Examensarbete
15 högskolepoäng
Kaffesäckar och Kreativitet
En studie i hur kreativitet kan stimuleras i skolanCoffee sacks and Creativity
A study of how creativity can be stimulated in schoolHelena von Malortie
Lärarexamen 90hp Examinator: Jan Anders Andersson VAL - Textilslöjd Handledare: Sven-Göran Ohlsson 2010-01-15
Sammanfattning
Kreativitet och Kaffesäckar är en litteratur- och fallstudie som behandlar kreativitet och hur den kan stimuleras i skolan. Samhället ställer krav på kunskap där kreativitet är en viktig faktor och skolan behöver följa utvecklingen för att möta framtidens behov. Fallstudien har gjorts bland 7:e klassare på textilslöjden. Undersökningens fokus är att se hur egen design, annorlunda material, utställning av den egna produkten påverkar kreativiteten. Projektet pågick under en termin och avslutades med utställning och modevisning på Lilla Kafferosteriet i Malmö.
Jag har använt mig av litteratur och tidigare forskning där jag sökt svar på vilken betydelse kreativitet har för individen och utbildningen idag. Genom enkätfrågor och egna observationer har jag fått en bild av vad som utvecklar eleverna att vara mer kreativa. Här har jag funnit att elever blir inspirerade och stimulerade i sitt skapande när de vet att deras produkter kommer att visas upp. Att arbeta i ett ovanligt material såsom kaffesäckar har också haft en betydelse för ökad kreativitet. Eleverna har testat och experimenterat för att komponera olika sammansättningar på sin egen produkt, samtidigt som de fått en koppling till materialets härkomst.
Sammanfattningsvis har jag jämfört olika kreativa processer såsom design- och slöjdprocesser där jag ser en möjlighet att tillföra olika delar av processerna för att ge slöjdämnet ännu mer av ett design- och marknadsperspektiv. Slöjd ämnet har många möjligheter att utvecklas, vara gränsöverskridande och få en bredare koppling till andra ämnen i skolan där de kan dra nytta av olika kunskaper.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING... 7
2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 8
2.1. SYFTE ... 8 2.2. FRÅGESTÄLLNINGAR ... 8 3. METOD ... 8 3.1. PROJEKTPROCESS ... 9 4. AVGRÄNSNING ... 10 5. LITTERATURSTUDIER ... 10 5.1. HUR DEFINIERAS KREATIVITET? ...10 5.2. DEN KREATIVA INDIVIDEN ...12 5.3. DEN KREATIVA PROCESSEN ...12 5.4. KREATIVITET I SKOLAN ...16
5.5. KREATIVITET I SKOLANS STYRDOKUMENT FÖR SLÖJDEN ...17
5.6. UTSTÄLLNING SOM KUNSKAPSARENA I SKOLAN...19
6. RESULTAT AV FALLSTUDIE ... 20
6.1. INLEDNING ...20
6.2. INSPIRERING OCH PLANERING ...20
6.3. GENOMFÖRANDET ...22
7. ANALYS & SLUTDISKUSSION ... 28
7.1. BETYDELSEN AV KREATIVITET I SKOLAN ...28
7.2. GRÄNSÖVERSKRIDANDE UNDERVISNING ...29
7.3. INSPIRERING –PLANERING –EXPERIMENTERING ...30
7.4. GENOMFÖRANDE –EGEN DESIGN –VIDAREUTVECKLING ...31
7.5. UPPFÖLJNING -MODEVISNING OCH UTSTÄLLNING ...32
7.6. EN UTVECKLAD PROCESS FÖR KREATIVITET I SLÖJDEN ...33
1. Inledning
I denna uppsats behandlas hur kreativitet kan stimuleras och utvecklas i skolan. Utgångsämnet har varit textilslöjd men ansatsen har varit att få en koppling till omvärld och olika kunskapsområden.
Den snabba utvecklingen i samhället idag ökar kraven på att anpassa produkter och tjänster samt tillgodose nya behov. Vikten av kreativitet och innovation är ofta i fokus idag. EU utlyste 2009 ”Året för Innovation och Kreativitet”.
”Kreativitet och innovation kan behövas om vi ska ta oss ur dagens finansiella kris och allmänna ekonomiska nedgång.” 1
Kreativitet anses också påverka utbildningen i stort. Den ökar både kunskaps-inhämtning, stimulerar problemlösning och kopplar samman olika områden. Så sent som i oktober 2009 har Nordiska rådets kulturutskott kommit med ett förslag.
”Utskottet anser att de kreativa ämnena i utbildningssystemen skall prioriteras på samma sätt som de mer traditionella läsämnena. Flertalet studier visar på att de länder som ligger topp i utbildningsundersökningar prioriterar de kreativa ämnena högt. Undersökningar har också visat att ett rikt kulturellt kapital bidrar till de bästa resultaten i skolan.” 2
Som svar på dessa behov i samhället behöver skolan hitta och utveckla nya metoder och angreppssätt för att öka kreativiteten i vidare bemärkelse. Intresset att arbeta med kreativitet i skolan har främst aktualiserats eftersom jag arbetar som textillärare. Jag ser en möjlighet för slöjden att utveckla design och kreativitet och dessutom närma sig andra ämnen där de kan dra nytta av varandra. Förhoppningen är att en förbättrad metodik och tillämpade kreativitetsprocesser i textilslöjden skall bidra till en positiv utvecklingen i skolan. 1 http://www.programkontoret.se/sv/aktuellt/Nya-nyheter/Kreativitet-och-innovation-kan-vara-vagen-ut-ur-krisen-/ 2009-10-31 2 http://www.smok.se/kalendarium/2009/10/ny-nordisk-deklaration-om-barns-rattighet-till-kreativ-utveckling-i-skolan 2009-10-31
2. Syfte och frågeställningar
2.1. Syfte
Syftet med studien är att klargöra betydelsen av kreativitet i skolan samt att undersöka hur kreativitet kan utvecklas och stimuleras i slöjden. Detta undersöks genom ett litteraturstudium och en fallstudie i textilslöjd. Studien ämnar också utveckla en modell för den kreativa processen i slöjden.
2.2. Frågeställningar
Vilken betydelse har kreativitet i skolan? Hur kan kreativitet stimuleras i slöjden?
Hur kan en modell se ut för att beskriva den kreativa processen i slöjden?
3. Metod
Denna uppsats är byggd dels på litteraturstudier och en fallstudie med egen observation som genomförts med elever i år 7. Studien har skett i fördjupningen av litteratur som finns kring ämnet kreativitet (avhandlingar, böcker, styrdokument). Detta har sedan kopplats samman med resultatet av fallstudien. Eleverna har svarat på enkätfrågor efter projektets slut.
Fallstudie är en vanlig användbar metod för vetenskapliga undersökningar, och då tillsammans med andra metoder en alternativ forskningsväg. En fördel med fallstudie är att problemformuleringen kan skjutas upp till ett senare stadium i studien eftersom nya iakttagelser sker under tiden. 3
Enkätfrågor kan se olika ut och vid detta tillfälle valdes att ställa frågor där eleven själv fick skriva sina egna formuleringar. Antalet frågor är viktigt för att eleven skall orka skriva och formulera sig med egna ord. I enkäten ställdes 6 frågor.
Under en termin fick eleverna i textilslöjden arbeta med ett speciellt projekt där jag ville undersöka hur kreativitet kan stimuleras. Under projektets gång har jag iakttagit
elevernas skapande process och vad som eventuellt har påverkat deras kreativitet och lärandeprocess. Genom observationen och litteraturstudien samt svaren på enkätfrågorna hoppas jag finna svar på frågeställningarna och dra slutsatser om metodik för att främja kreativitet hos elever.
Jag har valt att eleverna skall konstruera sina egna mönster i den utsträckning som det går och inte följa färdiga beskrivningar som traditionellt har varit vanligt på textilslöjden. De skall arbeta med hela slöjdprocessen från den egna idén till den färdiga produkten. Inspirering – Planering – Genomförande – Uppföljning. 4Här ingår även utställning av produkten i offentlig miljö. Eleverna har även blivit styrda att alla skall arbeta med jutesäckar.
Fallstudien är en kvalitativ undersökning med öppna enkätfrågor samt observation. Några begränsningar har varit att det endast varit jag som gjort iakttagelser och att undersökningen byggt på frågeformulär och inte några djupintervjuer. Tidsperspektivet har jag dock sett som mest positivt att försöket pågått under ett helt halvår och att jag kunnat studera gruppen kontinuerligt under denna period.
3.1. Projektprocess
Eleverna blev informerade under första lektionen att de hade blivit speciellt utvalda att vara med i ett projekt som handlade om kaffe. Uppgiften var att de skulle designa egna produkter som skulle sys upp av gamla jutesäckar som använts för import av kaffe. Dessa produkter skulle vid slutet av terminen visas upp och ställas ut på Lilla Kafferosteriet i Malmö. Produkterna skulle sys av kaffesäck men det var helt fritt att blanda in andra material och tekniker.
Ansatsen var att i begränsad omfattning beröra områden såsom resurshushållning, återbruk, rättvisemärkt och bjuda in andra ämnen i processen.
När de flesta hade avslutat sitt arbete i slutet på terminen diskuterades utställningen med caféinnehavaren. Det resulterade i att eleverna fick visa upp sina produkter i en modeshow på gågatan utanför Lilla kafferosteriet. Sedan ställdes deras alster ut under en treveckorsperiod. Efter projektet gjordes en enkätundersökning, där eleverna svarade skriftligt på ett antal frågor om projektet.
4. Avgränsning
Projektet var inte ett samarbetsprojekt med andra ämnen även om beröringar fanns till ex. geografi, miljö och musik. Dessa områden har endast berörts till viss del. Det var inte möjligt att göra denna studie till ett ämnesövergripande projekt på grund av tidsbrist där det behövs planering och engagemang tillsammans med andra lärare. Det var endast bildämnet som var involverad under 3 lektioner.
5. Litteraturstudier
5.1. Hur definieras kreativitet?
Kreativitet är ett relativt begrepp som behöver definieras i det sammanhang där det ska användas. Det har behandlats vitt och brett i litteraturen och Erasmie säger 1973 att ”Det finns lika många definitioner som författare i ämnet.” 5
Ordet kreativitet har sitt ursprung i det latinska ordet creos som betyder skapa och att bringa till existens. Ordböckerna anger ofta två riktningar – dels en förmåga (något man kan lära sig) och dels en kvalitet (något man är). Kvalitetstanken betonar att det är endast vissa som är utrustade med kreativitet och andra inte. 6
Nationalencyklopedin förklarar kreativitet som en ”förmåga till nyskapande, till
frigörelse från etablerade, perspektiv; att se verkligheten med nya ögon.7
Synen på kreativitet har varierat och tolkats på olika sätt, enligt Robinsson är kreativitet något som alla har. Det kan inte jämföras med att en del har bruna ögon och andra blå, utan han menar att det är en del av intelligensen.8 Det finns många missuppfattningar om kreativitet som t.ex. att det bara hör till speciella människor, speciella aktiviteter, och att det är något okontrollerbart och kaotiskt.9
I skolan benämns slöjd, musik, bild som ”de kreativa ämnena” där ordet kreativ fått en mycket snäv betydelse och där kreativitet är förknippat med ”att skapa” och då oftast med händerna som t.ex. i bild och slöjd. Kreativitet har en mycket vidare betydelse än så.10 5 Erasmie, 1973, s.9 6 Michanek, 2004, s.26 7 Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/sok/kreativitet 2010-01-15 8 Robinsson,2001,s.112 9 ibid, s. 113 10 Sjögren, 1984, s.43
Rollof använder uttrycket ”en inneboende kraft” 11
där han menar att alla är skapade med en skaparförmåga och en lust att använda den, det som begränsar är ofta vår syn på oss själva och hur vi jämför oss med andra. Speciellt ”när man jämför sig med
verkligt kreativa människor, idésprutor på jobbet, briljanta vetenskapsmän, uppfinnare eller konstnärer”12
Vygotskij kallar den kreativa förmågan för fantasi och det finns ingen motsättning mellan fantasi och verklighet. 13 Robinsson däremot menar att fantasi och föreställning inte går att likställa med kreativitet, utan att ”creativity takes the process
of imagination to another level”. Han menar att man inte kan vara kreativ om inte
personen utför någonting. Kreativitet går ett steg längre än bara föreställning. Det handlar om att ge tanken ett uttryck i handling. 14 May har en liknande definition där han ser kreativitet som en process ”att göra, skapa, ge existens.” 15
May menar att det är ett möte i en kreativ handling t.ex. konstnären som möter landskapet som han tänker måla. 16 Det är ofta att mötet blir mycket intensivt och att personen som skapar är helt absorberad, fängslad av sitt skapande. Barnet som leker eller vetenskapsmannens tillstånd när han skapar. Ofta kan det vara att personer som är mitt uppe i sitt skapande glömmer både tid och rum och hungern är inte lika påtaglig. Kreativiteten hänger samman med mötet och här menar May att vi inte kan ”vilja” kreativitet, men vi kan vilja engagera oss intensivt och ge oss hän i mötet.17
Han menar också att mötet innebär en process som för en dialog mellan individen och hans värld. 18 Han omformulerar definitionen om vad kreativitet är till ”den intensivt
medvetna människans möte med sin värld”
11 Rollof, 2004,s.17 12 Rollof, 2004, s.17 13 Vygotskij, 1995, s.9 14 Robinsson, 2009, s.67 15 May, 1975,s.39 16 Ibid, s.40 17 Ibid, s.45 18 Ibid ,s.49
5.2. Den kreativa individen
Kreativitet är varje människas sanna natur. Blockeringar av kreativiteten hindrar en process som är lika naturlig som allt växande. En kreativ individ befinner sig i rörelse, är i ett ständigt flöde.19
Kreativitet får oss individer att särskilja oss från varandra. Vi blir synliga och bekräftade som personligheter istället för att kunna bytas ut som kuggar vid ett löpande band. Samtidigt ger det individen ett självförtroende och styrka i ens egen process att utveckla eget ansvar och förverkliga egna idéer.20
Det är viktigt att se olika egenskaper som komponenter i kreativitet. Det är därför olika personligheter och kreativitet bidrar till en mångfald av kreativa förmågor. Många gånger kan en riktigt kreativ person ofta uppfattas som obekväm eller till och med farlig. De är ofta originella människor som inte riktigt passar in och som tänker lite utanför det vanliga de kan hota det etablerade och bekväma. Dessa personer och deras idéer kan verka dåraktiga tills deras sanningar har fått gehör.21
5.3. Den kreativa processen
Process används i betydelsen förlopp eller utveckling. Kreativitet är en process av att se nya möjligheter. Det är en process inte en händelse.22
Eiffert menar att kreativitet är en process som vidgar ens valmöjligheter och frigör ens potential så att den kan komma till uttryck på något annat sätt.23 Koestler har skrivit om ” the act on creation” och pekar på ett gemensamt grundmönster för konstnärlig aktivitet, vetenskapliga upptäcker och komisk inspiration. Det handlar om att
”Kombinera tidigare orelaterade mentala strukturer på ett sådant sätt att man får ut mer av den uppkomna helheten än man har satsat”24
19 Cameron, 2000.s.11 20 Rollof, 1999,s.25 21 Rollof, 1999,s.29 22 Robinsson. 2001,s.128 23 Eiffert,2002, s.31 24 Koestler 1981, s.130
Haefele beskriver också människans skapande förmåga som ”förmågan att formulera
nya kombinationer av två eller flera begrepp, som redan finns i medvetandet”25 Han menar att skapande kraft är att göra nya kombinationer.
”Ty varje nyskapelse innebär ett nytt sätt att kombinera olika element, antingen det gäller siffror, färger, kemikalier, mekaniska element eller ord”.26
Den kreativa processen eller skapandet grundar sig alltid på enligt Vygotskij ”en
bristande anpassning, ur vilket det uppstår ett behov, en strävan, eller önskan”.
Behov och önskningar kan inte skapa något i sig det är bara stimuli. 27 Utöver att man har ett behov så är motivationen den starkaste drivkraften för den kreativa processen andra ingredienser är mod, nyfikenhet och flexibilitet. 28 Det krävs mod att ge sig in på okända områden men också för att möta oförstånd, tröghet och revirbevakning. Flexibilitet behövs för att inte köra fast i en förutbestämd inriktning eller en redan given lösning menar Rollof. Det krävs också entusiasm och optimism, att den egna idén är så bra att den kan tillföra något både för den egna individen och för andra.29 En definition som särskiljer kreativt från icke kreativt kan hjälpa oss att klargöra begreppet ytterligare. Här skiljer man på konvergent och divergent tänkande:
Konvergent tänkande, detta sätt av tänkande dominerar skolans inlärningssituationer
som är inriktade på korrekta lösningar och det finns bara ett korrekt svar.
Divergent tänkande är att man försöker se olika lösningar på problem, väger
alternativen mot varandra, betoningen ligger mer på att se olika lösningar än att sortera i kategorierna rätt och fel.30
”Trots att det är svårt att använda begreppet kreativitet på ett precist sätt har begreppet av många psykologer och pedagoger accepterats som en beteckning på divergent tänkande.” 31 25 Haefele, 1966, s.17 26 Ibid 27 Vygotsky, s.35 28 Rollof, 2004, s.17 29 Rollof, 2004, s.22 30 Sjögren, s.49 31 Cropley, 1971, s.20
Den kreativa processen kan se ut på många olika sätt och flera modeller har gjorts för att beskriva den. De sju rummen som Rollof kallar sin kreativitets process där han beskriver att processen börjar oftast med en idé – orientering – urval – prövning – värdering – mognad – planering . Han menar också att det går att hoppa fram och tillbaka mellan rummen och ibland stannar man längre i vissa rum, beroende av situation och behov.32
Sjögren har förenklat uppdelningen till 4 olika steg, som han kallar slöjdprocessen. Bilden nedan visar att processen ofta går fram och tillbaka och mellan dessa fyra.
Inspirering – Planering – Genomförande – Uppföljning. 33
”Thomas Kroksmark säger… ”Slöjden är det enda ämne som utvärderar en process. I slöjden betygsätts kreativitet, idé, ambitioner och inte bara om kanterna är raka. Det här är en typ av kunskap som blir allt mer efterfrågade. Men att slöjden ligger i täten i detta kunskapsfält har inte nått utanför slöjdsalarna” 34
32 Rollof,1999,s.36 33 Sjögren,1984,s.47
34 Kroksmark, Slöjdforum 1998
Figur 1. Kreativitetsprocessen enligt Rollof
5.3.1. Designprocessen
Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID) förklarar design enligt modellen nedan. Processen tar utgångspunkt från ett behov.
Design är en arbetsprocess för att utveckla lösningar på ett medvetet och innovativt sätt där både funktionella och estetiska krav ingår med utgångspunkt från brukarens behov. Design tillämpas för utveckling av varor, tjänster, processer, budskap och miljöer.35
Processen fokuserar på framställningen av en prototyp som tillgodoser användarens behov. Det är vanligt att designprocessen börjar med att undersöka marknaden och se vilka behov som finns. För att nå fram till god design med krav från olika områden krävs att designen tar hänsyn till, praktisk funktion, material och teknik, konstruktion, ergonomi, symbolfunktion, estetik, marknad, miljö och ekonomi. 36
Designprocessen är oftast ett lagarbete där flera personer är delaktiga att arbeta fram en bra lösning. För att utveckla koncept behövs en kreativ fas där ett stort antal idéer visualiseras. De behöver sedan utvärderas för at få fram en slutgiltig prototyp.
35 http://www.svid.se/For-foretag/Vad-design-ar/ 2009-11-30 36 Hald, artikel ur Sjögren,2002, s.79
5.4. Kreativitet i skolan
”Du kom till världen med en obegränsad potential för skapande”37
Det är lättare att ta död på kreativiteten för människan än att bejaka den. För att kreativiteten skall frodas måste du vara medveten om den. Mellan det att ett barn är fem och sju år försvinner 75 % av din kreativitet och vid fyrtio års ålder använder du bara kanske upp 2 % av din kreativa förmåga menar Eiffert. Han menar att skolan är en av de stora bovarna. I skolan får vi ofta lära oss att det bara finns ett svar i läroböckerna.38
Till skillnad från Eiffert finner Lindström inget stöd för detta i sin studie om barns kreativitet under skolåldern inom ämnet bild. Det ser tvärtom ut att ske en klar utveckling under skoltiden, tydligast under de senare åren. Lindström menar att detta kan bero på att eleven får utbildning av en utbildad bildlärare.39 Det kan också vara som Vygotskij menar att;
”ju rikare en människas erfarenheter är desto mer material förfogar hennes fantasi över.” 40
Ett barns fantasi är mer begränsad än en vuxens, eftersom barnet har mindre erfarenheter. Det är därför som äkta produkter av skapande fantasi inom alla områden av skapande verksamheter endast kan produceras av den mogna fantasin. I tonåren när man utvecklas börjar också fantasin att mogna.41
Lindströms studie visar att skolelever utvecklar sitt bildskapande både i färg, form och tekniker ju längre de går i skolan. Däremot har elever inom bildämnet inte utvecklat vissa delar av skapande processen såsom undersökande arbete för att få inspirering, prövning med experimentering samt uppföljning med självutvärdering. Detta har inte elever blivit bättre på av sig själva eller som ett resultat av undervisning som den bedrivs idag. Studien pekar på att elever behöver mer tid för att kunna utforska och tränga in i sina idéer på djupet och för att kunna ta ställning för olika val samt att reflektera över sina egna ställningstaganden. Elever behöver uppmuntras att
37 Eiffert 2002 s.29 38 ibid 39 Lindström,2007, s.15 40 Vygotsky, 1995, s.19 41 Ibid,s.40
våga ta risker även om de skulle misslyckas.42 Kreativa idéer är känsliga och dör lätt av kritik och negativa erfarenheter under uppväxten kan hämma skaparförmågan.43 Skolans miljö och arbetssätt är viktiga faktorer i hur kreativitet kan läras ut menar Jyri Manninen, professor i pedagogik. Han säger att lärarna behöver bli mer uppfinningsrika och hitta nya arbetssätt.
”Jag skulle kunna utmana lärarna till en innovationskampanj och utarbeta helt nya inlärningsmiljöer för att retas med eleverna. Det är garanterat svårt att lära ut kreativitet och innovation med traditionella och passiverande metoder”.44
Undervisning i form och design bör redan börja på daghem och i förskola. Insatser har gjorts för att förbättra elevers estetiska träning på grundskola och gymnasieskola och då framför allt av bild och slöjdlärare. Enligt SOU 2000:75 beskrivs ett behov av lärare som kan undervisa i design utöver färg, form, teknik etc. 45
Ytterligare har en studie gjorts av UNESCO där estetisk verksamhet har undersökts i 170 skolor över världen. Studien, The Wow Factor har visat att konst, kultur, och kreativitet är nyckeln till en framgångsrik skola. Författaren Anne Bamford menar att estetiska ämnen och en kreativ undervisning stärker elevers kritiska tänkande.46 Detta stämmer väl in vad Piaget säger;
“The principal goal of education is to create people who are capable of doing new
things, not simply repeating what other generations have done - people who are creative, inventive discoverers.”47
5.5. Kreativitet i skolans Styrdokument för slöjden
I slöjd utvecklas kreativitet genom manuellt och intellektuellt arbete. Här förenas nyfikenhet, ansvarstagande, självständighet och förmågan att lösa problem. Detta brukar beskrivas som en slöjdprocess, som startar i en idé och resulterar i en färdig produkt. Slöjdarbete i textil, trä och metall syftar till att stärka elevens tilltro till den
42 Lindström. s, 27 43 Rollof, 1999,s. 24
44 Jyri Manninen,2009-05-02, C:\Documents and Settings\sehstma\My Documents\OPM - Fokus på inlärningsmiljön – en utbildningsinnovation.htm
45 SOU,2000:75 s.200
46 Pedagogiska magasinet, nr.4, 2009 The WOW factor 47 Piaget, 1948
egna förmågan att tillämpa och utveckla kunskaper för att klara uppgifter i det dagliga livet. 48 Enligt 1994 års läroplan skall:
”Varje elev skall få stimulans och möjlighet att växa med uppgifterna…. Eleverna skall bli medvetna om att nya kunskaper och insikter är förutsättningar för personlig utveckling. Detta skall syfta till att grundlägga en positiv inställning till lärande” Eleverna skall bli medvetna om att nya kunskaper och insikter är förutsättningar för personlig utveckling. Detta skall syfta till att grundlägga en positiv inställning till lärande” 49
5.5.1. Strävansmålen för undervisningen i slöjd är att eleven …
- Bygger upp sin självkänsla och tilltro till den egna förmågan att slöjda, - utvecklar kunskaper och lust till ett kreativt skapande utifrån egna erfarenheter och intressen, - utvecklar förmågan att självständigt planera arbeten och att på ett konstruktivt sätt lösa uppgiften - utvecklar förmågan att göra och motivera personliga ställningstaganden kring estetiska, etiska och funktionella värden, - utvecklar förmågan att reflektera över och bedöma arbetsprocesser och produkter.50
I den nationella utvärderingen av slöjdämnet menar elever att slöjden är det ämne i skolan där det finns mest utrymme att påverka undervisningen och komma med egna idéer. Samtidigt visar utvärderingen att flertalet av eleverna ser slöjdämnet som ett ämne som de minst tror att de kommer att ha nytta av i framtiden. 51
Marner ser en möjlighet att omforma slöjdämnet till ett ämne som är mer inriktat på designprocessen och på så vis får relevans i det samhälle vi lever i idag.
”Ett designperspektiv är därför snarare problembaserat än baserat på ”fritt skapande”. 52
Marner menar att ”fritt skapande” kan uppfattas som en kvarleva från en romantisk och subjektivistisk uttrycksestetik och har föga relevans i en designprocess.”53
Designprocessen utgår mer från ett behov, en problemställning och en personlig kommunikation som tar sig uttryck i en produkt. Marner ställer följande frågor;
48 Kursplan för slöjd, 2000- 07, SKOLFS: 2000:135 49 .Lp94:2, 1.2
50
Kursplan för slöjd, 2000- 07, SKOLFS: 2000:135
51 Den nationella utvärderingen av grundskolan2003 s.123 Skolverket 52 Marner, 2005, s.70-83
Hur kan man föra in designperspektiv i slöjd utan att förfalla till ” teoretisk slöjd”? Vilka aspekter av designers kreativa process skulle kunna överföras till skolans slöjdverksamhet”? 54
Marner är kritisk till den traditionella skolslöjden och han uttrycker en undran om inte det snäva utbudet av material i slöjden kan vara hämmande för kreativiteten.55 Han menar också att arbetsbeskrivningar inte främjar den egna designen och kreativiteten.56
5.6. Utställning som kunskapsarena i skolan
Utställning och föreställning har en viktig roll att spela där elever får visa upp sina produkter i ett större sammanhang, både i skolan och utanför skolan. Marner menar att
”Man beaktar inte receptions- och presentationssidan tillräckligt, och nöjer sig alltför ofta med att endast beakta den ena sidan av kommunikationsprocessen, skapande sidan.”57
Utställning kan ses som en “kunskapsarena i skolan”. Det behövs “större medvetande om utställningens retorik” och den “behöver synliggöras som didaktiskt grepp”. Här menar Bjørg Tronshart att utställningen är att förmedla kunskap men inte bara linjärt som en text används från sändare till mottagare utan här är utställningen ett “didaktiskt rum” där lärandet sker i mötet med utställningen.58
Den sociala aspekten har också betydelse när elever arbetar tillsammans i t.ex. en föreställning eller uppvisning. Eleverna stärks i sitt självförtroende och det skapar sammanhållning i gruppen. 59 54 Marner, 2005, s.70-83 55 Ibid 56 Marner, Slöjdforum,nr.5, 2005 57 Marner,Örtegren,2003,s.56
58 Tronshart, Bjørg (2004). ”Utstillningen – noen moment til et retorisk perspektiv”. I
Nygren-Landgärds, Christina och Borg, Kajsa (red), Slöjdforskning, artiklar från forskarutbildningskursen, slöjd och bild i en vetenskapsfilosofisk och metodologisk kontext (s 241,244), Åbo: Pedagogiska fakulteten
6. Resultat av fallstudie
6.1. Inledning
Eleverna i årskurs 7 har sextio minuter slöjd i veckan, där eleverna får välja om de vill ha träslöjd eller textilslöjd under läsåret. De elever som valt att ha textilslöjd är flickor, dessa är uppdelade på två grupper, där antalet är 10 och 13 i vardera gruppen. Det var endast 17 elever som deltog i enkätfrågorna och deras svar är citerade i resultatdelen. (se bilaga) I texten kallar jag enkätfrågorna för utvärderingsfrågor eftersom eleverna fick frågorna som utvärdering.
Tiden som endast är sextio minuter tycker eleverna är väldigt kort och många har klagat över att man inte hinner komma igång förrän det är dags att plocka undan. Projektet genomfördes med följande steg. Inspirering – Planering – Genomförande – Utställning och Utvärdering. Resultatdelen har samma uppdelning.
6.2. Inspirering och planering
Vid första lektionen presenterades jutesäckarna och det blev ett naturligt samtal om varifrån de kom och hur de hade använts. Vi pratade om rättvisemärkt kaffe och var i världen kaffet produceras. Kaffet som direktimporteras av Lilla kafferosteriet kommer från bl.a. Ruanda, Kenya, Etiopien, Nicaragua och Brasilien.
Eleverna fick göra sig bekanta med materialet och fick en känsla av koppling till omvärlden, speciellt när kaffebönor trillade ur säckarna.
Därefter fick de information om att de hade blivit utvalda till ett speciellt projekt där de skulle ställa ut sina blivande produkter på Lilla Kafferosteriet i Malmö.
De fick uppgiften presenterad och där ett par uppsydda produkter, (väska och datorfodral) visades som exempel på hur materialet kunde användas. Dessa plockade sedan undan så att eleven inte hade möjlighet att kopiera. De skulle utgå från en egen idé och skissa fram möjliga förslag. Här fick eleverna frihet att använda sig av tidningar, modemagasin, Internet etc., för att få inspiration. De blev också uppmuntrade att hitta inspiration när de var lediga, ute på staden t.ex.
Vikt lades vid att de skissade många förslag som de kunde jämföra, komplettera eller sortera bort. Skisserna var till för elevens förståelse av sin egen tanke. Det var inte
viktigt att de måste se bra ut, men att de kunde presenteras och förklaras med ord. Eleverna sparade sina skisser i en mapp till slutet av projektet. De flesta elever klarade av sin urvalsprocess på egen hand, några ville diskutera med läraren innan de valde vilken modell som var bäst.
De fick jobba med sin modellskiss och bestämma var juteväven skulle vara, och vilka andra material som skulle finnas med. Detta fick de beskriva på sin skiss.
Skissarbetet pågick för de flesta under två lektioner. I utvärderingen ställdes frågorna:
Hur fick du idén till vad du skulle göra?
Genomgående var svaret, att det var något som eleven behövde som var drivkraften i idéfasen och som fick dem att utveckla en speciell produkt.
Elev 1: ”Jag behövde ett skivfodral”
Elev 11: ”Jag behövde en ny skolväska, så det passade bra att göra det och det
passade också bra med kaffetemat”
Några elever ville göra något annat än en väska som alla andra gjorde.
Elev 5: ”Jag ville göra något annorlunda mot vad alla andra gjorde så det blev
tofflor till slut.”
Andra var mer påverkade av sina kompisar.
Elev 10: ”Jag kollade på vad de andra gjorde, då såg jag några snygga väskor och
jag gjorde något liknande.”
Flera elever sa att de tittade i tidningar och böcker för att få inspiration. Några hade redan klart för sig i huvudet vilken modell som de ville göra.
6.3. Genomförandet
De flesta eleverna valde att göra väskor och det var stor variation på modeller. Det var aftonväska, mindre handväska, skolväska, strandväska, stor ryggsäck etc. De fick börja rita och konstruera sina mönster direkt på mönsterpapper. De var endast fem elever som valde at göra andra produkter såsom tofflor, väst, hatt och solskärm. Där var det mer naturligt att utgå från en grundmodell som de sedan fick ändra efter designen som de gjort.
6.3.1. Modell och konstruktion
Vi började med en genomgång hur en konstruktion går till där jag visade ett exempel. Vi tittade på många olika slags väskor för att eleverna skulle förstå hur de kunde få fram sin modell.
Eleverna började rita och konstruera sina produkter på mönsterpapper med hjälp av sina skisser, penna och linjal. Här kunde jag se att det fanns många som hade svårt att använda linjal och konstruera något där det var viktigt att ha räta vinklar. Några elever undrade över om man skulle mäta från nollan eller ettan. Konstruktionerna tog tid för vissa där mycket var nytt; teknik, att tänka konstruktivt och se helheten. Andra förstod konstruktionsuppgiften väl och klarade av det relativt självständigt. De flesta klarade av konstruktionen under en lektion.
I utvärderingen ställdes frågan:
Hur tyckte du det var att designa din produkt själv?
Alla elever svarade positivt att det var kul att man fick göra som man ville men att det kunde vara lite svårt att veta hur i början.
Elev: 2 ”Jag tyckte det var kul att man kunde göra lite som man ville, men det var
också svårt att komma på hur man skulle göra.”
Elev: 13 ”Det var kul. Man lärde sig hur man ska begränsa sig.”
Det är viktigt för eleverna att uttrycka sig på ett personligt sätt och visa vem de är. Elev: 9 ”Det var jätte kul, då får man visa vilken stil man har. Det var kul för alla gör
6.3.2. Tillklippning och materialval
Eftersom kaffesäckar inte förekommit i min undervisning tidigare var det ett spännande moment när eleverna skulle börja arbeta med juteväven. Det var många av eleverna var positiva till materialet även om det är ett relativt svårt material att arbeta med. Detta visade sig under arbetspassen och det kom även fram i utvärderingen. Elev 1:”Roligaste var materialet för det är inte ofta vi jobbar med sånt tyg.”
Alla fick börja med att välja en kaffesäck som de tyckte om. Kaffesäckarna varierade en hel del eftersom de kom från både Sydamerika och Afrika. Trycken på säckarna såg olika ut och även väven i säckarna varierade där en del säckar hade grövre struktur och var glesare vävda. Eleverna valde en plats på säcken där de ville klippa ut sina delar. De flesta valde att få med något spännande tryck från säcken. ( Se bilaga bild 1)
Jutesäcksmaterialet är ett strävt och oskönt material och för att få en tät och jämn insida valde många elever att kombinera annat material till insidan som foder. Några elever ville även sätta annat material på utsidan där fickor, sidor, kanter eller botten klipptes till. Spännande kombinationer av material visade sig i flera produkter där jutesäcksmaterialet blandades med blanka polyestertyger. Både materialet, färgen och mönstret på tyget som kombinerades med juteväven var vågade kombinationer där olikheterna var större än likheterna. Övervägande var det kontraster som skapade en spänning i produkten. Som t.ex. romantiskt blommigt och juteväv, flått blankt och juteväv, storblommigt och juteväv, färgglatt randigt och juteväv, kinesiskt mönstrat, blankt och juteväv.( Se bilaga bild 2,8)
Eleverna testade materialkombinationer när det var dags att klippa till, detta hade de flesta inte gjort i skissarbetet. Endast en elev hade arbetat mycket med skissarbetet och även plockat in tyg prover och färgställningar men även där testade hon vilka tyger som skulle passa ihop med varandra när det var dags att klippa till.
6.3.3. Sömnadsarbetet
Eftersom juteväven är ett glest material och repar upp sig lätt var det viktigt att eleverna hanterade materialet försiktigt och tänkte på att sicksacka alla delar innan det sattes ihop.
Under sömnadsarbetet fick eleverna kunskap och förståelse om hur konstruktionen av produkten påverkar sömnaden. Det var svårt för vissa elever att tänka ut hur sömnaden skulle gå till för att sätta samman de olika delarna så att produkten fick den design som eleven ville ha. Här var det några som hade designat en modell där de behövde lite mer hjälp och justeringar behövde göras. De flesta kunde tänka ut själva hur sammansättningen skulle gå till.
Alla produkter var olika, det var ingen som hade gjort exakt lika modell. Några modeller var snarlika den väska som visades som exempel vid introduktionen.
Flera elever valde att dekorerar sina väskor med broderier. Här kunde man tydligt se att när en började var det flera som följde en liknande idé. Broderier i stjälkstygn runt de tryckta bokstäverna på juteväven var ett inslag som flera hade på sina produkter. Här förstärktes bokstävernas form genom att stygnen syddes i en kontrasterande färg. ( Se bilaga, bild 3)
En elev sydde även symaskinssömmar oregelbundet fritt över delar av juteväven för att göra ytan mer spännande. ( Se bilaga, 4a, 4b)
De flesta elever hade inte planerat i förväg vilket material handtagen skulle ha. Många valde att sy långa axelremmar av annat material än juteväven. En elev kom på att man kunde fläta ihop flera tyger till handtag, varav en annan följde samma tanke. En elev använde en metallbygel för att få fram en festlig känsla. ( Se bilaga, bild 5,7 )
Tiden för genomförandet varierade eftersom alla gjorde olika produkter. I genomsnitt behövdes det lite mer än en halv termin för att alla skulle bli färdiga med sina produkter.
I utvärderingen ställdes frågan:
Gjorde du som du hade tänkt från början eller ändrade du efter hand?
De flesta svarade att de ändrade efter hand men att det var mindre saker som de la till eller tog bort.
Elev 1: ”Jag ändrade inte min idé men jag kanske fick nya idéer som kom upp i
huvudet efter hand.”
6.3.4. Reflektion och uppvisning
Alla elever redogjorde skriftligt hur de gått tillväga i sitt arbete. Hur de hade kommit fram till sin idé och hur processen hade fungerat. Eleverna fick frågor som de skulle utgå ifrån och de skrev ner sina tankar i berättande form. Här var det varierande hur mycket eleverna kunde formulera sig. Men de flesta skrev utförligt och kunde förklara sina ställningstaganden.
Under projektets gång blev det möjligt för eleverna att även visa upp sina alster på ”Öppet Hus”. Detta är en årlig modevisning då alla föräldrar och vänner kommer och tittar. Eleverna satte själva ihop en modeshow med temat ”Afrika”. Här arbetade bildläraren med eleverna för att skapa kulisser som kunde användas i uppvisningen. Eleverna fick välja musik som de skulle gå till. En elev som var duktig på trummor fick tillsammans med en lärarkandidat spela bongotrummor till den afrikanska musiken.
Under modevisningen kunde man tydligt se skillnader på elever med uttrycksfullt kroppsspråk som stolt visade upp sina alster och andra som var mer tveksamma. Det fanns några som först inte ville vara med på modevisningen men som tog mod till sig och övervann sin rädsla. En elev började nästan gråta och ville absolut inte gå när det var hennes tur att gå ut på ”Catwalken”. Hon gick iväg skakis men kom tillbaka med ett leende på läpparna och det var tydligt att hon var glad att hon hade övervunnit sin rädsla. Hennes utvärdering visade att det bästa i ”Kaffe Projektet” var
Elev 12:”att gå modevisningen eftersom man fick visa upp en sak man hade gjort och
det var kul men nervöst i början.”
Det var planerat att eleverna skulle ställa ut sina saker på Lilla Kafferosteriet i Malmö eftersom kaffesäckarna kom därifrån. Innehavaren fick höra om modevisningen på ”Öppet Hus” och tyckte att vi skulle göra en modevisning på gågatan utanför caféet. Han skulle samtidigt låta folk få provsmaka brasilianskt kaffe. Eleverna fick bestämma om detta var något som de ville göra och svaret var ja, frågan ställdes till deras föräldrar och de flesta kunde ställa upp även om detta var utanför skoltid en fredag eftermiddag.
Eleverna gick runt i staden och delade ut inbjudan en halvtimme innan uppvisningen. Det var en mycket positiv stämning och många föräldrar och mor- o farföräldrar kom för att titta. Eleverna gick ut på en ”Catwalk” gjord av utlagda kaffesäckar rakt över gågatan. Stämning skapades med hjälp av två taktfasta bongotrummor som hördes lång väg. Många stannade och undrade vad som var på gång. Allt var mycket positivt och eleverna gick ut med en större säkerhet än de hade gjort vid första modevisningen på ”Öppet Hus”. Efteråt tackade flera av eleverna för att de hade fått vara med. Alla var glada och kände sig stolta över sin insats.
Elevernas produkter hängdes upp i caféet under några veckor. De hängdes upp på vitkalkad vägg, under takbjälkar och vid dörrvalv. Många stannade och tittade på produkterna och flera gånger kom kunder som köpte kaffe och frågade om kaffesäcksprodukterna var till salu. När det kom fram till eleverna att många frågade om deras produkter var till salu var reaktionen positiv. Det gjorde att alla insåg att deras produkter hade ett marknadsvärde.
I utvärderingen av projektet ställdes frågan:
Vad var det roligaste i projektet?
De flesta menade att det var modevisningen som var det roligaste.
Elev 5: ”Att vi fick gå och visa upp våra saker som vi själva gjort.” ( Se bilaga, bild 6) Materialet hade även betydelse där det var intressant och spännande att arbeta i ett annorlunda material.
Elev 15: ”Att alla kunde göra så många olika saker av samma tyg.”
Elev 3: ”Att man fick jobba med en lite annorlunda grej, kaffepåsar liksom.”
Elev 9: ”Det var roligt att gå modevisning och att hitta på vad man skulle sy och att
alla sydde med samma material.”
Det visade sig också att eleverna blev inspirerade av att se varandras produkter. Elev 2: ”Det roligaste var att sy alla sakerna och att kolla på alla andras saker när
de var färdiga.”
När kommer du att använda din produkt?
Alla hade svar på när de skulle använda den, flera skulle ha den i skolan andra på stranden eller när det blev sommar och de skulle ut och resa.
Elev 11: ”Vi ska utomlands och jag hade tänkt ha den som handbaggageväska.” Elev 4: ”Jag kommer använda den som skolväska och när det inte är skola kommer
jag använda den som en vanlig väska .”
Denna elev som svarade att hon skulle ha den som skolväska. Hade redan börjat använda den i skolan och tyckte det var svårt att slita sig från väskan när den skulle ställas ut på caféet.
7. Analys & Slutdiskussion
7.1. Betydelsen av kreativitet i skolan
Det har under de senaste åren förts en debatt om vikten av kreativitet i skolan både i Sverige och i Europa. Samtidigt har Sveriges kunskapsnivå i kärnämnen halkat efter i internationella jämförelser. Skolan har idag en enorm utmaning att ta igen förlorad mark både då det gäller baskunskaper men samtidigt utvecklas för att möta kraven i framtidens samhälle på kreativitet och innovation. Det stora behovet av kreativa människor i samhället idag kommer med all sannolikhet att växa allteftersom den internationella konkurrensen ökar.
Näringslivet blir allt mindre produktionsorienterat och tjänstesektorn växer allt mer. Innovation och utveckling blir utslagsgivande för svensk industris konkurrenskraft. De områden som växer mest är ofta baserade på kreativ förmåga: såsom exempelvis underhållsindustri och design. Det är därför mycket viktigt att de estetiska ämnena i skolan lyfts fram och ses som minst lika viktiga för elevens utveckling. Ett innovativt tänkande med problemlösning och utvecklandet av en idé till en färdig produkt är något som slöjden har stora möjligheter till.
Även pedagogisk forskning och ett flertal studier pekar på betydelsen av att få in mer kreativitet i skolan och vissa studier ger även exempel på arbetssätt för hur det ska kunna implementeras. Endast en del har täcks in i litteraturstudien ovan men i denna slutdiskussion har ytterligare en del av detta material citerats eftersom det kompletterar resultatet från denna studie.
7.2. Gränsöverskridande undervisning
Kan skolan koppla samman kunskapsinlärning och träning i kreativitet? Detta projekt i textilslöjd tycks visa tecken på att både kunskap och kreativitet inte bara går att föra samman utan att de drar nytta av varandra. Det finns alltså inget motsatsförhållande utan en mängd synergier. Här kan det också påpekas att innovation inte bara är kreativitet utan att det oftast är att koppla samman kunskap på nya sätt, det som ofta går under benämningen tvärvetenskapliga områden. Detta är något som skolan på många håll insett och ämnesövergripande projekt blir alltmer vanliga.
Slöjden har en enorm betydelse att göra kunskapen förståelig. Det var i undersökningen flera som hade svårigheter att använda linjal och veta hur man gör en rät vinkel, här kan man fråga sig hur undervisningen i matte ser ut eftersom flera inte visste hur detta skulle gå till när de går i årskurs 7. Det är viktigt att eleven får använda sin kunskap i det praktiska och får förståelse i det man gör.
”Utan praktik blir teorin obegriplig, utan teori förstår man inte det praktiska”. 60
Det borde vara naturligt att slöjden har en större koppling till andra ämnen där man kan praktisera olika kunskaper. Tyvärr är ofta slöjdämnet inte marknadsfört tillräckligt inom skolans egna väggar för att samarbete ska kunna vara en naturlig del. Detta kan troligen bero på både slöjdlärarens och de övriga lärarnas syn på ämnet. Skolan behöver se möjligheter att utveckla en undervisning som är gränsöverskridande. Här är det då viktigt att det finns förståelse från ledningen på skolan och att alla lärare jobbar för samma sak.
Selberg skriver ”Elever och lärare måste arbeta i nya former, som många gånger går i motsatt riktning mot det de är vana vid och som de till delar måste frigöra sig ifrån.”61
Kommunikation lärare emellan är viktigt och läraren behöver vara mer flexibel och öppen för improvisation istället för hur det var förr då läraren var läroboksstyrd. ”När eleven får inflytande i lärandet i den dagliga verksamheten tänker de inte i skolämnen utan lärandeområden, kunskapsområden som spänner över flera skolämnen”62
60 Pedagogik för 2000-talet, s.65 61 Selberg, 2001
7.3. Inspirering – Planering – Experimentering
De flesta elever som deltog i undersökningen visade att de ville göra något som de hade ett behov av, några beskrev att de hade redan längtat efter en sådan modell på väska och nu fick de chansen att göra en. En annan skrev att hon hade behov av en skolväska. En kreativ process utgår ofta från ett behov och som Rollof menar så är
motivationen den starkaste drivkraften för den kreativa processen.63
Det fanns en stark skaparglädje hos de flesta elever och här visades tydligt att det var när de fick välja att göra något eget utifrån deras eget intresse och behov som skapar kraften stimulerades. Andra viktiga beståndsdelar i den kreativa processen som Rollof menar är mod, nyfikenhet och flexibilitet. Det krävs mod att våga göra fel och att testa nya vägar. Många av eleverna var stressade att komma igång och ville helst bara ha en skiss som de utgick ifrån, däremot var det flera som beskrev sin process med att de fick nya idéer efter hand.
Projektet visar att det är viktigt att våga experimentera och testa materialet. Eftersom materialet var nytt för eleverna och de blev styrda att använda sig av det i den egna produkten, upplevde de flesta elever det positivt där de själva fick utmana sin kreativa förmåga och prova sig fram till egna kombinationer. Här tror jag det är betydelsefullt att slöjden använder sig av otraditionella material för att ämnet skall utvecklas till en innovativ miljö där elever får undersöka och upptäcka nya möjligheter, och där det givna svaret inte finns vare sig hos elev eller lärare. I nya material finns det ofta oupptäckta egenskaper som i kombination med en teknik eller annat material skapar spänningar, och ev. nya egenskaper uppstår. Marner menar till och med att ett snävt utbud av material kan vara hämmande för kreativiteten.64 Resultatet visar att flera elever har vågat gå utanför det vanliga. Flera elever blandade spännande kombinationer av material och fick på så vis fram en unik produkt som hade den känslan som eleven ville skapa, t ex fest, semester, sommar, etc. Det fanns också de som var mer fast i traditionella kombinationer och såg inte nya sätt att blanda material och tekniker. Här tror jag att det krävs tid och träning att arbeta experimenterande och även att arbeta i grupp då man inspirerar varandra och vidareutvecklar nya idéer tillsammans.
Många av eleverna gav kommentarer att lektionstiden som de arbetar med slöjd är för kort och att det blir en stressfaktor. Det är viktigt i en kreativ process att eleverna får ro och möjlighet att sätta sig in i problematiken utan att de skall bli avbrutna.
63 Rollof, 2004 s.17 64 Marner, 2003
7.4. Genomförande – Egen design – Vidareutveckling
Under mina år som textilslöjdslärare har jag sett barn som kämpar med att förstå en beskrivning och fullständigt tappar den kreativa glädjen. Slöjden kan lätt bli ett teknikorienterat ämne där eleven inte får utveckla sin kreativa kapacitet. Arbetsbeskrivningar kan också vara ett hinder för elever som har svårt att förstå, exempelvis vissa invandrarelever eller andra med svag läsförståelse. Arbetsbeskrivningar kan vara bra i vissa sammanhang men det skall vara på en nivå så att eleven känner stimulans i lärandet och får en självkänsla att klara något själv. Samtidigt som det finns utrymme för den egna kreativa tanken. I denna fallstudie valde jag att eleverna skulle rita sina egna modeller och göra egna konstruktioner för att de på ett konkret sätt skulle lösa problem. I mina observationer förstod jag att detta var något som eleverna behövde mer träning i, men att det också blev utmanade att tänka själva och komma på egna lösningar. Här kunde jag tydligt se att detta stimulerade kreativiteten.
I skolan handlar mycket om att göra rätt. Elever har lärt sig från början att fel är något dåligt. De flesta som arbetar inom innovation, nyskapande och design är vana vid att den slutgiltiga produkten inte kommer till vid första försöket utan det krävs tid och mod att våga prova olika sätt att lösa ett problem. Detta är något som vi i skolan har missat där elever tror att snabbhet är ett bevis på förmåga. Elever bör få utrymme till att våga testa även om det kan gå fel, de behöver ibland uppmuntras till att ta mer tid för att hitta unika lösningar och få egna personliga idéer samtidigt som det är viktigt att begränsa sig. Balansen mellan kreativitet och produktivitet är svår men viktig att lära sig. I utvärderingen sa en elev:
Elev 12;”Jag har lärt mig att man måste begränsa sig.”
Att se helheten och inte bara den färdiga produkten är en nödvändighet. Processen är värdefull med olika faser såsom utforska, experimentera, testa, vila, eftertanke, idé, inspiration, planering, framställning och utvärdering. Det är viktigt för eleverna att de förstår hela processen eftersom den ligger till grund för mycket av det innovativa utvecklingsarbete som sker inom industri och näringsliv.
7.5. Uppföljning - Modevisning och utställning
Jag ser det som en viktig del att eleverna skall träna sin förmåga att presentera sina produkter på ett attraktivt sätt, även om det inte står något om detta i styrdokumenten för slöjd idag. Detta är en nödvändig kunskap att kunna kommunicera på ett visuellt sätt i många yrken, där en produkt eller idé skall säljas hem både till konsument och inom det egna företaget. Eleverna bör lära sig grunderna i presentationsteknik och utställningskunskap.
I fallstudien fick eleverna från början information om att det skulle bli en utställning av deras produkter, detta kan ha påverkat resultatet av att eleverna ville göra egna unika produkter som ingen annan gjorde.
7.5.1. Självkänslan
Flertalet elever var mycket positiva till modevisningen och tyckte att det var det roligaste av allt, antagligen för att de fick visa sina egna produkter och det medförde en känsla av tillfredställelse. Samtidigt blev det något som klassen gjorde tillsammans, där de planerade och organiserade hur uppvisningen skulle gå till. Detta bidrog starkt till sammanhållningen bland tjejerna i klassen. Bamford menar att aktiviteter som gör att elevernas grupptillhörighet stärks, resulterar i att eleven trivs i skolan och har lättare för att uppleva stimulans i skolans övriga ämnen. 65
Genom skapandet lär sig eleven något som den har användning av hela livet. Eleven lär sig att forma sin egen vilja, få tilltro till sin egen drivkraft och förmåga att lösa problem. Självkänsla och välbefinnande är viktiga delar av skapandeprocessen och bidrar till helheten. En elev gav en kommentar av tillfredställelse .
Elev 1;”Jag syr sådant jag själv vill ha, den här kommer jag att använda”
7.5.2. Koppling till samhället
Skolan har många möjligheter att vara en aktiv part i samhället genom att vi som pedagoger följer utvecklingen och är en förlängd arm av kunskap till eleven. I kaffe projektet var det naturligt att prata om rättvisemärkt kaffe och betydelsen för småbönderna i utvecklingsländer. Här hade det varit ännu bättre om innehavaren själv
på Lilla Kafferosteriet hade haft möjlighet att ge information och kunskap om detta för eleverna. Tyvärr gick det inte att lösa tidsmässigt.
Här har skolan många möjligheter att bjuda in olika yrkeskategorier som håller en lektion eller ”workshop” som t ex en industridesigner som berättar hur han arbetar för att komma fram med en produkt, detta kan vara ett sätt att koppla samhälle med skola. Ytterligare är det viktigt att eleven får komma ut och se olika verksamheter, göra studiebesök, gå på utställningar etc.
Att visa upp skolan i samhället och få en naturlig anknytning till näringslivet anser jag viktigt för att skola och samhälle skall närma sig varandra. Kontakter mellan företag och skola skulle kunna bidra till andra lärmiljöer för eleverna. Samtidigt kan det ge möjlighet att företag som är produktionsinriktade kan erbjuda restprodukter, vilket kan skapa utvecklande förutsättningar med nya och annorlunda material.
7.6. En utvecklad process för kreativitet i slöjden
Resultaten av fallstudien och litteraturstudium visar att kreativitet kan stimuleras på flera sätt. Eleverna inspirerades av att arbeta i ett ovanligt och annorlunda material och att konstruera och designa en produkt utifrån ett eget behov höjde den kreativa nivån ytterligare. Utställningen och modevisningen hade en stor betydelse för eleverna eftersom de visste från början att deras produkt skulle visas upp. Detta medförde ett engagemang och en drivkraft att göra något unikt, vilket också utmanade kreativiteten.
För att kreativitet skall få ett större utrymme i slöjden behövs en kombination av ett flertal steg. Från de presenterade processerna i litteraturstudien har jag hämtat komponenter som stimulerar kreativitet och sammanfört dem till en utvecklad process för slöjden. Här har slöjdprocessen (röd) kompletterats med delar från designprocessen där behov och konceptgenerering blivit inledande steg (grön). Projektet visade att modevisning och utställning är en viktig del i processen och ingår i sista steget som uppföljning/exponering (grön). Detta har åskådliggjorts i en egen modell ”kombinationsprocessen” nedan.
Kombinationsmodellen innehåller samma synsätt som Rollof, där det finns utrymme att återbesöka alla områden för att behålla en hög kreativitetsnivån. Den omfattar också slöjdprocessen (Sjögren) som är något längre då den slutför produkt med uppföljning. Kombinationsmodellen har också lagt vikt vid designprocessens (SVID) inledande faser som identifierar behov och utvecklar koncept.
En kombinerad modell skulle kunna beskrivas mer i detalj i endast tre steg: A. Inspirering/Planering
B. Genomförande/Utveckling C. Uppföljning/Exponering
Vissa delar i inspireringsfasen kan med fördel även finnas med i genomförande/ utvecklingsfasen. Nya material, gränser, experimenterande och kombinationer behövs för att behålla nivån på kreativa lösningar. Här har modellen en naturlig överlappning mellan de två stegen.
Figur.4
”Kombinationsprocessen"
Uppföljning har stor potential att utvecklas på ett sätt så att det stimulerar kreativitet och nytänkande. Detta skulle ge den enskilda eleven självkännedom om sin egen förmåga och möjlighet till kreativ utveckling.
Reaktioner från omgivningen visar hur det kreativa resultatet uppfattas. Gensvaret stimulerar till fortsatt kreativ utveckling.
Sammanfattningsvis står det klart att det är viktigt att kreativitet får en större plats i skolan. Det finns många sätt att stimulera kreativitet och slöjden är ett ämne som har alla möjligheter att utvecklas inom detta område.
8. Fortsatt forskning
För fortsatt forskning skulle det vara intressant att studera följande områden som inte undersökts i denna uppsats. I näringslivet är ofta flera personer inblandade i projekt där man försöker utveckla idéer tillsammans. Det kan därför vara av intresse att undersöka hur elever utvecklar sin kreativitet och kommer fram till unika lösningar om de arbetar i grupp.
Under tiden utställningen visades på Lilla Kafferosteriet fanns det ett klart intresse från kunder att köpa produkterna. Här ställdes jag inför en ny frågeställning som jag inte hade tänkt på från början. Skulle det vara en fördel att utveckla produkter inte bara till sig själv utan även till ett en större marknad? Detta skulle medföra att eleverna fick arbeta mer utifrån ett marknadsbehov och lära sig att undersöka marknaden och göra en behovsanalys av vilken produkt som var möjlig att sälja. Vilken kunskap skulle vara viktig att förmedla om ett försäljningsperspektiv var en del av slöjden? Dessa frågor skulle vara intressant att undersöka ytterligare.
Referenslista
Tryckta källor
Bamford, Anne, artikel: The WOW factor, Pedagogiska magasinet nr.4, 2009 Cropley, Arthur, Skapande begåvning, Almqvist & Wiksell, Stockholm, 1971 Egidius, Henry, Pedagogik för 2000-talet, Natur och Kultur, Stockholm, 2003 Ejvegård, Rolf, Vetenskaplig metod, Studentlitteratur, Lund, 2003
Eiffert, Stephen D. Mental träning: öka din kreativitet och effektivitet, Richter, Malmö, 2002
Erasmie,Thord, En introduction i utvecklingspsykologi, Aldus/Bonnier, Stockholm,1973
Kroksmark,Thomas, Slöjdforum,1998, Teoretiskt, praktiskt eller som i slöjden, Lärarförbundet, 2003
Lindström, Lars Educare, Malmö högskola, Malmö, 2007
Marner, Anders/ Örtegren,Hans, En kulturskola för alla - estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv, Myndigheten för skolutveckling, 2003
Marner, Anders, Möten och Medieringar, Ett designperspektiv på slöjden och ett
kulturperspektiv på skolan. Umeå Universitet, Umeå, 2005
Marner, Anders, Slöjdforum, nr.5, Lärarförbundet, Nora, 2005
May, Rollo, The courage to create, Modet att skapa, Natur och Kultur, Stockholm, 2005
Michanek, Jonas & Breiler, Andreas, Idéagenten en handbook i idea management, brainbooks AB, Malmö,2000
Rollof, Jan, kreativitet, Wahlström & Widstrand, 1999 Robinsson, Ken, The element, Penguin books, England, 2009 Robinsson, Ken, Out of our minds, Capstone, 2001
Selberg, Gunvor, Främja elevers lärande genom elevinflytande, Lund, 2001
Sjögren, Jan, Slöjd, hantverk, konsthantverk och design, En sammanställning av artiklar och SOUrapporter. LIU, Lindköping, 2002
Sjögren, Jan, Kreativitet, LIU, Lindköping, 1984
Tronshart, Bjørg . ”Utstillningen – noen moment til et retoriskt perspektiv”. I Nygren-Landgärds, Christina och Borg, Kajsa (red), Slöjdforskning, artiklar från
forskarutbildningskursen, slöjd och bild i en vetenskapsfilosofisk och metodologisk kontext, Åbo, 2004
Vygotskij, Lev Semënovic, Fantasi och kreativitet i barndomen, Daidalos, Göteborg, 1995 Elektroniska källor Internationella programkontoret. 1 http://www.programkontoret.se/sv/aktuellt/Nya-nyheter/Kreativitet-och-innovation-kan-vara-vagen-ut-ur-krisen-/ 2009-10-31
Kreativitet och Innovation, europeiska året 2009
http://www.minedu.fi/euteemavuosi/Ajatuksia/manninen/?lang=sv 2010-01-10
Nationalencyklopedin
http://www.ne.se/kort/kreaivitet 2010-01-15
SMOK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd
1
http://www.smok.se/kalendarium/2009/10/ny-nordisk-deklaration-om-barns-rattighet-till-kreativ-utveckling-i-skolan 2009-10-31
SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign.
http://www.svid.se/For-foretag/Hur-man-gor/Sa-gar-designprocessen-till/ 2009-11-30 Skolverket
Bilaga
Frågor på kaffesäcksprojektet
Alla elever som deltagit i enkätfrågorna är numrerade från 1-17
1. Vad var det roligaste med projektet? Varför?
1. Roligaste var materialet för det är inte ofta vi jobbar med sånt tyg.
2. Det roligaste var att sy alla sakerna och att kolla på alla andras saker när de var färdiga.
3. Det var väl att man fick jobba med en lite annorlunda grej, kaffepåsar liksom. 4. Det roligaste var modevisningen, min sak var inte klar så jag kunde inte vara med men det var kul att se på.
5. Att vi fick gå och visa upp våra saker som vi själva gjort.
6. Det var kul att göra olika saker med hjälp av kaffesäckar. Att kunna göra om det till nödvändiga saker.
7. Roligast var modevisningen för att man fick visa upp sin väska. 8. Det var nog att vi fick visa upp det vi gjorde.
9. Det var roligt att gå modevisning och att hitta på vad man skulle sy och att alla sydde med samma material.
10. Det var nog att man fick göra väskan så att den blev så man ville.
11. Det var roligt att vi fick gå modevisning det var det som man såg fram emot. 12. Det var roligt att sy för att det var ett material som jag aldrig hade jobbat med, och att gå modevisningen på öppet hus.
13. Det var nog att arbeta med annorlunda material. Man lärde sig något nytt. Det var också kul med modevisningen.
14. Det var roligt att göra något annorlunda,att göra något från en kaffesäck. Men det roligaste var att gå modevisningen.
15. Att alla kunde göra så många olika saker av samma tyg. Egentligen var allt roligt.
16. Att sy sakerna och visa upp det. Det är kul när många kollar.
17. Att gå modevisningen eftersom man fick visa upp en sak man hade gjort och det var kul men nervöst i början.
2. Hur fick du idén till vad du skulle göra?
1. Jag behövde ett skivfodral.
2. Jag tittade i tidningar och diskuterade med Helena och mina kompisar. 3 .En sminkväska, som går fort.
4. Kollade i en pärm.
5. Jag ville göra något annorlunda mot vad alla andra gjorde så det blev tofflor till slut.
6. En strandväska för det snart är sommar.
7. Ingen aning, jag ville göra en väska som jag kunde ha i sommar. 8. Jag gjorde som jag tänkt från början.
9. När Helena sa att vi kunde sy väskor t.ex. så tänkte jag på en modell som jag älskar.
10. Jag kollade på vad de andra gjorde då såg jag några snygga väskor och jag gjorde något liknande.
11. Jag behövde en ny skolväska, så det passade bra att göra det och det passade också bra med kaffetemat.
12. Jag gillar väskor och kan inte ha för många. Jag hade också sett en nästan likadan väska fast i ett annat material som jag tyckte var jätte snygg.
13. Jag hade redan velat ha en väska i den storleken och nu fick jag chansen. 14. Jag har alltid velat ha en väska i sådant material.
15.Jag tittade i en bok med väskor och fick inspiration.
16 .Helena hade gjort en plasthatt och jag ville också göra en hatt. 17. Alla ville typ göra väskor så jag ville göra något annat, en solskärm.
1. Jag ändrade efter hand
2. Jag ändrade efter hand, satte dit en ficka inuti utan att ha planerat det innan. 3. Jag ändrade från en dragkedja till en knapp.
4. Jag gjorde en skiss på en väska först men bytte nästan genast till ett pennskrin. 5. Jag ändrade mig när jag kom till kanterna, jag sydde bara ihop sidorna.
6. Jag ändrade inte min idé men jag kanske fick nya idéer som kom upp i huvudet efter hand, men jag ändrade inget som jag redan hade gjort.
7. Jag ändrade lite med handtagen.
8. Jag ändrade mina axelband och flätade istället och gjorde hål runt väska, så att jag kunde stänga den.
9. Jag gjorde ungefär som jag hade tänkt från början, bara att jag lade till några saker.
10. Jag gjorde som jag hade tänk. 11. Jag gjorde som jag tänkt.
12. Jag gjorde som jag tänkt från början.
13. Jag ändrade ingen utan jag gjorde som jag hade tänkt från början. 14.Jag ändrade inget utan hade bilden av hur den skulle se ut från början. 15.Jag ändrade inget.
16.Jag gjorde som jag tänkt från början.
4. Hur tyckte du att det var att själv designa din produkt?
1. Jätte kul.
2. Jag tyckte det var kul att man kunde göra lite som man ville, men det var också svårt att komma på hur man skulle göra.
3. Kul.
4. Det var jätte kul man fick göra vad man ville. 5. Det var skit kul.
