0
Malmö Högskola
Lärarutbildningen
Studie- och yrkesvägledarutbildningen
Malmö Högskola
Studie- och yrkesvägledarutbildningen Individ och samhälle
Examensarbete
15 poängUtvalda studie- och yrkesvägledare
- en studie om deras arbetssituation kan
förklaras utifrån KASAM
Selected career counselors
- a study of their work situation can be explained by KASAM
Sanna Heiska
Jonas Vilhelmsson
Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp Slutseminarium 2010-12-07
Examinator: Nils Andersson Handledare: Mia Lindberg
3
Sammanfattning/Abstract
Examensarbete belyser om det är möjligt att kategorisera studie- och yrkesvägledares upplevda arbetssituation i KASAM. För att kunna kategorisera utifrån KASAM vill vi veta hur studie- och yrkesvägledare upplever sin arbetssituation och hur deras kompetens tillvaratas inom deras arbetsorganisation. Dessutom har vi valt att ställa frågor om hur arbetsgivaren ser på deras profession och vilka möjligheter de har till kompetensutveckling.
Examensarbetet är en kvalitativ studie med sex olika studie- och yrkesvägledare yrkesverksamma inom statlig, kommunal och privat arbetsorganisation i västra Sverige. Vi kontaktade studie- och yrkesvägledare för att höra om det fanns intresse att delta i en intervju. Därefter genomförde vi kvalitativa undersökningar på respondenternas arbetsplatser. För att förstå KASAM har vi fördjupat oss hur Antonovsky beskriver modellen. Den förklarar känslan av sammanhang och beskriver meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Grunden till KASAM modellen är hans teori om det salutogena arbetssättet som bl.a. har uppmärksammats inom vården.
De sex olika vägledarna har samtliga genomfört den treåriga högskoleutbildningen och de har varit yrkesverksamma i minst två år. Vi bedömde att efter två år kan man känna om arbetsorganisationen ger den meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet som är viktig för den upplevda arbetssituationen. Vi hoppas att det här examensarbetet ska generera till fler arbeten och uppsatser om upplevd arbetssituation.
Sökord: KASAM (Känsla av sammanhang), kompetens, kompetensutveckling,
4
Förord
När vi kom på idén att undersöka hur enskilda studie- och yrkesvägledare upplever sin arbetssituation anade vi inte hur stort och intressant område, vi hade valt. Vi vill tacka de studie- och yrkesvägledare som gav oss tiden för att genomföra intervjuerna. Vi vill också tacka vår handledare för hennes engagemang. Utan deras insats hade detta examensarbete inte kunnat genomföras.
5
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida
1.
INLEDNING OCH BAKGRUND 71.1 Inledning 7
1.2 Bakgrund 7
2.
SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING 92.1 Syfte 9
2.2 Problemformulering 9
2.3 Frågeställningar 10
2.4 Avgränsning 10
3.
TIDIGARE STUDIER 123.1 Tidigare studier om KASAM 12
3.2 Kompetens 13 3.3 Kompetensutveckling 14 3.4 Profession 16 3.5 Organisation 18
4.
TEORETISK ÖVERSIKT 21 4.1 KASAM modellen 21 4.2 Kompetens 26 4.3 Kompetensutveckling 28 4.4 Profession 29 4.5 Organisation 305.
METOD 33 5.1 Val av metod 33 5.2 Urval 346
5.3 Genomförande 34
5.4 Etiska överväganden 35
5.5 Trovärdighet och tillförlitlighet 36
6.
RESULTAT - De olika begreppen i KASAM – utifrån respondenternas svar 37 6.1 Presentation av respondenterna 37 6.2 Meningsfullhet 39 6.3 Begriplighet 41 6.4 Hanterbarhet 43 6.5 Sammanfattning av resultat 457.
ANALYS 477.1 Organisation och arbetssituation 47
7.2 Meningsfullhet 48 7.3 Begriplighet 50 7.4 Hanterbarhet 52 7.5 Profession 54 7.6 Kompetensutveckling 55 7.7 Organisation 56
8.
SLUTSATS OCH DISKUSSION 589.
KÄLLFÖRTECKNING 60BILAGA 1 Ett salutogent arbetssätt i Sverige 62
BILAGA 2 Intervjuguide 64
7
1.Inledning och bakgrund
1.1 Inledning
Det här är ett examensarbete som belyser hur enskilda studie- och yrkesvägledare upplever sin arbetssituation. En upplevd arbetssituation kan påverka den enskildes förståelse för vilken mening hon/han har i arbetslivet. Vårt intresse för att utföra den här undersökningen beror på att vi till våren avslutar grundutbildningen inom Studie- och yrkesvägledarutbildningen. I utbildningen har vi under praktikperioderna fått en liten inblick i hur arbetssituationen ser ut för olika studie- och yrkesvägledare på olika arbetsplatser. Utifrån våra praktikerfarenheter är vi alltså intresserade av att undersöka den upplevda arbetssituationen för studie- och yrkesvägledare och om deras svar kan kategoriseras i KASAM modellen. KASAM är en förkortning som står för ”känsla av sammanhang.” I uppsatsen kommer vi att fortsättningsvis använda oss av förkortningen KASAM.
1.2 Bakgrund
8
medicinska sociologen Aaron Antonovsky (1923-1994) och i modellen ingår tre olika begrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Om arbetssituationen känns begriplig, hanterbar och meningsfull så kommer upplevelsen att vara tillfredställande för individen. Utifrån KASAM samt en fördjupning kring begreppen profession och kompetensutveckling har vi intervjuat studie- och yrkesvägledare som har minst två års arbetslivserfarenhet. För att få en förståelse för den upplevda arbetssituationen har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning. KASAM används ibland som modell för att utforska arbetsmiljöer inom olika organisationer. Som exempel kan nämnas Lundbyprojektet i Göteborg. Projektet har innehållit föreläsning om ”Det goda samtalet” som inspirerade de anställda att arbeta och tänka utifrån KASAM. Det salutogena perspektivet betyder hälsans ursprung. Det begreppet innebär allt i en människas liv som ger möjlighet till personligt välbefinnande. Inom Lundbyprojektet presenterades också boken Antonovsky inte Maslow – för en salutogen vård och omsorg. Den är skriven av Peter Westlund, fil dr i samhällsplanering och Arne Sjöberg, överläkare samt specialist i geriatrik (läran om åldrandets sjukdomar).
”När äldreomsorgen drivs med Antonovsky som ledstjärna har verksamheten i sin utgångspunkt i vad som är meningsfullt för den enskilde. Då prioriteras den sociala nivån och människors behov av samhörighet med andra. Meningsfullhet blir samtidigt en drivande kraft som gör både vården och omsorgen mer hanterbar. Då tillvaratas och växer såväl den enskilde som personalens resurser. Med det salutogena synsättet kan människor inte reduceras till biologiska varelser”(Westlund & Sjöberg, 2008, s 54).
KASAM kan vara ett sätt att synliggöra och definiera en arbetsmiljö samt ett förhållningssätt. Modellen har väckt funderingar kring studie- och yrkesvägledarens komplexa yrkesroll och hur vägledare upplever sin arbetsmiljö samt huruvida den kan undersökas utifrån KASAM som modell.
Studie- och yrkesvägledare arbetar utifrån politiska beslut (som kan jämföras med vården) och man bemöter klienter/elever (jämför patienter/boende).
Utifrån den här inledningen och bakgrunden till examensarbetet kommer vi nu att gå vidare och presentera syfte och problemformulering.
9
2.Syfte och problemformulering
2.1 Syfte
Syftet med den här undersökningen är att utforska om det är möjligt att kategorisera studie- och yrkesvägledares upplevda arbetssituation med hjälp av Antonovskys KASAM.
2.2 Problemformulering
Studie- och yrkesvägledarutbildning är en s.k. professionsutbildning där den studerande får med sig ett antal färdigheter. Studie- och yrkesvägledarrollen är ofta komplex och omfattar krav som varierar utifrån individperspektiv, samhällsperspektiv och det som kan ses som studie- och yrkesvägledarens perspektiv. Vägledaren är ofta ensam i sin roll men en del av organisationen. I yrkesrollen ingår att balansera mellan individ- och samhällsperspektiv, ha en god kunskap om arbetsliv, utbildningssystem och omständigheter som styr förändringar i samhället. I rollen ingår också att ta emot personer i en mängd valsituationer, vilket kräver en god förmåga att både skapa relation men också att bidra till att personer får stöd i att ”växa.”
10
Studie- och yrkesvägledaren behöver ha en god kompetens och tillgång till utveckling av kompetens, för att hantera sitt arbete.
Den upplevda arbetssituationen har betydelse för enskilda personers välbefinnande och vad de presterar på sina arbetsplatser. För att uppnå vårt syfte har vi valt att utforska hur arbetssituationen upplevs ur studie- och yrkesvägledarperspektiv för våra respondenter och hur deras kompetens tillvaratas inom deras arbetsorganisation. För att komma åt kärnfrågan ställer vi oss ett antal frågor.
2.3 Frågeställningar
Hur ser studie- och yrkesvägledare på sin arbetssituation i perspektivet kompetens, kompetensutveckling, profession och organisation?
Hur upplever studie- och yrkesvägledare sin arbetssituation utifrån begreppen; meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet?
Kan KASAM användas som ett sätt att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelse av sin arbetssituation?
2.4 Avgränsning
Examensarbetet baseras endast på hur sex olika personer med studie- och yrkesvägledareexamen upplever sin arbetssituation. Studien är kvalitativ och de intervjuade studie- och yrkesvägledarna är verksamma inom statlig, kommunal och privat arbetsorganisation.
11
Vi avser inte att ge en heltäckande bild av hur Sveriges vägledares arbetssituation ser ut eller upplevs. Respondenterna har varit yrkesverksamma i ca två år och är alla verksamma inom en större kommun i västra Sverige.
12
3. Tidigare studier
3.1 Tidigare studier om KASAM
Vi inleder med en tidigare undersökning av hur vägledare upplevt sin arbetssituation, från ett examensarbete, från 2001 vid Malmö högskola. Författarnas (Pia Bohner och Helene Lundstedt) syfte med studien var att undersöka den eventuella upplevda stressen och orsakerna till det, hos vägledare inom olika grundskolor.
Författarna klargör i sammanfattningen att syftet är;
”… att undersöka orsakerna till varför studie- och yrkesvägledare i grundskolan upplever, eller inte upplever, stress, samt om detta påverkar utförandet av arbetsuppgifterna”
(Bohner & Lundstedt, 2001).
I Examensarbetet lyfter Bohner och Lundstedt frågan om vilka orsaker som kan ligga bakom att många vägledare upplever sin arbetssituation som stressig.
De hänvisar till de rationaliseringar som gjordes under 1990-talet inom de offentliga verksamheterna och hur nedskärningarna också drabbade de verksamma studie- och yrkesvägledarna (Bohner & Lundstedt, 2001,s 2). De strukturförändringar som 1990- talets ekonomiska kris medförde antogs bidra till den psykosociala ohälsan, vilket bekräftas av undersökningar som finns i examensarbetet (Bohner & Lundstedt, 2001,s 8). Bohner och Lundstedt nämner KASAM som ett framgångsrikt sätt att definiera problemhanteringen.
13
De tre komponenterna; meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet är alla nödvändiga och är mer eller mindre centrala i en människas liv. I en avhandling gjord av Berit Nilsson, socionom vid Umeå Universitet, fann vi studier gjorda inom arbetslivet. För att kunna mäta KASAM ställer man flervalsfrågor och en studie som genomfördes visade att resultatet av undersökningen inte hade förändrats under fyra år. Inom arbetslivet finns det omfattande forskning om relationen mellan KASAM och olika psykosociala faktorer (Nilsson, 2002).
I en annan avhandling skriver Jan Gassne om det salutogena perspektivet och KASAM. Inom den salutogena forskningen finns ett antal gemensamma komponenter. Att studera olika individers och gruppers ”känsla av sammanhang” (KASAM) är en inriktning. Forskningen är också inriktad till att bygga upp KASAM genom att man identifierar skyddande faktorer och processer. Antonovsky förklarar de faktorer och processer som Generella motståndsresurser (GMR) och Generella motståndsbrister (GMB). Att modifiera effekterna av riskprocesser och riskfaktorer är en annan inriktning (Gassne, 2008). Jan Gassne är lektor vid Socialhögskolan i Lund och han undervisar med inriktning på salutogent perspektiv.
3.2 Kompetens
Som vi nämnde i problemformulering har studie- och yrkesvägledare en komplex roll som kräver kunskapsbredd och förmåga att reflektera över sin egen kompetens. I det här avsnittet kommer vi att belysa begreppet kompetens. Vi vill även lyfta fram vilken betydelse begreppet har för verksamma studie- och yrkesvägledare. I beskrivningen av kompetens har vi använt oss av Per- Erik Ellströms bok ”Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet ”(1992). Därefter går vi vidare till begreppen kompetensutveckling, profession och organisation.
14
Ellström (1992) definierar kompetens på följande sätt:
”Kompetens är en individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller kontext.” (Ellström, 1992, s 21).
Han beskriver att begreppet kvalifikation också har kommit att få en central position i forskning bl.a. om sambanden mellan arbetsliv och utbildning.
Kvalifikation utgör något av en teoretisk länk mellan arbetsliv och utbildning. Den utgör något av en teoretisk länk mellan de traditionellt mer mikroinriktade disciplinerna pedagogik och psykologi. Vad som torde vara avgörande för kvalifikationsbegreppets centrala position inom samhälls- och beteendevetenskaplig forskning om arbetslivet är dess karaktär av begreppslig brygga mellan arbetets utformning och individens psykologiska förutsättningar. Kvalifikation är på samma sätt som kompetens ett relationsbegrepp. Med begreppet kvalifikation flyttas dock fokus från individen och olika individuella attribut till arbetet (uppgiften) och de krav, som detta ställer på individen (Ellström, 1992, s 29). Kompetens och kvalifikation är således centralt för studie- och yrkesvägledare som verkar i en yrkesroll och ett arbetsliv i ständig förändring.
3.3 Kompetensutveckling
Här belyser vi vad kompetensutveckling innebär och ger exempel på vilken betydelse kompetensutveckling kan ha för studie- och yrkesvägledare. Ellströms tolkning av kompetens som begrepp i föregående avsnitt dök upp under slutet av 1980-talet. Därefter kom sammansättningen kompetensutveckling under 1990-talet.
Begreppet kompetensutveckling står nu ofta för all sorts utbildning och lärande. Ellström definierar begreppet kompetensutveckling som;
15
” en sammanfattande beteckning på de olika typer av planerade åtgärder, som kan utnyttjas för att påverka utbudet av kompetenser på den interna arbetsmarknaden” (Ellström, 1992, s106).
Enligt Ellström utgör kompetensutveckling i arbetslivet en stor och sannolikt växande andel av samhällets totala vuxenutbildning. På grund av strukturella och teknologiska förändringar i arbetslivet ökar det tilltagande behovet av att bevara, fördjupa och utvidga sin tidigare åstadkomna kompetens.
Ellström menar att det finns tre anledningar till att kompetensutveckling har fått en allt större betydelse:
För det första, produktivitets- och tillväxtpolitiska överväganden. Brister i de anställdas kompetens är ett ofta uppmärksammat hinder för möjligheter att införa och/eller för att optimalt utnyttja den nya teknikens möjligheter, och kan därmed begränsa möjligheterna till produktivitetsökning som en följd av ny teknik.
För det andra, fördelnings- och demokratipolitiska överväganden. Arbetslivet är generellt tämligen starkt polariserat vad gäller möjligheterna till ett kompetenshöjande lärande. De relativt sett välutbildade erbjuds i högre grad möjligheter till kompetensutveckling i form av personalutbildning än vad anställda med en kort grundläggande utbildning gör.
För det tredje, överväganden med utgångspunkt i de krav som bör ställas på arbetsmiljön. En arbetsmiljö, som tillåter och stimulerar lärande och kompetensutveckling, är av grundläggande betydelse för de anställdas hälsa, välbefinnande och personliga utveckling. Av särskild betydelse i detta sammanhang är dels arbetets komplexitet, dvs. att arbetet ger möjligheter till utmaningar och krav på problemlösning, dels det utrymme för egenkontroll och självbestämmande som finns i arbetssituationen (Ellström, 1992).
Studie- och yrkesvägledaren ställs inför olika utmaningar inom sitt arbetsområde vilket bidrar till att behovet av kompetensutveckling är av särskild vikt för vägledaren.
16
Beroende på vilken arbetsorganisation studie- och yrkesvägledaren är anställd finns förståelsen och resurserna för kompetensutveckling, hos respektive arbetsledning. Det betyder vägledaren kan ha olika förutsättningar till att få ekonomiska medel för kompetensutveckling av arbetsorganisationen.
3.4 Profession
I det här avsnittet kommer vi att definiera begreppet profession och undersöka hur begreppet berör studie- och yrkesvägledare. Inga Hellberg (1991) skrev boken ”Professionalisering och modernisering” där det framgår att år 1933 utkom The Professions av Alexander Morris Carr-Saunders och P.A. Wilson. Hellberg (1991) lyfter fram några definitioner på vad begreppet profession innebär. Det första som omnämns är Stängning, det vill säga avgränsning mot andra yrkesgrupper.
”Stängningen avser att definiera det område där den egna professionen har starkast inflytande och att avgränsa sig mot andra grupper med lägre status. Stängning har också en form där syftet är att utvidga det egna yrkesområdet åt något håll, till exempel mot områden med högre status institutionaliserad kunskap” (Hellberg, 1991, s 13).
Författarna förde fram att ett stort antal yrkesgrupper i det engelska samhället börjat anta drag från de yrken som tidigare varit ensamma om att kallas professioner: teologer, jurister och fysiker. Den boken anses som startpunkten för professionsforskningen. Den tidiga forskningen hade ett harmoniperspektiv där professionerna förutsattes ha en positiv roll för samhällsutvecklingen. Forskningen idag studerar främst professioner ur relations-, samhälls- och konfliktperspektiv. Profession är inom samhällsvetenskaperna en beteckning på en yrkesgrupp med vissa gemensamma drag. Att professionsbegreppet kommer från specialiseringen av arbetsdelning framgår både i Fjeastad &Wolvén(red.)
17
bok ”Arbetsliv och samhällsförändringar” och i Sven-Eric Liedmans bok ”I skuggan av framtiden”.
I boken står det att en stor del av litteraturen om specialisering och arbetsdelning identifieras specialisering med arbetsdelning. Generellt kan man säga att en profession är ett heltidsyrke som kräver en speciell utbildning vilken avslutas med en ”officiellt sanktionerad” examen. En professionalisering av ett yrke brukar nämnas som ett uttryck för det moderna samhället (Flaa & Hofoss, 1995). Det finns drag som skiljer studie- och yrkesvägledare mot andra yrkesgrupper som har samtalsdelen, som en stor del av arbetsuppgiften.
Dessa drag är t.ex. förfogande över särskild kunskap, arbetsuppgifter som innehåller unika eller varierande moment, självständighet i yrkesutövningen och en särskild yrkeskodex. Studie- och yrkesvägledarkåren har en intresseorganisation som bevakar vägledarnas profession och etiska regler, vilket är en styrka i professionen. Varje yrke har sin unika kunskap. Professioner kännetecknas av att de mer än andra yrken använder sin kunskap för att definiera vem som tillhör och inte tillhör gruppen.
För behöriga studie- och yrkesvägledare är det relevant att tala om en profession. Under utbildningen till studie- och yrkesvägledare ges en gedigen utbildning i bl.a. samtalsmetodik.
Professioner kan ofta monopolisera kunskap genom att det bara är möjligt att skaffa kunskapen i slutna institutioner som är kontrollerade av medlemmar i professionen. Den specifika kunskapen används också som en förutsättning för att få vissa yrkesuppgifter. Ibland kan kunskapen vara en förutsättning för en yrkeslicens. I Hellbergs bok nämns även anspråk på ”diskretion” i arbetslivet. Diskretion i det här arbetet är sådant som inte kan präglas av rutinmässiga arbetsuppgifter eller automatiseras, eftersom det innehåller unika och varierande moment som inte är förutsägbara.
Vi kommer i kapitlet ”teoretisk översikt” att förklara hur vi har använt oss av professionsbegreppet i undersökningen och ge en sammanfattning av begreppet profession.
18
3.5 Organisation
Här presenterar vi tidigare studier kring organisation och de konsekvenser de har fått inom arbetslivet fram till nutid. Vi kommer även att belysa vilken betydelse organisationen har för yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Våra respondenter är verksamma inom statlig, kommunal och privat arbetsorganisation. Hur arbetsplatsen är organiserad kan påverka den enskildes upplevelse av möjligheten att påverka sin arbetssituation. I boken ”Arbetsliv och hälsa” beskriver Rolf Å Gustafsson hur forskning kring arbetslivet såg ut.
Han var verksam inom Arbetslivsinstitutet som var ett nationellt kunskapscentrum för arbetslivsfrågor och inom dess forskningsområde fanns bl.a. arbetsorganiseringen. Liksom hälso- och sjukvård utgör skolan en del av välfärdstjänsterna i Sverige.
De tjänsterna kallas också för den ”offentliga sektorn” och det är inom detta område vi har många vägledaretjänster. Inom den offentliga sektorn arbetar ungefär en fjärdedel av Sverige befolkning (Gustafsson, 2004). Under 1990- talet genomgick den offentliga sektorn ekonomiska neddragningar och omfattande omorganiseringar. Konsekvenserna av dessa har bland annat kommittén ”Välfärdsbokslut” tidigare forskat kring.
Gustafsson skriver;
”Vid sidan av neddragningarna har stora omorganiseringar gjorts genom entreprenadisering och införande av beställarutförarmodeller (Gustafsson, 2004, s 260).
Liksom annat offentligt finansierat välfärdsarbete påverkas studie- och yrkesvägledarnas arbetssituation av de influenser som finns.
Den nationella ekonomin i globaliseringen och den mer företagsliknande styrningen av den offentliga sektorn nämns som viktiga faktorer när man analyserar arbetsvillkoren (Gustafsson, 2004).
19
Det ovan nämnda betecknas ”New Public Management”(NPM) och har resulterat i fler privata aktörer inom den offentliga sektorn. Svensk förvaltningspolitisk inriktning har de senaste åren präglats av att den offentliga och privata organiseringen bör och kan styras på ett liknande sätt (Gustafsson, 2004).
En studie- och yrkesvägledare kan idag vara anställd inom en kommunal, statlig eller privat verksamhet. Så också våra respondenter. Eftersom utbildningen till studie- och yrkesvägledare har blivit inriktad till arbetsområden utanför skolan är det viktigt att känna till hur olika organisationer ser ut. Studie- och yrkesvägledarutbildning ger en kunskap om olika arbetsorganisationer som till exempel omställnings- och rekryteringsbranschen. De vägledare som arbetar inom den statliga organisationen och den privata kan arbeta med omställningssituationer. Deras sökande är oftast arbetssökande och en del behöver vägledning inför studieval. Studie- och yrkesvägledare som arbetar inom kommunal arbetsorganisation kan ingå i en vägledningsorganisation eller ingå i en skolorganisation. Vi nämnde tidigare NPM som en del av den internationella diskussionen om hur verksamheter ska bedrivas. Den konkreta betydelsen av begreppet är kravet på minskade kostnader, ökad flexibilitet och mer marknadslikt förhållande inom den offentliga sektorn. Det leder till en tydligare fördelning mellan ”beställare” och ”utförare” vilket resulterar i olika mål och uppföljningskriterier (Gustafsson, 2004).
Orsaken till varför detta nämns beror på att studie- och yrkesvägledare kan hamna i arbetsorganisationer som även ser att vägledaren utför uppgifter som ligger utanför professionen. Som ett exempel kan ett utbildningsföretag som äger en skola önska att en vägledare även arbetar som lärare för att hålla kostnaderna nere. Det här kan påverka den enskilda vägledarens upplevelse av arbetssituationen.
Avslutningsvis i den här inledande presentationen av organisationer är det av betydelse att belysa hur arbetslivet har förändrats de senaste åren. Många studie- och yrkesvägledare är yrkesverksamma inom den offentliga sektorn och då är det viktigt att belysa hur den har påverkats av ekonomiska nedskärningar och omorganiseringar.
20
I nästkommande kapitel fortsätter vi med att belysa hur den teoretiska översikten ser ut inom området arbetsorganisation och KASAM.
21
4.Teoretisk översikt
I avsnittet nedan redogörs för de teoretiska perspektiv som vi har valt i detta
examensarbete. Den första teorin är Antonovskys (1997) beskrivning av känslan av sammanhang, KASAM. Man kan benämna KASAM som en modell som omfattar tre kärnbegrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Därefter beskriver vi hur andra författare tolkar KASAM modellen. Slutligen fördjupar vi oss i begreppen kompetens, kompetensutveckling, profession och organisation.
4.1 KASAM modellen
Aaron Antonovsky (1923-1994) var israelisk medicinskt sociolog, som förde fram boken Health, Stress and Coping år 1979. Boken ägnades till större delen åt en behandling av de empiriska fyndigheter som talade för begreppet KASAM: Känsla av sammanhang.
Antonovsky menar att KASAM i grunden är ett kognitivt begrepp. Det är en modell som kan beskriva individens förmåga att stå emot stressade och traumatiska upplevelser samt visar hur individen kan bevara sin fysiska och psykiska hälsa. Antonovsky anger hälsa som en skala som sträcker sig mellan två poler: Total hälsa och total ohälsa.
22
Människan rör sig under en livstid fram och tillbaka på denna linje mellan de båda polerna. Oftast befinner han eller hon sig dock på en punkt som bestäms av känslan av sammanhang.
En persons KASAM byggs upp av hans eller hennes kulturella och sociala sammanhang. Även förståelsen av hans eller hennes livserfarenheter är en del av processen. KASAM utvecklas fram till trettioårsåldern och är förhållandevis bestående genom hela livet. Efter att Antonovsky genomgått protokollet av 51 ostrukturerade djupintervjuer med personer vilka hade upplevt svåra trauman och klarat sig anmärkningsvärt bra, kunde han identifiera tre kognitiva teman. De kom han att betrakta som de tre centrala komponenterna i KASAM. Han valde att kalla dem begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Begriplighet utgör den bestämda, uttalade kärnan i den ursprungliga definitionen. Den syftar på i vilken utsträckning man upplever inre och yttre stimuli som förnuftsmässigt (be)gripbara, som information vilket är ordnad, sammanhängande, strukturerad och tydlig.
Hanterbarhet utgör den grad till vilken man upplever att det står resurser till ens förfogande. ”Står till ens förfogande” kan syfta på resurser som är under ens egen kontroll eller som kontrolleras av behöriga andra. De kan man räkna med och de litar man på.
Meningsfullhet utgörs som begreppets motivationskomponent. Formellt syftar denna komponent till vilken utsträckning man känner att livet har en känslomässig innebörd. Man känner att åtminstone en del av de problem och krav som livet ställer en inför är värda att investera energi i. De är också värda engagemang och hängivelse. De är utmaningar att ”välkomna” snarare än bördor som man mycket hellre vore förutan. Teorin förklarar hur ledaren upplever att hon/han förstår, begriper sitt uppdrag som ledare. Antonovsky skildrar vidare relationerna mellan de tre komponenterna. Relationerna mellan de tre komponenterna är sammanflätade och de tenderar att påverka varandra. Av de tre komponenterna anser han att motivationskomponenten meningsfullhet förefaller att vara den viktigaste. Med detta menade han att människor
23
som är engagerade och bryr sig om har alltid möjlighet att vinna förståelse och finna resurser.Med hög meningsfulhet drar han eller hon sig inte för att konfronteras med utmaningar, för de är inställda på att söka en mening i dem och göra sitt bästa för att med värdighet i behåll komma igenom dem. Begriplighet menar Antonovsky är troligen den näst viktigaste komponenten, därmed säger han inte att hanterbarhet är oviktigt. Att kunna hantera förutsätter att man har begripit. Om man inte tror att resurser finns till ens förfogande avtar meningsfullheten och personens strävan att hantera situationen blir svagare. En persons upplevelse av en viss situation kan göra att han eller hon placerar sig högt på en komponent och lågt på en annan. Så kan vara fallet inte bara i vissa tillfälliga situationer, utan även i generella livssituationer. Antonovsky menar att det finns åtta möjliga typer som kan framträda när man dikotomiserar var och en av de tre komponenterna i KASAM.
Komponent
Typ Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Prediktion
1 Hög Hög Hög Stabil 2 Låg Hög Hög Ovanlig 3 Hög Låg Hög Press uppåt 4 Låg Låg Hög Press uppåt 5 Hög Hög Låg Press nedåt 6 Hög Låg Låg Press nedåt 7 Låg Hög Låg Ovanlig 8 Låg Låg Låg Stabil
24
De två typer (1 och 8) som ligger högt eller lågt på alla tre komponenterna skapar inga problem. De ser antingen en hög eller låg grad av sammanhang i världen. Två andra (2 och 7) tror Antonovsky att man sällan stöter på: de som kombinerar låg begriplighet med hög hanterbarhet. För Antonovsky förefaller det klart att hög hanterbarhet är starkt beroende av hög begriplighet. Att ställas inför olika krav förutsätter en klar bild av vari dessa krav består, för att man skall kunna uppleva sig ha resurser att klara av dem. Det blir svårt att tro att man kan klara sig bra om man lever i en värld som upplevs som kaotisk och oförutsägbar. Hög begriplighet i kombination med låg hanterbarhet leder till starkt tryck mot förändring. I vilken riktning denna rörelse kommer att gå bestäms av känslan av meningsfullhet. Om man verkligen är engagerad och tror att man förstår de problem som man ställs inför kommer det, att finnas en stark motivation att söka efter resurser. Man kommer inte heller gärna ge upp sökandet förrän man har hittat dem. Utan en sådan motivation slutar man däremot att reagera på stimuli och världen blir snart obegriplig; inte heller drivs man till att söka efter resurser (Antonovsky, 2005).
25
Figur 1: Modellen illustrerar meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet (Bergman & Blomqvist, 2004, s 93).
Figur 5: Illustration av Antonovskys KASAM – begrepp (Engquist, 1996, s83)
BEGRIPLIGHE T HANTERBARH ET KASAM MENINGFULL HET
MENING+/-26
4.2 Kompetens
Vi går vidare och tittar närmare på kompetens kopplat till vägledares möjligheter att utveckla sin profession.
I boken ”Arbetsliv” (Hansen m.fl., 2002) definieras kompetens som ett starkt positivt laddad begrepp som ligger i tiden. Begreppet kompetens ingår i den diskussion som betonar utbildning och kunskap som organisationers och individers främsta tillgång, resurs eller rent av kapital. Under slutet av 1980-talet dök dock kompetens upp som det vinnande begreppet i den tävling som anses leda in i framtidens utveckling och ekonomiska expansion (Hansen m.fl., 2002). Det latinska ursprunget för kompetens står för att sammanfalla, vara ägnad åt något eller räcka till och anger att kompetensbegreppet är kontextuellt, dvs. man har kompetens för något. Han definierar vidare att kompetensen alltså utgår från individens förmåga i relation till arbetet och uttrycks ofta i termer av meriter, medan kvalifikation utgår från vilka krav arbetet ställer på individens kompetens och ofta uttrycks i uppräknade krav som vissa arbetsuppgifter ställer på människor, t.ex. i befattningsbeskrivningar (Hansen m.fl., 2002).
Kompetens sätter därmed människor i centrum, medan kvalifikation sätter arbetet i centrum. Kvalifikationer kan avse antigen vad som är formellt eller informellt föreskrivet och efterfrågat för ett visst arbete eller för vissa arbetsuppgifter av arbetsbeskrivningar, arbetsförmedlare, arbetsgivare, arbetsledare, andra rekryterare och yrkesvägledare. Vad som faktiskt eller någon mening objektivt krävs för ett visst arbete. Kraven kan läggas på en dimension från rena arbetsmarknadskrav, dvs. sådana som handlar om konkurrens med andra sökande på en relativt abstrakt arbetsmarknad. Kraven kan också läggas till rena arbetsplatskrav, dvs. sådana specifika och konkreta krav som är knutna till en viss position med vissa arbetsuppgifter på en namngiven arbetsplats, inklusive eventuella krav på social och personlig kompetens (Hansen m.fl., 2002).
27
I Abrahamssons bok ”Utbildning, kompetens och arbete” belyser man att arbetsuppgifterna är anpassade till individens kompetens tycks vara viktigt för arbetstillfredsställelsen liksom variationen i arbetet. Ju mer ensidiga arbetsuppgifter individen har, desto mer missnöjd är denna med sitt jobb. (Abrahamsson m.fl., 2002). Högskolejobben ger möjlighet till flexibel arbetstid men kräver också mer övertidsarbete. De högskolekrävande jobben har i större omfattning svårlösta arbetsuppgifter och hjälp finns inte alltid till hands när man behöver den. Det är även personer på dessa jobb som i större utsträckning anser att deras arbetsuppgifter är delvis för svåra. Trots detta är andelen av de sysselsatta som upplever att deras arbete är stressigt nästan hela tiden, oberoende av kvalifikationsnivån (Abrahamsson m.fl., 2002). För vägledare kan arbetssituationen bli stressig om t.ex. kollegor blir frånvarande och en måste ta över den andres uppgifter. Som tidigare nämnts behöver vägledare goda kunskaper i de färdigheter som krävs för att
”Ge samtalet struktur och skapa ett förtroendefullt klimat så att klienten kan känna trygghet i den aktuella situationen” (Hägg & Kuoppa, 2007, s.54).
En studie- och yrkesvägledare är en skicklig samtalsledare och ger vägledningssökande verktygen för att öka självuppfattning.
Utifrån det här är det av stor betydelse att personer som har en vägledartjänst besitter en grundläggande kompetens i mötet med vägledningssökande. Studie- och yrkesvägledareutbildningen ger kunskap för att arbeta på ett klientfokuserat arbetssätt. I yrkesrollen ska vägledaren ge verktygen till sökande att själv identifiera och tolka situationer. Vägledaren kan också vägleda sökande om vilka handlings- och värderingsmönster som ofta uppkommer vid olika valsituationer.
Här har vi redovisat innebörden av kompetens och vilken betydelse begreppet har för yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. I nästa del av examensarbetet kommer vi att titta närmare på begreppet kompetensutveckling.
28
4.3 Kompetensutveckling
I kommande del i det här examensarbete klargör vi hur man kan definiera begreppet kompetensutveckling. En studie- och yrkesvägledare sätter individen i centrum vilket i sin tur kräver en specifik kompetens.
I Hansens bok ”Arbetsliv” fastställer man att begreppet kompetensutveckling är positivt laddad som omfattar många olika begrepp. Det kan innebära åtgärder på organisationsnivå men också aktiviteter på grupp- och individnivå som det spontana lärandet i arbetets praktik när man skaffar sig erfarenheter (Hansen m.fl., 2002).
I Abrahamsson bok ”Utbildning, kompetens och arbete” skildrar man vidare vad personer med högskoleutbildning kan förvänta sig för möjligheter till kompetensutveckling i sitt arbete:
Personer med högskolejobb, får mest utbildning på betalt arbetstid. Det är också de sysselsatta med kvalificerade jobb som uppvisar den högsta arbetstillfredsställelsen, även om skillnaden mot övriga sysselsatta inte är påfallande stor. Möjligheten att påverka uppläggningen av det egna arbetet och möjligheten att lära nytt och utvecklas i yrket påverkar också arbetstillfredsställelsen i positiv riktning. Moderna, mer flexibla arbetsorganisationer kännetecknas just av en breddning av arbetsuppgifter och ansvar, mycket lärande i arbetet och kontinuerlig kompetensutveckling (Abrahamsson m.fl., 2002). Liksom många andra yrkesgrupper finns det möjligheter till utbildning som syftar till att förbättra den enskilda studie- och yrkesvägledarens kompetens, intern och/eller extern. Vid olika omorganiseringar är det vanligt förekommande med kompetensutveckling. Som exempel kan vi nämna att det var yrkesverksamma vägledare som var tvungna att studera den tre åriga högskoleutbildningen för att bli behöriga.
29
Inom den kommunala vägledningsorganisationen, som till exempel finns i den större kommunen i västra Sverige, är samtliga behöriga studie- och yrkesvägledare, dvs. alla har fullföljt den treårige professionsutbildningen.
Avslutningsvis i den här delen vill vi veta om det även är så för studie- och yrkesvägledare? Det skulle vara intressant att veta om effektiviseringar av de arbetsorganisationer som studie- och yrkesvägledare är verksamma i leder till en högre grad av KASAM.
4.4 Profession
I den här delen av examensarbetet kommer vi att belysa hur vi har använt oss av professionsbegreppet i vår undersökning och sammanfatta begreppet professionen. Tidigare i examensarbetet har vi definierat vad profession innebär. Under intervjuerna ställde vi frågor om hur respondenterna upplevde att deras arbetsorganisation såg på vägledarnas profession. Eftersom de krävs tre år på högskolan tycker vi att det viktigt att få klarhet om hur arbetsorganisationer ser på vägledarprofessionen. Respondenterna upplevelse kan komma att påverka deras KASAM i arbetsorganisationen. Mot bakgrund av det är det viktigt att veta hur de utvalda respondenternas upplevelse.
Nuförtiden krävs en studie- och yrkesvägledarexamen för att erhålla en tillsvidareanställning som studie- och yrkesvägledare inom många kommuner och andra organisationer. Det betyder mycket för vägledarna att det är en gemensam grund som representerar yrkesgruppen. Inför intervjuerna med respondenterna var vår avsikt att ställa frågor om hur deras arbetsgivare såg på deras profession, studie- och yrkesvägledarexamen. Om den enskilde vägledaren upplever att dennes profession inte kommer till användning kan känslan av meningsfullhet och begriplighet att vara låg.
30
Om man studerar en treårig högskoleutbildning bör det vara relevant för den enskilde att arbeta med det som man har studerat.
I boken ”Arbetsliv och samhällsförändringar” av Fjeastad & Wolvén(red.) står det att en profession är en yrkesgrupp som uppfyller olika kriterier (Fjeastad & Wolvén, 2005, s122). Ett av de kriterierna är t.ex. en avslutad högskoleexamen. Yrkesgruppen skall ha en längre sammanhållen utbildning, ett internt normsystem och en avgränsbar teoretisk kunskapsbas. Yrkesgruppen ska även ha ett eget yrkesrelaterat språk, en särskild yrkesetik och ofta en speciell sammanhållning eller kåranda. Begreppet profession tolkar vi som att yrkesgrupper har olika
Vi avslutar delen om professionens innebörd och betydelse med att betona att vi anser att en vägledares profession är av stor vikt för sökande.
4.5 Organisation
I den här delen belyser vi hur en organisation kan beskrivas och vilken betydelse den har för de enskilda studie- och yrkesvägledarna.
Att ingå i en organisation är något som de flesta gör, t.ex. på arbetsplatsen, skolan och bostadsrättsföreningen. De organisationer som nämns i studien är yrkesområden som kan vara kommunal, statlig eller privat sektor.
Liksom många andra yrkesgrupper ingår studie- och yrkesvägledare inom en organisation, oftast någon av de nyss nämnda.
I statliga organisationer kommer direktiv från regeringen som ska förankras på lokal nivå. De direktiv som fastslås av regeringen har direkt betydelse förarbetet. Det kan handla om nedskärningar i organisationen eller omorganisering. Inom statlig organisation påverkas de anställda direkt av vilka beslut som antas av regeringen och Arbetsmarknadsdepartementet. I förordningarna som finns för den statliga organisationen framgår bl.a. vilka de prioriterade målen kommer att vara.
31
I en kommunal arbetsorganisation som har funnits sedan 2003. Den har till syfte att organisera samtliga kommunalt anställda behöriga studie- och yrkesvägledare. I kapitlet ”Organisation, tidigare studier” nämnde vi den omorganisering som har gjort inom kommunal förvaltning. I den kommunen som vägledarna arbetar köper både kommunala och privata skolor vägledningstjänster från den kommunala organisationen. Det har resulterat i att en del studie- och yrkesvägledare har flera olika skolor som sin arbetsplats. Utifrån det är relevant att studera vilka konsekvenser det har på den upplevda arbetssituationen, för det två vägledarna.
Inom de privata arbetsorganisationerna kommer arbetssättet att styras beroende på hur arbetsledningen själv väljer att utforma sin verksamhet. Organisationer har uttalade mål och studie- och yrkesvägledare ingår i olika organisationer. I boken ”Introduktion till organisationsteori” (Flaa & Hofoss, 1995) beskrivs en organisation som ”ett medvetet, stabilt och målinriktat samarbete mellan människor” (Flaa & Hofoss, 1995, s 9).
Enligt författarna är framväxten av stora offentliga och privata organisationer så markant att statsvetare och andra använder begrepp som ”organisationssamhället och ”vår organisationsdemokrati” för att beskriva vårt moderna samhälle.
Inom den privata såväl som den offentliga sektorn är verksamheten i hög grad genomorganiserad. Med det menas att man försöka att lösa uppgifter och problem genom målinriktat och formaliserat samarbete. De flesta människor i vår tid tillbringar en stor del av sin tid i organisationer. På arbetsplatser ingår vi ofta i någon organisation eller på fritiden”(Flaa & Hofoss, 1995, s 11).
Organisationer där i huvudsak vägledare ingår kan t.ex. kallas för Vägledningscentrum eller Karriärcentrum. De sistnämnda organisationerna kan ingå i en större kommunal eller statlig organisation med varierande mål. Men varje skolenhet där studie- och yrkesvägledare är verksamma är också en organisation.
I boken ”Arbetslivet” (Berglund & Schedin, 2009) framgår det att i en organisation kan man tyda olika slags mål.
32
De övergripande målen och delmålen på ena sidan och gruppernas och individernas olika mål, på andra sidan. Målstyrningen blir alltså ett viktigt redskap för att anställda ska känna ansvar och möjliggöra självkontroll på den aktuella arbetsplatsen.
”De uppsatta målen kan även förändras över tid på grund av olika orsaker, t.ex. vikande efterfrågan och organisationens ekonomiska situation” (Berglund & Schedin, 2009, s 100).
I den här delen har vi undersökt vad en organisation är och vilken betydelse det har för våra respondenter. Vi kan alltså konstatera att studie- och yrkesvägledare kan ingå i en mängd olika organisationer, dels övergripande i statlig, kommunal eller privat regi. Utöver det finns ett antal ”under” organisationer i form av Arbetsförmedlingar, skolor och Vägledningscentra etc. som nämnts i avsnittet.
Utifrån den kunskapen är det relevant att undersöka om organisationen påverkar den upplevda arbetssituationen för enskilda studie- och yrkesvägledare. I nästa kapitel redogör vi för vilken metod vi har använt oss av för att få svar på hur enskilda vägledare upplever sin arbetssituation och om man kan kategorisera svaren i KASAM.
33
5. Metod
Vi har valt att göra vår studie utifrån en kvalitativ metod. I Larsens bok ”Metod helt enkelt en introduktion till samhällsvetenskaplig metod” kan kvalitativa uppgifter vara dokument, intervjudata, texter, observationsdata samt bild- och ljudinspelningar (Larsen, 2009). Nedan kommer vi att redovisa de kvalitativa metoder som vi har valt att använda.
5.1 Val av metod
Syftet med den här studien är att undersöka om det är möjligt att kategorisera studie- och yrkesvägledares upplevda arbetssituation i KASAM.
Respondenternas svar beskriver också den enskildes upplevelse hur deras kompetens, profession används samt hur deras respektive arbetsorganisation ser ut.
Utifrån kvalitativa uppgifter valde vi intervju- och observationsdata. Vi motiverar valet av kvalitativa intervjuer tillsammans med observationer, för att lyssna till de enskilda respondenterna och få en kunskap om deras upplevda arbetssituation. Som tilläggsmetod valde vi bandinspelning.
34
5.2 Urval
Här kommer vi att klargöra hur vi tänkte inför valet av tillfrågade studie- och yrkesvägledare. Enligt Larsen kan urval i kvalitativ metod väljas enligt icke-sannolikhetsurval. Hon anser att ibland är målet för studien att uppnå mesta möjliga kunskap inom ett visst område utan att detta måste gälla för andra än de som deltog i studien (Larsen, 2009, s77).
Vi valde att välja ut sex olika personer till studien utifrån ett godtyckligt urval, vilket innebär att vi valde utifrån våra kriterier: studie- och yrkesvägledarutbildning samt två års arbetserfarenhet inom yrket. För att få ett varierat urval kontaktade vi olika vägledare inom statlig, kommunal och privat arbetsorganisation. Vi vill göra en jämförelse mellan organisationerna och undersöka om det finns skillnader bland studie- och yrkesvägledarna, hur de upplevde sin arbetssituation.
5.3 Genomförande
Utifrån ovanstående tanke om urval att bedöma kontaktade vi respondenterna för att höra om intresse bland deltagarna fanns. Att skicka en förfrågan om deltagande i en intervju via e-post, bedömde vi vara det mest tidseffektivast. Om vi hade kontaktat dem via telefon skulle risken att, de var upptagna eller inte vara på plats, vara relativt stor då. Vi blev dock kontaktade inom kort och fick positivt gensvar på vår fråga. Vi kom
senare överens om datum, tid och plats för genomförande av intervjun. Vi förklarade för våra respondenter att intervjuerna kunde pågå under cirka 40 minuter. Att vi nämnde det beror på att vi inte ville uppehålla studie- och yrkesvägledarna alltför länge.
35
Vi genomförde intervjuerna på respondenternas arbetsplatser, inne på deras kontor. Vi fullföljde intervjuerna tillsammans med en enskild respondent. Vi hade utformat en intervjuguide över de frågeställningar som vi ville få svar på. Termen ”intervjuguide” kan i själva verket innebära den korta minneslista över vilka områden som ska täckas i en ostrukturerad intervju eller den något mer strukturerade lista över vilka
frågeställningar som ska täckas eller beröras i en semi - strukturerad intervju (Bryman, 2007, s304).
Intervjuguiden använde vi av oss i varje intervju. Vi började intervjuerna med öppningsfrågor för att förbereda respondenten till att senare svara på frågorna i vår intervjuguide. Under intervjuns gång gav vi också utrymme till att ställa nya frågor utifrån vad respondenten berättade. För att ”fånga” det som respondenten sa under intervjun tänkte vi i åtanke att använda en bandspelare. Inför varje intervju frågade vi respondenten om hon gav sitt godkännande på att intervjun skulle spelas på band. Det visade sig sedan att alla respondenterna gick med på detta.
5.4 Etiska överväganden
Ur Vetenskapsrådets artikel Forsningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, har vi berört informationskravet genom att meddela respondenterna före inledning av intervjuerna att studien kommer att publiceras elektroniskt till skolans nätsida. Syftet med detta är att det färdiga arbetet kan användas som inspiration och referens till de som kommer att skriva C-uppsats i fortsättningen. Under hela examensarbetets gång har vi konsekvent betonat anonymitet för respondenterna. Vi kommer inte att redovisa inom vilka arbetsplatser vägledarna är yrkesverksamma då vi främst vill veta deras upplevda arbetssituation. Vi har också berört samtyckekravet genom att vid intervjutillfällena meddelat respondenterna att vi
36
hade med oss en inspelningsapparat och därefter frågat deras godkännande till att spela in samtalet.
5.5 Trovärdighet och tillförlitlighet
Om vi hade valt att samla in enkäter från de verksamma studie- och yrkesvägledarna hade deras svar varit mer styrda. Vi hade dessutom inte kunnat ”känna in deras svar” och bekräfta deras känsla av sammanhang, kontext, på deras respektive arbetsplatser. Dessutom finns risken att svaren påverkas utifrån.
Examensarbete består av tolkningar och reflektioner som vi har gjort vilket vi är fullt medvetna om. Det är viktigt att vara tydlig i att studien visar på ett sätt att tolka och att vår bakgrund och perspektiv bygger på tolkningar (Lindh, 1997). Valet av tema för examensarbetet har påverkats av att vi inom kort kommer att ha genomfört grundutbildningen inom studie- och yrkesvägledarprogrammet (syv). Inför intervjuerna resonerade vi kring om respondenterna skulle påverkas av att vi är studenter i just syv programmet.
37
6. Resultat; De olika begreppen i
KASAM- utifrån respondenternas svar
Nedan presenteras respondenterna och inom vilka arbetsorganisation de är anställa. Därefter delar vi in intervjupersonernas svar i de olika begrepp som finns i KASAM modellen.
Slutligen i den här resultatdelen kommer vi att redogöra sammanfattning av resultat.
6. 1 Presentation av respondenterna
Sissela
Sissela är yrkesverksam inom en statlig organisation. Hon har tidigare arbetat som studie- och yrkesvägledare för vuxna nyanlända invandrare och i den tjänsten fanns det mycket inom vägledning.
Selma
Selma är också anställd inom en statlig organisation. På Selmas kontor köpte den organisationen vägledningstjänster från en annan organisation. I den stadsdelen där hennes kontor ligger är antalet arbetssökande relativt hög i jämförelse med övriga kommunen.
38
Katja
Katja är anställd i en kommunal organisation och arbetar med vuxna vägledningssökande.
Kia
Kia är anställd inom en kommunal vägledningsorganisation som startade år 2003. Hon arbetar på en gymnasieskola och hon har tidigare arbetat inom vården.
Patricia
Hon arbetar med vägledning inom ett utbildningsföretag som en statlig organisation har anlitat för vuxna arbetssökande.
Pernilla
Hon har tidigare arbetat med vuxna arbetssökande men arbetar nu med vägledning mot ungdomar på en privat skola.
Efter den här kortfattade presentationen av respondenterna kommer vi nu att redovisa vad de har svarat. Svaren har vi i efterhand kategoriserat utifrån KASAM. Svaren presenteras i följande ordning; meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.
39
6.2 Meningsfullhet
Sissela informerar sina kollegor om vad som händer inom studieområdet. Sissela uppskattar mötena med de sökande och det känns meningsfullt med studie- och yrkesvägledning.
”De sökande som kommer kan behöva vägledning samt assistans inom ett väldigt brett område. ”Att själv ha möjligheten att utforma olika vägledningskurser är en viktig förutsättning ”Sissela.
Det gör att hon upplever sina arbetsuppgifter mycket intressanta. Hon får ta del av en person i ett större sammanhang, vilket kan upplevas mer meningsfullt. Eftersom Sissela känner att hon får ta del av en annan person, i ett större sammanhang, upplevs arbetet som meningsfullt. För henne var detta en viktig känsla för att känna meningsfullhet i sin profession.
Selma hade bytt organisation och fick en tjänst som var mer inriktad mot arbetsmarknad, för t.ex. nyanlända till landet. Inom den nya tjänsten fanns det ett stort behov av vägledning. För en del av studievägledarna fanns den här möjligheten, då kollegorna och chefer tillät detta.
”Sökande med större behov av vägledning känns mer intressanta” Selma.
Hon och Sissela känner en större meningsfullhet, bl.a. då vägledningstjänsten upplevs som efterfrågad.
De båda upplever stor grad av meningsfullhet i sina uppdrag då verksamheten är etablerad på kontoren. Sissela och Selma förklarar att det har varit en resa som nu är i hamn och i nuläget fungerar arbetet mycket bra. Genom att samarbeta har alla inblandade parter nytta av då det skapar ett gott klimat på arbetsplatserna.
40
Sissela menar att kompetensutveckling ska ge något tillbaka och därför görs en viss selektering.
”Jag vill inte lägga en arbetsdag på att gå kurser och lära mig saker som jag redan vet. Kompetensutveckling är något som skall ge något tillbaka”
Sissela
Hon berättar att det finns de möjligheter till kompetensutveckling som gör att arbetet känns meningsfullt och givande.
Katja och Kia har arbetat inom organisationer som bedriver utbildning för vuxna. De upplever att professionen har används på ett mycket bra sätt.
Kia arbetar inom en organisation som har hand om vägledningen för grundskolorna och gymnasieskolorna, i den kommunen som vi har valt undersöka. Katja upplever sitt arbete som mycket meningsfullt. Orsaken är att Kias kunnande är efterfrågad och hon uppger:
”Att arbeta som studie- och yrkesvägledare för ungdomar är mycket viktigt då det är val till gymnasiet, inom utbildningen och vad de ska göra efter gymnasiet. Behovet av vägledning är så pass stort i vårt komplicerade utbildningssamhälle”Kia.
Hon upplever att professionen tas tillvara och att arbetskollegorna har en gemensam grund, från början. För de båda avsätts arbetstid för att söka aktuell informationssökning inom t.ex. studier, skolor och arbetsmarknaden. Vid de olika arbetsplatsträffarna tillfrågas Katja och Kia om det finns intresse för kompetensutveckling vilket upplevs som mycket meningsfullt för studie- och yrkesvägledarna. Katja och Kia nämner t.ex. ”coachning” och ”lösningsfokusering” som två exempel på kurser som har varit aktuella. De berättar att de har goda möjligheter till att få kompetensutveckling. Det enda som studievägledarna upplevde som negativt med att vara organiserade i en gemensam organisation är löneutvecklingen. Samtliga vägledares löner avgörs hur förhandlingarna går med de båda lärarförbunden och arbetsgivarna. Lärarförbundens
41
mål är också att verka för lärarnas löner. Studievägledarna upplevde att deras profession inte får den uppmärksamhet i fackförbunden vilket syns i löneutvecklingen.
För Patricia och Pernilla kändes det meningsfullt att vara med i processen kring de sökande. Studievägledarna trivdes på sina respektive arbetsplatser men de har haft olika förutsättningar på sina arbetsplatser. Pernilla har fått kämpa för att få till stånd en fungerande studievägledning medan Patricia var med i processen från början.
Pernilla hade arbetat inom både skolväsendet och inom en större organisation, med arbetsmarknads frågor som fokus.
För de båda studievägledarna kändes det meningsfullt att vara på plats då både lärare och elever söker upp vägledaren. En av studievägledarna betonar att;
”Man ska inte ta för givet att det kommer tillbaka då det finns andra vägar till information” Pernilla.
För Patricia har inte kompetensutveckling varit ett stort problem. Vägledaren hade fått både studentlitteratur och ledigt från arbetet under de dagar som de olika kurserna ägde rum. Pernilla vet inte hur hon kan utveckla sin kompetens på arbetsplatsen. För att kunna göra det anser hon att hon får använda sina utbildningspengar.
6.3 Begriplighet
Selma kunde se att en karriär inom den nya organisationen skulle utveckla vägledningen inom den nya organisationen. På vissa orter i landet råder ett samarbete i fråga mellan olika organisationerna. Det bidrar till att ett samarbete känns begripligt och man ser sin arbetsinsats i ett större sammanhang.
Både Sissela och Selma kunde se att Studie- och yrkesvägledareutbildningen kom väl tillpass när man även hjälper vuxensökande. Ungdomar och unga vuxna har andra
42
möjligheter än sökande som är mitt i livet, de har bildat familj. Under utbildningen lyfter man t.ex. individernas förutsättningar och den sociala omgivningens påverkan. För Sissela var utbildningen inte enbart bra för ökad självkännedom, utan mycket av bearbetningen av självkänslan byggdes upp även i samband med kontakten med arbetslivet, efter utbildningen. De egna erfarenheterna från processerna kring arbetssökanden har också påverkat studie- och yrkesvägledaren.
Sissela och Selma anser att de olika kurserna i Studie- och yrkesvägledarutbildningen gav mycket insikter om hur man själv är som person. I en skarp situation har en studie- och yrkesvägledare inte de möjligheter att reflektera och bearbeta de intryck som når en vägledare, under samtalen. Sissela hade själv skolat om sig, i vuxen ålder och det har vägledaren reflekterat över inför sitt arbete. Att arbeta inom organisationen upplevs, för en av dem, möjligheter att ha en tjänst som just studie- och yrkesvägledare. På de flesta kontoren inom den organisationen är även vägledarna anställda som förmedlare och inte som studie- och yrkesvägledare. Detta bidrar till att studievägledaren får en ökad förståelse för de andras arbetsuppgifter t.ex. frågor om A-kassan, frågor om olika beslut och praktikplatser. Sissela upplevde tydligt att målet med studie- och yrkesorienteringen var olika eftersom hon tidigare hade arbetat inom kommunal organisation.
Katja och Kia ser en begriplighet i sitt arbete genom att arbetsuppgifterna upplevs som förnuftsmässiga, ordnade, sammanhängande, strukturerade och tydliga. Det skiljer sig dock från en vägledare till en annan.
Kia beskriver sin definition om vad vägledning är på följande sätt:
”Vägledning innebär bl.a. att man stärker den sökandes självkännedom så att han/hon blir mer medveten om sitt/sina val av utbildning och/eller yrken. Genom medvetenhet får han/hon de verktyg som behövs för att leta fram de kunskaper han/hon inte känner till.” Kia. Katjas organisation hjälper de arbetssökande att få vägledning, t.ex. ungdomar i särskilda vägledningskurser. Hon hade tidigare arbetat inom en annan organisation där man vägledde vuxna sökande. Den erfarenheten var mycket lärorik och vägledaren fick mycket stor användning av sin utbildning.
43
Katja upplevde sin föregående arbetssituation som inte fullt begripbar, mer som ett löpande band där folk står i kö. Hon hade ständigt nya besök och man kunde inte boka några tider till samtal. Detta fick henne att känna osäkerhet inför vem/vilka som skulle komma. I sin nuvarande arbetssituation kan vägledaren ha en viss kännedom om sökande ifall en arbetskollega inom arbetslaget har förklarat sökandets situation för henne. Vägledaren upplever att sin tjänst blir mer använd på ett utav de två kontoren inom den organisationen. Kia har tydliga arbetsplaner som har beslutats från ledningen inom organisationen. Arbetsplanerna visar vad som ska göras vilket vi upplever att studievägledaren uppfattar som något positivt. Hon upplever att organiseringen för behöriga studie- och yrkesvägledare inom kommunen är bra för professionen. Det finns kollegor att samtala med om olika frågor och som man kan ”bolla” idéer med vilket är svårare när du är ensam på arbetsplatsen, med sin profession. Patricia upplevde arbetsplatsen som en helhet. Eftersom hon var med från början i verksamheten var upplevelsen av begriplighet stor. Att få vara med från början och se hur det utvecklas att ingå i en större process, vilket ökar begripligheten och förståelsen.
Patricia och Pernilla betonar att studievägledning och yrkesorientering måste hänga ihop för begriplighetens skull. Annars så vet inte elever/sökande varför de är där och vad studierna är till för. Inom den ena organisationen är målet mer inriktat mot studier och inom den andra organisationen, är det arbetsmarknaden som är målet. För Kia kändes det begripligt att man arbetar mot olika mål men att det vore önskvärt med en djupare förankring om det.
6.4 Hanterbarhet
Chefen inom organisationen tillåter Sissela att ta den plats som behövs och att arbetsplatsen har ”högt tak” för nya tankar och idéer.
44
Selma upplevde arbetssituationen olika, beroende på vilket kontor hon arbetade på. Hon hade haft upp till 18 samtal med sökande på en dag vilket gjorde att hon kände sig väldigt trött. Hon upplevde ingen direkt stress men hanterbarheten låg på gränsen och hon uttryckte en frustration över att vägledaren inte hann med arbetsuppgifterna vid sin tidigare arbetsplats. För de två vägledarna inom organisationen känns arbetssituationen hanterbar genom att chefer och kollegor är mycket bra. Kollegorna till Sissela och Selma tillät att man prioriterade och att de hade förståelse för varandras uppdrag. Kollegor och chefer gav inte vägledarna mer uppgifter än vad som upplevdes hanterbart. Sissela uppgav att det fanns stora möjligheter att påverka för att arbetssituationen gav det utrymmet. Hon skapade inom organisationen en specialanpassade vägledningskurser till nyanlända. Hon hade arbetet med att få studie- och yrkesorientering förankrad på kontoret och det hade upplevts som en process, en resa. Hon hade gått till cheferna och förklarat hur studie- och yrkesorienteringen kunde utvecklas och då hade hon fått gehör för det. På detta sätt ökade hanterbarheten och arbetssituationen känns mycket bra. På kontoret arbetar man mer i ett sammanhang, en kontext före att arbeta för sin egen skull. Att arbeta i en särskild modell, i syfte att hjälpa varandra, kan upplevas som icke hanterbart för en del. Detta var Sissela medveten om och hon menade att då får man vara arbeta mer varsamt tills alla är förberedda.
För Kia blir ibland hanterbarheten ojämn när hon måste gå in och vikariera om någon blir sjuk. Hennes arbetsuppgifter kan bli eftersatt vid flera dagars frånvaro. Om det finns medarbetare som inte kände, att det nya arbetssättet kändes bra, får man vänta tills det känns mer hanterbart för den personen. Oavsett vad man gör så är allt nytt i en process som varje person måste få genomarbeta på sitt sätt.
För Katja fanns möjligheten att boka om besök och ibland dubblera tiden för att öka effektiviteten.
45
Det skulle inte vara hanterbart i längden om den enskilde studievägledaren skulle ha kunskap om alla utbildningar och yrken, menade Kia. För Katja var möjligheten att lägga arbetet på en rimlig nivå så att man inte blir för stressad, det skulle ingen vinna på i längden. Att arbeta som studievägledare innebär obegränsade möjligheter att fördjupa sig inom många olika områden.
För Patricia är det mycket att göra och ibland blev det för mycket. Lösningen blev att man lämnar över de administrativa uppgifterna till administratören så att fokus kan läggas på det väsentliga. I detta fall har hon förstått att arbetssituationen inte blir hanterbart om hon får handskas med för många arbetsuppgifter. Att det ska upplevas mer hanterbart för hennes del får hon avgränsa uppgifterna på detta sätt. Tar man inte hand om helheten så blir det icke hanterbart.
6.5 Sammanfattning av resultat
Vårt huvudsyfte med examensarbetet var att undersöka om det är möjligt att kategorisera studie- och yrkesvägledares upplevda arbetssituation i KASAM.
För att få svar på den frågan inledde vi studien med att belysa de tre olika begreppen som finns i KASAM; meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.
För att få svar på vårt syfte ställde vi frågor om vägledarnas arbetsorganisation och deras syn på vägledarnas profession. Vi ställde även frågor om vägledarnas kompetens och möjligheter till kompetensutveckling.
Vi upplever att respondenterna var införstådda med begreppen och att intervjuerna, på så vis kunde genomföras, inom den tidsram som var överenskommen.
Studie- och yrkesvägledarna kunde se sin arbetsorganisation som grund för utvecklingen av känsla av sammanhang. De flesta av dem kunde även se sambandet mellan upplevd arbetssituation och möjligheter till kompetensutveckling. För
46
vägledarna var det även viktigt att deras profession kom till användning vilket det gjorde i samtliga vägledare.
