enligt Kvale, Brinkmann (2014, 45-47) kan kvalitativa intervjuer ge möjligheten att ställa klargörande frågor om så skulle behövas, för att säkerställa att frågorna uppfattats riktigt. Att säkerställa om frågan uppfattats riktigt ger även en möjlighet att höja trovärdigheten och därmed validiteten i undersökningen. Studien har utförts genom halvstrukturerade intervjuer. I Kvale, Brinkmann (2014, 45) beskrivs det att halvstrukturerade intervjuer är användbara för att skapa en förståelse för ett fenomen utifrån informantens perspektiv. Som utgångspunkt i de halvstrukturerade intervjuerna har en intervjuguide använts. Intervjuguiden innehåller förberedda stödfrågor som är utformade efter teman och som bygger på undersökningens frågeställningar. Enligt Kvale, Brinkmann (2014, 45) går det att kontrollera att samtliga av undersökningsområdets teman avhandlas, samtidigt som det skapar utrymme att ställa fördjupande frågor. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att underlätta arbetet med sammanställning av det empiriska materialet och analysen. Vilket

18

enligt Kvale, Brinkmann (2014, 45) är ett vanligt tillvägagångssätt vid utförandet av halvstrukturerade intervjuer.

I Larsen (2007, 87) beskrivs intervjueffekten som innebär att informantens svar kan påverkas av vad intervjuaren ger för respons och reaktion på svaret. Vi valde därför att inte definiera ansvarstagande vid intervjutillfället. Anledningen till det var för att undvika att implementera en värdering av begreppet som kan påverka resultatet. I Kvale Brinkmann (2014, 295) beskrivs ett sådant förhållningssätt påverka studiens reliabilitet. Vidare i Kvale, Brinkmann (2014, 132-133) beskrivs det att en direkt kontakt med informanterna, minimerar risken att förlora värdefull information eftersom det ger en möjlighet att ta del av kroppsspråk och andra kommunikativa uttryck som kan påverka tolkning av vad informanten har sagt. Av den anledningen har exempelvis skratt och andra känslouttryck skrivits in i transkriberingen av intervjuerna.

I Larsen (2007, 24-27) beskrivs en annan nackdel med en kvalitativ metod. Nackdelen är att det inte är möjligt att generalisera den insamlade data i samma utsträckning som vid en

kvantitativ undersökning. Då informantens svar ges till uttryck genom personliga tankar och inte utifrån begränsade svarsalternativ eller mäts i siffror.

4.2 Urval av undersökningsenheter

I studien användes ett godtyckligt urval. Larsen (2007, 77-78) beskriver att det innebär att

informanter väljs ut strategiskt efter hur representativa de är för populationen av enheter inom ett visst område, det kan användas för att få ett varierat urval. Enligt Skolverket (2018) är det

samhällsvetenskapliga programmet Sveriges mest sökta och största gymnasieprogram. Av den anledningen har studien valt att fokusera på elever på samhällsprogrammet. Informanterna valdes målmedvetet ut efter kriterier som ålder och gymnasieprogram. Intervjuer genomfördes med nio informanter på en gymnasieskola i västra Sverige. Urvalsgruppen består av fem tjejer och fyra killar. Informanterna som valdes ut går i årskurs 3. Vilket innebär att de till antalet år på gymnasiet kan antas ha mest erfarenheter av ansvarstagande för sina studier. Det kan ligga till grund för överlagda svar i våra intervjuer. För att komma i kontakt med informanterna

kontaktades flertalet gymnasieskolor i västra Sverige som har det samhällsvetenskapliga programmet. Kontakten etablerades huvudsakligen via telefon och mail till lärare på skolorna.

19

Informanterna valdes ut genom självselektion. Enligt Larsen (2007, 77) innebär det att

informanterna själva får välja om de ville medverka i studien. Informanterna fick ta ställning till om de ville delta för att sedan anmäla sitt intresse till läraren. Inledningsvis efterfrågades åtta informanter, fyra tjejer och fyra killar. Det blev slutligen nio informanter för att säkerställa att få tillräckliga data till studien. Eftersom vi bedömde att en av intervjuerna inte gav oss tillräckligt med material.

4.3 Datainsamling

Studiens empiriska material har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer. Frågorna i intervjuguiden utformades efter studiens frågeställningar. Frågorna delades in i teman och avhandlades i ordning för att säkerställa att alla områden av intresse avhandlades under intervjuerna. Det underlättade även sammanställningen av resultatet eftersom frågorna hade kopplingar till studiens teman.

I Kvale, Brinkmann (2017, 173-175) beskrivs det att frågorna bör vara enkla att förstå, då frågor av akademisk karaktär kan vara svåra för informanterna att besvara. Av den anledningen används språkligt enklare frågor som berör studiens undersökningsområde samt teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning. Exempel kan vara, vilka personer har påverkat dig att ta ansvar för dina studier i skolan? På vilket sätt har personerna påverkat ditt ansvarstagande? Vilka förutsättningar har varit viktiga för att du ska kunna ta eget ansvar för dina studier? De frågorna pekar inte ut att någon förutsättning är viktigare än någon annan. I studien används inte

heller några specifika frågor om exempelvis lärarens funktion i att kunna påverka

ansvarstagande, utan informanterna får tänka fritt för att skapa så objektiva svar som möjligt.

4.4 Analysform

Inledningsvis transkriberades intervjuerna. Transkriberingen delades upp mellan författarna för att bibehålla ett objektiv förhållningssätt och för att undvika att påverka resultatet. Larsen (2007 80-81) förklarar att högre validitet kan uppnås genom att datan kodas och intervjuerna

20

bearbetningen av det empiriska materialet. Exempelvis inledande varmprat och sidospår som inte berörde undersökningsområdet togs bort. Kodning användes för att underlätta analysen av det empiriska materialet. I Kvale, Brinkmann (2014, 242-243)beskrivs det att kodning är användbart för att skapa en överblick av datan och för att kunna sortera ut relevanta avsnitt för studien. Det användes för att kunna se mönster, skillnader och detaljer i det empiriska materialet. Innehållet fördelades i tre olika teman som har använts för att presentera resultatet. De mönster som framkom efter kategoriseringen analyserades med hjälp av valda teoretiska utgångspunkter. Enligt Thomsson (2002, 33)går det i analysen att argumentera för den insamlade datans rimliga generaliserbarhet om den är samstämmig med tidigare forskning inom området. Det stärks även i Larsen (2007, 80-81) som beskriver att det kan bidra till ökad validitet och reliabilitet studien.

4.5 Etiska ställningstaganden

Redan vid selektionen av informanter blev de upplysta om att deltagande var frivilligt. Innan intervjuerna inleddes fick informanterna ta del av studiens syfte enligt informationskravet (Vetenskapsrådet, 1990, 7). De informerades även om att det går att avbryta sin medverkan enligt samtyckeskravet (Vetenskapsrådet, 1990, 9). Därefter informerades informanterna om att intervjuerna skulle spelas in för att underlätta sammanställningen av det empiriska materialet. Vi förklarade även att materialet enbart skulle användas i studiens syfte och därefter kasseras enligt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 1990, 14). Innan intervjuerna inleddes fick informanterna information om att deras riktiga namn inte kommer användas i studien, för att ta hänsyn till konfidentialitetskravet. Av samma anledning genomförs inte heller någon presentation av informanterna (Vetenskapsrådet, 1990, 12). Efter att intervjuerna var genomförda fick

informanterna frågan om de ville ta del av studien efter att den blev färdigställd med hänvisning till vetenskapsrådets rekommendationer (Vetenskapsrådet, 1990, 15).

21

5. Resultat

Avsnittet är uppdelat i två teman med kopplingar till studiens frågeställningar, “Hur resonerar eleverna kring ansvarstagande för sina studier?” och “Vad har påverkat elevernas attityd till ansvarstagande för sina studier?” Valda teman innehåller hur eleverna resonerar och förhåller sig till ansvarstagande för sina studier samt vad som har påverkat elevernas attityd till

ansvarstagande för sina studier. Det andra temat innehåller underrubriker för att kunna

specificera resultatet. Avsnittet kommer avslutas med en sammanfattning av de centrala dragen samt nyanser som har framkommit i resultatet. Av etiska skäl kommer vi kalla informanterna för Erik, Jon, Leo, Semir, Lo, Lisa, Anna, Maj och Ava.

5.1 Hur eleverna resonerar om och förhåller sig till

ansvarstagande för sina studier

I intervjuerna beskrev informanterna vad de har för ansvar i skolan och hur ansvarstagande i skolan praktiseras. Samtliga informanter beskrev ansvarstagande för sina studier på ett liknande sätt. En genomgående beskrivning var att det handlar om att fatta aktiva beslut under frihet. Samtliga informanter beskrev att det praktiseras genom att genomföra sina skoluppgifter utan att någon lärare eller annan person följer upp arbetet eller påpekar att det behöver genomföras. Enligt samtliga informanter måste beslutet att genomföra uppgifterna komma från dem själva. Det uttrycks av flertalet informanter att det finns en tydlig förväntan på att de ska klara av att genomföra uppgifter under eget ansvar på gymnasiet. Flertalet beskriver att det känns jobbigt att leva upp till de yttre kraven. Flertalet informanter använder orden självständig, oberoende och disciplin eller liknande beskrivningar när de beskriver begreppet ansvarstagande. Nedanstående citat förmedlar en representativ bild om hur informanterna i vår studie resonerar kring

ansvarstagande:

Det är ju att inse att man behöver göra lite själv och att man inte alltid kan få hjälp av alla andra, våra lärare kan ju naturligtvis hjälpa till, det är inte det, men vi måste ju själv vara

22

dom som väljer att göra arbetet lärarna kan ju inte tvinga oss till att göra någonting, det är väl det som jag tycker är att ta ansvar för sina studier - Lo

I intervjuerna framkom det även andra beskrivningar av ansvarstagande. Enligt Semir handlar ansvarstagande också om att ta hand om sitt mående och att man vågar stå för sina egna åsikter. Samtliga informanter beskriver ansvar på ett liknande sätt, även om de använder olika exempel och formuleringar när det beskrivs. Bilden av ansvar som informanterna förmedlar är att dem själva fattar beslut om sitt agerande som i sin tur får positiva eller negativa konsekvenser i framtiden.

Samtliga informanterna förklarade att det handlar om att genomföra de skoluppgifter som de har blivit tilldelade. Enligt ett flertal av informanterna handlar det också om att lämna in

uppgifter i tid, vara medveten om vad de har för uppgifter, vara uppmärksam på lektionerna, visa att de bryr sig och få betyg. På frågan, “vad skulle du säga att du har för ansvar i skolan?” Svarar Lisa med ett citat som innehåller en uppfattning som även delas av de andra informanterna:

Att sköta mina inlämningar, läxor, prov, just nu håller vi på med gymnasiearbetet och det är ju ett stort ansvar bara det. Att faktiskt sköta så det kommer in, för utan det har jag ju faktiskt slängt bort dessa 12 åren som jag har gått i skolan och det vore ju rätt värdelöst, så de är väl det, sen har jag ju ansvar över att jag kommer i tid till skolan. -Lisa

Lisa beskriver senare i intervjun med stolthet att hon tar ansvar i många områden i livet i

jämförelse med sina vänner. Hon beskriver att det är viktigt för henne att kunna vara självständig och inte vara för beroende av andra.

Flertalet av informanterna beskriver även att det är deras eget ansvar att fråga om hjälp när de inte förstår eller behöver handledning med en uppgift. Ava håller med om att det är viktigt att fråga om hjälp vid behov, samtidigt som hon tycker att lärarna har ett ansvar att ta reda på om eleverna förstår uppgifterna. Maj beskriver att de eleverna som behöver mycket hjälp är de som enligt henne har svårt i skolan.

Några informanter uttrycker att det finns konsekvenser av att bli identifierad som en ansvarstagande elev. Maj som identifierar sig som ansvarstagande, förklarar att lärarna har en förväntan på att hon klarar sig själv av den anledningen. Hon berättar att lärarna prioriterar andra elever som vanligtvis behöver mer hjälp. Anna förklarar också att hon blir identifierad som en elev som tar ansvar. Anna beskriver att den tillskrivna bilden av henne som ansvarstagande

23

medför att klasskamraterna vänder sig till henne för att ta del av information som rör skolan. Hennes tankar beskrivs i nedanstående citat:

Läraren kan ha sagt saker åtta gånger men sen behöver de höra det från mig oftast för att kontrollera att det stämmer för att vi har lärare som tenderar att säga olika saker mot

varandra och därför är jag alltid den som tar reda på vad som är sanningen för jag tar kontroll över min situation och då blir det att alla frågar mig för att de vet att jag har koll på saker – Anna

Anna förklarar senare i intervjun att det skapar stress, då hon förväntas ha koll på viktig

information. Hon förklarar att stressen grundar sig i att hon upplever att hon har ansvar för andra elevers skolgång. Hon återkommer till att det är viktigt för henne att ha kontroll över sin

situation för att hantera stressen och kunna må bra. Även Maj upplever att hon har ett ansvar att hjälpa andra elever i skolan. I hennes fall handlar det snarare om att stötta och engagera hennes närmsta vänner i klassen. Erik förklarar på ett sätt som om det vore självklart att en elev som identifieras som duktig och ansvarstagande ska kunna hjälpa till och stötta elever som har större behov av hjälp.

Vidare i intervjuerna beskrev informanterna vad de har för ansvar gällande sin skolmiljö och omgivning. Enligt flertalet informanter är det elevens eget ansvar att närvara på lektioner och meddela sin frånvaro. Några andra exempel som beskrevs var att följa skolans etiska regler, samt att vara trevlig och respektfull mot klasskamrater och lärare. I det nedanstående citatet förklarar Erik vad han har för ansvar gällande miljön på skolan och i klassrummet. Den uppfattningen delas även av flera andra informanter. ‘’ Ansvaret gentemot min klass och klasskamrater och ah sådär men typ etiska regler i skolan som att man inte ska vara elak mot folk och så vidare’’– Erik. Enligt flertalet informanter är det viktigt att kunna ta eget ansvar för att ha kontroll över sin situation. Det beskrivs vara viktigt för att kunna påverka sin framtid, men också för att kunna bli mer självständig. Enligt informanterna är ansvarstagande något de har lärt sig med tiden. I nedanstående citatet förklarar Maj hur ansvarstagandet har utvecklats hos henne.

När man är liten då och går på grundskolan då är det ju mycket att de löser det åt dig. Det är de som springer efter dig och sånt och sen successivt får du ju lära dig att du måste göra det själv för sen när skolan inte finns längre då finns det ju ingen som tar tag i en. – Maj

24

Citatet beskriver att ansvarstagandet har utvecklats i samband med att informanterna blir äldre, mer självständiga och fått minskat stöd från omgivningen. Flertalet av informanterna beskriver även att de har lärt sig ta ansvar tidigt i hemmet och med tiden i skolan. Samtliga informanter är dock överens om att ansvarstagande är en viktig faktor för att lyckas i skolan även om

formuleringarna skiljer sig åt mellan informanterna.

5.2 Vad som har påverkat attityden till ansvarstagande

I det andra temat presenteras informanternas resonemang kring påverkansfaktorer till

ansvarstagande för sina studier. Avsnittet innehåller två underrubriker. Den första underrubriken innehåller informanternas svar om hur mänsklig interaktion påverkar ansvarstagande och den andra underrubriken innehåller svar om hur mål och motivation påverkar ansvarstagande för studier.

5.2.1 Hur elevernas attityd till ansvarstagande för sina studier har påverkas

av andra människor

Samtliga informanter beskriver att deras föräldrar och lärare har fyllt en viktig funktion i utvecklingen av deras ansvarstagande förhållningssätt. Enligt flertalet informanter har

föräldrarna varit viktigast för att främja utvecklingen av ansvarstagande. Föräldrar har främst bidragit med att ge stöd genom att vara tillgängliga och skapa trygghet. Föräldrarnas

tillgänglighet och trygghet bidrar till att eleverna vågar försöka hantera uppgifter självständigt. I det nedanstående citatet av Lisa beskriver hon hur stödet från hennes mamma har bidragit till hennes självständighet och ansvarstagande redan tidigt i livet.

Allt sånt som har med att göra att ringa eller maila för att få ett svar eller få hjälp har jag gjort själv för att jag har velat det, men självklart har mamma funnits där tätt inpå vid min sida för att stötta mig om det är något och det har hon alltid gjort. Men jag tror det är därifrån jag har fått mitt ansvarstagande. -Lisa

25

I de andra intervjuerna återfinns liknande berättelser om hur föräldrarna bidrar med stöd som främjar informanternas förmåga att försöka genomföra uppgifter på egen hand. Flertalet

informanter bekräftar att föräldrarnas delaktighet i att följa upp skolarbetet bidrar till utveckling av ansvarstagande. Anledningarna till det beskrivs vara att informanterna vill svara mot

föräldrarnas förväntningar. Enligt både Lo och Jon vill deras föräldrar att de ska skapa sig bra förutsättningar inför framtiden genom att sköta sina skoluppgifter och kunna stå för det de gör. I ett citat av Lo beskriver hon sitt förhållningssätt till ansvarstagande för sina studier men även hur hennes mamma har påverkat hennes förhållningssätt ‘’Asså jag tycker såklart också det är viktigt

jag tycker det är jätteviktigt att ta ansvar och jag tror jag har fått det från mamma men jag tycker hon är lite väl strikt emellanåt’’-Lo.

Semir beskriver att föräldrarnas stöd har varit viktigt, men pratar i intervjun mer om att föräldrarna är förebilder och att det därför är viktigt för honom att leva upp till deras

förväntningar. De eleverna som inte håller med om att föräldrarna har varit viktigast för deras ansvarstagande beskriver att det handlar om mål, det beskrivs mer utförligt i efterföljande tema. Enligt samtliga informanter fyller lärarna en viktig funktion för att utveckla elevernas

ansvarstagande i skolan. Här beskrivs stöd, uppmuntran, tillgänglighet, individanpassad

handledning och individanpassat studieupplägg som centrala funktioner. Det behövs om eleverna inte förstår eller inte klarar av att genomföra uppgifter på egen hand. Lisa beskriver hur en lärare också kan ha en negativ inverkan på en elev. Med nedanstående citat förklarar hon hur en

gammal mattelärare hade en negativ inverkan på hennes vilja genomföra uppgifter.

Jag hade underkänt i matte i flera år och hon sa det gång på gång du behöver inte satsa något på matten du förstår ändå inte och du kommer ändå inte bli något inom matte och bara tryckte ner mig och det fick inte mig att vilja fortsätta, jag kände mig värdelös. – Lisa

Hon beskriver vidare att hon har fått mycket stöd och uppmuntran från hennes nya mattelärare, vilket har lett till att hon fått tillbaka sitt självförtroende till att våga arbeta mer självständigt. Ava beskriver att skolans specialpedagog har fyllt en viktig funktion genom att bidra med stöd och struktur som har varit viktigt för att hon ska kunna arbeta självständigt och tro på sin egen förmåga att lyckas i skolan.

Flera informanter förklarar att lärarna synliggör konsekvenserna av att inte genomföra uppgifterna. Ett exempel som återkommer i intervjuerna är att betygen påverkar ens möjligheter

26

att välja utbildningen efter gymnasiet och att det kan påverka ens framtid. Genom att bli medveten om konsekvenserna, beskriver informanterna att uppgifterna känns meningsfulla och det i sin tur bidrar till eleven vill genomföra uppgifterna.

Flertalet informanter beskriver även att vänner och klasskamrater har påverkat deras

ansvarstagande för deras studier. Det kan enligt informanterna både vara positivt och negativt. Ett flertal av informanterna beskriver att klasskamraterna motiverar och engagerar varandra att genomföra sina uppgifter. Ett fåtal av informanterna beskriver även hur klasskamraternas påverkan kan yttra sig negativt. I det nedanstående citatet beskriver Ava hur det kan se ut.

Vi kommer från en väldigt stökig klass och sätter man sig utanför så är det mycket, 90 procent att du inte kommer göra något arbete så det är mycket personligt asså. Vill man göra något så är det ditt eget asså du själv ska ta ansvaret för det. – Ava

Citatet av Ava beskriver att klasskamraterna påverkar hennes förmåga att ta ansvar. Jon

instämmer i att klasskamraterna kan ha negativ inverkan på ansvarstagande för studierna. I Jons fall beskrivs kunna handla om att de uppmuntrar varandra till att skjuta upp skolarbete för att göra något annat som är roligare. De andra informanterna snarare beskriver att de stöttar och motiverar varandra till att ta ansvar.

5.2.2 Hur elevernas attityd till ansvarstagande för sina studier har påverkas

av mål och motivation

Samtliga informanter beskrev att den huvudsakliga anledningen till att ta ansvar för sina studier var att de ville skapa sig bra förutsättningar inför framtiden. De beskrev bland annat att de strävande mot mål som vidare studier, ekonomisk trygghet och meningsfulla arbetsuppgifter. Både Semir och Erik har tydliga målbilder som gör att dem tar ansvar för sina studier. I nedanstående citat beskriver Erik hur hans mål har motiverat honom till att ta ansvar.

Jag tror ju på det här att ansvar är kopplat till att man känner en mening med livet helt enkelt. Eh och nu när jag har hittat det här målet som känns någorlunda rimligt att uppnå och

positivt så blir det som en motiverande faktor helt enkelt. – Erik

Efter citatet bad vi Erik att specificerade vad hans mål. Han förklarade att det handlade om att komma in på universitetet och studera till lärare. Det var enligt honom själv den huvudsakligen

27

anledningen till att han tog ansvar för sina studier. Semir pratade också om långsiktiga mål som en motiverande faktor till att ta ansvar. Semir förklarade med entusiasm att han vill bli läkare av anledningen att det känns meningsfullt. Han beskrev även att den karriärvägen bidrar till en ekonomisk trygghet vilket beskrevs vara viktigt för honom. Flertalet andra informanter hade tydliga mål med sin gymnasieutbildning även om de inte var lika specifika som Erik och Semirs. Det handlade i samtliga fall om att studera vidare på högskola eller universitet även om alla inte var säkra på var eller till vad.

Både Jon och Maj bekräftar att mål är viktigt, men tillägger att de tar ansvar för att undvika framtida negativa konsekvenser. I det nedanstående citatet beskriver Jon varför han tar ansvar för sina studier:

Man tänker på framtiden typ, till exempel när man går ut så ser man en hemlös, så tänker jag, vill jag verkligen hamna här, eller vill jag hamna typ någonstans bra, ah så då tänker jag, jag måste verkligen jobba. - Jon

Maj instämmer om att anledningen till att ta ansvar är för att undvika negativa konsekvenser i framtiden. Hennes beskrivning handlade om att inte begränsa sina karriärmöjligheter.

Flertalet informanter förklarade att det var lättare att genomföra och ta ansvar för

skoluppgifter i ämnen som de var intresserade av. Erik förklarar med nedanstående citat vikten av att se meningsfullhet med sina uppgifter:

Så när jag arbetar med sånt, känner jag verkligen att jag kommer få användning av detta och det är intressant och allt sånt där. Men sitter man med något som känns, man känner sig helt frånkopplad från ens framtid, så känner man inte mycket mening utan det är mer ah jag får uthärda det här för att jag måste helt enkelt. Och det känns inte så meningsfullt. -Erik

Meningsfullhet beskrivs även i intervjun med Anna. Hon beskriver att betyg fyller en viktig funktion för att skapa meningsfullhet för henne, det blir en tydlig bekräftelse på när hon har gjort något bra. I andra informanternas berättelser beskrivs uppmuntran vara viktigt för att känna en meningsfullhet kring skoluppgifterna.

28

5.3 Sammanfattning resultat

Sammanfattningsvis beskrivs ansvarstagande på ett liknande sätt av samtliga informanter. Det handlar om att fatta aktiva beslut under frihet. Det innebär enligt informanterna att genomföra sina skoluppgifter utan att någon lärare eller annan person följer upp arbetet eller påpekar att det behöver genomföras. Det är deras beslut att fatta, huruvida uppgifterna genomförs eller inte. Flertalet informanter uttryckte sig på liknande sätt när de beskrev vad de har för ansvar i skolan och hur ansvarstagande i skolan praktiseras. Enligt informanterna är det viktigt att ansvar för sina studier samtidigt som det beskrivs som en process att lära sig ta ansvar. I praktiken handlar det om att genomföra de skoluppgifter som de har blivit tilldelade. Enligt ett flertal av informanterna handlar det också om att lämna in uppgifter i tid, vara medveten om vad de har för uppgifter, vara uppmärksam på lektionerna, visa att de bryr sig, skapa studiero och få betyg. Samtliga informanter beskrev att deras föräldrar och lärare har fyllt en viktig funktion i att utveckla deras ansvarstagande. Föräldrarna beskrivs huvudsakligen bidra med stöd genom att uppmuntra och att påminna om konsekvenserna med att inte genomföra skoluppgifter. Lärarnas roll beskrivs

innefatta uppmuntran, tydlighet, handledning och tillgänglighet som centrala funktioner för att främja elevernas självständighet och ansvarstagande. Lärarna skapar meningsfullhet i

skoluppgifterna genom att förmedla konsekvenserna med att undvika uppgifterna. Samtliga informanter beskrev mål som en viktig faktor för att ta ansvar för sina studier. Informanterna beskrev att den huvudsakliga anledningen att de tog ansvar för sina studier grundade sig i att de ville skapa sig bra förutsättningar inför framtiden. Tydliga mål var en anledning till att ta ansvar för sina studier, i specifika fall handlade det även om att undvika negativa konsekvenser.

29

6. Analys

I det här avsnittet presenteras analysen av det empiriska materialet med stöd av valda teoretiska utgångspunkter. Begreppen som ingår i de tidigare beskrivna teorierna är indirekt lärande- och direkt lärande, internalisering, autonomi, inre och yttre motivation. Analysen är uppdelad i två teman som är utformade utifrån studiens frågeställningar. Avslutningsvis i avsnittet kommer studiens slutsatser presenteras.

6.1 Hur eleverna resonerar om och förhåller sig till

ansvarstagande för sina studier

När informanterna pratade om ansvarstagande beskrevs det på jämförbart sätt. Flertalet

informanter i studien använde orden självständig, oberoende och beslutsfattande när de beskrev vad ansvarstagande är. Samtliga informanter beskrev att det handlar om att göra sina uppgifter utan att någon påpekar att de ska genomföras. Enligt samtliga informanter i studien måste beslutet att genomföra uppgifterna komma från dem själva. Flertalet informanter i studien

beskriver också att det finns en outtalad förväntan på att eleverna ska kunna genomföra uppgifter under eget ansvar på gymnasieskolan. Utifrån det kan det tolkas som att ansvarstagande handlar om att fatta ett aktivt beslut i samband med att det finns ett yttre krav att ta ställning till och det kan förklaras med begreppet indirekt lärande. Informanterna har observerat att det finns en förväntan från gymnasieskolan på att eleven ska kunna genomföra uppgifter under eget ansvar. Eleverna tvingas ta ställning till om de ska genomföra uppgifterna utifrån vetskapen om de yttre kraven. De kan välja att genomföra uppgifterna och möta förväntningarna från skolan men de har även möjligheten att undvika uppgifterna trots att det kan leda till konsekvenser.

30

Som nämnt i ovanstående stycke, så beskriver flertalet informanterna i studien att

ansvarstagande associeras med självständighet och oberoende. Det kan förklaras med hjälp av begreppet direkt lärande. Flertalet informanter beskrev utifrån egna erfarenheter att de inte alltid kan få hjälp av lärarna att genomföra sina skoluppgifter. Det har lett till en reflektion om att dem behöver kunna arbeta med sina uppgifter självständigt för att möta de yttre kraven som finns på skolan.

Samtliga informanter i studien anser att det är viktigt att kunna ta eget ansvar. Flertalet av informanterna beskriver att det är viktigt för att det ger dem bra förutsättningar att kunna påverka sin framtid och undvika negativa konsekvenser. Informanternasattityd kan förklaras med hjälp av begreppet yttre motivation. Flertalet informanter ser betydelsen av att ta ansvar för sina studier nu, för att exempelvis undvika att begränsa sina framtida karriärmöjligheter eller för att skapa sig förutsättningar för att få ett meningsfullt arbete. Informanternas motivation till att ta ansvar skapas på grund av att de på sikt kan se antingen positiva eller negativa konsekvenser av deras nuvarande handlingar.

Några informanter förklarar att dem har negativa erfarenheter av att bli identifierade som ansvarstagande, då det leder till att omgivningen lägger ett större ansvar på dem. De negativa erfarenheterna av ansvarstagande kan förklaras med hjälp av begreppet direkt lärande på följande sätt. Lärare och klasskompisar i deras omgivning observerar deras ansvarstagande och upplever en lönsamhet i att inte själva ta ansvar för vissa områden, för att exempelvis spara energi och tid. Det resulterar i att lärarna inte hjälper elever som identifieras som ansvarstagande i samma utsträckning som andra elever, då eleven uppfattas vara mer självgående. Ett annat exempel är att klasskamraterna till en ansvarstagande elev förväntar sig att den eleven tar reda på information som berör klassen. Det innebär att eleven får många frågor gällande skoluppgifter av sina klasskamrater och det beskrivs i sin tur leda till stress för den ansvarstagande eleven. Utifrån det dras slutsatsen att det tillskrivna ansvaret har en negativ inverkan på elevernas attityd till att ta ansvar. Attityden kan förklaras vara ett resultat av direkt lärande.

Lisa som identifierar sig själv som ansvarstagande har en positivattityd till ansvarstagande i jämförelse med de eleverna som blir identifierade av omgivningen som ansvarstagande. Lisas positiva upplevelse av ansvarstagande kan förklaras med hjälp av begreppet autonomi. I det här fallet innebär autonomi att informanten som identifierar sig själv som ansvarstagande i större utsträckningen påverka vad den ansvarar för. Lisa har till skillnad från informanterna i det

31

ovanstående exemplet inte tilldelats ansvar av omgivningen i samma omfattning. Att kunna forma och styra sina åtaganden beskrivs ha en positiv inverkan på den inre motivationen och därmed attityden till ansvarstagande.

6.2 Vad som har påverkat attityden till ansvarstagande

I intervjuerna beskrev informanterna vad som har påverkat deras förmåga att ta ansvar för sina studier. De centrala dragen som framkom var att deras ansvarstagande hade påverkats av sociala interaktioner med föräldrar, elever och lärare. Några andra av viktiga faktorerna som beskrevs var mål och framtidsutsikter.

Enligt flertalet informanter i studien beskrevs föräldrarna vara en av de viktigaste faktorerna till att de tar ansvar. Föräldrarnas tillgänglighet och stöd har bidragit till att informanterna har vågat genomföra uppgifter på egen hand. Med vetskapen att föräldrarna har funnits där som en resurs har informanternas autonomi ökat eftersom de har haft möjlighet att försöka själva samtidigt som det har funnits möjlighet att få hjälp vid behov. Enligt begreppet autonomi påverkas den inre motivationen av att uppleva självständighet och kontroll.

Föräldrarna beskrivs också ha påverkat informanternas ansvarstagande genom att synliggöra konsekvenser av att inte utföra skoluppgifter. Det kan förklaras med indirekt lärande och yttre motivation på följande sätt. Jon beskrev att föräldrarna har berättat att de inte alltid kommer finnas kvar i hans liv och att det därför är viktigt att han lär sig att ta ansvar för sina studier, för att kunna klara sig själv i framtiden. Genom att föräldrarna synliggjorde konsekvenser så har Jon blivit medveten om de framtida följderna av att inte ta ansvar för sina studier. Slutsatsen är att den sociala interaktionen och den delade erfarenheten har bidragit med en medvetenhet om eventuella konsekvenser som Jon behöver ta ställning till och agera utifrån. Att vara medveten om framtida konsekvenser kan i sin tur fungera som en yttre motivationsfaktor till att ta ansvar. Semir beskrev sina föräldrar som förebilder och att det är viktigt för honom att leva upp till deras förväntningar genom att prestera bra i skolan. Semir förklarade att det är tillfredsställande att leva upp till deras förväntningar och att goda studieresultat belönas med uppmuntran. Även om Semir beskrev att föräldrarnas förväntningar inte var en viktig faktor för att ta ansvar för sina studier är det tydligt att den sociala interaktionen mellan Semir och föräldrarna har påverkat hans

32

motivation till att ta ansvar. Semirs önskan att svara mot föräldrarnas förväntningar kan beskrivas som en yttre motivationsfaktor till att ta ansvar.

Enligt studien påverkas flertalet av informanternas förmåga att ta ansvar av deras klasskamrater. Flertalet informanter i studien beskrev att de har positiva erfarenheter av att klasskamraterna har uppmuntrat dem till att ta ansvar för sina studier. Informanterna upplevde att stödet från

klasskamraterna har positiva effekter på deras studiemotivation. Begreppen inre motivation och tillhörighet kan användas för att beskriva informanternas upplevelse. Om eleverna i klassen uppmuntrar varandra och till att genomföra uppgifter för lyckas i skolan skapas en tillhörighet till klassen. Tillhörigheten främjar den inre motivationen hos eleverna och därmed deras vilja att ta ansvar för sina studier. Stödet kan även bidra till att eleverna upplever en ökad hanterbarhet eftersom de kan hjälpas åt och stötta varandra. Samtliga informanter var dock inte överens om att klassen fungerade som ett stöd. Några informanter förklarade att den sociala interaktionen med klassen kunde påverka deras förmåga att ta ansvar negativt. De beskrev att det är svårare att ta ansvar själv när andra elever inte gör det. Vilket i sin tur kunde leda till att informanten undvek att ta ansvar. Utifrån det är slutsatsen att en stödjande miljö är en viktig faktor för att påverka elevernas inre motivation och därmed ansvarstagandet för sina studier, samtidigt som sociala interaktioner med elever som inte tar ansvar kan ha en motsatt effekt.

I studien framgick det att lärarna fyllde en viktig funktion i att utveckla informanternas

ansvarstagande. Informanterna förklarade att läraren behöver bidra med stöd genom att förmedla tydlighet kring uppgifternas innehåll, finnas tillgänglig för handledning vid behov och

uppmuntra eleverna. Det beskrivs vara viktiga faktorer för att hjälpa eleverna att ta ansvar för sina uppgifter och kan förklaras med hjälp av begreppen autonomi och yttre motivation. Genom att läraren är tydlig med vad uppgifterna ska innehålla underlättar det för eleven att på egen hand ta kontroll och ha inflytande över sina skoluppgifter, vilket leder till att studierna blir mer

motiverande. Genom att läraren arbetar med att uppmuntra eleverna framkallas en yttre motivation som kan främja elevens ansvar att vilja genomföra uppgifterna. Nedan beskrivs ett exempel på hur en lärare kan främja elevens motivation och ansvarstagande. Lisa förklarar att en före detta lärare i matematik bidrog till att hennes matematikuppgifter kändes svåra och jobbiga. Läraren tryckte ner Lisa och visade ingen tro på hennes kompetens. Med hjälp av stöd och uppmuntran från den nya matteläraren har Lisa nu lyckats bygga upp ett självförtroende, som har inneburit en ny tro på sin kompetens att arbeta under eget ansvar. Matematiken har gått från att

33

vara jobbig och svår till att bli tillfredsställande och motiverande. Det kan förklaras med hjälp av begreppet internalisering. En uppgift som inledningsvis utfördes av yttre motivationsfaktorer som exempelvis krav har nu blivit inte bara hanterbar utan även rolig och intressant. På grund av regelbundet stöd och uppmuntran från läraren. Det har i sin tur främjat Lisas självständighet och förmåga att ta ansvar för sina uppgifter i matematiken.

Samtliga informanter beskrev att de hade långsiktiga mål med sina studier och att det påverkar deras ansvarstagande. Flertalet förklarade även att de långsiktiga målen var den viktigaste

faktorn till att vilja ta ansvar. Flertalet beskrev att de hade en målbild av att studera på

universitetet. Några andra beskrev mindre konkreta mål som snarare handlade om att skapa en ekonomisk trygghet eller att få ett meningsfullt och tillfredsställande arbete. Samtliga

informanter delade uppfattningen om att de tar ansvar för sina studier på gymnasiet för att de vill skapa sig bra förutsättningar inför framtiden. Långsiktiga mål beskrivs kunna vara en yttre motivationsfaktor till att välja att genomföra uppgifter i skolan trots att de upplevs vara påtvingade. Vinsterna av att uppnå det långsiktiga målet är viktigare än den påtvingade uppgiftens tillfredsställelse. Nedanstående är ett exempel på hur Erik resonerar kring sina

långsiktiga mål. Erik förklarar att hans mål är att bli lärare och att uppfyllelsen av målet kommer att bidra till att han känner mening med livet.

Flertalet informanter förklarade att det är mer motiverande att ta ansvar och genomföra uppgifter som har anknytning till intressen, kompetens eller framtida mål. Några förklarar att uppgifterna upplevs mer meningsfulla när de kan se användbarheten av uppgiften i relation till ett önskvärt framtida yrkesområde. Det kan förklaras med begreppet mening & tillhörighet. Informanterna kan se meningen med att utföra uppgiften eftersom de förstår syftet samt vad det kan leda till att genomföra den. Det leder i sin tur till att den inre motivationen till att genomföra uppgiften stärks.

Flertalet informanter förklarar också att intressen och kompetens inom ämnet underlättar genomförandet av uppgifter. Enligt begreppet kompetens påverkas både en individs produktivitet och motivation positivt av att arbeta med uppgifter som den innehar god kompetens inom. Ett exempel är Lisa som beskrev att matematiken upplevs mindre utmanande och mer

tillfredsställande efter att hon har utvecklat en större kompetens inom området. Kompetens beskrivs också skapa tillfredsställelse som är en viktig faktor för att främja den inre motivation och i sin tur det egna ansvarstagandet.