Barn–unga–samhälle
Examensarbete i fördjupningsämnet
Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Hur kan barn må dåligt av att vara ute?
- en studie om föräldrars föreställningar kring barn, natur och
utveckling
How can children feel bad being outside?
- A study of parents' notions about children, nature and development
Emma Ask
Hanna Nordberg
Förskollärarexamen 210 högskolepoäng Slutseminarium: 2016-05-31
Examinator: Nanny Hartsmar Handledare: Adam Droppe
Förord
Vi vill först och främst tacka alla som gjort vår studie möjlig, stort tack till I Ur och Skur-förskolan som öppnade sina dörrar för oss så vi kunde utföra vår studie. Tack till de föräldrar som valde att ställa upp på en intervju, utan er hjälp hade det inte varit möjligt. Vi vill även tacka vår handledare, Adam Droppe som funnits behjälplig genom studiens framväxt.
Sist men inte minst vill vi ge oss själva en eloge för att vi tillsammans har lyckats genomföra detta arbete. Studien och genomförandet har vi båda varit lika delaktiga i. Emma Ask & Hanna Nordberg
Sammanfattning
Syftet med vår studie är att få en djupare förståelse kring vad som ligger till grund för föräldrarnas val av en I Ur & Skur-förskola. Vi undersöker vilka föreställningar och idéer om relationen mellan barn, utveckling och natur som finns hos föräldrarna. Vår utgångspunkt till denna studie är att dessa föreställningar och idéer påverkar
utformningen av verksamheter och präglar vilken barnomsorg som är aktuell idag. I vårt teoretiska ramverk har vi använt oss av det sociokulturella perspektivet där John
Dewey, Lev Vygoskij och Friedrich Fröbel är tre centrala teoretiker.Det teoretiska ramverket tillsammans med begrepp och tidigare forskning hjälper oss att analysera vårt empiriska material. För att uppnå vårt syfte samlade vi in empiri genom att intervjua sju föräldrar på en I Ur och Skur-förskola. Analysen av empirin resulterade i tre
övergripande teman, den hälsosamma naturen, naturens pedagogik och barnets natur. Analysen genomfördes med hjälp av vårt teoretiska ramverk och den tidigare forskning vi studerat kring ämnet. Slutsatsen av studien är att betydelsen för föräldrars val av I Ur och Skur-förskola är föreställningar om naturens positiva effekter på barnets välmående samt att naturen ses som en pedagogisk lärmiljö. Det finns även föreställningar om naturen som god i den bemärkelse att naturen ses som fridfull och bekymmerslös. Denna syn blir problematisk då uppfattningen att sociala förutsättningar får mindre betydelse i naturen vilket i sin tur kan leda till en omedvetenhet kringgenus, klasstillhörighet, etnicitet etcetera.
1. Inledning ... 6 1.1 Bakgrund ... 6 1.2 Syfte ... 7 1.3 Frågeställning ... 7 2. Litteraturgenomgång ... 8 2.1 Teoretiska ramverk ... 8 2.1.1 Sociokulturellt perspektiv ... 8 2.1.2 John Dewey ... 9 2.1.3 Lev Vygotskij ... 9 2.1.4 Friedrich Fröbel ... 10 2.2 Centrala begrepp ... 10 2.2.1 Utomhuspedagogik ... 10 2.2.2 I Ur och Skur ... 11
2.2.3 I Ur och Skurs figurer ... 13
2.2.4 Föräldrars perspektiv ... 13
2.2.5 Barnsyn ... 14
2.3 Tidigare forskning ... 14
2.3.1 Internationell forskning ... 14
2.3.2 Skolverkets rapport 392 ... 16
2.3.3 Föräldrars val av fristående skolor ... 16
2.3.4 Barn i natur och natur i barn ... 17
3. Metod ... 18 3.1 Tillvägagångssätt ... 18 3.1.1 Hermeneutisk ansats ... 18 3.2 Urval ... 19 3.3 Genomförande av intervjuer ... 19 3.4 Analysmetod ... 20 3.5 Etiska förhållningssätt ... 21 4. Analys ... 22
4.1 Den hälsosamma naturen ... 22
4.1.1 Friskare barn ... 22
4.1.2 Fysisk rörelse ... 24
4.2 Naturens pedagogik ... 26
4.2.1 Privat eller kommunal? ... 26
4.2.2 Lära genom att göra ... 27
4.2.3 Pedagoger ... 28
4.3 Barnets natur ... 29
4.3.1 Barnperspektiv ... 30
4.3.2 Föräldrars barndom ... 31
5. Diskussion och slutsats ... 33
5.1 Resultatdiskussion ... 33
5.2 Metoddiskussion ... 35
5.3 Slutsats ... 36
5.4 Förslag till fortsatt forskning ... 37
6. Referenslista ... 38
1. Inledning
Idag är urvalet av förskolor i Sverige stort och det finns väldigt många att välja mellan. Valet står mellan kommunal eller privat regi och det finns många olika pedagogiska inriktningar. De inriktningarna eller verksamhetsformerna kan exempelvis vara
Montessori, Reggio Emilia och I Ur och Skur-förskolor samt andra utomhusförskolor.
I början av 80-talet började friluftsfrämjandet med sina första utomhusförskolor i Sverige (Westerlund 2009). Damgren (2002) menar på att det var i denna fas fristående förskolor blev allt fler på grund av de pedagogiska inriktningarna. Friluftsfrämjandet utgör grunden för I Ur & Skur- förskolor. Idén i denna pedagogik är att barns behov av kunskap, rörelse och gemenskap tillfredsställs genom vistelse i naturen. Idag finns det cirka tvåhundra I Ur & Skur-förskolor i Sverige och några i Finland (Friluftsfrämjandet, 2016).
Vår utgångspunkt till denna studie är att föreställningar och idéer om barn, natur och utveckling påverkar utformningen av förskoleverksamheter och präglar vilken
barnomsorg som finns och är aktuell idag. I dagens samhälle arbetar den största delen av befolkningen, det leder till att föräldrar idag har ett stort behov av barnomsorg. På grund av detta handlar det inte längre om ett fåtal barn utan de allra flesta av Sveriges barn har behov av barnomsorg. Detta har påverkat förskolors framväxt och lett till en ökad valfrihet att välja mellan olika pedagogiska inriktningar.
1.1 Bakgrund
Intresset till studien uppstod då kontakten med utomhuspedagogik under förskollärarutbildningens gång var ytterst liten. Vidare fastnade vi för tre linjer, föreställningar, föräldrars perspektiv och barnomsorg, som sammanstrålar till vårt intresse och leder oss till vårt syfte med studien. Vi är intresserade av vad som påverkar föräldrars val av en I Ur & Skur-förskola.
1.2 Syfte
Vårt syfte med studien är att få förståelse kring vad som ligger till grund för föräldrarnas val av en I Ur & Skur-förskola.
1.3 Frågeställning
• Vilka föreställningar finns det om relationen mellan barn, natur och utveckling hos föräldrar till barn på en I Ur och Skur-förskola?
2. Litteraturgenomgång
I litteraturgenomgången redovisar vi studiens teoretiska verktyg, centrala begrepp och tidigare forskning.
2.1 Teoretiska ramverk
Här redogör vi för vårt teoretiska ramverk som vi kommer att använda för att tolka och analysera vårt empiriska material. Ramverket inriktar sig på det sociokulturella
perspektivet, där teoretiker som Dewey, Vygoskij och Fröbel är centrala.
2.1.1 Sociokulturellt perspektiv
En av utgångspunkterna för ett sociokulturellt perspektiv på lärande och mänskligt tänkande är att man intresserar sig för hur individer och grupper dedicerar sig och använder fysiska kognitiva resurser, det vill säga uppfattningen om sig själv och andra människor (Säljö, 2014). Termerna redskap eller verktyg har en speciell och teknisk betydelse i ett sociokulturellt perspektiv, vilket menas med de resurser, såväl
intellektuella som fysiska, vi har tillgång till och använder när vi skall försöka förstå vår omvärld. Alltså allt vi lär oss om hur vi skall agera i en situation lär du dig i sociala sammanhang (ibid).
Människor har utvecklat former för samarbete genom kommunikation i olika gemensamma verksamheter, vilket leder till en sociokulturell förståelse av hur människor lär och samspelar för att utveckla sina kunskaper. Säljö (2014) menar att kunskaper och färdigheter kommer från de handlingsmönster som ett historiskt samhälle byggt upp och som vi blir delaktiga i genom interaktion med andra människor. Gruppen är en del av oss, men vi får inte glömma att vi är en del av gruppen. Det betyder att gruppen och vi påverkar varandra (ibid). En nackdel inom detta perspektiv är att människor ses som en del av en grupp vilket gör att den unika individen glöms bort. Alla människor fungerar inte alltid på samma sätt, det finns alltid någon som sticker ut ur gruppen.
2.1.2 John Dewey
John Dewey (1859-1952), var en amerikansk filosof, psykolog och pedagog. Dewey ansåg att barn lär sig saker och ting på ett mer effektivt sätt genom att pröva sig fram vilket han kallade för ”learning by doing” (Hwang, Nilsson, 2011).
Dewey (2004) ansåg att en av utgångspunkterna i lärandet hos barnet var att skaffa sig kunskap genom en verklighetsanknytning. I lärandet utomhus blir saker och ting verkliga då barnet får möjligheten att använda alla sina sinnen. Kontakten med den verkliga miljön betonade Dewey (2004) då han menade att barnets ges möjlighet till stimulans och ett självständigt arbete. Dewey (2004) antyder att kärnan ligger hos individen samt det sociala sammanhang barnet lever i, då hen måste ges möjlighet att undersöka, utforska och experimentera. Han antyder vidare på att lärandet bygger på lärprocesser där mötet med utomhusmiljön är viktig, både som planerad och oplanerad aktivitet.
Dewey (2004) menade att lärandet skall ses som en del av det sociala sammanhanget då barn utvecklar sitt samarbete samt koncentrationsförmåga via samspel med andra, det leder till att det sociala livet är en viktig del i barns utveckling och lärande. Lärandet utvecklas i kommunikation, både genom verbal och icke verbal kommunikation.
2.1.3 Lev Vygotskij
Lev Vygotskij (1896-1934), ansåg att barnet utifrån sina erfarenheter aktivt bygger upp sina kunskaper om världen. Denna handling kallade Vygotskij återskapande eller reproduktiv då den brukar vara förknippad med vårt minne. Han anser att minnet inte skapar något nytt utan det byggs på med något som redan har hänt (1995).
Något han ville understryka var även att barnet ingår i ett socialt och kulturellt
sammanhang (Hwang, Nilsson, 2011).Enligt Vygotskij är barnets utveckling beroende av vilken kulturell situation det växer upp i. Han menar ytterligare att barnets utveckling skall ses som ett resultat av det sociala samspelet med bland annat föräldrar, syskon och lärare. För att barnet skall lära sig att hantera problem som det möter, samt att tolka och hantera sin omgivning, utvecklar barnet psykologiska verktyg vilket först och främst är språket och talet men även tankeförmågan (Hwang, Nilsson, 2011).
Vygotskij beskriver den sociokulturella teorin som att lärande och utveckling sker i interaktion med andra. Då han intresserade sig för vad individen kan lära sig på egen han och vad individen kan lära sig i samspel med andra (Imsen, 2006).
2.1.4 Friedrich Fröbel
Friedrich Fröbel (1782-1852), var en tysk pedagog och nyckelperson i utvecklingen av idén om barn som leker och lär av naturen. Han var även en viktig inspiratör till ”kindergarten” som startades på 1930-talet, där utbildade pedagoger ledde aktiviteter med barnen några timmar under dagen. Fröbel ansåg att verksamheten skulle utgå från barnens intressen och aktivitetslust. Det var de vuxna som skulle styra aktiviteterna och leda barnens utveckling (Hwang, Nilsson, 2011).
2.2 Centrala begrepp
Här definierar vi centrala begrepp som kommer att användas i vår studie för att skapa en förförståelse inför analysavsnittet.
2.2.1 Utomhuspedagogik
Utomhuspedagogikens rötter och idétraditioner sträcker sig ända tillbaka till antiken. Aristoteles filosofi utgick ifrån våra sinnen och praktiska erfarenheter av verkligheten. Dewey, Fröbel och Vygotskij är andra teoretiker som betonat betydelsen av kontakten med verkligheten. Samtliga lyfter fram sinnena, den skapande fantasin och handens kunskap (Szczepanski, 2007). Vad är utomhuspedagogik? Szczepanski (2007) anser att kärnan i utomhuspedagogik är utnyttjandet av upplevelsebaserade, platsrelaterade förstahandserfarenheter utomhus i växelverkan med textbaserade praktiker. Barn och lärare måste i större utsträckning lämna den formella platsen för lärandet (klassrummet), och ge sig ut i levande landskap för förstahandserfarenheter. På så sätt banar man vägen för kreativa lärprocesser. Genom att öka autenticiteten i lärandet i förskola och skola får den fysiska kontakten med naturfenomenen en större betydelse.
Mellan hälsa, lärande och lek finns ett vetenskapligt samband som är viktigt att uppmärksamma. En förskola som inser betydelsen av detta samband behöver ett
platsrelaterat perspektiv i undervisningen, ett verkligt landskap att arbeta i, där alla sinnena i kroppen är aktiverade (Szczepanski, 2007). Han menar dessutom att ca 85 procent av vår kommunikation inte är verbal utan sker via lukt, smak, känsel och kroppsspråk. Det är därför viktigt att återknyta våra sinnen till andra kommunikativa miljöer, andra sätt att lära där landskapet blir klassrum och läromedel.
2.2.2 I Ur och Skur
Friluftsfrämjandet har utvecklat en form av utomhuspedagogik som de valt att kalla för ”I Ur och Skur”. I Ur och Skur förskolor strävar efter ett upplevelsebaserat lärande för barnen samt efter hållbar utveckling. Pedagogiken går ut på att försöka få barnen att använda alla sina sinnen och se samband i naturen. Barnen blir erbjudna att använda sig av naturens resurser som material. En grundutbildning krävs för att få starta upp en I Ur och Skur förskola, detta kan göras både kommunalt och privat. Det krävs att en
medlemsansökan från pedagogerna skickar in till friluftsfrämjandet då alla ska vara medlemmar (Westerlund, 2009).
Naturens mångfald och skönhet förför och imponerar. Naturen öppnar upp våra sinnen, vilket ger möjlighet till ökat lärande. I Ur och Skur anser att en ny värld öppnas när vi lämnar de fyra väggarnas begränsningar och ger oss ut i omgivningen. De menar att upplevelsen och äventyret är det centrala då barnen lär med hela kroppen och alla sinnen (Westerlund, 2009).
Utomhusmiljön tillåter barn att vara rörligare, livligare och mera kreativa än inomhus. Naturmiljöerna erbjuder gott om material och utrymme att leka och lära i.
Naturmaterialet behöver inte vara lika styrande som leksaker. Eftersom miljön inte är tillrättalagd kan barn fantisera och låta sig inspireras av det som finns i omgivningen (ibid).
I Ur och Skur poängterar att friluftsliv ger möjligheter till social utveckling då barnen tränas i samarbete, empati och omtänksamhet via problemlösningar i naturen. Barnen klarar olika utmaningar tillsammans när de hjälper varandra och på så vis stärks den sociala gemenskapen. Utomhusmiljön ger möjligheter till lärande som bygger på upplevelser och erfarenheter där barnens sinnen och känslor stärks.Brügge, Glantz och
Svenning (2007) påpekar att det kan finnas svårigheter med att använda sig av friluftslivet som metod i förskolan. Svårigheter som exempelvis påklädning av yngre barn som inte hanterar påklädningen själv, detta tar tid från verksamheten om det sker flera gånger om dagen än en traditionell. De påpekar även att de yngre barnen inte klarar av kylan lika väl som de äldre då de inte rör sig lika mycket. Brügge, Glantz och Svenning (2007) anser att friluftsliv ska introduceras småskaligt och som ett
komplement till inomhuslärandet.
I friluftsfrämjandets skrifter finns en stark tro på att en naturkänsla som grundläggs i barndomen följer med senare i livet och samtidigt gör en mer miljömedveten. I friluftsfrämjandets grundbok för I Ur och Skur framhåller att naturmiljön är mer genusneutral än inne på förskolan eftersom det inte finns färdiga leksaker och miljöer som styr leken (ibid). Ledarna/pedagogerna I Ur och Skur försöker utnyttja naturens mångfald utifrån varje barns förutsättningar för att på så sätt ge grunden till ett livslångt lärande. Pedagogerna funderar alltid över vilka moment som görs bäst ute gentemot inne, beroende på aktivitet och årstid (Westerlund, 2009).
Karaktäristiskt för ledarsynen på en I Ur och Skur förskola är att vara: • Medupptäckande
Ledarna och barnen upptäcker tillsammans på äventyr/upplevelser i naturen. Ledaren stannar upp, kommer och tittar, när ett barn får syn på något intressant.
• Medundersökare
Barnen har en medfödd lust att lära. Ledaren behöver vara engagerad och följa barnet i dess utforskande.
• Medupplevande
I naturen är vi gäster som blir bjudna på upplevelser. Barnens frågor gör att vi söker kunskap tillsammans eller följer upp frågan på förskolan.
• Medagerande
En medagerande ledare deltar i leken eller upplevelsen/äventyret. I Ur & Skur hävdar att när ledaren visar glädje tycker barnen också om aktiviteten (ibid).
2.2.3 I Ur och Skurs figurer
Friluftsfrämjandet skogsmulleverksamheter startades år 1957. Vintrarna i syd- och mellansverige var snöfattiga och den klassiska skidverksamheten gick på sparlåga. Man ville ändå aktivera barn utomhus så den legendariske främjarledaren Gösta Frohm skapade Skogsmulle och skrev böckerna om honom och hans vänner i skogen, vattnet och fjällen (Friluftsfrämjandet, 2016).
Skogsmulle: Skogsmulle är en fantasifigur i skogen. Mulle kommer till barnen för att leka, sjunga och berätta om naturen. Barnen upptäcker naturen och lär sig om skogens vanligaste växter och djur. Skogsmulleverksamheten vill att barnen ska utveckla ett ansvar för allt levande i naturen. Skogsmulle ses som symbolen för hänsyn i naturen (ibid).
Laxe: Laxe är Mulles vän som bor i vattnet. Han ber om hjälp mot nedsmutsning av sjöar och vattendrag.
Skogsknytte: I denna verksamhet får barnen uppleva naturen på nära håll. Här läggs fokus på lekar och sånger för att göra vistelsen i naturen rolig. Desto yngre barnen är i första kontakten med naturen desto större bli intresset för naturen resten av livet. Skrinna: Skrinna symboliserar barnskridskoverksamhet. Har man tur kan det hända att hon dyker upp på isen och hälsar på. Denna verksamhet är för barn mellan 4-6 år.
2.2.4 Föräldrars perspektiv
I vår studie utgår vi från ”föräldrars perspektiv”. Det innebär att vi har intervjuat
föräldrarna på en I Ur och Skur-förskola och låtit dem delge oss sina föreställningar om barn, natur och utveckling. På så sätt blir det utifrån deras perspektiv och inte vårt.
2.2.5 Barnsyn
Halldén (2007) anser att föräldrars föreställningar om vad som är viktigt för sina barn påverkas av vilken barnsyn de har. Synen på barndomen har förändrats under historiens gång och så har även vuxnas syn på uppfostran gjort. Människor bär på erfarenheter från sin barndom och uppfostran och på så vis skapas en bild av hur barn skall fostras. Varje tid och varje person har sin teori om vad ett barn är. Vår egen barnsyn påverkar vårt handlande i mötet med barn. Om barn föreställs som rika och kunniga så bemöter vi dem därefter men ser vi dem som sårbara och i behov av ständig stöttning bemöts de annorlunda.
2.3 Tidigare forskning
Här nedan presenterar vi forskning, både nationell och internationell, som behandlar föräldrars föreställningar, föräldrars val och sambandet mellan barn och natur.
2.3.1 Internationell forskning
I studien Morality in parents’ stories of preschool choice: narrating identity positions of good parenting skriver Karlsson, Löfdahl & Pérez Prieto (2013) om att förstå hur föräldrar väljer barnomsorg/förskola i Sverige. Syftet med studien är att bidra till förståelse hur moraliska aspekter av föräldrars val av förskola kan spela roll i
processerna för marknadsorientering och privatisering av barnomsorg i Sverige. För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med föräldrar.
Föräldrar som idag behöver barnomsorg i Sverige har flera förskolealternativ att välja mellan. De kan antingen välja en kommunal eller en privat förskola. Hittills har möjligheten för föräldrar att göra ett val när det gäller förskola för sina barn varit ett ”storstadsfenomen”, som de alternativa förskolorna. De privata eller offentliga är mer fritt tillgängliga i storstäderna än i små samhällen eller på landsbygden (ibid). Att välja en förskola för sitt barn är idag ett val många småbarnsföräldrar ställs inför i Sverige. Tidigare forskning om föräldrars val av barnomsorg visar att de styrs av praktiska, moraliska, sociala och ekonomiska aspekter. Forskning inom detta område är främst
inriktad på hur föräldrar faktiskt väljer, hur de talar om sina val och vilka sociala
strukturer (social klass, kön, etcetera) kan ha väglett deras handlingar Karlsson, Löfdahl & Pérez Prieto (2013).
Den övergripande idén bakom valfriheten är att öka föräldrarnas engagemang och delaktighet i sina barns utbildning. Föräldrars moraliska normer om sina egna och, ännu viktigare, sina barns behov styr deras val av barnomsorg. Moral ses som en någorlunda sammanhängande uppsättning föreställningar om vad som är rätt och vad som är fel, som förenas för att bilda distinkta traditioner när det gäller vissa vyer av ”det goda livet”. Det som föräldrar associerar till ”dåliga” förskolor är brist på personal, brist på engagemang, dålig miljö, allt för stora barngrupper etc. Många av de egenskaper som förknippas med ”dåliga” förskolor används för att få fram de fördelar som tillskrivs förskolan som föräldrarna själva väljer, såsom engagerade pedagoger, rik miljö, en liten barngrupp, lugn och ro etcetera. Det är föreställningar om vad som är bra som blir det moraliska valet (det rätta valet). En förälders fokus ligger på förskolans egenskaper som uppfyller eller inte uppfyller barnets behov. Förälder väljer alltså mellan olika förskolor för att hitta en som kan möta de individuella behov barnet har (ibid).
I studien Choosing a great preschool – a parent’s perspecitve inriktar Ransom (2012) sig på hur man väljer förskola utifrån föräldrars perspektiv. Studien menar att det är vissa faktorer som avgör valet av förskola. De olika faktorerna är: kostnad och kvalité, läroplan, säkerheten på förskolan och pedagoger. Som förälder måste man respektera sina barn för att låta deras intresse vara guide till val av förskola. Tidig utbildning ska vara roligt, stimulerande och spännande. Det bör uppmuntra våra barn att resonera, ta risker, och utforska världen omkring dem (Ransom, 2012).
I pilotstudien A Forest Preschool for the Bay Area: A pilot study for a new nature-based curriculum skriver Peterson (2013) om I Ur och Skur. Det är en ny idé i USA men har funnits i Tyskland, Norge och andra europeiska länder under årtionden. ”Skogsdaghem" är förskolor för barn i åldern 3-6 som fokuserar på att vara utomhus och lära genom att interagera med naturen. Istället för att bygga med klossar eller bygga pussel vid ett bord inomhus, är barnen utomhus mestadels av dagen i alla typer av väder, arbetar
tillsammans för att till exempel, bygga en damm över en bäck, eller bygga forts med pinnar och löv, eller titta på småkryp. De normala aktiviteterna som utgör en skoldag på
en traditionell förskola, samling, sångstund, mellanmål och lunch finns också inom en I Ur och Skur förskola, men dessa aktiviteter sker oftast utomhus.
2.3.2 Skolverkets rapport 392
Skolverkets rapport (2013) föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem redovisar resultat från en enkätundersökning där föräldrar som har barn mellan 1-5 år fick svara. När föräldrar till barn i åldern 1–5 år står inför valet av verksamhet för sitt barn är faktorer som närheten till hemmet, personalen, miljön och storleken på
barngruppen viktigast. Dessa faktorer är viktiga oavsett om föräldrarna väljer förskola, pedagogisk omsorg eller egen anordnad omsorg. För föräldrar som väljer förskola eller egen anordnad omsorg är närheten till hemmet den viktigaste faktorn medan föräldrar som väljer pedagogisk omsorg anser att storleken på barngruppen är den faktor som har störst betydelse (ibid). Varför har inte barnet den form av verksamhet föräldrarna önskar? Ett vanligt skäl till att 1–5-åringarna inte har förskola trots att föräldrarna önskar det, är att det inte finns någon plats. Detta har 34 procent av föräldrarna svarat. Var femte har svarat att det är för dyrt. Ungefär hälften av föräldrarna anger
svarsalternativet ”annan orsak” (ibid).
2.3.3 Föräldrars val av fristående skolor
Damgren (2002) anser att andra problem med att välja skola är, att det förutsätter kunskap om de pedagogiska alternativen. Likaså behöver det finnas fungerande kommunikationer. Förutom att val av förskola/skola i allt högre grad anses som en mänsklig rättighet anses valfriheten medföra en rad ekonomiska, administrativa och pedagogiska fördelar. Det leder till en högre kvalitet och produktivitet, om
förskolan/skolan fungerar på en marknad, där föräldrar ses som kunder. Målsättningen för val av skola är att den närmsta skolan är så positiv att andra val inte lockar.
Valfriheten av förskolor/skolor är en förutsättning för likvärdigheten. En ökad valfrihet riskerar att öka segregationen (Damgren 2002).
2.3.4 Barn i natur och natur i barn
Syftet med studien barn i natur och natur i barn är att diskutera och problematisera den idealiserade bild av utomhuspedagogik och uteförskolor. Denna studie har genomförts av diskursanalyser av två olika texter (ett kapitel ur boken Naturförskola och ett kapitel ur boken Ute på dagis som inriktar sig på utomhusförskolor och utomhuspedagogik) där Sjöstrand Öhrfelt (2014) använder sig av ett diskursteoretiskt perspektiv.
Utomhusvistelsens välgörande effekter i förhållande till barn har långa historiska rötter och det finns en rad möjliga förklaringar till varför barnet i föreställningsvärlden har kommit att knytas så hårt till naturen. En förklaring är att det finns romantiska och pedagogiska strömningar som påverkar (Sjöstrand Öhrfelt, 2014). I början av 1900-talet växte ”outdoor education” fram och fick ett bredare användningsområde än det rent naturvetenskapliga. Detta i samband med stora samhällsomvandlingar som
urbanisering, industrialisering, nationalism och inte minst krig. Processerna förde tillsammans med sig på olika sätt både en distansering till och samtidigt romantisering av landsbygden och naturen.
Sjöstrand Öhrfelt (2014) slutats är att naturen har förändrats från att beskrivas som en pedagogisk kraft till att bli mer som en lärmiljö som är möjlig att hålla på avstånd och undersöka vetenskapligt. Det har också skett en förändring kring uppfattningen av förskolebarnet, från lekande individ i ett barndomslandskap till att bli en del av lärandet i gemenskap som är delaktigt i samhället.
Ett viktigt argument för utomhuspedagogiken är att barn tycks kunna lämna sina sociala förutsättningar när de kommer ut i naturen, detta på grund av att naturen ses som
okönad, värderingsfri och naturlig (ibid). Sjöstrand Öhrfelt (2014) menar vidare att relationen mellan barn och natur framställs som självklar och naturlig och som
lösningen på många problem om naturen ses som okönad, värderingsfri och naturlig. Då skapas en förenklad och okomplicerad bild av utomhuspedagogiken.
3. Metod
Vi kommer i följande avsnitt redogöra metodvalet, urval, genomförande och vilka etiska överväganden vi gjort. Avslutningsvis diskuteras studiens tillförlitlighet och etiska överväganden.
3.1 Tillvägagångssätt
Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod genom intervjuer. Alvehus (2013) menar att en kvalitativ metod intresserar sig för meningar och innebörder, medan en kvantitativ metod intresserar sig för statistik och siffror. I en kvalitativ metod använder man sig oftast av etnografi, observationer eller intervjuer. Intervjuer är en metod som anses vara nödvändig för att försöka förstå hur människor tänker, känner och handlar i olika situationer (ibid).
Intervjuer erbjuder ett effektivt redskap för den kvalitativa forskaren. Genom att interagera med respondenter kan man fråga om känslor och motiv, få reda på hur olika personer ser på ett händelseförlopp eller hur ett visst fenomen framställs i berättelser och anekdoter (ibid). Vi valde att inte använda oss av enkäter och kvantitativ metod eftersom vi ville komma i nära kontakt med våra respondenter. En ”ansikte mot ansikte” metod gör att vi kan gräva och ställa följdfrågor för att komma närmre vårt syfte. Därför valde vi att utföra en semistrukturerad intervju vilketinnebär att intervjuaren följer ett formulär med frågor som samtalet centreras till. Respondenten får möjlighet att påverka innehållet och intervjuaren måste därför aktivt lyssna för att komma med följdfrågor (ibid).
3.1.1 Hermeneutisk ansats
Kvalitativ forskning är tolkande forskning. Vår tolkning av vår empiri genomsyras av hermeneutiken. Hartman (2004) menar att en vetenskaplig teori, om den är tillförlitlig, utgör vetenskaplig kunskap. Den sorts kunskap vi är intresserade av inom
fenomenologin som framställdes av Edmund Husserl (1859-1938), vidare inom hermeneutiken var det Heidegger (1889-1976) som utvecklade livsvärldsbegreppet. Segolsson (2011) har därefter utvecklat Heideggers tankar i modern tid och definierar livsvärldsbegreppet som den verklighet som vi dagligen lever i. Begreppet är tidsligt och rumsligt vilket innebär att i olika sammanhang utvecklas våra erfarenheter och förändras. Erfarenheten påverkar vår förståelse och hur vi tolkar den (ibid).En hermeneutisk teori innehåller inte termer som pekar ut observerbara företeelser eller teoretiska termer som är operationaliserbara. Istället skall termerna som ingår i teorin beskriva människornas livsvärld, genom att beskriva den mening de knyter till olika företeelser. Man är intresserad av innehållet i dessa föreställningar, hur människor föreställer sig i olika företeelser i världen, det vill säga inte hur världen är utan hur människor föreställer sig världen. En hermeneutisk teori ger oss förståelse för en grupp individers livsvärld. Vi kan med hjälp av en sådan teori förklara varför en människa handlar som hon gör. Ett enkelt sätt att se på detta är följande, hermeneutiken är läran om hur man når förståelse för människors livsvärld genom tolkning (Hartman 2004).
3.2 Urval
Alvehus (2013) menar att i alla typer av undersökningar måste man göra en eller annan form av urval. I vårt fall blir vårt strategiska urval, föräldrarna på en I Ur och Skur-förskola då vår studie inriktar sig på denna pedagogiska inriktning. Vi vill intervjua föräldrar som kan förhålla sig till de frågor som vi vill undersöka, relationen mellan barn, natur och utveckling. I detta fall är det föräldrar med en specifik erfarenhet kring I Ur och Skur. Ur detta strategiska urval gjorde vi ett slumpmässigt urval av föräldrar. Vi skickade ut ett informationsbrev till alla föräldrar (se bilaga 1). Därefter fick de
föräldrar som var intresserade att delta i vår studie ta kontakt med oss. De föräldrar som kontaktade oss hade alla svensk kulturell och nationell bakgrund.
3.3 Genomförande av intervjuer
Först ringde vi till förskolechefen och frågade om vi fick lov att utföra våra intervjuer på deras förskola. Hon informerade vidare sin personal samt vidarebefordrade vårt
informationsmail till alla föräldrar på förskolan (se bilaga 1) där vi presenterade oss själva och berättade om vår studie. Föräldrarna fick sedan möjligheten att välja om de ville delta i studien och därefter kontakta oss vid intresse.
Det var endast 4 föräldrar som visade intresse och ville ställa upp, så vi bestämde tid för att intervjua dem. Väl den dagen befann vi oss på plats i god tid för att se om vi kunde få till fler föräldrar att ställa upp på intervjuer. Vi fick då en till förälder att ställa upp, nu var det fem föräldrar. Vi ansåg att vi behövde fler intervjuer och valde då att
kontakta två föräldrapar vars barn snart skulle inskolas. De ställde mer än gärna upp. Vi hade sju intervjuer vilket vi ansåg räckte med tanke på vilka svar vi fick.
3.4 Analysmetod
Efter intervjuerna transkriberades materialet eftersom vi spelade in alla intervjuer. Detta kan ses som första steget i analysen. Här förvandlas tal till text och det var här vi
började analysera vårt material. Eftersom vårt fokus var riktat mot föreställningarna föräldrarna kunde komma att ha om relationen mellan barn, natur och utveckling, valde vi att inte transkribera det som hamnade utanför vårt fokus.Alvehus (2013) anser då att sorteringen görs utifrån studiens syfte. En fördel är att vända och vrida på materialet på olika sätt, för att se vilka likheter och skillnader det finns i materialet. Vårt nästa steg var att reducera materialet eftersom det inte går att presentera allt. Vi skrev ut det transkriberade materialet och delade in varje förälder i vars en färg; gul, blå, grön, rosa, lila, röd och orange. Vi letade efter likheter där föräldrarna gjorde uttalande om barn, natur och utveckling. Det var här vi bestämde vilka delar av det empiriska materialet vi ville ha med i analysavsnittet för att det empiriska materialet skulle komma till uttryck. Samtidigt är denna del av analysen starkt driven av de frågor som ska besvaras. Urvalet av det insamlade materialet kommer att påverkas av frågeställningar och syfte (ibid). När vi hittade likheterna såg vi att de gemensamma kategorierna var hälsa, pedagogisk inriktning, föräldrars barnsyn och på så vis uppstod våra teman som blev den
hälsosamma naturen, naturens pedagogik (som genomsyrades av det sociokulturella perspektivet) och barnets natur.
3.5 Etiska förhållningssätt
När man gör en studie som involverar andra människor så finns det en rad
forskningsetiska principer från vetenskapsrådet man måste följa. Vi tänker härmed förklara innebörden med varje princip och hur de har kommit att påverka vår studie samt hur vi har uppfyllt dessa krav.
Informationskravet innebär att man som forskare skall informera de berörda av forskningen och delge studiens syfte. De ska även upplysas om att deltagande är frivilligt och att uppgifterna endast kommer att användas för forskning (Johansson & Karlsson, 2013).
Samtyckeskravet innebär att forskaren bara bedriver studien med dem som uttryckligen har samtyckt till att delta. De som ställer upp skall även veta att de kan avbryta sin medverkan när de vill och i så fall utesluts deras medverkan (ibid).
Konfidentialitetskravet innebär att de som deltar i studien skall veta att inga personliga uppgifter sprids till obehöriga. De betyder att materialet skall skyddas och förvaras samt att enskilda personer inte skall gå att identifiera (ibid).
Nyttjandekravet innebär att materialet som samlas in inför studien endast kan användas i den studien och får inte användas för andra ändamål (ibid).
4. Analys
I analysavsnittet redovisar vi det empiriska materialet och visar hur det möter det teoretiska ramverket. Vi redovisar de teman som besvarar studiens syfte och
frågeställning. Under bearbetningen av empirin uppstod under intervjuerna tre teman som samtliga föräldrar använde som tydliga argument inför val av förskola. Dessa blev: den hälsosamma naturen, naturens pedagogik och barnets natur. Ordningsföljden på temana har ingen betydelse. Vi presenterar först ett tema och därefter åskådliggör vi ett eller flera uttalande från föräldrarna lett av vår tolkning och teoretisk analys. Vi väljer att namnge föräldrarna efter färg då vi följer de etiska förhållningssätten. I vår analys kommer vi att använda oss av ”samtliga föräldrar” när vi menar att alla föräldrar har gjort uttalande i intervjuerna om samma ämne. När vi skriver ”majoriteten av föräldrarna” menar vi att det är alla föräldrar utom en, annars kommer vi att nämna föräldrar vid antal.
4.1 Den hälsosamma naturen
I detta avsnitt redovisas naturens betydelse för val av förskola. Detta tema växte fram då samtliga föräldrar nämnde utomhusvistelsen som en viktig del av sitt val av I Ur och Skur-förskola. Vi har delat in temat ytterligare för att tydliggöra föreställningarna om friskare barn, fysisk rörelse och nutida trender i samhället.
4.1.1 Friskare barn
Friskare barn var något majoriteten av föräldrarna talade om därav uppstod temat den hälsosamma naturen. Majoriteten av föräldrarna anser att naturen bidrar till friskare och sundare barn och ser därför naturen som positiv inom utomhuspedagogik. Något som figurerar i samtliga föräldrars tankar är föreställningar om att den friska luften endast har positiv effekt på barns välmående. Under intervjuerna påpekades vikten av att vistas ute i naturen då majoriteten av föräldrarna anser det förbättrar
immunförsvaret. De anser även att barn mår bäst av att vara utomhus vare sig det gäller leka, lära, äta eller upptäcka.
Hur kan man må dåligt av att vara ute? Jag menar i mina ögon är det ingenting. Frisk luft kan inte skada, alla bacillerna är inte på 4kvm och barnen behöver inte trängas inom fyra väggar (Förälder gul).
Fördelen med att vara utomhus är att det är mindre sjukdom. Bakterierna fogas inte på samma sätt som på en traditionell avdelning (Förälder grön)
Ur ovanstående uttalanden tolkar vi in de föreställningar som majoriteten av
föräldrarna verkar ha om naturen och utomhusvistelse. De anser det vara mer hälsosamt att vistas utomhus än inomhus och på så vis resulterar detta i en föreställning om
friskare barn. Detta är en bidragande faktor inför val av förskola då majoriteten
föräldrarna värdesätter sina barns hälsa och välbefinnande genom att låta dem gå på en utomhusförskola. Majoriteten av föräldrarna anser att föreställningen om friskare barn stämmer då de påpekar att sina barn sällan är sjuka. Var kommer dessa föreställningar ifrån? Sjöstrand Öhrfelt (2014) påpekar att utomhusvistelsens välgörande effekter i förhållande till barn har långa historiska rötter och det finns en rad möjliga förklaringar till varför barnet i föreställningsvärlden har kommit att knytas så hårt till naturen. Den förklaring Sjöstrand Öhrfelt (2014) nämner är:
Det romantiska anslaget definierar barn som varandes naturliga från börjanoch den fysiska naturen anses förstärka och bejaka denna inre naturlighet hos barnet, i det att också naturen anses vara ”naturlig” (s. 22).
En möjlig förklaring enligt vår analys kan vara att föreställningarna om barn och natur kopplas till bondesamhället då människan bodde i små byar som ofta låg nära stora skogar. Änggård (2014) hävdar att skogen var viktig för människornas överlevnad och barn vistades utomhus största delen av dagen och lärde sig arbeta genom att göra saker praktiskt men även att lära av andra genom samspel. En annan möjlig förklaring till varför vi placerar barn och barndom i naturen är enligt Änggård (2014) på grund av Astrid Lindgrens litteratur. I många av hennes böcker exempelvis barnen i Bullerbyn, Emil i Lönneberga eller Ronja rövardotter är naturen den miljö som barnen oftast vistas i och på så sätt ses naturen som en slags idyll. Dessa klassiska böcker skildrar
4.1.2 Fysisk rörelse
En positiv effekt kring utomhuspedagogik som samtliga föräldrar lyfte var betydelsen av fysisk rörelse på förskolan. De flesta påpekade vikten av detta vilket även ledde oss till hälsotemat.
Absolut är det bra att barn är ute i naturen. Jag köper inte riktigt det här att det är mindre sjukdomar. Men idag är barn så mycket stillasittande då de sysselsätter sig med ipads, tv och andra skärmar överlag. Jag tänker att det är bättre att barn får vara
utomhus i rörelse och få den fysiska tröttheten. Men också att kunna få känna
utomhusluft och inte bara vara inne, då jag märker en tydlig skillnad på mina barn om de har varit inne en hel dag eller varit ute (Förälder röd).
Mitt barn är verkligen rörligt av sig och har ett stort behöv av att ta ”fysik plats” vilket gjorde att det upplevdes som att ett fysiskt inrutat rum inte var tillräckligt (Förälder
lila)
Ur uttalandena tolkar vi att samtliga föräldrar anser att fysisk rörelse är viktigt för barnen. De påstod att miljön erbjuder större utrymme där barnen kan härja fritt och springa av sig. Vissa barn är rörligare än andra och behöver mer fysisk rörelse för att stimuleras. Samtliga föräldrar menar att barnen behöver komma ut lite varje dag och röra på sig. En nackdel som kom på tal handlade om svårigheten att acklimatisera sig när barnen kommer till skolbänken. En rädsla som fanns hos en förälder var att barnen inte skulle klara av stillasittandet i skolan eftersom de haft större ytor att röra sig på. Föräldern tänkte samtidigt på vad som hade hänt om barnen inte haft möjlighet att få springa av sig under sin tid på förskolan.
Majoriteten av föräldrarna påpekar att de själva inte ägnar sin tid i naturen. Man kan undra om det har och göra med stressen att få ihop vardagspusslet. Därför lämnas intresset för friluftslivet och naturen till förskolan. En tanke som väcktes hos oss var varför föräldrarna anser utomhusvistelse vara så viktigt för sina barn när det själv inte vistas i naturen. Är det som förälder röd nämner att barn blir trötta/lugna på ett annat sätt när de vistats ute i naturen hela dagen och på så sätt är barnet trött/lugnt när det kommer hem? Enligt Vygotskij är barnets utveckling beroende av vilken kulturell situation det växer upp i. Han menar att barnets utveckling skall ses som ett resultat av det sociala samspelet med bland annat föräldrar, syskon och lärare (Hwang, Nilsson, 2011). I ljuset av Vygostkijs teori räcker det inte med förskolans intresse för naturen.
För att barns utveckling ska främjas bör föräldrarna hålla barnets naturintresse vid liv utanför förskolan. Detta kan väcka frågor om barns utveckling endast främjas då alla kulturella situationer samspelar.
4.1.3 Nutida trender i samhället
Något majoriteten av föräldrarna lyfte fram under intervjuerna var stillasittandet bland barn idag. De anser att barn ägnar för mycket tid inomhus. Inomhus menar majoriteten av föräldrarna att barnen oftast hamnar bakom diverse skärmar, plattor och spel. De anser att barn skall ut och röra på sig eftersom det anses vara mer hälsosamt. Man kan undra varför de föräldrarna ser stillasittandet som ohälsosamt och på så vis påverkar barns välmående och utveckling.
Idag är det väldigt vanligt att barn sitter hemma med en mobil, dator, platta eller tv-spel. Eftersom vi är uppväxta med att alltid vara ute och leka så är det något vi gärna vill föra över på barnen (Förälder rosa).
Många barn sitter inne idag med ipads och andra tekniska prylar (Förälder orange).
Ur dessa uttalanden fick vi funderingar kring nutidens hets angående träning och ideal samt teknologins framväxt. Man kan undra om denna framväxt påverkar den nutida hälsotrenden och speglar de normer som finns i samhället kring hur man ska vara, bete sig och se ut. Vi funderar över om majoriteten av föräldrarna vill påverka sina barns stillasittande genom att välja en I Ur och Skur-förskola på grund av sina föreställningar om relationen mellan barn och natur. Relationen mellan barn och natur talar även Sjöstrand Öhrfelt (2014) om. Hon anser att det anses vara naturligt för barn att vistas i naturen då den ses som självklar och som lösningen på många problem. Problem som att bilden av utomhuspedagogik blir okomplicerad och förenklad. Man kan undra om utomhuspedagogiken utgör skapandet av nya förskoleplatser. I Ur och Skur hade aldrig varit lockande om dessa föreställningen om barn och natur inte hade funnits. Sjöstrand Öhrfelt (2014) nämner även att naturen ses som okönad, värderingsfri och naturlig. På så sätt lämnar barnen sina sociala förutsättningar när de träder in i naturen. Det är inte långsökt att tolka in vissa förenklade aspekter i intervjupersonernas föreställningar i så måtto att de ser naturen som god till sina barn men inte så pass god så att de själva ägnar
tid med sina barn där. Många påpekar att de gärna hade haft intresset för naturen kvar eftersom de alltid var ute när de var barn.
4.2 Naturens pedagogik
I detta avsnitt redovisas den pedagogiska inriktningens betydelse för val av förskola. Detta tema växte fram då samtliga föräldrar nämnde utomhuspedagogik som en viktig del av sitt val. På så sätt kom den pedagogiska inriktningen betydelse att spela en stor roll när de valde en I Ur och Skur-förskola. Argumenten inför den pedagogiska inriktningen var i störta del positiva men det framkom även negativa argument. De negativa argumenten var finmotoriken (pysslandet).
En nackdel är pysslandet, det försvinner lite tror jag. Dock kan man göra det på vintern när man är inomhus lite mer (Förälder blå).
Två föräldrar anser att fokus på finmotoriken tappas i utomhusvistelsen, men vid inskolning fick de föräldrarna kännedom om inomhusvistelsen och att den förekom mer under vintertid.
4.2.1 Privat eller kommunal?
Utomhuspedagogiska förskolor kan bedrivas i både kommunal och privat regi. De flesta I Ur och Skur förskolor i Sverige bedrivs idag i privat regi. Två föräldrar pratade om dubbelmoral i sitt val av förskola i den bemärkelsen att de var emot privatisering av den offentliga sektorn. Ändå var valet, en privat förskola, det självklara valet, på grund av den pedagogiska inriktningen. Något som även lockade var att en privat förskola kunde erbjuda vissa saker som inte den kommunala kunde, t.ex. sådant som är kopplat till friluftsfrämjandet inom I Ur och Skur (skrinna, laxe, mulle & knytte).
Jag sätter mitt barn på denna I Ur och Skur förskola trots att jag egentligen är helt emot privatisering. Dubbelmoral då jag är väldigt anti privatisering av sjukvård, skolor osv. Det finns dock de som sysslar med förskolor och som brinner för det men andra vill bara tjäna pengar på det. Det är en marknad att man ser barn som något att tjäna pengar på, det är horribelt. Så länge de är eldsjälar och inte kapitalister som startat förskolorna är det fritt fram för privatisering, då kan det snarare bli bättre än de kommunala
Vi tolkar utifrån uttalandet att det är den pedagogiska inriktningen de vill åt, naturens pedagogik. Vi tolkar vidare att de föräldrarna anser utomhuspedagogik är den bästa pedagogiken för sina barn. De måste därför slå ut deras föreställningar om
privatiseringen av den offentliga sektorn. Karlsson, Löfdahl & Pérez Prieto (2013) antyder att föräldrar som idag behöver barnomsorg i Sverige har flera förskolealternativ att välja mellan. De kan antingen välja en kommunal eller en privat förskola. Den övergripande idén bakom valfriheten är att öka föräldrarnas engagemang och delaktighet i sina barns utbildning.
En annan tolkning vi gör av föregående uttalande kopplar vi till Damgrens (2002) som hävdar att om förskolan, fungerar som på en marknad, där föräldrar ses som kunder och barnen som produkter, kan detta leda till en högre kvalitet. Vi undrar vidare om denna syn är särskilt sund eftersom förskolan handlar om att bygga mänskliga relationer. Barn ska inte förtingligas vilket de kan göra om man ser dem som produkter. Detta kan väcka frågor om föräldrar över lag håller med om detta påstående. Bara för att förskolan ses som en marknad betyder inte det att det blir högre kvalitet i verksamheten och i allmänhet. Denna marknadisering blir komplex då alla privata verksamheter kan dras över en kam. Privatiseringen av förskolor/skolor behöver inte ge högre kvalitet på verksamheten men det kan finnas möjligheter för det. Oftast får de negativa
föreställningarna kring privat regi större utrymme och de positiva föreställningarna hamnar i skymundan. Man kan undra om media och dess negativa publicitet angående privata förskolor kan påverka föräldrars syn på privat och kommunal regi. Vi tolkar att de negativa föreställningarna på så sätt kan få större påverkan på föräldrar. Damgren (2002) anser även att andra problem med att välja skola/förskola är, att det förutsätter kunskap om de pedagogiska alternativen. Vi kopplar även detta till uttalandet ovan om att de två föräldrarna tog reda på en del om I Ur och Skurs koncept innan de gjorde sitt val då den pedagogiska inriktningen måste spela stor roll.
4.2.2 Lära genom att göra
Samtliga föräldrar påpekade under intervjuerna att sina barn utvecklas och lär sig bäst genom att få uppleva med sinnena och genom att upptäcka naturen konkret med kropp och knopp. En annan aspekt de tar upp handlar om förskolans material, då föräldrarna
vill komma bort från de färdiga utformade mallarna. Inom denna pedagogik använder man sådant man upptäcker när man är ute, materialet går att använda både inomhus och utomhus. En förälder menar att i naturen styrs inte barnen av leksaker (förälder gul) utan barnen kan förvandla en kotte till vad de vill. På så vis frigörs leken från att innehålla stereotypa roller. Naturmaterial finns så att det räcker till alla och kan skapa variation.
Barn lär sig genom att göra saker på riktigt, när det man håller på att lära sig blir verklighet, detta möjliggörs i naturen. Man kan använda sig av samtliga
ämnen/pedagogisk planering/teman utomhus. Det är liksom ett rum som är oändligt på något sätt. Det är bara fantasin hos personalen som kan sätta gränser om det är så att man diskuterar eventuella hinder i relation mellan barn och natur (Förälder Lila) Det finns mycket att upptäcka, lära och uppleva när man är ute. Mitt barn älskar att titta på träden, känna på löven, dra i gräset, kolla på djuren och plaska i vattenpölarna
(Förälder rosa).
Vi tolkar detta uttalande som att samtliga föräldrar anser att barn lär bäst genom att göra saker praktiskt. Det enda hindret mellan barn och natur är pedagogerna.
Pedagogerna kan förhindra lusten att upptäcka om de själva inte visar intresse och är medupptäckare. Vi kopplar detta hinder till det sociokulturella perspektivet, då det perspektivet utgår från att man lär tillsammans. Alltså allt vi lär oss om hur vi skall agera i en situation lär vi oss i sociala sammanhang (Säljö, 2014). John Dewey ansåg att i lärandet utomhus blir saker och ting verkliga, barn lär sig saker och ting på ett mer effektivt sätt genom att pröva sig fram och använda alla sina sinnen. Detta kallade han för ”learning by doing” (Hwang, Nilsson, 2011).
Uttalandet från föräldrarna ovan kopplar vi även till Dewey (2004) som ansåg en av utgångspunkterna i lärandet hos barnet var att skaffa sig kunskap genom en
verklighetsanknytning. Kontakten med den verkliga miljön betonade Dewey (2004) då han menade på att barnet ges möjlighet till stimulans och ett självständigt arbete.
4.2.3 Pedagoger
En förutfattad mening angående utomhuspedagogik en förälder tidigare upplevt var hur en I Ur och Skur-förskola skulle lyckas följa förskolans läroplan.
Jag tror inte det är alla föräldrar som har koll på läroplanen, först hade jag misstankar om hur I Ur och Skur-förskolor skulle kunna följa läroplanen, men det försvann när jag kom i kontakt med förskolan (Förälder gul).
Hen menade att det skulle vara komplicerat att följa läroplanen och dess strävansmål utomhus. Förälder gul nämnde detta under intervjuerna men samtidigt talade hen om att hen hade en tillit till pedagogernas kompentens på förskolan, vilket vi tyckte gav dubbla budskap.
De pedagoger som jobbar här är väl insatta i läroplanen och vet vilka mål de ska jobba med, sen väljer pedagogerna hur de vill jobba med målen. Det är inget som jag känner att jag som förälder ska gå in och påverka eller bestämma. Utan jag litar på
pedagogernas kompetens (Förälder grön).
Fyra föräldrar nämnde tilliten till pedagogerna. Vi tolkar uttalandet ovan som att de tror på I Ur och Skur konceptet och dess pedagogik. De fyra föräldrarna anser att läroplanen går att sträva efter lika väl utomhus som inomhus. Detta tolkar vi vara en bidragande faktor för val av förskola. Lärandet har ett stort fokus i dagens samhälle och vi anser att samtliga föräldrar inte hade valt en I Ur och Skur-förskola åt sitt barn om de inte hade trott att förskolan kunde följa skolverkets riktlinjer. Karlsson, Löfdahl & Pérez Prieto (2013) hävdar att föräldrars föreställningar om vad som är bra blir det moraliska valet, ”det rätta valet”. Föräldrars fokus ligger på förskolans egenskaper som uppfyller eller inte uppfyller barnets behov. De väljer mellan olika förskolor för att hitta en som kan möta de individuella behov sina barn har. Vi tolkar det som att samtliga föräldrar har valt en I Ur och Skur-förskola för att den var bäst lämpad för just sina barn. Skolverket (2013) gjorde en undersökning om föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem där det även visade sig att personalen var en av faktorerna som låg till grund för valet. Andra faktorer som skolverket kom fram till i sin undersökning var närheten till hemmet, miljön och storleken på barngruppen. Den enda faktorn som föräldrarna inte nämnt under vår studie är storleken på barngruppen.
4.3 Barnets natur
Halldén (2007) menar att föräldrars föreställningar om vad som är viktigt för sina barn påverkas av vilken barnsyn de har. Vuxnas syn på barndom och uppfostran har
kunskaper och färdigheter kommer från de handlingsmönster som ett historiskt samhälle byggt upp och som de blir delaktiga i genom interaktion med andra människor. Det är alltså genom interaktion som barnsynen har förändrats (Säljö, 2014).Barnsynen
föräldrar har idag speglas i deras erfarenheter från sin egen barndom, detta påverkar hur föräldrar ser på sina barn och deras intresse. Föräldrarna gör därefter ett aktivt val av förskola. Vi kunde tyda detta väldigt tidigt i intervjuerna då samtliga föräldrar refererade till sin egen barndom under samtalets gång.
4.3.1 Barnperspektiv
Under intervjuerna beskrev samtliga föräldrar att de gjort sitt val av förskola utifrån sina barns behov och intresse. Föräldrarna ställde sig frågan vad som var värt att göra för sitt barn. De anser att de har satt sig själv i andra hand, tagit hänsyn och försökt göra det barnen tar mest nytta av.
Valet handlar lite om hur bekväm man är som förälder, om tid och plats osv. Jag tror att man oftast väljer en förskola som ligger nära och då inte tänker på någon speciell pedagogik. Men jag tänker att det är mitt barn som ska vistas på förskolan och kan förskolan erbjuda det jag vill att mitt barn ska få uppleva? Det är viktigare att förskolan är stimulerande och bra för mitt barn än att jag av bekvämlighetsskäl sätter mitt barn på första bästa. Det är ju ändå han som ska vistas där och inte jag (Förälder röd).
Mitt barn älskar att vara utomhus, därför sökte jag till en utomhusförskola (Förälder
lila).
Utifrån uttalandena ovan utgår vi från att deras föreställningar kring barnets behov ligger till grund för valet av förskola och inte förälderns behov. Vi tolkar det som att förälder röd menar att det föräldrar får uppoffra, exempelvis extra körning, prioriteras för sitt barn. Damgren (2002) anser målsättningen för val av skola är att den närmsta skolan är så positiv att andra val inte lockar. Valfriheten av förskolor/skolor är en förutsättning för likvärdigheten. En ökad valfrihet riskerar att öka segregationen. Uttalandena kan bli problematiska då vi menar att alla föräldrar inte har samma möjligheter att uppfylla sina barns behov. Utan föräldrar idag måste få sin vardag att fungera. Om valfriheten ökar segregationen, innebär det då att valfriheten inte är till för alla? Föräldrars moraliska normer om sina egna och, ännu viktigare, sina barns behov styr deras val av barnomsorg. Moral ses som en ”någorlunda sammanhängande
bilda distinkta traditioner när det gäller vissa vyer av ”det goda livet” (Karlsson, Löfdahl & Pérez Prieto, 2013). Vi undrar vidare vad detta innebär då vi alla kan ha olika moraliska normer. Vi menar att föräldrars tankar om vad som är rätt och fel för sina barn kan skiljas åt. Beroende på etnicitet, kön, klass, ålder, trosuppfattningen etc. kan uppfattningar om rätt och fel skilja sig från varandra. På så vis blir detta komplext enligt vår tolkning.
4.3.2 Föräldrars barndom
”Det var bättre förr” är något som genomsyrar alla teman i studien. Samtliga föräldrar anser att det var bättre förr då barn alltid vistades ute och alltid rörde på sig, vilket bidrog till bättre hälsa. De påpekar även att barn fick vara barn och fokus låg på leken och inte lärandet. Då föräldrarna anser att det var bättre för kan man undra om de anser att lek och lärande inte hör ihop då lek fortfarande är en central del i förskolan.
Sen gammalt, man var alltid ute förr. Man sprang överallt vart man än skulle. Den här lilla stenåldersmänskan, det är så man ska leva (Förälder blå).
Vår analys av detta grundar sig i att samtliga föräldrar verkar ha föreställningar om att relationen mellan barn och natur är naturlig och på så vis ses som god. Föräldrarnas föreställningar grundar sig i sin barndom, där förmodligen deras föräldrar har påverkat dem, ledet tar aldrig slut. Vi undrar vart detta grundar sig från allra första början? Man kan nog gå tillbaka flera generationer för att hitta dessa föreställningar. Sjöstrand Öhrfelt (2014) hävdar att ”outdoor education” växte fram i Europa under 1900-talet och fick ett bredare användningsområde än det naturvetenskapliga. På förskolor med
utomhuspedagogisk inriktning ses naturen som en lärmiljö. Detta sätter vi i förbindelse med samhällsomvandlingar som urbanisering, industrialisering och nationalism. Vi anser att de olika samhällsomvandlingarna som har skett under det senaste århundradet påverkar på ett eller annat sätt föräldrars val av förskola.
Sammanfattningsvis efter att ha tolkat och analyserat vårt empiriska material kan vi se likheter och skillnader utifrån temana, den hälsosamma naturen, naturens pedagogik och barnets natur. Likheter vi kan se är att samtliga föräldrar drar kopplingar till sin egen barndom, utgår från sina barns behov, anser att den pedagogiska inriktningen spelar stor
roll, naturen ses som hälsofrämjande. Det spelar ingen roll för samtliga föräldrar om förskolan är privat eller kommunal så länge det är en I Ur och Skur-förskola. Den största skillnaden vi kan se är att en förälder inte tror på att utomhusförskolor bidrar till mindre sjukdomar. Samtliga intervjuer har i övrigt inte haft några skillnader, alla diskuterar våra teman under samtalets gång.
5. Diskussion och slutsats
I diskussion och slutsatsavsnittet redovisar vi de aspekter som vi reflekterat kring under studiens gång. De delar som studiens byggts upp av knyts här samman av våra
summerade slutsatser. Studiens innebörd kommer här att diskuteras, förslag på vidare forskning ges och vi kommer att resonera kring vår framtida yrkesroll.
5.1 Resultatdiskussion
Vi anser att vi har fått svar på vårt syfte och vår frågeställning. I vår studie upptäckte vi att argumenten som låg till grund för föräldrars val av I Ur och Skur-förskola var likartade. De gemensamma argumenten uppfattas som föreställningar om den hälsosamma naturen, naturens pedagogik och barnets natur, som till slut bildade en slags helhet inför valet av förskola. Vi förhåller oss till Karlsson, Löfdahl och Pérez Prietos (2013) tidigare forskning. Föräldrars val av barnomsorg visar att de styrs av praktiska, moraliska, sociala och ekonomiska aspekter. Forskning inom detta område är främst inriktad på hur föräldrar faktiskt väljer, hur de talar om sina val och vilka sociala strukturer (social klass, kön, etcetera) som kan ha väglett deras handlingar.
Vi såg ett samband mellan föräldrars val av förskola och föreställningar om den
naturliga relationen mellan barn och natur. Sjöstrand Öhrfelt (2014) anser att relationen mellan barn och natur framställs som självklar och naturlig och som lösningen på många problem. Ett viktigt argument om utomhuspedagogiken är att barn tycks kunna lämna sina sociala förutsättningar när de kommer ut i naturen. Detta på grund av att naturen ses som okönad, värderingsfri och naturlig. I Ur & Skurs grundbok hävdar att när ledaren visar glädje tycker barnen också om aktiviteten (Westerlund, 2009). Vi fick en fundering hur de kan hävda någon sådant. Vi anser att denna mening blir komplex då barn inte behöver visa glädje i naturen bara för att den ses okönad, värderingsfri och naturlig eller för att ledaren/pedagogen visar glädje. Om naturen ses som okönad, värderingsfri och naturlig finns det en risk för att kön inte spelar någon roll i naturen. Det kan bli problematiskt att se naturen och utomhusmiljön som genusneutral, då det kan leda till att genuskonstruktioner inte uppfattas äga rum i verksamheten. Följden av
detta kan bli att genusmedvetenheten faller och verksamheten ”glömmer bort” att uppmärksamma arbetet kring genus. Detta gäller även andra sociala aspekter så som klass, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Vi förundrades över varför genus inte nämndes i intervjuerna. Man kan samtidigt undra vilka personer det är som dras till I Ur och Skur konceptet. Är det huvudsak medelklassföräldrar med svensk kulturell och nationell bakgrund som väljer I Ur och Skur-förskolor till sina barn? Förutom att val av förskola/skola i allt högre grad anses som en mänsklig rättighet anses valfriheten medföra en rad ekonomiska, administrativa och pedagogiska fördelar. Valfriheten kan dock bli problematisk då den kan riskera att segregationen ökar (Damgren, 2002). Det är den pedagogiska inriktningen, ”naturens pedagogik” som lockade till att välja en I Ur och Skur. När man väljer förskola utifrån pedagogisk inriktning är det oftast inte ur ett bekvämlighetsval. Det kan innebära en del uppoffringar för föräldrarna när de gör detta val. Det vi förundras över är att samtliga föräldrar vill att deras barn ska vistas i naturen men de förorenar den gärna genom extra körning. Valfriheten ökar inte bara
segregationen utan kan även komma att påverka vårt klimat sett ur ett hållbart utvecklingsperspektiv.
I Ur och Skur ger uttrycket att människan är gäst i naturen som där blir bjuden på upplevelser (Westerlund, 2009). Vi tolkar att i detta förhållningssätt kan det ligga implicita innebörder om att människans plats egentligen är i hus, inomhus, men att vi går ut och besöker naturen. Samtidigt påpekar Sjöstrand Öhrfelt (2014) att denna distansering till naturen skedde i takt med ”outdoor educations” framväxt. På så vis växte denna romantiska föreställning av naturen fram. Denna romantiska syn av naturen tolkar vi ha påverkat synen på människans välmående positivt. Det har på så sätt format de föreställningar som lever kvar idag. Detta blir komplext eftersom människans plats är inomhus. Om människans plats är inomhus förstår vi inte varför barnens dagar ska spenderas ute. De föräldrar vi har intervjuat har inte intresset för att vara ute på sin lediga tid, detta får oss att undra varför föräldrar väljer att placera sina barn på en I Ur och Skur-förskola. Detta måste ha påverkats av de goda föreställningarna om att vara ute men det konstiga och intressanta är att föreställningarna om relationen mellan barn och natur är så djupt rotade trots att våra liv spenderas till största delen inomhus. Utomhusmiljön kan förknippas mer med praktiskt lärande och användningen av alla sinnen. Man kan undra varför det är så att utomhusmiljön ses som viktigare än
inomhusmiljön. På tal om inomhus fick vi en undran över varför lärandet med sinnena inte får samma pondus som utomhus, som om man inte kan lära sig likaväl inomhus. Det sociokulturella perspektivet genomsyrar hela I Ur och Skurs-pedagogik eftersom den strävar efter att varje barn ska få utrymme att skapa en gemenskap och bygga upp kunskaper tillsammans i naturen. I Ur och Skur menar att deras ledare ska vara
medupplevare, meduppsökare, medupptäckare och medagerande tillsammans med barnen, detta blir problematiskt då vi alla har egna erfarenheter vilket påverkar det sociala sammanhang vi befinner oss i. Människor är inte bara delar av en grupp utan vi är unika individer. Vi fungerar inte alltid på samma sätt och reagerar olika på vissa saker och på så vis kan människan skilja sig från gruppen. Det finns alltid barn som inte vill ingå i en grupp. Hur går man tillväga med de barn på I Ur och Skur som gärna leker själv eller inte utvecklat sociala färdigheter för att kunna fungera i gruppsammanhang? Vi tror att denna studie kan hjälpa förskolor och pedagoger att se varför föräldrar väljer en privat förskola med utomhuspedagogik. På så sätt kan detta hjälpa dem att förbättra sin verksamhet och göra den mer attraktiv om man ser till vad föräldrarna vill ha och varför. Vi vill även genom denna studie väcka frågor hos dem pedagoger och studenter som är verksamma inom förskolorna idag, att de reflekterar över sina egna
föreställningar och normer angående relationen mellan barn, utveckling och natur. Denna studie har bidragit till en djupare förståelse för varför barnet knyts så hårt till naturen. Vi anser att vi har skapat nya kunskaper om föreställningarna om relationen mellan barn, natur och utveckling samt varför föräldrar väljer en I Ur och Skur-förskola. Föräldrarnas barndom har präglat deras barnsyn och på så vis påverkar det
undermedvetet deras val av förskola för sitt barn.
5.2 Metoddiskussion
Urvalet i vår studie skedde på en I Ur och Skur-förskola i en kommun i södra Skåne driven som ett privat personalkooperativ. Utifrån vår kvalitativa studie påstår vi att vi inte kan dra generella slutsatser på grund av att studien genomfördes på en liten urvalsgrupp. Vår metod att utföra intervjuer anser vi vara det bästa för att komma så nära inpå föräldrarnas föreställningar kring relationen mellan barn och natur som
möjligt. Därför valde vi att endast intervjua föräldrar på en förskola i vår studie.
Intervjuformen bjuder in till ett samtal där man kan ställa följdfrågor och gräva djupare i svaren. Föräldrarna kunde under intervjuernas gång ta upp irrelevanta ämnen som vi valde att utelämna då vi ville undersöka det som är relevant för syftet.
Vi gör inte anspråk på generaliserbarheten men de teman och föreställningar som vi upptäckte i det empiriska materialet är faktorer som har betydelse för valet av en I Ur och Skur-förskola. Det relaterar vi till idéer som florerar i dagens samhälle som till naturromantiska strömningar i historien.
Studiens tillförlitlighet kan ha påverkats då vi endast intervjuade en i föräldraparet vilket gjorde att endast den ena förälderns föreställningar och argument kom fram. En annan fundering vi haft är om könet hos den intervjuade spelar någon roll då
majoriteten av de intervjuade var kvinnor. Resultatet hade kanske sett annorlunda ut om majoriteten hade varit män.
5.3 Slutsats
En tydlig slutsats vi kan dra av föräldrarnas argument kring varför de väljer en I ur och Skur-förskola handlar mestadels om deras föreställningar om vad sina barn mår bäst av, vilket är naturen. Relationen mellan barn, natur och utveckling verkar ha stor påverkan i föräldrarnas val av förskola. Vi kan tyda det ur romantiska strömningar i historiens gång då barn ansågs vara naturliga från början och naturen förstärkte det naturliga hos barnet. Vi drar slutsatsen att dessa strömningar fortfarande är djupt rotade i föräldrarna. Vi har kommit fram till att föräldrarna anser att naturen har en positiv effekt på sina barns hälsa, behov av rörelse, bättre inlärning genom samspel med andra barn, naturen och pedagoger. Vi drar slutsatsen att föräldrarnas individuella föreställningar och
värderingar härstammar från sin barndom, samhällsutvecklingar, samhällstrender som hälsotrend och kroppsideal. På grund av detta anser vi att I Ur och Skur koncept vuxit fram, men är det en nutida trend eller kommer det fortsätta att expandera?
Föräldrars aktiva engagemang av val av förskola med olika pedagogiska inriktningar präglar utformningen av dagens verksamheter och barnomsorg, men detta förutsätter
kunskap om de pedagogiska alternativen för att kunna välja ”moraliskt rätt”. Föräldrarna påpekar vikten av att göra ”moraliskt rätt” då de vill uppfylla sitt barns behov. Föräldrarna måste vara medvetna om sina barns behov och förmågor för att kunna göra ett val av förskola. Barnets perspektiv var något som föräldrarna utgick från då de ansåg att sina barns välmående skulle komma i första hand.
5.4 Förslag till fortsatt forskning
Under intervjuerna nämnde en förälder sin rädsla för hur hennes barn skulle hantera skolan vidare fram. Hon nämnde även att hennes barn var aktivt och hur hen skulle klara av stillasittandet. I Ur och Skur-förskolor innebär vardaglig fysisk rörelse. Man kan undra om barn som kommer från I Ur och Skur-förskolor har svårare för att acklimatisera sig i skolan. Detta skulle vara intressant att forska vidare kring och följa barn när de tar steget in i skolans värld.
Det skulle även vara intressant att forska kring hur läroplanen tolkas i en I Ur och Skur-förskola. Det fanns föräldrar som hade upplevt fördomar om att det inte var möjligt att uppnå förskolans strävansmål i en utomhusförskola. Ett annat intressant forskningsfält att studera är om det finns skillnader inom I Ur och Skur-förskolor genom Sverige. Gör det någon skillnad var det ligger geografiskt om man ser till storstäder, tätort eller landsbygd?
