_____________________________________________________
Kulturgeografi 61-90 hp
_____________________________________________________BILDER AV KUNGSMARKEN
En jämförelse av medias och lokala aktörers bilder
Helena Nilsson
C-uppsats 15 hp Handledare: Elisabeth Brandin Högskolan i Kalmar Humanvetenskapliga institutionen Höstterminen 2008
1 ABSTRACT
Segregation is more and more common in the Swedish society, especially in those suburbs called “miljonprogramsförorter” which are characterized as grey and boring districts with low status. These suburbs are often mentioned in the media and the public associate them with immigrants, problems and crimes. Kungsmarken in Karlskrona is one of these suburbs and the purpose of this essay was to compare the media image with the images local participants had of Kungsmarken. The questions I brought up were how media was describing Kungsmarken, how this image has contributed to the low status of Kungsmarken, and if this image was re-flecting the local participants’ images. To examine this I have done a study of the two local newspapers Sydöstran and BLT during 2005 to see how they represented Kungsmarken. I have done three interviews, with the administration of social services, the local housing au-thority, the police and the tenants’ association to see if they shared the same opinion as the media. The theoretical approaches in the study were segregation and media in relation to the suburbs of “miljonprogrammet”. The conclusions were that media mostly represented Kungsmarken in a negative way and that the media images of Kungsmarken didn´t agree with the images the local participants had. Media represented Kungsmarken as a troubled district with a high criminality. They wrote a lot about the bad things that happened in the district but seldom about the good things that happened there. This study has shown that although there were some problems in Kungsmarken they were not as bad as the media described them. The conclusion of this was that media through its’ exaggerated representation of Kungsmarken did influence the image the public had of Kungsmarken, and by that they have contributed to the district’s low status.
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA
1. INLEDNING………...3
1.1. Problemdiskussion………...3
1.2. Syfte, avgränsning och frågeställningar………....4
2. METOD………...5
2.1. Metodval och genomförande………..5
2.2. Källdiskussion………..7
3. SEGREGATION OCH MILJONPROGRAM………....8
3.1. Begreppet segregation………...8
3.2. Boendesegregation i miljonprogramsförorter………..….9
4. MEDIABILDEN………...12
4.1. Den medieskapade diskursen………12
4.2. Miljonprogram i media……….……….13
5. BILDER AV KUNGSMARKEN………...14
5.1. Boende- och befolkningsförhållanden……….……….14
5.2. Boendesegregation till följd av främlingsfientlighet………...16
5.3. Kungsmarken i media………....18
5.4. Kungsmarken ur lokala aktörers perspektiv……….…..23
6. DISKUSSION OCH SLUTSATSER……….……….26
7. SAMMANFATTNING……….….…...28
REFERENSLISTA……….….……….31 BILAGOR
Bilaga 1 - Intervjufrågor till Roger Lindberg, VD Karlskronahem
Bilaga 2 - Intervjufrågor till Socialförvaltningen Karlskrona, Fältgruppen i Kungsmarken
Bilaga 3 - Intervjufrågor till Lennart Hansson, Polis och Ordförande Hyres- gästföreningen Kungsmarken
3 1 INLEDNING
1.1 Problemdiskussion
Sveriges förorter har alltid beskrivits som annorlunda gentemot det övriga samhället. På 1960-talet då miljonprogramsförorterna började byggas var de en modern annorlundahet, annorlun-da mot det övriga samhället genom att de var toppmoderna. På 1970-talet befolkades de av samhällets utsatta och förvandlades till en social annorlundahet medan de under 1990-talet förvandlades till en etnisk annorlundahet då det nu främst är invandrare som bor där.1
Förorten har alltid varit ifrågasatt och förortens boendemiljö har diskuterats under hela efter-krigstiden och även om debattens intensitet under åren har varierat så har den alltid varit nega-tivt laddad.2 Många förortsbor känner sig idag utanför samhället och därmed mindre värda. För många är idag miljonprogramsförorterna en föreställningsvärld skapad av media, och skillnaden mellan de inom området boendes uppfattning skiljer sig ofta markant från den upp-fattning utomstående har om området och dess invånare. Media är på så sätt en medskapare till den rådande segregationen.3
Boendesegregation är ett allt mer vanligt förekommande fenomen i dagens svenska städer och anses vara av negativ karaktär. Här i Sverige bor samhällets utsatta i miljonprogramsförorter-na, i dåtidens moderna samhällen som idag blivit segregerade reservat, till stor del åtskilda från det övriga samhället. De som har haft möjligheten att flytta därifrån har redan gjort det för att säkerställa sin och sina barns framtid medan de som dras med problem som arbetslös-het, sjukdom, missbruk och bidragsberoende bor kvar.4
Boendesegregationen i Sveriges städer har under ett långt historiskt förlopp formats till vad det är idag. En betydande faktor har miljonprogrammet som resulterade i att dåtidens boende-standard förbättrades. Idag ses dock husen från denna tid oftast som grå och tråkiga lågstatus-områden och karaktäristiskt för dessa miljonprogramslågstatus-områden är att en stor del av de boende där har utländsk bakgrund och arbeten med låg inkomst eller ingen inkomst alls. Boende inom områdena utsätts allt oftare för kriminella handlingar och i vissa fall även för attentat av
1 Ristilammi 1997:75
2 Arnstberg & Ramberg 1997:9
3 Arvatson & Suur-Nuuja 2002:12–13
4
4 lingsfientliga grupper. Många av de boende inom området vågar inte röra sig fritt i omgiv-ningen när det är mörkt och konfrontationer uppstår ofta mellan olika gäng.5
Kungsmarken i Karlskrona tillhör denna typ av områden som började byggas vid 1960-talets slut och var då ett modernt område med lägenheter som då sågs som stora och välplanerade. Men det som vid denna tid var tänkt att bli Karlskronas framsida har nu istället blivit stadens baksida. Idag förmedlas en dålig bild av förortsområdet Kungsmarken till stadens invånare och är det område i Karlskrona som är av lägsta attraktivitet för boende.6 Området har fram-förallt de senaste åren uppmärksammats i de lokala medierna just på grund av att det är ett invandrartätt område med hög kriminalitet, och det är denna bild som speglar hur området uppfattas av allmänheten idag.
1.2 Syfte, avgränsning och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att jämföra medias bild med lokala aktörers bilder av Kungsmar-ken.
Studien har avgränsats till att behandla Kungsmarken, som är det område i Karlskrona där stadens segregering tydligast tar sig uttryck. Kungsmarken är det bostadsområde i Karlskrona som idag har lägst status och därför har låg attraktivitet för boende. Jag kommer använda mig av medias samt lokala aktörers bilder av Kungsmarken, och medias betydelse för områdets föreställning kommer att diskuteras.
De frågeställningar jag söker besvara är:
Hur framställs Kungsmarken i media?
Hur har denna bild bidragit till Kungsmarkens låga status? Speglar denna bild de lokala aktörernas bilder av Kungsmarken?
5 Isacsson et al., Internet, 2000:19
6
5 2 METOD
2.1 Metodval och genomförande
Denna studie har sin utgångspunkt i en antipositivistisk syn, vilket innebär att jag inte söker efter en sann och verklig bild utan att flera ”verkligheter” samexisterar med varandra. Sam-hällsförhållanden kan ur en antipositivistisk syn inte studeras som separata objektiva fakta utan man söker efter en subjektiv helhetsbild.7 Jag har valt att göra en fallstudie av Kungs-marken och vill beskriva och förstå hur situationen ser ut där idag. KungsKungs-marken kan ses som ett typiskt fall av en svensk segregerad miljonprogramsförort med låg status. Studien baseras på en kvalitativ metod som är lämplig för den här typen av mer djupgående och nyanserade beskrivningar.8 Kvalitativa metoder och data har sin styrka i att de visar en helhetsbild som ger bättre förståelse för sammanhang och sociala processer.9 En fördel med kvalitativa fall-studier är att man uppmuntras att använda flera olika slags källor och material, och jag använ-der mig av en metodtriangulering bestående av medieanalys och intervjuer med lokalt förank-rade aktörer. Metodtriangulering innebär att man använder sig av flera olika källor och mate-rial för att samla in data om samma ämne.10 I mitt fall innebär detta att jag utifrån flera källor fått olika bilder av området Kungsmarken som jag kunnat ställa emot varandra.
För att undersöka medias bild av Kungsmarken har jag hämtat information från den lokala pressen för att få deras bild av situationen. Jag har använt mig av Karlskronas båda regionala dagstidningar; Blekinge Läns Tidning (BLT) och Sydöstran och har under ett år, 2005, sökt efter alla artiklar, både redaktionellt material och insändare, som handlar om Kungsmarken för att undersöka hur de lokala medierna återspeglar Kungsmarken och den situation som rå-der där. Jag besökte tidningarnas kontor och fick möjlighet att söka i rå-deras datoriserade arkiv, där jag sökte efter alla artiklar som innehöll ordet Kungsmarken och hittade 199 artiklar i Sy-döstran och 181 stycken i BLT. Jag undersökte hur många av dessa artiklar som tagit upp ne-gativa respektive positiva händelser som skett i Kungsmarken samt hur de vinklat sina artik-lar.
7 Bryman 2002:23; Danemark et al.2003:284
8 Kjaer Jensen 1995:39
9 Holme & Solvang 1997:79
10
6 Mot denna mediala bild sätts den syn som de lokala aktörerna socialförvaltningen, polisen, fastighetsbolaget och hyresgästföreningen har av området, vilka jag valt att få information ifrån genom intervjuer. Jag har i samtliga fall använt mig av en kombinerad typ av intervjuer där aktörerna i förväg fått intervjufrågorna och på så sätt haft möjlighet att kunna utveckla sina svar mer och eventuellt leta reda på mer information kring svaren. Vid intervjutillfällena har vi sedan kunnat diskutera mer kring frågorna och på detta vis har jag fått en mer nyanse-rad bild av deras syn på situationen. Jag gjorde tre intervjuer, varav en var en gruppintervju, och i samtliga fall anser jag att det rådde en bra tvåvägskommunikation där båda parterna visste vilken information som önskades och vi kunde diskutera fritt kring frågorna.
De jag valde att intervjua var Roger Lindberg, VD på Fastighetsbolaget Karlskronahem, Han-na Gunnergård, Åsa Jansson och LenHan-nart Nilsson på Socialförvaltningens lokala fältgrupps-kontor i Kungsmarken samt Lennart Hansson som är polis, men även ordförande i Hyresgäst-föreningen i Kungsmarken. Anledningen till att jag valde att intervjua dessa var att de i mitt tycke var de bästa nyckelinformanterna att representera sina verksamhetsområden.11
Roger Lindberg som representerade Fastighetsbolaget Karlskronahem bidrog med informa-tion om bostadsbeståndet i Kungsmarken, vilken typ av människor området drar till sig re-spektive stöter ifrån sig samt hur de arbetar för att locka fler boende dit.12 Gunnergård, Jans-son och NilsJans-son var de tre som jobbade på det lokala fältgruppskontoret i Kungsmarken och var därför de som bäst kunde representera Socialförvaltningen. De kunde ge sin syn på hur vardagen ser ut i Kungsmarken, vilken typ av människor och problem de stöter på där samt hur de arbetar för att förbättra situationen.13 Lennart Hansson intervjuade jag främst som re-presentant för polisen men även som rere-presentant för Hyresgästföreningen i Kungsmarken eftersom han även var ordförande där. Han bidrog med information om hur de inom polisen upplever situationen i Kungsmarken och hur de arbetar med problemen där, samt hur de inom Hyresgästföreningen upplever området och arbetar för att göra det till ett bättre och mer at-traktivt område.14
11 Holme & Solvang 1997:104
12 Se Bilaga 1
13 Se Bilaga 2
14
7 2.2 Källdiskussion
Fördelarna med att söka i tidningarnas datoriserade arkiv var att det var ett smidigt och tidsbe-sparande sätt att söka efter artiklar på. Jag kunde enkelt skumma igenom artiklarna för att se hur de var vinklade och sedan kunde jag skriva ut dem jag ville ta med hem och läsa mer om. En nackdel med detta tillvägagångssätt var dock att inte riktigt alla artiklar fanns med i dator-arkiven men eftersom samma sak gällde båda tidningarna valde jag ändå detta alternativ fram-för att leta i pappersarkiven eftersom det hade tagit betydligt längre tid, och då hade jag inte heller kunnat ta med mig artiklarna hem.
Med Socialförvaltningen gjorde jag en gruppintervju med de tre personer som arbetade på Socialförvaltningens lokala kontor i Kungsmarken. Nackdelar med denna typ av intervju kan vara att alla deltagarna kanske inte vågar säga vad de egentligen anser utan att de påverkas av varandras åsikter, och att deltagarna var och en inte får lika stort utrymme för sina tankar och idéer som de hade kunnat få vid en enskild intervju. Fördelarna med gruppintervjuer å andra sidan är att alla deltagarna konfronteras med varandras åsikter och idéer och kan sporra var-andra att våga tala mera öppet och spontant, och att de kan diskutera med varvar-andra om frågor-na på ett anfrågor-nat sätt än en enskild aktör hade kunfrågor-nat göra. Sådafrågor-na här mer spontafrågor-na svar tende-rar ofta att vara mer tillförlitliga än förbestämda svar. 15 Jag har såklart haft både för- och nackdelarna i åtanke när jag tolkat materialet, men i mitt fall upplevde inte jag det som att deltagarna påverkade varandra negativt på något sätt utan att de alla deltog i diskussionen och fyllde i och kompletterade varandras svar. På så sätt fick jag som undersökare en bättre och bredare förståelse för de intervjuades syn på situationen.
Valet att intervjua Lennart Hansson som representant för både polisen och Hyresgästförening-en visade sig vara både positivt och negativt. Det var positivt eftersom jag på så sätt fick in-formation från två verksamheter på en och samma gång, men negativt eftersom han även var boende i Kungsmarken och på alla plan arbetade för att utveckla en positivare syn av området vilket gjorde att intervjun till stor del speglades av hans personliga åsikter.
15
8 3 SEGREGATION OCH MILJONPROGRAM
3.1 Begreppet segregation
Segregation står för människors rumsliga åtskillnad skapad av sociala, demografiska eller etniska orsaker, samt de processer och den dynamik som påverkar åtskillnaden. Begreppets betydelse har sedan det först började användas vidgats betydligt men handlar i grund och bot-ten om makt och relationer mellan grupper av människor. Segregation har definierats som en institutionaliserad form av social distans som yttrar sig i fysisk åtskillnad, och som innebär åtskillnad mellan personer och grupper.16 Johnston m.fl. definierar segregation som både pro-cessen bakom social åtskillnad men även det rumsliga mönster denna process resulterar i.17
Begreppet segregation introducerades i den svenska samhällsforskningen först i slutet av 1960-talet då det var en integrerad del av kritiken mot de då rådande ojämlikheterna i samhäl-let.18 Men det är framförallt under 1990-talet som diskussionen kring segregation har tagit fart. Idag har segregation kommit att stå för olika former av negativ diskriminering, ofta när minoriteter av olika slag stängs ute från resten av samhället. Sverige har i sin utveckling gått från att ha varit ett land med en kulturellt homogen befolkning till att idag vara ett kulturellt heterogent samhälle med en blandad befolkning, vilket har gett begreppet segregation en ne-gativ laddning av diskriminering och isolering. Segregation innebär i allmänhet en viss grad av social hierarki mellan olika befolkningsgrupper men denna aspekt har en tendens att sud-das ut i dagens samhälle eftersom det ofta rör sig om en frivillig rumslig åtskillnad. 19
Av olika anledningar samlas minoritetsgrupper och vill gärna bo nära sina lika. Knox & Pinch kallar detta för congregation och har identifierat fyra principiella anledningar till detta; för-svar, stöd, kulturellt bevarande och motståndskraft. I de svenska samhällena är det främst stöd och kulturellt bevarande som pushar minoritetsgrupper att vilja bo tillsammans. Man vill bo i samma område som ens anhöriga och likasinnade för att känna stöd och gemenskap och till-sammans kunna stå emot det övriga samhällets diskriminering.20 Många grupper håller ihop
16 Olsson Hort 1995:2, 4 17 Johnston et al 2000:731 18 Öresjö 1996:22–23 19 Olsson Hort 1995:2, 5 20
9 för att kunna bevara sin religion och sitt kulturella arv, de vill bevara och utveckla sin egen kultur hellre än att assimileras av det övriga samhället.21
Det finns tre dimensioner av segregation som vanligen används:
Demografisk segregation - rumslig åtskillnad mellan individer av olika kön, ålder och hushållstyp.
Socioekonomisk segregation – rumslig åtskillnad mellan individer från olika sociala skikt, dvs. olika yrke och inkomst.
Etnisk segregation – rumslig åtskillnad mellan individer tillhörande olika nationalitet, kultur eller religion.
Historiskt är det främst socioekonomisk segregation som har figurerat i den politiska debatten men de senaste tjugo åren har den mer och mer ersatts av den etniska. Etnisk och socioeko-nomisk segregation sammanfaller dock till viss del eftersom nyanlända grupper ofta hamnar längst ner i den sociala hierarkin, även i dagens jämlika samhälle tenderar nykomlingar att vara fattiga och förtryckta. Men efterhand som tiden går uppnår dock de nyanlända en högre social samhällsställning och på så sätt är uppehållstidens längd en viktig faktor för den etniska boendesegregationen och dess koppling till socioekonomisk segregation.22
Etnologen Eva Norström har studerat etnisk boendesegregation och i sin studie Finns ”var-dagsrasism”? har hon slagit fast att vardagsrasism och boendesegregation tar sig uttryck ge-nom är att invandrare och flyktingar har sämre möjligheter än andra att själva välja sina boen-deförhållanden. Det finns ett bostadsområden dit asylsökande, flyktingar, utländska kadetter och studenter hänvisas, till skillnad från övriga bostadssökande. Många invandrare som både kan det svenska språket och har arbete lyckas ändå inte få bostad i de områden de egentligen vill bo i.23
3.2 Boendesegregation i miljonprogramsförorter
Segregation är ett negativt laddat begrepp, och när man talar om segregation i boendesam-manhang talar man nästan alltid om det som något som bör åtgärdas och motverkas. Men det
21 Knox & Pinch 2000:236
22 Boverket 2005:18; Olsson Hort 1995:8, 21
23
10 finns en skillnad mellan de segregationsprocesser som uttrycker sociala skillnader, och som till viss del måste förekomma i ett samhälle för att acceptera medborgarnas fria bostadsval och sociala rörlighet, och de segregationsprocesser som resulterar i samhällsproblem. Men när ska man börja bekymra sig över boendesegregationen? Nästan alla former av segregation är negativ men var går gränsen, när blir segregationen oacceptabelt? För de flesta är den grad av segregation som råder mellan miljonprogramsförorter och övriga områden oacceptabel, både för att många anser den vara orättvis men även för att den skapar svåra samhällsproblem. I dessa utsatta förorter ger segregationen upphov till en ond cirkel av problem som förstärker varandra och leder till utanförskap.24
Sveriges förorter har alltid beskrivits som annorlunda gentemot det övriga samhället och har alltid uppfattats som problematisk. Under 1940- och 50-talen ansåg man att förorten i sig var ett problem eftersom den bidragit till en upplösning av det sociala livet, och man önskade skapa gemenskap mellan människorna i de nybyggda områdena. Problematiken förvärrades tack vare miljonprogrammet under 1960-talet och förorterna började ses som utsatta områden med sociala svårigheter och samhälleliga problem.25
År 1965 beslutade den då socialdemokratiska riksdagen att en miljon bostäder skulle byggas mellan 1965 och 1974 och detta projekt kom att kallas Miljonprogrammet.26 De två samhälls-problem som manade fram miljonprogrammet var trångboddhet och bostadsbrist. Man efter-frågade rymliga och välutrustade familjebostäder, men var de byggdes spelade mindre roll.27 Merparten av de hus som byggdes under denna period blev jämfört med tidigare hus större på alla sätt och vis; högre, längre och med fler lägenheter. Det politiska målet att producera lä-genheter med god standard, både vad det gällde utrymme och utrustning, uppnåddes och det genomsnittliga antalet rum per lägenhet ökade.28 År 1974 var målet nått och 1 005 614 bostä-der hade färdigställts. Men trots att de kvantitativa målen var nådda kritiserades bostadsområ-dena rejält och blev för allmänheten liktydiga med storskaliga och monotona områden med torftiga utemiljöer.29 24 Arnstberg 2000:166–168; Franzén 2001:39 25 Lilja 1999:9, 26 26 Söderqvist 1999:12 27 Arnstberg 2000:175 28 Viden 1999:43,45 29 Söderqvist 1999:12
11 Det finns två huvudsakliga anledningar till varför man vill bekämpa boendesegregation inom starkt segregerade områden som miljonprogramsförorterna. Den ena är politiskt/ekonomiskt och handlar om att ett samhälle bör klara av att finansiera sin egen service via sina skatter. Detta försvåras inom miljonprogramsförorterna av två negativa trender som påverkar var-andra. Inom miljonprogramsförorterna finns ofta många arbetslösa personer och personer som deltar i arbetsmarknadsåtgärdsprogram vilket innebär att området dras med ett svagt skatteun-derlag. Samtidigt dras ofta dessa områden med många problem, och ju fler problem ett sam-hälle dras med desto dyrare blir servicen där. Sammanfattningsvis kan man säga att det är de samhällen som har svagast skatteintäkter som kostar mest.30
Den andra anledningen till att man vill motverka segregationen inom dessa områden är att barnen inom dessa områden får dras med ett socialt arv; till stor del ärver de sin fattigdom, sin klass och sin språkkompetens. Klass och språkkompetens har en tendens att samverka vilket ofta leder till att barn och ungdomar från segregerade områden blir språkfattiga vilket i sin tur leder till att de får svårt att studera vilket vidare leder till att de lätt hamnar utanför arbets-marknaden. Denna onda cirkel innebär att segregerade områden lätt hamnar ”efter” det övriga samhället och om man inte försöker motverka denna segregationsprocess handlar det inte längre bara om segregerat och socialt differentierat boende utan även om ett alltmer uppdelat klassamhälle där de fattiga blir allt fattigare medan de redan rika blir ännu rikare.31
Kanske inte i lika stor utsträckning i Sverige som på andra håll i världen finns även ett annat slags segregerade områden, nämligen rika segregerade områden. I USA uppkommer allt fler av dessa hårt segregerade områden som kallas för ”Gated communities” som skärmar av sig från det övriga samhället på olika sätt. Från början var det vissa typer av människor, exempel-vis olika intressegrupper eller äldre människor, som valde att bo för sig själva men idag är det mer vanligt att en grupp människor skärmar av sig från det övriga samhället med hjälp av stängsel, taggtråd och vakter för att stänga ute brottsligheten. Det är skötsamma, rika medbor-gare som flyr undan den kriminella omvärld som skrämmer dem och som de ser som förfal-len, och detta leder till att det amerikanska samhället försvagas.
Gemensamt för de svenska segregerade förorterna och USA:s ”Gated communities” är att de inte längre är med i utvecklingen, de står utanför det övriga samhället. Skillnaden däremot är
30 Arnstberg 2000:167
31
12 att det i de amerikanska områdena handlar om helt självvald segregation medan det i de svenska miljonprogramsförorterna till största del handlar om ofrivillig segregation.32
4 MEDIABILDEN
4.1 Den medieskapade diskursen
Medierna skapar en diskurs, dvs. ett förbestämt sätt på vilket man tolkar och förstår världen. Ett diskursivt fält kan liknas vid en plattform, en slags geografi som består av bestämda före-ställningar, sanningar och kunskaper.33 Massmedia spelar en aktiv roll i skapandet av mediala föreställningar och diskurser om segregerade förorter då de agerar både ideologiskt och struk-turellt. De flesta studier av massmedial hantering av etniska ämnen utgörs enligt van Dijk av fyra huvudsakliga teman; invandring, kriminalitet, kulturella skillnader och etniska relationer. Med dessa budskap reproduceras massmedias, ofta fördomsfulla, diskurser om invandrare och de segregerade områden där de bor.34
Media är s.k. kommunikationsteknologier som sprider budskap, och det är deras stereotypa bild av förorterna som förmedlas till allmänheten. Massmedier har en betydande roll för all-mänhetens uppfattning om miljonprogramsförorterna då det är de som skapar den bild som ges av områdena. Utomstående, som inte har någon egen erfarenhet av området, är helt ut-lämnade till de beskrivningar som media förmedlar.35
Inom massmedia är det journalisterna som skapar och beskriver dessa plattformar. Via inter-vjuer får människor som har en relation till plattformen, dvs. förorten, ofta uttala sig utifrån en specifik position i diskursen. Detta kallas subjektposition och innebär att människor tillskrivs olika positioner i diskursen vilka de får tala utifrån. Den intervjuade får tala i egenskap av boende i förort, arbetslös eller invandrare, och förväntas bidra med redan förutbestämda åsik-ter. Effekten blir att den intervjuade, vare sig den själv vill eller inte, bidrar till att förstärka den förväntade bild omgivningen har. Ofta används denna typ av journalistik för att betona
32 Arnstberg 2000:168
33 Ericsson et al. 2002:31-32
34 Van Dijk 1993:248–249 i Ericsson et al. 2002:37
35
13 berättelser eller utgöra levande exempel på olika företeelser och händelser. Medierna utlöser eller aktualiserar de olika roller de vill ha vid specifika händelser.36
Anders Thörnquist har i sin bok Till förortens försvar tagit upp massmedias roll i problemati-seringen av utsatta förortsområden. Han påstår att massmedia skildrar problematiken i dessa områden som en slags följetong vilken får konsekvensen att dessa områden blir mindre attrak-tiva och att färre söker sig till dem. Thörnquist drar slutsatsen att ”det är i massmedia som olika bilder av förorten visas upp, bilder som ofta understryker stadsdelarnas utsatthet och som inte sällan förvärrar marknadskrafternas verkningar”.37
Dessa områden har blivit syno-nymer för alla de problem som råder i dessa förorter. Den beskrivning media ger av områdena får konsekvenser för de människor som bor där och är en del av det maktspel som råder i samhället.
4.2 Miljonprogram i media
Miljonprogrammets förorter beskrivs enligt studien Miljonprogram och media ofta med stati-stik över exempelvis antalet arbetslösa, bidragstagare, politiskt aktiva eller frekvensen av kri-minalitet. Dessa statistiska indikatorer fungerar som en slags markörer för annorlundahet och genom dessa har områdena stämplats till att representera problem av olika slag. Media fram-ställer ofta dessa områden som problematiska och farliga med en ökande andel invånare med utländsk bakgrund.38
Författarna konstaterar att massmedia har haft en betydande roll i diskussionen om miljonpro-grammets förorter. Studien har utgått från några av Stockholms förorter där de senaste årens mediadebatt har skapat föreställningar av dessa områden, och i synnerhet handlat om de bo-ende som är av utländsk härkomst. Avsikten med studien var att analysera den bild media ger av miljonprogramsförorterna och ge utrymme för en debatt där också de inom områdena bo-ende fick komma till tals. Medias sätt att tolka och beskriva verkligheten i dessa områden på har påverkat både allmänhetens och de inom området boendes uppfattningar av områdena och av sig själva. Även integrationsprocesserna påverkas av den bild media ger. Det är medias
36 Ericsson et al. 2002:33–35
37 Thörnquist 2001:249
38
14 föreställningar av verkligheten som till stor del ligger till grund för de rådande segregations-förhållandena, inte verkligheten i sig.39
Per-Markku Ristilammi har personlig erfarenhet av att bo i miljonprogramsförorten Rosen-gård i Malmö och hans studie RosenRosen-gård och den svarta poesin har som syfte att ta reda på varför Rosengård har så dåligt rykte. För Ristilammi som själv växt upp i området blir denna fråga komplicerad då hans personliga erfarenheter skiljer sig från den bild media ger av om-rådet. När han och hans familj flyttade dit vid slutet av 1960-talet var området under upp-byggnad och de redan färdiga husen var toppmoderna med stora hissar, skinande badrum och kök samt parkett på golven. Liksom flera andra bostadsområden byggda under denna tid i Sverige har Rosengård skiftat karaktär och idag blivit en symbol för samhälleligt misslyckan-de.40
Med sin avhandling vill Ristilammi visa att detta är ett resultat av ett antal processer som be-rört vårt samhälle genom tiden och områdets annorlundahet är det som intresserar honom. Den studie som Ristilammi gjort av Rosengård för att ta reda på vilken bild allmänheten har av området omfattar 18 intervjuer med personer som bor och verkar i Rosengård. Även artik-lar och pressklipp har använts som källor eftersom Ristilammi anser att den offentliga mass-mediala bilden har påverkat uppfattningen av området. Informationen från intervjuerna och hans egna uppfattningar av platsen har ställts mot den massmediala bilden. I pressen har främst Rosengårds negativa sidor beskrivits och denna bild har påverkat hur allmänheten ser på området men även hur de boende inom området ser på sitt boende och sig själva.41
5 BILDER AV KUNGSMARKEN
5.1 Boende- och befolkningsförhållanden
Kungsmarken är Blekinges enda miljonprogramsområde och är med sin utformning och sina huskroppar arkitektoniskt unikt.42 Området var när det byggdes 1967-73 en del av satsningen miljonprogrammet. Just detta område valdes för att markutrymmet här var stort och kommu-nikationerna bra, vilket var viktiga kriterier på den tiden. Kungsmarken var vid denna tid ett
39 Carlgren & Wegraeus 2002:7-8
40 Ristilammi 1994:11–13
41 Ibid: 14–16
42
15 modernt område med stora och välplanerade lägenheter och billiga hyror. Men det som vid denna tid var tänkt att bli Karlskronas framsida har idag istället blivit stadens baksida, en stadsdel med låg status där ingen vill bo. Kungsmarken är det område i Karlskrona som har lägst status och stadens invånare associerar området med något negativt. Området har fram-förallt de senaste åren uppmärksammats i de lokala medierna på grund av att det är ett invand-rartätt område med hög kriminalitet. 43
Bostadsområdet har idag drygt 3000 invånare på sin 3 kvadratkilometer stora yta och dessa utgör 5 % av kommunens invånarantal. Området består av tre ringlande ormliknande femvå-ningshus som tillsammans rymmer 1700 lägenheter som alla är hyresrätter. Flertalet av dem ägs av fastighetsbolaget Karlskronahem. Av dessa är 40 stycken studentlägenheter, 60 stycken äldreboende och ett hundratal tillhör flyktingförläggningen. Lägenheterna varierar mellan 1-5 rum och det är i snitt 1,9 boende per lägenhet.44 Karlskronahems vd Roger Lindberg uppger i vår intervju att boendestandarden i Kungsmarken är mycket bra med bra planlösningar och relativt låga hyror som gör att man får mycket bostad för lite pengar. Det är ett område som passar alla oavsett ålder och familjesammansättning. Området är mycket barnvänligt med sina stora grönområden, många lekplatser, ett flertal dagis och närhet till skola. Alla hus är utrus-tade med hiss och inom området finns även ett äldreboende.45
Antalet omflyttningar är större i Kungsmarken än i någon annan del av Karlskrona, 33 % av inflyttningarna är omflyttningar. Detta beror till största del på att här finns många lediga lä-genheter som ger socialförvaltningen möjlighet att placera ut och flytta runt människor som har sociala problem. Även flyktingförläggningen är en bidragande faktor till den stora om-flyttningen.46 En ytterligare anledning som framkommit i min undersökning är att många som egentligen hellre vill bo någon annanstans bosätter sig i Kungsmarken i väntan på sitt önskade boende just pga. att här finns lediga lägenheter med relativt låga hyror. Även Karlskronahems kösystem är en bidragande faktor. Kösystemet innebär att man samlar ihop 1,5 poäng per år om man bor med Karlskronahem medan man väntar på den lägenhet man egentligen vill ha, medan man bara får en poäng om du inte bor med Karlskronahem. Detta gör att många tar en lägenhet, vilken som helst medan de väntar för att sedan kunna dra fördel av detta senare när den lägenhet de egentligen vill ha blir ledig. Och tack vare att hyreskostnaden är låg i
43 Adlers, Internet, u.å:26-28
44 Isacsson et al, Internet, 2000:5-7
45 Lindberg, Intervju 2005-07-22
46
16 lande till lägenheternas yta samt att det alltid finns lediga lägenheter i Kungsmarken gör att många hamnar här medan de väntar.47
Av de som bor i Kungsmarken idag är upp emot hälften arbetslösa och socialbidragstagare vilket är en mycket högre andel än i övriga delar av Karlskrona, både vad det gäller kvinnor och män. Endast en dryg sjättedel av de boende i området är yrkesverksamma, detta gör att området endast utgör 0,2 % av Karlskronas yrkesverksamma befolkning och har en mycket mindre andel förvärvsarbetande än övriga stadsdelar. Området har även en lägre utbildnings-nivå än Karlskrona som helhet. Detta beror till stor del på bostadsområdets stora andel flyk-tingar 48
Av områdets ca 3000 invånare har 43 % utländsk bakgrund, 27 % utländskt medborgarskap och mellan 300 och 400 stycken är flyktingar. Dessa siffror gör Kungsmarken till det idag invandrartätaste området i Karlskrona. Detta beror till stor del på att Karlskronas flyktingför-läggning ligger i området. Kommunen började ta emot flyktingar 1986 då ett avtal tecknades med Statens Invandrarverk om att ta emot flyktingar.49
5.2 Boendesegregation till följd av främlingsfientlighet
Kungsmarken är ett mångkulturellt samhälle med ett flertal olika etniska grupper. Till stor del är det flyktingförläggningen som präglar denna mångkulturella befolkningssammansättning och andelen boende med utländsk bakgrund är här större än i övriga delar av Karlskrona. De invandrare som kommer till Karlskrona hänvisas till boende i Kungsmarken och har svårt att få bostad inom något annat område. Om man inte är ”helsvensk” är det svårt att hitta en bo-stad utanför Kungsmarken.50
Jag har i min intervju med Lennart Hansson fått uppgifter om att invandrare och människor med någon form av problem hänvisas till boende i Kungsmarken. De privata bostadsbolagen kan själva välja sina hyresgäster och de vill såklart inte hyra ut till familjer med sociala pro-blem eller människor med missbrukspropro-blem. Dessa får istället vända sig till det
47 Lindberg, Intervju 2005-07-22
48 Isacsson et al, Internet, 2000:6-7
49 Ibid:5
50
17 ga bostadsbolaget, och Kungsmarken är då det område där de har flest lediga lägenheter51 Lennart Hansson som är ordförande i hyresgästföreningen i Kungsmarken menar att det all-männyttiga bostadsbolaget tvingas dra ett tungt lass eftersom dagens bestämmelser gör att privata hyresvärdar själva kan välja sina hyresgäster. Detta gör att många har svårt att komma in på eller slås ut ifrån bostadsmarknaden. Hyresgästföreningen anser att boendesegregationen har blivit ett stort problem och arbetar för allas rätt till en god bostad men är tyvärr ganska ensamma om det idag. Hyresboende är dessutom en missgynnad boendeform idag och hyres-läget i Karlskrona är högt i förhållande till resten av landet.52
På liknade sätt som mig behandlar Eva Norström, i sin studie Finns ”vardagsrasism”?, Kungsmarken och boendesegregationen i Karlskrona, fast Norström har till skillnad från min studie lagt fokus enbart på den etniska boendesegregationen. Hon har slagit fast att det i Karlskrona råder en klar boendesegregation och ett sätt som detta tar sig uttryck i är att in-vandrare och flyktingar har sämre möjligheter än andra att själva välja sina boendeförhållan-den. Asylsökande, flyktingar, utländska kadetter och studenter hänvisas, till skillnad från öv-riga bostadssökande, till boende i Kungsmarken. Flera av de invandrare som bor i Kungsmar-ken och både kan det svenska språket och har arbete lyckas ändå inte få bostad i något annat område.53
Många av de boende trivs i Kungsmarken men det finns en rad problem i området. Det är ett segregerat område med en överpresentation av asylsökande invandrare, familjer med sociala problem och människor med missbruksproblem.54 I vissa hus är antalet asylsökande högt och på grund av de problem som det innebär att vara undersysselsatt och leva med denna osäker-het inför framtiden uppstår ofta konflikter med övriga boende. De boende inom området som dras med sociala problem och drogberoende skrämmer i sin tur flyktingarna, och de utsatta känner inte att de får någon hjälp från bostadsbolaget när de vänder sig dit.55 Ett stort problem med Kungsmarkens stora antal invandrare är att det finns många i kommunen som är främ-lingsfientliga och detta gör att det i Kungsmaken finns starkare rasistiska tendenser än i andra områden. Karlskrona är en gammal militärstad som länge var ett nazistfäste vilket än idag speglas i många av invånarnas åsikter vilket gör att det ofta uppstår konflikter mellan
51 Hansson, Intervju2005-09-07 52 Ibid 53 Norström, Internet, 2002:7, 14, 17 54 Hansson, Intervju2005-09-07 55 Norström, Internet, 2002:16–17
18 kar och invandrare. På grund av detta vill man gärna samla alla invandrare på samma ställe, och det har blivit i Kungsmarken.56
ÄvenNorström tar upp att man långt tillbaka i Karlskronas historia kan se tecken på etnocent-rism och organiserad rasism. Nazistiska och högerextremistiska organisationer har etablerat sig i Karlskrona och de senaste årtiondena har staden förknippas med rasism och främlingsfi-entlighet eftersom NSF, NationalSocialistisk Front, har sitt huvudkontor i kommunen. Dessas propaganda och deras uttalande i media spär på den dåliga image som Kungsmarken har och speglar naturligtvis inte alltid verkligheten.57
Men enligt de uppgifter jag fått från Karlskronahems vd Roger Lindberg så vänder bostadsbo-laget inte sig till någon speciell målgrupp för sina lägenheter i Kungsmarken utan alla som vill är välkomna att bo där. Det är snarare tvärtom, att de försöker hålla igen lite på invandrarna eftersom det redan bor en så pass stor andel invandrare i området. Bolaget vill förbättra för-delningen av invandrare som en del av sitt arbete med att förbättra integrationen. Detta är dock svårt eftersom många invandrare faktiskt vill bo just i Kungsmarken eftersom deras an-höriga och likasinnade oftast redan bor där.58 Också Knox & Pinch säger att minoritetsgrup-per ofta väljer att bo i samma område som ens anhöriga och likasinnade för att känna stöd och gemenskap och att många grupper håller ihop för att kunna bevara sin religion och sitt kultu-rella arv.59 Och eftersom det inte finns så mycket lediga lägenheter i några andra områden så hamnar de flesta invandrare i Kungsmarken ändå när det inte finns något annat ledigt.60
5.3 Kungsmarken i media
Miljonprogrammets förorter beskrivs ofta med statistik över exempelvis antalet arbetslösa, bidragstagare, politiskt aktiva eller frekvensen av kriminalitet, och genom dessa statistiska indikatorer har områdena stämplats till att representera problem av olika slag. Media framstäl-ler ofta dessa områden som problematiska och farliga med en ökande andel invånare med utländsk bakgrund. 61 56 Hansson, Intervju 2005-09-07 57 Norström, Internet, 2002:7-9 58 Lindberg, Intervju 2005-07-22
59 Knox & Pinch 2000:235–236
60 Gunnergård, Hanna et al. Intervju 2005-09-01
61
19 Jag har i min undersökning av artiklar i tidningarna Sydöstran och BLT kommit fram till att majoriteten av dem återspeglar Kungsmarken på ett negativt sätt. Av Sydöstrans 199 artiklar var hela 85 % negativt speglade och av BLT:s 181 var 71 % det.
Till negativa artiklar har jag räknat alla artiklar som handlat om kriminalitet av olika slag, allt från mildare förseelser som skadegörelse och illegal spritförsäljning till grövre brott som våld-täkter och mord. Även artiklar om boende som känner sig otrygga samt artiklar om neddrag-ning av resurser och nedläggneddrag-ning av service och verksamheter i Kungsmarken har jag klassat som negativa. Som positiva artiklar har jag räknat allt positivt som det skrivits om, exempel-vis boende som trivs i Kungsmarken, brottsförebyggande arbeten i området som lyckats, lyckade sammankomster och evenemang som anordnats och framgångsrika grupper och före-ningar som startats upp där. Artiklar som jag varken ansåg vara negativa eller positiva har jag kallat för neutrala. Detta kan vara artiklar som tagit upp rent statistiska saker som hur många dagis det finns i olika områden eller sporthändelser.
Av Sydöstrans 199 artiklar tog 169 stycken upp negativa aspekter av Kungsmarken och be-handlade framförallt kriminalitet av olika slag. Sex stycken be-handlade om positiva och bra sa-ker som gjorts i området och 24 stycken var neutrala och handlade om allmänna sasa-ker. Detta innebär att 85 % av Sydöstrans artiklar var negativt vinklade, 12 % neutrala och endast 3 % positivt skrivna.
Av BLT:s 181 artiklar var 128 stycken negativt vinklade, och precis som i Sydöstran handlade dessa främst om kriminalitet, 16 stycken var positivt vinklade och 37 stycken neutrala. Alltså framställde 71 % av BLT:s artiklar Kungsmarken negativt medan 20 % var neutrala och bara 9 % av artiklarna tog upp positiva sidor av området.
Båda tidningarna har behandlat Kungsmarken ungefär likadant med en betydande övervikt av artiklar som speglat området negativt och dessa negativa artiklar har främst handlat om olika kriminella handlingar och att invånarna känner sig otrygga i området. Men BLT hade lite mindre andel negativa artiklar och lite fler positiva och neutrala än Sydöstran.Sydöstran hade totalt sett ett större antal artiklar om Kungsmarken, 199 stycken jämfört med BLT:s 181, men trots att de sammanlagt hade fler artiklar så hade Sydöstran ändå mindre antal positiva och neutrala artiklar än BLT.
20 De båda tidningarna skriver ofta om samma eller liknande händelser och då är artiklarna in-nehållsmässigt lika men kan ha lite olika fokus i de olika tidningarna. Ett exempel på detta är när båda tidningarna den 11/10 skrev om att Socialförvaltningens fältgruppsinsatser i Kungs-marken gett ett bra resultat. Sydöstrans artikel God insats av fältgruppen i KungsKungs-marken tar i början av artikeln upp att fältgruppen blir kvar i Kungsmarken och fortsätter sedan med att skriva lite om samarbetet mellan fältgruppen och andra intressenter som gett ett bra resultat. Resterande del av texten handlar om problemen med ungdomsgängen i Kungsmarken och artikeln avslutas med ett resonemang om att Kungsmarken inte bör försummas och att områ-det behöver en ny livsmedelsaffär.62 Det känns som att denna artikel inte riktigt speglar sin titel God insats av fältgruppen i Kungsmarken då det faktiskt inte står så mycket skrivet om fältgruppen utan mer om situationen i Kungsmarken i största allmänhet. Så även om titeln är positiv så är inte artikeln som helhet det utan beskriver till stor del en negativ bild av Kungs-marken. Trots detta finns det faktiskt med en mening med i artikeln som stödjer min teori om att media framställer Kungsmarken onödigt negativt; ”Mediabilden av problemen i området har inte alltid varit nyanserad”.63
BLT skriver om samma sak, samma datum i sin artikel Samarbetet ger ett bättre klimat men denna artikel är längre än Sydöstrans och tar upp mer fakta om fältgruppens historia och arbe-te i Kungsmarken. De skriver ungefär lika mycket som Sydöstran om samarbearbe-tet mellan fält-gruppen och andra intressenter och att detta gett ett bra resultat. Artikeln avslutas även på ungefär samma sätt som i Sydöstran med ett inlägg om att man måste få igång affärsverksam-heter i området och påståendet att ”Såna här miljonprogramsområden kräver större kommuna-la insatser än många andra bostadsområden”.64 Men även i detta stycke tar man upp de positi-va saker som faktiskt redan gjorts för att förbättra området så överlag är BLT:s artikel mer positiv än Sydöstrans.
Ett annat exempel på att de två tidningarna skriver artiklar om samma ämne på liknade sätt men ändå med olika fokus är när de skriver om att det gått två år sedan ett, i media mycket omtalat, mord ägde rum i Kungsmarken. Sydöstran publicerade sin artikel Ännu två år efter mordet tror polisen på en lösning den 10/12 och inledde artikeln med meningen ”Snart är det på dagen två år sedan en 56-årig man under mycket brutala former mördades i sin lägenhet i
62 Sydöstran 2005-10-11
63 Ibid
64
21 Kungsmarken i Karlskrona”. Man har för artikeln intervjuat förundersökningsledare Sven-Erik Svensson som berättar om olika teorier och motiv som figurerat i utredning, som ännu inte är avslutad, och att man fortfarande hoppas på en lösning. Detta tar upp ungefär halva artikeln medan den andra halvan handlar om offrets kriminella bakgrund och att han ”tvingats lämna sin tidigare hemort, efter en serie brott som väckt mycket stor uppståndelse och be-störtning i trakten”.65
Denna artikel känns för mig lite överdriven med långdragna utmålande beskrivningar som gör att allt låter extra hemskt, både när det gäller beskrivningen av mordet och beskrivningen av offrets bakgrund.
BLT:s artikel Mordet ännu olöst – exakt två år senare publicerades till skillnad från Sydös-trans den 21/12 exakt på dagen två år efter mordet. I denna artikel skrivs det mycket om hur utredningen har gått till och att det var den mest omfattande polisutredningen i Blekinges hi-storia. Även BLT har intervjuat, här benämnd kriminalkommissarie till skillnad från i Sydöst-ran där han benämndes förundersökningsledare, Sven-Erik Svensson som även i denna artikel berättar om olika tänkbara motiv och hoppet om att lösa fallet. Även i denna artikel skrivs det om offrets bakgrund och att han var dömd för brott.66 Men i BLT:s artikel beskrivs detta mer kort och koncist till skillnad från Sydöstrans utmålande och i mitt tycke överdrivna beskriv-ning. Båda tidningarna tar också upp att offret kort innan mordet blivit utsatt för ett rånförsök av ett ungdomsgäng i Kungsmarken vilket gav uppmärksamhet åt den diskuterade ungdoms-brottsligheten i Kungsmarken.
Jag upptäckte också att båda tidningarna associerade negativt till Kungsmarken fastän artikeln egentligen handlade om något helt annat område. Nedan följer två exempel på detta:
Sydöstran 26/11 Föräldrar sålde alkohol till sina barns kompisar.
Denna artikel handlar om ett par i 50-årsåldern som sålt alkohol och cannabis till sina barns minderåriga kompisar. Denna handel har de bedrivit i sin lägenhet i Lyckeby, och man skriver även om att missbruket av cannabis är väldigt utbrett just i Lyckeby. Hela artikeln handlar alltså om saker som hänt i Lyckeby, utom den första inledande meningen som lyder; ”Tidiga-re i år var det en lägenhet i Kungsmarken som i ungdomsmun målades ut som en illegal sy-stembolagsfilial för dem i stan som inte hade åldern inne eller behövde någonting efter
65 Mogreen, Sydöstran 2005-12-10
66
22 ningsdag”.67 När man läser denna första mening tror man att artikeln ska handla om Kungs-marken och att det är där, som titeln och de inledande meningarna antyder, några föräldrar har sålt alkohol till sina barns kompisar. Men i själva verket har denna händelse inte alls utspelat sig i Kungsmarken och den inledande meningen om Kungsmarken har ingenting med resten av artikeln att göra.
BLT 21/2 Här är det störst risk för bilinbrott.
Denna artikel inleds med påståendet ”Var försiktig med var du ställer bilen på Trossö, Pantar-holmen och Kungsmarken. Där är risken störst att drabbas av inbrott”. Men denna artikel har ingenting med bilinbrott i Kungsmarken att göra utan handlar om ett inbrott i en husbil på Trossö. Ägaren själv berättar om inbrottet och en man från polisens spaningsenhet berättar om vilken typ av gärningsmän som tros ligga bakom dådet. Det enda i artikeln som överhuvudta-get har med Kungsmarken att göra är att ägaren till den uppbrutna husbilen bor i Kungsmar-ken, men det var inte där som husbilen stod parkerad och blev vandaliserad utan detta skedde på Trossö.68
I flera artiklar har denna typ av journalistik använts där man lägger in meningar om Kungs-marken fastän området egentligen inte har med artikelns nyhet att göra. Ofta handlar det, som i ovanstående exempel om bilinbrottet, om personer som bor i Kungsmarken som blivit utsat-ta för brott. Men att de bor där har ingenting med saken att göra eftersom händelserna ägt rum i andra stadsdelar. Man vet ju själv hur man gör när man skummar igenom tidningen, man läser ofta bara titeln och första raderna av artiklarna så tror man att man vet vad det handlar om. Men i själva verket handlar artiklarna om incidenter som ägt rum i helt andra stadsdelar. Meningarna om Kungsmarken fyller ingen funktion i sammanhanget och kunde lika gärna lämnats utanför. De bidrar bara till att allmänhetens dåliga bild av Kungsmarken späs på ytter-ligare, utan att det ens hänt något i just Kungsmarken.
Sammanfattningsvis kan jag säga att de båda tidningarna behandlar Kungsmarken ungefär likadant fast att Sydöstran hade lite fler negativa artiklar, och lite mindre positiva och neutra-la, och även mer överdrivna beskrivningar av området än BLT.
67 Mogreen, Sydöstran 2005-11-26
68
23 5.4 Kungsmarken ur lokala aktörers perspektiv
När Kungsmarken byggdes var det ett medelklassområde men i samband med villabyggandet på 70- och början av 80-talet ökade avflyttningen härifrån. Då gjorde man dessutom, enligt Lennart Hansson som är ordförande i Hyresgästföreningen i Kungsmarken, misstaget att in-rätta en flyktingförläggning i området vilket ledde till att avflyttningen ökade ännu mer. Hansson menar att man sänkte Kungsmarkens status genom att koncentrera flyktingförlägg-ningen här. Dessutom började butiksdöden och bank- och postväsendets omstrukturering att göra sig gällande vid den här tiden, och denna samhälleliga förändring slog hårt mot Kungs-marken i slutet av 80- och början av 90-talet. Det som tidigare hade varit fördelar med Kungsmarken försvann och så gjorde även hyresgästerna. Vid mitten av 90-talet var, bortsett från flyktingförläggningen, endast en tredjedel av områdets lägenheter uthyrda.69
De föreställningar som via media ges till allmänheten grundar sig oftast inte i de inom områ-det boendes egna synpunkter, områ-det är oftast inte de boende själva som beskriver sin boendemil-jö negativt utan media som förmedlar en bild så som de uppfattar situationen.70 Alla de aktö-rer jag intervjuat instämmer i detta och menar att det är medias bild av Kungsmarken som råder bland allmänheten och att denna bild är väldigt missvisande.
Tidningarna skriver ofta om och förstorar upp den kriminalitet och otrygghet som råder i Kungsmarken. Karlskronahems vd Roger Lindberg säger att ”Det största problemet med Kungsmarken är att det uppfattas som ett dåligt område på grund av den snedvridna bild me-dia visar upp av området”.71
Han anser att media visar upp en snedvriden bild av Kungsmar-ken när platsen ofta framställs som ett dåligt område med hög kriminalitet, för när de frågat de hyresgäster som bor där är de flesta nöjda med sitt boende. Men det är svårt att ändra den upp-fattning som råder och locka nya boende till området eftersom bilden om att det är ett dåligt område är så hårt fastrotad hos allmänheten. Denna uppfattning har dominerat sedan början av 1990-talet och det faktum att media kontinuerligt framhäver den kriminalitet som råder inom området påverkar att ingen vill flytta dit.72
69 Hansson, Intervju 2005-09-07
70 Arvatson & Suur-Nuuja 2002:12–13
71 Lindberg, Intervju 2005-07-22
72
24 Men det som media inte visar upp är att även om det faktiskt råder kriminalitet i Kungsmar-ken så är den lägre här än i flera andra stadsdelar i Karlskrona. Exempelvis stadsdelen Trossö är drabbat av många fler brott men det är ändå en väldigt attraktiv stadsdel för boende.73 Poli-sen Lennart Hansson bekräftar att brottsligheten i Kungsmarken inte är större än någon an-nanstans, särskilt inte i förhållande till områdets höga invandrarantal, och han anser att den bild media förmedlar av Kungsmarken är osaklig och felaktig.74 När det händer något i Kungsmarken uppmärksammas det direkt i media men händer det något i någon annan stads-del är det inte säkert att det skrivs något alls. Och likadant tvärtom, media skriver sällan något om de bra och positiva saker som faktiskt händer i Kungsmarken utan skriver hellre om bra saker som händer i andra områden.75
Socialstyrelsen i Karlskrona medger dock att det sker en del kriminalitet även i Kungsmarken men att det är en lite klick ungdomar som står för det mesta och att de hela tiden uppmärk-sammas. Och många gånger har faktiskt ungdomar i området blivit anklagade för saker de inte alls gjort. För övrigt är Kungsmarken ett relativt lugnt område, på dagarna är här väldigt lite rörelse. Det är mörkt i fönstren länge om morgonarna, förmodligen på grund av att många som bor här är arbetslösa och har andra dygnsrytmer och senare dagar än folk som jobbar. Detta borde ju göra att det istället är mycket liv och rörelse på kvällarna men även då är det relativt lugnt och inget liv. 76
Socialstyrelsen anger att de stöter på samma problem i Kungsmarken som på andra platser, invandrarfamiljer har samma problem som de svenska familjerna. Men ofta har inte invand-rarna någon kunskap om hur saker och ting fungerar i Sverige med Socialförvaltningen och deras jobb, och många känner sig utanför det svenska samhället. Kungsmarken är ett segrege-rat område och här råder en vi-och-dem-känsla både bland vuxna och bland ungdomar. Därför arbetar Socialstyrelsen på att synas så mycket som möjligt och arbeta sig in främst bland de utlänningar som inte känner till eller har någon kunskap och förståelse för vad Socialförvalt-ningen är för något och vad de gör. 77
73
Lindberg, Intervju 2005-07-22
74 Hansson, Intevju 2005-09-07
75 Gunnergård et al. Intervju 2005-09-01
76 Ibid
77
25 Per-Markku Ristilammi som har personlig erfarenhet av att bo i miljonprogramsförorten Ro-sengård i Malmö har i sin studie RoRo-sengård och den svarta poesin försökt ta reda på varför Rosengård idag har så dåligt rykte, på samma sätt som jag vill göra med Kungsmarken. För Ristilammi som själv växt upp i området blir denna fråga komplicerad då hans personliga erfarenheter skiljer sig från den bild media ger av området. Liksom flera andra bostadsområ-den byggda under bostadsområ-denna tid i Sverige har Rosengård och Kungsmarken idag blivit en symbol för samhälleligt misslyckande.78 På samma sätt som mig anser Ristilammi att den offentliga massmediala bilden har påverkat uppfattningen av området. I pressen beskrivs främst områ-dets negativa sidor och denna bild har påverkat hur allmänheten ser på området.79
Även Anders Thörnquist har i sin bok Till förortens försvar tagit upp massmedias roll i pro-blematiseringen av denna typ av utsatta områden som Kungsmarken tillhör. Han påstår på samma sätt som jag gör i denna studie att massmedia skildrar problematiken i dessa områden som en slags följetong vilken får konsekvensen att dessa områden blir mindre attraktiva och att färre vill flytta dit. Thörnquist drar slutsatsen att ”det är i massmedia som olika bilder av förorten visas upp, bilder som ofta understryker stadsdelarnas utsatthet och som inte sällan förvärrar marknadskrafternas verkningar”.80
Kungsmarken är bara en av många miljonpro-gramsförorter i Sverige, Rosengård i Malmö är en annan och sättet att beskriva områdena på i media är av samma karaktär. Den beskrivning media ger av områdena har gjort att områdena blivit synonymer för de problem som råder där.
I Miljonprogram och media konstaterar författarna att massmedia har haft en betydande roll i diskussionen om miljonprogrammets förorter. Studien har utgått från några av Stockholms förorter men överrensstämmer väl med den makt och påverkan media har över uppfattningen av Kungsmarkens situation. Media har skapat föreställningar av dessa områden och deras sätt att tolka och beskriva verkligheten på har påverkat både allmänhetens och de inom området boendes uppfattningar av områdena. Det är medias föreställningar av verkligheten som till stor del ligger till grund för de rådande segregationsförhållandena, inte verkligheten i sig81
78 Ristilammi 1994:11–13 79 Ibid 14–16 80 Thörnquist 2001:249 81 Ericsson et al. 2002:7-8
26 6 DISKUSSION OCH SLUTSATSER
Kungsmarken kan ses som ett typiskt fall av en segregerad miljonprogramsförort med låg status dit ingen vill flytta. Som så många andra miljonprogramsområden ses det idag som ett grått och tråkigt lågstatusområde med hög kriminalitet och många problem. Det är i alla fall denna bild allmänheten har av Kungsmarken, det är denna bild som media har förmedlat till dem. Framförallt de senaste åren har området uppmärksammata i de lokala medierna just på grund av att det är ett invandrartätt område som dras med problem och kriminalitet, och det är denna bild som speglar allmänhetens uppfattning av området. Syftet med denna uppsats var att jämföra medias bild med lokala aktörers bilder av Kungsmarken.
Som ett resultat av frågeställningen om hur Kungsmarken framställs i media har jag kommit fram till att tidningarna Sydöstran och BLT till största del framställer Kungsmarken på ett negativt sätt. Min undersökning har visat att majoriteten av deras artiklar återspeglar området negativt, hela 85 % av Sydöstrans och 71 % av BLT:s artiklar tog upp negativa aspekter av Kungsmarken. Tidningarna har behandlat Kungsmarken ungefär likadant med en betydande övervikt av artiklar som speglar området på ett negativt sätt. Dessa artiklar har främst handlat om kriminalitet av olika slag, allt från mildare förseelser till grövre brott, och att invånarna känner sig otrygga i området. Undersökningen har visat att de båda tidningarna ofta skriver om samma eller liknade händelser och att artiklarna då är lika innehållsmässigt men kan ha olika fokus. En skillnad jag dock upptäckte tidningarna emellan var att BLT hade mindre an-del negativa artiklar och fler positiva och neutrala än Sydöstran. Sydöstran hade totalt sett ett större antal artiklar om Kungsmarken än BLT, 199 stycken jämfört med 181 stycken, men trots detta hade Sydöstran ändå färre positiva och neutrala artiklar än BLT.
Jag uppmärksammade också att båda tidningarna associerade negativt till Kungsmarken fast-än artiklarna egentligen inte handlade om Kungsmarken utan något helt annat område. I flera artiklar hade meningar om Kungsmarken lagts in fast området egentligen inte hade med arti-kelns nyhet att göra. I dessa fall handlade det ofta om personer som bor i Kungsmarken och som blivit utsatta för brott i någon annan stadsdel. Men var de bor ska väl inte spela någon roll om händelsen ägt rum någon annanstans, särskilt inte eftersom det i dessa fall var Kungsmarkenbor som var offren i de brott som begåtts, inte de som begått dem. Slutsatsen av detta resonemang är att om man bara läser artiklarnas titlar och första rader, som så många gör, så tror man att artiklarna handlar om att något som hänt i Kungsmarken, men i själva
ver-27 ket handlar de om incidenter som ägt rum i helt andra stadsdelar. Meningarna om Kungsmar-ken fyller ingen funktion i dessa sammanhang utan bidrar bara till att allmänhetens dåliga bild av Kungsmarken späs på ytterligare, utan att det ens hänt något Kungsmarken.
Visst finns det en del problem i Kungsmarken, detta håller även de lokala aktörerna med om. Antalet asylsökande inom området är högt och att leva med att vara undersysselsatt och osä-ker på sin framtid är inte lätt, ofta uppstår konflikter med övriga boende, och de boende inom området som dras med sociala problem och drogberoende skrämmer i sin tur flyktingarna.82 Men även om det finns en del kriminalitet i Kungsmarken så har denna undersökning visat att det är en liten klick kriminella som står för det mesta, och att kriminaliteten är låg i förhållan-de till områförhållan-dets stora antal invånare. Och förhållan-det som media inte visar upp är att även om förhållan-det fak-tiskt råder kriminalitet i Kungsmarken så är den lägre här än i flera andra stadsdelar i Karls-krona.83
De föreställningar som ges till allmänheten grundar sig oftast inte i de boendes egna synpunk-ter efsynpunk-tersom de flesta boende i området faktiskt trivs där. Boendestandarden är mycket bra och relativt låga hyror gör att man får mycket bostad för lite pengar. Det är ett område som passar alla åldrar och familjesammansättningar med hissar i alla hus, stora grönområden, flera lek-platser och dagis samt ett äldreboende.84 Svaret på frågeställningen om medias bild speglar de lokala aktörernas bilder är alltså nej det gör den inte. Till viss del gör den så klart det när den skildrar områdets problem, men samma problem finns även i andra stadsdelar och det skrivs det sällan om i media. När det händer något i Kungsmarken uppmärksammas det direkt i me-dia, och späs gärna på lite extra, men händer det något i någon annan stadsdel skrivs det ofta inget alls om det. Och likadant tvärtom, media skriver sällan något om de bra och positiva saker som faktiskt händer i Kungsmarken utan skriver hellre om bra saker som händer på andra ställen.
Hur har då medias bild bidragit till Kungsmarkens låga status? Min slutsats är att tidningarna kontinuerligt skriver om och förstorar upp den kriminalitet och otrygghet som råder i Kungs-marken vilket har bidragit till KungsKungs-markens låga status och gör att ingen vill flytta dit. Karlskronahems vd Roger Lindberg sa i vår intervju att ”Det största problemet med
82 Norström, Internet, 2002:16–17
83 Lindberg, Intervju 2005-07-22
84
28 marken är att det uppfattas som ett dåligt område på grund av den snedvridna bild media visar upp av området”.85 Även polisen och socialstyrelsen anser att medias bild av Kungsmarken är osaklig och felaktig. Det är svårt att ändra den hårt inpräntade uppfattning av Kungsmarken som råder bland allmänheten och locka nya boende till området.
Sammanfattningsvis kan jag säga att de slutsatser jag kom fram till i min undersökning var att media visar upp en felaktig bild av Kungsmarken som inte speglar de lokala aktörernas bilder, och att media har bidragit till Kungsmarkens låga status genom att förmedla denna snedvridna bild till allmänheten.
7 SAMMANFATTNING
Boendesegregation är ett alltmer förekommande fenomen i svenska städer och har under lång tid formats till vad det är idag. Av betydelse är miljonprogrammet som på sin tid resulterade i att dåtidens boendestandard förbättrades men idag ses husen från denna tid som grå och tråki-ga områden med låg status. Kungsmarken i Karlskrona tillhör denna typ av områden och har framförallt de senaste åren uppmärksammats i de lokala medierna som ett invandrartätt områ-de med hög kriminalitet, och områ-det är områ-denna bild som speglar allmänhetens uppfattning.
Syftet med denna uppsats var att jämföra medias bild med lokala aktörers bilder av Kungs-marken. De frågeställningar jag sökt besvara är:
Hur framställs Kungsmarken i media?
Hur har denna bild bidragit till Kungsmarkens låga status? Speglar denna bild de lokala aktörernas bilder av Kungsmarken?
För att kunna svara på dessa frågeställningar har jag gjort en fallstudie av Kungsmarken och använt mig av en metodtriangulering bestående av medieanalys och intervjuer. För att under-söka hur media återspeglar Kungsmarken sökte jag efter artiklar om Kungsmarken i de båda tidningarna Sydöstran och BLT under 2005. Jag undersökte hur många av dessa artiklar som tog upp negativa respektive positiva händelser som skett i Kungsmarken och letade efter lik-heter och skillnader tidningarna emellan. För att ta reda på om denna mediala bild speglade de lokala aktörernas bilder gjorde jag tre intervjuer, med fastighetsbolaget Karlskronahem,
85
29 alförvaltningens fältgrupp i Kungsmarken, samt polisen och Hyresgästföreningen i Kungs-marken, för att få reda på hur de uppfattade området.
De teoretiska begrepp jag har tagit upp är segregation och boendesegregation i miljonpro-gramsförorter samt den medieskapade diskursen och dess betydelse för miljonprogramsföror-terna. Segregation innebär rumslig åtskillnad mellan människor skapad av sociala, demogra-fiska eller etniska orsaker. Segregation förknippas med något negativt men i dagens samhälle rör det sig ofta om frivillig segregation. Enligt Knox & Pinch finns det fyra anledningar; för-svar, stöd, kulturellt bevarande och motståndskraft, som gör att likasinnade vill bo tillsam-mans.
Projektet miljonprogrammet innebar att regeringen 1965 beslutade att en miljon bostäder skulle byggas mellan 1965 och 1974 och frammanades av att det rådde bostadsbrist och trångboddhet. Målet var att producera lägenheter med god standard men trots att målet upp-nåddes kritiserades dessa bostadsområden kraftigt och blev för allmänheten synonymt med storskaliga och monotona områden med torftiga utemiljöer. Idag dras dessa miljonprograms-områden med dålig image och en boendesegregation man vill bekämpa.
Problemen med miljonprogramsförorterna figurerar ofta i media och det är den bild media ger av områden som råder bland allmänheten. Medierna skapar en diskurs, dvs. ett förutbestämt sätt på vilket man förstår och tolkar världen. Media skildrar ofta problematiken i miljonpo-gramsförorterna på ett sätt som har gjort att områdena har stämplats till att representera pro-blem av olika slag. Ofta är det medias föreställningar om miljonprogramsförorterna som lig-ger till grund för de rådande segregationsförhållandena, inte verkligheten i sig.
I min undersökning av artiklar i tidningarna Sydöstran och BLT kom jag fram till att majorite-ten av dem återspeglar Kungsmarken negativt. Av Sydöstrans 199 artiklar var 85 % negativa och av BLT:s 181 var 71 % det, och dessa handlade främst om kriminalitet av olika slag. Båda tidningarna behandlade Kungsmarken ungefär likadant men BLT hade lite färre negati-va och lite fler positinegati-va och neutrala än Sydöstran. Jag kom också fram till att båda tidningar-na i flera fall associerat negativt till Kungsmarken fastän artiklartidningar-na egentligen handlade om något annat område. Läser man titeln och första raderna av artikeln så tror man att det handlar om något som hänt i Kungsmarken, men i själva verket hade inte Kungsmarken något med de
30 här artiklarna att göra. Denna typ av journalistik bidrar till att allmänhetens redan dåliga bild av Kungsmarken späs på ytterligare.
Men dessa föreställningar som ges till allmänheten grundar sig sällan i de lokala aktörernas uppfattningar. Alla de aktörer jag intervjuade sa att det är medias bild av Kungsmarken som råder bland allmänheten och att denna bild är väldigt missvisande. Tidningarna skriver ofta om och förstorar gärna upp den otrygghet och kriminalitet som råder i Kungsmarken men denna undersökning har visat att medias bild är snedvriden och inte stämmer överens med de lokala aktörernas bilder. För det som media inte skriver om är att kriminaliteten i Kungsmar-ken faktiskt är lägre än i flera andra stadsdelar och att områdets boendeförhållanden passar alla oavsett familjesammansättning eller ålder och att de flesta boende i området faktiskt trivs där. Media skriver sällan om de bra och positiva saker som händer i Kungsmarken utan skri-ver då hellre om sådant som händer i andra stadsdelar.
De slutsatser jag kom fram till i min undersökning var att den bild media visar upp av Kungsmarken inte speglar de lokala aktörernas bilder, och att media har bidragit till Kungs-markens låga status genom att förmedla en snedvriden bild till allmänheten.
