• No results found

Sorter kör med olika hastigheter

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Sorter kör med olika hastigheter"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

6 Svensk Frötidning 4/10 et började för 22 år sedan

när Philip Marr funderade på varför vissa höstvete­ sorter inte utvecklades tillräckligt snabbt på hösten vid sena sådder. Då började han undersöka utveck­ lingsrytmen hos olika sorter.

– På universitetet talades bara om att alla sorter beter sig lika­ dant, minns Philip Marr.

Men det gör de inte visade hans fältförsök ganska snart. För 12 år sedan tog han därför också upp höstrapsen i sina karaktäri­ seringar. Fram till nu har han kartlagt 320 olika höstrapssorters skilda behov av temperatur och daggrader för att utveckla ett blad. Sitter i generna

Hans metod för att karaktärisera sorternas utvecklingsrytm är enkel (se faktaruta) men ger tydliga svar. Orsaken till varför olika sor­ ter beter sig så olika sitter i DNA­ spiralerna menar han.

– Skillnaderna är genetiskt bundna.

Sorternas beteenden är nämligen likadana mellan åren. Oberoende av om hösten blir varm eller kall så rea­ gerar sorterna med samma mönster. En snabb sort växer alltid snabbt och en långsam sort växer alltid lång­ samt oberoende av det antal daggra­ der som höstmånaderna bjuder på.

– Mönstret ändras aldrig mel­ lan åren.

Rätt såfönster för sorten Eftersom varje sort därmed har sitt eget fingeravtryck oberoende av årsmån rekommenderar Philip Marr 3 olika såfönster till sina kunder för det engelska sortmate­ rialet av höstraps.

Det är inga extrema skillnader i såtid det handlar, men dock en period på 3–4 veckor i augusti– september, där ungefär 70 procent av sortmaterialet hamnar i samma tidiga grupp som ska sås från mit­ ten av augusti.

– Men det gäller att få ut maximal skördepotential av den sort man väljer och se på varje situation. Där­

för ska sortvalet skilja sig åt om man sår tidigt efter höstkorn eller sent efter andraårsvete, säger han.

Philip Marr betonar att en snabbväxare inte per definition har högre skördepotential än långsam­ mare sort.

Sorter kör med

olika hastigheter

Höstrapssorter tillväxer med mycket skilda hastigheter. Såtiden måste därför anpassas efter sorten enligt

engelsmannen Philip Marr på Masstock Farmers. Han har undersökt 320 olika höstrapssorter och ser efter

12 år inte någon vattendelare mellan hybrid- och linjesorter, men stora skillnader inom sortgrupperna.

Text och foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning

D

Så går beräkningen till

I varje parcell punktmarkeras 5–6 plantor med samma uppkomstdag. När plantorna fått första örtbladet fästs en liten pappersklämma på bladet. Samma procedur följs sedan med alla nya blad fram till dess att sista bladet, un­ der brittiska förhållanden, utvecklas i mars– april. Under hela arbetsgången registreras temperaturen. På det sättet är det enkelt att räkna ut hur många daggrader olika sorter kräver för att utveckla ett nytt örtblad.

Testar farten. Philip Marr arbetar med rådgivning och utveckling på Mas-stock Farmers. Han har samlat mycket informa tion under 12 år om hur snabbt eller långsamt det engelska sortmateria-let av höstraps växer. Hans budskap går ut på att anpassa såtiden efter sorten eftersom tillväxthastigheterna varierar.

(2)

7 Svensk Frötidning 4/10

– Absolut inte. Det gäller bara att hitta såfönstret för varje sort. Snabba sorter i Skottland Kunskapen att välja sort efter så­ datum innebär att man kan tvingas byta sort i sista stund om sådden drar ut på tiden. Och ibland helt avstå från sådd.

– Behåll utsädet i säcken rekom­ menderade jag en odlare som hade valt den långsamma sorten Flash när sådden blev fördröjd.

Någon rekommendation för svenska förhållanden vill Philip Marr inte ge sig på utan kunskap om våra nordliga förhållanden. Men han berättar om ett höstrapsfält i Skottland där klumprotsjuka är ett vanligt problem. Fältet var delat på mitten med de båda resistenta sor­ terna Mendel och Cracker.

– Båda sorterna såddes 22 augusti, men man kunde se att Mendel som växer långsamt kom på efterkälken från uppkomst till blomning.

Så för kärva skotska förhållanden gäller som regel att välja en snabb­ växande sort.

Sortförsök är gyckel

Sortförsök där alla sorter sås på en och samma dag blir i Philip Marrs ögon ganska orättvisa jämförelser med olika höstrapssorters varie­ rande krav på daggrader.

– Det blir lite av gyckel och pa­ rodi. När utsädet väl kommer till ut­ förarna så kan det vara för sent för vissa sorter och rätt tid för andra.

En uppdelning i sortförsöken mellan hybridsorter och linjesorter är heller inget som imponerar på Philip Marr. För han hävdar att det inte finns någon vattendelare mellan grupperna av hybrider och linjesor­ ter när det gäller krav på daggrader. Skiljelinjen går inom grupperna.

– Det finns snabbare och lång­ sammare hybrider precis som det finns snabbare och långsammare linjesorter.

Påståendet att alla hybridsorter växer snabbare och därmed klarar en senare sådd ger han därmed inte mycket för.

– Det grundar sig på biologisk okunskap och möjligen också på kommersiella intressen. «

Snabb eller långsam. Rapsplantan har 3 örtblad ut-vecklade och ett fjärde är på gång. För att nå fram till det-ta sdet-tadium kräver den långsamväxande sorten Flash 420 daggrader enligt de engelska undersökningarna, medan en snabbfotad sort som excel bara kräver 255 daggrader. Skillnaden i hastighet sitter i generna.

Mera fakta

MASStock FARMERS: arbetar med rådgivning, odlingsut­ veckling, service, försäljning av utsäde, mineralgödsel och växt­ skydd i Storbritannien. Ägs av ett irländskt brödrapar. Har 150 agronomer anställda. Verksam­ het också i Polen och Ukraina. Omsätter ca 400 miljoner £. SoRtkARAktäRiSERingEn: görs i Brotherton i grevskapet Yorkshire

YoRkShiRE: ligger ungefär på samma breddgrad som Hamburg.

Daggrader som krävs för att utveckla 1 nytt örtblad… Sort bildandet av …före

blom anlag …efter bildandet av blom anlag excel 85 45 Flash 140 110 Castille 115 95 excalibur 90 45 Vision 100 100 Hammer 90 75 Mendel 130 120 Dimension 90 75 expower 100 70

Flash utan blixtens hastighet

Sorten Flash (eng. blixt) rör sig knappast med blixtens hastighet enligt Philip Marrs karaktäri-seringar. Flash är tvärtom en riktig snigel. Siff-rorna i tabellen anger hur många dag grader som krävs för att en sort ska utveckla 1 nytt ört-blad. en låg siffra betyder alltså en snabb sort och en hög siffra en långsam sort. Daggrads-mätningen görs inte exakt likadant som i Sve-rige med en bastemperatur på + 5 grader un-der vilken ingen tillväxt antas ske. Mönstret i sortskillnader blir dock detsamma oberoende av mätmetod. I tabellen ger t.ex. en dags max-temp på 16 grader och minmax-temp på 8 grader medelvärdet 12 grader som alltså bidrar med 12 daggrader. en sort som Mendel som efter blom anläggning kräver 120 daggrader för att utveckla ett nytt blad skulle då behöva 10 da-gar med denna temperatur. När blommorna anlagts i tillväxtpunkten avstannar rottillväxten hos pålroten och plantan har nått sitt maximala rotdjup. Detta inträffar under milda engelska vintrar någon gång i december–januari.

Då bör sorten sås i England

15–22 aug 23–31 aug 1–7 sept 8–14 sept 15–22 sept

Flash Vision Excalibur Dimension Excel nk Buddy

Philip Marr delar in sorterna efter lämplig såtid. I tabellen finns bara 6 sorter med som exempel och när de bör sås under engelska förhållanden.

References

Related documents

Andra negativa effekter av att få en diagnos senare i livet kan handla om att vissa personer oroar sig för utbildning och arbete där den stigmatiserade stämpeln som

Det finns en gemensam åsikt kring styrdokumenten och att många av kunskapskraven är svårbedömda som exempelvis “i viss mån” (Skolverket 2011a) och att det är svårt att

åerrt i Terrtç Terrtç Terrtä halvklart klart halvklart halvklart (vattäç halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart mulet mulet

fritidshem bör orientera sig i vad styrdokumenten ställer krav på. Detta för att förstå sin arbetsuppgift och kunna bemöta eleverna utifrån god yrkesprofession.

Att Afrodite­ hymnen, ”Illumination” och ”Poikilóthronos Sap­ fo” tillsammans kan betraktas som delar av en lit­ terär enhet understryks av ytterligare allusions­

Och om Wahlström & Wid- strand får lite lön för sin dygd och gör lite av samma suc­ cé som Sjöberg själv, kan det kanske bidra till att ge ett fortsatt liv åt en vetenskap

Ute i Europa var Inre Marknaden projektet for dagen, och svenska storforetagare insåg att Sverige på något vis måste ta tillgång till EGs marknad.. Tiderna

Allt detta och vidare utvecklings-, förbättrings- och förändringsarbeten kan vara också effektiva sätt med så goda exempel från Eskilstuna, Södermanland och ute i Sveriges olika