stor
SVENSKFRÖTIDNING NR4 JUNI2004 9
Av Johan Biärsjö, Svensk Raps AB
Höstrapsodlingen rymmer
en stor potential som
odla-ren påverkar själv. Med rätt
höstrapssort och låg
utsä-desmängd säkrar man
över-vinteringen. Det ger klirr i
kassan även vid en måttlig
skördenivå.
När vi planerar årets höstrapssådd siktar nog de flesta - lite beroen-de på var i lanberoen-det man bor - på 3,5 till 4,5 ton/ha. Att den skördenivån är realistisk står helt klart, men ändå når vi långt ifrån alltid dit. Etablering, övervintring och svamp-angrepp är nog de viktigaste skör-debegränsande faktorerna. Även om vi givetvis har en årsmånsvaria-tion som inte går att förutsäga, vill jag ändå påstå att odlaren kan påverka det mesta själv.
4800 kg/ha i snitt!
Vi kan använda oss av sortförsöken för få en bild av skördepotentialen i olika delar av landet. Våra försök delas in i tre områden. Norra Göta-land och SveaGöta-land betyder Öster-och Västergötland samt norrut. Syd-östra Götaland är Kristianstadområ-det, Kalmar samt Gotland. Sydvästra
Götaland är övriga Skåne och Halland. I tabell 1 har jag tagit medeltalet av samtliga hybridsorter respektive linjesorter (konventionella sorter). I det nordliga odlingsområdet har hybriderna avkastat 3700 kilo per hektar i medeltal för de fem åren 1999-2003. I Sydöstra Götaland har hybriderna gett 4200 och i Syd-västra Götaland 4800 kilo per hek-tar. Även om försöksskördarna all-tid ligger högre än fältets praktiska skörd, ska vi vara medvetna om att det här är medelskörden från samt-liga sortförsök 1999-2003. Bakom medeltalen ligger skördepotentia-ler som är ännu högre. I de bästa försöken når vi skördar på över 5500 kilo per hektar.
Det är också intressant att kon-statera skillnaden mellan hybrider och linjesorter. I det nordligaste odlingsområdet ger hybriderna 12 procent högre skörd än linjesorter-na. I sydöstra Götaland 11 procent högre medan skillnaden i sydväst-ra Götaland är 9 procent till hybri-dernas fördel. Hybriderna kommer alltså till sin rätt ju längre norrut vi kommer.
Alltid svampkörning i försök
En av orsakerna till de höga medelskördarna i försöken är att de alltid svampbehandlas. I prakti-ken diskuteras varje år om det är aktuellt med svampbekämpning eller inte. Men eftersom vi har ganska små skillnader i mot-ståndskraft mot svamp, har vi beslutat att alltid svampbekämpa försöken. På så sätt visar vi sorter-nas potential. Vi är medvetna om att svampbekämpning inte alltid är lönsam. Men de år vi får ett
Höstrapsens
potential är
stor
Tabell 1. Fröskörd i sortförsöken, kg/ha. Medeltal 1999-2003
Norra Götaland Sydöstra Sydvästra Svealand Götaland och Götaland
Hybrider 3700 4200 4800
Linjesorter 3300 3800 4400
Bra gröda. Den duktige odlaren påverkar
SVENSKFRÖTIDNING NR4 JUNI2004
10
angrepp kan vi lätt förlora över 1000 kilo per hektar. Ett sådant år var 2003 då försöken i Mellansve-rige visade på 1200 kr/ha i förbätt-rad nettointäkt för en behandling med Amistar. I Skåne däremot var det små svampangrepp år 2003. Här fick vi i våra svampförsök knappt 200 kilo per hektar i skör-deökning för en svamp-behandling. Svårigheten är att veta när bekämp-ning lönar sig, men utan tvivel finns en stor skördepotential här.
Övervintring går att styra
Man kan tycka att vinterns härj-ningar står utanför odlarens kon-troll. Men om plantorna får utveck-las väl på hösten utan att gå på höj-den skapar vi goda förutsättningar för övervintring. Försöken visar tyd-ligt att ett tunt bestånd övervintrar bättre. Har man många rapsplantor per kvadratmeter slåss de om utrym-met och faller lättare offer för kölden när de sträcker på sig.
I försök där precisionssådd jäm-förs med bredsådd ser man tydligt hur ett lägre plantantal på hösten ger en bättre övervintring (tabell 2). När man sår riktigt tunt, ända ned till 1,2 kilo per hektar, har man fått hela 95 procents övervintring. Riktigt så tunt är det förvisso svårt att så med en vanlig såmaskin. Men med precisionssådd är det möjligt. Samma tendens har vi i våra utsädesmängdsförsök. Den lägsta såmängden ger oftast den bästa övervintringen.
Etableringen är A och O
Flera artiklar i detta nummer av Svensk Frötidning tar upp eta-blering. Egentligen kan vi inte säga att den ena metoden är överlägsen den andra. Men vi skall vara klara över att det är på hösten vi lägger grunden för nästa års skörd. Det går aldrig att repa-rera en dålig fältuppkomst på hösten med olika odlingsåtgärder
på våren. Samtidigt är det kanske just när det gäller etableringen som årsmånen är svårast att förut-säga. A och O är oavsett hur hös-ten blir att vara rädd om den fuk-tighet som finns vid sådden. Vi får inte torka ut jorden i samband med såbäddsberedningen. Det blev tydligt den kruttorra hösten 2002. Helst skall man vänta med bearbetningen, kanske plöjning-en, till omedelbart före sådden och vara noggrann med återpack-ningen. Men mer om detta i andra artiklar i Frötidningen där fyra olika höstrapsodlare berättar om sina framgångsrecept.
Höstraps slår det mesta
När vi talar om ekonomin i olje-växtodlingen måste vi alltid räkna med förfruktsvärdet. Med risk för att bli tjatig så är merskörden i efterföljande höstvete minst 1000 kilo. Nyare försök, som också redovisas i detta nummer av Frötidningen, visar på merskördar på 1200-1300 kilo per hektar i höstvete. Vi sparar en plöjning och har dessutom en kväveeffekt och minskat svamptryck. Totalt ger detta en merintäkt på runt 1800 kronor per hektar. I diagram-met går att läsa ut vid vilken skör-denivå höstrapsen tar greppet på höstvete. Prisbilden ser fortfaran-de mycket gynnsam ut. Det finns alltså all anledning att börja pla-nera för höstrapssådden redan nu för den som tänker ekonomiskt. ■
Tabell 2. Övervintring, % vid olika såteknik och utsädesmängd
Utsädesmängd Övervintring grobara frön/m2 ca kg/ha % Konventionell sådd 80 4,5 82 Radsådd 60 3,5 87 Radsådd 40 2,5 89 Radsådd 20 1,2 95
Höstraps vinner på knock-out
Med ett pris på 2:10 räcker en skörd på 30 dt höstraps för att med god marginal slå 70 dt höstvete prissatt till 1:05. Med 35 dt höstraps får vi nästan samma netto som 90 dt höstvete och lyckas vi tänja oss till 40 dt höstraps så slår rapsen det mesta.
Svampbekämpning. År med stora angrepp
kan vi lätt förlora över 1000 kg per hektar om vi inte svampbekämpar höstrapsen. Foto: Hans Jonsson
