Representation av genus och romantik i Emily in Paris Av Moa Trydefeldt och Olivia Nilsson
KK429A Examensarbete 2021 Medie- och kommunikationsvetenskap Examinator: Per Möller Handledare: Tindra Thor Konst, Kultur och Kommunikation (K3) Malmö universitet
Abstract
This study examines how women, men and romantic relationships are portrayed in the Net ix series Emily in Paris and if they are normative or not. The study consists of episodes from the rst season in the series. The aim of this study is to investigate whether the characters contribute to current gender and romantic norms or if the series are norm breaking. Our study contributes to further research by examining a more recent series and highlights gender and romantic research. As a method in this study, we conducted a qualitative text analysis, and the research has its theoretical foundation in semiotics. When analyzing the characters in Emily in Paris, we use the semiotic concept denotation and connotation as tools. The result of the study shows that the series makes an attempt to highlight modern representations but there are still clearly stereotypical portrayals of gender and romantic relationships that maintain myths and norms.
Keywords: Gender, Stereotypes, Representation, Semiotics, Romance
Heading: Jämställd representation, is it basically merde? - Representation of gender and romance in Emily in Paris
Authors: Moa Trydefeldt och Olivia Nilsson
Final Exam Project in Media and Communication Studies School of Arts and Communication (K3)
Faculty of Culture and Society Malmö University
Supervisor: Tindra Thor Examiner: Per Möller Spring of 2021
Abstract
Denna studie ämnar att undersöka hur kvinnor, män och romantiska förhållande är porträtterade i Net ix-serien Emily in Paris. Materialet i studien består av avsnitt från den första säsongen. Syftet med studien är att undersöka om karaktärerna bidrar till nuvarande könsnormer och romantiska normer eller om serien är normbrytande. Vår studie bidrar till ytterligare forskning om ämnet genom att undersöka nytt material samt belyser forskning om kön och romantiska relationer. Den metod som genomfördes i studien var en kvalitativ textanalys och forskningen har sin teoretiska grund i semiotik. När vi analyserade karaktärerna i Emily in Paris använde vi de semiotiska
begreppen denotation och konnotation som verktyg. Resultatet visade att serien gör ett försök i att lyfta moderna representationer, men det kvarstår fortfarande tydliga stereotypiska porträtteringar av genus och relationer som upprätthåller myter och normer.
Sökord: Genus, Stereotyper, Representation, Semiotik, Romantik
Rubrik: Jämställd representation, is it basically merde? - Representation av genus och romantiska relationer i Emily in Paris
Författare: Moa Trydefeldt och Olivia Nilsson
Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp Konst, kultur och kommunikation (K3)
Fakulteten kultur och samhälle Malmö Universitet
Handledare: Tindra Thor Examinator: Per Möller Vårterminen 2021
Innehållsförteckning
1. Inledning...6
2. Syfte och frågeställningar...7
2.1Syfte...7
2.2Frågeställningar...7
3. Bakgrund...7
3.1Emily in Paris...8
3.2Netflix och streamingvanor...9
4. Tidigare forskning...9
5. Teoretiskt perspektiv...13
5.1Representation...13
5.2Semiotik…....14
5.3Genusteori………......16
5.4Den manliga blicken...17
5.5Queerteori och heteronormativitet...18
6. Metod och material...19
6.1 Semiotisk metod....19
6.1.1 Analysprocess....21
6.2 Material...21
6.2.1 Avsnitt...22
6.3 Etisk diskussion...24
6.4 Validitet och reliabilitet....24
7. Analys...25
7.1 Kläder....25
7.2 Kropp och utseende....27
7.3 Handling och beteende....28
7.4 Nationalitet och kulturkrock....33
7.4.1 Franskt beteende....33
7.4.2 Franska relationer....35
7.4.3 Stereotypiskt franska symboler...36
7.5 Hierarkier...36
7.6 Romantiska relationer...38
8. Sammanfattning och slutdiskussion...41
8.1 Sammanfattning...41
8.1.1 Förslag på vidare forskning………...………..……….42
8.2 Diskussion...42
8.2.1 Slutdiskussion av Moa Trydefeldt...42
1. Inledning
Sedan en lång tid tillbaka har vi haft en vana att titta och följa tv-serier - det är idag en stor del av våra liv.Mediesamhället som vi lever i utvecklas konstant ochvi som millennials är uppväxta med framväxten av streamingtjänster. Vi har personligen ett stort intresse för tv-serier och det är en stor del av vår vardag. Mycket tid spenderas framför tv:n där vi bägge två konsumerar både gamla och nya serier varje vecka. Att längta till en viss veckodag för ett nytt serieavsnitt släpps har blivit en vana. Även fast dagens serier innehåller era spännande och na historier, kommunicerar de också återkommande stereotyper. Vi får genom upprepande i media lära oss hur vi ska se ut, hur vi ska bete oss beroende på vilket kön vi har och hur våra relationer ska vara. Alla typer av lmer eller serier ger ett budskap till betraktaren genom representationen (Popa och Gavriliu, 2015). Våra omdömen och normer påverkas av innehållet som nns i media, särskilt framställning av kvinnor och män som har en ojämn representation som präglas av myter och stereotyper. Medieinnehåll som inte är jämställt styrks av makthierarkin där män är i högre rang än kvinnor. Detta gäller även romantiska handlingar och relationer (Statens medieråd, 2019).
Populärkultur har makten att påverka vad som representeras i serier som är riktade till unga kvinnor. Detta kan i sin tur skapa förändring till en jämställd representation. Den medvetna
publiken har idag en förväntan på innehållet, om serier som är skapade i nutid inte är tillräckligt bra på att representera kvinnor, män och relationer på ett rättvist sätt måste er aktörer i samhället jobba hårdare för att uppnå en förändring. Vi båda anser att detta är ett viktigt ämne som är värt att frekvent uppmärksamma, diskutera och belysa, tills vi uppnår ett jämställt samhälle. Vår ambition är att genom en semiotisk analys kunna analysera hur kön och romantiska relationer representeras i serien Emily in Paris. Titeln syftar på ett citat från serien där Emilys säger “it is basically merde” (Avsnitt 4, 10:31) vilket betyder “det är i grund och botten skit”. Vi har hämtat inspiration från detta citat för att skapa en intressant och passande titel som symboliserar vår studie. Eftersom att serien är nyproducerad och riktar sig till en kvinnlig publik vill vi undersöka hur representationer kan förstås utifrån “den manliga blicken” och ett genusperspektiv. Dessa mänskliga ideal om kroppar och romantik, som allt för ofta upprepar sig i media, behöver förändras. Vi vill genom vår uppsats arbeta mot att få bort dessa ideal som nns i vår kultur samt lyfta att vi behöver mer serier och lmer i populärkultur som är normbrytande för att visa en bred representation. Vi tror och hoppas att vår forskning kan bidra till en ökad medvetenhet. Ju mer människor blir medvetna om budskapet som kommuniceras, desto mer kan dessa destruktiva normer som nns i vårt samhälle motarbetas.
Samarbetet mellan oss författare har fungerat bra under arbetsprocessen. I början av denna studie var vi båda överens om att vi ville fördela arbetsbördan lika och ha en hög ambitionsnivå. För oss var det viktigt att båda två var involverade i alla delar, vi har därför i denna studie fördelat arbetet jämnt och båda parter har bidragit lika mycket. Under arbetets gång har vi även kompletterat
varandra samt diskuterat tillsammans kring val av tidigare forskning, teori, material, metod, analys och sammanfattning. I slutet av arbetet framkommer även varsin personlig diskussion.
2. Syfte och frågeställningar
Här presenteras studiens problemformulering, syfte och frågeställningar.
2.1 Syfte
Syftet med vår undersökning är att ur ett semiotiskt perspektiv analysera representation av
romantiska relationer och konstruktioner av kön i serien Emily in Paris utifrån ett genusperspektiv. Målet med vår uppsats är att bidra med kunskap om genus och representation i populärkultur. Vi vill undersöka hur karaktärerna och deras romantiska relationer framställs samt titta närmare på vilka typer av attribut som tillskrivs de olika karaktärerna i serien. Vårt teoretiska perspektiv utgörs av “den manliga blicken”, stereotypisering, representation, queerteori och heteronormativitet för att förstå textens denotationer, konnotationer och myter och därmed kunna uppfylla syftet.
2.2 Frågeställningar
1. Hur representeras karaktärerna i Emily in Paris och hur kan dessa representationer förstås utifrån “den manliga blicken” och ett genusperspektiv?
2. Vad denoterar och konnoterar karaktärerna och hur kan dessa representationer förstås utifrån ett normkritiskt perspektiv?
3. Hur konstrueras romantiska relationer och karaktärer genom textens huvudbetydelser, bibetydelser och myter?
3. Bakgrund
I detta avsnitt kommer vi att presentera bakgrundsinformation som behövs för att få en grundläggande förståelse kring det analysmaterial som vi har valt ut.
Det har varit mycket diskussioner i vårt samhälle om hur människor och dess livsstil representeras i mediala produktioner och hur detta påverkar vår vardag. Vi valde att analysera serien Emily in Paris då vi ville se om producenterna hade ett modernt tänk i skapandet av karaktärerna och om
medieproduktionen därmed hade utvecklats. I nyproducerade serier inom populärkulturen nns en viss förväntan på innehållet, i och med att media kan ha en påverkan på publiken kan
populärkultur starta en förändring genom att visa annat än stereotyper, myter och ideal. Dessvärre anspelar ofta serier på vad publiken lätt kan känna igen sig i, vilket i sin tur kan bli problematiskt då det vi känner igen oss i ofta är stereotypiskt. Skaparen, Darren Star, har även gjort den populära serien Sex And The City som är en mer frispråkig serie. Att detta nämns i introduktionen till serien
gör att det nns en viss förväntan på att Emily In Paris också ska vara mer frispråkig och normbrytande.
Vi anser att det är värt att titta närmare på hur representationen visas i serien för att se vilka
eventuella budskap som sänds ut till betraktaren. Människor med olika kön framställs inte likadant i medier vilket kan leda till förutfattade meningar, skapandet av normer stereotyper och myter som i sin tur kan bidra till diskriminering (Rättviseförmedlingen, 2018). Vi vill också uppmärksamma hur romantiska relationer representeras, då även detta sänder ut normativa signaler och intryck om romantik. Ofta re ekterar inte betraktarna över eventuella normer, myter eller stereotyper som förmedlas i serierna. Vi anser att vår studie är relevant för dagens samhälle, då vi i dagens läge fortfarande inte har en hundra procent jämställd livsvärld.
3.1 Emily in Paris
Emily in Paris är en amerikansk serie med inslag av drama och komedi producerad av Darren Star
som hade premiär på Net ix i oktober 2020. Emily är en amerikansk marknadsförare som yttar till Paris, för att bidra med ett amerikanskt perspektiv till en fransk marknadsföringsbyrå vid namn Savoir. På plats i Paris upptäcker hon svårigheter med att komma överens med byråns medarbetare och den franska kulturen. Under seriens gång får publiken följa Emilys liv genom en ytt, karriär, vänskap och kärlek. Serien blev uppskattad av tittare världen över och Net ix har nu gått ut med att de spelar in en säsong 2 (Net ix, 2021).
Vi har valt denna serien som material då den är nyproducerad och har därmed inte blivit undersökt i tidigare forskning. Genom att undersöka Emily in Paris får vi se hur representationen ser ut i en nyinspelad serie från 2020. Serien har blivit en succé på Net ix med många tittare samtidigt som vi själva uppskattar serien. Huvudkaraktären Emily jobbar även inom marknadsföring vilket också bidrar med en koppling till vår utbildning.
Huvudkaraktären Emily är en ung amerikanska från Chicago som yttar till Paris för att jobba med sociala medier strategier på den franska mediebyrån Savoir. På Savoir arbetar chefen Sylvie och kollegorna Luc och Julien som även är nära vänner. Antoine är en kund till Savoir som äger ett parfymeri. I Emilys lägenhetshus bor Gabriel som hon så småningom får upp intresse för. Han arbetar som kock på en restaurang i Paris. Under Emilys första tid i Paris trä ar hon Mindy, som jobbar som barn icka och blir Emilys första vän i Paris. Camille är Gabriels ickvän som även blir Emilys vän.
3.2 Net ix och streamingvanor
Vår konsumtion av lm och serier online fortsätter att öka, allt er använder streamingtjänster som exempelvis Net ix. Internetstiftelsen i Sverige skapar varje år en rapport som handlar om internet och svenskar, den handlar främst om våra medievanor och om något har förändrats sen tidigare år. Rapporterna kan till exempel innehålla hur mycket vi använder digitala tjänster som Net ix. Två tredjedelar av det svenska folket betalar och använder sig av streamingtjänster som Net ix
(Svenskarna och internet, 2019). Med detta kan man tydligt se att streamingtjänster verkligen har utmanat det traditionella tv-tittandet (Findahl och Davidsson, 2015).
4. Tidigare forskning
I detta avsnitt presenteras relevant forskning för studien. Genom underrubrikerna
Genusrepresentationer i populärkulturen, Stereotypa representationer och Romantiska relationer i populärkulturkommer vi att ta upp tidigare forskning med relevans för vår studie. Detta kommer eventuellt hjälpa oss att hitta ett forskningsgap. Det kommer också ge en bakgrund till de
forskningsfält som denna studie berör. Både internationell och nationell forskning förekommer i denna litteraturöversikt.
Genusrepresentationer i populärkulturen
Den mediala framställningen av genus bidrar med föreställningar om hur man bör vara och se ut för att leva upp till manliga eller kvinnliga genusnormer. Genusbegreppet har utvecklats för att få mer förståelse av maktförhållanden som nns mellan kvinnor och män (Hirdman, 2002: 13). De kulturella och sociala föreställningar om vad som anses vara manligt samt kvinnligt sitter väldigt djupt förankrat. Eftersom genus är kulturellt och socialt förankrat är det dock inte säkert att samma uppfattningar gäller i hela världen (Behm-Morawitz et al, 2008; Josefsson, 2005; Peltea, 2015). Mediers framställande av stereotyper, representation, myter och könsnormer har det bedrivits mycket forskning om (Gauntlett, 2008). Vi möts varje dag av mediers stereotypiska framställningar av genus och det sägs att populärkulturen är den främsta skaparen av dessa (Hirdman 2003: 184; Roosvall 2002: 60). Populärkultur består av sådant som är uppskattat av många människor, ett sätt att de niera populärkultur är att se den som masskultur. Att tydligt de niera populärkultur är omöjligt enligt Lindgren då populärkultur är både kommersiell, lättillgänglig, folklig och inte intellektuellt krävande (Lindgren, 2009: 46). En rad forskare anser att populärkulturens texter och bilder har en viss tendens att framställa kön på ett stereotypiskt sätt (Lindgren, 2009: 177).
Grundmönstret i mediala producerade innehåll är att de lär oss att bli det som kallas för kvinnor och män (Popa och Gavriliu, 2015; Wohlwend, 2012). Tidigare forskning inom populärkultur bekräftar föreställningarna om hur kvinnor och män konstrueras i medierna och hur dessa genusrepresentationer framställs som ideala och eftertraktade (Kleberg, 2015).
Tv, reklam och andra medier som är en del av populärkulturen hjälper enligt tidigare forskning till att sprida dessa könsstereotyper. Det som är stereotypiskt manligt och kvinnligt har genom populärkultur blivit ännu mer normaliserat (Hirdman, 2003). Inom berättande och visuella moment i lm har det ofta varit män som för händelserna framåt, kvinnorna har mest funnits med för sin skönhet. Mulvey (1975) har fastställt att kameran tittade utifrån den manliga karaktären vilket hon kallar för ”den manliga blicken”. Flera studier kring medier och populärkultur har visat att kvinnor ofta framställs som odugliga och o er i populärkulturens texter, kvinnan förknippas även till barn och hemmet (Macdonald, 1995; Robinson, 2004; Willis, 1997). Tidigare forskning har också visat att de kvinnliga karaktärerna oftast har varit passiva och de manliga aktiva inom populärkultur. Lindgren anser att den manliga blicken genomsyrar populärkulturella texter (Lindgren, 2009: 170). Å andra sidan har tidigare forskning bekräftat att bilden av den typiska passiva kvinnan har förändrats under den senaste tiden, detta på grund av att lmskaparna vill kunna nå ut till den kvinnliga publiken. Medieforskare anser att budskapen om kvinnors frigörelse endast nns i populärkulturen för att det säljer (Lindgren, 2009: 171).
Sociala representationer i lmer, reklamer och tv-program kan inte bara förändra den generella sociala miljöuppfattningen, utan kan också förändras snabbt i medialt innehåll utifrån aktuella individuella och kulturella behov (Peltea, 2015). Oavsett lmtyp så ger representationen i det mediala innehållet ett budskap till betraktaren (Popa och Gavriliu, 2015). Däremot belyser Gauntlett (2008) att genusrepresentationer är mer invecklade och jämställda i tv idag jämfört med tidigare.
Stereotypa representationer
Media bidrar till att berätta för oss vad som är manligt, vad som är kvinnligt och vad det betyder att komma från olika delar av världen (Gripsrud, 2011: 21). Detta är något som Lindgren (2009: 55–56) också diskuterar, då han menar att populärkulturens texter bidrar till att skapa vår kunskap om världen till en viss del. Flera forskare har gått igenom och analyserat att det är väldigt vanligt att presentera maskulinitet och femininitet stereotypiskt i lmer (Lacroix, 2004; Morawitz och Maestro, 2008; Towbin et al., 2003). I en studie gjord av Lauzen, Dozier och Horan (2008) visar forskningsresultat att de grundläggande sociala roller som manusförfattare ger kvinnor och män hjälper till att bygga stereotyper som vi ofta delar in oss efter. Tidigare forskning visar att det är maskulint att inte visa känslor och feminint att visa känslor. Feminint och maskulint ställs mot varandra som ett motsatspar, det syns även i tidigare forskning när det kommer till normer om män och kvinnors känsloliv (Shields, 2013). Detta kan också styrkas av tidigare forskning av Wong, Horn och Chen (2013) då de anser att om en man har feminina drag och agerar feminint anses han inte vara maskulin. Tidigare forskning anser att kroppsbilden påverkas av mediala ideal då media många gånger presenterar omöjliga samt orealistiska bilder av skönhet för kvinnor. Studier har visat
att män och kvinnor visas på olika sätt i förhållande till kroppsvikt, män tenderar att visas som standardvikt medan kvinnor framställs som onormalt smala i media (Grogan, 2017).
Stereotyper kan få en bredare beskrivning inom den sociala gruppen i lmer och tv-serier, aktörer kan välja att framhäva mer samhälleliga och personliga synvinklar beroende på hur de vill att individen ska representeras (Dyer, 2009: 206–212). Resultatet av en studie av Sink och Mastro (2016) visade att kvinnor är underrepresenterade under bästa sändningstid samt att kvinnor är klädda mer utmanande än män. Något som också visats är att om skapare och manusförfattare hade varit både män och kvinnor hade karaktärerna antagit olika yrkesroller jämfört med om skapare och manusförfattare bara skulle varit män (Lauzen, Dozier och Horan, 2008). Vid en undersökning om skillnader mellan uppfattningen av manliga och kvinnliga egenskaper visades att de som tillbringade mycket tid framför tv:n var mer benägna att anta stereotypiska egenskaper om kvinnor och män (Zemach och Cohen, 1986). Forskare anser dock att det är inte bara tv som har bidragit med att påverka representationen utan även era andra medier (Sink och Mastro, 2016).
Romantiska relationer i populärkulturella texter
Hur relationer framställs i media är något som anses påverka unga kvinnors uppfattning om kärlek då det kan skapa orealistiska förväntningar romantik och om sina partners (Menise, 2019; Shapiro och Kroeger, 1991). Förr representerades romantiska relationer i medierna främst med
stereotypiska myter och mallar om förhållanden. Exempel på dessa myter är att det är destruktivt att vara oense, partners kan inte förändras, ett förhållande består olika kön och att partners ska kunna läsa varandras tankar (Timmermans och Van den Bulck, 2018). Vuxna personer i romantiska relationer, som även tittar på tv-serier regelbundet, har visats ha stor tilltro till de traditionella romantiska relationerna och dess myter. De är generellt mer tillfredsställda med romantiska relationers tvåsamhet och har en stark tro till att kärlek övervinner allt. Vuxna som inte var regelbundna tittare av tv-serier delade inte denna tilltro till romantiken (Shapiro och Kroeger, 1991). Därmed kan det få positiva konsekvenser för tittares romantiska relationer av att titta på romantiska relationer i serier och lmer.
Idag blir medier ofta anklagade för att upprätthålla en kultur som uppmuntrar ytliga oseriösa relationer i lm och tv-serier då sexuella beteenden visas nästan lika frekvent i oseriösa relationer som de gör i seriösa förhållanden (Timmermans och Van den Bulck, 2018). Forskning visar att representationerna av relationer är olika, de oseriösa relationerna visas genom sexuella scener medan de seriösa förhållandena visas genom passionerade kyssar, kärleksfulla kramar och romantisk
uppskattning. Medierna visar därmed upp relationer utifrån dessa två kategorier (Dajches och Aubrey, 2020). Relationer representeras på ett visst sätt beroende på hur allvarliga de är och ger således endast en synvinkel på de olika kategorierna.
Heteronormativitet i tv-serier har undersökts med resultatet att manliga karaktärer ofta får negativa reaktioner när de inte upprätthåller könsnormerna. Detta visas genom icke-normativa handlingar, utseenden eller beteenden (Bradley, 2013). Även relationerna visade sig normativa med
stereotypiska drag. Slutsatsen var bland annat att språket och kommunikationen har en viktig roll för att uttrycka kulturella ledtrådar och kan på ett dolt sätt stärka den dominerande tron på könsstereotyper (Bradley, 2013). Det är genom kommunikation och språk som människor kan konstruera och framföra könsnormerna med negativa konsekvenser. Trots detta lyfts det sällan någon kontrast till detta, som exempelvis ett queerperspektiv, i mediala produktioner (Por do, 2009). Även om karaktärer har personlighetsdrag som inte är normativt för det könet,
uppmärksammas ofta detta tydligt genom verbala kommentarer som upplyser det på med en negativ betoning. Detta gäller både kvinnor och män, trots att det kan lyftas på olika sätt. Publiken får därmed främst se heteronormativitet i medierna genom både ord och representation.
Även lmer som har inslag av normbrytande i sin handling återkommer i sin helhet till normativa stereotyper (Por do, 2009). Detta framgår i en semiotisk analys där det undersöktes representation i lmen Juno. I handlingen, där den kvinnliga huvudkaraktären har en normbrytande personlighet och gör val därefter, nns fortfarande underliggande strukturer som visar könsstereotypa budskap (Willis, 2008). De övriga karaktärerna utstrålar könsnormativa personlighetsdrag och samspelet mellan karaktärerna visar patriarkala strukturer. Dessa blir då dominerade trots att
huvudkaraktären inte är stereotypiskt kvinnlig i sitt uttryck. Både familjerelationerna och de romantiska relationerna upprätthåller de stereotypiska könsrollerna och normativ representation.
Sammanfattning av tidigare forskning
Något som ertalet forskare är eniga om är att de avbildade könsrollerna skapar normer. Resultat av forskning klargör att den mediala framställningen av genus bidrar med föreställningar om hur människor bör vara och se ut för att leva upp till genusnormer. Detta gäller även romantiska relationer och heteronormativitet. Trots att samhället utvecklas och går framåt i dessa frågor är det fortfarande starka normer, myter och stereotyper som representeras i medierna. Vi argumenterar för, med tidigare forskning i åtanke, att detta är problematiskt. Kunskap om representation av dessa valda ämnen kan ge en insikt och medvetenhet om förändring samt väcka diskussion för framtida mediala produktioner.
Anledningen till den valda tidigare forskning är för att se om det nns plats för mer forskning kring ämnet. Det vi kan se är att det nns ett forskningsgap kring hur Net ix framställer kvinnor och män i den valda serien då ingen tidigare forskning har hittats om Emily in Paris. Detta kan bero på att serien producerades nyligen och få har därmed hunnit undersöka den.Idag är representation av mångfald ett aktuellt ämne, särskilt i mediala produktioner (Jansson, 2018). Vi vill därför
detta endast diskuteras.Det behövs ytterligare forskning kring ämnet, speciellt när det kommer till representation av heteronormativitet, genus, myter och stereotyper. Vi vill även undersöka denna nyproducerade serie då serier från ett så stort mediebolag har ett stort in ytande på människor runt om i världen.
I tidigare forskning inom representation av genus och romantik har majoriteten använt sig av kvalitativ textanalys, men det nns inte ertal studier ur just semiotiskt perspektiv. Där vill vi lägga in vår forskning som komplement och lyfta fram en semiotisk textanalys av genusrepresentation i serien Emily in Paris. Relevant forskningslitteratur visar att kvalitativ textanalys ur ett semiotiskt perspektiv ofta tillämpas i studier om serier och lmer, vilket var en bidragande faktor till vår valda metod (Balci och Özgen, 2017).
5. Teoretiskt perspektiv
Nedan presenteras valda teorier för vår undersökning. Då det huvudsakliga perspektivet i denna uppsats handlar om genus kommer teorierna att utgå från det perspektivet. Vi har även valt att inkludera queerteori, den manliga blicken och heteronormativitet. Representation är ett begrepp som är involverade i båda inriktningarna i studiens frågeställningar. Användningen av valda teorier och begrepp bidrar till en djupare analys men stärker även våra resonemang. De valda teorierna samt begreppen är därför viktiga för oss att belysa i kommande avsnitt. Vi har valt att placera teorierna och begreppen i denna ordning för att läsaren ska övertygas samt få en förståelse för vikten av teorierna och begreppen.
5.1 Representation
Vi använder oss av språk, texter och bilder för att representera vår verklighet. Representation betyder från början ‘att presentera igen’ men har med historiens gång utvecklats till betydelsen att stå för något (Hall, 2013). Inom medieforskning hänvisar man oftast till en skildring av olika typer av händelser eller fenomen. Representation är sorts framställning och konstruktion av verkligheten, det behöver alltså vara inte en verklig återspegling (Dahlerup, 2014). Detta syns i mediernas
representation, som exempelvis tv-serier, då tittarna inte får en fullständig och bred bild av kön, etnicitet eller romantik (Fagerström och Nilson, 2008: 30). Representation är hur en grupp
människor porträtteras och får en kollektiv identitet. Vi skapar vår identitet genom stor påverkan av genus, etnicitet och nationalitet. Representation i mediala produktioner som tv-serier och lm kan därmed ifrågasätta eller bekräfta denna konstruerade identiteten på särskilda grupper av människor (Kidd, 2016). Representation är det som förenar mening och språk med kultur (Hall, 2013). Språket gör att vi ger saker en mening, vilket vi gör genom att utbyta meningar och kommunicera. Dock kan vi endast utbyta meningar om vi alla har samma tillgång till språk. Just därför är språket en sådan viktig del av meningsskapandet (Hall, 2013). Representation är en central och viktig detalj i vårt kulturskapande då det bidrar till vår uppfattning om både oss själva och andra (Kidd, 2016).
Skildringen av sociala grupper i populärkulturen bidrar till att forma samt stärka den stereotypa bilden som den berörda gruppen ingår i. Hur vi ser på oss själva och hur gruppen ser på andra anser Dyer (2002) är på grund av hur grupper blir framställda och behandlade inom populärkultur. Samtidigt bestäms hur vi ser oss själva till viss del av hur vi behandlas, men även hur vi behandlar andra. Detta är något som kommer från representationer (Dyer, 2002). Stereotyper,
kategoriseringar och fördomar är något som ofta förekommer bland oss, vi använder det för att skapa förståelse för vårt samhälle. Enligt Jarlbro (2006: 110) använder medier och populärkulturen ofta stereotypiska porträtteringar för innehållet ska tilltala en större publik. Användandet av dessa könsstereotypiska porträtteringar har blivit en vana och är något som de esta skapare inte längre tänker på när de skapar innehållet (Jarlbro, 2006: 115). Varför lmer och media använder sig av stereotyper är ibland av ett syfte. De skapar karaktärer som är stereotypiska för de vill att det ska vara lätt för publiken att lära känna karaktärerna. Eftersom tv-serier ofta har en begränsad tid för att berätta en historia, förlitar de sig ofta på stereotyper för att skildra karaktärer som tilltalar tittarnas känslor. Producenter vill skapa en uppskattad produkt som kan sälja bra och därför väljer de att använda sig av stereotyper för att göra det lättmottagligt för publiken (Steyer, 2014: 177).
Det nns makt i mediernas representation oavsett vad det är för typ av produktion. Medierna har en symbolisk makt i form av en stor påverkan då aktörer når ut med sin publicering genom ett stort kommunikationsnät, i vårt fall Net ix som är en stor aktör i lmbranschen. Symbolisk makt är betydelsefullt för att få ut information och budskap online (Berglez och Nohrstedt, 2009: 19). Det kan också nnas en form av makt hos betraktarna, vilket nu på senare tid har börjat växa fram hos
lmpubliken. Makt ur ett postmodernt perspektiv handlar om att vara kritisk till sitt egna fria tänkande som betraktare av våra medier (Berglez och Nohrstedt, 2009: 23-25). Det skapar ett ifrågasättande hur och vad normer är och om man som betraktare omedvetet faktiskt följer trender och eftersträvar idealen. Medieforskare tror att konsumenterna av medier har en större påverkan över det som produceras än vad vi tror och betonar hur viktigt det är med publikens respons och kritik på innehållet. Det kan nämligen ge konsekvenser för medieproducenterna (Berglez och Nohrstedt, 2009: 25-28; Nordström, 2009).
5.2 Semiotik
Semiotik är det grekiska ordet för tecken (Yilmaz, 2020). Analys genom ett semiotiskt perspektiv används ofta i studier där det undersöks budskap och mening i text och bild - vad som egentligen kommuniceras ur det visuella. Semiotik handlar om hur vi ser innebörden och betydelse i världen genom att se skrift och bild som tecken. Teorin menar att allt vi kan observera kan tolkas som uttryck för något. Bilden ses som ett kommunikationsverktyg som fungerar som ett typ av meddelande till betraktaren (Oechsler och Borba, 2020). Den semiotiska praktiken är
praktiker i texters innehåll. Genrer påverkar textstrukturen medan stilen fokuserar på olika förhållningssätt och samspelet av texter (Parsa och Parsa, 2012).
Ferdinand Saussure, en av de främsta språkvetarna inom semiotik, beskriver tecknet utifrån två samhörande komponenter, uttryck och innehåll, med de franska termerna signi ant och signifé. Det förstnämnda berör tecknets utseende och därmed markeringen på pappret eller ljudet som hörs. Signifé berör själva betydelsen av tecknet, det budskap som tecknet innebär och bör snarare förstås som en idé än ett objekt (Culler, 1986; Stoltz, 2021). Alla tecken innehåller både signi ant och signifé. Saussure delade också upp språket i uppdelningen språksystem och språkhandling där han betonade kopplingen mellan kommunikation på individuell och strukturell nivå. Han menar att språket kan ses som en social institution, alltså ett system skapat av människor (Stoltz, 2021). Å andra sidan ansåg han att språkhandling framförde språket som en individuell handling som sker konkret av en enskild person. För att en individuell språkhandling ska bli begriplig behöver det relateras till vårt gemensamma språksystem - dessa två är därmed bundna av varandra (Nordström, 2009).
Det unika med semiotiken som metod är att det uppmanar analytikern att se bortom den uppenbara som nns i vår vardag (Yilmaz, 2020). Granskning av bild och text ur ett semiotiskt perspektiv fokuserar på att försöka hitta bakomliggande strukturer. Semiotisk textanalys handlar om att bilder och text har dolda och öppna budskap som kommuniceras till betraktarna. Analysen har två nivåer; denotation och konnotation (Suryaningrum et al, 2020). Denotation är första steget, där man analyserar vem och vad som porträtteras. Detta är grunden inför konnotation, där bildens värden och betydelser är i fokus. Uttryck får olika betydelser beroende på kulturell kontext,
konnotationen blir därmed kulturellt betingad (Parsa och Parsa, 2012). Som nämnt fokuserar semiotiken på att föra fram alla typer av olikheter och betydelser i tecken. Just semiotik nämns ofta som ett nödvändigt verktyg att använda för att få en förståelse för samtidens kulturella situation och nuvarande samhällsnormer (Sonesson, 1992; Yilmaz, 2020). Budskap och betydelsefull information om just detta kommer från bildmotiv och tecken - inte enbart via det verbala språket (Sonesson, 1992). Vi delar denna uppfattning och har därför valt denna teori samt metod för att nå fram till dolda budskap och betydelser.
5.3 Genusteori
För att undersöka vår problemformulering kommer vi använda oss av ett genusperspektiv under vår arbetsprocess. Genusbegreppet och dess perspektiv används för att förstå sexism, kön och
sexualitet. Det är också vanligt att begreppet används för att framhålla det föränderliga i maskulinitet och femininitet, vilket också är användbart för vår studie.
Genusforskare anser att genus är en kulturell och social konstruktion medans kön står för det biologiska (Fagerström och Nilson, 2008: 33). Kort kan man beskriva genus att man görs till sitt kön och kön är innefattar det biologiska könet. Vi lär oss omedvetet hur man ska vara som man och kvinna, detta är något som kan begränsa och påverka våra möjligheter. Vi har fostrats in i vissa uppfattningar och beteenden utifrån vårt kön (Josefsson, 2005: 5-12). Genus handlar också om frågeställningar om kvinnligt och manligt samt hur det påverkar hur samhället. För att komma tillrätta med orättvisor som nns i vårt samhälle hjälper kunskap om genus att upptäcka dessa (Josefsson, 2005: 7). Genusbegreppet har utvecklats för att få mer förståelse av maktförhållanden som nns mellan könen (Hirdman, 2002: 13). Det som associeras som kvinnligt anses vara mindre värt än det som anses vara manligt. På grund av att genus är kulturellt och socialt förankrade, är det inte säkert att samma uppfattningar gäller runt om i hela världen (Behm-Morawitz et al, 2008; Josefsson, 2005; Peltea, 2015).
Något som sitter djupt i oss och ibland så djupt att de verkar “naturliga”, är de sociala och kulturella mönstren för manligt och kvinnligt. Dessvärre innebär dessa mönster att våra
valmöjligheter blir begränsade (Josefsson, 2005: 13). Enligt forskning är det som kodas som manligt mer värt än det som kodas som kvinnligt. Detta gäller också vad män gör, det anses ofta vara
viktigare än vad kvinnor gör. Att det ena anses vara viktigare än det andra, och i detta fall det manliga, gör att det skapas en genushierarki och patriarkal ordning (Bourdieu, 1998; Josefsson, 2005: 9-10). Dessa uppfattningar om manligt och kvinnligt är något som nns med oss och kan bli till en del av vår identitet. I era lmer och tv-serier kan man se hur genus förstärks, och resultatet av genuspåverkan blir ett antal mönster om hur kvinnor och män bör se ut och vara. Dessa mönster blir självuppfyllande, vi tror att kvinnor ska vara på ett sätt och män på ett annat. Mönster och beteenden är en sammanfattning av genuskonstruktioner som nns runt om i samhället, era av oss lever både medvetet och omedvetet upp till dessa mönster (Josefsson, 2005: 20-21). Ett exempel på saker som är kvinnligt eller manligt kodat är färger. Färger som rosa, rött och lila anses som
normativt kvinnliga färger medan blått och grönt anses vara maskulina färger (Ambjörnsson, 2011).
Olikheter för könets egenskaper speglas i samhället där mannen och kvinnan uppfattas olika och därmed får olika roller givna till sig. Historiskt sett så har kvinnor varit underordnade männen och kvinnliga egenskaper har bedömts vara mindre värda (Josefsson, 2005: 31). Egenskaper som hård,
ädel, modig, självständig och rakryggad är attribut som anses vara manliga. Den manliga stereotypen anses också ha egenskaper som auktoritär, tu , principfast, självsäker, fysiskt stark, logisk och vara associerad till hårt arbete och sport(Brooker, 1999: 91).En kvinna ska enligt normer vara exempelvis omtänksam, passiv, vårdande, känslosam, oskyldig, vacker, mjuk och självständig men inte ta för sig för mycket (Josefsson, 2005: 22-26).Idealet för kvinnor idag handlar både om att vara snygg, vårdande och omtänksam. De olika kvinnliga och manliga rollerna nns i alla sociala sammanhang och syns tydligt på bland annat arbetsplatser och i romantiska relationer
(Josefsson, 2005: 39).
5.4 Den manliga blicken
’Den manliga blicken’, ursprungligen ‘the male gaze’, myntades av den brittiska lmteoretikern Laura Mulvey. När genusforskning används vid analysering av bilder och mediematerial ligger fokuset på ‘the pleasure in looking’ och vem det är som betraktar, betraktas och blir tillfredsställd. Laura Mulvey tar upp ‘visual pleasure’ och ‘the male gaze’, som betyder att den manliga blicken prioriteras: att kvinnor ska porträtteras på ett visst sätt för mannens reaktion (Fagerström och Nilson, 2008: 69). Den manliga blicken är ett begrepp inom feministisk lmteori och uppkom år 1975 för att beskriva ett av kamerans återkommande visningssätt på världen - publiken får se innehåll som är anpassat till det som anses vara attraktivt utifrån en heterosexuell mans blick. Kvinnor fungerar därmed som en fröjd för ögat för den manliga betraktaren och visas som sexuella objekt med fokus på den kvinnliga kroppen. De karaktäristiska dragen i mediala produktioner är att mannen ska vara smart, stark, ambitiös och en hjälte, medan kvinnan ska framställas som ett
sexobjekt, ytlig, smal och mamma (Fagerström och Nilson, 2008: 71).
Den manliga blicken skapar enligt Mulvey (1999) ett heterosexuellt manligt perspektiv där kvinnor objekti eras samt erotiseras. Mulvey anser att kvinnliga karaktärer sällan har ett eget syfte och existerar bara på grund av att de ska leda hjälten till framgång eller bara nnas till för mannen skull. Kvinnan har sällan ett eget syfte. Manliga åskådare identiferar sig med hjälten ur ett narcissistiskt synsätt och ser inte hjälten ur ett sexuellt perspektiv. Mulvey (1975) anser även att kvinnor har två huvudsyften i lm:att vara ett sexuellt objekt för åskådaren; eller ett sexuellt objekt för karaktärerna i lmen. Mulvey menar att det är den manliga karaktären som kontrollerar handlingen och att han får sin makt genom att vara bäraren av blicken. Kvinnan nns där för att upprätthålla och höja mannens position medan det är mannen driver lmens handling och har kontroll. Detta är något som kan bidra till att påverka och göra att samhället styrs mot att se varandra och på världen på ett visst sätt.
5.5 Queerteori och heteronormativitet
Queer är kritiska perspektiv på sexualitet och har betydelsen att ifrågasätta heteronormativiteten. Grundtanken i teorin är att kön och sexualitet är socialt konstruerat. Queerteorin används även för att skapa nya typer av könsidentiteter och därmed förändra synsättet om de traditionella två könen (Berg och Wickman, 2010). Begreppet queer kan i sig vara uttryck för olika saker, men det centrala är att ifrågasätta normer. Judith Butler är en queerteoretiker som starkt kritiserar de normativa könsbenämningarna och menar att det biologiska könet inte behöver avgöra det sociala genuset. Queerteorin anser att det är upp till individen att avgöra sin identitet och könstillhörighet, det ska inte göras på förhand av allmänheten (Josefsson, 2005: 55).
Heteronormativitet är ett centralt begrepp inom queerteori som är en form av utgångspunkt att alla människor är heterosexuella och att det är den enda rätta sexuella läggningen. Begreppet syftar på maktordningen som lyfter heterosexualiteten som förväntad och privilegierad (Bromseth och Darj, 2010). Heterosexualitet som norm upprätthålls av bland annat lagar, strukturer, handlingar och institutioner samtidigt som dessa uppmuntrar levnadssättet som heterosexuell. Detta baseras på att man hierarkiskt delar upp livsstilar och kroppar som “normala” eller “avvikande” genom en skillnadsprincip (Rosenberg, 2011: 100-101). De heteronormativa strukturerna är inlärda genom medier och masskultur samt återkommande handlingar och sociala mönster. En e ekt av vårt heteronormativa samhälle kan exempelvis vara att de icke-heteronormativa inslag som visas i medier och masskultur inte får uppmärksamhet och endast förbises (Ambjörnsson, 2016: 71-72;
Rosenberg, 2011: 103-115). En annan e ekt av heteronormativitet är att andra sexuella läggningar eller könsidentiteter endast får utrymme på heteronormens premisser och att fokuset då ligger på acceptans och inte på att lyfta fram de förtryckande normerna (Bromseth och Darj, 2010: 28). I denna utgångspunkt nns även den heterosexuella matrisen. Detta begrepp menar att man kategoriserar könen man och kvinna i en heterosexualiserad ram där det endast nns två separata kön - man och kvinna (Rosenberg, 2011: 99). Den heterosexuella matrisen sorterar kroppar, genus och sexuellt begär i kategorierna där Butler menar att maskulinitet är ledande och i en högre ställning än femininitet (Butler, 1999). Även performativitet är ett begrepp inom queerteorin, som menar att språket har en viktig del i hur synen på kön och sexualiteter förändras (Ambjörnsson, 2004). Hur vi pratar om kön påverkar vår könsrelaterade identitetsutveckling. Heteronormativitet och queerteori är relevanta teorier som vi anser kommer att skapa en djupare analys kring relationer och sexualitet.
6. Metod och material
Detta avsnitt består av uppsatsens metod och material. Vi kommer att börja med att presentera varför vi har valt den metod vi gjort, som följs av en beskrivning av den valda metoden. I detta kapitel är begreppen viktiga för att förstå sammanhanget och materialet. Vår användning av begreppen har en stor betydelse för analys och resultat. Begreppen bidrar till att öka förståelsen men hjälper också till att se distinkta skillnader, likheter och eventuella stereotyper samt myter som vi kan tydliggöra från materialet. I slutet av detta kapitel behandlas det material som är valt.
Alla slags meningsbärande teckensystem benämns för text, exempelvis skriftliga texter, lmer, bilder och andra kulturprodukter. Texter hålls ihop av ett visst ämne och har en röd tråd, vårt material är därmed också kommunikativa och koherenta. Att de är just kommunikativa betyder att de
förmedlar ett budskap. Dessa kulturprodukter kan visa olika former av representation och den semiotiska metoden är ett verktyg för att lyfta huvudbetydelser och bibetydelser av dessa representationer (Bergström och Boréus, 2018: 20-23).
6.1. Semiotisk metod
För att besvara vår frågeställning valde vi att använda oss av semiotisk metod. Detta är lämpligt när analysen bygger på en undersökning av ett bildmässigt innehåll. Vi använde oss av de semiotiska begreppen denotation och konnotation som verktyg när serien analyserades. Vårt analysschema är alltså inspirerat av samt uppdelat efter bildens två olika meningsnivåer, denotationen och
konnotationen.
Analysmetoden är ofta förekommande i forskning som gäller representation just för att det semiotiska perspektivet både framhäver vad som syns konkret men även det bakomliggande budskapet. Analysen fokuserar på systemet med principer som dominerar diskursen i dessa texter, och är därmed ett fördelaktigt perspektiv för valt forskningsämne (Parsa och Parsa, 2012). Relevant forskningslitteratur visar att kvalitativ textanalys ur ett semiotiskt perspektiv ofta tillämpas i
mediestudier (Balci och Özgen, 2017). Detta var en bidragande faktor till varför vi valde denna metod till vår studie.
Denotation
Denotation är den direkta betydelsen av det vi ser. Denotation fokuserar på vad bilden konkret föreställer och hur den är uppbyggd med komposition, linjer, färger och ljus. Detta kallas bildens denotationer, som kommer från latinska ordet ‘denotare’ som betyder beteckna, märka, betyda (Bignell, 2002). Men även om ett tecken denoterar ett träd, så är inte själva trädet som denoteras utan den idé vi har av vad ett träd är. Alltså nns det inte något som egentligen är bokstavligt eftersom tecken har en dubbelhet (Lindgren, 2009: 81). Denotation handlar om ett teckens mest stabila och objektivt veri erbara betydelser. Vad föreställer bilden? Vad är det för miljö, vilka och vad förekommer i bilden? Hur är bilden komponerad? Ett exempel på denotation är att en man
springer i en kostym, sen inget mer med det. En ren denotation är enligt era omöjlig, men man kan i praktiken enas om en beskrivning av bilden (Lindgren, 2009: 80-84). Denotation och konnotation är centrala begrepp för populärkulturanalyser.
Konnotation
Konnotation är hur man tolkar ett tecken. Här utvecklas tankar och känslor om det som bilden berättar och vilka tankar och associationer som kommer upp hos betraktaren. Detta kallas bildens konnotationer, som kommer från det latinska ‘connotare’ som betyder med, och i ordet syftar på betydelser man får “med på köpet” (Bignell, 2002). Detta kan skilja sig beroende på vem det är som betraktar, då alla kan tolka en bild olika. En texts konnotation påverkas av sociala, personliga, ideologiska och emotionella aspekter - allt som kan relateras till faktorer som klass, erfarenhet, kultur eller ålder. Därför kan konnotationer påverkas av betraktaren som tolkar tecknet (Gripsrud, 2011). Frågor man kan ställa sig under analyssteget konnotation är vad bilden förmedlar för budskap och vilka associativa betydelser som skapas i bilden. Man ser bakom tecknets konkreta innebörd och riktar även in sig på tecknets laddningar med era olika betydelser. På konnotationens metanivå fokuseras det på myter och bakomliggande ideologier (Lindgren, 2009: 80-84).
Myter
Inom semiotik nns det även myter som används för att vi ska begripa våra upplevelser inom vår kultur. Begreppet kan enligt Barthes höra till denotation och konnotation. På en konnoterande nivå kan man hitta ett ideologiskt och mytiskt tänkande. Kjörup anser att media kan skapa falska myter, media kan exempelvis förmedla myter genom att visa bilder som inte motsvarar verkligheten. Detta leder till att bildens konnoterade tecken kan bli till en ideologi (Kjörup, 2004: 23). Myter är uppenbara för oss som lever i samma kultur. De kopplingar som påverkar budskapet av tecken kommer vanligtvis från myter. En allmän kulturbunden tanke om någonting kan kallas för en dominerande myt, ett exempel på detta kan vara den perfekta kärnfamiljen. Ett undantag till dessa dominerande myter kan vara subkulturer, som därmed skapar mot-myter (Fiske, 1990).
Myter kan även beskrivas som en berättelse eller budskap som skapas utifrån en viss kulturs synsätt och normer. En myt har förmågan att låta mer naturligt och uppenbart än vad det faktiskt är. Ett exempel kan vi se i förhållandet mellan kvinnlighet och manlighet - kvinnor anses vara mer
känslostyrda än män (Fiske, 1990). Stereotyper och normer kan därmed fungera likt en myt. Myter tar upp be ntliga tecken och deras betydelser, och får dem att spela särskilda sociala och politiska roller. Därför är myten ett sätt för människor att förstå samhället och världen. Mytologiska teorier kan även tillämpas på dekonstruktion av kön och romantiska relationer, precis som andra sociala värden (Kjörup, 2004: 25; Fiske, 1990).
6.1.1 Analysprocess
För att kunna skapa en bra analysprocess skamaterialet som insamlats läsas, sorteras och
kategoriseras tills mönster blir synliga och tydliga (Patel och Davidson, 2019). Vi började med att analysera vårt insamlade material utifrån den semiotiska metoden med fokus på vad bilderna denoterade respektive konnoterade samt olika mytbildningar i materialet. Utifrån detta
analysarbete skapade vi induktiva kategorier utifrån de mönster som framträdde i materialet. Efter den första kategoriseringen utfärdade vi ett test på några avsnitt för att se om processen fungerade bra samt för att enkelt kunna se hur bra analysmetoden fungerade. Slutligen hade vi sex induktivt genererade och funktionella kategorier som materialet sorterades in i. De sex kategorierna blev:
1. Kläder
2. Kropp och utseende 3. Handling och beteende 4. Nationalitet och kulturkrock 5. Hierarkier
6. Romantiska relationer
Dessa kategorier kommer även att utgöra rubrikerna i vår analys.
6.2. Material
Vi har valt att inkludera säsongens tio avsnitt i vår undersökning på grund av att de alla är
betydelsefulla för seriens handling. Genom att inkludera hela säsongen får vi även se en helhet och utveckling av handlingen och karaktärerna. Avsnitten är hämtade från streamingtjänsten Net ix, där det krävs en prenumeration för att kunna visa innehållet. Vi kommer analysera scener ur
lmerna som visar tydliga representationer av genus, romantiska relationer och stereotyper. Säsong ett består av tio avsnitt och avsnitten är 26-39 minuter långa.
Med avsnitten från Emily in Paris kommer vi kunna analysera representation av genus, romantiska relationer och eventuella stereotyper. Vi anser att mediala produktioners representation av kön och romantiska relationer gör skillnad för hur vi ser på oss själva och andra. Då Emily in Paris är en nyproducerad serie vill vi undersöka hur representationen ser ut i nutida serier från ett stort mediebolag som Net ix, vilket även kan lyfta en diskussion om hur utvecklingen i mediala produktioner går.
6.2.1 Avsnitt
Säsong 1, Avsnitt 1: “Emily in Paris”.
Marknadsföringsbyrån Gilbert Group, från Chicago, startar ett samarbete med den franska byrån Savoir. Emily får ytta till det franska kontoret i Paris och hon skapar ett Instagram-konto, @EmilyinParis, där hon börjar publicerar bilder från sin vardag. På det nya kontoret introducerar Emily amerikanska sociala medier-strategier, men dessa får motvilliga reaktioner. Under dagen stöter hon på sin granne Gabriel, som hon direkt får upp ett intresse för, men hon trä ar även en kvinna vid namn Mindy som hon snabbt blir vän med.
Säsong 1, Avsnitt 2: “Masculin Féminin”.
Emily blir motarbetad av de franska kollegorna men får följa med Sylvie och Julien på en soirée. Där får hon trä a en kund, Antoine, som är både örtig och gift, vilket gör henne konfundersam om den franska kärlekskulturen. Särskilt efter att hon får höra att Sylvie, hennes chef, är Antoines älskarinna. Emilys pojkvän avslutar förhållandet via telefon och ställer in sin resa till Paris. Efter Emilys lyckade marknadsföringsprojekt för vaginala kapslar och sitt lyckade Instagram-inlägg blir hon uppmärksammad av den franska presidentens fru. Detta gör henne genast mer accepterad av de franska kollegorna.
Säsong 1, Avsnitt 3: “Sexy or Sexist”.
Emily börjar ta språklektioner för att lära sig franska. Byrån arbetar med en vågad reklamkampanj för Antoines parfymföretag som får Emily att reagera och hon uttrycker starkt sin åsikt. Resultatet blir att Emily kommer på idén att publicera kampanjen med rubriken “Sexy or sexist?”, där
kunderna har möjlighet att rösta vad de tycker för att skapa diskussion. Kvällen spenderas i Gabriels restaurang för att ta en drink, där hon får en chans att prata med Gabriel. Antoine uppskattar Emilys idé om kampanjen och skickar en present till hennes kontor med underkläder i spets.
Säsong 1, Avsnitt 4: “A Kiss Is Just a Kiss”.
Emily trä ar fransyskan Camille som bjuder in henne till en vernissage. På byrån kommer Emily på en idé för att utveckla marknadsföringen av Antoines parfym via ett hotell ägt av Randy Zimmer. Luc och Julien bjuder Emily till lunch för att diskutera det potentiella triangeldramat med henne, Sylvie och Antoine. Emily hamnar i kris när hon blir ansvarig för att göra en restaurangbokning ett viktigt möte. Gabriel xar i sista sekunden ett bord till dem på sin restaurang, där gästerna blev mycket nöjda. Kvällen avslutas med att Emily kysser Gabriel, men möter Camille i dörren på vägen ut. Det visar sig att Camille är Gabriels ickvän.
Säsong 1, Avsnitt 5: “Faux Amis”.
Emilys Instagramkonto växer och skapar möjligheter i Paris. Hon blir bjuden på en in uencerlunch av Durée Cosmetics. Camille vet ingenting om Emilys och Gabriels kyss, och Emily blir medbjuden
Efter en vinkväll ute på stan med Mindy, kommer Emily på ett sätt att utveckla sin
marknadsföringsidé för Hästens. Hästens chef uppskattar Emilys Instagramkonto och vill använda sig av kontot i reklamkampanjen.
Säsong 1, Avsnitt 6: “Ringarde”.
Julien, Sylvie och Emily ska besöka modelegendaren Pierre Cadault, men mötet slutar i asko och han lämnar förskräckt rummet. Emily tröstar sig med ett glas vin på stan, där hon möter en charmig professor som hon spenderar natten med. När de dagen efter bestämmer sig för att gå på en date igen möter de Camille och Gabriel, som bjuder med dem på dubbeldejt och de äter middag
tillsammans. Emily vill lösa situationen med Pierre Cadault och går till hans balett för att prata med honom. Han blir imponerad och bestämmer sig för att boka upp ett möte med Savoir.
Säsong 1, Avsnitt 7: “French Ending”.
Savoir har ett projekt med en amerikansk skådespelare, Brooklyn, där hon ska vara ansiktet utåt för Pierre Cadaults klocka på en gala. Emily får ansvaret för Brooklyn men det visar sig att hon är speciell och kvällen spårar snabbt ur då hon har försvunnit med den exklusiva klockan. Under kvällen kysser Emily och Gabriel varandra på dansgolvet. Sylvie räddar situationen med Brooklyn och klockan kommer tillrätta. Emily berättar för Gabriel att hon vill mer och att de inte kan trä as mer.
Säsong 1, Avsnitt 8: “Family A air”.
Camille frågar Emily om det nns möjlighet för Savoir att marknadsföra hennes familjs champagne, Emily tar därför en helgut ykt till Camilles vingård där även Gabriel följer med. Efter ett samtal med Camilles mamma, ägare av vingården, bestämmer de sig för att Savoir ska representera
champagnen. Emily får upp ögonen för Camilles bror under en vinprovning och det slutar med att de spenderar natten tillsammans.
Säsong 1, Avsnitt 9: “An American Auction in Paris”.
Mathieu Cadault bjuder ut Emily. De amerikanska Louvrevännerna vill ha en donerad klänning av Cadault till deras insamlingsauktion, Emily frågar Mathieu om det är möjligt. Tillslut går Pierre Cadault med på detta och godkänner en klänning för auktionen. När det är dags för
insamlingsauktionen får Emily modella klänningen på scenen. Plötsligt dyker Gray Space, två modedesigners, upp och bjuder högt på klänningen samtidigt som de skapar ett PR-stunt. Nästa dag är nyheten i alla franska medier och Cadault är förtvivlad över händelsen. På väg ut från Cadault möter hon Mathieu och de kysser varandra.
Säsong 1, Avsnitt 10: “Cancel Couture”.
Pierre hotar med att avbryta sin modevisning. Sylvie lägger skulden på Emily, vilket leder till att Sylvie avskedar henne. Gabriel vill förverkliga sin dröm och tar beslutet att ytta tillbaka till
Normandie för att öppna en restaurang där. Cadault får ett uppvaknande och har skapat ett nytt klädkoncept. Emily kommer på idén att ha visningen utomhus som Grey Space planerat, där Cadault tar över Grey Space planerade modevisning vilket blir en succé. Det slutar med att Emily och Gabriel tillbringar kvällen tillsammans.
6.3. Etisk diskussion
Som forskare så har vi ett ansvar gentemot de som kan bli påverkade eller gynnas av vår studie. I och med att vi vill ha så hög kvalite som möjligt och som förväntas av oss som forskare kommer vi att göra vårt bästa (Vetenskapsrådet, 2017: 8). Vi ska enligt Vetenskapsrådets goda forskningssed “öppet redovisa metoder och resultat, tala sanning om vår forskning, hålla god ordning i vår
forskning samt att vi ska stå fria från yttre påverkan och manipulering” (Vetenskapsrådet, 2017: 8)
Vårt empiriska material kommer att bestå av avsnitt från serien som är o entliga vilket gör att vi inte hamnar i samma slags etiska överväganden som vi skulle ha gjort om vi använt oss av exempelvis kvalitativ intervju metod eller kvantitativ metod.
6.4. Validitet och reliabilitet
För att vi ska nå så hög validitet som möjligt i vår undersökning är det viktigt att vi avser att mäta det som ska mätas. Syftet med att nå en god validitet i sitt arbete är att undersökningen besvarar vad syftet ifrågasätter (Lindstedt, 2017). Det krävs även att vi har tillräckligt med insamlat material samt att materialet är starkt nog och har tillräckligt med information. I en studie med kvalitativ
inriktning som denna handlar reliabilitet och validitet om att kunna beskriva och visa hur data har samlats in på ett systematiskt och pålitligt sätt. Vårt mål är att nå upp till en så hög validitet och reliabilitet genom att så uppenbart som möjligt redogöra vår arbetsprocess. Validiteten för denna forskning baseras på våra empiriska material, tidigare forskning, teorier och en detaljerad
beskrivning av analysprocessen. Något som ger en nyansering till analysen är att materialet gås igenom av två personer, vilket är bättre än om materialet bara hade tolkats av en person.
En semiotisk textanalys innebär att vi skapar vår egen empiri. Detta kan senare eventuellt resultera i ett ovetenskapligt resultat på grund av att att vi som samhällsforskare analyserar materialet utifrån våra erfarenheter, förutsättningar och kulturella kontext som svenska kvinnor och som
universitetsstudenter (Ahrne och Svensson, 2015). Detta är något som kan leda till att analysen blir subjektiv, på grund av att tolkningarna möjligtvis inte blir exakt samma som när en annan person ska göra samma analys (Lindstedt, 2017). Vi har tolkat vårt material utifrån våra valda teorier och metoder samtidigt som vi har arbetat systematiskt med dem. I och med att vi har arbetat fram en transparent forskningsdesign som skapar en analytisk distans till vårt material, kan andra använda sig av den och fortfarande få fram samma resultat. Detta är något som hjälper till med vår
reliabilitet. Genom att använda oss av en semiotisk analys och våra valda teorier samt begrepp anser vi att vår metod och teori mäter det vi avser att mäta.
7. Analys
7.1 Kläder
Klädsel har i alla tider symboliserat personers status och positioner i samhället. Det nns
maktkamper i alla sociala sammanhang, som exempelvis arbetsplatser, där kläder kan bli ett sätt att uttrycka sin maktposition (Bourdieu, 1998). Att alla på Savoir är välklädda med kostymer och klänningar upprätthåller intrycket av att fransmännen ser sig själva i en hög samhällsklass och klär sig därefter. De manliga karaktärer använder kostymer och välklädda utstyrslar både på kontoret och utanför. Deras utstyrslar konnoterar att de har mer pengar och makt jämfört med Gabriel som klär sig avslappnat och har ett mindre välbetalt jobb.
De kvinnliga karaktärerna i serien är modemedvetna och välklädda, men med korta och urringade plagg som visar mycket hud konnoterar klädvalen att de vill tillfredsställa den manliga blicken. Något som är återkommande för Emily är att hon ofta bär kort kjol, visar mycket ben, använder klackskor och klär sig frekvent i färg. Emily bär också märkeskläder och accessoarer. Även Mindy och Camille har färgglada kläder, korta klänningar och kjolar samt klackar. Sylvie bär främst urringade klänningar och kjolar och visar ofta mycket ben, hon har därmed kläder som är valda utifrån den manliga blicken. Hon har alltid ett uppklätt intryck med smycken, väskor och klackar till sin klädsel samtidigt som hon växlar mellan svartklädda och färgglada utstyrslar. Detta
symboliserar att serien har valt karaktärernas klädval utifrån den manliga blicken och vill porträttera kvinnorna i serien som åtråvärda på ett sexuellt sätt. De kvinnliga karaktärerna är lättklädda i miljöer där det inte naturligt behöver vara lättklätt, exempelvis på Savoirs kontor. Serien anspelar därmed på kvinnors sexualitet då de kvinnliga karaktärernas klär sig på ett sätt som anses vara attraktivt utifrån en heterosexuell mans blick. Detta kan uppfattas som problematiskt på grund av att de inte förväntas att vara lättklädda i denna typ av situation, då kontorsmiljön vanligtvis inte är en miljö där kvinnor är lättklädda. De kvinnliga karaktärerna i serien porträtteras könsstereotypiskt genom att de visar mycket hud samt är lättklädda. Lättklätt symboliserar kvinnlighet och anses vara vanligt hos kvinnor. Problematiken i detta är att det bidrar till att upprätthålla normen att kvinnors utseende kopplas till sexualitet och bidrar således inte till någon förändring inom populärkultur. Konsekvensen av detta kan även skapa förväntningar på en samhällsnivå kring hur kvinnor bör klä sig i en kontorsmiljö.
I serien har de kvinnliga karaktärerna har ofta klackskor, konnotationerna anspelar på att karaktärerna ska passa in i den manliga blickens norm då klackskorna skapar bättre hållning och bidrar till en slankare siluett. Precis som de lättklädda utstyrslarna blir även detta något som bidrar till karaktärernas roll som attraktiva kvinnor i serien utifrån den manliga blickens normer. Det förstärker även karaktärernas kvinnlighet och ger betraktaren intrycket av att de kvinnliga karaktärerna har ett intresse i mode och sitt utseende. Detta kan uppfattas som problematiskt på grund av att skorna används för att skapa normativt snyggare och slankare ben, det kan även väcka
diskussion om det har blivit en självklarhet för kvinnor inom denna bransch att använda sig av klackskor. Tidigare var klackskor en symbol för att visa att personen som bär skorna tillhörde en högre samhällsklass och ville därför höja sig över andra (Tekniska museet, 2021). Vid användning av klackskor behöver man puta med byst och rumpa för att hålla balansen, vilket gör att de
eftertraktade normativa kvinnliga formerna framhävs. Konnotationerna anspelar på att högklackat blir något som skapar förändring av den kvinnliga kroppen till en tillgjord variant som passar den manliga blicken. Som nämnt kan detta uppfattas som problematiskt då karaktärernas klädsel upprätthåller idealet om att den perfekta kvinnliga kroppen behöver bra hållning och normativt utseende för att nå en högre sexuell status och bli eftertraktad av män. Höga klackar kan även signalera kvinnlig auktoritet, det kan således utmana vårt genussystem när det gäller klädsel för ledar- och chefsroller som annars är stereotypiskt manliga. Det är dock fortfarande problematiskt då dessa kvinnligt kodade skor är obekväma att gå i samt har funktionen att få en mer attraktiv kropp och hållning utifrån den manliga blicken. Det bevarar myten att det är feminint att ha ytliga intressen och likställer kvinnlighet med obekväma klackskor, när det egentligen grundar sig i patriarkala strukturer och heterosexuellt manliga preferenser.
Emily har dyra kläder som exempelvis en basker från Dior, väskor från Chanel och skor från Louboutin. Ändå blev hon kallad ringarde, vilket är ett uttryck för kvinnor som inte sticker ut och endast föredrar vanliga produkter och trender. Emily blir därmed detta nedvärderande begrepp trots att hon ofta klär sig i dyrt mode från välkända designers. Hon besöker hans kontor i
arbetssyfte för marknadsföring, vilket gör att det inte nns någon anledning för Cadault att gradera hennes moderiktighet. Denna framställningen av Emily ger en komisk scen i serien samt ett
förtydligande av porträtteringen av fransmännens arrogans, men scenen ger även uttryck för att kvinnor ofta blir bedömda från sitt utseende, och inte sin arbetsprestation, vilket är det som händer Emily. Representationen blir i sin tur problematisk då scenen upprätthåller normen att kvinnor främst blir bedömda utifrån sitt utseende, även i en arbetssituation. Att kvinnor ofta blir bedömda efter utseende konnoteras även till den manliga blicken, då bedömningen av utseendet alltid utgår ifrån den manliga blicken. Detta visar även tidigare studier om kvinnor och hur de bemöts - även i unga år behandlas ickor och pojkar annorlunda (Gripsrud, 2011: 23). Enligt genusteori bemöts män och kvinnor annorlunda på grund av samhällets särskilda uppfattningar om manligt och kvinnligt, som skapar förväntningar på hur respektive kön bör bete sig (Connell, 2009).
Julien porträtteras ofta klädd i kostym, han använder sig av olika färger samt mönster. Antoine klär sig välklätt och använder ofta färgerna blå, svart och grå. Han har även nskor, skjorta och slips. Luc klär sig även han ofta i kostym samt skjorta i färgerna svart, vit, blå och grå. Gabriel använder sig av T-shirts, skjortor och huvtröjor, mest i basfärger som vitt och svart när vi inte ser honom i sin kockrock. Gabriel har en vardaglig klädsel vilket konnoterar att han är avslappnad i sitt levnadssätt och har mer fokus på sitt jobb än moderiktiga out ts. De övriga männen som jobbar på kontor är
alltid välklädda med kostym vilket ger intryck för att de är rika och väldigt mån om sig själva, men kanske också bryr sig mer om vad andra tycker om dem. Att Julien klär sig i mönster och färg är något som är normbrytande jämfört med de andra manliga karaktärerna, han använder mer utstickande färger samt mönster och sticker på grund av detta ut från mängden. Männens gråa samt svarta kostymer konnoterar kontorsmiljö och a ärsvärlden. Deras klädval konnoterar att de har auktoritet och ett högt självförtroende. Denna typ av konnotation kopplas till mer manliga attribut, då både självförtroende och auktoritarism är stereotypa symboler för män. De manliga karaktärernas klädval bidrar till serien genom att symbolisera karaktärernas personligheter samt uttryck. Majoriteten av männen porträtteras därmed som normativt attraktiva och framgångsrika inom sitt område, samtidigt som en karaktär, Julien, har normbrytande klädsel med färg och mönster vilket avviker från den normativa representationen. Serien hade varit mer normbrytande om era av männen hade porträtterats, såsom Julien med sina färger och mönster, när det kommer till deras kläder. Användandet av exempelvis färger som rosa och rött anses vara mer kvinnligt än manligt, detta menar queerteori motarbetar tanken om att kön inte ska ha en mall (Ambjörnsson, 2011: 34). Flera av karaktärernas färgval på kläder i serien är könsstereotypa utifrån ett
queerteoretiskt perspektiv.
7.2 Kropp och utseende
Något som är gemensamt för de kvinnliga karaktärerna är att de alla är väldigt smala. De manliga karaktärerna i serien framställs också inom den normativa ramen, det nns därmed ingen bred representation av varierande kroppstyper. Representationens betydelse i serien blir precis som med klädseln att utseendet, i detta fallet kroppsform, blir en del av att upprätthålla de kvinnliga
karaktärernas attraktiva yttre utifrån den manliga blickens norm. Detta blir problematiskt i och med att kvinnorna i Emily in Paris inte porträtteras med varierande kroppsformer, detsamma gäller när det kommer till de manliga karaktärerna. Det bidrar till att skapa samt bibehålla myter och en skev syn på vilka typer av kroppar som anses vara perfekta i samhället. Karaktärerna bidrar därmed till den rådande normen med kroppsideal och är inte normbrytande. Ingen av de kvinnliga karaktärerna har ett utseende som anses vara attraktivt enligt samhällsnormer. Den rådande
smalhetsnormen i vårt samhälle speglas i både media och vår vardag (Scott, 2013). Även om det inte yttras högt har vårt samhälle en negativ värdering om den tjocka kroppen, som att det är något icke-normativt och negativt. Serien upprätthåller därmed myten om att endast den smala kroppen är vacker samtidigt som samhällets smala kroppsideal grundar sig i den manliga blicken. Genom att inte representera större kroppar förstärks denna värdering (Scott, 2013). Serien hade en möjlighet att visa upp era olika kroppar i de olika positionerna som karaktärerna har. Pressen mot kvinnor, och mediala produktioner som är riktade mot kvinnor, upprätthålls och behåller sin styrka genom att fortsätta visa en normativt skapad bild om vad kvinnlighet är i form av kropp och utseende (Björk, 1996).
De manliga karaktärerna i serien har generellt sett normativt välbyggda kroppar. Deras ståtlighet och välbyggda utseende kan tolkas som att de är de perfekta männen och bidrar till den rådande norm om mäns utseende. De har välvårdade utseenden, tonade kroppar och är relativt långa. Denna representationen av de manliga karaktärerna bidrar till seriens handling då karaktärernas utseende och klädsel kopplas till ett framgångsrikt intryck och därmed speglar deras personlighet. Karaktärerna upprätthåller även den heterosexuella matrisen genom att de enda könen som representeras är män och kvinnor, samtidigt som både de manliga och kvinnliga karaktärerna är normativa inom makt, personlighet och utseende utifrån sin könsroll.Representationen kan uppfattas som problematiskt då denna porträttering av de manliga karaktärerna upprätthåller myten som nns kring den perfekta mannen enligt normer. De uppfattningar vi har om manligt och kvinnligt kan bli en del av vår identitet, därför är det viktigt att belysa olika typer av kroppar i media för att visa att en person behöver inte vara tonad, lång och snygg för att vara en perfekt man. I serien är ett xat yttre är något som vi ser frekvent hos de kvinnliga karaktärerna. Kvinnorna med lockigt hår har väldigt symmetriska lockar som ser ut att vara gjorda med stylingverktyg. Håret ser därmed alltid xat ut, oavsett om de precis har vaknat eller utför en fysisk aktivitet. De kvinnliga karaktärerna är alltid sminkade med tydliga svarta ögonfransar och slät hy oavsett tidpunkt. Generellt sett är de kvinnliga karaktärerna attraktiva enligt norm genom hela seriens gång. Denna representation i serien har en betydelse för meningsskapande i serien då det återigen bidrar till seriens handling genom att re ektera de kvinnliga karaktärernas framgång och deras attraktiva utseende. Värdet av att alltid ha ett perfekt xat utseende konnoterar makten i den manliga blicken, då karaktärerna alltid visas utifrån vad som är ett vackert utseende enligt samhällets normer.De kvinnliga karaktärerna Emily, Sylvie, Mindy och Camille är alla enligt normer vackra och sexigt klädda. Att de kvinnliga karaktärerna porträtteras som de gör, blir en fröjd för ögat för den manliga betraktaren och det skapar ett fokus på karaktärernas kroppar. Det blir problematiskt då det ger en bild till tittarna av serien att kvinnorna alltid ser så pass bra ut, oavsett om de precis har vaknat eller tränat. Detta upprätthåller en fasad om att kvinnor ska sträva efter att se perfekta ut. Kvinnan skildras väldigt ofta som ett sexobjekt som ska tillfredsställa den manliga publiken, hon ska vara vacker och sexigt klädd. Detta är också något som tidigare forskning visar (Fagerström, Nilson, 2008: 71).
7.3 Handling och beteende
Under seriens gång framkommer det allt från sexistiska handlingar och könsstereotypiska beteenden till heteronormativa porträtteringar. Vi kan genom tydliga händelser i serien se att karaktärerna både handlar och beter sig stereotypiskt, detta kan vi se exempelvis genom konnotation, denotation och myter.
